JK 4970-08-21
Klagomål mot handläggningen av en begäran om utlämnande av handlingar till en tolk inför en domstolsförhandling
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern anser att det var olämpligt av rådmannen LA vid Länsrätten i Dalarnas län att inte tillmötesgå en begäran från en tolk om att få del av handlingar inför en domstolsförhandling.
Bakgrund
I en skrivelse till Justitiekanslern den 14 juli 2008 har den auktoriserade rättstolken CT framfört klagomål mot Länsrätten i Dalarnas län (länsrätten) avseende domstolens vägran att lämna ut handlingar inför en förhandling i ett mål om omhändertagande enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Någon eller ett par dagar före förhandlingen begärde CT, som var förordnad som tolk i målet, att genom länsrättens försorg få ta del av handlingarna i målet. Vid kontakt med ordföranden i målet, rådmannen LA, dagen före förhandlingen lämnade denne inte ut handlingarna till CT. Denne har även uppgett att han erbjöd sig att infinna sig en timme före förhandlingen för att få del av handlingarna. Även detta ska han ha nekats av LA. Det sistnämnda har CT tillfört efter att länsrätten yttrat sig. Justitiekanslern har inte sett tillräcklig anledning att kontrollera saken med länsrätten.
Dagen därpå, den 22 maj 2008, höll länsrätten en muntlig förhandling i målet. CT har uppgett att han fick problem med tolkningen på grund av att han inte hade kunnat läsa in sig på målet före förhandlingen.
Justitiekanslern beslutade att inhämta ett yttrande från Länsrätten.
Utredningen
Länsrätten har genom rådmannen LA anfört följande, varvid lagmannen JM har meddelat att han inte har något att tillägga.
”Länsrätten höll den 22 maj 2008 en muntlig förhandling i ett mål angående lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga m.m. (LVU). En vecka före förhandlingen hade spansktalande tolk beställts från Tolkjouren AB. Dagen före förhandlingen kontaktade både tolkjouren och tolken själv - CT - länsrätten och begärde att handlingarna i målet skulle faxas. Enligt vad som har framkommit ville tolken förbereda sitt uppdrag genom att i förväg läsa igenom handlingarna. Efter visst övervägande bestämde jag mig för att inte tillmötesgå denna begäran. Jag resonerade på följande sätt.
Det fanns inte någon laglig skyldighet att skicka handlingarna till CT i dennes egenskap av tolk.
Muntlig förhandling i förvaltningsdomstol är avsedd att vara ett komplement till den skriftliga utredningen. Handlingarna i detta fall bestod i huvudsak av en LVU-utredning med förhållandevis enkla sakomständigheter. Det fanns inte anledning anta att det skulle ske någon sådan uppläsning som CT påstår är vanligt förekommande i dessa mål. Detta visade sig också vara en riktig bedömning. Jag känner inte heller igen mig i CT:s beskrivning av inledningen av den muntliga förhandlingen. Han tolkade visserligen mycket snabbt - närmast simultant - men några svårigheter att hinna med märktes inte. Att handlingar lämnades över till CT berodde på - som jag kommer ihåg det - att parterna under förhandlingen gjorde vissa enkla hänvisningar till utredningen. Jag hade inga betänkligheter att lämna över utredningen till honom i detta skede.
CT:s begäran den 21 maj 2008 - dagen före förhandlingen - innebar att handlingarna skulle ha behövt skickas med fax, med de sekretessproblem av olika slag som detta innebär. Tolkjouren AB råkade t ex själv skicka sin bekräftelse av tolkbeställningen till fel faxnummer.
Enligt min mening har i detta fall inte uppkommit någon risk för att CT inte skulle kunna utföra sitt uppdrag som tolk på ett bra sätt.”
CT har lämnat synpunkter på Länsrättens yttrande, varvid han har vidhållit sin inställning samt gjort några förtydliganden.
Som ett led i sin allmänna tillsynsverksamhet besökte Justitiekanslern länsrätten den 1 oktober 2008 för att genomföra en inspektion där. Vid ett möte med företrädare för länsrätten togs den aktuella anmälan upp och kommenterades av några rådmän. Det upplystes därvid att länsrätten har som princip att inte skicka några handlingar till tolkar före förhandlingar. Om tolken däremot hade kommit personligen till domstolen hade han fått handlingarna.
Justitiekanslerns tillsynsuppgifter regleras i lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och i förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern. Justitiekanslern har tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet följer lagar och andra författningar och i övrigt fullgör sina uppgifter. Tillsynen över den offentliga verksamheten är inriktad främst på att olika frågor handläggs på ett formellt riktigt sätt utifrån de krav som författningsregleringen ställer upp. Det är däremot inte Justitiekanslerns uppgift att ompröva eller överpröva de beslut som en myndighet har fattat eller att i allmänhet göra uttalanden om de bedömningar som har legat till grund för ställningstagandena.
Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar. Av 14 kap. 5 § andra stycket TF följer att utländska medborgare i princip är likställda med svenska medborgare när det gäller rätten att få tillgång till allmänna handlingar. En handling är enligt 2 kap. 3 § första stycket TF allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten.
Rätten att ta del av allmänna handlingar kan vara begränsad av tillämpliga bestämmelser om sekretess. Om en allmän handling får lämnas ut ska den emellertid enligt 2 kap. 12 § TF på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen. Enligt andra stycket är denna rätt begränsad enbart för det fall betydande hinder möter.
I mål enligt LVU råder sekretess enligt 7 kap. 4 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100). Att lagrummet är direkt tillämpligt inte bara hos socialtjänsten utan också i förvaltningsdomstol får numera anses klarlagt efter ett uttalande av Regeringsrätten i rättsfallet RÅ 2007 ref. 17.
Förordnade tolkar är uppdragstagare hos domstolen och omfattas därför av samma sekretessregler som domstolens anställda (se prop. 1979/80:80 s. 72 samt Regner m.fl., Sekretesslagen En kommentar, Norstedts gula bibliotek, s. 1:21). Någon sekretess gentemot en av domstolen förordnad tolk föreligger således inte. Bedömningen av om en tolk bör få tillgång till handlingarna i ett mål bör därför inte ske utifrån frågan om allmänna handlingar kan lämnas till tolken eller inte, utan utifrån en bedömning av de skäl som kan tala för resp. mot att tolken får tillgång till handlingarna.
I avsnitt 9.1 av Domstolsverkets handbok för förvaltningsdomstolar sägs bl.a. följande.
”För att tolken skall kunna förbereda sig och väl fullgöra sitt uppdrag kan det ibland vara lämpligt att viktigare handlingar i målet, t.ex. underinstansens dom eller beslut, överklagandeskrivelser m.m. tillställs tolken i förväg.”
När det gäller frågan om handlingarna borde ha faxats till tolken på hans begäran gör jag följande överväganden.
Önskemålet att en tolk ska ha möjlighet att förbereda sig ordentligt före en förhandling väger tungt. För kvaliteten på tolkens arbete – och därmed för kvaliteten i förhandlingen och rättssäkerheten – är det viktigt att en tolk ges goda förutsättningar för sitt arbete. Mot detta ska vägas de sekretessrisker som kan uppstå om handlingarna faxas.
LA borde, enligt min mening, om han ansåg sekretessriskerna påtagliga, ha undersökt möjligheten för CT att hämta kopior vid domstolen eller att överbringa handlingarna genom bud. Om detta inte gick att ordna borde han enligt min uppfattning ha sett till att handlingarna faxades till CT under så säkra former som möjligt. En begäran om att få ta del av handlingarna på plats en stund före förhandlingen borde under alla omständigheter ha tillgodosetts.
Sammanfattningsvis anser jag att tolkar som begär det bör få tillgång till den aktuella typen av handlingar före en muntlig förhandling, även genom fax om situationen så kräver.
Att LA inte såg till att tolken fick tillgång till handlingarna före förhandlingen i det aktuella fallet var enligt min uppfattning olämpligt.