lagen.nu

Statsflygsförordning (1999:1354)

Departement
Statsrådsberedningen
Utfärdad
1999-12-16
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:86
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2014-03-06
/Rubriken upphör att gälla U:2014-04-01/ Flygplan för statschefens och den högsta civila och militära ledningens resor

Tillämpningsområde

1 § Denna förordning gäller användningen av de flygplan som staten anskaffat för statschefens och den högsta civila och militära ledningens resor.

Förordningen skall också tillämpas på flygplan som används tillfälligt för detta ändamål och som staten innehar eller hyr.

Andra resor som flygplanen får användas för

Resor som flygplanen får användas för

(Upphör att gälla 2014-04-01 00:00:00)

2 § När statschefen eller den högsta civila eller militära ledningen inte använder sig av ett flygplan får det användas för andra statliga myndigheters behov.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2014:86
(Träder i kraft 2014-04-01 00:00:00)

2 § Följande prioriteringsordning ska gälla för flygningar med statsflyget:

statschefen,

riksdagens talman,

statsministern,

utrikesministern,

övriga statsråd,

överbefälhavaren,

generaldirektören i Försvarsmakten.

Utöver vad som anges i första stycket kan riksdagen och en statlig myndighets ledning beställa resor med statsflyget i mån av tillgänglighet. Förordning (2014:86).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2014:86

3 § Den som reser med ett flygplan kan bestämma att någon eller några andra personer får följa med på flygningen.

Vem som svarar för drift och samordnar beställningar

4 § Försvarsmakten skall svara för driften av de flygplan som avses i 1 § första stycket och samordna beställningar av flygningar.

Baseringsort

5 § De flygplan som avses i 1 § första stycket skall vara baserade på Stockholm-Bromma.

Säkerhetsskydd

6 § Försvarsmakten ska som flygoperatör ansvara för säkerhetsskyddet avseende flygplanen.

Säkerhetspolisen ska informera Försvarsmakten om hotbilden när det gäller en person som medföljer planet och som omfattas av 2 § andra stycket 2 och 3 förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen.

Försvarsmakten och Säkerhetspolisen ska samverka i säkerhetsskyddsfrågor. Förordning (2012:124).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2012:124

Ersättande flygplan och kompletterande flygplan

Andra statliga flygplan

7 § När det för en resa behövs ett flygplan som tillfälligt ersätter eller kompletterar de flygplan som avses i 1 § första stycket, skall Försvarsmakten genomföra flygningen med ett annat statligt flygplan om så är lämpligt.

Flygplan som staten hyr

8 § På uppdrag av Regeringskansliet eller någon annan beställare skall Försvarsmakten hyra flygplan och sköta den upphandling som behövs för detta.

Dokumentation

9 § För varje flygning skall det hos Försvarsmakten finnas en handling som visar

  • 1. dagen för flygningen,
  • 2. vilket flygplan som använts,
  • 3. destinationen,
  • 4. vem beställaren är,
  • 5. vilka passagerarna är,
  • 6. ändamålet med resan,
  • 7. vilken ersättning för flygtransportkostnader och för upphandling som beställaren skall betala till Försvarsmakten enligt 11 §.

10 § Beställaren skall se till att uppgifter om vilka passagerarna är och om ändamålet med resan lämnas till Försvarsmakten senast när passagerarna går ombord.

Beställarens betalningsskyldighet gentemot Försvarsmakten

11 § Beställaren ska ersätta Försvarsmakten för

  • 1. flygtransportkostnader,
  • 2. upphandling,
  • 3. kostnader när beställningar återtas,
  • 4. avgifter för riskfinansiering och skadereglering enligt 16 §.

I de fall statschefen eller den högsta civila ledningen är beställare ska Försvarsmakten ta ut avgifter för flygning med statsflyget med högst 10 800 kr per flygtimme. Förordning (2012:894).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2012:894

Beställarens skyldighet att ta betalt av passagerare vars resa inte är en statlig tjänsteresa

Huvudregel

12 § Om Regeringskansliet eller någon annan myndighet under regeringen är beställare, skall myndigheten ta betalt av passagerare vars resa inte är en statlig tjänsteresa.

Lagrumshänvisningar hit (3)

Undantag

13 § Skyldigheten enligt 12 § gäller inte

  • 1. när beställaren skall bekosta ett statsråds resa mellan Stockholm och hemorten enligt 6 § lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m., eller
  • 2. när det finns andra särskilda skäl att inte ta betalt.

Betalningens storlek

14 § Betalningen skall motsvara fullpriset för en liknande resa med reguljärt flyg. Om det är uppenbart att passageraren kunde ha skaffat en billigare flygbiljett, skall i stället priset för en sådan biljett läggas till grund för beräkningen.

Vid enkel resa skall hälften av priset för en tur och retur- biljett tas ut.

Om en tjänsteresa kombineras med något annat arrangemang, skall myndigheten göra en fördelning och ta betalt efter vad som är skäligt.

Försäkringsskydd för passagerare och deras rätt till skadeersättning

Statliga tjänsteresor

15 § Enligt förordningen (1993:674) om försäkringsskydd m.m. vid statliga tjänsteresor är Regeringskansliet och andra myndigheter under regeringen skyldiga att se till att deras anställda och uppdragstagare är försäkrade eller har ett motsvarande skydd vid tjänsteresor.

Andra resor

16 § Enligt de regler som finns i lagen (2010:510) om lufttransporter ska staten betala ersättning för skador som drabbar passagerare vars resa inte är en statlig tjänsteresa och vars resa beställaren ska ta betalt för enligt 12 §. Försvarsmakten ska bära statens skadeståndsansvar.

Försvarsmakten ska också ansvara för att passagerare vars resa inte är en statlig tjänsteresa och vars resa beställaren inte ska ta betalt för enligt 12 § har en motsvarande möjlighet att få skadeersättning.

Försvarsmakten får träffa överenskommelse med Kammarkollegiet om riskfinansiering och skadereglering enligt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering. Förordning (2010:781).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:781

Ändringar och övergångsbestämmelser

1999:1354

Officiell version (PDF)

Ansvarig myndighet
Statsrådsberedningen
Ikraft
2000-02-01
SFS-nummer
1999:1354
Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2000. Genom förordningen upphävs regeringens beslut den 12 september 1996 om användningen av flygplanen Tp 100 och Tp 102 (dnr SB1996/5375).

Förordning (2010:781) om ändring i statsflygsförordningen (1999:1354)

Officiell version (PDF)

Omfattning
ändr. 16 §
Ikraft
2010-09-01
Rubrik
Förordning (2010:781) om ändring i statsflygsförordningen (1999:1354)
SFS-nummer
2010:781

Förordning (2012:124) om ändring i statsflygsförordningen (1999:1354)

Officiell version (PDF)

Omfattning
ändr. 6 §
Ikraft
2012-05-02
Rubrik
Förordning (2012:124) om ändring i statsflygsförordningen (1999:1354)
SFS-nummer
2012:124

Förordning (2012:894) om ändring i statsflygsförordningen (1999:1354)

Officiell version (PDF)

Omfattning
ändr. 11 §
Ikraft
2013-01-01
Rubrik
Förordning (2012:894) om ändring i statsflygsförordningen (1999:1354)
SFS-nummer
2012:894

Förordning (2014:86) om ändring i statsflygsförordningen (1999:1354)

Officiell version (PDF)

Omfattning
ändr. 2 §;rubr. närmast före 1, 2 §§
Ikraft
2014-04-01
Rubrik
Förordning (2014:86) om ändring i statsflygsförordningen (1999:1354)
SFS-nummer
2014:86
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation