• 10 kap. 5 § Avfallsförordning (2020:614)
• 88 § Avfallsförordning (2011:927)

• MÖD 2012:32:Avvisning av överklagande av beslut om CITES-intyg ----- Fråga om överklagande av Jordbruksverkets beslut i enlighet med 68 § artskyddsförordningen (2007:845) om CITES-intyg enligt art. 8.3 i rådets förordning (EG) nr 338/97 ska prövas av mark- och miljödomstol eller av allmän förvaltningsdomstol. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att Jordbruksverkets beslut är ett beslut enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av miljöbalken, varför ett överklagande av beslutet ska prövas av mark- och miljödomstol.

• MÖD 2015:25:Bristande domförhet ----- Vid avgöranden i sak av tillståndsfrågor enligt miljöbalken måste mark- och miljödomstolens sammansättning i vart fall vara en lagfaren domare och ett tekniskt råd (2 kap. 6 § första och tredje styckena samt 2 kap. 7 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar)

Prop. 2017/18:88: Paragrafen innehåller bestämmelser om mark- och miljödomstols och Mark- och miljööverdomstolens ledamöter. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Prop. 2015/16:11: Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att erfarenhet av vatten- och avloppsfrågor utgör grund för behörighet som särskild ledamot i mark- och miljödomstol. Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.

I paragrafen regleras kompetenskraven för de tekniska råd och särskilda ledamöter som ska finnas i mark- och miljödomstol. Med erfarenhet av va-frågor avses någon av de kompetenser som i dag räknas ...

Ändrad: SFS 2010:1885 (Mark- och miljödomstolar), 2018:421 (Ordförandeskapet i domstol vid kollegial handläggning)

Prop. 2015/16:11: Ändringen i paragrafens första stycke innebär att erfarenhet av vatten- och avloppsfrågor även kan utgöra behörighetsgrund för de två särskilda ledamöter som ska ingå i rätten. Förslaget behandlas i avsnitt 5.5.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rättens sammansättning i mål eller ärende där mark- och miljödomstol är första instans. Enligt första stycket ska rätten i ett sådant mål eller ärende ...

Prop. 2017/18:88: Paragrafen innehåller bestämmelser om rättens sammansättning i mål där mark- och miljödomstolen är första instans. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Prop. 2020/21:104: I stället för det tekniska rådet får ytterligare en lagfaren domare ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet motiverar det.

Vid avgörande i sak av en tillståndsfråga enligt miljöbalken ska även två särskilda ledamöter ingå i rätten, om det inte med hänsyn till målets eller ärendets omfattning och svårighetsgrad är tillräckligt med en lagfaren ...

Prop. 2020/21:104: myndighet får rätten bestå av en lagfaren domare. Detsamma gäller vid avgörande i sak av ett annat mål eller ärende, om det är av enkel beskaffenhet och inte avser

^{en tillståndsfråga enligt} miljöbalken ^.

Paragrafen reglerar ...

Prop. 2017/18:88: Paragrafen innehåller bestämmelser om rättens sammansättning i mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Prop. 2020/21:104: Vid handläggning som inte innefattar ett avgörande i sak får rätten bestå av en lagfaren domare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rättens sammansättning vid handläggning som inte innefattar ett avgörande i sak. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Paragrafen motsvarar i sak hittillsvarande 5 § första stycket och 7 § första meningen. Regleringen innebär att en ...

Prop. 2020/21:104: ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet eller ärendet och vad som föreskrivs i andra stycket vilka som ska ingå.

När det ingår två eller tre särskilda ledamöter i rätten, ska en av dem ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde och en av dem ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av sådana sakfrågor ...

Prop. 2017/18:88: Paragrafen innehåller bestämmelser om Mark- och miljööverdomstolens sammansättning. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Prop. 2016/17:95: Vid behandling av frågor om prövningstillstånd eller vid prövning av en ansökan om resning eller återställande av försutten tid eller en klagan över domvilla ska Mark- och miljööverdomstolen bestå av tre lagfarna domare. Ett tekniskt råd får dock alltid ingå i rätten i stället för en av de lagfarna domarna.

Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer rättens ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet vilka som ska ingå.

...

Prop. 2020/21:104: domare. Minst fyra lagfarna domare ska dock alltid delta i rätten, om tre lagfarna domare har ingått i rätten i mark- och miljödomstolen. Om en av de lagfarna domarna får förhinder sedan en huvudförhandling eller någon annan handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än fem ledamöter får inte delta. Ett tekniskt råd ska alltid ingå i rätten, om det inte är uppenbart obehövligt.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd eller vid prövning av en fråga ...

Prop. 2020/21:104: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om Mark- och miljööverdomstolens sammansättning vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Enligt paragrafen får Mark- och miljööverdomstolen bestå av tre lagfarna domare vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Regleringen utgör ett undantag från den sammansättning om minst fyra ledamöter ...

Prop. 2020/21:104: ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet eller ärendet vilka som ska ingå.

Paragrafen, som är ny, reglerar vem som ska bestämma vilket tekniskt råd som ska ingå i rätten i Mark- och miljööverdomstolen och utifrån vilka kriterier detta ska ske.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 10 § tredje stycket. Ändringarna är endast språkliga. ...

Prop. 2015/16:11: Ändringen av paragrafen innebär att den får ett nytt stycke som reglerar vilken mark- och miljödomstol som ska pröva mål enligt lagen (2006:421) om allmänna vattentjänster eller motsvarande äldre lagstiftning. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

I paragrafen finns forumbestämmelser för mark- och miljödomstolarna. I ett nytt sjätte stycke ...

Prop. 2016/17:95: (1996:242) om domstolsärenden får handläggas gemensamt med ett annat sådant mål eller ärende, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter.

Mål och ärenden som handläggs gemensamt får särskiljas när det finns skäl för det.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser ...

• 8 kap. 31b § 2 st Jordabalk (1970:994)
• 5 kap. 13 § Expropriationslag (1972:719)
• 16 § 2 st 12 p Förordning (1996:381) med tingsrättsinstruktion
• 19 kap. 5 § 1 st 8 p Miljöbalk (1998:808)
• 12 § 2 st Lag (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929
• 16 § 1 st 8 p Förordning (1996:379) med hovrättsinstruktion

• MÖD 2018:10:Syn ----- Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mark- och miljödomstolen hålla syn på stället, om det behövs. Bestämmelsen har tillämpats analogivis vid prövning av frågan om syn i Mark- och miljööverdomstolen.

• MÖD 2017:44:Särtaxa ----- Mark- och miljödomstolen avgjorde målet, som bl.a. avsåg förutsättningar för tillämpning av särtaxa, med en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Mot bakgrund av att utredningen i mark- och miljödomstolen varit av begränsad omfattning och med hänsyn till de frågor som domstolen haft att pröva, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det har varit tillräckligt att målet avgjorts av en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Huvudmannen för va-anläggningen har i Mark- och miljööverdomstolen gett in och åberopat utredning till stöd för sin talan. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att målet, i den del det avser tillämpningen av bestämmelsen om särtaxa, är av indispositiv karaktär vilket medför att det finns större utrymme för att tillåta en ny utredning i Mark- och miljööverdomstolen. Mot denna bakgrund och med beaktande av att mark- och miljödomstolen inte har utrett parternas ståndpunkter fullt ut har Mark- och miljööverdomstolen ansett att det finns skäl att tillåta utredningen. I målet bedömdes att huvudmannen inte visat att förutsättningar finns för särtaxa.
• NJA 2010 s. 690:En tillståndsdom av miljödomstol har överklagats enbart av sökanden, som yrkar ändring i ett av tillståndsvillkoren. Vid bifall till ett sådant överklagande har Miljööverdomstolen ansetts kunna göra sådana ytterligare ändringar i domen som har samband med den bifallna ändringen och rör samma del av den överklagade domen.
• NJA 2011 s. 782:Prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen i miljömål.
• HFD 2018:47:Ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader vid mark- och miljödomstol i ett av domstolen till regeringen överlämnat mål om tillstånd att bedriva viss verksamhet ska inte prövas av regeringen utan av domstolen.
• NJA 2011 s. 884:En sådan förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har, oavsett att den inte har varit part i Miljööverdomstolen, ansetts ha rätt att ansöka om resning och klaga över domvilla avseende domstolens dom i frågan om viss miljöfarlig verksamhets samt viss vattenverksamhets tillåtlighet. Tillika fråga om ansvar för rättegångskostnader.

• MÖD 2014:18:Utdömande av vite ----- Mark- och miljödomstolen har avslagit en ansökan om utdömande av vite med motiveringen att ansökan getts in innan tidpunkten passerats för när rättelse senast skulle ha skett. Nämnden har därefter gett in en ny ansökan som domstolen avvisat med hänvisning till sitt tidigare avgörande. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att mark- och miljödomstolens första avgörande inte innefattade en sakprövning av ansökan och att det därmed inte funnits något hinder mot att pröva nämndens nya ansökan om utdömande av vitet. Målet återförvisades.
• MÖD 2020:24:Utdömande av vite ----- Utdömande av vite med anledning av föreläggande om städning av fastighet. Mark- och miljööverdomstolen har kommit fram till, på grund av målets straffrättsliga karaktär, att det inte är möjligt att delge adressaten en ansökan om utdömande av vite genom s.k. spikning enligt 38 § delgivningslagen. Det har därför inte funnits förutsättningar för att bifalla nämndens ansökan. Mark- och miljödomstolens dom har undanröjts och målet har återförvisats till den domstolen för fortsatt handläggning.

• 4 kap. 2 §, 3 kap. 1a §
• 10 kap. 5 § Avfallsförordning (2020:614)
• 46 § Förordning (1998:1388) om vattenverksamheter
• 9 kap. 6 § Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken
• 50 § Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
• 9 kap. 2 § Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter
• 88 § Avfallsförordning (2011:927)
• 41 § 2 st Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
• 21 kap. 3 §, 21 kap. 2 § Miljöbalk (1998:808)
• 34 § Lag (1987:11) om exploateringssamverkan
• 11 § Förordning (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter
• 45 § Lag (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser

• NJA 2019 s. 629:Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna planen, inte har fått tillfälle att yttra sig hos domstolen innan målet avgjorts.
• MÖD 2015:21:Avvisande av anslutningsöverklagande ----- Sedan ena parten i ett fastighetsbildningsmål överklagat en dom från mark- och miljödomstolen till Mark- och miljööverdomstolen har motparterna i målet, efter överklagandetidens utgång, överklagat domen i en handling rubricerad ”Anslutningsöverklagande”. På handlingen har mark- och miljödomstolen gjort en anteckning om att överklagandet gjorts i rätt tid. Mark- och miljööverdomstolen avvisade överklagandet och anförde följande. Någon möjlighet att anslutningsöverklaga finns inte eftersom det är lagen (1996:242) om domstolsärenden som tillämpas i målet. Att mark- och miljödomstolen har gjort en rättidsprövning och funnit att överklagandet gjorts i rätt tid kan inte heller medföra att en möjlighet att anslutningsöverklaga har tillskapats.
• NJA 2013 s. 3:Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.
• MÖD 2017:56:Intervention och klagorätt gällande detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en fastighetsägare inte har rätt att överklaga ett avgörande varigenom ett beslut att anta en detaljplan avseende den egna fastigheten upphävts och inte funnit det motiverat att utöka kretsen klagoberättigade genom att tillämpa rättegångsbalkens bestämmelser om intervention analogt. Ansökan om intervention har därför avslagits och överklagandet avvisats.
• MÖD 2014:18:Utdömande av vite ----- Mark- och miljödomstolen har avslagit en ansökan om utdömande av vite med motiveringen att ansökan getts in innan tidpunkten passerats för när rättelse senast skulle ha skett. Nämnden har därefter gett in en ny ansökan som domstolen avvisat med hänvisning till sitt tidigare avgörande. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att mark- och miljödomstolens första avgörande inte innefattade en sakprövning av ansökan och att det därmed inte funnits något hinder mot att pröva nämndens nya ansökan om utdömande av vitet. Målet återförvisades.
• MÖD 2013:43:Avvisning av överklagande ----- Efter det att grannar (ej rågrannar) överklagat ett bygglovsbeslut avvisade länsstyrelsen överklagandet. Mark- och miljödomstolen undanröjde beslutet och visade målet åter till länsstyrelsen för ny handläggning, eftersom domstolen ansåg att grannarna hade rätt att överklaga. Bygglovssökande överklagade till Mark- och miljööverdomstolen som har avvisat överklagandet. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att mark- och miljödomstolens dom, trots den lämnade fullföljdshänvisningen, inte innehållit avgörande av någon fråga som inverkar på målets utgång och därför inte fick överklagas.
• MÖD 2012:15:Överklagande av nekad inhibition av bygglovsbeslut ----- Mark- och miljödomstols beslut att inte meddela inhibition i ett överklagat mål rörande bygglov får överklagas särskilt.
• MÖD 2020:24:Utdömande av vite ----- Utdömande av vite med anledning av föreläggande om städning av fastighet. Mark- och miljööverdomstolen har kommit fram till, på grund av målets straffrättsliga karaktär, att det inte är möjligt att delge adressaten en ansökan om utdömande av vite genom s.k. spikning enligt 38 § delgivningslagen. Det har därför inte funnits förutsättningar för att bifalla nämndens ansökan. Mark- och miljödomstolens dom har undanröjts och målet har återförvisats till den domstolen för fortsatt handläggning.

• MÖD 2013:7:Avvisad ansökan om tillstånd till uppförande av vindkraftverk m.m. inom område med förordnande om landskapsbildsskydd ---- Ett vindkraftverk skulle uppföras i ett område som omfattas av ett förordnande om landskapsbildsskydd meddelat enligt naturvårdslagen. Enligt naturvårdslagen krävdes inte ett tillstånd enligt förordnandet om en tillåtlighetsprövning istället skedde enligt miljöskyddslagen. Mark- och miljööverdomstolen fann, i likhet med mark- och miljödomstolen, att tillåtligheten av ett vindkraftverk som är anmälningspliktigt enligt 9 kap. miljöbalken prövas inom ramen för anmälningsärendet och att prövningen motsvarar en tillåtlighetsprövning enligt miljöskyddslagen. Mark- och miljööverdomstolen, som konstaterade att något särskilt tillstånd enligt förordnandet om landskapsbildsskydd därmed inte krävs, fastställde mark- och miljödomstolens dom.
• NJA 2019 s. 629:Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna planen, inte har fått tillfälle att yttra sig hos domstolen innan målet avgjorts.
• NJA 2013 s. 3:Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.
• MÖD 2012:23:Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har fastställt länsstyrelsens beslut att upphäva en samhällsbyggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
• MÖD 2012:22:Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en miljö- och byggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
• MÖD 2018:26:Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Länsstyrelsen upphävde nämndens beslut att bevilja bygglov. Nämnden och sökandena överklagade till mark- och miljödomstolen som avslog överklagandena. Både nämnden och sökandena överklagade mark- och miljödomstolens dom. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att domen inte gått nämnden emot och nämndens överklagande har därför avvisats.
• NJA 2021 s. 334:En kommunal byggnadsnämnd är inte motpart i ett ärende om återställande av försutten tid för att överklaga nämndens beslut att bevilja bygglov. Nämnden har inte rätt att överklaga ett domstolsbeslut om att återställa den försuttna tiden.
• MÖD 2015:33:Inställd förrättning och kostnadsfördelning ----- Mark- och miljödomstolen undanröjde ett beslut om klyvning och anläggningsåtgärd och ställde in förrättningen. Lantmäteriet fattade efter det att domen hade vunnit laga kraft beslut om inställande av förrättningen och fördelning av förrättningskostnaderna. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Lantmäteriets beslut. Förrättningskostnaderna ska beslutas senast när förrättningen avslutas eller ställs in (4 kap. 33 § FBL). Eftersom domstolen redan hade ställt in förrättningen - utan att meddela beslut om fördelning av kostnaderna - var det inte möjligt att fatta det överklagade beslutet på det sätt som skedde. Klagande begärde ersättning av Lantmäteriet för rättegångskostnader, men denna begäran avslogs. Lantmäteriet är inte att betrakta som motpart i målet och det finns inte stöd i FBL för ett sådant kostnadsansvar. Det är inte heller fråga om en sådan situation som enligt NJA 2015 s. 374 innebär att en enskild med stöd av grundlagen av staten kan få ersättning för rättegångskostnader.

• NJA 2019 s. 629:Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna planen, inte har fått tillfälle att yttra sig hos domstolen innan målet avgjorts.
• MÖD 2020:7:Kommunicering med sakägare inför återförvisning av mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en byggnadsnämnds beslut att avslå en ansökan om bygglov och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Domen föregicks inte av kommunicering med berörda sakägare. MÖD har, till skillnad från vad som varit fallet i tidigare avgöranden, bedömt att den underlåtna kommuniceringen inte innefattar ett grovt rättegångsfel enligt 50 kap. 26 § rättegångsbalken.

Prop. 2017/18:126: Paragrafen innehåller bestämmelser om avgöranden i mål som har överklagats till mark- och miljödomstol. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

• 18 kap. 2 § Fastighetsbildningslag (1970:988)

• övg. best. SFS 2010:983 3 pLag (1969:246) om domstolar i fastighetsmål

Prop. 2016/17:95: 2. ett beslut av en förvaltningsmyndighet om beslutet skulle ha överklagats till en mark- och miljödomstol, eller

3. ett kommunalt beslut om beslutet skulle ha överklagats till en mark- och miljödomstol, direkt eller efter prövning av en förvaltningsmyndighet.

Vid handläggningen tillämpas lagen (1996:242 ...