1 §  I denna förordning finns bestämmelser om lån till arrangörer och återförsäljare av paketresor till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.

2 §  Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.

3 §  Ett lån enligt denna förordning får beslutas i mån av tillgång på medel.

4 §  Lån enligt denna förordning får lämnas i enlighet med Europeiska kommissionens beslut den 12 juli 2021 i ärende SA.63727 (2021/N).

5 §  I denna förordning avses med

1. researrangör: en arrangör eller återförsäljare enligt 1 kap. 5 § 3 respektive 4 paketreselagen (2018:1217),
2. ursprungsresa: en paketresa som skulle ha påbörjats under perioden 1 mars 2020-31 januari 2021 och som har avbeställts eller ställts in,
3. ombokningsresa: en paketresa som har avtalats när en ursprungsresa avbeställts eller ställts in, i stället för full återbetalning enligt 3 kap. 9 § paketreselagen,
4. researrangörslån: lån för betalning av sådana skulder för återbetalning till resenären som avses i 3 kap. 9 § paketreselagen för ombokningsresor som avbeställts eller ställts in, och
5. stora företag: researrangörer som har 250 eller fler anställda och en årsomsättning som överstiger 500 miljoner kronor eller en balansomslutning som överstiger 430 miljoner kronor.

6 §  En ansökan om researrangörslån görs hos Kammarkollegiet senast den 31 augusti 2021. Ansökan ska vara skriftlig.

När ansökningstiden har löpt ut ska Kammarkollegiet pröva alla ansökningar.

7 §  Ett researrangörslån får sökas av en researrangör.

8 §  En ansökan om researrangörslån ska innehålla de uppgifter som krävs för att bedöma om ett sådant lån kan beviljas. Ansökningen ska särskilt innehålla följande uppgifter:

1. den eller de ursprungsresor som har avbeställts eller ställts in,
2. den eller de ombokningsresor som har avbeställts eller ställts in och när de skulle ha påbörjats,
3. det belopp som skulle ha återbetalats för ombokningsresorna och som ännu inte har återbetalats,
4. det sökta lånebeloppet och om lånet ska löpa på tre eller sex år, och
5. researrangörens totala omsättning eller årliga lönekostnader för 2019, inklusive sociala avgifter och kostnader för personal som arbetar för researrangören men avlönas som underleverantörer.

9 §  Researrangören ska i sin ansökan om researrangörslån ange om arrangören

1. var i svårigheter den 31 december 2019 enligt definitionen i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, i den ursprungliga lydelsen,
2. är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarat ett stöd från en svensk stödgivare olagligt och oförenligt med den inre marknaden,
3. är i likvidation, försatt i konkurs eller föremål för företagsrekonstruktion,
4. inte omfattas av eller inte har haft en ordnad resegaranti enligt resegarantilagen (2018:1218) för den eller de ombokningsresor som researrangörslånet avser, och
5. har, enligt den senast godkända årsredovisningen, 250 eller fler anställda och en årsomsättning som överstiger 500 miljoner kronor eller en balansomslutning som överstiger 430 miljoner kronor.

Researrangören ska i sin ansökan också ange vilka av följande stöd eller lån som beviljats arrangören eller ett annat företag i samma koncern som arrangören där koncernen är av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554):

1. stöd enligt förordningen (2020:237) om statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran,
2. stöd enligt 1 a § förordningen (2020:730) om tillfälligt anpassat sjöfartsstöd,
3. stöd för stödperioden juni och juli 2020 enligt förordningen (2020:838) om omställningsstöd för maj-juli 2020,
4. stöd enligt förordningen (2021:198) om statligt stöd för att säkerställa tillgång till ambulansflygtransporter under utbrott av sjukdomen covid-19,
5. stöd enligt förordningen (2021:273) om statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran under 2021, och
6. lån enligt 13 § förordningen (2021:57) om statligt lån till arrangörer och återförsäljare av paketresor till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.

10 §  Den som ansöker om researrangörslån ska till Kammarkollegiet lämna de handlingar och de uppgifter som i övrigt behövs för prövningen.

Kammarkollegiet får bestämma att det underlag som ligger till grund för de uppgifter som avses 8 § och 9 § första stycket 1 ska granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor.

De uppgifter som lämnas i en ansökan om researrangörslån ska lämnas på heder och samvete.

11 §  Som förutsättning för att besluta att bevilja ett researrangörslån gäller att

1. den eller de ombokningsresor som ansökan avser skulle ha påbörjats under perioden 1 februari-30 september 2021,
2. ombokningsresan eller ombokningsresorna har avbeställts eller ställts in senast den 1 augusti 2021, och
3. researrangören vid tidpunkten för ansökan inte eller delvis inte har betalat det belopp som resenären eller resenärerna har rätt till enligt 3 kap. 9 § paketreselagen (2018:1217).

Ett researrangörslån får inte beviljas om något av de förhållanden som anges i 9 § första stycket1-4 råder.

12 §  Ett researrangörslån får beviljas med ett lånebelopp som högst motsvarar summan av det belopp som researrangören är skyldig att återbetala till resenären eller resenärerna enligt 3 kap. 9 § paketreselagen (2018:1217) och som vid tidpunkten för ansökan inte har betalats.

Låneloppet får dock inte, tillsammans med den ränta som gäller för lånet och utestående kapitalskuld inklusive ränta för lån som har beslutats enligt förordningen (2021:57) om statligt lån till arrangörer och återförsäljare av paketresor till följd av spridningen av sjukdomen covid-19, överstiga det som är högst av

1. 25 procent av researrangörens totala omsättning 2019, eller
2. det dubbla beloppet av researrangörens årliga lönekostnader 2019, inklusive sociala avgifter och kostnader för personal som arbetar för researrangören men avlönas som underleverantörer.

13 §  Om lånebeloppet enligt 12 § andra stycket är lägre än det lånebelopp som får beviljas enligt 12 § första stycket, får ytterligare högst 18 miljoner kronor beviljas. Från det beloppet ska avdrag göras för allt annat statligt stöd som har beslutats i enlighet med en sådan förordning som anges i 9 § andra stycket1-5.

14 §  Ett researrangörslån får löpa på tre eller sex år. Räntan för lånet ska vara 1,01 procent per år. För stora företag ska dock räntan för ett lån med sex års löptid vara 2,01 procent per år.

15 §  Ett beslut om att bevilja ett researrangörslån fattas av Kammarkollegiet.

Om tilldelade medel vid tidpunkten för Kammarkollegiets prövning enligt 6 § inte räcker för att bevilja lån till alla som är berättigade till lån enligt 11 §, ska Kammarkollegiet besluta att sätta ned lånebeloppet med samma procentsats för alla låneberättigade.

16 §  Ett beslut om researrangörslån ska innehålla de villkor som anges i 17-19 §§ och i övrigt de villkor som Kammarkollegiet bestämmer.

17 §  Ett beslut om researrangörslån ska innehålla villkor som innebär att researrangören ska

1. ha rätt att betala tillbaka lånet och upplupen ränta i förtid,
2. betala tillbaka lånet i förtid om det inte eller delvis inte har använts för återbetalning till resenären inom den tid som Kammarkollegiet bestämt eller om något villkor i beslutet inte har följts,
3. betala tillbaka lånet i förtid om researrangören genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt har orsakat att lånebeloppet eller räntan har bestämts felaktigt eller med för högt belopp eller för låg ränta,
4. betala tillbaka lånet i förtid om lånebeloppet eller räntan av någon annan orsak har bestämts felaktigt eller med för högt belopp eller för låg ränta och researrangören skäligen borde ha insett detta, och
5. lämna de uppgifter som Kammarkollegiet begär för att följa upp beslutet om researrangörslån.

Ett villkor enligt första stycket 2-4 får innebära att lånet delvis ska betalas i förtid.

Av beslutet ska det framgå

1. hur stort belopp som beviljats enligt 12 §,
2. hur stort belopp som beviljats enligt 13 §, och
3. den ränta som sammanlagt ska betalas för lånet.

18 §  Ett beslut om researrangörslån ska innehålla villkor som innebär att lånet får vara amorteringsfritt. Lånet ska dock amorteras i den utsträckning som researrangören får ersättning från sina underleverantörer för de skulder som lånet är avsett för och i den omfattning som Kammarkollegiet bestämmer.

19 §  Ett beslut om researrangörslån ska innehålla villkor som innebär att den ränta som inte har betalats under det år då den har uppkommit ska läggas till skulden vid kalenderårets slut. Om lånet betalas tillbaka i sin helhet i förtid, ska den ränta som uppkommit under året men som inte betalats i stället läggas till kapitalskulden den dag betalning ska ske.

20 §  Ett researrangörslån betalas ut av Kammarkollegiet. En utbetalning får inte ske om något av de förhållanden som anges i 9 § första stycket 2 eller 3 råder.

21 §  I förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar finns bestämmelser som har betydelse för researrangörslån som har beslutats enligt denna förordning.

22 §  Bestämmelser om offentliggörande, rapportering och registerföring finns i 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och i förordningen (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.

23 §  För researrangörslån som överstiger ett belopp som motsvarar 100 000 euro ska Kammarkollegiet offentliggöra den information som avses i bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

24 §  Kammarkollegiet får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.

25 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om att inte eller delvis inte bevilja ett researrangörslån och beslut om att inte betala ut ett sådant lån får dock inte överklagas.