Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Departement
Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad
2010-07-01
Ändring införd
SFS 2010:921 i lydelse enligt SFS 2018:502
Ikraft
2011-05-02
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-11-16

1 kap. Inledande bestämmelser

[K1]1 §  Denna lag gäller handläggningen av mål och ärenden i mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen samt sådan handläggning i Högsta domstolen som följer av bestämmelser i denna lag.

[S2]Regeringen meddelar föreskrifter om vilka tingsrätter som ska vara mark- och miljödomstolar samt om mark- och miljödomstolarnas domsområden.

[S3]Mark- och miljööverdomstol är Svea hovrätt.

[K1]2 §  En mark- och miljödomstols domar och beslut får överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, om inte annat är föreskrivet.

[S2]Mark- och miljööverdomstolens domar och beslut får överklagas till Högsta domstolen, om inte annat är föreskrivet.

[K1]3 §  En mark- och miljödomstol handlägger mål och ärenden enligt det som föreskrivs i miljöbalken, fastighetsbildningslagen (1970:988), plan- och bygglagen (2010:900) och annan lag.

[S2]Ett mål eller ärende vid en mark- och miljödomstol inleds genom

  1. en ansökan om stämning eller en annan ansökan till mark- och miljödomstolen, eller
  2. att en förvaltningsmyndighets eller en kommuns beslut överklagas till mark- och miljödomstolen.

  • MÖD 2012:32:Avvisning av överklagande av beslut om CITES-intyg ----- Fråga om överklagande av Jordbruksverkets beslut i enlighet med 68 § artskyddsförordningen (2007:845) om CITES-intyg enligt art. 8.3 i rådets förordning (EG) nr 338/97 ska prövas av mark- och miljödomstol eller av allmän förvaltningsdomstol. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att Jordbruksverkets beslut är ett beslut enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av miljöbalken, varför ett överklagande av beslutet ska prövas av mark- och miljödomstol.

2 kap. Domstolarna och deras sammansättning

  • MÖD 2015:25:Bristande domförhet ----- Vid avgöranden i sak av tillståndsfrågor enligt miljöbalken måste mark- och miljödomstolens sammansättning i vart fall vara en lagfaren domare och ett tekniskt råd (2 kap. 6 § första och tredje styckena samt 2 kap. 7 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar)

[K2]1 §  I mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen ska det finnas lagfarna domare och tekniska råd.

[S2]I mark- och miljödomstolen dömer också särskilda ledamöter.

[S3]Rättens ordförande ska alltid vara en lagfaren domare. När rätten består av fler än en lagfaren domare tillämpas bestämmelserna i 1 kap. 3 f § rättegångsbalken i en mark- och miljödomstol och bestämmelserna i 2 kap. 4 b § rättegångsbalken i Mark- och miljööverdomstolen. Lag (2018:421).

Prop. 2017/18:88: Paragrafen innehåller bestämmelser om mark- och miljödomstols och Mark- och miljööverdomstolens ledamöter. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

[K2]2 §  Ett tekniskt råd ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som domstolen prövar.

[S2]En särskild ledamot ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde, av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av vatten- och avloppsfrågor. Lag (2015:686).

Prop. 2015/16:11: Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att erfarenhet av vatten- och avloppsfrågor utgör grund för behörighet som särskild ledamot i mark- och miljödomstol. Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.

I paragrafen regleras kompetenskraven för de tekniska råd och särskilda ledamöter som ska finnas i mark- och miljödomstol. Med erfarenhet av va-frågor avses någon av de kompetenser som i dag räknas ...

[K2]3 §  I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns bestämmelser om utnämning av tekniska råd.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer anställer vikarier för tekniska råd och förordnar de särskilda ledamöterna i mark- och miljödomstol. Den som ska tjänstgöra som särskild ledamot ska vara svensk medborgare och får inte vara underårig, i konkurs eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utser vilka av de lagfarna domarna i tingsrätt och Svea hovrätt som ska tjänstgöra i mark- och miljödomstol respektive Mark- och miljööverdomstolen. Lag (2018:421).

/Träder i kraft I: 2021-07-01/

Mark- och miljödomstolarna

/Upphör att gälla U: 2021-07-01/

4 §  I ett mål eller ärende där mark- och miljödomstolen är första instans ska rätten vid huvudförhandling eller sammanträde bestå av en lagfaren domare och av ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter. En av de särskilda ledamöterna ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde eller av vatten- och avloppsfrågor. Den andra särskilda ledamoten ska ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet, av sådana sakfrågor som faller inom nämnda förvaltningsmyndigheters verksamhetsområden eller av vatten- och avloppsfrågor. I stället för en av de särskilda ledamöterna får ytterligare en lagfaren domare eller ett tekniskt råd ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet motiverar det.

Första stycket gäller också när ett mål eller ärende avgörs i sak utan huvudförhandling eller sammanträde om det inte med hänsyn till målets omfattning och svårighetsgrad är tillräckligt att rätten består av ordföranden och ett tekniskt råd.

Utöver det som sägs i första stycket får ytterligare en eller två ledamöter ingå i rätten. Om rätten utökas med två ledamöter ska den ena ledamoten vara lagfaren domare och den andra tekniskt råd eller särskild ledamot. Lag (2018:421).

/Träder i kraft I: 2021-07-01/

[K2]4 §  Mark- och miljödomstolen ska, om inte annat är föreskrivet, bestå av en lagfaren domare och ett tekniskt råd.

[S2]I stället för det tekniska rådet får ytterligare en lagfaren domare ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet motiverar det.

[S3]Vid avgörande i sak av en tillståndsfråga enligt miljöbalken ska även två särskilda ledamöter ingå i rätten, om det inte med hänsyn till målets eller ärendets omfattning och svårighetsgrad är tillräckligt med en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Även i andra fall får två särskilda ledamöter ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet motiverar det. I stället för en av de särskilda ledamöterna får ytterligare en lagfaren domare eller ett tekniskt råd ingå i rätten.

[S4]I de fall och under de förutsättningar som anges i tredje stycket får, utöver vad som anges där, ytterligare en eller två ledamöter ingå i rätten. Om rätten utökas med två ledamöter ska den ena ledamoten vara lagfaren domare och den andra tekniskt råd eller särskild ledamot. Lag (2021:459).

Prop. 2015/16:11: Ändringen i paragrafens första stycke innebär att erfarenhet av vatten- och avloppsfrågor även kan utgöra behörighetsgrund för de två särskilda ledamöter som ska ingå i rätten. Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rättens sammansättning i mål eller ärende där mark- och miljödomstol är första instans. Enligt första stycket ska rätten i ett sådant mål eller ärende ...

Prop. 2017/18:88: Paragrafen innehåller bestämmelser om rättens sammansättning i mål där mark- och miljödomstolen är första instans. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Prop. 2020/21:104: I stället för det tekniska rådet får ytterligare en lagfaren domare ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet motiverar det.

Vid avgörande i sak av en tillståndsfråga enligt miljöbalken ska även två särskilda ledamöter ingå i rätten, om det inte med hänsyn till målets eller ärendets omfattning och svårighetsgrad är tillräckligt med en lagfaren ...

  • MÖD 2017:44:Särtaxa ----- Mark- och miljödomstolen avgjorde målet, som bl.a. avsåg förutsättningar för tillämpning av särtaxa, med en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Mot bakgrund av att utredningen i mark- och miljödomstolen varit av begränsad omfattning och med hänsyn till de frågor som domstolen haft att pröva, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det har varit tillräckligt att målet avgjorts av en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Huvudmannen för va-anläggningen har i Mark- och miljööverdomstolen gett in och åberopat utredning till stöd för sin talan. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att målet, i den del det avser tillämpningen av bestämmelsen om särtaxa, är av indispositiv karaktär vilket medför att det finns större utrymme för att tillåta en ny utredning i Mark- och miljööverdomstolen. Mot denna bakgrund och med beaktande av att mark- och miljödomstolen inte har utrett parternas ståndpunkter fullt ut har Mark- och miljööverdomstolen ansett att det finns skäl att tillåta utredningen. I målet bedömdes att huvudmannen inte visat att förutsättningar finns för särtaxa.

/Upphör att gälla U: 2021-07-01/

5 §  I mål och ärenden där mark- och miljödomstolen är första instans får rätten vid annan handläggning än som avses i 4 § samt vid sammanträde för muntlig förberedelse bestå av en lagfaren domare. Detsamma gäller vid huvudförhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena rättegångsbalken. Om det finns skäl för det får rättens sammansättning utökas med en lagfaren ledamot eller ett tekniskt råd.

Det som föreskrivs i första stycket första meningen gäller också i mål om utdömande av vite på särskild talan av myndighet. Lag (2010:1886).

/Träder i kraft I: 2021-07-01/

[K2]5 §  Vid avgörande i sak av ett mål om utdömande av vite på särskild talan av myndighet får rätten bestå av en lagfaren domare. Detsamma gäller vid avgörande i sak av ett annat mål eller ärende, om det är av enkel beskaffenhet och inte avser en tillståndsfråga enligt miljöbalken. Lag (2021:459).

Prop. 2020/21:104: myndighet får rätten bestå av en lagfaren domare. Detsamma gäller vid avgörande i sak av ett annat mål eller ärende, om det är av enkel beskaffenhet och inte avser

en tillståndsfråga enligt miljöbalken .

Paragrafen reglerar ...

/Upphör att gälla U: 2021-07-01/

6 §  I ett mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen ska, om inte annat följer av andra eller tredje stycket eller 7 §, rätten vid avgörande i sak bestå av en lagfaren domare och ett tekniskt råd.

I stället för det tekniska rådet får ytterligare en lagfaren domare ingå i rätten, om målets beskaffenhet föranleder det. Om målets svårighetsgrad eller omfattning föranleder det, får rätten ha den sammansättning som enligt 4 § gäller vid huvudförhandling.

Vid avgörande i sak av en tillståndsfråga enligt miljöbalken ska rätten ha den sammansättning som enligt 4 § gäller vid huvudförhandling, om målet inte är av enkel beskaffenhet. Lag (2018:421).

/Träder i kraft I: 2021-07-01/

[K2]6 §  Vid handläggning som inte innefattar ett avgörande i sak får rätten bestå av en lagfaren domare. Lag (2021:459).

Prop. 2017/18:88: Paragrafen innehåller bestämmelser om rättens sammansättning i mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Prop. 2020/21:104: Vid handläggning som inte innefattar ett avgörande i sak får rätten bestå av en lagfaren domare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rättens sammansättning vid handläggning som inte innefattar ett avgörande i sak. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Paragrafen motsvarar i sak hittillsvarande 5 § första stycket och 7 § första meningen. Regleringen innebär att en ...

  • MÖD 2015:25:Bristande domförhet ----- Vid avgöranden i sak av tillståndsfrågor enligt miljöbalken måste mark- och miljödomstolens sammansättning i vart fall vara en lagfaren domare och ett tekniskt råd (2 kap. 6 § första och tredje styckena samt 2 kap. 7 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar)

/Upphör att gälla U: 2021-07-01/

7 §  I mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen får rätten vid annan handläggning än som avses i 6 § bestå av en lagfaren domare. Detsamma gäller vid avgörande i sak av sådana mål som är av enkel beskaffenhet, utom i de fall som avses i 6 § tredje stycket.

/Upphör att gälla U: 2021-07-01/

8 §  Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare, bestämmer rättens ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet och med iakttagande av vad som föreskrivs i 4 § första stycket om de särskilda ledamöterna vilka som ska ingå i rätten.

/Träder i kraft I: 2021-07-01/

[K2]8 §  Om det ska ingå andra än lagfarna domare i rätten, bestämmer rättens ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet eller ärendet och vad som föreskrivs i andra stycket vilka som ska ingå.

[S2]När det ingår två eller tre särskilda ledamöter i rätten, ska en av dem ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde och en av dem ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av sådana sakfrågor som faller inom nämnda förvaltningsmyndigheters verksamhetsområden. I mål enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska de särskilda ledamöterna ha erfarenhet av vatten- och avloppsfrågor. Lag (2021:459).

Prop. 2020/21:104: ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet eller ärendet och vad som föreskrivs i andra stycket vilka som ska ingå.

När det ingår två eller tre särskilda ledamöter i rätten, ska en av dem ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde och en av dem ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av sådana sakfrågor ...

[K2]9 §  Om mark- och miljödomstolen består av fler än två ledamöter och en av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandling eller motsvarande handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför om en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare.

/Träder i kraft I: 2021-07-01/

Mark- och miljööverdomstolen

/Upphör att gälla U: 2021-07-01/

10 §  I ett mål eller ärende som har överklagats till Mark- och miljööverdomstolen ska rätten bestå av minst fyra ledamöter, av vilka minst tre ska vara lagfarna domare. Minst fyra lagfarna domare ska dock alltid delta i rätten, om tre lagfarna domare har ingått i rätten i mark- och miljödomstolen. Om en av de lagfarna domarna får förhinder sedan en huvudförhandling eller någon annan handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än fem ledamöter får inte delta. Tekniskt råd ska alltid ingå i rätten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd eller vid prövning av en ansökan om resning eller återställande av försutten tid eller en klagan över domvilla ska Mark- och miljööverdomstolen bestå av tre lagfarna domare. Ett tekniskt råd får dock ingå i rätten i stället för en av de lagfarna domarna.

Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer rättens ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet vilka som ska ingå.

Vid avskrivning efter återkallelse får rätten bestå av en lagfaren domare. Lag (2018:421).

/Träder i kraft I: 2021-07-01/

[K2]10 §  I ett mål eller ärende som har överklagats till Mark- och miljööverdomstolen ska rätten bestå av minst fyra ledamöter, av vilka minst tre ska vara lagfarna domare. Minst fyra lagfarna domare ska dock alltid delta i rätten, om tre lagfarna domare har ingått i rätten i mark- och miljödomstolen. Om en av de lagfarna domarna får förhinder sedan en huvudförhandling eller någon annan handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än fem ledamöter får inte delta. Ett tekniskt råd ska alltid ingå i rätten, om det inte är uppenbart obehövligt.

[S2]Vid behandling av frågor om prövningstillstånd eller vid prövning av en fråga om avvisning av ett överklagande till Mark- och miljööverdomstolen ska rätten bestå av tre lagfarna domare. Detsamma gäller vid prövning av en ansökan om resning eller återställande av försutten tid eller en klagan över domvilla. Ett tekniskt råd får ingå i rätten i stället för en av de lagfarna domarna.

[S3]Vid avskrivning efter återkallelse får rätten bestå av en lagfaren domare. Lag (2021:459).

Prop. 2017/18:88: Paragrafen innehåller bestämmelser om Mark- och miljööverdomstolens sammansättning. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Prop. 2016/17:95: Vid behandling av frågor om prövningstillstånd eller vid prövning av en ansökan om resning eller återställande av försutten tid eller en klagan över domvilla ska Mark- och miljööverdomstolen bestå av tre lagfarna domare. Ett tekniskt råd får dock alltid ingå i rätten i stället för en av de lagfarna domarna.

Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer rättens ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet vilka som ska ingå.

...

Prop. 2020/21:104: domare. Minst fyra lagfarna domare ska dock alltid delta i rätten, om tre lagfarna domare har ingått i rätten i mark- och miljödomstolen. Om en av de lagfarna domarna får förhinder sedan en huvudförhandling eller någon annan handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än fem ledamöter får inte delta. Ett tekniskt råd ska alltid ingå i rätten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd eller vid prövning av en fråga ...

/Träder i kraft I: 2021-07-01/

[K2]10 a §  Vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende får rätten bestå av tre lagfarna domare. Ett tekniskt råd får ingå i rätten i stället för en av de lagfarna domarna. Lag (2021:459).

Prop. 2020/21:104: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om Mark- och miljööverdomstolens sammansättning vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Enligt paragrafen får Mark- och miljööverdomstolen bestå av tre lagfarna domare vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Regleringen utgör ett undantag från den sammansättning om minst fyra ledamöter ...

/Träder i kraft I: 2021-07-01/

[K2]10 b §  Om det ska ingå andra än lagfarna domare i rätten, bestämmer rättens ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet eller ärendet vilka som ska ingå. Lag (2021:459).

Prop. 2020/21:104: ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet eller ärendet vilka som ska ingå.

Paragrafen, som är ny, reglerar vem som ska bestämma vilket tekniskt råd som ska ingå i rätten i Mark- och miljööverdomstolen och utifrån vilka kriterier detta ska ske.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 10 § tredje stycket. Ändringarna är endast språkliga. ...

/Träder i kraft I: 2021-07-01/

Gemensam bestämmelse

[K2]11 §  I fråga om åtgärder som avser endast beredningen av ett mål eller ärende tillämpas 1 kap. 3 e § rättegångsbalken i en mark- och miljödomstol och 2 kap. 4 § femte och sjätte styckena rättegångsbalken i Mark- och miljööverdomstolen.

3 kap. Allmänna bestämmelser

[K3]1 §  Mål om utövande av miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, vattenanläggningar och ersättning vid vattenverksamhet samt om utdömande av vite enligt miljöbalken efter särskild ansökan av myndighet prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område verksamheten i huvudsak bedrivs, har bedrivits eller kommer att bedrivas. Mål om utövande av verksamhet vid anläggningar som ingår i ett sammanhängande system för hantering, bearbetning, lagring och slutförvaring av använt kärnbränsle eller kärnavfall prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område någon av anläggningarna ligger eller är avsedd att ligga.

[S2]Mål om ersättning vid skada eller intrång enligt 28 kap.25 §§miljöbalken och vid ingripande av det allmänna enligt miljöbalken prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område skadan eller intrånget i huvudsak har inträffat eller kommer att inträffa.

[S3]Mål om ersättning för miljöskador enligt 32 kap.miljöbalken prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område den skadegörande verksamheten i huvudsak bedrivs eller har bedrivits. Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet som kan medföra en sådan skada som avses i 32 kap. 3 § miljöbalken kan begära prövning av ersättningsfrågan vid den mark- och miljödomstol inom vars område verksamheten i huvudsak bedrivs eller kommer att bedrivas.

[S4]Mål om utdömande av vite enligt plan- och bygglagen (2010:900) efter särskild ansökan av myndighet prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område myndigheten ligger.

[S5]Mål som har överklagats till mark- och miljödomstol prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område förvaltningsmyndigheten eller kommunen som först har prövat ärendet ligger, om inte annat följer av bestämmelser som avses i sjunde stycket.

[S6]Mål enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster eller motsvarande äldre lagstiftning där mark- och miljödomstol är första instans prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område den allmänna eller allmänförklarade va-anläggningen i huvudsak är belägen eller är avsedd att vara belägen.

[S7]Särskilda bestämmelser om vilken mark- och miljödomstol som är behörig finns i annan lag Lag (2015:686).

Prop. 2015/16:11: Ändringen av paragrafen innebär att den får ett nytt stycke som reglerar vilken mark- och miljödomstol som ska pröva mål enligt lagen (2006:421) om allmänna vattentjänster eller motsvarande äldre lagstiftning. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

I paragrafen finns forumbestämmelser för mark- och miljödomstolarna. I ett nytt sjätte stycke ...

  • MÖD 2018:18:Avverkningsförbud ----- Skogsstyrelsen förbjöd en skogsägare att genomföra avverkning i ett område där det förekommer lavskrikor eftersom det enligt artskyddsförordningen är förbjudet att skada lavskrikans fortplantningsområden eller viloplatser. Mark- och miljödomstolen undanröjde beslutet på den grunden att Skogsstyrelsen inte är dispens- eller tillsynsmyndighet i artskyddsfrågan och inte har möjlighet att göra en sådan proportionalitetsbedömning som krävs enligt MÖD:s uttalanden i det s.k. bombmurklemålet. MÖD konstaterar att Skogsstyrelsen, vid sidan om länsstyrelsen, har ett tillsynsansvar när det gäller artskyddsfrågor. Eftersom frågan om artskyddsdispens och därmed sammanhängande frågor om proportionalitet kan prövas efter ansökan om dispens hos länsstyrelsen eller, under vissa förutsättningar, direkt i domstol har det inte funnits anledning att undanröja Skogsstyrelsens beslut av de skäl som mark- och miljödomstolen anfört. MÖD har därför återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Återförvisningen har skett till den domstol inom vars domsaga Skogsstyrelsens lokala enhet fattade beslut och inte till den domstol inom vars domsaga Skogsstyrelsen har sitt säte.

[K3]1 a §  Ett mål eller ärende som enligt 4 eller 5 kap. ska handläggas enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden får handläggas gemensamt med ett annat sådant mål eller ärende, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.

[S2]Mål och ärenden som handläggs gemensamt får särskiljas när det finns skäl för det. Lag (2017:315).

Prop. 2016/17:95: (1996:242) om domstolsärenden får handläggas gemensamt med ett annat sådant mål eller ärende, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.

Mål och ärenden som handläggs gemensamt får särskiljas när det finns skäl för det.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser ...

[K3]2 §  En mark- och miljödomstol får för gemensam handläggning lämna över ett mål eller ärende till en annan mark- och miljödomstol, om det vid den andra mark- och miljödomstolen finns ett mål eller ärende som har nära samband med det förstnämnda målet eller ärendet och ett överlämnande kan ske utan avsevärd olägenhet för någon part. En mark- och miljödomstol får också överlämna ett mål eller ärende till en annan mark- och miljödomstol, om den andra mark- och miljödomstolen tidigare har prövat ett ansökningsmål som avsåg samma verksamhet som det förstnämnda målet eller ärendet.

[S2]Överlämnande av ett mål eller ärende mellan mark- och miljödomstolar får också ske om det annars finns särskilda skäl och det kan ske utan avsevärd olägenhet för någon part.

[S3]Överlämnande får inte ske om ett sådant beslut har fattats som avses i 5 kap. 2 § expropriationslagen (1972:719).

[S4]Ett mål eller ärende får inte överlämnas enligt första eller andra stycket, om den andra domstolen motsätter sig överlämnandet.

[K3]3 §  Frågor om mark- och miljödomstolarnas inbördes behörighet får inte självmant tas upp av högre rätt.

[K3]4 §  Om det är lämpligt får rätten uppdra åt en eller flera ledamöter att göra en undersökning på platsen. Parterna ska ges tillfälle att vara närvarande vid en sådan undersökning. Vid undersökningen ska protokoll föras.

[S2]En undersökning som gäller en fråga av teknisk art får inte läggas till grund för dom eller beslut utan att parterna har getts tillfälle att yttra sig över undersökningen. Detta gäller dock inte om undersökningen i endast oväsentlig utsträckning avviker från vad som har framkommit tidigare i målet.

[K3]5 §  Mark- och miljödomstolen ska hålla syn på stället, om det behövs.

  • MÖD 2018:10:Syn ----- Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mark- och miljödomstolen hålla syn på stället, om det behövs. Bestämmelsen har tillämpats analogivis vid prövning av frågan om syn i Mark- och miljööverdomstolen.

[K3]6 §  Vid omröstning ska först de lagfarna domarna säga sin mening, därefter de tekniska råden och sist de särskilda ledamöterna. I fråga om omröstning gäller i övrigt 16 kap.rättegångsbalken.

[K3]7 §  Statliga myndigheter och kommuner är skyldiga att utan ersättning till domstolarna låna ut de lokaler som domstolarna behöver för sina sammanträden, förutsatt att lokalerna inte är upptagna för sina huvudsakliga ändamål. Upplåtaren har dock rätt till ersättning för de särskilda kostnader som sammanträdet medför.

4 kap. Handläggningen av mål och ärenden där mark- och miljödomstol är första instans

[K4]1 §  I mål där mark- och miljödomstol är första instans tillämpas vad som är föreskrivet om tvistemål i allmän domstol, om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan lag.

[S2]Vid handläggningen av ärenden i första instans tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden.

  • MÖD 2017:44:Särtaxa ----- Mark- och miljödomstolen avgjorde målet, som bl.a. avsåg förutsättningar för tillämpning av särtaxa, med en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Mot bakgrund av att utredningen i mark- och miljödomstolen varit av begränsad omfattning och med hänsyn till de frågor som domstolen haft att pröva, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det har varit tillräckligt att målet avgjorts av en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Huvudmannen för va-anläggningen har i Mark- och miljööverdomstolen gett in och åberopat utredning till stöd för sin talan. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att målet, i den del det avser tillämpningen av bestämmelsen om särtaxa, är av indispositiv karaktär vilket medför att det finns större utrymme för att tillåta en ny utredning i Mark- och miljööverdomstolen. Mot denna bakgrund och med beaktande av att mark- och miljödomstolen inte har utrett parternas ståndpunkter fullt ut har Mark- och miljööverdomstolen ansett att det finns skäl att tillåta utredningen. I målet bedömdes att huvudmannen inte visat att förutsättningar finns för särtaxa.
  • NJA 2010 s. 690:En tillståndsdom av miljödomstol har överklagats enbart av sökanden, som yrkar ändring i ett av tillståndsvillkoren. Vid bifall till ett sådant överklagande har Miljööverdomstolen ansetts kunna göra sådana ytterligare ändringar i domen som har samband med den bifallna ändringen och rör samma del av den överklagade domen.
  • NJA 2011 s. 782:Prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen i miljömål.
  • HFD 2018:47:Ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader vid mark- och miljödomstol i ett av domstolen till regeringen överlämnat mål om tillstånd att bedriva viss verksamhet ska inte prövas av regeringen utan av domstolen.
  • NJA 2011 s. 884:En sådan förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har, oavsett att den inte har varit part i Miljööverdomstolen, ansetts ha rätt att ansöka om resning och klaga över domvilla avseende domstolens dom i frågan om viss miljöfarlig verksamhets samt viss vattenverksamhets tillåtlighet. Tillika fråga om ansvar för rättegångskostnader.

[K4]2 §  I mål om viten tillämpas, i stället för 1 § första stycket, bestämmelserna i 5 kap.1-4 §§.

  • MÖD 2014:18:Utdömande av vite ----- Mark- och miljödomstolen har avslagit en ansökan om utdömande av vite med motiveringen att ansökan getts in innan tidpunkten passerats för när rättelse senast skulle ha skett. Nämnden har därefter gett in en ny ansökan som domstolen avvisat med hänvisning till sitt tidigare avgörande. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att mark- och miljödomstolens första avgörande inte innefattade en sakprövning av ansökan och att det därmed inte funnits något hinder mot att pröva nämndens nya ansökan om utdömande av vitet. Målet återförvisades.
  • MÖD 2020:24:Utdömande av vite ----- Utdömande av vite med anledning av föreläggande om städning av fastighet. Mark- och miljööverdomstolen har kommit fram till, på grund av målets straffrättsliga karaktär, att det inte är möjligt att delge adressaten en ansökan om utdömande av vite genom s.k. spikning enligt 38 § delgivningslagen. Det har därför inte funnits förutsättningar för att bifalla nämndens ansökan. Mark- och miljödomstolens dom har undanröjts och målet har återförvisats till den domstolen för fortsatt handläggning.

[K5]1 §  I mål som har överklagats till mark- och miljödomstol tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan lag.

[S2]Följande bestämmelser i lagen om domstolsärenden ska inte tillämpas:

  • NJA 2019 s. 629:Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna planen, inte har fått tillfälle att yttra sig hos domstolen innan målet avgjorts.
  • MÖD 2015:21:Avvisande av anslutningsöverklagande ----- Sedan ena parten i ett fastighetsbildningsmål överklagat en dom från mark- och miljödomstolen till Mark- och miljööverdomstolen har motparterna i målet, efter överklagandetidens utgång, överklagat domen i en handling rubricerad ”Anslutningsöverklagande”. På handlingen har mark- och miljödomstolen gjort en anteckning om att överklagandet gjorts i rätt tid. Mark- och miljööverdomstolen avvisade överklagandet och anförde följande. Någon möjlighet att anslutningsöverklaga finns inte eftersom det är lagen (1996:242) om domstolsärenden som tillämpas i målet. Att mark- och miljödomstolen har gjort en rättidsprövning och funnit att överklagandet gjorts i rätt tid kan inte heller medföra att en möjlighet att anslutningsöverklaga har tillskapats.
  • NJA 2013 s. 3:Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.
  • MÖD 2017:56:Intervention och klagorätt gällande detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en fastighetsägare inte har rätt att överklaga ett avgörande varigenom ett beslut att anta en detaljplan avseende den egna fastigheten upphävts och inte funnit det motiverat att utöka kretsen klagoberättigade genom att tillämpa rättegångsbalkens bestämmelser om intervention analogt. Ansökan om intervention har därför avslagits och överklagandet avvisats.
  • MÖD 2014:18:Utdömande av vite ----- Mark- och miljödomstolen har avslagit en ansökan om utdömande av vite med motiveringen att ansökan getts in innan tidpunkten passerats för när rättelse senast skulle ha skett. Nämnden har därefter gett in en ny ansökan som domstolen avvisat med hänvisning till sitt tidigare avgörande. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att mark- och miljödomstolens första avgörande inte innefattade en sakprövning av ansökan och att det därmed inte funnits något hinder mot att pröva nämndens nya ansökan om utdömande av vitet. Målet återförvisades.
  • MÖD 2013:43:Avvisning av överklagande ----- Efter det att grannar (ej rågrannar) överklagat ett bygglovsbeslut avvisade länsstyrelsen överklagandet. Mark- och miljödomstolen undanröjde beslutet och visade målet åter till länsstyrelsen för ny handläggning, eftersom domstolen ansåg att grannarna hade rätt att överklaga. Bygglovssökande överklagade till Mark- och miljööverdomstolen som har avvisat överklagandet. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att mark- och miljödomstolens dom, trots den lämnade fullföljdshänvisningen, inte innehållit avgörande av någon fråga som inverkar på målets utgång och därför inte fick överklagas.
  • MÖD 2012:15:Överklagande av nekad inhibition av bygglovsbeslut ----- Mark- och miljödomstols beslut att inte meddela inhibition i ett överklagat mål rörande bygglov får överklagas särskilt.
  • MÖD 2020:24:Utdömande av vite ----- Utdömande av vite med anledning av föreläggande om städning av fastighet. Mark- och miljööverdomstolen har kommit fram till, på grund av målets straffrättsliga karaktär, att det inte är möjligt att delge adressaten en ansökan om utdömande av vite genom s.k. spikning enligt 38 § delgivningslagen. Det har därför inte funnits förutsättningar för att bifalla nämndens ansökan. Mark- och miljödomstolens dom har undanröjts och målet har återförvisats till den domstolen för fortsatt handläggning.

[K5]2 §  Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets avgörande är den förvaltningsmyndighet som först beslutat i saken motpart till den enskilde sedan handlingarna i målet överlämnats till mark- och miljödomstolen, om inte annat är särskilt föreskrivet.

[S2]I mål om planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) är kommunen den enskildes motpart.

[S3]Det som föreskrivs i första stycket gäller inte när det är en lantmäterimyndighets beslut som har överklagats eller när en ideell förening eller en annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har överklagat.

  • MÖD 2013:7:Avvisad ansökan om tillstånd till uppförande av vindkraftverk m.m. inom område med förordnande om landskapsbildsskydd ---- Ett vindkraftverk skulle uppföras i ett område som omfattas av ett förordnande om landskapsbildsskydd meddelat enligt naturvårdslagen. Enligt naturvårdslagen krävdes inte ett tillstånd enligt förordnandet om en tillåtlighetsprövning istället skedde enligt miljöskyddslagen. Mark- och miljööverdomstolen fann, i likhet med mark- och miljödomstolen, att tillåtligheten av ett vindkraftverk som är anmälningspliktigt enligt 9 kap. miljöbalken prövas inom ramen för anmälningsärendet och att prövningen motsvarar en tillåtlighetsprövning enligt miljöskyddslagen. Mark- och miljööverdomstolen, som konstaterade att något särskilt tillstånd enligt förordnandet om landskapsbildsskydd därmed inte krävs, fastställde mark- och miljödomstolens dom.
  • NJA 2019 s. 629:Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna planen, inte har fått tillfälle att yttra sig hos domstolen innan målet avgjorts.
  • NJA 2013 s. 3:Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.
  • MÖD 2012:23:Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har fastställt länsstyrelsens beslut att upphäva en samhällsbyggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
  • MÖD 2012:22:Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en miljö- och byggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
  • MÖD 2018:26:Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Länsstyrelsen upphävde nämndens beslut att bevilja bygglov. Nämnden och sökandena överklagade till mark- och miljödomstolen som avslog överklagandena. Både nämnden och sökandena överklagade mark- och miljödomstolens dom. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att domen inte gått nämnden emot och nämndens överklagande har därför avvisats.
  • NJA 2021 s. 334:En kommunal byggnadsnämnd är inte motpart i ett ärende om återställande av försutten tid för att överklaga nämndens beslut att bevilja bygglov. Nämnden har inte rätt att överklaga ett domstolsbeslut om att återställa den försuttna tiden.
  • MÖD 2015:33:Inställd förrättning och kostnadsfördelning ----- Mark- och miljödomstolen undanröjde ett beslut om klyvning och anläggningsåtgärd och ställde in förrättningen. Lantmäteriet fattade efter det att domen hade vunnit laga kraft beslut om inställande av förrättningen och fördelning av förrättningskostnaderna. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Lantmäteriets beslut. Förrättningskostnaderna ska beslutas senast när förrättningen avslutas eller ställs in (4 kap. 33 § FBL). Eftersom domstolen redan hade ställt in förrättningen - utan att meddela beslut om fördelning av kostnaderna - var det inte möjligt att fatta det överklagade beslutet på det sätt som skedde. Klagande begärde ersättning av Lantmäteriet för rättegångskostnader, men denna begäran avslogs. Lantmäteriet är inte att betrakta som motpart i målet och det finns inte stöd i FBL för ett sådant kostnadsansvar. Det är inte heller fråga om en sådan situation som enligt NJA 2015 s. 374 innebär att en enskild med stöd av grundlagen av staten kan få ersättning för rättegångskostnader.

[K5]3 §  Vid tillämpning av 15 och 18 §§ lagen (1996:242) om domstolsärenden ska sakägare och annan mot vilken åtgärd ifrågasätts anses som motparter.

  • NJA 2019 s. 629:Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna planen, inte har fått tillfälle att yttra sig hos domstolen innan målet avgjorts.
  • MÖD 2020:7:Kommunicering med sakägare inför återförvisning av mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en byggnadsnämnds beslut att avslå en ansökan om bygglov och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Domen föregicks inte av kommunicering med berörda sakägare. MÖD har, till skillnad från vad som varit fallet i tidigare avgöranden, bedömt att den underlåtna kommuniceringen inte innefattar ett grovt rättegångsfel enligt 50 kap. 26 § rättegångsbalken.

[K5]4 §  Ett avgörande av saken i målet sker genom dom. Domen ska skrivas under av de lagfarna domare som har deltagit i avgörandet.

[S2]Om en dom skrivs under elektroniskt, ska det göras med en sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2018:502).

Prop. 2017/18:126: Paragrafen innehåller bestämmelser om avgöranden i mål som har överklagats till mark- och miljödomstol. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

[K5]5 §  Domar och beslut av Mark- och miljööverdomstolen i mål som har överklagats till mark- och miljödomstol får inte överklagas. Mark- och miljööverdomstolen får dock tillåta att en dom eller ett beslut i annat mål än mål enligt miljöbalken överklagas till Högsta domstolen, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.

[K6]1 §  Mark- och miljööverdomstolen prövar en ansökan om resning eller återställande av försutten tid eller en klagan över domvilla när det gäller

  1. en dom eller ett beslut av en mark- och miljödomstol,
  2. ett beslut av en förvaltningsmyndighet om beslutet skulle ha överklagats till en mark- och miljödomstol, eller
  3. ett kommunalt beslut om beslutet skulle ha överklagats till en mark- och miljödomstol, direkt eller efter prövning av en förvaltningsmyndighet.

[S2]Vid handläggningen tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden. Rättegångsbalken tillämpas dock om frågan gäller ett avgörande av en mark- och miljödomstol som vid sin handläggning har tillämpat vad som gäller för tvistemål i allmän domstol. Lag (2017:315).

Prop. 2016/17:95: 2. ett beslut av en förvaltningsmyndighet om beslutet skulle ha överklagats till en mark- och miljödomstol, eller

3. ett kommunalt beslut om beslutet skulle ha överklagats till en mark- och miljödomstol, direkt eller efter prövning av en förvaltningsmyndighet.

Vid handläggningen tillämpas lagen (1996:242 ...

Ändringar

Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Förarbeten
Rskr. 2009/10:366, Rskr. 2009/10:364, Prop. 2009/10:215, Bet. 2009/10:JuU27, Bet. 2009/10:CU25
Ikraftträder
2011-05-02

Lag (2010:1885) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Förarbeten
Rskr. 2010/11:32, Prop. 2009/10:215, Bet. 2010/11:JuU3
Omfattning
ändr. 2 kap. 3 §

Lag (2010:1886) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Förarbeten
Rskr. 2010/11:32, Prop. 2009/10:215, Bet. 2010/11:JuU3
Omfattning
ändr. 2 kap. 5 §

Lag (2011:587) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Omfattning
ändr. 2 kap. 2, 4 §§
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2015:686) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Förarbeten
Rskr. 2015/16:37, Prop. 2015/16:11, Bet. 2015/16:CU8
Omfattning
ändr. 2 kap. 2, 4 §§, 3 kap. 1 §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2016:246) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Förarbeten
Rskr. 2015/16:153, Prop. 2015/16:56, Bet. 2015/16:JuU3
Omfattning
ändr. 2 kap. 4 §
Ikraftträder
2016-07-01

Lag (2017:315) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Förarbeten
Rskr. 2016/17:233, Prop. 2016/17:95, Bet. 2016/17:JuU24
Omfattning
ändr. 2 kap. 10 §; ny 3 kap. 1 a §, nytt 6 kap.
Ikraftträder
2017-06-01

Lag (2018:421) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Förarbeten
Rskr. 2017/18:256, Prop. 2017/18:88, Bet. 2017/18:JuU27
Omfattning
ändr. 2 kap. 1, 3, 4, 6, 10 §§
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:502) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Förarbeten
Rskr. 2017/18:264, Prop. 2017/18:126, Bet. 2017/18:JuU31
Omfattning
ändr. 5 kap. 4 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2021:459) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Omfattning
upph. 2 kap. 7 §; ändr. 2 kap. 4, 5, 6, 8, 10 §§; nya 2 kap. 10 a, 10 b §§, rubr. närmast före 2 kap. 4, 10 §§; rubr. närmast före 2 kap. 11 §
Ikraftträder
2021-07-01