1 §  Denna förordning innehåller föreskrifter för tillämpningen av yrkestrafiklagen (1998:490).

Fordonsbegreppen i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

Bestämmelser om registrering av tillståndsinnehav enligt yrkestrafiklagen m.m. finns i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister.

I förordningen (1999:1134) om belastningsregister och förordningen (1999:1135) om misstankeregister finns bestämmelser om rätt för en länsstyrelse eller för Vägverket att få uppgifter ur dessa register. Förordning (2001:663).

2 §  Som yrkesmässig trafik anses inte

1. transport av passagerare till eller från en arbetsplats, skola eller annan lokal där bilföraren eller passageraren arbetar eller utbildar sig, om transporten sker med en bil med totalvikt av högst 3,5 ton och sker i samband med att bilföraren färdas till sitt arbete eller sin utbildningsplats,
2. transport med personbil av skolelever mellan bostad och skola eller del av sådan transportsträcka, om transporten utförs av en förälder eller annan anhörig till någon av eleverna,
3. transport av röstande till eller från en val- eller omröstningslokal på en valdag eller på en dag för folkomröstning,
4. transport med utryckningsfordon,
5. transport av döda,
6. transport av snö och is samt av sand, vägsalt, flis eller annat material i samband med snöröjning eller halkbekämpning,
7. transport som endast avser sådan renhållning som en kommun är skyldig att tillhandahålla,
8. transport som endast gäller bärgning av fordon med bilar som är särskilt inrättade för detta ändamål,
9. transport av mjölk, mjölkprodukter och ägg,
10. transport av slaktdjur till slakterier,
11. transport av sockerbetor, potatis, grönsaker, frukt och bär till förädlingsindustrier och transport därifrån av biprodukter som uppkommit vid bearbetningen av dessa produkter,
12. transport med traktortåg i jordbruket och skogsbruket av produkter från eller förnödenheter för dessa näringar.

3 §  Den som har tillstånd till cabotagetrafik i Sverige enligt överenskommelse med annan stat får bedriva denna trafik utan tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490).

Tillståndet till cabotagetrafik skall medföras i fordonet och på uppmaning visas upp för bilinspektör, polisman eller tulltjänsteman.

Tillsyn över att sådan trafik som avses i första stycket bedrivs enligt gällande bestämmelser utövas av Vägverket när det gäller persontransporter och av Tullverket när det gäller godstransporter.

1 §  En ansökan om trafiktillstånd skall vara skriftlig.

Sökanden skall ge in sådana handlingar som visar att han är lämplig att driva verksamheten.

I fråga om utländska medborgare som inte har hemvist i Sverige skall även en utredning om gott anseende ges in. I sådana fall skall som tillräcklig utredning godtas ett utdrag ur behörig myndighets register eller ett intyg som är utfärdat av en behörig myndighet eller ett organ i det land där utlänningen är medborgare eller har sitt hemvist.

2 §  En ansökan om tillstånd till linjetrafik skall innehålla uppgifter om linjesträckningen och övriga uppgifter som har betydelse för skadlighetsprövning enligt 2 kap. 16 § yrkestrafiklagen (1998:490).

3 §  Trafikhuvudman och den som driver järnvägstrafik skall ges möjlighet att yttra sig över en ansökan om linjetrafiktillstånd om de berörs av linjetrafiken.

4 §  Prövningsmyndigheten får begära in de uppgifter som behövs för att pröva en ansökan om trafiktillstånd.

5 §  Den som kan styrka att han har genomgått viss gymnasieutbildning eller annan högre utbildning med godkänt betyg i ett visst eller vissa ämnen som ingår i prov som avses i 2 kap. 8 § yrkestrafiklagen (1998:490), får av prövningsmyndigheten medges undantag från att avlägga prov i ett sådant ämne.

Prövningsmyndigheten får även medge undantag från skyldigheten att avlägga prov för den som kan styrka minst fem års praktisk erfarenhet som trafikansvarig eller på företagsledningsnivå i ett transportföretag under förutsättning att sökanden godkänns vid ett kontrollprov som anordnas av Vägverket.

På begäran skall Vägverket för att styrka att kravet på yrkeskunnande är uppfyllt utfärda ett bevis om yrkesmässig kompetens för trafik av visst slag inom och utom Sverige. Förordning (2000:1061).

6 §  Vid prövningen enligt 2 kap. 9 § yrkestrafiklagen (1998:490) av sökandens ekonomiska förhållanden skall framför allt följande beaktas:

• tillgängliga medel inräknat sparmedel, möjligheter till överdrag och lån,
• alla tillgångar inräknat egendom som sökanden kan utnyttja som säkerhet,
• kostnader inräknat inköpskostnader eller första betalning för fordon, lokaler, anläggningar och utrustning, samt
• behovet av rörelsekapital. Förordning (2004:341).

7 §  Den ekonomiska prövningen får göras på grundval av redovisningshandlingar, självdeklaration med bilagor eller andra handlingar som kan belysa sökandens ekonomiska situation, såsom en finansieringsplan eller en budget.

Som bevis på att sökanden uppfyller kraven på ekonomiska resurser får prövningsmyndigheten även godta ett intyg av en auktoriserad eller godkänd revisor eller en bekräftelse eller en försäkran av en bank eller ett kreditmarknadsföretag. Förordning (2004:341).

8 §  Ett trafiktillstånd skall innehålla

1. tillståndshavarens namn, adress, personnummer eller organisationsnummer,
2. uppgifter om den trafik som tillståndet avser,
3. de villkor och begränsningar som gäller för trafiken, samt
4. uppgift om tillståndshavaren är en juridisk person eller en utomlands bosatt näringsidkare, vem som är trafikansvarig och vilka som i övrigt prövats enligt yrkestrafiklagen (1998:490).

Tillståndet skall vidare innehålla upplysningar om innehållet i 9 § samt 5 kap.1 och 5 §§ och en påminnelse om under vilka förutsättningar tillståndet kan komma att återkallas.

9 §  Tillståndshavaren är skyldig att anmäla till prövningsmyndigheten om den eller de som är trafikansvariga eller någon annan som lämplighetsprövningen skall avse byts ut. Detsamma gäller om någon sådan person tillkommer.

10 §  Vad som föreskrivits om ansökan om tillstånd och prövning av en sådan ansökan gäller i tillämpliga delar anmälan enligt 9 § och prövningen med anledning av en sådan anmälan.

11 §  En framställning om fortsatt giltighet av linjetrafiktillstånd enligt 2 kap. 17 § yrkestrafiklagen (1998:490) skall vara skriftlig. I framställningen skall skälen för denna anges.

Vid prövningen av en sådan framställning som avses i första stycket skall vad som föreskrivits om handläggningen av ärenden om trafiktillstånd gälla i tillämpliga delar.

1 §  Prövningsmyndigheten får begära in de uppgifter som behövs för att pröva en ansökan om taxiförarlegitimation.

2 §  Om sökanden inte följer ett föreläggande att inom en viss tid ge in ett läkarintyg, skall ansökningen avvisas. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om detta.

3 §  Den som ansöker om taxiförarlegitimation skall ha avlagt ett godkänt körprov för sådan legitimation tidigast 12 månader innan ansökan ges in till prövningsmyndigheten. Förordning (2007:48).

4 §  Körprov för taxiförarlegitimation skall avläggas inför den som Vägverket har förordnat att förrätta förarprov enligt körkortslagen (1998:488). Förordning (2007:48).

5 §  Den som avlägger ett körprov för taxiförarlegitimation inför en förarprövare hos Vägverket skall tillhandahålla en personbil som är lämplig för provet. Förordning (2007:48).

6 §  Körprov för taxiförarlegitimation avser sökandens

1. förmåga att tillämpa kunskaper om konstruktionen och verkningssättet hos fordon av det slag som provet avser,
2. förmåga att tillämpa kunskaper om passagerares säkerhet i fordon av det slag som provet avser,
3. förmåga att i landsvägs- och gatutrafik köra fordon av det slag som provet avser, och
4. sinnesnärvaro och omdömesförmåga. Förordning (2007:48).

7 §  Ett körprov för taxiförarlegitimation skall godkännas om det visar att sökanden, i de avseenden som anges i 6 §, har den förmåga och den sinnesnärvaro som bör krävas av en taxiförare. Förordning (2007:48).

8 §  Taxiförarlegitimation utfärdas av Vägverket sedan sökanden har undertecknat ett underlag som innehåller ett välliknande fotografi av denne. Förordning (2007:48).

9 §  Taxiförarlegitimation skall medföras i taxitrafik och skall vara väl synlig för passagerarna. Den skall på tillsägelse visas upp för en bilinspektör eller polisman. Förordning (2007:48).

10 §  En taxiförarlegitimation skall förnyas inom tio år efter det att den har utfärdats eller senast förnyats. Legitimationen skall också förnyas om den har förstörts eller kommit bort eller om någon uppgift i den har ändrats. I fråga om förnyelse av en taxiförarlegitimation gäller bestämmelserna om förnyelse av körkort i 3 kap. 13 § första stycket 1 och 3 körkortslagen (1998:488) samt i 3 kap.15 och 18 §§körkortsförordningen (1998:980).

Om en taxiförarlegitimation förstörts eller kommit bort skall innehavaren anmäla detta till Vägverket.

Till en anmälan skall om möjligt den förstörda legitimationen bifogas. Om en legitimation som kommit bort senare hittas skall den genast sändas till Vägverket. Förordning (2007:48).

11 §  Ett föreläggande för en innehavare av taxiförarlegitimation om att inom en viss tid ge in ett läkarintyg skall innehålla en upplysning om att legitimationen kan återkallas enligt 5 kap. 6 § första stycket 3 yrkestrafiklagen (1998:490) om inte föreläggandet följs. Förordning (2007:48).

12 §  Ett beslut om att ta hand om en taxiförarlegitimation skall meddelas skyndsamt och delges innehavaren.

Beslutet skall, tillsammans med uppgift om delgivning, föreliggande utredning och redogörelse för de skäl som har föranlett omhändertagandet, inom 48 timmar sändas till prövningsmyndigheten. Om beslutet delges eller om taxiförarlegitimationen överlämnas senare, skall detta snarast meddelas prövningsmyndigheten. En omhändertagen legitimation skall sändas till Vägverket. Förordning (2007:48).

13 §  En anmaning i samband med ett beslut om återkallelse att överlämna en taxiförarlegitimation enligt 5 kap. 11 § yrkestrafiklagen (1998:490) får delges innehavaren genom stämningsmannadelgivning. I ett sådant fall skall handlingen lämnas till den som utför delgivningen. Förordning (2007:48).

1 §  Prövningsmyndigheten får begära in de uppgifter som behövs för att kunna pröva en ansökan om transporttillstånd.

2 §  Ett bevis om tillstånd som avses i 4 kap.3 eller 5 §yrkestrafiklagen (1998:490) skall under färd medföras i fordonet och på tillsägelse visas upp för bilinspektör, polisman eller tulltjänsteman.

3 §  Förartillstånd som avses i 2 § 2 förordningen (1998:786) om behöriga myndigheter m.m. i fråga om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall beviljas på begäran av innehavaren av gemenskapstillstånd om föraren är anställd på de anställningsvillkor som är vanligt förekommande i branschen i Sverige.

En bestyrkt kopia på förarens anställningsavtal samt övriga uppgifter som behövs för att ansökan skall kunna prövas skall ges in till prövningsmyndigheten. Förordning (2003:50).

4 §  Giltighetstiden för ett förartillstånd får fastställas till längst fem år, dock inte för längre tid än anställningen varar enligt anställningsavtalet. Förordning (2003:50).

1 §  Innan ett fordon får användas i yrkesmässig trafik enligt ett trafiktillstånd, skall tillståndshavaren lämna en skriftlig anmälan om fordonet till prövningsmyndigheten. Anmälan behöver dock inte göras för släpfordon. Om det finns särskilda skäl, får prövningsmyndigheten för viss trafik medge att fordon får användas enligt tillståndet utan att vara anmälda. Prövningsmyndigheten får medge att ett visst fordon får användas innan en fullständig anmälan har lämnats.

2 §  En anmälan enligt 1 § skall innehålla uppgifter om fordonets registreringsnummer. Till anmälningshandlingarna skall i förekommande fall följande fogas:

1. för ett fordon som innehas med nyttjanderätt, en kopia av kontraktet,
2. för ett fordon som är registrerat i utlandet, ett utländskt registreringsbevis,
3. när antalet fordon som skall användas enligt trafiktillståndet utökas, kompletterande utredning om att de ekonomiska förutsättningarna enligt 2 kap. 9 § yrkestrafiklagen (1998:490) är uppfyllda. Förordning (2001:663).

3 §  Prövningsmyndigheten skall i vägtrafikregistret kontrollera att ett fordon som har anmälts enligt 1 § uppfyller de villkor om registrering och om beskaffenhet och utrustning som föreskrivs i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister och fordonsförordningen (2002:925) samt i föreskrifter som har meddelats med stöd av fordonsförordningen för den fordonstyp och de trafikslag som trafiktillståndet avser samt att tillståndshavaren äger eller har nyttjanderätt till fordonet. Förordning (2002:942).

4 §  Om det antal motordrivna fordon som tillståndshavaren skall använda utökas skall det prövas att de ekonomiska förutsättningarna är uppfyllda. Även i övrigt skall lämpligheten enligt yrkestrafiklagen (1998:490) prövas. Yrkeskunnandet skall därvid inte omprövas. Någon ny lämplighetsprövning behöver inte göras om rörelsen utökas, om en sådan prövning nyligen har genomförts eller om en lämplighetsprövning av andra skäl framstår som obehövlig.

5 §  Om ett fordon för vilket anmälan har gjorts enligt 1 § skall ändras så att det inte längre uppfyller villkoren enligt 3 § eller om fordonet inte längre skall användas enligt trafiktillståndet, är tillståndshavaren skyldig att anmäla detta till prövningsmyndigheten innan fordonet ändras eller tas i bruk för annan trafik.

1 §  Fordon som används i yrkesmässig godstrafik, taxitrafik eller beställningstrafik med buss skall ha ett giltigt yrkestrafikmärke som visar att tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490) har meddelats för trafiken.

Yrkestrafikmärket skall vara fastsatt i det nedre vänstra hörnet av fordonets vindruta. Om en sådan placering av märket skymmer sikten får det sättas fast någon annanstans på vindrutan. Märket skall lätt kunna läsas utifrån.

2 §  Yrkestrafikmärken utfärdas för fordon som enligt 5 kap. 1 § har anmälts för att användas i yrkesmässig trafik.

Ett yrkestrafikmärke får inte utfärdas

1. om fordonet enligt uppgift i vägtrafikregistret är belagt med körförbud enligt fordonsförordningen (2002:925),
2. om fordonet enligt uppgift i vägtrafikregistret är belagt med användningsförbud enligt 18 § bilskrotningslagen (1975:343), enligt 6 kap. 1 § vägtrafikskattelagen (2006:227), enligt 8 § lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt eller enligt 25 § lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon,
3. om fordonet enligt uppgift i vägtrafikregistret saknar föreskriven trafikförsäkring, eller
4. om fordonet inte har godkänts vid lämplighetsbesiktning enligt 8 kap.fordonsförordningen.

Om ett yrkestrafikmärke inte har kunnat utfärdas, skall Vägverket meddela detta till prövningsmyndigheten. Förordning (2006:244).

3 §  Ett yrkestrafikmärke skall ha rektangulär form med måtten 8 x 12 centimeter och skall ha olika färg för skilda kalenderår. Vägverket bestämmer vilka uppgifter som skall finnas på märket.

Yrkestrafikmärket är giltigt från utfärdandet till och med utgången av det kalenderår som anges på märket.

4 §  Yrkestrafikmärken tillhandahålls av Vägverket och förnyas före utgången av varje kalenderår.

Ett yrkestrafikmärke tillhandahålls när anmälan enligt 5 kap. 1 § eller ansökan enligt 5 § har gjorts.

5 §  Om ett yrkestrafikmärke har förstörts eller förkommit, skall tillståndshavaren genast hos prövningsmyndigheten skriftligen ansöka om ett nytt märke.

Frågor om utfärdande av nya märken handläggs av prövningsmyndigheten.

6 §  Tillståndshavaren skall förstöra yrkestrafikmärket

1. när trafiktillståndet upphör att gälla,
2. när han fått ett nytt märke på grund av att en uppgift som skall finnas på detta har ändrats,
3. när ett fordon som är anmält att användas i yrkesmässig trafik övergår till en ny ägare eller brukare, eller
4. när ett förlorat märke kommer till rätta och tillståndshavaren enligt 5 § har ansökt om ett nytt märke.

7 §  Frågor om undantag från bestämmelserna i detta kapitel beslutas av prövningsmyndigheten. Undantag får medges om det finns särskilda skäl och får förenas med villkor.

1 §  Ett fordon får användas i taxitrafik endast om det är försett med en taxameterutrustning som är av godkänd typ och som fungerar tillfredsställande i enlighet med föreskrifter som meddelats enligt 11 kap. 1 §. Taxameterutrustningen och dess fastsättning skall vara kontrollerade och plomberade på det sätt som anges i föreskrifterna.

Prövningsmyndigheten får, om det finns särskilda skäl, besluta att en buss med en totalvikt av högst 3,5 ton som används i beställningstrafik skall vara utrustad med en taxameterutrustning enligt första stycket. Förordning (2006:320).

2 §  Om det finns synnerliga skäl får prövningsmyndigheten medge att ett fordon används i taxitrafik även om det inte är försett med en taxameterutrustning. Ett sådant undantag får ges för högst två år och får förenas med villkor. Förordning (2006:320).

3 §  Besiktning av taxameterutrustning skall göras senast ett år från installationen eller den senaste besiktningen av ett godkänt besiktningsorgan. Vid besiktningen skall en kontrollrapport upprättas.

Godkännande av besiktningsorgan skall ske genom ackreditering enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Förordning (2006:320).

3 a §  I fordonslagen (2002:574) finns bestämmelser om rätten att kontrollera ett fordons taxameterutrustning samt om provkörning av fordonet vid sådan kontroll. Förordning (2006:320).

4 §  Vad som sägs om taxans uppbyggnad i yrkestrafiklagen (1998:490) och i föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag gäller inte sådana transporter där avtal om taxitrafik, genom upphandling eller på liknande sätt, ingåtts enligt andra villkor.

5 §  Vid färd med ett fordon vars registreringsskyltar har tagits om hand skall det i fordonet finnas ett bevis om en polismans eller tulltjänstemans medgivande enligt 6 kap. 7 § andra stycket yrkestrafiklagen (1998:490).

6 §  Registreringsskyltar som har tagits om hand skall förvaras hos polismyndigheten respektive Tullverket under en vecka efter omhändertagandet. Skyltarna får under denna tid återlämnas till fordonets ägare, om det visas att ett sådant förhållande som avses i 6 kap. 7 § första stycket yrkestrafiklagen (1998:490) inte längre gäller. Om skyltarna inte återlämnas skall myndigheten förstöra dem. Förordning (1999:556).

1 §  En kopia av ett beslut om trafiktillstånd och om ändring eller återkallelse av ett sådant tillstånd skall sändas till de myndigheter som anges nedan.

2 §  Om en myndighet uppmärksammar omständighet som kan vara av betydelse för prövningen av om en tillståndshavare eller en innehavare av taxiförarlegitimation skall tilldelas en varning, eller om tillståndet eller legitimationen skall återkallas, skall detta anmälas till prövningsmyndigheten. För trafik som avses i 1 kap. 3 § första stycket skall anmälan ske till Vägverket och Tullverket.

Om det finns anledning att anta att överträdelse har skett i trafikutövningen skall länsstyrelserna, Vägverket och Tullverket anmäla detta till polis- eller åklagarmyndigheten. Förordning (1999:556).

3 §  Skatteverket och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller avgifter skall på begäran av en prövningsmyndighet lämna de uppgifter som denna behöver för sin prövning eller tillsyn. Förordning (2003:997).

4 §  När en domstol har dömt någon som har taxiförarlegitimation, trafiktillstånd eller transporttillstånd eller någon annan prövad som avses i 2 kap.6 eller 7 §yrkestrafiklagen (1998:490) för något brott som anges i 5 kap. 2 § förordningen (2001:650) om vägtrafikregister eller när en högre rätt har avgjort ett mål där en sådan fråga har prövats, skall en kopia av domen eller beslutet omedelbart sändas till prövningsmyndigheten.

För trafik som avses i 1 kap. 3 § första stycket skall i de fall som anges i första stycket en kopia av domen eller beslutet sändas till Vägverket och Tullverket. Förordning (2001:663).

1 §  Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 kap. 3 § andra stycket, 2 kap. 9 §, 3 kap. 9 §, 4 kap. 2 §, 5 kap.1 eller 5 §, 6 kap. 1 § andra stycket eller 6 § eller 7 kap. 5 § döms till penningböter. Förordning (2007:48).

2 §  En tillståndshavare eller förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fordon i strid mot 6 kap. 1 § första stycket döms till penningböter.

3 §  Till ansvar skall inte dömas

1. om ett yrkestrafikmärke har utfärdats men förstörts eller förkommit och ett nytt märke efter ansökan enligt 6 kap. 5 § första stycket ännu inte har hunnit komma tillståndshavaren till handa, eller
2. om tillståndshavaren har anmält ett fordon enligt 5 kap. 1 § men yrkestrafikmärket ännu inte har hunnit komma honom till handa.

4 §  En tillståndshavare eller förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fordon i strid mot vad som föreskrivits i denna förordning om taxametrar eller om användning och kontroll av sådana eller i strid mot föreskrifter som har meddelats i dessa hänseenden med stöd av 11 kap. 1 § 1 döms till penningböter.

5 §  En tillståndshavare eller förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § 2 eller 11 kap. 2 § döms till penningböter.

1 §  Prövningsmyndighetens beslut enligt 6 eller 7 kap. eller enligt 11 kap. 5 a § får överklagas hos Vägverket. Vägverkets beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2002:367).

1 §  Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll får efter samråd med Vägverket meddela föreskrifter om krav på och kontroll av taxameterutrustning samt om fastsättning, installation och plombering av sådan utrustning.

Vägverket får meddela föreskrifter om

1. användning av taxameterutrustning,
2. prisinformation i taxitrafik,
3. medicinska krav för innehav av taxiförarlegitimation,
4. prov i sådan lokalkännedom som avses i 2 §, och
5. körprov för taxiförarlegitimation.

Vägverket får också, om inte annat framgår av 3 eller 4 §, meddela föreskrifter för verkställigheten av yrkestrafiklagen (1998:490) och denna förordning.

Föreskrifter som avses i andra stycket meddelas efter samråd med

1. Konsumentverket i frågor som avser prisinformation,
2. Socialstyrelsen i frågor som avser medicinska krav, och
3. berörd länsstyrelse i frågor som avser prov i lokalkännedom. Förordning (2007:48).

2 §  En länsstyrelse får efter samråd med Vägverket i fråga om taxitrafiken i länet eller en del av det meddela ytterligare föreskrifter om prisinformation samt föreskrifter om utmärkning av fordon och om krav på lokalkännedom för taxiförare. Förordning (2004:719).

3 §  Föreskrifter för verkställigheten i frågor om transporttillstånd som avser godstransporter meddelas av Tullverket.

Föreskrifter för verkställigheten i frågor som avses i 6 kap. 6 § yrkestrafiklagen (1998:490) meddelas av Rikspolisstyrelsen när de gäller polisman och av Tullverket när de gäller tulltjänsteman. Innan föreskrifter meddelas skall dessa myndigheter samråda med varandra. Förordning (1999:556).

4 §  Rikspolisstyrelsen får efter samråd med Vägverket meddela föreskrifter om möjligheten för prövningsmyndigheten att inhämta den personutredning som behövs för tillämpningen av yrkestrafiklagen (1998:490) och denna förordning.

Rikspolisstyrelsen får också efter samråd med Vägverket meddela föreskrifter om omhändertagande av taxiförarlegitimation och registreringsskylt för taxi. Förordning (1999:1141).

5 §  Vägverket får, om det finns särskilda skäl, i vissa fall medge undantag från föreskrifterna i

1. 2 kap. 19 § yrkestrafiklagen (1998:490) om prisinformation och om taxans uppbyggnad,
2. 3 kap. 3 § 1-3 yrkestrafiklagen om krav för innehav av taxiförarlegitimation,
3. 7 kap. 1 § när det gäller kravet att taxametern skall vara av godkänd typ.

Beslut om undantag får förenas med villkor.

5 a §  Länsstyrelsen får om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten medge att en innehavare av ett utländskt körkort som är medborgare i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kör ett svenskregistrerat motordrivet fordon i yrkesmässig trafik kortare sträcka eller tid.

En ansökan om undantag enligt första stycket skall prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden är folkbokförd eller, om denne inte är folkbokförd i Sverige, av länsstyrelsen i det län där sökanden vistas. I andra fall skall ansökan prövas av Länsstyrelsen i Skåne län.

Länsstyrelsen enligt andra stycket får hänskjuta en ansökan till en annan länsstyrelse om sökanden begär det och om länsstyrelsen finner det lämpligt. Förordning (2002:367).

6 §  Om ett särskilt intyg i fråga om lämpligheten att yrkesmässigt bedriva person- eller godstransporter på väg begärs för att en svensk näringsidkare skall få etablera sig i ett annat land, skall ett sådant intyg efter prövning utfärdas av länsstyrelsen i det län där sökanden är folkbokförd eller, om sökanden är en juridisk person, där företagets ledning finns.

7 §  Avgift för prövning av en ansökan enligt denna förordning tas ut enligt bestämmelserna i förordningen (2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet. Förordning (2001:663).