Prop. 1995/96:224
Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m.
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 maj 1996
Göran Persson
Jörgen Andersson
(Civildepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen att Malmö skall vara residensstad i Skåne län, som bildas den 1 januari 1997 då Kristianstads och Malmöhus län läggs samman.
Regeringen föreslår också en lag om sammanläggningsdelegerade för bildandet av Skåne läns landsting samt lagar om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län och i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län. Vidare lämnas förslag till lagändringar av främst teknisk natur med anledning av bildandet av Skåne län och namnändringen av Kopparbergs län till Dalarnas län den 1 januari 1997.
Regeringen anser att en förändrad länsindelning också skall komma till uttryck i en motsvarande justering av verksamhetsområdena för offentliga organ med länet som indelningsgrund. Beträffande skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna kan ställning till frågan om den regionala indelningen dock inte tas nu.
Slutligen redovisas i propositionen den fortsatta behandlingen av frågorna om den regionala samhällsorganisationen och fördelningen av ansvaret för den regionala utvecklingen. Det är regeringens avsikt att under hösten 1996 samlat ge sin syn på dessa frågor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting,
2. antar regeringens förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län,
3. antar regeringens förslag till lag om val av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län,
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
6. antar regeringens förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),
7. antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620),
8. antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
9. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
10. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,
11. antar regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259),
12. antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
13. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,
14. antar regeringens förslag till lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),
15. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,
16. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
17. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
18. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:492) om ändring i lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin,
19. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:468) om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
20. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:471) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,
21. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt,
22. antar regeringens förslag till lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200),
23. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen,
24. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
25. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting,
26. godkänner regeringens förslag att Malmö skall vara residensstad i Skåne län.
Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om sammanläggningsdelegerade
för
Skåne läns landsting
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § I denna lag finns bestämmelser om sammanläggningsdelegerade vid bildandet av Skåne läns landsting. Bestämmelserna gäller utan hinder av vad som föreskrivs i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.
2 § Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall bestå till utgången av år 1998.
3 § Skåne läns landsting skall, på det sätt som anges i 7 och 8 §§, företrädas av sammanläggningsdelegerade från den dag regeringen bestämmer till och med den 31 oktober 1998. Från och med den 1 november 1998 företräds Skåne läns landsting av det nyvalda fullmäktige.
Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall under tiden den 1 november–31 december 1998 företrädas av fullmäktige i Skåne läns landsting.
Val av sammanläggningsdelegerade
4 § Delegerade och ersättare för dessa skall senast den dag regeringen bestämmer väljas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun.
När valen har ägt rum, skall ordföranden i fullmäktige i Malmöhus läns landsting underrättas om vilka som har valts.
5 § Antalet delegerade skall uppgå till 87, varav 23 skall väljas av Kristianstads läns landsting, 45 av Malmöhus läns landsting och 19 av Malmö kommun. Antalet ersättare skall vara lika många som antalet delegerade och väljas på samma sätt som dessa.
6 § Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i
Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun. Föreskrifterna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall tilllämpas vid valet.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet
också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.
Behörigheten att fatta beslut
7 § Utöver vad som i övrigt framgår av denna lag skall sammanläggningsdelegerade
1. under år 1997 – besluta om Skåne läns landstings indelning i valkretsar, – fastställa antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige i Skåne läns landsting, – anta grunderna för ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdrag enligt denna lag samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner till den som fullgör ett sådant uppdrag, samt – upprätta och fastställa budget för sin verksamhet under budgetåret 1998,
2. under år 1998 – anta förslag till budget för Skåne läns landsting avseende budgetåret 1999, samt – besluta i andra ärenden där besluten sträcker sina verkningar efter utgången av år 1998.
8 § Fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting får under tiden den 1 januari–31 oktober 1998 besluta endast i sådana ärenden som uteslutande avser dem själva och där besluten inte sträcker sina verkningar efter utgången av år 1998. För Malmö kommun gäller motsvarande begränsning under tiden den 1 januari–31 december 1998 i frågor som den 1 januari 1999 skall föras över till Skåne läns landsting.
9 § Sammanläggningsdelegerade får uppdra åt ett arbetsutskott eller en kommitté som avses i 21 § att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I sådana fall får sammanläggningsdelegerade besluta att arbetsutskottet eller en kommitté i sin tur får uppdra åt en eller flera ledamöter eller ersättare i arbetsutskottet eller i kommittén eller åt en anställd hos
Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar.
I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till sammanläggningsdelegerade, liksom yttranden med anledning av att ett beslut av arbetsutskottet eller en kommitté i dess helhet eller av sammanläggningsdelegerade har överklagats,
samt
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
10 § Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 9 § skall anmälas till sammanläggningsdelegerade, som bestämmer hur detta skall ske.
Medel för verksamheten
11 § Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall tillhandahålla medel för sammanläggningsdelegerades verksamhet i förhållande till det antal skattekronor och skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ligga till grund för landstingens bestämmande av skattesatsen för uttag av skatt för år 1996.
Malmö kommun skall på motsvarande sätt tillhandahålla medel i förhållande till den verksamhet som kommunen skall överföra till Skåne läns landsting.
Ekonomisk förvaltning
12 § Vad som föreskrivs i 8 kap. kommunallagen (1991:900) om mål för den ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, utgiftsbeslut under budgetåret samt räkenskapsföring och redovisning skall i tillämpliga delar gälla för sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning.
Sammanläggningsdelegerades arbetsformer
13 § Ordföranden i fullmäktige i Malmöhus läns landsting skall snarast efter det att delegerade och ersättare har valts utse en av de delegerade att utfärda kungörelse om det första sammanträdet med sammanläggningsdelegerade och att föra ordet där till dess ordförande har valts.
14 § Vid det första sammanträdet skall sammanläggningsdelegerade för sin tjänstgöringstid bland de delegerade välja en ordförande och en eller flera vice ordförande.
15 § Sammanläggningsdelegerades ordförande skall utfärda en kungörelse om varje sammanträde. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som skall behandlas.
Kungörelsen skall anslås på anslagstavlan i Kristianstads läns
landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun minst en vecka före sammanträdesdagen samt inom samma tid på lämpligt sätt lämnas till varje delegerad och ersättare.
Kungörelsen skall inom samma tid införas i de ortstidningar där landstingen och kommunen inför sådana tillkännagivanden som avses i 5 kap. 10 § kommunallagen (1991:900).
16 § Om en delegerad är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i den delegerades ställe. När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som de delegerade.
I fråga om ersättarnas tjänstgöring skall föreskrifterna i 5 kap.13– 15 §§kommunallagen (1991:900) tillämpas.
17 § Sammanläggningsdelegerade får kalla en förtroendevald eller en anställd hos Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade för att lämna upplysningar.
Den som har kallats till ett sådant sammanträde får, om sammanläggningsdelegerade beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. 18 § Sammanläggningsdelegerade skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för sammanträdena och handläggningen av ärenden.
19 § Ärenden hos sammanläggningsdelegerade får väckas av
1. arbetsutskottet,
2. en kommitté,
3. en delegerad genom motion,
4. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, eller
5. fullmäktige eller styrelsen i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun.
Sammanläggningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts enligt första stycket.
20 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i kommunallagen (1991:900) för delegerade och deras ersättare: – 4 kap. 10 § om återkallande av uppdraget, – 4 kap. 11 § om rätt till ledighet från anställning, – 4 kap. 19–22 §§ om omröstning, beslut och reservation, – 5 kap. 18–20 §§ om beslutförhet och jäv, – 5 kap. 26, 28, 29 och 31–33 §§ om hur ärendena bereds, – 5 kap. 36–46 §§ om bordläggning, offentlighet och ordning vid sammanträdena, hur ärendena avgörs och proportionella val, samt – 5 kap. 57–62 §§ om protokollet.
Beredning och verkställighet
21 § För beredning och verkställighet skall sammanläggningsdelegerade utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter får de dessutom utse en eller flera kommittéer.
22 § Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet och i en kommitté väljs av sammanläggningsdelegerade till det antal och för den tid som sammanläggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998.
Valbar till ledamot och ersättare i arbetsutskottet eller en kommitté är den som fyller 18 år senast på dagen för valet och som är folkbokförd i en kommun inom området för Skåne läns landsting. Den som inte är svensk medborgare är valbar bara om han har varit folkbokförd i Sverige den 1 november de tre åren närmast före valåret.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.
23 § Sammanläggningsdelegerade skall för tid som anges i 22 § bland ledamöterna i arbetsutskottet och i en kommitté välja en ordförande och en eller två vice ordförande.
24 § Det förslag till budget för Skåne läns landsting som sammanläggningsdelegerade enligt 7 § 2 skall besluta om upprättas av arbetsutskottet.
I fråga om budgeten tillämpas i övrigt bestämmelserna i 8 kap.5 och 8– 11 §§kommunallagen (1991:900).
25 § För beredning och verkställighet av ärenden som avser
Skåne läns landsting får det nyvalda fullmäktige i detta landsting under perioden den 1 november–31 december 1998 anlita sammanläggningsdelegerades arbetsutskott och kommittéer samt nämnder och beredningar i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun.
26 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i kommunallagen (1991:900) för arbetsutskottet och en kommitté: – 4 kap. 11 § om ledighet från anställning, – 4 kap. 19–22 §§ om omröstning, beslut och reservation, – 4 kap. 23 § om närvarorätt, – 6 kap. 18 och 19 §§ om tidpunkt för sammanträde och närvarorätt för utomstående, – 6 kap 23–26 §§ om beslutförhet och jäv, samt – 6 kap. 28–31 §§ om hur ärendena avgörs samt om protokoll och delgivning.
Interpellationer och frågor
27 § Interpellationer och frågor får ställas av de delegerade samt av ledamöterna i fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. De skall riktas till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés ordförande.
28 § Interpellationer och frågor skall avse ämnen som hör till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.
29 § Den ordförande till vilken en interpellation eller en fråga har ställts får överlåta besvarandet av denna till en annan delegerad eller till en ledamot i arbetsutskottet eller en kommitté. Svaret skall lämnas vid sammanträde med det fullmäktige vars ledamot har ställt interpellationen eller frågan.
I det fall en delegerad har ställt en interpellation eller en fråga skall den besvaras vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade.
30 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om interpellationer och frågor gäller bestämmelserna i 5 kap. 50 och 51 §§, 54 § första stycket samt 55 och 56 §§kommunallagen (1991:900).
Uppdragets upphörande
31 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa avgår under tjänstgöringstiden, skall bestämmelserna i 6 kap. 14 § första och andra styckena kommunallagen (1991:900) tillämpas.
Bestämmelsen i 4 kap. 7 § kommunallagen gäller för delegerade, ledamöter i arbetsutskottet och i en kommitté samt deras ersättare.
32 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast.
Sammanläggningsdelegerade skall befria en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Revision
33 § Sammanläggningsdelegerade skall för den tid som sammanläggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998, välja minst tre revisorer och lika många revisorsersättare för att granska arbetsutskottets och kommittéernas verksamhet.
Valbar till revisor eller revisorsersättare är den som är valbar enligt 22 §.
Om revisorsersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.
34 § Om en revisor eller en revisorsersättare upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast.
Sammanläggningsdelegerade skall befria en revisor eller revisorsersättare från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.
35 § Revisorerna skall år 1999 till fullmäktige i Skåne läns landsting avge en berättelse om resultatet av den revision som avser verksamheten under år 1998. Fullmäktige skall vid sammanträde före utgången av år 1999 besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om någon åtgärd för att bevara landstingets rätt skall vidtas.
36 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om revision gäller 9 kap. kommunallagen (1991:900).
Laglighetsprövning
37 § Bestämmelserna om överklagande i 10 kap. kommunallagen (1991:900) gäller i fråga om ett beslut som har fattats av sammanläggningsdelegerade, arbetsutskottet eller en kommitté. Ett sådant beslut får överklagas såväl av Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun som av deras medlemmar.
Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas även av Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting, Malmö kommun och av deras medlemmar.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 november 1996.
Förslag till lag om val av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län
Härigenom föreskrivs följande.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse skall val av ledamöter och ersättare i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län förrättas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting samt Malmö kommun med den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer efter befolkningstalen.
Valen skall avse en period av två år, räknat från den 1 januari 1997.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 november 1996 och gäller till utgången av år 1998.
Förslag till lag om val av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län
Härigenom föreskrivs följande.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 § andra stycket lagen (1990:1496) om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses skall beträffande Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län en ledamot och en ersättare väljas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting samt två ledamöter och två ersättare av fullmäktige i Malmöhus läns landsting.
Valen skall avse en period av två år, räknat från den 1 januari 1997.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 november 1996 och gäller till utgången av år 1998.
Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om
all männingsskogar i Norrland och Dalarna
Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)
Härigenom föreskrivs att i 6 § kupongskattelagen (1970:624)
1
samt i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:463) om ändring i nämnda lag orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
1 Senaste lydelse av 6 § 1993:463.
Förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)
Härigenom föreskrivs att i 3, 17, 21, 25 och 102 §§rennäringslagen (1971:437 )
2
orden ”Kopparbergs län” skall
bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2 Lagen omtryckt 1993:36. Senaste lydelse av
3 § 1993:36
17 § 1993:36
21 § 1992:785
25 § 1992:785 102 § 1990:1490.
Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § vallagen (1972:620) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §
3
För val till riksdagen är riket indelat i 29 valkretsar. Dessa är
Stockholms kommun, Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets),
Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohusläns valkrets),
Malmö kommun, Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner (Malmöhus läns norra valkrets),
Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner (Mal-
möhus läns södra valkrets),
Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herr- ljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets),
Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets),
vart och ett av övriga län.
3 Senaste lydelse 1993:232.
För val till riksdagen är riket indelat i 29 valkretsar. Dessa är
Stockholms kommun, Stockholms län med
undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets),
Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län
med undantag av Göteborgs kommun (Bohusläns valkrets),
Malmö kommun, Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs,
Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner
(Skåne läns västra valkrets),
Burlövs, Kävlinge, Lomma,
Lunds, Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner (Skåne läns södra valkrets),
Bromölla, Båstads, Hässle-
holms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, Åstorps, Ängelholms, Örkelljunga och Östra Göinge kommuner (Skåne läns norra och östra valkrets),
Ale, Alingsås, Bengtsfors,
Dals-Eds, Färgelanda, Herr- ljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets),
Bollebygds, Borås, Marks,
Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets),
vart och ett av övriga län.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
Härigenom föreskrivs att i 3 § skatteregisterlagen (1980:343)
4
orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
4 Lagen omtryckt 1983:143. Senaste lydelse av 3 § 1993:849.
Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter
Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 5 §, 3 kap. 16 § och 6 kap. 3 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifte r
5
samt i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:462) om ändring i nämnda lag orden ”Malmöhus län” respektive ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Skåne län” respektive ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
5 Senaste lydelse av 1 kap. 5 § 1993:462 3 kap. 16 § 1994:1906 6 kap. 3 § 1993:462.
Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om
av-
räkning vid återbetalning av skatter och avgifter
Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifte r
6
orden ”Kopparbergs
län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
6 Senaste lydelse av 1 § 1994:1780.
Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)
Härigenom föreskrivs att i 10 a § jaktlagen (1987:259)
7
orden
”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
7 Senaste lydelse av 10 a § 1992:787.
Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)
Härigenom föreskrivs att i 68 § fordonsskattelagen (1988:327)
8
och i bilaga 2 till lagen orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
8 Senaste lydelse av 68 § 1995:1201.
Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1567)
om
miljöskatt på inrikes flygtrafik
Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafi k
9
orden ”Kopparbergs län” skall
bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
9 Senaste lydelse av 10 § 1993:470.
Förslag till lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137)
Härigenom föreskrivs att i 3 § tullregisterlagen (1990:137)
10
orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
10 Senaste lydelse av 3 § 1994:1557.
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om
skatt
på ränta på skogskontomedel m.m.
Härigenom föreskrivs att i 4, 6–9 och 11 §§ lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.
11
orden ”Koppar-
bergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
11 Senaste lydelse av 4 § 1993:464 8 § 1993:1708 6 § 1993:464 9 § 1993:464 7 § 1993:464 11 § 1993:464.
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter
Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifte r
12
orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot
”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
12 Senaste lydelse av 1 § 1995:894.
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om
sär-
skild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl.
Härigenom föreskrivs att i 10 och 23 §§ lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl .
13
samt
i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:466) om ändring i nämnda lag orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
13 Senaste lydelse av
10 § 1993:466
23 § 1994:1883.
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:492) om ändring i lagen (1992:1479) om lagerskatt på
viss
bensin
Härigenom föreskrivs att i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:492) om ändring i lagen (1992: 1479) om lagerskatt på viss bensin orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:468) om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser
och
reklam
Härigenom föreskrivs att i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:468) om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:471) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon
Härigenom föreskrivs att i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:471) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt
Härigenom föreskrivs att i 1, 3 och 7 §§ lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Förslag till lag om ändring i
(1994:200)
Härigenom föreskrivs att i 12 kap.1 a och 2 §§, 19 kap.1 och 6 §§ och 20 kap. 1 §mervärdesskattelagen (1994:200 )
14
samt i
övergångsbestämmelserna till lagen orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
14 Senaste lydelse av 12 kap. 1 a §1994:1798 12 kap. 2 § 1995:1286 20 kap. 1 § 1995:1286.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565)
om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker
och
tobaksvaror från land som är medlem i Europeis-
ka
unionen
Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)
om
skatt på energi
Härigenom föreskrivs att i 11 kap. 4 § lagen (1994:1776) om skatt på energi orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518)
om
mervärdesskattekonton för kommuner och lands-
ting
Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting orden ”Kopparbergs län” skall bytas ut mot ”Dalarnas län”.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Ärendet och dess beredning
I augusti 1992 tillkallades den parlamentariska kommittén Regionberedningen (C 1992:06) för att utforma förslag om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå (dir. 1992:86).
Beredningen presenterade i november 1993 delbetänkandet
Västsverige och Skåne – regioner i förändring (SOU 1993:97).
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren har publicerats (Ds 1994: 110).
I mars 1995 lämnade Regionberedningen sitt slutbetänkande
Regional framtid
(SOU 1995:27). Betänkandet har
remissbehandlats.
I december 1995 tillkallades en särskild utredare (S 1995:13) med uppdrag att utreda frågan om en gemensam allmän försäkringskassa för Skåne (dir. 1995:156).
Regeringen redovisade i februari 1996 sina överväganden i fråga om länsindelningen i Skåne och Västsverige till riksdagen (prop. 1995/96:38). Regeringen föreslog att Kristianstads och Malmöhus län den 1 januari 1997 skall läggas samman till Skåne län. Vidare uttalade regeringen att Malmö borde vara residensstad i Skåne län. Ett beslut i frågan kunde enligt regeringens mening dock fattas först sedan det klarlagts vilken fördelning offentlig förvaltning kan komma att få i regionen. I propositionen föreslogs också att benämningen Kopparbergs län skall ändras till Dalarnas län den 1 januari 1997.
En särskild utredare (C 1996:01) tillkallades samtidigt med uppgift att efter samråd med företrädare för kommuner, landsting och länsstyrelser i Kristianstads och Malmöhus län samt andra berörda parter utarbeta ett underlag till regeringen om lokaliseringen av den förvaltning som bedrivs av den nya länsstyrelsen, det kommande Skånelandstinget, Skånestyrelsen och andra regionala offentliga organ (dir. 1996:10).
Riksdagen har härefter godkänt regeringens förslag om bildandet av Skåne län och namnändringen till Dalarnas län (bet. 1995/96:BoU9, rskr. 1995/96 :206).
Utredaren har den 25 april 1996 redovisat sitt uppdrag. Rapporten finns tillgänglig i Civildepartementet (dnr C96/643).
I denna proposition behandlar regeringen vissa följdfrågor med anledning av bildandet av Skåne län och namnändringen till Dalarnas län. Vi tar också upp den fortsatta behandlingen av frågor om den regionala ansvarsfördelningen.
Residensstad i Skåne län
Regeringens förslag: Malmö skall vara residensstad i
Skåne län.
Regionberedningens förslag:
Kristianstad bör vara
residensstad i Skåne län.
Remissinstanserna: En redovisning av remissinstansernas synpunkter finns i prop. 1995/96:38 (s. 15 ff.). Sammanfattningsvis ansluter sig flertalet remissinstanser i Skåneregionen till uppfattningen att valet av residensstad och huvudort för den statliga länsförvaltningen i första hand är en statlig angelägenhet. Samtidigt är en vanlig synpunkt att decentraliserade lösningar bör prövas. Kristianstad respektive Malmö som residensstad förespråkas i ett antal yttranden. De åsikter beträffande Regionberedningens betänkande som har framförts sedan den nämnda propositionen beslutades innebär ingen nämnvärd förändring av den samlade synen på frågan om vilken ort som skall vara residensstad i Skåne län. Utredaren: Det finns nu enighet i Skåne om att Malmö bör vara residensstad i det nya länet. Verksamhet förläggs också till Kristianstad.
Beträffande verksamhet som utövas eller tänks kunna utövas av självstyrelseorgan i Skåne, framgår av utredarens rapport att man i regionen har enats om fördelningen av sådan verksamhet. Det kommande Skånelandstinget skall ha sitt säte i Kristianstad. Den mycket omfattande sjukvårdsverksamheten decentraliseras till olika orter i länet. Lund – i dag säte för Malmöhus läns landsting – kommer att ha kvar betydande resurser också när det gäller sjukvårdsförvaltning. Skånestyrelsen får enligt rapporten Kristianstad som huvudort. Olika verksamhetsgrenar fördelas inom regionen.
I rapporten sägs att Hässleholm bör bli huvudort för kollektivtrafiken, Lund för forskning och utveckling och turism, Helsingborg för miljöfrågor och Landskrona för frågor som rör kulturen med undantag för Musik i Skåne som skall finnas kvar i Kristianstad. EU-samordning och omvärldsbevakning bör lokaliseras till Malmö. Detsamma gäller uppgifter på näringspolitikens område. ALMI Företagspartner Skåne AB bör dock liksom nu finnas i Malmö och Lund samt fortsättningsvis även i Helsingborg. Det gemensamma kommunförbundet för Skåne län bör enligt rapporten lokaliseras till Klippan; viss verksamhet bör dock bedrivas i Lund.
Också beträffande verksamhet som bedrivs inom ramen för statlig regional förvaltning vid sidan av länsstyrelsen redovisas överväganden som syftar till att uppnå en god balans i Skåne län. När det gäller länsrätten sägs att verksamhet tills vidare blir kvar både i Malmö och Kristianstad och att den framtida organisationen skall utredas. De båda skattemyndigheterna blir kvar under en övergångstid. Malmö blir huvudort för en kom-
mande regionkronofogdemyndighet som omfattar Blekinge och Skåne län. Länsarbetsnämnden i Skåne län förläggs till Malmö samtidigt som det sker en decentralisering av uppgifter till arbetsförmedlingskontoren i länet. När det gäller lantmäteriet kommer verksamhet att bedrivas i såväl Malmö som Kristianstad. Kristianstad kommer även fortsättningsvis att vara huvudort för skogsvårdsstyrelsen. Den nya försäkringskassan för Skåne län lokaliseras till Kristianstad. Verksamheten blir dock mer decentraliserad än i dag.
Skälen för regeringens förslag: Som regeringen har framhållit i prop. 1995/96: 38 är det en utgångspunkt vid valet av residensstad att verksamhet kommer att utövas såväl i
Malmö som i Kristianstad, oavsett vilken av dessa orter som är residensstad i Skåne län. Strävandena att uppnå inomregional balans bör enligt vår mening tillgodoses bl.a. genom lokalisering av delar av övrig regional offentlig förvaltning till andra orter än residensstaden.
I Skåne har funnits och finns en uttalad vilja att i samförstånd utarbeta en gemensam strategi när det gäller lokaliseringen av offentlig förvaltning i det nya länet, varvid valet av residensstad utgör en viktig komponent. Mot denna bakgrund tillkallade regeringen en särskild utredare för att efter samråd med företrädare för regionen och andra berörda parter utarbeta ett underlag till regeringen om lokaliseringen av regional offentlig förvaltning i Skåne län. Detta uppdrag är nu fullgjort.
Den av utredaren redovisade fördelningen av offentlig verksamhet i Skåne utgör enligt regeringens mening en god grund när det nya länet byggs upp. Därmed skapas realistiska förutsättningar att uppnå ett av de framträdande målen med länsreformen i Skåne, nämligen att minska den ”regionala röra” som den nuvarande administrativa uppdelningen av regionen med skilda huvudmän medför. Samtidigt ges det möjligheter att tillgodose ett påtagligt behov av inomregional balans.
I prop. 1995/96:38 uttalade regeringen att Malmö borde vara residensstad i Skåne län, men att resultatet av utredarens uppdrag skulle redovisas innan ett konkret förslag i frågan förelades riksdagen. Denna redovisning föreligger nu. Vad som därvid har framkommit visar enligt vår mening att det, med Malmö som residensstad, går att uppnå en rimlig geografisk fördelning av regional offentlig förvaltning i det nya länet. Denna uppfattning delas också av företrädare för regionen.
Vi står därför fast vid uppfattningen att Malmö bör vara residensstad i Skåne län och föreslår nu riksdagen att godkänna det valet. Detta innebär också att landshövdingens bostad i Kristianstad avvecklas.
Offentliga organs verksamhetsområden
Regeringens bedömning: En förändrad länsindelning bör också komma till uttryck i en motsvarande justering av verksamhetsområdena för offentliga organ med länet som indelningsgrund. Beträffande skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna går det dock inte nu att ta ställning till frågan om den regionala indelningen.
Regionberedningens bedömning överensstämmer i princip med regeringens. Remissinstanserna har inte närmare kommenterat denna fråga. Skälen för regeringens bedömning: Länsindelningen är styrande för en stor del av den offentliga regionala förvaltningen vid sidan av länsstyrelserna. Sammanläggningen av
Kristianstads och Malmöhus län till Skåne län föranleder således att frågan om motsvarande förändring för berörda organ tas upp.
När det gäller bl.a. länsrätterna, fastighetsdomstolarna och skattemyndigheterna regleras den regionala indelningen i lag. I flertalet fall är den regionala offentliga verksamhetens koppling till länsindelningen dock förordningsreglerad, t.ex. såvitt avser kronofogdemyndigheterna och lantmäterimyndigheterna. Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att en förändrad länsindelning också kommer till uttryck i en motsvarande justering av verksamhetsområdena för offentliga organ i regionen med länet som indelningsgrund. I Skåne är det bl.a. just den tydliga önskan att minska antalet aktörer på den regionala arenan som har varit målet med att lägga samman de båda nuvarande länen. Det finns då som regel ingen anledning att begränsa dessa effektiviseringsåtgärder till enbart länsstyrelseorganisationen eller självstyrelsesidan.
Några författningsändringar för att åstadkomma önskade sammanläggningar som sådana behövs inte. Däremot blir ett antal justeringar i förordningar nödvändiga.
Vad som nu har sagts innebär dock inte att all verksamhet som en myndighet bedriver på regional nivå måste utövas på en och samma ort i Skåne län. Genom en sådan inriktning erbjuds rimliga möjligheter till decentraliserade lösningar samtidigt som de nackdelar från samordnings- och rationaliseringssynpunkt som ett bibehållande av två regionala myndigheter i ett och samma län medför kan undvikas. Målet att uppnå en godtagbar balans i Skåne län av offentlig regional förvaltning har av naturliga skäl varit grundat på önskemålet att motverka de nackdelar från arbetsmarknadssynpunkt som en förlust av arbetstillfällen skulle medföra och att i utjämnande syfte tillföra delar av regionen arbetstillfällen. Det är således behovet av spridning av verksamhet snarare än strävan att bevara organisatoriska strukturer som har varit avgörande. Det är också
dessa övergripande strävanden som har varit ett av de framträdande inslagen i de diskussioner som har förts i Skåne och som har redovisats av utredaren.
För närvarande pågår en översyn av den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet (dir. 1995:102). Enligt direktiven skall utredningen – 1995 års domstolskommitté (Ju 1995:05) – i en första etapp senast den 1 december 1996 lämna förslag till en ny organisation för domstolsväsendet som helhet. En av de övergripande utgångspunkterna är att samverkan mellan olika slag av domstolar på samma nivå, t.ex. mellan tingsrätter och länsrätter, skall utvecklas betydligt. Med tanke på kommitténs uppdrag är den lösning som nu väljs med avseende på länsrätterna i Kristianstads och Malmöhus län den mest flexibla. Lösningen innebär att det endast kommer att finnas en länsrätt i Skåne län, men att verksamheten även i fortsättningen kommer att bedrivas i såväl Malmö som Kristianstad. Detta innebär att det finns möjlighet att på längre sikt, sedan kommittén har redovisat sitt uppdrag, välja en annan lösning.
Vad beträffar den regionala verksamheten på skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas område gör sig särskilda omständigheter gällande. Riksskatteverket har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1997– 1999 bl.a. föreslagit att de nuvarande 24 kronofogdemyndigheterna skall läggas samman till åtta regionmyndigheter den 1 januari 1997. Frågan om den framtida indelningen bereds för närvarande i Finansdepartementet. I fråga om skatteförvaltningens organisation läggs inte fram något förslag i anslagsframställningen. Det sägs i stället att Riksskatteverket avser att utreda frågan vidare.
Mot bakgrund av vad som nu har sagts anser regeringen att det inte går att i detta sammanhang ta ställning till den delfråga beträffande den framtida regionindelningen för skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna som följer av bildandet av Skåne län.
ALMI Företagspartner AB, som redan i dag har ett bolag för hela Skåne, är inget offentligrättsligt organ. Den verksamhetsmässiga strukturen på detta område är således en angelägenhet för ALMI:s ägare, dvs. staten som huvudägare genom moderbolaget samt landstingen.
De allmänna försäkringskassornas verksamhetsområden styrs av landstingsindelningen. I Skåne finns det i dag, efter en sammanläggning år 1992 av de tidigare två kassorna i Malmöhus län, därför två försäkringskassor. Inriktningen är att dessa skall läggas samman den 1 januari 1998 (bet. 1994/95: SfU 10, rskr. 1994/95:343, dir. 1995:156). Eftersom de nuvarande två landstingen i Skåne kommer att finnas kvar till utgången av år 1998, saknas det behov av lagstiftningsåtgärder för de båda försäkringskassornas bestånd under år 1997.
Lagstiftningsfrågor
Bildandet av Skåne läns landsting
Regeringens förslag:
För regleringen av den
landstingskommunala beslutanderätten i samband med bildandet av Skåne läns landsting införs en särskild lag om sammanläggningsdelegerade.
Regionberedningens förslag: Beredningen har föreslagit att lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting och lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade skall anpassas till indelningsändringar som innebär sammanläggning av landsting. Remissinstanserna har inte närmare kommenterat denna fråga. Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900) omfattar varje landsting ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Om två eller flera län läggs samman skall en sammanläggning därför ske också av motsvarande landsting. Således skall som en följd av bildandet av Skåne län Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting läggas samman till ett landsting. Med hänsyn till de allmänna valen hösten 1998 måste emellertid landstingen bestå till utgången av år 1998. Skåne läns landsting bör bildas den 1 januari 1999.
Malmö kommun står för närvarande utanför landstingsindelningen. Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting samt Malmö kommun har i en gemensam framställning till regeringen i april 1995 anhållit om att få gå samman till Skåne läns landsting från och med den 1 januari 1999. Enligt p. 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen) är det regeringen som bestämmer dagen för kommunens inträde i landstinget och meddelar de övriga föreskrifter som behövs. Regeringen avser att under hösten 1996 besluta i ärendet.
Bestämmelser om förfarandet vid ändringar i landstingsindelningen finns i indelningslagen. Den lagen är emellertid – som också Regionberedningen har konstaterat – inte anpassad till sådana större indelningsförändringar rörande landsting som det nu är fråga om. Lagen saknar bl.a. bestämmelser om att delegerade skall utses för att företräda ett nybildat landsting i de fall detta inte bör företrädas av de gamla fullmäktige. Regler måste därför skapas för den nu aktuella sammanläggningen till Skåne läns landsting.
Regeringen anser att bestämmelser om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting bör tas in i en särskild lag. Det blir härigenom möjligt att tillgodose vissa särskilda önskemål som har förts fram. Termen samman-
läggningsdelegerade har valts eftersom det rör sig om en sammanläggning av landstingen samt ett inträde av Malmö kommuns landstingsverksamhet i det nybildade landstinget. Enligt den lag som regeringen nu föreslår skall sammanläggningsdelegerade företräda Skåne läns landsting från den dag regeringen bestämmer till och med den 31 oktober 1998. Därefter övergår beslutanderätten till det nyvalda fullmäktige.
Kommunallagen (1991:900), indelningslagen samt lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade har tjänat som förebilder för den lag som regeringen nu föreslår. I lagstiftningsärendet har synpunkter inhämtats från företrädare för de berörda landstingen samt Malmö kommun.
Förslaget till lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting kommenteras närmare i avsnitt 8.
Huvudmannaskapet för viss kollektiv persontrafik
Regeringens bedömning: Något förslag till ändringar i lagen om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik bör inte läggas fram nu.
Skälen för regeringens bedömning: Bildandet av Skåne län påkallar en ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik (huvudmannaskapslagen).
I denna lag sägs att det i varje län skall finnas en huvudman för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. De båda huvudmän som finns i Kristianstads respektive Malmöhus län måste alltså ersättas med en för Skåne gemensam ny huvudman.
I de allra flesta län, bl.a. Kristianstads län, är kommunerna och landstinget gemensamt huvudman. I Malmöhus län har emellertid kommunerna och landstinget kommit överens om att endast landstinget och Malmö kommun skall vara huvudman.
Huvudmannaskapslagen ger även i övrigt kommunerna och landstinget i ett län stor frihet att träffa överenskommelser om huvudmannaskapet. Möjlighet finns således att endast landstinget men även endast kommunerna skall vara huvudman.
I lagen regleras också organisationsformen. I normalfallet skall huvudmannens uppgifter has om hand av ett kommunalförbund, vilket är fallet i Malmöhus län. I Kristianstads län däremot har kommunerna och landstinget kommit överens om att uppgifterna i stället skall åvila ett aktiebolag, som har bildats för ändamålet.
Som en följd av bildandet av Skåne län måste en ändring göras i 5 § huvudmannaskapslagen beträffande parternas inflytande över verksamheten. I denna fråga gäller helt olika
bestämmelser för Kristianstads och Malmöhus län. Väsentliga skillnader finns också när det gäller tillämpningen av 6 §, som reglerar fördelningen mellan kommunerna och landstinget av underskottet i verksamheten.
Enligt vad regeringen har erfarit pågår överläggningar och utredningar, bl.a. inom ramen för Skånestyrelsen, rörande organisationen av ett gemensamt huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Skåne. Inriktningen är att ett sådant huvudmannaskap skall vara genomfört den 1 januari 1999, vilket hänger samman med att det nya Skånelandstinget avses bildas då. Resultatet av dessa överläggningar bör avvaktas innan regeringen tar något initiativ i frågan.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen senare under år 1996 med förslag till lagändringar som ger möjlighet att fram till utgången av år 1998 bibehålla den nuvarande organisationen för kollektivtrafiken i Skåne.
Övriga lagstiftningsfrågor
Regeringens förslag: En särskild lag införs för att reglera valet av ledamöter i styrelsen för den nya länsstyrelsen i
Skåne län för åren 1997 och 1998. Detsamma gäller för valet av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län. Benämningarna Kristianstads och Malmöhus respektive Kopparbergs län byts ut mot Skåne respektive Dalarnas län i de lagar där dessa förekommer. Vidare görs en ändring av benämningen av valkretsarna i Skåne vid val till riksdagen samt läggs den nybildade Bollebygds kommun till uppräkningen av de kommuner som utgör Älvsborgs läns södra valkrets.
Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse består styrelsen av landshövdingen, som är ordförande, samt av ytterligare 14 ledamöter. Dessa utses genom val av landstinget. Om det i länet finns en kommun som inte ingår i landsting, skall valet förrättas av landstinget och kommunen med den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer efter befolkningstalen.
För de ledamöter som har valts av landstinget eller kommunen skall lika många ersättare väljas.
Ytterligare föreskrifter om val av ledamöter och ersättare finns i förordningen (1990:1510) med länsstyrelseinstruktion. Därav framgår att i Malmöhus län väljs nio av ledamöterna i styrelsen för länsstyrelsen i länet av fullmäktige i Malmöhus läns landsting och de återstående fem ledamöterna av fullmäktige i Malmö kommun. Ledamöter och ersättare skall vara folkbokförda i länet. Valperioden är tre år, räknat från den 1 januari året efter det år då val av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet.
Valet av ledamöter i styrelsen för Länsstyrelsen i Skåne län för åren 1997 och 1998 bör regleras i en speciallag. Av lagen bör framgå att styrelsen skall väljas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting samt Malmö kommun med den fördelning mellan dem som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. Denna fördelning kommer att göras genom förordning.
Lagens giltighetstid bör begränsas till utgången av år 1998. Den bör träda i kraft den 1 november 1996 så att styrelsen hinner väljas under år 1996. Av lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse följer att valet av styrelse från den 1 januari 1999 förrättas av fullmäktige i Skåne läns landsting, som väljs i september 1998.
Enligt lagen (1990:1496) om hur ledamöterna i skogsvårdsstyrelserna utses består skogsvårdsstyrelsen i länet av sju ledamöter. Länsjägmästaren är självskriven ledamot. Tre av de övriga ledamöterna och en personlig ersättare för var och en av dem förordnas av regeringen. De återstående tre ledamöterna och lika många ersättare väljs av landstinget i länet. Av 16 § andra stycket förordningen (1995:1335) med instruktion för Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna framgår att ledamöter och ersättare utses för en period av fyra år.
Liksom beträffande länsstyrelsen bör valet av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län för åren 1997 och 1998 regleras i en speciallag. Med hänsyn till befolkningstalen bör en ledamot och en ersättare väljas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting samt två ledamöter och två ersättare av fullmäktige i Malmöhus läns landsting.
Lagens giltighetstid bör begränsas till utgången av år 1998. Den bör träda i kraft den 1 november 1996 så att ledamöterna hinner väljas under 1996. Valet av ledamöter från den 1 januari 1999 förrättas av fullmäktige i Skåne läns landsting, som väljs i september 1998.
Kristianstads, Malmöhus eller Kopparbergs län nämns vid namn i ett antal olika författningar. Genom bildandet av Skåne län och namnbytet till Dalarnas län blir dessa namn inaktuella och måste därför bytas ut. Regeringen lägger i denna proposition fram förslag till behövliga ändringar i de berörda lagarna. Motsvarande justeringar kommer att behövas i de förordningar i vilka de äldre länsbenämningarna också förekommer.
När det gäller vallagen (1972:620) kan konstateras att det i Justitiedepartementet pågår ett arbete med att utarbeta förslag till en ny vallag som skall träda i kraft före 1998 års allmänna val. Den nuvarande lagen kommer dock att tillämpas om det hålls extra val dessförinnan.
Indelningen i valkretsar för val till riksdagen anges i 2 kap. 1 § vallagen. Malmöhus län utgör tre valkretsar (Malmö kommun samt Malmöhus läns norra och södra valkrets) medan
Kristianstads län utgör en valkrets. Någon förändring av valkretsarnas antal eller deras utformning är inte aktuell nu. Däremot måste de tre valkretsar i Skåne län som inte omfattar Malmö kommun få nya benämningar. Malmöhus läns norra valkrets, Malmöhus läns södra valkrets respektive Kristianstads läns valkrets bör i stället benämnas Skåne läns västra valkrets, Skåne läns södra valkrets respektive Skåne läns norra och östra valkrets.
Vidare bör i vallagen Bollebygds kommun i Älvsborgs län, som bildades den 1 januari 1995 genom utbrytning ur Borås kommun i samma län, föras in i uppräkningen över de kommuner som bildar Älvsborgs läns södra valkrets.
Vad som har sagts om behovet av författningsjusteringar med anledning av bildandet av Skåne län gäller inte i fråga om Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting. Dessa skall nämligen bestå till utgången av år 1998 varefter de, tillsammans med Malmö kommun, kommer att bilda Skåne läns landsting. I de fall dessa landsting uttryckligen nämns vid namn i en författning – det rör sig om ett mindre antal förordningar inom Socialdepartementets område – är det således inte påkallat med en ändring förrän från den 1 januari 1999.
Den regionala ansvarsfördelningen m.m.
Regeringens bedömning:
Ytterligare analys och
överväganden behövs innan konkreta förslag om den regionala samhällsorganisationen och fördelningen av ansvaret för regionala utvecklingsfrågor kan läggas fram. Regeringen avser att under hösten 1996 samlat redovisa sin syn på dessa frågor för riksdagen.
Skälen för regeringens bedömning: Regionberedningens förslag om att förändra fördelningen av ansvaret för viktiga samhällsuppgifter när det gäller den regionala utvecklingen inrymmer många komplexa frågeställningar. Att ett flertal olika aspekter gör sig gällande när dessa frågor skall övervägas framgår klart av de synpunkter som har kommit fram under remissbehandlingen av Regionberedningens slutbetänkande.
Åsikterna om Regionberedningens förslag är splittrade. De remissinstanser som ansluter sig till beredningens förslag om att föra över befogenheter och ansvar från länsstyrelserna till landstingen är ungefär lika många som de som intar en motsatt uppfattning.
Till regeringen har också kommit in framställningar om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i olika delar av landet.
Enligt regeringens mening krävs en ingående och noggrann analys i regeringskansliet av samtliga de delar som regionfrågan innefattar. Inte minst gäller detta beträffande framställningarna om försöksverksamhet, vilka i allmänhet har getts in eller konkretiserats först i samband med remissbehandlingen av Regionberedningens slutbetänkande.
Regeringen anser mot denna bakgrund att några meningsfulla och konkreta förslag om fördelningen av ansvaret för regionala utvecklingsfrågor nu inte kan läggas fram. Flera av Regionberedningens övriga förslag har en koppling till denna ansvarsfördelning, varför samtliga dessa frågor bör tas upp i ett sammanhang.
Vi avser att under hösten 1996 samlat redovisa vår syn på de nu berörda frågorna för riksdagen.
Författningskommentar
Förslaget till lag om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting
Inledande bestämmelser
1 § I denna lag finns bestämmelser om sammanläggningsdelegerade vid bildandet av Skåne läns landsting. Bestämmelserna gäller utan hinder av vad som föreskrivs i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.
2 § Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall bestå till utgången av år 1998.
3 § Skåne läns landsting skall, på det sätt som anges i 7 och 8 §§, företrädas av sammanläggningsdelegerade från den dag regeringen bestämmer till och med den 31 oktober 1998. Från och med den 1 november 1998 företräds Skåne läns landsting av det nyvalda fullmäktige.
Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall under tiden den 1 november–31 december 1998 företrädas av fullmäktige i Skåne läns landsting.
Av bestämmelsen i 1 § framgår att denna lag exklusivt reglerar hur Skåne läns landsting skall företrädas under tiden fram till dess att landstinget bildas den 1 januari 1999. Bestämmelserna i lagen kompletterar 2 kap. indelningslagen och gäller i stället för de bestämmelser som finns där om hur beslutanderätten skall utövas. Av bestämmelsen i 2 kap. 6 § indelningslagen framgår att ett nytt landsting kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter så snart beslut om indelningsändringen har fattats.
I 1 kap. 2 § kommunallagen anges att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet. I 2
§ i det framlagda lagförslaget föreskrivs att de nuvarande
landstingen i Skåne skall finnas kvar under en övergångsperiod fram till utgången av år 1998.
I 3 § anges vilka som skall företräda Skåne läns landsting. Regeringen kommer att under hösten 1996, i samband med beslut i indelningsärendet, bestämma vilken dag sammanläggningsdelegerade skall börja sin tjänstgöring. Av första
stycket framgår att sammanläggningsdelegerades tjänstgöring
upphör i anslutning till att det nyvalda fullmäktige i Skåne läns landsting tillträder, dvs. den 1 november 1998 (jfr 5 kap. 5 § kommunallagen).
Termen sammanläggningsdelegerade har valts eftersom det rör sig om en sammanläggning av landsting samt ett inträde av
den del av verksamheten i Malmö kommun som motsvarar landstingsverksamheten.
Eftersom det inte under år 1998 kommer att väljas några fullmäktige för Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting föreskrivs i 3 § andra stycket att det nyvalda fullmäktige i Skåne läns landsting skall företräda också dessa landsting under tiden den 1 november–31 december 1998.
Val av sammanläggningsdelegerade
4 § Delegerade och ersättare för dessa skall senast den dag regeringen bestämmer väljas av fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun.
När valen har ägt rum, skall ordföranden i fullmäktige i Malmöhus läns landsting underrättas om vilka som har valts.
5 § Antalet delegerade skall uppgå till 87, varav 23 skall väljas av Kristianstads läns landsting, 45 av Malmöhus läns landsting och 19 av Malmö kommun. Antalet ersättare skall vara lika många som antalet delegerade och väljas på samma sätt som dessa.
6 § Valbar är den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun. Föreskrifterna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt skall tillämpas vid valet.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.
I dessa paragrafer finns bestämmelser om tidpunkten för val av delegerade och ersättare, valsätt, antalet delegerade och ersättare samt valbarhet.
I 4 § sägs att det är regeringen som bestämmer vilken dag som delegerade och ersättare senast skall väljas. Regeringen kommer att bestämma detta i samband med att beslut i indelningsfrågan fattas under hösten 1996. Med hänsyn till de uppgifter som ordföranden i fullmäktige i Malmöhus läns landsting har enligt 13 § är det nödvändigt med en bestämmelse i 4 § om att denne skall underrättas om utgången av valen.
I 5 § regleras antalet delegerade och ersättare. Antalet samt fördelningen mellan Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun har bestämts i enlighet med de berörda parternas gemensamma önskemål.
Av 6 § framgår att endast den som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i de berörda landstingen eller i Malmö kommun kan
väljas till delegerad eller ersättare. Motsvarande begränsning gäller enligt 2 § lagen om kommunala indelningsdelegerade och är en följd av föreskriften i 1 kap. 7 § regeringsformen att beslutanderätten i kommunerna skall utövas av valda församlingar.
Behörigheten att fatta beslut
7 § Utöver vad som i övrigt framgår av denna lag skall sammanläggningsdelegerade
1. under år 1997 – besluta om Skåne läns landstings indelning i valkretsar, – fastställa antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige i Skåne läns landsting, – anta grunderna för ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdrag enligt denna lag samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner till den som fullgör ett sådant uppdrag, samt – upprätta och fastställa budget för sin verksamhet under budgetåret 1998,
2. under år 1998 – anta förslag till budget för Skåne läns landsting avseende budgetåret 1999, samt – besluta i andra ärenden där besluten sträcker sina verkningar efter utgången av år 1998.
8 § Fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting får under tiden den 1 januari–31 oktober 1998 besluta endast i sådana ärenden som uteslutande avser dem själva och där besluten inte sträcker sina verkningar efter utgången av år 1998. För Malmö kommun gäller motsvarande begränsning under tiden den 1 januari– 31 december 1998 i frågor som den 1 januari 1999 skall föras över till Skåne läns landsting.
I paragraferna finns bestämmelser om beslutanderättens fördelning mellan fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun samt sammanläggningsdelegerade. Av 7 § framgår omfattningen av sammanläggningsdelegerades beslutanderätt och att den ökar successivt under åren 1997 och 1998. I 8 § regleras beslutanderätten för fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun i sådana ärenden som avser landstingsverksamheten.
Under det första verksamhetsåret, dvs. år 1997, kommer sammanläggningsdelegerade att ha behörighet att fatta vissa i huvudsak förberedande beslut i en del formella frågor. Under samma tid skall beslutanderätten i alla ärenden som i sak avser landstingsverksamheten helt ligga kvar hos fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun.
Grunderna för arvode m.m. enligt 7 § 1 tredje strecksatsen bör bestämmas på sätt som anges i kommunallagen. Ersättningen skall således vara skälig.
Under det andra verksamhetsåret, dvs. år 1998, skall sammanläggningsdelegerade dels besluta om förslag till
budget för Skåne läns landsting, dels besluta i sådana sakfrågor som har verkningar efter utgången av år 1998, dvs. när Skåne läns landsting har bildats.
Exempel på sådana sakfrågor är Skåne läns landstings organisation samt tillsättningar av tjänster inom landstinget.
Av 8 § följer att fullmäktige i Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting under tiden den 1 januari–31 oktober 1998 får utöva beslutanderätt endast i sådana frågor som avser dem själva och som inte har några verkningar efter det att Skåne läns landsting har bildats. För Malmö kommun gäller motsvarande begränsning under tiden den 1 januari–31 december 1998 i sådana frågor som den 1 januari 1999 skall föras över till Skåne läns landsting.
I lagen anges inte vad som menas med landstingsverksamheten i Malmö kommun. Detta kommer att i sina detaljer bli föremål för förhandlingar mellan de berörda parterna.
9 § Sammanläggningsdelegerade får uppdra åt ett arbetsutskott eller en kommitté som avses i 21 § att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I sådana fall får sammanläggningsdelegerade besluta att arbetsutskottet eller en kommitté i sin tur får uppdra åt en eller flera ledamöter eller ersättare i arbetsutskottet eller i kommittén eller åt en anställd hos Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun att besluta på sammanläggningsdelegerades vägnar.
I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till sammanläggningsdelegerade, liksom yttranden med anledning av att ett beslut av arbetsutskottet eller en kommitté i dess helhet eller av sammanläggningsdelegerade har överklagats, samt
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
10 § Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 9 § skall anmälas till sammanläggningsdelegerade, som bestämmer hur detta skall ske.
Bestämmelsen i 9 § motsvarar huvudsakligen 6 kap.33 och 34 §§kommunallagen. I lagen om kommunala indelningsdelegerade finns inte någon motsvarande reglering. Med hänsyn till de berörda parternas gemensamma önskemål har sammanläggningsdelegerade getts möjlighet att i vissa är-
enden delegera sin beslutanderätt till arbetsutskottet eller till en kommitté. Mot bakgrund av att det endast är sammanläggningsdelegerade som har formell beslutanderätt i ärenden är arbetsutskottet, kommittéerna och anställda beroende av delegation för att kunna fatta beslut i ärenden.
Anmälningsförfarandet i 10 § har sin förebild i 6 kap. 35 § kommunallagen. Bestämmelsen är nödvändig för att sammanläggningsdelegerade skall kunna kontrollera hur arbetsutskottet eller en kommitté hanterat beslutanderätt som har delegerats.
Medel för verksamheten
11 § Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall tillhandahålla medel för sammanläggningsdelegerades verksamhet i förhållande till det antal skattekronor och skatteören som enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ligga till grund för landstingens bestämmande av skattesatsen för uttag av skatt för år 1996.
Malmö kommun skall på motsvarande sätt tillhandahålla medel i förhållande till den verksamhet som kommunen skall överföra till Skåne läns landsting.
Paragrafen motsvarar i huvudsak bestämmelsen i 20 § lagen om kommunala indelningsdelegerade och innebär att kostnaderna för delegerades verksamhet skall fördelas efter skatteunderlaget. Eftersom Malmö kommun inte går in i Skåne läns landsting med hela sin verksamhet skall inte hela kommunens skatteunderlag ligga till grund för regleringen. Kommunen får i stället tillhandahålla medel i förhållande till omfattningen av den verksamhet som kommunen överför till det nya landstinget, dvs. i förhållande till landstingsverksamheten i kommunen.
Ekonomisk förvaltning
12 § Vad som föreskrivs i 8 kap. kommunallagen (1991:900) om mål för den ekonomiska förvaltningen, medelsförvaltningen, utgiftsbeslut under budgetåret samt räkenskapsföring och redovisning skall i tillämpliga delar gälla för sammanläggningsdelegerades ekonomiska förvaltning.
Genom paragrafen görs vissa bestämmelser i 8 kap. kommunallagen om den ekonomiska förvaltningen tillämpliga på sammanläggningsdelegerades verksamhet. Det gäller mål
för den ekonomiska förvaltningen (1 §), medelsförvaltningen (2–3b §§), utgiftsbeslut under budgetåret (12 §) samt räkenskapsföring och redovisning (14–23 §§). Sammanläggningsdelegerade förmodas inte ha någon omfattande ekonomisk förvaltning men måste ändå redovisa sina räkenskaper m.m. Sammanläggningsdelegerade skall för sin del avsluta räkenskaperna per den 31 oktober 1998.
Sammanläggningsdelegerades arbetsformer
13 § Ordföranden i fullmäktige i Malmöhus läns landsting skall snarast efter det att delegerade och ersättare har valts utse en av de delegerade att utfärda kungörelse om det första sammanträdet med sammanläggningsdelegerade och att föra ordet där till dess ordförande har valts.
14 § Vid det första sammanträdet skall sammanläggningsdelegerade för sin tjänstgöringstid bland de delegerade välja en ordförande och en eller flera vice ordförande.
15 § Sammanläggningsdelegerades ordförande skall utfärda en kungörelse om varje sammanträde. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som skall behandlas.
Kungörelsen skall anslås på anslagstavlan i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun minst en vecka före sammanträdesdagen samt inom samma tid på lämpligt sätt lämnas till varje delegerad och ersättare. Kungörelsen skall inom samma tid införas i de ortstidningar där landstingen och kommunen inför sådana tillkännagivanden som avses i 5 kap. 10 § kommunallagen (1991:900).
I dessa paragrafer finns bestämmelser om sammanläggningsdelegerades första sammanträde samt när, var och hur kungörelse om deras sammanträden skall ske samt kungörelsens innehåll.
Närmare regler om hur ordförandeskapet skall utövas i olika situationer, t.ex. när varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sammanträde, kan tas in i den arbetsordning som sammanläggningsdelegerade skall anta enligt 18 §.
16 § Om en delegerad är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i den delegerades ställe. När
ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som de delegerade. I fråga om ersättarnas tjänstgöring skall föreskrifterna i 5 kap.13– 15 §§kommunallagen (1991:900) tillämpas.
Paragrafens första stycke motsvaras av bestämmelserna i 4 kap. 18 § första stycket och 5 kap. 12 §kommunallagen.
I andra stycket görs vissa andra av kommunallagens regler om ersättarnas tjänstgöring tillämpliga. Sammanläggningsdelegerade bör i sin arbetsordning i övrigt reglera ersättarnas tjänstgöring.
17 § Sammanläggningsdelegerade får kalla en förtroendevald eller en anställd hos Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade för att lämna upplysningar.
Den som har kallats till ett sådant sammanträde får, om sammanläggningsdelegerade beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.
Paragrafen ger sammanläggningsdelegerade rätt att besluta att vissa utomstående har rätt att närvara vid sammanläggningsdelegerades sammanträden för att lämna upplysningar.
18 § Sammanläggningsdelegerade skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för sammanträdena och handläggningen av ärenden.
Paragrafen, som motsvarar bestämmelsen i 5 kap. 63 § kommunallagen, avviker från vad som gäller enligt lagen om kommunala indelningsdelegerade. I den lagen finns det inte någon motsvarande reglering. I detta sammanhang finns det dock ett behov av att göra en anpassning till kommunallagens regler om en arbetsordning för fullmäktige.
Sammanläggningsdelegerade åläggs således att anta en arbetsordning. I arbetsordningen skall närmare bestämmelser om sammanläggningsdelegerades arbetsformer tas in. Exempel på frågor som bör regleras i en arbetsordning är sammanläggningsdelegerades säte, var och när sammanträdena skall hållas och på vems initiativ (jfr 5 kap. 7 § kommunallagen), ersättarnas tjänstgöring, vem som är ordförande när en vald ordförande inte är närvarande, förfarandet vid omröstningar, handläggningen av motioner, interpellationer och frågor samt formerna för justering av protokoll. I
arbetsordningen kan också bestämmas vem som har rätt att närvara vid sammanträdena och eventuellt delta i överläggningarna. Här kan även föreskrivas om vem som skall få del av protokoll och andra sammanträdeshandlingar.
Arbetsordningen är ett komplement till lagen och får inte avvika från vad som är föreskrivet där.
19 § Ärenden hos sammanläggningsdelegerade får väckas av
1. arbetsutskottet,
2. en kommitté,
3. en delegerad genom motion,
4. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, eller
5. fullmäktige eller styrelsen i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting eller Malmö kommun. Sammanläggningsdelegerade skall besluta i ärenden som har väckts enligt första stycket.
Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 5 kap.23 och 25 §§kommunallagen, anger i sitt första stycke vilka som har rätt att väcka ärenden hos sammanläggningsdelegerade. I andra
stycket slås fast att sammanläggningsdelegerade har skyl-
dighet att fatta beslut i väckta ärenden.
20 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i kommunallagen (1991:900) för delegerade och deras ersättare: – 4 kap. 10 § om återkallande av uppdraget, – 4 kap. 11 § om rätt till ledighet från anställning, – 4 kap. 19–22 §§ om omröstning, beslut och reservation, – 5 kap. 18–20 §§ om beslutförhet och jäv, – 5 kap. 26, 28, 29 och 31–33 §§ om hur ärendena bereds, – 5 kap. 36–46 §§ om bordläggning, offentlighet och ordning vid sammanträdena, hur ärendena avgörs och proportionella val, samt – 5 kap. 57–62 §§ om protokollet.
Genom hänvisningar i paragrafen skall vissa bestämmelser i kommunallagen gälla för sammanläggningsdelegerade och deras ersättare.
Beredning och verkställighet
21 § För beredning och verkställighet skall sammanläggningsdelegerade utse ett arbetsutskott. För
sådana uppgifter får de dessutom utse en eller flera kommittéer.
I paragrafen anges att sammanläggningsdelegerade skall utse ett arbetsutskott och att de får utse en eller flera kommittéer för beredning och verkställighet. Regeln hindrar inte att sammanläggningsdelegerade inrättar olika former av samrådsorgan utan egen rätt att fatta eller verkställa beslut.
Av 9 § i det framlagda lagförslaget framgår att arbetsutskottet och en kommitté kan få viss beslutanderätt delegerad till sig från sammanläggningsdelegerade.
För arbetsutskottet eller en kommitté bör antas ett reglemente eller motsvarande dokument. Detta bör innehålla närmare bestämmelser om arbetsutskottets eller kommittéernas sammanträden såsom ersättarnas tjänstgöring, ersättare för ordföranden när varken ordföranden eller någon vice ordförande kan delta i ett sammanträde samt formerna för justering av protokoll. Skyldigheten att föra protokoll och att anslå tillkännagivanden om justering av protokoll följer av 26 §.
22 § Ledamöter och ersättare i arbetsutskottet och i en kommitté väljs av sammanläggningsdelegerade till det antal och för den tid som sammanläggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998.
Valbar till ledamot och ersättare i arbetsutskottet eller en kommitté är den som fyller 18 år senast på dagen för valet och som är folkbokförd i en kommun inom området för Skåne läns landsting. Den som inte är svensk medborgare är valbar bara om han har varit folkbokförd i Sverige den 1 november de tre åren närmast före valåret. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.
23 § Sammanläggningsdelegerade skall för tid som anges i 22 § bland ledamöterna i arbetsutskottet och i en kommitté välja en ordförande och en eller två vice ordförande.
I paragraferna finns bestämmelser om valet av ledamöter och ersättare i arbetsutskottet och i kommittéer samt om valbarhet och val av ordförande och vice ordförande i dessa organ.
Av 22 § andra stycket följer att valbarheten, till skillnad från vad som gäller för sammanläggningsdelegerade, inte är begränsad till ledamöter och ersättare i fullmäktige i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. Valbar är i stället var och en som uppfyller de allmänna valbarhetsvillkoren.
24 § Det förslag till budget för Skåne läns landsting som sammanläggningsdelegerade enligt 7 § 2 skall besluta om upprättas av arbetsutskottet.
I fråga om budgeten tillämpas i övrigt bestämmelserna i 8 kap.5 och 8– 11 §§kommunallagen (1991:900).
Paragrafen förutsätter att sammanläggningsdelegerade senast före utgången av oktober 1998 beslutar om budgetförslaget enligt 7 § 2 så att fullmäktige i Skåne läns landsting i sin tur kan fastställa budgeten före november månads utgång. I första
stycket slås fast att det är arbetsutskottet som svarar för
upprättandet av det budgetförslag som sammanläggningsdelegerade skall lämna.
Genom andra stycket görs i övrigt kommunallagens budgetregler i huvudsak tillämpliga på arbetet med budget för det nya landstinget. Den underrättelse om skattesatsen som avses i 8 kap. 11 § bör göras av arbetsutskottet.
25 § För beredning och verkställighet av ärenden som avser Skåne läns landsting får det nyvalda fullmäktige i detta landsting under perioden den 1 november–31 december 1998 anlita sammanläggningsdelegerades arbetsutskott och kommittéer samt nämnder och beredningar i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och
Malmö kommun.
Paragrafen ger det nyvalda fullmäktige i Skåne läns landsting möjlighet att anlita sammanläggningsdelegerades arbetsutskott och kommittéer till dess landstinget har bildats den 1 januari 1999. En förutsättning för att arbetsutskottet och kommittéerna skall kunna användas är att sammanläggningsdelegerade enligt 22 § har bestämt deras mandattid till och med utgången av år 1998. Fullmäktige får också anlita nämnder och beredningar i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun.
26 § Utöver vad som anges i denna lag gäller följande bestämmelser i kommunallagen (1991:900) för arbetsutskottet och en kommitté: – 4 kap. 11 § om ledighet från anställning, – 4 kap. 19–22 §§ om omröstning, beslut och reservation, – 4 kap. 23 § om närvarorätt, – 6 kap. 18 och 19 §§ om tidpunkt för sammanträde och närvarorätt för utomstående, – 6 kap 23–26 §§ om beslutförhet och jäv, samt – 6 kap. 28–31 §§ om hur ärendena avgörs samt om protokoll och delgivning.
Genom hänvisningar i paragrafen skall vissa bestämmelser i kommunallagen gälla för arbetsutskottet och en kommitté. När arbetsutskottet och kommittéerna fattar beslut har de en skyldighet att protokollföra detta. De skall också anslå tillkännagivande om justering av protokoll på anslagstavlan i Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. Denna ordning kommer att få särskild betydelse för när klagotiden börjar löpa i ärenden där beslut överklagas genom en begäran om laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen. Skyldigheten att anmäla delegationsbeslut finns reglerad i 10 §.
Interpellationer och frågor
27 § Interpellationer och frågor får ställas av de delegerade samt av ledamöterna i fullmäktige i
Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. De skall riktas till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés ordförande.
28 § Interpellationer och frågor skall avse ämnen som hör till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.
29 § Den ordförande till vilken en interpellation eller en fråga har ställts får överlåta besvarandet av denna till en annan delegerad eller till en ledamot i arbetsutskottet eller en kommitté. Svaret skall lämnas vid sammanträde med det fullmäktige vars ledamot har ställt interpellationen eller frågan. I det fall en delegerad har ställt en interpellation eller en fråga skall den besvaras vid ett sammanträde med sammanläggningsdelegerade.
30 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om interpellationer och frågor gäller bestämmelserna i 5 kap. 50 och 51 §§, 54 § första stycket samt 55 och 56 §§kommunallagen (1991:900).
Genom dessa paragrafer görs kommunallagens regler om interpellationer och frågor i stort tillämpliga. Ämnesområdet för interpellationer och frågor omfattar sådana ämnen som hör till sammanläggningsdelegerades, arbetsutskottets eller en kommittés handläggning. Ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild får aldrig bli föremål för frågor och interpellationer.
Närmare bestämmelser om hanteringen av interpellationer
och frågor kan tas in i arbetsordningen för sammanläggningsdelegerade.
Uppdragets upphörande
31 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa avgår under tjänstgöringstiden, skall bestämmelserna i 6 kap. 14 § första och andra styckena kommunallagen (1991:900) tillämpas.
Bestämmelsen i 4 kap. 7 § kommunallagen gäller för delegerade, ledamöter i arbetsutskottet och i en kommitté samt deras ersättare.
32 § Om en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast.
Sammanläggningsdelegerade skall befria en delegerad, en ledamot i arbetsutskottet eller i en kommitté eller en ersättare för någon av dessa från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Bestämmelsen i 31 § första stycket hänvisar till kommunallagens regler om att fyllnadsval skall förrättas om en ledamot avgår under mandattiden.
Paragrafens andra stycke avser den situation som uppstår när ett fel har blivit begånget i valet till respektive fullmäktige.
Bestämmelserna i 32 § motsvarar regleringen i 4 kap.8 och 9 §§kommunallagen.
Revision
33 § Sammanläggningsdelegerade skall för den tid som sammanläggningsdelegerade bestämmer, dock längst till utgången av år 1998, välja minst tre revisorer och lika många revisorsersättare för att granska arbetsutskottets och kommittéernas verksamhet.
Valbar till revisor eller revisorsersättare är den som är valbar enligt 22 §. Om revisorsersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall kallas in till tjänstgöring.
34 § Om en revisor eller en revisorsersättare upphör att vara valbar, upphör också uppdraget genast.
Sammanläggningsdelegerade skall befria en revisor eller revisorsersättare från uppdraget när denne önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.
35 § Revisorerna skall år 1999 till fullmäktige i Skåne läns landsting avge en berättelse om resultatet av den revision som avser verksamheten under år 1998. Fullmäktige skall vid sammanträde före utgången av år 1999 besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om någon åtgärd för att bevara landstingets rätt skall vidtas.
36 § Utöver vad som föreskrivs i denna lag om revision gäller 9 kap. kommunallagen (1991:900).
I dessa paragrafer finns bestämmelser om val av revisorer samt revision av arbetsutskottets och kommittéernas verksamhet.
Utöver den revisionsberättelse som anges i 35 § följer av 36 § att revisorerna även skall avge en revisionsberättelse för verksamhetsåret 1997. Denna revisionsberättelse skall lämnas till sammanläggningsdelegerade (jfr 9 kap. 14 § kommunallagen).
Att fyllnadsval skall förrättas om en revisor som inte har utsetts vid ett proportionellt val avgår, framgår av 9 kap. 3 § kommunallagen.
Laglighetsprövning
37 § Bestämmelserna om överklagande i 10 kap. kommunallagen (1991:900) gäller i fråga om ett beslut som har fattats av sammanläggningsdelegerade, arbetsutskottet eller en kommitté. Ett sådant beslut får överklagas såväl av Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun som av deras medlemmar.
Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas även av Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting, Malmö kommun och av deras medlemmar.
I paragrafen behandlas rätten att få lagligheten av sammanläggningsdelegerades beslut prövad. Rätten att överklaga tillkommer såväl Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun som deras medlemmar. Genom bestämmelsen har det här, i förhållande till vad som gäller enligt kommunallagen, skett en utvidgning av rätten att överklaga till de båda landstingen samt till Malmö kommun. Motsvarande princip tillämpas för indelningsdelegerade enligt 23 § lagen om kommunala indelningsdelegerade.
Genom att bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen har gjorts tillämpliga kommer bl.a. föreskriften i samma kapitels 15 § om rättelse av verkställighet att gälla.
Ikraftträdande
Lagen träder i kraft den 1 november 1996. Med hänsyn till att bestämmelserna om revision och laglighetsprövning är tillämpliga även efter utgången av år 1998, har lagen inte tidsbegränsats. Den får i stället upphävas när den inte längre är aktuell.
Civildepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Andersson
Regeringen beslutar proposition 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m.