om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen
Regeringens proposition
1979/80:80
om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen; beslutad den 31 januari 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
CARL AXEL PETRI
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag till följdändringar med anledning av det förslag till ny sekretesslag m. m. som f. n. behandlas av riksdagen.
En bärande tanke i den föreslagna sekretessregleringen är att bestämmelser om tystnadsplikt för offentliga funktionärer skall finnas bara i den nya sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar. De nu gällande bestämmelserna om tystnadsplikt för offentliga funktionärer som är utspridda på ett stort antal lagar och förordningar skall alltså ersättas av föreskrifter i den nya sekretesslagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i ett hundratal lagar som innehåller sädana tystnadspliksbestämmelser. Ändringarna innebär i allmänhet att tystnadspliktsbestämmelserna upphävs. Föreskrifter om tystnadsplikt som riktar sig bäde till offentliga funktionärer och tull enskilda föreslås ändrade så att de i fortsättningen kommer att avse endast enskilda.
En annan konsekvens av den nya sekretessregleringen är att föreskrifterna om i vilka fall en domstolsförhandling skall få hällas inom stängda dörrar av sekretesshänsyn i princip skall samlas i rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Som en följd härav föresläs i propositionen att vissa bestämmelser om förhandlingssekretess i andra lagar upphävs.
I propositionen läggs vidare fram förslag till ändringar i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. Också dessa ändringar är en konsekvens av sekretesslagens bestämmelser.
De föreslagna ändringarna avses träda i kraft samtidigt med sekretesslagen, dvs. den I januari 1981.
1 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 80
1 Förslag till
Lag om ändring i giftermålsbalken
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § giftermälsbalken! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Balken omtryckt 1978:854.
2 Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs att 20 kap. 10§ föräldrabalken! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I! Balken omtryckt 1978:853.
3 Förslag till Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. D)
Härigenom föreskrivs att 308 § sjölagen (1891:35 s. I)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
308 §
Gäller sjöförklaring sammanstöt- Gäller sjöförklaring sammanstötning med annat fartyg. kan rätten ning med annat fartyg, kan rätten låta anstå med sjöförklaringen, om låta anstå med sjöförklaringen, om denna därigenom kan äga rum sam- denna därigenom kan äga rum samtidigt med sjöförklaring eller mot- tidigt med sjöförklaring eller motsvarande utredning, för det andra svarande utredning för det andra fartyget. Sådant anständ fär ej bevil- fartyget. Sådant anständ får ej bevil- Jas för längre tid än som är ound- jas för längre tid än som är oundgängligen nödvändigt. Vinnes icke gängligen nödvändigt. samtidighet, skall den sjöförklaring Utöver vad som följer uv 5 kap. 1 § som äger rum först helt eller delvis rättegångsbalken får sjöförklaring hällas inom stängda dörrar, om hållas inom stängda dörrar, om der befälhavaren eller redaren begär det vid förklaringen kommer att föreboch synnerliga skäl ej tala däremot. ringas uppgift, för vilken gäller sek- Vid sjöförklaring inom stängda dör- retess enligt 8 kap. 16 § sekretesslarar får annan enskild sakägare än gen (1980:000). Vid sjöförklaring redaren ej närvara utan redarens inom stängda dörrar får annan samtycke. enskild sakägare än redaren ej när-
I Lagen omtryckt 1975:1289.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
vara utan redarens samtycke.
Har sammanstötning skett med Har sammanstötning skett med utländskt fartyg, för vilket varken utländskt fartyg, för vilket varken sjöförklaring eller motsvarande ut- sjöförklaring eller motsvarande utredning äger rum, får sjöförklaring redning äger rum, får sjöförklaring underlätas, om sjöfartsverket ej underlätas, om sjöfartsverket ej bestämmer annat. Hålles sjöförkla- bestämmer annat. Hålles sjöförklaring, äga bestämmelserna i första ring, äger bestämmelserna + andra stycket om handläggning inom stycket om handläggning inom stängda dörrar motsvarande tillämp- stängda dörrar motsvarande tillämpning. ning.
Särskilda bestämmelser om inskränkning i rätten att utbekomma allmänna handlingar rörande sammanstötning mellan fartyg meddelas i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank
Härigenom föreskrivs att 35 och 36 §§ lagen (1934:437) för Sveriges riksbank! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av
35 § -1977:1030
36 § 1949:297.
5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m. Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5§r
Tillverkare av krigsmateriel skall hälla sina handelsböcker med tillhörande handlingar, såvitt de avse tillverkning av krigsmateriel, tillgängliga för kontrollmyndigheten. Sädan tillverkare åligger vidare att för tillsyn bereda kontrollmyndigheten tillhörande tjänsteman närhelst han det fordrar tillträde till fabrik, där tillverkning av krigsmateriel bedrives, att meddela kontrollmyndigheten alla av densamma begärda upplysningar angående inneliggande beställningar, tillverkningen samt därmed sammanhängande förhållanden ävensom att i Övrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av regeringen eller kontrollmyndigheten meddelas för erhållande av en betryggande kontroll över det behöriga fullgörandet av deklarattonsplikten samt uppfyllandet i övrigt av meddelade föreskrifter och villkor. Den som på grund av sina tjänsteåligganden erhållit det av bokföring, handling eller upplysning, som i första eller andra stycket sägs, må ej i vidare mån än som påkallas av tjänsteutövningen yppa affärsförhållande, varom han sålunda erhållit kännedom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
I Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:690. > Senaste lydelse (975:690.
6¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och
försäljning av gasskyddsmateriel Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel! skall ha nedan angivna lydelse.
I Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:691.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
Tillverkning, som avses i 2 §. skall stå under kontroll av den myndighet regeringen bestämmer.
Det åligger tillverkare att för tillsvn bereda kontrollmyndigheten tillhörande tjänsteman, närhelst han det fordrar, tillträde till lokal, där tillverkningen bedrives. att meddela kontrollmyndigheten begärda upplysningar angående tillverkningen och därmed sammanhängande förhållanden ävensom att i övrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter. som av regeringen eller kontrollmyndigheten meddelas för erhållande av betryggande kontroll.
Den som på grund av tjänsteåliggande erhållit del av upplysning som ovan sägs må ej i vidare mån än som påkallas av tjänsteutövningen yppa affärsförhållande, varom han sålunda erhållit kännedom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. ” Senaste lydelse 1975:691.
7 Förslag till Lag om ändring i valutalagen (1939:350)
Härigenom föreskrivs att 7§ valutalagen (1939:350)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse
7§
Den, som på grund av sin befatt- Den som har tagit befattning med ning med i denna lag avsett ärende något ärende som avses i denna lag erhållit del av enskildas förhållan- får inte obehörigen röja vad han den, må ej, i vidare mån än ärendets därvid har fått veta om enskildas beskaffenhet kräver, yppa vad för personliga eller ekonomiska förhålhonom sålunda blivit känt. landen.
I det allmännas verksamhet tilläm-
pas I stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:000).
I fallsom avses i första stycket skall
inte följa ansvar enligt 20 kap. 3§
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1959:262.
8 Förslag till Lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1944:133) om kastrering skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Läkare eller annan, som å tjäns- Den som har tagit befattning med tens vägnar eller eljest tagit befatt- kastrering eller med ärende angäcenning med kastrering eller med ären- de sådan åtgärd får inte obehörigen de angående sådan åtgärd, må ej i röja vad som därvid har förekomoträngt mål yppa något av vad därvid mit. förekommit. I det allmännas verksamhet tilläm-
pas I stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den It januari 1981.
9 Förslag till Lag om ändring i byggnadslagen (1947:385)
Härigenom föreskrivs att 147 a § byggnadslagen (1947:385)! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Lagen omtryckt 1972:775. Senaste lydelse av 147 a § 1975:459.
10 Förslag till Lag om upphävande av lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol! beträffande allmänna handlingar
Härigenom föreskrivs att lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar skall upphöra att gälla vid utgängen av år 1980.
11 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare
m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av 4 & 1975:693.
12 Förslag till Lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse Härigenom föreskrivs att 287 § 3 mom. lagen (1948:433) om försäkringsrörelse! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
! Senaste lydelse av 287 8 3 mom. 1961:610.
13 Förslag till
Lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472)
Härigenom föreskrivs att 92 § militära rättegångslagen (1948:472)' skal upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av 92.8 1976:512.
14 Förslag till Lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar dels atti1 § ordet ”krigsmakten” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "försvarsmakten" i motsvarande form. dels att i 108 ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 8 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som till följd av bestämmel- Den som till följd av bestämmelserna i denna lag vinner kännedom serna i denna lag får kännedom om om uppfinning må ej utnyttja vad en uppfinning får inte utnyttja vad han sålunda erfarit eller i oträngt mål han sålunda har erfarit eller obehöriyppa något därom. gen röja något därom. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000). I fall som avses första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3§ brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
15 Förslag till Lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket
Härigenom föreskrivs att 248 lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
24 8!
Generalagenten vare pliktig:
att, där ändring vidtages i det för anstalten gällande reglementet, inom tre månader därefter till försäkringsinspektionen insända beslutet därom:
att, därest av myndigheterna i anstaltens hemland framställts anmärkning mot anstaltens verksamhet. så fort ske kan skriftligen underrätta försäkringsinspektionen därom;
att, inom åtta månader efter utgången av varje räkenskapsär till försäkringsinspektionen insända den i 10 8 avsedda redogörelsen angående anstaltens verksamhet inom riket;
att, beträffande livförsäkringsrörelse, till försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektionens anvisningar upprättade och av aktuarien undertecknade handlingar nämligen dels inom åtta månader efter varje räkenskapsärs utgång redogörelse för beräkning av premiereserv och av återbäring. dels ock, i den mån så påfordras av inspektionen, statistiskekonomisk utredning angående verksamheten;
att. inom tre mänader efter det berättelse om revision av anstaltens räkenskaper och förvaltning blivit å sammanträde med anstaltens delägare framlagd. till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av denna berättelse ävensom ett exemplar av anstaltens förvaltningsberättelse för den tid revisionen avsett:
att även I andra fall än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om anstalten och dess verksamhet inom riket, samt att när som helst för befattningshavare hos försäkringsinspektionen, som är behörig att företräda inspektionen, eller annan, som av inspektionen förordnats att företräda denna, hålla kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning.
Innefattar ändring i reglementet ändring av anstaltens firma, skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen i Postoch Inrikes Tidningar.
I Senaste lydelse 1977:690.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
Vud försäkringsinspektionens företrädare eller någon som biträder honom erfarit vid granskning av böcker, räkenskaper och andra handlingar må ej obehörigen vppas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
16 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 82 § uppbördslagen (1953:272)! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980. I fagen omtryckt 1972:75.
Senaste lydelse av 828 1975:097 lagens rubrik 1974:771.
17 Förslag till Lag om ändring i lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980. I Senaste lydelse av 16.8 1975:698 lagens rubrik 1974:861.
18 Förslag till Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse
Härigenom föreskrivs att 192 § lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
192 §
Enskildas förhållanden till bank- Enskildas förhållanden till bankaktiebolag må ej i oträngt mål aktiebolag får inte obehörigen rö- Yppas. jus.
I det allmännas verksamhet tilläm-
pas i stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:000).
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse I fallsom avses i första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3§ brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
19 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker
Härigenom föreskrivs att 98 § lagen (1955:416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse
988 Enskildas förhållanden till spar- Enskildas förhållanden till sparbank må ej Yppas i oträngt mål. bank får inte obehörigen röjas. I det allmännas verksamhet tillämpas I stället bestämmelserna ti sekretesslagen (1980:000). I fall som avses i första stvcket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3§ brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
20 Förslag till Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen Härigenom föreskrivs att 89 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
89 § Enskildas förhållanden till kredit- Enskildas förhållanden till kreditkassa må ej i oträngt mål Yppas. kassa får inte obehörigen röjas. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna ti sekretesslagen (19580:000). I fall som avses i första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3§ brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den I januari 1951.
21 Förslag till Lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande
pris- och konkurrensförhållanden
Härigenom föreskrivs att 9 och 12 §§ lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
22 Förslag till
Lag om ändring i atomenergilagen (1956:306)
Härigenom föreskrivs att 11.8 atomenergilagen (1956:306)! skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.
I Senaste lydelse av 118 1975:706.
23 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom föreskrivs att I 17 och 198 §§ taxeringslagen (1956:623)' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.
I Lagen omtryckt 1971:399,
Senaste Ivdelse av
117 § 1978:354
198 8 1975:707
lagens rubrik 1974:773.
24 Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.
Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1957:343) om oljelagring m. m.! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980. I Lagen omtryckt 1977:939. Scnaste lydelse av lagens rubrik 1973:708.
25 Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1957:668) om utlämning för brott skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
26 Förslag till
Lag om ändring i strålskyddslagen (1958:110)
Härigenom föreskrivs att 218 strålskyddslagen (1958:110) skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.
27 Förslag till Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom föreskrivs att 298 lagen (1958:295) om sjömansskatt! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
HLagen omtryckt 1970:033, Senaste lydelse av 298 1975:710 lagens rubrik 1974:777.
28 Förslag till
Lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663)
Härigenom föreskrivs att 82 § hälsovårdsstadgan (1958:663) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
Den som har att wröva tillsyn över Den som utövar tillsyn över den allmänna bälsovärden skall för full- allmänna hälsovården har för utt görande av tillsynen äga tillträde till fullgöra tillsvnen rätt att få tillträde bostad, lokal och område ävensom till bostäder, lokaler och områden rätt att där företaga undersökning, samt rätt att där göra nödvändiga vartill hans tjänsteåligganden giva undersökningar. Handräckning av anledning. Handräckning av polis- polismyndigheten får begäras. om myndigheten må begäras om till- tillträde vägras utan godtagbart skäl. träde vägras utan godtagbart skäl. Tillsynen skall utövas på ett sådant Tillsynen skall utövas på sädant sätt. sätt, att den medför minsta möjliga att den vållar minsta möjliga olägen- olägenhet för allmänheten. het för allmänheten.
Den som har eller haft att utöva Den som har deltagit i tillsyn över tillsvn eller anlitats som biträde vid den allmänna hälsovården får inte tillsvnsverksamhetens utövande må obehörigen röja eller utnyttja vad han ej röja eller obehörigen utnyttja därvid har erfarit om enskildas peryrkeshemlighet, som därigenom bli- sonliga förhållanden eller enskildas vit känd för honom, och ej heller, där affärs- eller driftförhållanden. I det det ej kan anses påkallat i tjänstens allmännas verksamhet tillämpas i intresse. vppa annat förhållande, vil- stället för vad som nu har sagts ket sålunda blivit honom kunnigt. bestämmelserna — i sekretesslagen
(1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
29 Förslag till Lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
Härigenom föreskrivs att 49 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning! skall upphöra att gälla vid utgången år 1980, I Senaste lydelse av 498 [975:711
lagens rubrik 1974:863.
30 Förslag till Lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark. Finland, Island och Norge skall upphöra att gälla vid utgängen av är 1980.
31 Förslag till
Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pen-
sionsfondens förvaltning
Härigenom föreskrivs att 25 § reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
32 Förslag till Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 10 8 lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Handling, som upprättats för Handlingar, som har upprättats beräkning av pensionsgrundande in- = för beräkning av pensionsgrundande komst eller som avlämnats eller till: inkomst eller som ar avlämnats
handahållits enligt bestämmelse i — eller tillhandahållits enligt någon
denna lag, må icke tillhandahållas — bestämmelse i denna lag, får inte annan tjänsteman än den som f och = tillhandahållas annan tjänsteman än
I Lagen omtyckt 1976:1015.
Senast Ivdelse av lagens rubrik 1976:1015.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse för sin befattning bör erhålla del den som för sin befattning bör fu del därav. Ledamot i taxeringsnämnd av dessa. Ledamöter + taxeringseller skatterätt må tuga del av hand- nämnden, länsrätten eller mellanling som nyss sagts. kommunala skatterätten får ta del av handlingar sova nyss har sagts. Den som äger taga del av hand- Den som får ta det av sådana ling, varom i första stycket sägs, må i handlingar, som avses 1 första styckden mån så erfordras för fullgörande et, får också ta del av självdeklaratioav vad som enligt denna lag åligger ner och andra uppgifter eller handhonom jämväl taga det av självdekla- lingar som har avlämnats till ledning ration och annan uppgift eller hand- vid årlig taxering, handlingar som ling, som avlämnats till ledning vid har upprättats vid taxeringskontroll ärlig taxering, och handling, som enligt taxeringslagen (1956:623) upprättats vid taxeringskontröll en- samt handlingar som har avlämnats ligt taxeringslagen (1956:623), även- till ledning för uppbörd av skatt, om som handling, som avlämnats till han behöver det för att kunna fullgöledning för uppbörd av skatt. ra sina skyldigheter enligt denna Den som tagit det av handling, som lag. i första eller andra stycket sägs, må ej i vidare mån än som erfordras för utövning av tjänst offentliggöra eller yppa innehållet i sådan handling.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
33 Förslag til Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m.
Härigenom föreskrivs att 50§ lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse 50 §” Handling, som har avlämnats eller Handlingar, som har avlämnats tillhandahällits enligt bestämmelse i = eller tillhandahållits enligt någon
I Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938. > Senaste lydelse 1978:356.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse denna lag, får icke tillhandahållas bestämmelse i denna lag, för ine annan tjänsteman än den som i och tillhandahållas annan tjänsteman än för sin befattning bör erhålla del den som för sin befattning bör få del diärav. av dessa.
Den som far taga del av handling, Den som får ta del av sådana som sägs 1 första stycket, får i den handlingar, som avses 1 första styckmån så erfordras för fullgörande av et. får också ta del av självdeklaratiovad som enligt denna lag åligger ner och andra uppgifter eler handhonom, också taga del av självdekla- lingar som har avlämnats till ledning ration och unnan uppgift eller hand- vid ärlig taxering, handlingar som ling, som har avlämnats till ledning har upprättats vid taxeringskontroll vid ärlig taxering, och handling, som enligt taxeringslagen (1956:623) har upprättats vid taxeringskontroll samt handlingar som har avlämnats enligt taxeringslagen (1956:623), till ledning för uppbörd av skatt, om ävensom handling, som har avläm- han behöver det för att kunna fullgönats till ledning för uppbörd av ra sina skyldigheter enligt denna skatt. lag.
Den som har tagit del av handling, som sägs 1 första eller andra stycket, Jår ej i vidare mån än som erfordras för utövning av tjänst offentliggöra eller yppa innehållet i sådan handling.
Arbetsgivaruppgift samt annan Arbetsgivaruppgift samt annan uppeift eller handling som avses i uppeift eller handling som avses I denna paragraf får tillhandahållas denna paragraf får tillhandahållas myndighet i främmande stat med myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överens- vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i ären- kommelse om handräckning i ärende om avgift enligt system för social de om avgift enligt system för social trygghet. Innehållet i motsvarande trygghet. handling som har upprättats eller inkommit med anledning av sådan överenskommelse och vad som i övrigt har förekommit vid utredning enligt överenskommelsen får ej vyppas i vidare mån än vad som är föreskrivet beträffande innehållet i arbetsgiväruppgift.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
34 Förslag till
Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) Härigenom föreskrivs att 82. $ civilförsvarslagen (1960:74)!' skall ha nedan angivna Ivdelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen bydelse 828 Den som på grund av bestämmel- Den som på grund av bestämmelse 1 denna lag har fått kännedom om se i denna lag har fått kännedom om yrkeshemlighet, — arbetsförfarande, enskilds affärs- eller driftförhällanaffärsförhållande. enskilds personli- den eller förhållande av betydelse gå eller ekonomiska förhållanden för fölkförsörjningen eller för rikets elter förhallande av betydelse för säkerhet får ime obehörigen röja folkförsörjningen eller för rikets eller utnyttja vad han sålunda har säkerhet får ej obehörigen yppa eller erfarit. utnyttja vad han sälunda har erfa- I det allmännas verksamhet tillämrit. pas I stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
Fagen omtryckt 1975:712. 2 Senaste Ivdelse 1978:263.
35 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat! skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.
I Senaste Ivdelse av 158 1975:710 lagens rubrik 1975:716.
36 Förslag till Lag om ändring i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med
fodermedel m. m. Härigenom föreskrivs att 148 lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.! skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.
I Senaste Ivdelse av 14.8 1975:717 lagens rubrik 1975:717.
37 Förslag till Lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242)
Härigenom föreskrivs att 35 § sjukvårdslagen (1962:242)' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.
I Senaste lydelse av 35.8 1975:102,
38 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att I8 kap. 28§ lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 kap.
Vad ledamot av styrelse, pensionsdelegation eller försäkringsnämnd, revisor eller befattningshavare hos allmän försäkringskassa så ock den som eljest biträder sådan kassa under sin verksamhet hos kassan erfarit rörande enskilds personliga förhållanden må ej obehörigen vyppas.
Alla handlingar i förekommande Alla handlingar i ärenden hos de ärenden skola så förvaras, att de icke — allmänna försäkringskassorna skall äro tillgängliga för obehöriga. förvaras så, att de inte är tillgängliga
för obehöriga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
I Fagen omtryckt 1977:630.
39 Förslag till Lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19)
Härigenom föreskrivs i fråga om krigshandelslagen (1964:19)
dels att i 1,3 och 7 §§ ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form,
dels att 58 skall ha nedan angivna lydelse.
2 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 80
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som genom att lämna underrättelse om egen eller annans verksamhet eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse medverkar till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande över eller befordran av vara, som omförmäles i 2 §, dömes, om han insett eller bort inse att övervakningen utövas av främmande makt eller eljest är av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, till dagsböter eller fängelse i högst ett år, såframt ej för gärningen är stadgat strängare straff i 19 kap. brottsbalken.
Har åtgärden vidtagits med stöd Har ätgärden vidtagits med stöd av lag, handelsbruk eller annan sed- av lag, handelsbruk eller annan sedvänja eller har den som vidtog åtgär- vänja eller har den som vidtog åtgärden handlat i överensstämmelse med den handlat i överensstämmelse med anvisning, som för visst fall eller anvisning, som för visst fall eller eljest meddelats av Konungen eller eljest meddelats av regeringen eller av myndighet, vilken enligt Konung- av myndighet, vilket enligt regeringens förordnande är behörig därtill. ens förordnande är behörig därtill, eller har han allenast på brukligt sätt eller har han allenast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller bevakat rätt eller utfört talan eller har han av annan sådan anledning har han av annan sådan anledning ägt fog för gärningen, skall vad i ägt fog för gärningen, skall vad i första stycket stadgas icke äga till- första stycket stadgas icke äga tilllämpning. lämpning.
I det allmännas verksamhet tilläm-
pas It stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
40 Förslag till Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)
Härigenom föreskrivs att 55§ stämpelskattelagen (1964:308)! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Lagen omtryckt 1979:1060.
Scnaste lydelse av lagens rubrik 1974:864.
41 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i
brottmål
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980. I Lagen omtryckt 1973:1214. Senaste lydelse av 8§ 1975:720.
42 Förslag till Lag om ändring i stadgan (1964:679) om notarius publicus
Härigenom föreskrivs att 7 § stadgan (1964:679) om notarius publicus skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse
7§8
Notarius publicus skall fullgöra Notarius publicus skall fullgöra sitt uppdrag med redlighet, nit och sitt uppdrag med redlighet, nit och oväld. Han må icke obehörigen yppa oväld. vad som meddelats honom i förtroende.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
43 Förslag till Lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 §!
Veterinär får icke yppa något som En veterinär får inte obehörigen meddelats honom i förtroende i hans röja eller utnyttja vad han i sin egenskap av veterinär eller obehöri- yrkesutövning har fått veta om enskilgen uppenbara vad han i denna das affärs- eller driftförhållanden. egenskap erfarit om djursjukdom I det allmännas verksamhet tillämeller dess uppkomst. Han får ej heller pas i stället bestämmelserna i sekreobehörigen röja eller utnyttja yrkes- tesslagen (1980:000). hemlighet som han fått kännedom om i sin verksamhet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
I Senaste lydelse 1975:684.
44 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg
Härigenom föreskrivs att I kap. 9 § lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse I kap.
Den som tagit betattning med Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller utsetts tillsyn enligt denna lag eller utsetts till skyddsombud eller ledamot I till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté får ej obehörigen skyddskommitté fär inte obehörigen yppa eller nvttja vad han under röja eller utnyttja vad han under uppdraget eller i tjänsten har erfarit uppdraget eller i tjänsten har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfaran- om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds per- de, affärsförhällande, enskilds personhiga förhållande eller förhållande sonliga förhållande eHer förhållande av betydelse för landets försvar. av betydelse för landets försvar. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna ti sekretesslagen (1980:000). I fråga om den som är skyddsombud eller ledamot i skyddskomminé på fartyg i det allmännas verksamhet tillämpas 14 kap. 7, 9 och 10 8§ sekretesslagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
I Lagen omtryckt 1978:109.
45 Förslag till Lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:314) om kontinentalsockeln! dels att 13 § skall upphöra att gälla, dels att 14 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 8 Den som utom riket begått brott Den som utom riket har begått som åvses i I1 eller I3 §, dömes, om brott som avses i 11 §, döms. om han I Senaste lydelse av 13 § 1975:723. ? Senaste lydelse 1975:723.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse han finnes här, efter denna lag och finns här, efter denna lag och brottsbrottsbalken samt vid svensk dom- balken samt vid svensk domstol. stol, även om 2 kap. 2 eller 3§ även om 2 kap. 2 eller 3 § nämnda nämnda balk ej är tillämplig och utan balk inte är tillämplig och utan hinhinder av 2 kap. 5a§ första och der av 2 kap. 5 a § första och andra andra stvckena nämnda balk. styckena nämnda balk.
Hur regeringen föreskrivit att sek-
retess enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen
(1980:000) skall gälla i verksamhet
som består i tillsvn över efterlevnaden
av förevarande lag, tillämpas första
stycket också i fråga om den som
röjer uppgifter vilka han till följd
härav är skyldig att hemlighålla.
Åtal för brott som avses i [1 § första och tredje styckena får väckas endast efter förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
46 Förslag till Lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda
Härigenom föreskrivs att 58 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse 1975:724.
47 Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 65 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Lagen omtryckt 1979:304.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.
2
48 Förslag till Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387) Härigenom föreskrivs att 44 § miljöskyddslagen (1969:387)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 44 § Den som tagit befattning med till- Den som har deltagit i tillsyn enligt syn enligt denna lag får ej obehöri- denna lag eller har utfört sådan gen yppa yrkeshemlighet som däri- undersökning som anges i 43 § andra genom blivit känd för honom eller Stycket andra meningen får inte obedriftanordning, affärsförhållande el- hörigen röja eller utnyttja vad han ler förhållande av betydelse för lan- därvid har erfarit om affärs- eller dets försvar varom han sålunda fått driftförhållanden eller förhållanden kännedom. av betydelse för landets försvar. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna t sekretesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
! Lagen omtryckt 1972:782.
49 Förslag till Lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103) Härigenom föreskrivs att 14 § allmänna arbetstidslagen (1970:103)! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av 14 § 1975:728.
50 Förslag till
Lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105) Härigenom föreskrivs att 21 § sjöarbetstidslagen (1970:105)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av 218 1975:729.
51 Förslag till Lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar
Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse
34 §
Den som deltagit i undersökning Den som deltar eller har deltagit i enligt 208 får ej obehörigen röja undersökning enligt 208 får inte eller nyttja yrkeshemlighet eller annat obehörigen röja eller utnyttja vad förhållande som han därvid fått kun- han därvid har fått veta om enskildas skap om. Motsvarande gäller för affärs- eller driftförhållanden. Vad tillsynsman eller syssloman med nu har sagts gäller även syssloman avseende på vad han erfarit på grund med avseende på vad han har erfarit av sitt uppdrag. på grund av sitt uppdrag.
I det allmännas verksamhet tilläm-
pas i stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
I Lagen omtryckt 1976:842.
52 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av 16 8 1975:732.
53 Förslag till
Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)
Härigenom föreskrivs att 28 § livsmedelslagen (1971:511) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
54 Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1078) om försvarsuppfin-
ningar!
dels att 21 § skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 19, 20 och 22 §§ skall betecknas 21, 22 respektive a
235,
dels att 4, 5. 6. 9 och 16 §8 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubriken närmast före nuvarande 19 § skall sättas närmast före nya 218.
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 19 och 20 §8, och närmast före nya 19 8 en ny rubrik av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Försvarsuppfinning som tillkom- En försvarsuppfinning som har mit i Sverige eller tillhör här bosatt tillkommit i Sverige eller tillhör en fysisk person eller tillhör svensk här bosatt fysisk person eller tillhör juridisk person (svensk försvarsupp- en svensk juridisk person (svensk finning) får ej offentliggöras eller på försvarsuppfinning) får inte offentannat sätt obehörigen yppas, innan liggöras eller på annat sätt obehörigranskningsnämnden enligt vad ne- gen röjas, innan granskningsnämndan sägs prövat om uppfinningen den enligt vad nedan sägs har prövat skall hållas hemlig. om uppfinningen skall hållas hem-
lig.
in
Ansökan om patent på svensk Om en ansökan om patent på en försvarsuppfinning, som inges till svensk försvarsuppfinning ges in till patentmyndigheten, skall av denna patentmyndigheten, skall denna ununderställas — granskningsnämnden derställa granskningsnämnden anför prövning, huruvida uppfinningen sökningen för prövning, huruvida skall hållas hemlig. uppfinningen skall hållas hemlig.
Den som vill att svensk försvars- Den som vill att en svensk föruppfinning, varå patent icke sökts, svarsuppfinning, på vilken patent skall få offentliggöras eller på annat inte har sökts. skall få offentliggöras sätt vppas skall hos gransknings- eller på annat sätt röjas skall hos nämnden ansöka om sådan prövning granskningsnämnden ansöka om såsom avses i första stycket. Detsam- dan prövning som avses i första ma gäller den som vill söka patent på stycket. Detsamma gäller den som
I Lagen omtryckt 1978:157.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse svensk försvarsuppfinning genom att vill söka patent på er svensk förtill annan mottagare än patentmyn- svarsuppfinning genom att till annan digheten inge internationell patent- mottagare än patentmyndigheten ansökan som avses i 3 kap. patentla- inge internationell patentansökan gen (1967:837) eler curopeisk på- som avses I 3 kap. patentlagen tentansökan som avses i 11 kap. (1967:8537) eller europeisk patentansamma lag. sökan som avses I 11 kap. samma lag.
68 Finner granskningsnämnden vid Finner granskningsnämnden vid prövning som avses I 5 § att det är av sådan prövning som avses I 58 att väsentlig betydelse för försvaret att det är av väsentlig betydelse för uppfinningen hålles hemlig. skall försvaret att uppfinningen hålls nämnden förordna att uppfinningen hemlig. skall nämnden förordna att icke får offentliggöras eller på annat uppfinningen ine får offentliggöras sätt obehörigen yppas. eller på annat sätt obehörigen röjas.
98 Om särskilda skäl föreligger, kan Om särskilda skäl föreligger, kan regeringen förordna. att uppfinning regeringen förordna, att er uppfinsom omfattas av förordnande enligt ning som omfattas av förordnande 68 utan hinder av förordnandet får enhigt 6 § utan hinder av förordnanvppas för annan, under förutsättning det får röjas för annan, under förutatt hemlighällandet i övrigt av upp- sättning att hemlighållandet i övrigt finningen icke därigenom äventy- av uppfinningen inte därigenom ras. äventyras.
16 § Är i fall som avses i 15 § uppfin- Är i fall som avses i 15 8 uppfinningen hemlig enligt lag i främman- ningen hemlig enligt lag i en främde stat och får patent på uppfinning- mande stat, skall granskningsnämnen enligt överenskommelse mellan den förordna att uppfinningen inte Sverige och den främmande staten får offentliggöras eller på annat sätt sökas i Sverige under förutsättning att röjas, uppfinningen hålles hemlig här, skall I om patent på uppfinningen granskningsnämnden förordna, att enligt överenskommelse mellan Sveuppfinningen icke får offentliggöras rige och den främmande staten får eller på annat sätt obehörigen vppas. sökas under förutsättning att uppfin-
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
Hålles uppfinningen hemlig enligt lag ningen hålls hemlig här, i främmande stat utan att omfattas av 2. om nämnden finner att det är av sådan överenskommelse och finner väsentlig betydelse för försvaret att nämnden att det är av väsentlig bety- uppfinningen hålls hemlig här. delse för försvaret att uppfinningen hålles hemlig här, skall nämnden förordna, att uppfinningen icke får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas.
Bestämmelser om sekretess hos myndigheter.
198 Sekretess gäller i mål och ärenden enligt denna lag för uppgifter som enligt 4 § eller till följd av förordnande enligt 6 eller 16 § inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas. Föreskrifterna i I och 11-14 kap. sekretesslagen (1980:000) gäller i fråga om denna sekretess. Andra bestämmelser om sekretess med hänsyn till rikets säkerhet samt bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden finns i sekretesslagen.
208 Utöver vad som följer av 5 kap. I $ rättegångsbalken får en domstol förordna att en förhandling i mål om ersättning eller ansvar som grundar sig på denna lag skall hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i 198.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
55 Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
! Senaste lydelse av 7.8 1975:735.
56 Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m.
Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
57 Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
78!
Den som tagit befattning med Den som har tagit befattning med ärende enligt denna lag får ej obehö- = ärende enligt denna lag får inte rigen yppa vad han därvid erfarit om obehörigen röja vad han därvid har enskilds personliga förhållanden. erfarit om enskilds personliga för-
hållanden.
I det allmännas verksamhet tilläm-
pas i stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:000).
1 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
I Senaste lydelse 1975:737.
58 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder
Härigenom föreskrivs att 27 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
27 8!
Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet och ordning vid domstol äger motsvarande tillämpning vid nämnd. Expert som avses i 5 8 andra stycket denna lag får närvara vid hyresnämndens överläggning till beslut.
Utöver vad som följer av 5 kap. I $ rättegångsbalken kan hyresnämnd förordna att sammanträde för handläggning av ärende enligt 1, 9 eller 17 Slagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. eller enligt 11 § andra stycket eller 12, 13 eller 16 § bostadsförvaltningslagen (1977:792) skall hållas inom stängda dörrar, om det behövs av hänsyn till privatlivets helgd eller enskilds behöriga ekonomiska intresse.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
I Senaste lydelse 1977:794.
59 Förslag till Lag om ändring i datalagen (1973:289)
Härigenom föreskrivs i fråga om datalagen (1973:289)! dels att 19 § skall upphöra att gälla, dels att 11 och 1388 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Personuppgift som ingår i personregister får ej lämnas ut, om det finns anledning antaga att uppgiften skall användas för automatisk databehandling
I Lagen omtryckt 1979:334.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse i strid med denna lag. Finns det anledning antaga att personuppgift skall användas för automatisk databehandling i utlandet. får uppgiften lämnas ut endast efter medgivande av datainspektionen. Sädant medgivande far lämnas endast om det kan antagas att utlämnandet av uppgiften icke kommer att medföra otillbörligt intrång i personlig integritet.
I fråga om förbud för myndighet I det allmännas verksamhet tillämatt lämna ut personuppgift finns pas i stället bestämmelserna i sekrebestämmelser i lagen (1937:249) om tesslagen (1980:000). inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.
Registeransvarig eller annan som Registeransvarig eller annan som tagit befattning med personregister tagit befattning med personregister eller med uppgifter som samlats in eller med uppgifter som samlats in för att ingå i sådant register får ej för att ingå I sådant register får inte obehörigen vppa vad han till följd obehärigen röja vad han till följd därav fått veta om enskilds personli- därav fått veta om enskilds personliga förhållanden. ga förhållanden. I det allmännas
verksamhet tillämpas i stället för vad
som nu har sagts bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:000).
Har personuppgift i enlighet med Har personuppgift i enlighet med föreskrift, meddelad enligt 6 eller föreskrift, meddelad enligt 6 eler 188. lämnats ut på villkor som 188, lämnats ut på villkor som inskränker mottagarens rätt att vida- inskränker enskild mottagares rätt rebefordra uppgiften, får mottaga- att vidarebefordra uppgiften, får ren eller den som i hans verksamhet mottagaren eller den som i hans tagit befattning med uppgiften icke verksamhet tagit befattning med obehörigen yppa vad han därigenom uppgiften inte obehörigen röja vad fått veta om enskilds personliga för- han därigenom fått veta om enskilds hällanden. personliga förhållanden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
30)
60 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor
Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 8!
Den som tagit befattning med Den som har tagit befattning med ärende som avses i denna lag får ej ett ärende som avses i denna lag fär ej obehörigen yppa eller nyttja vad han obehörigen röja eller umyitja vad därvid erfarit om yrkeshemlighet han därvid har erfarit om yrkeshemeller affärsförhållande. lighet eller affärsförhållande.
I det allmännas verksamhet tilläm-
pas i stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
I Senaste tydelse av 17 § 1975:741,
61 Förslag till
Lag om ändring i tullagen (1973:670)
Härigenom föreskrivs att 54 § tullagen (1973:670) skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.
62 Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande
åtgärder
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen tvdelse
16 §
Vad någon vid tillämpning av den- Den som har tagit befattning med na lag fått veta om enskilt företags ett ärende enligt denna lag får inte eller enskild sammanslutnings affärs- obehörigen röja eller utnyttja vad han eller driftsförhållanden eller om därvid har fått veta om enskildas enskilds personliga förhållanden får personliga förhållanden eller affärshan ej obehörigen yppa eller nvttja. eller driftsförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000). I fråga om uppgifter som en myndighet enligt förevarande lag lämnar till en företrädare för en arbetstagarorganisation vid myndigheten eller vid någon annan myndighet gäller I4 kap. 9§ sekretesslagen.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
63 Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige! skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.
I Senaste lydelse av 28 1975:745.
64 Förslag till Lag om ändring i gruvlagen (1974:342) Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § gruvlagen (1974:342)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av 11 kap. 5§ 1975:736.
65 Förslag till Lag om ändring i abortlagen (1974:595) Härigenom föreskrivs att 8 § abortlagen (1974:595)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av 88 1975:747.
66 Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter Härigenom föreskrivs att 45 § lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av 45 & 1975:748.
67 Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol
Härigenom föreskrivs att 178 lagen (1974:1082) om böstadsdomstoöl skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
17 §!
Om rättegången gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 52 kap. 3, 5-9, I och 12: 8§ rättegångsbalken om besvär i hovrätt samt vad som isamma balk är föreskrivet om tvistemål, allt i den mån ej annat följer av denna lag eller annan författning.
Utöver vud som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken kan bostadsdomstolen förordna att sammanträde för handläggning av ärende enligt I, 9 eller 17 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. eller enligt 11 § andra stycket eller 12,13 eller 16 8 bostadsförvaltningslagen (1977:792) skall hållas inom stängda dörrar, om det behövs av hänsyn till privatlivets helga eller enskilds behöriga ekonomiska intresse.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
! Senaste lydelse 1977:796.
68 Förslag till Lag om ändring i lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år
1975 Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975! skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.
I Senaste lvdelse av 16.8 1975:749.
69 Förslag till Lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade
engängsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
Den som har tagit befattning med Den som har tagit befattning med ärende som avses i denna lag får ej ärende som avses i denna lag får inte obehörigen yppa eller nyttja vad han obehörigen röja eher utnvitja vad därvid har erfarit om yrkeshemlighet han därvid har erfarit om yrkeshemeller affärsförhällande. lighet eller affärsförhållande.
I det allmännas verksamhet tilläm-
pas i stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
70 Förslag till
Lag om ändring i oljekrislagen (1975:197)
Härigenom föreskrivs att 18 § oljekrislagen (1975:197)! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Lagen omtryckt 1978:269.
71 Förslag till
Lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580)
Härigenom föreskrivs att 7 § steriliseringslagen (1975:580) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
72 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som fullgör eller har fullgjort Den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare uppdrag som tolk eller översättare enligt 1 § fär ej obehörigen yppa vad enligt I 8 får inte obehörigen röja han under uppdraget har erfarit om vad han under uppdraget har erfarit enskilds personliga förhållanden el- om enskilds personliga förhållanden ler om yrkeshemlighet, affärsförhål- eller om yrkeshemlighet, affärsförlande eller förhållande av betydelse hållande eller förhållande av betyför landets försvar. Vad som har delse för landets försvar. Vad som
3 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 80
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse sagts nu gäller även den som är eller har sagts nu gäller även den som är har varit anställd som tolk eller eller har varit anställd som tolk eler Översättare. Översättare. I det allmännas verksamhet tillämpas I stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
73 Förslag till Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen Härigenom föreskrivs att 28 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatteoch avgiftsprocessen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
74 Förslag till Lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
75 Förslag till Lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsde-
klaration på tobaksvaror
Härigenom föreskrivs att 8§ lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som har deltagit i tillsyn Den som har deltagit i tillsyn enligt denna lag eller på annat sätt enligt denna lag eller på annat sätt har tagit befattning med ärende som har tagit befattning med ärende som avses i lagen får ej obehörigen yppa avses i lagen får inte obehörigen röja eller nyttja vad han därvid har erfarit eller utnyttja vad han därvid har om yrkeshemlighet eller affärsför- erfarit om yrkeshemlighet eller afhållande. tärsförhållande. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
76 Förslag till Lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)
Härigenom föreskrivs att 21 § marknadsföringslagen (1975:1418) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
77 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
78 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planerings-
frågor
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
79 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
80 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 10 § tagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Tagen omtryckt 1977:264.
81 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Härigenom föreskrivs att 53 och 70 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet! skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
! Senaste lydelse av 70 8 1977:532.
82 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar skall ha nedan angivna lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 34 § Den som deltagit i undersökning Den som deltar eller har delapit i enligt 208 fär ej obehörigen röja undersökning enligt 208 får inte eller nyttja vrkeshemlighet eller annat obehörigen röja eller utnyttja vad förhållande som han därvid fått kun- han därvid har fått veta om enskildas skap om. Motsvarande gäller för affärs- eller driftförhållanden. Vad tillsynsman eller syssloman med nu har sagts gäller även syssloman avseende på vad han erfarit på grund med avseende på vad han har erfarit av sitt uppdrag. på grund av sitt uppdrag. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
83 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m. Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
245§
Tillståndsmyndigheten skall utfärda bevis att tillstånd har meddelats och att anmälan som avses i 15 eller 16 § har fullgjorts. Vägrar tillverkare att lämna tillträde för kontroll eller att tillhandahälla handelsböcker och övriga till verksamheten hörande handlingar eller att lämna varuprov eller uppgifter om tillverkningen, får tillståndsmyndigheten förelägga vite. Försuttet vite utdömes av myndigheten. Den som utövar tillsyn enligt denna lag får ej obehörigen yppa vad han därvid inhämtat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
84 Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker Härigenom föreskrivs att 71 § lagen (1977:293) om handel med drycker skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Tillsynsmyndighet har rätt att på anfordran få upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. För fullgörande av åliggandena enligt 69 § är tillsynsmyndighet berättigad till tillträde till försäljningsställe med tillhörande lokaler.
Den som utövar tillsyn enligt denna lag får ej obehörigen yppa vad han därvid inhämtat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
85 Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1977:439) om kommunal enerpiplanering skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
86 Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse
108 I fråga om offentlighet och ord- I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 ning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. 1-5 och 9 §§ rättegångsbalken i kap. 1-5 och 9 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. I $ rättegångsbalken följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna om handläggning får rätten förordna att förhandling inom stängda dörrar, om det är skall hållas inom stängda dörrar, om påkallat för att förhindra att företags- det kan antagas att vid förhandlingen hemlighet uppenbaras. Är patentan- kommer att förebringas uppgift, för sökan som är föremål för rättens vilken hos domstolen gäller sekretess prövning ej tillgänglig för envar som avses i sekretesslagen (1980:
enligt 228 patentlagen (1967:837), 000). Är patentansökan som är föreskall rätten förordna om handlägg- mål för rättens prövning ej tillgängning inom stängda dörrar. lig för envar enligt 22 § patentlagen
(1967:837), skall rätten förordna om
handläggning inom stängda dörrar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
87 Förslag till Lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)
Härigenom föreskrivs att 28 § konsumentkreditlagen (1977:981) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
88 Förslag till Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)
Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen (1977:1160) dels att 7 kap. 133 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 14 §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
138 Den som har ragit befattning med Den som har utsetts till skyddsomtillsvn enligt denna lag eller utsetts till bud eller ledamot i skyddskommitté skyddsombud eller ledamot i får inte obehörigen röja eller utnyttja skyddskommitté får ej obehörigen vad han under uppdraget har erfarit yppa eller utnyttja vad han under om yrkeshemlighet, arbetsförfaranuppdraget eller i tjänsten har erfarit de, affärsförhållande, enskilds perom yrkeshemlighet, arbetsförfaran- sonliga förhållande elter förhållande de, affärsförhållande, enskilds per- av betydelse för landets försvar. sonliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.
Vad nu sagts skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om ledamot i styrelsen för lokal facklig organisation med avseende på vad denne har erfarit av skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté som har utsetts av organisationen.
Nuvarande tvdelse Föreslagen lydelse
I fråga om den som är skvddsombud eller ledamot i skyddskommitté på ett arbetsställe i det allmännas verksamhet tillämpas i stället för bestämmelserna i första stycket 14 kap. 7, 9 och 10 8§ sekretesslagen (1980:000). Har uppgifter lämnats vidare till en ledamot i styrelsen för den arbetstagarorganisation som har utsett ombudet eller ledamoten, tilllämpas I4 kap. 7 § andra stycket och 10§ tredje stycket sekretesslagen i stället för bestämmelsen i andra stycket.
Tillsynsmyndighet skall tillställa skyddsombud avskrift av de skriftliga meddelanden i skyddsfrågor som lämnas till ett arbetsställe.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
89 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1978:160) om vissa rörledningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
90 Förslag till Lag om ändring i förfogandelagen (1978:262) Härigenom föreskrivs att 51 § förfogandelagen (1978:262) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 51§ Den som på grund av bestämmel- Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om se I denna lag har fått kännedom om yrkeshemlighet, — arbetsförfarande, enskilds affärs- eller driftförhållanaffärsförhållande, enskilds personli- den eller förhållande av betydelse ga eller ekonomiska förhållanden för folkförsörjningen eller för rikets eller förhållande av betydelse för säkerhet får inte obehörigen röja folkförsörjningen eller för rikets eller utnyttja vad han sålunda har säkerhet får ej obehörigen yppa eller erfarit.
Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse utnyttja vad han sålunda har erfa- I det allmännas verksamhet tillämrit. pas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
91 Förslag till Lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268) Härigenom föreskrivs att 55 § ransoncringslagen (1978:268) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse 55 § Den som på grund av bestämmel- Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om se it denna lag har fått kännedom om yrkeshemlighet, — arbetsförfarande, enskilds affärs- eller driftförhållanaffärsförhållande, enskilds personli- den eller förhållande av betydelse ga eller ekonomiska förhållanden för folkförsörjningen eller för rikets eller förhållande av betydelse för säkerhet får inte obehörigen röja folkförsörjningen eller för rikets eller utnyttja vad han sålunda har säkerhet får ej obehörigen yppa eller erfarit. utnyttja vad han sålunda har erfa- I det allmännas verksamhet tillämrit. pas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
92 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela
föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, m. m. Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
93 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
94 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Härigenom föreskrivs att 21 -$ lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
95 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning är 1980 Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1979:217) om allmän foölk- och bostadsräkning år 1980 skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.
96 Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
97 Förslag till Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748) Härigenom föreskrivs att 44 § fondkommisstonslagen (1979:748) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 44 § Styrelseledamot eller befattnings- Styrelseledamot eller befattningshavare hos fondkommissionär får havare hos fondkommissonär får icke obehörigen yppa uppdragsgiva- icke obehörigen röja uppdragsgivares affärsförhållanden eHer personli- res affärsförhållanden eller personliga förhållanden, om vilka han erhål- ga förhållanden, om vilka han erhål- Jit kännedom i denna sin egenskap, lit kännedom i denna sin egenskap, eller i strid med uppdragsgivares eller i strid med uppdragsgivares intresse begagna sig av sådan kän- intresse utnyttja sådan kännedom. nedom. Han får ej heller obehörigen Han får cj heller obehörigen röja yppa eller begagna sig av vad han till eller utnyttja vad han till följd av följd av anmälan enligt 40 § har fått anmälan enligt 40 § har fätt veta om veta om annans ekonomiska eller annans ekonomiska eller personliga personliga förhållanden. förhållanden. Den som hos bankinspektionen
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse har tagit befattning med tillståndseller tillsvnsärende enligt denna lag får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har fått veta om annans ekonomiska eller personliga förhållanden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
98 Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs Härigenom föreskrivs att 33 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
99 Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
100 Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1980:2) om finansbolag skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse 23 § Den som är eller har varit verksam Den som är eller har varit verksam hos finansbolag får cj obehörigen hos finansbolag får ej obehörigen yppa vad han därvid har fått veta om röja vad han därvid har fått veta om annans affärsförhållanden eller per- annans affärsförhällanden eller personliga förhållanden. sonliga förhållanden. Första stycket gäller också den som hos bankinspektionen har tagit befattning med ärende enligt denna lag.
Denna lag träder 1 kraft den 1 januari 1981.
Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTTE:T PROTOKOLI.
vid regeringssammanträde
1980-01-31
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo. Wikström, Friggebo, Mogärd, Dahlgren, Åsling, Söder. Krönmark. Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo. Winberg, Adelsohn, Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Petri
Proposition om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen
1 Inledning
Gällande regler om sekretess för allmänna handlingar finns i huvudsak i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (omtryckt 1979:936) och i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (omtryckt 1977:1029, ändrad senast 1979:1102) med därtill anknytande sckretesskungörelser. I fråga om tystnadsplikt för offentliga funktionärer finns föreskrifter i ett stort antal författningar — lagar, förordningar och andra.
I prop. 1979/80:2 har lagts fram ett förslag till en ny sekretesslag. Förslaget går i huvudsak ut på att 1937 års sekretesslag jämte sekretesskungörelser och de många tystnadspliktsföreskrifterna för offentliga funktionärer skall ersättas med regler i en enda lag. Den nya sekretessregleringen avses träda i kraft den 1 januari 1981. Propositionen behandlas f. n. av riksdagen.
Den nya sekretesslagen medför en omfattande följdlagstiftning. I prop. 1979/80:2 har lagts fram förslag till följdändringar i fyra lagar, nämligen rättegångsbalken, brottsbalken, förvaltningslagen (1971:290) och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Jag avser nu att ta upp frågan om ytterligare följdändringar till den nya sekretesslagstiftningen. Redan nu vill jag nämna att fler följdändringar måste göras. Dessa ändringar bör emellertid inte behandlas i detta sammanhang.
De förslag som behandlas i detta ärende rör lagstiftning som hör till skilda departement. Jag har vid utarbetandet av förslagen samrått med cheferna för respektive departement och med de övriga statsråd som berörs av förslagen.
Nästan alla de förslag som tas upp i detta ärende är sådana att de enligt
första meningen i 8 kap. 18§ andra stycket regeringsformen (omtryckt 1979:933) bör granskas av lagrådet. Emellertid utgör förslagen följdändringar av närmast lagteknisk karaktär till förslaget till en ny sekretesslag. Det förslaget har lagrådet vttrat sig över. I lägrädsremissen behandlades de här aktuella sakfrågorna i allt väsentligt. Lagrådets hörande över de nya förslagen torde därför sakna betydelse på grund av lagstiftningsfrågornas beskaffenhet och kan alltså, med stöd av andra meningen i nämnda stycke. underlätas.
2 Allmän motivering 2.1 Följdändringar beträffande tystnadsplikter Den i prop. 1979/80:2 föreslagna sekretessregleringen avser sekretess i det allmännas verksamhet och innebär att en enhetlig reglering av handlingssekretess och tystnadsplikt kommer till stånd. Den nya sekretesslagen med tillhörande förordningar skall alltså ersätta 1937 ärs sekretesslag och därtill anknytande sekretesskungörelser samt i princip samtliga föreskrifter i lag, förordning eller annan författning om tystnadsplikt för offentliga funktionärer. I övergångsbestämmelserna till sekretesslagen bemyndigas regeringen att upphäva eller ändra sådana tystnadspliktsbestämmelser för offentliga funktionärer som har beslutats av annat organ än riksdagen. om ändringen innebär att tystnadsplikt inte längre föreskrivs i den särskilda bestämmelsen. I detta ärende är det därför i huvudsak bara aktuellt att upphäva eller ändra sädana tystnadspliktsbestämmelser som har beslutats av riksdagen. I några enstaka fall bör göras ändringar i regeringsförfattningar. nämligen sådana ändringar som inte omfattas av det nyssnämnda bemyndigandet. Som förut har sagts innebär den nya sekretesslagen att nu gällande föreskrifter om tvstnadsplikt för offentliga funktionärer skall upphävas. Sådana föreskrifter finns f.n. i hundratalet lagar. Flertalet av dessa föreskrifter kan mönstras ut ur lagstiftningen. I praktiskt taget samtliga fall har de fått en motsvarighet i den nya sekretesslagen. Vissa tystnadspliktsbestämmelser som gäller för offentliga funktionärer gäller emellertid också för enskilda. Bestämmelserna avser närmast sådana fall där enskilda på olika sätt tar befattning med en myndighets ärenden eller deltar i tillsyn, utan att de för den skull är att anse som offentliga funktionärer. I dessa fall är det i regel inte avsett att tystnadsplikten för de enskilda skall upphöra att gälla. Bestämmelserna bör därför ändras så att de bara gäller för enskilda. De offentliga funktionärerna bör i stället vara underkastade sekretcesslagens regler. För att åstadkomma detta resultat förordas en lagteknisk lösning som går ut på att man till varje bestämmelse lägger en ny mening eller ett nytt stycke där det sägs att i det allmännas verksamhet i stället tillämpas bestämmelserna isekretesslagen. Innebörden härav är att tystnadsplikten i bestämmelsen inte skall gälla för den som är underkastad regleringen i sekretesslagen. Vilka
organ och personer som sekretessregleringen omfattar anges i I kap. 6§ sekretesslagen. Beträffande den personkrets som det här rör sig om far jag i första hand hänvisa till vad som har sagts därom i prop. 1979/80:2 (s. 126).
En särskild fråga som bör uppmärksammas i detta sammanhang gäller tystnadsplikten för den som är representant för en personalorganisation och i den egenskapen får information från den myndighet. vars personal han företräder. En facklig företrädare är inte i denna egenskap att anse som en offentlig funktionär, vare sig han är anställd hos myndigheten, hos en annan myndighet eller hos någon enskild, t.ex. hos en facklig organisation. Föreskrifterna i sekretesslagen, i första hand I4 kap. 7 §, bygger emellertid på principen att de fackliga företrädarna för de offentliga funktionärerna ändå skall hälla sig till den lagens bestämmelser om tystnadsplikt (se prop. 1979/80:2 s. 339). Om den facklige företrädaren är anställd vid den myndighet som lämnar ut uppgifterna och den aktuella sekretessbestämmelsen är någon av dem som anges i 14 kap. 7 § första stycket, gäller sålunda enligt andra stycket i samma paragraf för honom samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som gäller hos myndigheten. I alla andra fall blir reglerna om förbehåll i 14 kap. 9 och 10 8§ tillämpliga. Tystnadspliktsföreskrifter som den i 168 lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder och i 7 kap. 13§ arbetsmiljölagen (1977:1160) bör till följd härav utformas så att det framgår att de inte gäller i fråga om fackliga företrädare för offentliga funktionärer. .
Jag har funnit det lämpligt att i några tystnadspliktsbestämmelser som riktar sig till enskilda föreslå vissa språkliga och redaktionella ändringar. Bestämmelserna har kommit till i skilda sammanhang och vid olika tidpunkter, och de visar därför upp omotiverade olikheter i utformning och språk. De ändringar som det här gäller innebär främst att man får till stånd en enhetlig utformning av bestämmelserna samtidigt som dessa anpassas till den nya sekretesslagstiftningen.
I många bestämmelser beskrivs tystnadsplikten som ett förbud att ”yppa” vissa uppgifter. I enlighet med sckretesslagens terminologi bör i stället användas uttrycket ”röja”. Av samma skäl bör uttrycket ”nyttja” bytas ut mot ”utnyttja”. Jag vill betona att dessa ändringar bara är av terminologisk nätur (jfr I kap. 6 § sekretesslagen).
I sekretesslagen används i regel ett skaderckvisit för att ange sekretessens begränsning. Jag har dock inte ansett denna metod ändamålsenlig i fräga om tystnadsplikterna för enskilda. Här bör man i stället såsom f. n. utnyttja andra rekvisit för att avgränsa tystnadspliktens omfattning. Ett enhetligt begrepp bör dock användas, och jag anser för egen del att det obehörighetsrekvisit som i allmänhet förekommer i föreskrifterna är lämpligt. Uttryck såsom t. ex. ”t oträngt mål” och liknande bör säledes mönstras ut. Någon saklig ändring i tystnadspliktens omfattnig är inte åsyftad. Vid utformningen av tystnadspliktsbestämmelserna har det varit en strävan att ge dem i
huvudsak samma innehåll som de bestämmelser som gäller för de offentliga funktionärerna. De aktuella tystnadspliktsbestämmelserna har motsvarigheter i sekretesslagen (eller kommer att få motsvarigheter genom föreskrifter som utfärdas med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen), och det kan då 1c sir naturligt att vid tolkningen av obehörighetsrekvisitet söka viss ledning i bl. a. de skaderekvisit som finns i sekretessbestämmelserna. I detta sammanhang bör uppmärksammas de tystnadspliktsbestämmelser som riktar sig till såväl offentliga funktionärer som enskilda men som är så utformade att endast de offentliga funktionärerna är underkastade straffansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Sådana tystnadsplikter finns bl. a. 1 75§ valutalagen (1939:350), &$ lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, 192 § lagen (1955:183) om bankrörelse. 98 § lagen (1955:416) om sparbanker och 89 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. Att 20) kap. 3 § brottsbalken inte är tillämplig, om en enskild bryter sin tystnadsplikt enligt någon av de nu nämnda paragraferna, framgår av övergångsbestämmelserna till lagen (1975:667) om ändring i brottsbalken. Enligt dessa skall nämligen 20 kap. 3 § i dess nya lydelse inte tillämpas på sådana tystnadspliktsbestämmelser som inte var straffsanktionerade vid lagens ikraftträdande den I januari 1976. De här aktuella bestämmelserna saknade straffsanktion för enskilda vid denna tidpunkt. Enligt min mening leder de ändringar som bör göras i de nyss angivna lagarna med anledning av den nya sekretesslagen inte till att de tidigare osanktionerade tystnadsplikterna för enskilda nu blir straffsanktionerade. Det finns inte heller någon anledning att nu ändra på detta förhållande. För tydlighetens skull bör dock de nu aktuella bestämmelserna utformas så att det klart framgår att ansvar för enskilda inte skall följa enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. En annan sak är att en enskild kan drabbas av andra sanktioner än straffansvar, om han bryter sin tystnadsplikt enligt nyssnämnda bestämmelser. Sådana sanktioner är t. ex. skadestånd eller disciplinära åtgärder inom det arbetsrättsliga området. Det kan tilläggas att bank- och valutalagstiftningen f. n. ses över och att de här aktuella frågorna kan övervägas också 1 det sammanhanget. Som framgår innebär förslaget att åtskilliga bestämmelser om tystnadsplikt för offentliga funktionärer skall upphävas eller ändras. Därmed inställer sig frågan huruvida den som röjer uppgifter, för vilka tystnadsplikt gäller enligt en sådan bestämmelse, kan dömas till ansvar även efter det att regeln har upphävts eller ändrats. Avgörande för denna fråga är om sekretess enligt sekretesslagen gäller för de uppgifter som har röjts. Om så är fallet, är röjandet straffbart även sedan den nya lagstiftningen har trätt i kraft. Innebär däremot sekretesslagen att någon sekretess inte gäller för uppgifterna i fråga, kan något ansvar inte ådömas. I överensstämmelse med 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken skall nämligen sekretesslagen (i förening med 20 kap. 3 § brottsbalken) tillämpas, om den leder till frihet från straff eller till lindrigare straff.
En förteckning över de tystnadspliktsbestämmelser m. m. som föreslås upphävda eller ändrade och deras närmaste motsvarigheter i den nya lagstiftningen bör fogas till protokollet som bilaga.
2.2 Följdändringar beträffande förhandlingssekretess Reglerna om förhandlingssekretess hos domstolarna är ft. n. spridda på ett stort antal bestämmelser. Huvudbestämmelserna finns i de lagar som reglerar förfarandet i mål och ärenden hos den ifrågavarande domstolen, bl. a. rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Dessutom finns bestämmelser som möjliggör förhandling inom stängda dörrar i vissa bestämda typer av mål eller ärenden. En särskild möjlighet till förhandlingssekretess ges i lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar. Enligt denna lag får förhandling hållas inom stängda dörrar då en sekretessbelagd allmän handling skall företes vid förhandlingen och en förhandling inom stängda dörrar inte är tillåten med stöd av någon annan tillämplig lagbestämmelse. En förutsättning är dock att det är av synnerlig, vikt att inte något som av hänsyn till allmänna eller enskilda intressen bör hållas hemligt blir uppenbarat genom att den ifrågavarande handlingen offentliggörs. Gällande rätt medger också att en domstolsförhandling hålls inom stängda dörrar av andra skäl än sekretesshänsyn, Syftet är här att befria en part eller någon annan från det tryck eller den hämsko som en offentlig domstolsförhandling kan innebära. Den nya sekretesslagstiftningen innebär att möjligheterna att hälla domstolsförhandlingar inom stängda dörrar i princip styrs av sekretesslagen. Sekretessen enligt sekretesslagen utgör alltså grunden för sådana beslut om förhandlingssekretess som har till huvudsyfte att skydda vissa uppgifter mot att bli tillgängliga för allmänheten. Den nya tekniken har föranlett ändringar i främst rättegångsbalken (se särskilt 5 kap. I $). Ändringarna innebär att en domstol skall ha möjlighet att hålla en förhandling inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. För ett beslut om förhandlingssekretess krävs i allmänhet dessutom att det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgifterna i fråga hålls hemliga. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § rättegångsbalken skall tillämpas också av de allmänna förvaltningsdomstolarna (16 § förvaltningsprocesslagen). För förhandlingssekretess hos dessa uppställs emellertid inte något krav på att det skall vara av synnerlig vikt att de sekretessbelagda uppgifterna inte röjs. I fortsättningen skall de nu nämnda bestämmelserna i princip uttömmande reglera förhandlingssekretessen hos domstolarna. De bestämmelser om förhandlingssekretess som f.n. finns i andra författningar bör alltså upphävas. Det gäller också 1947 års lag om inskränkningar av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar. Förhandlingssekretessen i samband med sjöförklaringar bör regleras i
sjölagen (1891:35s. 1) och inte i rättegängsbalken. Jag återkommer till denna fråga 1 specialmotiveringen. Också när det gäller mål om ersättning eller ansvar enligt lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar bör förhandlingssekretessen regleras särskilt. Även i fråga om detta spörsmål får jag hänvisa till specialmotiveringen. 143 8 utlänningslagen (1954:193) finns regler om förhandlingssek7etess. Eftersom utlänningslagen nu är föremål för en allmän översyn, bör frågan om förhandlingssekretessen tas upp i det sammanhanget. Sådana bestämmelser som medger att förhandling hälls inom stängda dörrar av andra skäl än sekretesshänsyn berörs inte av de ändringar som nu föreslas.
2.3 Återstående följdlagstiftning m. m. Som jag har nämnt inledningsvis blir det nödvändigt med ytterligare följdlagstiftning till den nya sekretesslagen. BL a. krävs bestämmelser som reglerar utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter i de fall där den s. k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen inte är tillämplig. Sådana bestämmelser är förutsatta bl. a. på hälso- och sjukvårdsområdet och på socialtjänstområdet. Efter samråd med de närmast ansvariga statsråden anser jag emellertid att förslag till denna reglering bör läggas fram i annat sammanhang, I kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182) finns tystnadspliktsbestämmelser. Även dessa bestämmelser bör anpassas till den nya sekretesslagstiftningen. F. n. pägår en översyn av kreditupplysnings- och inkassolagarna. De följdändringar som skall göras i dessa lagar bör därför tas upp i det sammanhanget. Andra följdändringar som blir aktuella är sådana som påkallas av ändrad eller nytillkommen lagstiftning. Här kan exempelvis nämnas lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. Denna lagstiftning träder i kraft den 1 juli 1980 och innehåller bestämmelser om tystnadsplikt m. m. för medicinalpersonal. Dessa bestämmelser måste ändras i och med sekretesslagens ikraftträdande den 1 januari 1981. I vissa andra fall anser jag det lämpligt att avvakta med att lägga fram förslag till följdlagstiftning. Det gäller bl. a. ändringar i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister och lagen (1965:94) om polisregister m. m. I anslutning till sekretessbestämmelsen för uppgifter i de register som avses med dessa lagar (7 kap. 17 § sekretesslagen) uttalade föredragande statsrådet (prop. 1979/80:2 s. 214) att frågan om att ge den registrerade rätt att ta del av registeruppgifter om sig själv fick övervägas i samband med följdlagstiftningen. Den fråga det här gäller kräver närmare utredning om vilken lösning som F skall väljas och vilka praktiska och ekonomiska konsekvenser denna får för polisväsendet. Jag är därför inte beredd att nu lägga fram något förslag om ändring i de nu angivna lagarna. En annan fråga som bör tas upp i ett senare sammanhang gäller
förhållandet mellan lagen (1931:152) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens (IKL) och sekretesslagen. [3 § IKE finns tystnadspliktsbestämmelser som gäller såväl offentliga funktionärer som enskilda. En motsvarande sekretessregel för offentliga funktionärer finns i 6 kap. I $ sekretesslagen. Föremålet för tystnadsplikten enligt 3 § första stycket IKL är yrkeshemhigheter. Tystnadsplikten gäller här endast för personer som är anställda i näringsverksamhet och är begränsad till den tid, under vilken tjänsteavtalet är gällande. Föremålet för tystnadsplikten är enligt paragrafens andra stycke
tekniska förebilder. I fär gäller tystnadsplikten för alla, som har anförtrotts
förebilden för utförande av arbete eller annars för affärsändamäl. oavsett om vederbörande är anställd eller inte. Tystnadsplikten är inte tidsbegränsad. Sekretessen enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen gäller i myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- och driftförhällanden. Sekretesstidens längd är 20 år. Som jag tidigare har sagt bygger sektetesslagstiftningen på att sekretessen för offentliga funktionärer skall regleras i princip uteslutande i sekretesslagen. Tystnadspliktsbestämmelsen i 3 § IKL bör därför göras tillämplig endast på enskilda. En sådan ändring av 3 § skulle emellertid leda till en väsentlig skillnad i fråga om tiden för tystnadsplikten mellan offentliga funktionärer och andra anställda. En sådan skillnad är inte sakligt motiverad. För att i huvudsak samma regler skall gälla för offentliga funktionärer och enskilda mäste, förutom 3§ IKL, även 6 kap. 1§ sekretesslagen ändras. Vidare finns i 12§ IKL bestämmelser om förhandlingssekretess som mäste anpassas till sekretesslagen. De här nämnda frågorna kräver emellertid ytterligare överväganden innan något förslag kan läggas fram.
Avslutningsvis skall nämnas att regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och riksdagsordningen innehåller tystnadspliktsbestämmelser (10 kap. 7 § RF. 3 kap. 3 § TF samt 2 kap. 4§, 4 kap. 15 § och 8 kap. 5 & RO). Någon ändring i dessa föreskrifter bör inte göras.
3 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till
lag om ändring i giftermålsbalken.
ID lag om ändring i föräldrabalken,
i lag om ändring i sjölagen (1891:35 s.1),
Fr lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,
5. lag om ändring i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av
krigsmateriel m. m.,
6. lag om ändring 1 lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och
försäljning av gasskyddsmateriel, 7. lag om ändring i valutalagen (1939:350), 8. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,
4 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 80)
9. lag om ändring i byggnadslagen (1947:385), 10. jag om upphävande av lagen (1947:630) om inskränkning av offentlipheten vid domstol beträffande allmänna handlingar, 1. lag om ändring i lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap, lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse, 13. lag om ändring i militära rättegangslagen (1948:472), 14. lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, - lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket, . lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), . lag om ändring i lagen (1953:397) om avgift fär fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., 18. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, .- lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker, 20. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen, 21. lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande prisoch konkurrensförhållanden. 2. lag om ändring i atomenergilagen (1956:306), . lag om ändring i taxeringslagen (1956:623). 4, lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m., 5. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott, . lag om ändring i strålskyddslagen (1958:110). . lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt, . lagom ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663). . lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning, 30. lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland. Island och Norge, . lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning, 2. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, . lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m., - lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74), . lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat, . lag om ändring i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m., . Jag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242), . lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, . lag om ändring i krigshandelstlagen (1964:19),
40. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308), 41. lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning 1 brottmål, 42. lag om ändring i stadgan (1964:679) om notarius publicus, 43. lag om ändring t lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m., 44. lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg, 45. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 46. lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, . lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, . lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387). . lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103). . lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105). . lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, 2. lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete, . lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511). . lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. . lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten, . lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m., . lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, . lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder, . Jag om ändring i datalagen (1973:289), . lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor, . lag om ändring i tullagen (1973:670), . lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande ätgärder, . lag om ändring i lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige, 64. lag om ändring i gruvlagen (1974:342), 65. lag om ändring i abortlagen (1974:595), 66. lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter, 67. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol, 68. lag om ändring i lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975, 69. lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål, 70. lag om ändring i oljekrislagen (1975:197), 71. lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580).
72. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och Översättare, 73. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen. 74. lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiltsskyldighet rörande mottagande av olja. 75. lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror, 76. lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418), 771. lag om ändring i lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap, 78. lag om ändring i lagen (1976:349) om upppiftsskyldighet i planeringsfrägor, 79. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, 80. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 81. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, . lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar, 83. lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker m. m., 84. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker, &5. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering, 86. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten, 87. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981). 88. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160), 89. lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar, 90. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262). 91. lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268), Y2. lag om ändring i lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, m. m., 93. lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd, 94. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, . lag om ändring i lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning är 1980, 96. lag om ändring i lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg, Y7. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748), 98. lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs, 99. lag om ändring i lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering, 100. lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag.
4 Specialmotivering 4.1 Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken
I 15 kap. 6§ giftermålsbalken föreskrivs att rätten kan förordna att äktenskapsmål skall handläggas inom stängda dörrar. om part begär det. Med äktenskapsmål förstås enligt 15 kap. 1§ giftermälsbalken dels mål om äktenskapsskillnad, dels mål vari tvisten rör huruvida man och kvinna är förenade i äktenskap med varandra.
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall, som anges i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2), i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesstlagen. Föreskrifterna i 15 kap. 6 § giftermålsbalken skall därför upphävas.
En förutsättning för att beslut om förhandlingssektetess skall kunna meddelas är enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas sekretessbelagda uppgifter. Enligt 9 kap. 15 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i äktenskapsmål för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om någon av parterna begär det och det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgifterna röjs. Om sådana uppgifter förebringas vid en förhandling, kan alltså domstolen förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
4.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken
I 20 kap. 10 § föräldrabalken föreskrivs att rätten i mål eller ärende som avses i den balken kan förordna att förhandling skallske inom stängda dörrar när det befinns lämpligt.
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall, som nyss nämndes, i fortsättningen framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Föreskrifterna i 20 kap. 10 § föräldrabalken skall därför upphävas.
En förutsättning för att beslut om förhandlingssekretess skall kunna meddelas är enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken och 16 § förvaltningsprocesslagen att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas sekretessbelagda uppgifter. Enligt 9 kap. 15 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål och ärenden enligt föräldrabalken för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om någon av parterna begär det och det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgifterna röjs. Om sådana uppgifter förebringas vid en förhandling, kan alltså domstolen förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar. För förvaltningsdomstolarnas del blir detta aktuellt främst i frågor som avses i 21 kap. föräldrabalken.
4.3 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. hh
[308 8 sjölagen finns föreskrifter om förhandlingssekretess. Reglerna härom innebär att — om sjöförklaring inte äger rum samtidigt beträffande två fartyg— den sjöförklaring som äger rum först helt eller delvis skall hållas inom stängda dörrar, om befälhavaren eller redaren begär det och synnerliga skäl inte talar däremot. Denna regel om förhandlingssekretess gäller såväl vid tingsrätt som hos svensk konsul. som har bemyndigats att hålla sjöförklaring (jfr 305 § sjätte stycket sjölagen).
Enligt 305 § andra stycket sjölagen gäller beträffande sjöförklaring inför domstol lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden. om annat inte följer av sjölagen. På grund av hänvisningen i 118 lagen om handläggning av domstolsärenden till rättegångsbalken gäller regeln i 5 kap. 1 § första stycket där om offentlighet hos domstol även vid sjöförklaringar. Särskilda regler om förhandlingssekretess finns, som nyss har sagts, i 308 § sjölagen.
Regler om förhandlingssekretess bör även 1 fortsättningen finnas i sjölagen. Regleringen bör dock anpassas till sekretesslagen. Vid sjöförklaringar är det i första hand 8 kap. 16 § sekretesslagen som är av intresse. I denna paragraf finns det särskilda regler om när sekretess gäller för uppgifter i ärenden om utredning av fartves sammanstötning med annat fartyg. Även andra uppgifter som bör kunna föranleda förhandlingssekretess kan emellertid förekomma vid en sjöförklaring (jfr exempelvis 2 kap. sekretesslagen).
Med hänsyn till det anförda har 308 § andra stycket sjölagen utformats så att förhandling får hållas inom stängda dörrar, utöver vad som följer av 5 kap. 1§ rättegångsbalken, om det vid förklaringen kommer att förebringas uppgift. för vilken gäller sekretess enligt 8 kap. 16 § sekretesslagen. För att domstolsförhandling skall få hållas inom stängda dörrar enligt 5 kap. 1§ rättegångsbalken krävs i princip att det skall vara av synnerlig vikt att sekretessbelagda uppgifter inte röjs. Om det vid förklaringen kommer att förebringas uppgifter som är sekretessbelagda enligt 8 kap. 16 § sekretesslagen, behöver alltså inte detta särskilda villkor vara uppfyllt för att förhandlingen skall få hällas inom stängda dörrar.
Den föreslagna regleringen är tillämplig även i fråga om sjöförklaring inför svensk konsul.
4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank
Bestämmelser om tystnadsplikt såvitt gäller riksbanken finns i 36 § (jfr även 35 §) lagen för Sveriges riksbank. Tystnadsplikten torde gälla endast offentliga funktionärer. Eftersom tystnadspliktsbestämmelser för offentliga funktionärer i fortsättningen skall finnas bara I den nya sekretesslagen, bör 36 § lagen för Sveriges riksbank upphävas. Tystnadsplikten för riksbankens funktionärer kommer i stället att reglerasibl. a. 3 kap. I $, 5 kap. 2 och 3 §§,
6 kap. I och 288, 8 kap. 8 § samt 9 kap. 5 § sekretesslagen. 135 § lagen för Sveriges riksbank finns bestämmelser som närmast tar sikte på handlingssekretessen (jfr 318 1937 års sekretesslag). Eftersom även handlingssekretessen i princip skall regleras uteslutande i den nya sekretesslagen, bör paragrafen upphävas. Regler om handlingssekretess i riksbankens verksamhet finns i de nyss angivna bestämmelserna 1 den nya sekretesslagen.
4.5 Förslaget till lag om ändring i militära råttegångslagen (1948:472) Under beredskapstillständ och då riket är i krig skall enligt 92 § militära rättegångslagen förhandling i ett militärt mäl hållas inom stängda dörrar, inte bara då det i allmänhet är föreskrivet, utan också dä offentligheten kan antas vara till skada för krigsföretag eller menligt för försvarsmaktens säkerhet. Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Föreskrifterna i 92 § militära rättegångslagen skall därför upphävas. En förutsättning för att beslut om förhandlingssekretess skall kunna meddelas är enligt 5 kap. 1§ rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Bestämmelser om sekretess till skydd för försvarsintressena finns i 2 kap. 2§ sekretesslagen. Bestämmelserna gäller också hos en domstol. För att en domstolsförhandling skall få hållas inom stängda dörrar ställs dock upp det villkoret att det skall vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs. I praktiken torde möjligheterna att hålla förhandling inom stängda dörrar bli desamma som enligt den nu gällande bestämmelsen.
4.6 Förslaget till tag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden I 9 § lagen om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden föreskrivs tystnadsplikt för den som i eller för tjänst eller uppdrag hos vissa myndigheter har erfarit något rörande drifts- eller affärsförhållanden inom näringslivet. De som är verksamma inom det område som lagen avser är offentliga funktionärer och därmed underkastade sekretesslagens reglering. Med stöd av 8 kap. 6§ sekretesslagen kan regeringen meddela sekretessföreskrifter för dessa offentliga funktionärer. Bestämmelsen om tystnadsplikt i lagen om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden skall därför upphävas. 1 12 § sistnämnda lag föreskrivs att en domstol i vissa mål enligt lagen kan förordna att målet skall handläggas inom stängda dörrar. Förutsättningarna är att målets offentliga handläggning medför risk för att någon lider skada till följd av att affärs- eller driftförhållande röjs.
Möjligheterna för en domstol att hälla förhandling inom stängda dörrar skall i förtsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Föreskrifterna i 12 § lagen om uppgiftsskvIdighet rörande prisoch koönkurrensförhältanden skall därför upphävas.
En förutsättning för att en domstol skall kunna besluta om förhandlingssekretess är enligt 5 kap. 1§ rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses I sekretesslagen. Enligt 8 kap. 17 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mäl eller ärenden i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgifter om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgifterna röjs. Kan det antas att sådana uppgifter kommer att förebringas vid en förhandling, kan alltså domstolen med stöd av 5 kap. 1§ rättegångsbalken förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott och lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge
I dessa båda lagar finns f. n. föreskrifter om att domstolsförhandlingar i ärenden om utlämning för brott skall hållas inom stängda dörrar i vissa fall. Enligt 19 § lagen om utlämning för brott föreskrivs sålunda att förhandling, förutom i fall då det eljest är stadgat, skall hållas inom stängda dörrar, om det begärs av den om vars utlämnande är fråga eller det eljest är påkallat av hänsyn till främmande stat. En föreskrift med liknande innehåll finns i 13 § lagen om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge.
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen, De här aktuella föreskrifterna skall därför upphävas.
En förutsättning för att domstolen skall kunna meddeta ett beslut om förhandlingssekretess är enligt 5 kap. I $ rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. De sekretessbestäm-
melser till skydd för enskilda som finns i 7 kap. 22§ och 9 kap. 17§
sekretesslagen gäller också hos en domstol i ärenden om utlämning för brott enligt de båda utlämningslagarna. Om uppgifter för vilka sålunda gäller sekretess förebringas vid en förhandling, kan alltså domstolen med stöd av 5 kap. 1§ rättegångsbalken förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
Bestämmelser om sekretess för uppgifter som angår Sveriges förbindelser med andra stater finns i 2 kap. 1§ sekretesslagen. Bestämmelserna gäller också hos en domstol. I rättegångsbalken uppställs emellertid som villkor för förhandlingssekretess till skydd för sådana uppgifter att det skall vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs.
4.8 Förslaget till Jag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663)
[828 hälsovårdsstadgan finns bl. a. bestämmelser om tystnadsplikt för den som har eller har haft att utöva tillsyn över den allmänna hälsovården eller den som har anlitats som biträde vid tillsynsverksamheten. Tystnadsplikten gäller i första hand för kommunala befattningshavare och andra som för det allmännas räkning utövar tillsyn enligt hälsovårdsstadgan. Bestämmelserna i 8 kap. 6 och 7 §§ sekretesslagen är tillämpliga 1 fråga om dessa offentliga funktionärer 1 deras tillsvn enligt hälsovärdsstadgan. I vissa fall har hälsövärdsnämnden uppgifter som faller inom den individuellt inriktade hälso- och sjukvården. I sådana fall torde 7 kap. 1§ sekretesslagen bli tillämplig (jfr prop. 1979/80:2 s. 468).
I de kommunala hälsovårdsnämndernas tillsyvnsverksamhet deltar i vissa fall fristäende konsultföretag. t. ex. vid bullermätningar och andra undersökningar. Kommunernas behov av att anlita utomstående experter i tillsynsverksamheten kommer sannolikt att öka i framtiden. Det finns därför också i fortsättningen behov av en tystnadsplikt på området som gäller för enskilda. I betänkandet (SOU 1978:44) Kommunalt hälsoskydd har föreslagits att hälsovärdsstadgan skall upphivas och ersättas med en ny hälsoskyddslag. Lagförslaget innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt. Frågan om lagstiftning på grundval av förslaget övervägs f. n. i socialdepartementet. Det är dock ännu för tidigt att bestämt säga när en eventuell ny lapstiftning pä området kan träda i kraft. Av det skälet bör de ändringar i hälsovårdsstadgan som påkallas av sekretesslagen göras nu.
Som jag inledningsvis har sagt innehåller övergängsbestämmelserna till sekretesslagen ett bemyndigande för regeringen att upphäva eller ändra sådana tystnadspliktsbestämmelser för offentliga funktionärer som har beslutats av annat organ än riksdagen, om ändringen innebär att tystnadsplikt inte längre föreskrivs i den särskilda bestämmelsen. Hälsovårdsstadgan har beslutats av Kungl. Maj:t. De ändringar som nu föreslas innebär i huvudsak att tystnadsplikten inte skall gälla för offentliga funktionärer. I anslutning till denna ändring är det emellertid också lämpligt att den tystnadspliktsbestämmelse som riktar sig till enskilda ges en utformning som är mer tidsenlig och likartad med andra sådana bestämmelser. Eftersom en sädan ändring inte omfattas av regeringens bemyndigande, mäste den beslutas i lag.
Ändringarna i 82 § andra stycket hälsovårdsstadgan innebär att själva tystnadspliktsbestämmelsen i första meningen ändras så att tystnadsplikten omfattar enskildas personliga förhållanden eller enskildas affärs- ceher driftförhällanden. Tystnadsplikten blir därigenom något snävare än enligt gällande lydelse. Dessutom avgränsas tystnadsplikten i sin helhet med ett obehörighetsrekvisit. nägot som dock inte innebär nägon saklig ändring. I en ny andra mening hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.
Paragrafens första stycke har ändrats redaktionellt.
4.9 Förslagen till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.
I 108 första stycket lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns föreskrifter om rätt för offentliga funktionärer att ta del av handlingar i ärenden som ungår bestämmande av pensionsgrundande inkomst. Reglerna innebär i princip att handlingar som har upprättats. avlämnats eller tillhandahällits enligt lagen. inte får tillhandahållas nägon annan tjänsteman än den som för sin befattning bör få ta del av dem. Den som är ledamot i en taxeringsnämnd eller en skatterätt får ta del av en sådan handling. Att ledamöterna nämns beror på att sådana handlingar som rör beräkningen av pensionsgrundande inkomst förvaras tillsammans med de allmänna självdeklarationerna. Någon annan ändring i detta stycke har inte pjorts än att ordet skatterätt till följd av länsrättsreformen har bytts ut mot länsrätt eller den mellankommunala skatterätten. Någon saklig ändring är således inte avsedd.
I lagarna finns vidare bestämmelser om tystnadsplikt. Enligt 10 § tredje stycket lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring föreskrivs således tystnadsplikt för den som har tagit del av vissa angivna handlingar. Det gäller bl. a. sådana handlingar som har upprättats för beräkning av pensionsgrundande inkomst samt självdeklarationer och andra handlingar som har avlämnats till ledning vid ärlig taxering. I 50 § lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. finns i tredje stycket en liknande tystnadsplikt för den som har tagit del av i paragrafen angivna handlingar. Dessutom finns i paragrafens fjärde stycke en tystnadspliktsbestämmelse som tar sikte på bl. a. innehållet i handlingar som har upprättats eller kommit in med anledning av överenskommelse mellan Sverige och främmande stat om handräckning i ärende om avgift enligt system för social trygghet.
De här avsedda tystnadspliktsbestämmelserna har avseende bara på sådana befattningshavare som är underkastade sekretesslagens reglering och skall därför upphävas. Motsvarande bestämmelser i sekretesslagen finns i främst 9 kap. 1-3 §§. Verksamheten enligt lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. går i princip ut på debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter. För uppgifter som förekommer i uppbördsverksamheten gäller dock inte sekretess enligt nyssnämnda paragrafer. Dessa omfattar nämligen inte en myndighets verksamhet för uppbörd av skatter celler avgifter. I denna verksamhet kan emellertid sekretess gälla till följd av 9 kap. 19 § sekretesslagen.
I övrigt görs vissa ändringar av uteslutande redaktionell art i de bäda paragraferna.
4.10 Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)
[825 civilförsvarslagen föreskrivs tystnadsplikt för den som på grund av lagen har fått kännedom om yrkeshemlighet, arbetsförfarande. affärsförhällande, enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet. Tvstnadsplikten är begränsad genom ett obehörighetsrekvisit. Tystnadsplikten torde främst ha betydelse då fråga är om att tillhandahalla civilförsvarsmyndigheterna upplysningar rörande anläggningar och byggnader, att besiktiga unläggningar och byggnader samt att undersöka kontor, lägenheter m. m. och granska affärshandlingar.
Tystnadsplikten gäller i första hand för offentliga funktionärer. För deras del behövs tystnadspliktsbestämmelserna inte längre. Tystnadsplikt gäller för dem + stället till följd av 2 kap. 2§ sekretesslagen. Vidare kan tystnadsplikt föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 § samma lag.
Även enskilda kan emellertid omfattas av tystnadspliktsbestämmelsen i civilförsvarslagen. Framför allt kan den bli tillämplig på personer som blir föremål för åtgärd enligt lagen, eftersom de härigenom kan få viss inblick i civilförsvarsmyndigheternas verksamhet. Bestämmelsen bör därför finnas kvar. Den bör dock anpassas till sekretesslagens motsvarande reglering så att föremålet för tystnadsplikten blir ungefär detsamma enligt civilförsvarslagen och sekretesslagen.
Tystnadspliktsbestämmelsen i civilförsvarslagen har därför ändrats på så sätt att tystnadsplikten omfattar enskildas affärs- eler driftförhållanden samt förhållanden av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet. I det nya andra stycket hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.
4.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Enligt 18 kap. 28§ lagen om allmän försäkring gäller tystnadsplikt för befattningshavare m. fl. hos de allmänna försäkringskassorna i fråga om vad de under sin verksamhet där har erfarit om enskildas personliga förhållanden. De personer som anges i paragrafen är ledamot av försäkringskassas styrelse. pensionsdelegation eller försäkringsnämnd, revisor eller befattningshavare hos försäkrtingskassa samt den som annars biträder försäkringskassan.
De angivna personkategorierna har enligt min mening samtliga den ställning att de kan anses delta i försäkringskassans verksamhet på sädant sätt att de är att bedöma som offentliga funktionärer. Viss tveksamhet på den punkten skulle möjligen kunna råda beträffande revisorerna. Med hänsyn till
det sätt på vilket revisorerna utses och det sätt på vilket deras verksamhet
regleras är jag emellertid uv den uppfattningen att de har ett sådant uppdrag hos försäkringskassan att de för det allmännas räkning deltar i kassans
verksamhet. Därmed tillhör också revisorerna den personkategori som enligt I kap. 6 § sekretesslagen är underkastad sekretessregleringen i den lagen.
Med hänsyn till det anförda kan tystnadspliktsbestämmelsen i lagen om allmän försäkring upphävas. Dess motsvarighet i sekretesslagen är närmast bestämmelsen om sekretess på socialförsäkringsområdet i 7 kap. 78.
4.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m, m.
Bestämmelser om tystnadsplikt för veterinärer finns i 16 -$ lagen om behörighet att utöva veterinäryvrket m. m. Tystnadsplikten gäller både för veterinärer i allmän tjänst. dvs. länsveterinärer, distriktsveterinärer m. fl.. och för veterinärer i enskild tjänst. Den omfattar dels vad som har meddelats veterinären i förtroende i hans egenskap av veterinär. dels uppgifter om djursjukdomar och dessas uppkomst samt yrkeshemligheter. Tystnadsplikten i fräga om förtroendefallen är absolut, medan den i fråga om övriga uppgifter avser ett obehörigt röjande av uppgifterna.
Den aktuella tystnadspliktsbestämmelsen bör inte längre gälla i fråga om de veterinärer i allmän tjänst som är att betrakta som offentliga funktionärer. I fråga om dessa är 8 kap. 6§ sekretesslagen tillämplig såvitt gäller tillsynsverksamheten och 8 kap. 9§ samma lag tillämplig såvitt gäller uppdragsverksamhet för enskildas räkning. Tystnadsplikten för veterinärer i enskild tjänst bör behållas men ges en mindre vid omfattning än f. n. Det finns t. ex. enligt min mening inte skäl att behålla den absoluta tystnadsplikten. |
Tystnadspliktsbestämmelsen i lagen om behörighet att utöva veterinäryrket har sålunda ändrats på så sätt att tystnadsplikten omfattar uppgifter om enskildas affärs- eller driftförhållanden. Tystnadsplikten blir därigenom snävare än enligt gällande lydelse. Dessutom avgränsas tystnadsplikten i sin helhet med ett obehörighetsrekvisit. Härigenom blir tystnadspliktens omfattning i princip densamma för veterinärer i allmän och enskild tjänst. I det nva andra stycket hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.
4.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg och lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)
I dessa båda lagar finns f. n. bestämmelser om tystnadsplikt. Enligt I kap. 9 8 lagen om säkerheten på fartyg föreskrivs således tystnadsplikt för den som har tagit befattning med tillsyn enligt lagen eller har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté. Tystnadsplikten tar sikte på vad någon under uppdraget eller i tjänsten har erfarit om yrkeshemlheghet, arbetsförfarande, affärsförhållande. enskilds personliga förhällande eller förhållande av betydelse för landets försvar. En bestämmelse med liknande
innehäll finns 17 kap. 13 § första stycket arbetsmiljölagen. I denna paragrafs andra stycke finns dessutom en föreskrift av inacebörd att tystnadsplikten också gäller i fråga om ledatnoöt i styrelsen för lokal facklig organisation med avseende på vad denne har fatt veta av skyddsombud etter ledamot i skyddskommitté som har utsetts av organisationen.
Tillsynen enligt lagen om säkerheten på fartyg utövas i första hand av sådana befattningshavare I allmän tjänst som är underkastade sekretesslagens reglering. Undersökning av s.k. klasstficeringsanstalter kan dock godkännas som tillsynsförrättning (se F kap. 158). De som är knutna till sådana anstalter är inte offentliga funktionärer. Tystnadsplikten för dessa måste bibehållas. I fråga om andra som deltar i tillsyn enligt lagen skall dock sekretesslagen tillämpas. I ett nytt andra stycke till paragrafen har i första meningen tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Hänvisningen avser främst sjöfartsverkets och arbetarskyddsstyrelsens funktionärer. De bestämmelser i sekretesslagen som i första hand är ullämpliga för dem är 2 kap. 2 §, såvitt gäller uppgifter rörande landets försvar, och 7 kap. 85 § och & kap. 28. såvitt gäller uppgifter rörande enskildas personliga resp. ekonomiska förhållanden.
Tillsynen enligt arbetsmiljölagen utövas endast av offentliga funktionärer. Tystnadspliktsbestämmelsen i lagen har därför ändrats så att den inte gäller i fråga om den som tapit befattning med tillsyn enligt lagen. Motsvarande bestämmelser 1 sekretesslagen finns i 2 kap. 2§, 7 kap. 8§ och 5 kap. 28.
Jag har i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) konstaterat att en företrädare för en personalörganisation inte i den egenskapen är att anse som offentlig funktionär. Sekretesslagen skall trots det tillämpas när den facklige företrädaren får information från den myndighet, vars personal han företräder.
Enligt 14 kap. 7§ sekretesslagen får en myndighet utan hinder av att sekretess gäller på vissa områden fullgöra vad som är i lag föreskrivet om skyldighet att lämna information till den som företräder en arbetstagarorganisation eller till ett skyddsombud. Föreskrifterna i paragrafen tar sikte på bl. a. uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden enligt lagstiftningen om arbetsmiljön. Är den som tar emot uppgifterna knuten till myndigheten på det sätt som anges i I kap. 6§ sekretesslagen, näpgot som ju är fallet med den som är anställd hos myndigheten, gäller för honom samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgifterna som hos myndigheten. Om ett skyddsombud eller en ledamot i en skyddskommitté på ett arbetsställe i det allmännas verksamhet inte är knuten till verksamheten på det sätt som anges i I kap. 6 § sekretesslagen. uppkommer i motsvarande situation ingen tystnadsplikt direkt på grund av sekretesslagen: för detta fordras att myndigheten ställer upp ett förbehäll med stöd av 14 kap. 10§ första stycket 2.
Om den information som lämnas ut inte faller under någon bestämmelse som nämns i l4 kap. 7§ första stycket, blir inte heller den som är knuten till
myndigheten på det sätt som anges i I kap. 6 § sekretesslagen underkastad någon direktverkande tystnadsplikt. Myndigheten maste här alltid ställa upp förebehäll för att åstadkomma sekretess. Förbehållet meddelas i dessa fall enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen. I enlighet med vad som har anförts i avsmtt 2.1 har i andra meningen i det nya andra stycket till I kap. 9 § lagen om säkerheten på fartvg och i ett nytt tredje stycke till 7 kap. 13§ arbetsmiljölagen tagits in en hänvisning till sekretesslagen i fråga om skyddsombud och ledamöter i skyddskommittéer på arbetsställen i det allmännas verksamhet. Beträffande lagen om säkerheten på fartyg har hänvisningen utformats så att den tar sikte på skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté på ett fartyg i det allmännas verksamhet. Den hänvisning till sekretesslagen som görs i arbetsmiljölagen innebär att föreskriften i 7 kap. 13 § andra stycket om tystnadsplikt för den som är ledamot i styrelsen för en lokal facklig organisation inte gäller da fråga är om uppgifter som lämnas vidare av ett skyddsombud eller en ledamot i en skyddskommitté på ett arbetsställe i det allmännas verksamhet. I sådana fall tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap. 7§ andra stycket och 108 tredje stycket sekretesslagen i fräga om de ledamöter i organisationens styrelse som tar emot uppgifterna. 1 7 kap. 14 § arbetsmiljölagen har tagits in en ny bestämmelse som rör myndigheternas informationsskyldighet. Enligt 16 § andra stycket arbetsmiljöförordningen (1977:1166) skall en tillsyvnsmyndighet tillställa skyddsombudet avskrift av skriftliga meddelanden som lämnas till arbetsstället i skyddsfrågor. Som jag tidigare har nämnt omfattar bestämmelsen i 14 kap . 7 § sekretesslagen endast sådan informationsskyldighet som är föreskriven i lag. För att tillsynsmyndigheten utan hinder av sekretess i fortsättningen skall kunna lämna sådan information till ett skyddsombud som avses i den nyssnämnda föreskriften i arbetsmiljöförordningen har föreskriften förts över till arbetsmiljölagen (jfr prop. 1979/80:2 s. 341). Det bör emellertid observeras att 14 kap. 7 § andra stycket sekretesslagen inte är ullämpligt i denna situation såvida inte den som tar emot informationen är knuten till tillsynsmyndigheten. I normalfallet lämnas emellertid informationen från tillsynsmyndigheten till någon som är knuten till en annan myndighet. För att tystnadsplikt skall uppkomma i det senare fallet för den som tar emot informationen måste alltså tillsyvnsmyndigheten ställa upp ett förbehåll enligt 14 kap. 10 § första stycket 2 sekretesslagen. I klarhetens intresse bör tilläggas att ett skyddsombud på ett arbetsställe i enskild verksamhet givetvis blir underkastad tystnadsplikt enligt 7 kap. 13§ första stycket arbetsmiljölagen.
4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln I 138 lagen om kontinentalsockeln finns bestämmelser om tystnadsplikt för den som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen eller med stöd av lagen
Faligt 34 § lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar får den som har deltagit i undersökning av va-installation och dess brukande imte obehörigen röja eller nyttja vrkeshemlighet eller annat förhållande som han därvid har fått kunskap om. Tystnadsplikten gäller även för tillsynsman och syssloman. Tvystnadsplikten enligt 34 § lagen om allmänna fjärrvärmeanläpgningar är utformad på motsvarande sätt för den som har deltagit i undersökning av fjärrvärmeinstallation och dess brukande. Även enligt sistnämnda paragraf gäller tystnadsplikt för tillsvnsman och syssloman.
Undersökningar av det slag som omnämns i paragraferna kan utföras av såväl offentliga funktionärer som enskilda. Som en följd av den nya sekretesslagen har bestämmelserna ändrats så att de inte gäller för offentliga funktionärer. I ett nytt andra stycke till resp. paragraf föreskrivs att bestämmelserna i sekretesslagen i stället skall ullämpas I det allmännas verksamhet. I första hand blir 5 kap. 7§ sekretesslagen tillämplig på offentliga funktionärer.
En tillsynsman utses av kommunen. Genom sina uppgifter får han anses ha sådan anknytning till kommunen att han kan sägas delta + kommunens verksamhet. Han torde därför få anses som en sådan uppdragstagare som omfattas av den nya sekretesslagen. Däremot lär en svssloman. trots att han förordnas av en myndighet, få anses som uppdragstagare hos ett enskilt rättssubjekt. Han faller därför utanför den nva sekretesslagens tilläämpningsområde. Bestämmelserna om tystnadsplikt för syssloman i lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar bör sålunda gälla även i fortsättningen.
l övrigt har paragraferna anpassats till motsvarande reglering i sekretesslagen. Till följd härav blir föremålet för tystnadsplikten i huvudsak detsamma i allmän och enskild verksamhet.
4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar
I lagen om försvarsuppfinningar finns bestämmelser om att en svensk försvarsuppfinning — dvs. en uppfinning som särskilt avser krigsmateriel och som har en på visst sätt beskriven anknytning till Sverige - inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas innan ett särskilt organ. granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, har prövat om uppfinningen skall hällas hemlig. Om nämnden finner ett hemlighållande vara av väsentlig betydelse för försvaret, skall den förordna att uppfinningen inte får offentliggöras eller eljest obehörigen yppas. Svftet med lagen är att göra det möjligt för staten att ta över eller utnyttja vissa uppfinningar som är särskilt betydelsefulla från försvarssynpunkt. Under vissa förutsättningar kan även beträffande annan försvarsuppfinning än svensk (utländsk försvarsuppfinning) förklaras att den skall behandlas på liknande sätt som svensk.
Enligt 2 kap. 2 § första stycket andru meningen i den nya sekretesslagen skall bestämmelserna om försvarssekretess I paragrafens första stycke första
meddelade föreskrifter eller villkor. Tvstnadsplikten gäller även den som anlitas såsom biträde vid tillsvnens utövande eler som på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen. I 148 samma lag finns bestämmelser om svensk domstols kompetens i mål angaende bl. a. brott mot tystnadsplikten i 13 §. Enligt [48 kan i princip den som utom riket har begått tystnadspliktsbrott dömas enligt svensk lag och vid svensk domstol. även om 2 kap. 2 § eller 3 § brottsbalken inte år tillämplig och utan hinder av 2 kap. 5 a § första och andra styckena brottsbalken.
Regeln om tystnadsplikt 1 138 torde inte gälla andra än offentliga funktionärer. Av 8 kap. 6 § sekretesslagen framgår att sekretess gäller. i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig myndighets verksamhet som består i tillsvn med avseende på produktionen. En sådan föreskrift bör meddelas rörande tillsynen över efterlevnaden av lagen om kontinentalsockeln. Föreskriften om tystnadsplikt i 13 § lagen om kontinentalsockeln skall alltså upphävas. Hänvisningen till denna bestämmelse i 148 har med anledning härav ersatts med ett nytt andra stycke i paragrafen. Avsikten är inte att åstadkomma någon saklig ändring i vad som gäller om svensk domsrätt för brott mot nuvarande 138. En föreskrift om sekretess som regeringen meddelar med stöd av 8 kap. 6§ sekretesslagen kommer att sanktioneras av 20 kap. 3§ brottsbalken. Vilken kompetens en svensk domstol har i ett mäl om brott mot tystnadsplikt i det nu angivna fallet anges alltså i det nva andra stycket av 1458 lägen om kontinentalsockeln.
4,15 Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)
[ 44 § miljöskyddslagen föreskrivs tystnadsplikt för den som har tagit befattning med tillsyn enligt lagen. Tillsynen utövas huvudsakligen av naturvårdsverket och länsstyrelserna. Befattningshavarna hos dessa myndigheter är underkastade sekretesslagens regler.
Av 43§ andra stycket miljöskyddslagen framgär att undersökning av verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig i vissa fall utförs av utomstående enskilda. För dessa och andra enskilda som deltar i tillsynsverksamhet enligt miljöskyddstagen bör alltjämt gälla den tystnadsplikt som f. n. föreskrivs.
På grund härav har den nuvarande tvstnadspliktsbestämmelsen endast genomgått vissa redaktionella jämkningar. I ett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Den sekretess som närmast svarar mot den aktuella tystnadspliktsföreskriften regleras i 8 kap. 6 § sekretesslagen. Även bestämmelserna om försvarssekretess i 2 kap. 2§ kan bli tillämpliga.
4.16 Förslagen till lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar
I 34 § lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och 34 § lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar finns bestämmelser om tystnadsplikt.
meningen inte tillämpas på uppgifter om försvarsuppfinningar i vissa fall. I fråga om sådana uppgifter skall i stället bestämmelserna i lagen om försvarsuppfinningar tillämpas. Som har framhållits i prop. 1979/80:2 (s. 135) bör sekretessbestämmelserna 1 lagen om försvarsuppfinningar, som i första hand riktar sig till uppfinnaren själv, samordnas med de bestämmelser till skydd för försvarsintressena som bör gälla hos de myndigheter som tar befattning med ärenden enligt den lagen. Regleringen bör samlas i lagen om försvarsuppfinningar. I överensstämmelse med vad som har förutskickats i propositionen (s. 495) har regleringen utformats så att hos granskningsnämnden för försvarsuppfinningar och andra myndigheter som tar befattning med ärenden enligt lagen om försvarsuppfinningar skall gälla sekretess för sådana uppfinningar i samma utsträckning som för uppfinnaren själv.
Mot bakgrund av det anförda har i lagen om försvarsuppfinningar införts dels en bestämmelse om sekretess i mål och ärenden enligt lagen, dels en ny bestämmelse om förhandlingssekretess hos domstol. I enlighet med den terminologi som används i sekretesslagen och i 20 kap. 3 § brottsbalken har också i den nu aktuella lagen uttrycket yppa bytts mot röja. Som jag tidigare har framhållit (avsnitt 2.1) innebär detta inte någon saklig ändring. Även i övrigt har vissa ändringar av redaktionell art gjorts i lagen.
198 I första stycket har tagits upp bestämmelser om sekretess hos myndigheter. Som jag nyss har sagt skall för de myndigheter som tar befattning med mål och ärenden enligt lagen om försvarsuppfinningar gälla sekretess med hänsyn till försvarsintressena i samma utsträckning som för uppfinnaren själv. Föreskrifterna innebär att sekretess gäller för en uppgift hos myndigheten, om uppgiften skall hållas hemlig enligt de bestämmelser i lagen som för uppfinnaren föreskriver förbud mot offentliggörande celler annat obehörigt röjande av uppgiften. Får en försvarsuppfinning inte offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas enligt 4§ eller har granskningsnämnden meddelat ett förordnande enligt 6 §, gäller också sekretess enligt förevarande paragraf för uppfinningen hos granskningsnämnden och de andra myndigheter som tar befattning med ärendet. Om en uppgift upphör att vara hemlig exempelvis till följd av att staten inte har tagit över uppfinningen, gäller i konsekvens härmed inte längre någon sekretess för uppgiften enligt denna bestämmelse. En annan sak är att det till skydd för uppfinnarens förhållanden alltjämt kan gälla sekretess för uppgiften enligt bestämmelser i sekretesslagen (jfr 8 kap. 6 § sekretesslagen).
Bestämmelsen är tillämplig inte bara i ärenden enligt lagen utan också i mål om ersättning eller ansvar som grundar sig på regler i lagen. Bestämmelsen blir därmed tillämplig även hos en domstol. Att bestämmelsen är begränsad till att gälla bara i mål och ärenden enligt lagen innebär å andra sidan att den grundläggande bestämmelsen om försvarssekretess i 5 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 80
sekretesslagen blir tillämplig i fråga om uppgifter om uppfinningar avseende krigsmateriel som i andra sammanhang finns hos myndigheter, t. ex. vid förband inom försvarsmakten. Att sekretessregleringen i fråga om försvarsuppfinningar bryts ut och regleras särskilt innebär emellertid inte att några andra avsteg från den almänna sekretessregleringen skall göras än sådana som påkallas av ämnets speciella natur. [ första stycket av förevarande paragraf har därför tagits in en hänvisning som innebär att sekretesslagens allmänna bestämmelser skall tillämpas också på sekretessen för försvarsuppfinningar. Hänvisningen avser förutom de grundläggande bestämmelserna i 1 kap.. även föreskrifterna i 11-14 kap. I dessa kapitel finns särskilda bestämmelser om sekretess hos regeringen. riksdagen. riksdagens ombudsmän och justitiekanslern (11 kap.), särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar m. m. (12 kap.). föreskrifter om överföring av sekretess i vissa fall (13 kap.) och bestämmelser om vissa begränsningar i sekretessen och om förbehåll (14 kap.).
I klarhetens intresse vill jag tillägga att bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen, som reglerar bl. a. myndigheternas registreringsskyldighet i fråga om allmänna handlingar, gäller alla myndigheter. Någon särskild hänvisning till detta kapitel behöver därför inte göras.
En särskild fråga är hur man bör reglera sekretessen enligt 198 i förhållande till principen om meddelarfrihet enligt tryckfrihetsförordningen. I 16 kap. sekretesslagen anges de fall i vilka tystnadsplikt har företräde framför meddelarfriheten. Något uttryckligt undantag från meddelarfriheten har där inte gjorts beträffande den tystnadsplikt som följer av bestämmelserna om försvarssekretess i 2 kap. 2 § sekretesslagen. Skälet till detta är att det redan av bestämmelserna 1 tryckfrihetsförordningen följer att någon meddelarfrihet inte föreligger i fråga om vissa upppifter av betydelse för försvaret. Det gäller de fall då röjande av uppgifter innefattar brott som anges i 7 kap. 3§ första stycket 1 tryckfrihetsförordningen, dvs. bl. a. spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift. eller, i fall som avses i 7 kap. 5 § samma förordning. annat brott mot rikets säkerhet. Med hänsyn härtill behöver något undantag från meddelarfriheten inte göras i 16 kap. sekretesslagen i fråga om den tystnadsplikt som följer av 19 § lagen om försvarsuppfinningar; i vilken utsträckning meddelarfrihet är utesluten framgår ju redan av tryckfrihetsförordningen.
Som framgår av vad jag tidigare har sagt kan sekretess gälla för försvarsuppfinningar på grund av andra bestämmelser än förevarande paragraf. För uppgifter om krigsmateriel som förekommer hos en myndighet i annat sammanhang än i ett mäl eller ärende enligt denna lag kan bestämmelserna om försvarssekretress bli tillämpliga. I ett mål eller ärende enligt lagen kan också gälla sekretess till skydd för uppfinnarens personliga eller ekonomiska förhallanden oavsett om uppgifterna är sekretesskyddade enligt 19 § eller inte. Paragrafens andra stycke innehåller en erinran om de
sekretessbestämmelser i sekretesslagen som sålunda kan vara tillämpliga.
Någon reglering av sekretesstiden i fråga om uppgifter i allmänna handlingar har inte gjorts i denna paragraf. Även i detta hänseende bör nämligen de regler som gäller för uppfinnaren vara utslagsgivande. Genom bl. a. den återkommande prövning som granskningsnämnden är skyldig att göra enligt 8 8 är det sörjt för att sekretessen inte kommer att bestå under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till det intresse som lagen avser att tillgodose.
Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheterna för en domstol att hälla förhandling inom stängda dörrar. Paragrafen ersätter den tidigare bestämmelsen i ämnet i 218, vilken nu föresläs bli upphävd.
Enligt de i prop. 1979/80:2 föreslagna bestämmelserna om förhandlingssekretess i 5 kap. 1§ andra stycket rättegångsbalken har en domstol möjlighet att hälla en förhandling inom stängda dörrar, om det kan antas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Ett förordnande om förhandling inom stängda dörrar med stöd av den bestämmelsen mäste alltså i första hand grundas på att en sckretessbestämmelse är tillämplig.
Hänvisningen i rättegångsbalken gäller endast sekretess som avses i sekretesslagen. Eftersom sekretessen för försvarsuppfinningar regleras i en särskild lag och det finns ett påtagligt behov av att i ett mål enligt denna lag kunna hålla förhandling inom stängda dörrar har i förevarande paragraf tagits in en bestämmelse som möjliggör detta. Bestämmelsen är tillämplig i mål om ersättning och ansvar som grundar sig på bestämmelserna i lagen. Även i ett mål om brott mot tystnadsplikt som avser nägon av bestämmelserna i denna lag skall domstolen alltså tillämpa förevarande bestämmel- Se,
4.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder och lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol
| 27 § första stycket lagen om arrendenämnder och hvresnämnder finns föreskrifter om offentlighet och ordning vid nämnderna. Föreskrifterna innebär att reglerna i 5 kap. rättegångsbalken skall gälla i tillämpliga delar. Nämnderna får emellertid enligt 27 § andra stycket, utöver vad som följer av 5 kap. I $ rättegångsbalken, förordna om handläggning inom stängda dörrar i ärenden enligt vissa bestämmelser i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. och bostadsförvaltningslagen (1977:792). om det behövs av hänsyn till privatlivets helgd eller enskilds behöriga ekonomiska
intresse. En motsvarighet till 27 § andra stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder finns i 17 § andra stycket lagen om bostadsdomstol.
Möjligheterna att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Eftersom 5 kap. 1§ rättegångsbalken får anses ändamålsenlig också för nämndernas och bostadsdomstolens del, kan de särskilda föreskrifterna om förhandlingssekretess i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder samt i lagen om bostadsdomstol upphävas.
En förutsättning för att en hyresnämnd eller bostadsdomstolen skall kunna besluta om förhandlingssekretess är enligt 5 kap. I $ rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligt 9 kap. 13§ sekretesslagen gäller sekretess i ärenden enligt lagstiftningen av förvärv av hyresfastighet eller om särskild förvaltning av fastighet för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgifterna röjs. För att en förhandling skall få hållas inom stängda dörrar fordras dessutom enligt rättegångsbalken att det är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs.
4.19 Förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289) 118
Enligt första stycket gäller i princip att personuppgifter som ingår i ett personregister inte får lämnas ut, om det finns anledning anta att uppgifterna skall användas för automatisk databehandling i strid med datalagen. Skall databehandlingen ske i utlandet, får uppgifterna lämnas ut endast efter medgivande av datainspektionen. Bestämmelserna gäller endast sådana registeransvariga som inte är att anse som myndighet. För myndigheternas del finns f.n. en motsvarande förbudsregel i 13 § andra stycket 1937 års sekretesslag. En hänvisning till sistnämnda lag finns i andra stycket av förevarande paragraf. Hänvisningen har ersatts med en hänvisning till den nya sekretesslagen. I denna finns regler om sekretess för personuppgifter i personregister i 7 kap. 16 §. Om uppgifterna förekommer hos en myndighet, skall således sekretesslagen tillämpas.
13§
1 första stycket finns en tystnadspliktsregel för i första hand den registeransvarige och hans anställda. I det allmännas verksamhet bör i stället sekretesslagen tillämpas. En hänvisning till sekretesslagen har därför tagits in i stycket. Vilka regler i sekretesslagen som blir tillämpliga beror på i vilken verksamhe. som personregistret förs. Så t. ex. blir 7 kap. I $ tillämplig på register som förs inom sjukvårdssektorn. Om registret finns hos en myndighet endast för teknisk bearbetning eller lagring för annans räkning, skall 9 kap. 7 § sekretesslagen tillämpas.
Datainspektionen kan meddela föreskrifter om utlämnande och annan användning av personuppuifter. Inspektionen kan exempelvis föreskriva skyldighet för den repisteransvarige att ställa villkor i fråga om användningen av uppgift som lämnas ut till annan, Ett villkor kan vara att uppgiften inte får vidarebefordras. För att uppgifterna inte skall vidarebefordras finns en tystnadspliktsregel i andra stycket.
Någon direkt motsvarighet till denna tystnadspbiktsregel finns inte i sekretesslagen. Tystnadsplikt i det allmännas verksamhet kommer emellertid att gälla i viss omfattning till följd av de enskilda regler i sekretesslagen som kan vara tillämpliga i sammanhanget. Det bör observeras att någon tystnadsplikt inte kan åstadkommas genom förbehåll. om mottagaren av uppgifterna är en myndighet. Tryckfrihetsförordningen medger nämligen inte att förbehåll uppställs som inskränker en myndighets rätt att lämna
uppgifter vidare (jfr prop. 1973:33s. 130). Bestämmelsen i 13 § andra stycket
har sålunda betydelse endast i förhållande till enskilda mottagare. Bestämmelsen har ändrats så att detta framgår klart. I samband därmed har bestämmelsen också ändrats redaktionellt (fr avsnitt 2.1).
4.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor
I 17 § lagen om hälso- och miljöfarliga varor föreskrivs tystnadsplikt för den som har tagit befattning med ärenden enligt lagen. Ärenden om tillstånd enligt lagen handhas av produktkontrollnämnden medan tillsynen enligt lagen åvilar i första hand naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen. Befattningshavarna hos dessa myndigheter är underkastade sekretesslagens regler.
I myndigheternas verksamhet deltar i vissa fall fristående konsultföretag. För dessa och andra enskilda som tar det av kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor bör alltjämt gälla den tystnadsplikt som f. n. föreskrivs. Den aktuella tystnadspliktsbestämmelsen har därför behållits med en redaktionell jämkning.
I ett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Sckretess för offentliga funktionärer kan här föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen.
4.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
I 168 lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder ges föreskrifter om tystnadsplikt som avser vad någon vid tillämpning av lagen har fått veta om enskilt företags eller enskild sammanslutnings atfärs- eller driftförhällanden eller om enskilds personliga förhållanden.
Tystnadspliktsbestämmelsen riktar sig till de befattningshavare inom
6 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 80
aretsmarknadsverket som har att tillämpa lagens regler om varsel om driftsinskränkningar och om åtgärder för att främja anställning av äldre och handikappade. Bestämmelsen tar också sikte på arbetsgivare och anställda som i olika sammanhang ullämpar lagen. Salunda har arbetsgivare och anställda som ingär is. k. anpassningsgrupper tystnadsplikt enligt förevarande bestämmelse. Ändringarna 1 paragrafens första stycke är redaktionella. I ett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Hänvisningen avser dem som är underkastade sekretesslagens reglering, dvs. arbetsmarknadsverkets funktionärer samt sådana offentliga funktionärer hos statliga eller kommunala myndigheter som i sammanhanget företräder myndigheten som arbetsgivare. De sekretessbestämmelser i sekretesslagen som närmast svarar mot den aktuella tystnadsplikten finns i 7 kap. 10§ och 8 kap. I$ sekretesslagen. Med tanke på att lagen om vissa anställningsfrämjande atgärder också gäller statliga och kommunala myndigheter blir bestämmelserna I 6 kap. sekretesslagen om sekretess med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse också tillämpliga. Med det tillägg som har gjorts i paragrafens andra stycke kommer tystnadspliktsbestämmelsen bara att gälla för enskilda. Arbetsgivare och anställda på den privata arbetsmarknaden omfattas först och främst. En särskild fråga är vad som skatt gälla beträffande den som i egenskap av facklig företrädare för de offentligt anställda tar befattning med ärenden enligt förevarande lag. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) bör en företrädare för en personalorganisation inte i den egenskapen anses som offentlig funktionär. Sekretesslagen skall trots det tillämpas när en myndighet enligt lagen lämnar uppgifter till en företrädare för en arbetstagarorganisation vid myndigheten eller vid någon annan myndighet. Enligt 14 kap. 7 § sekretesslagen får en myndighet utan hinder av att sekretess gäller på vissa områden fullgöra vad som är i lag föreskrivet om skyldighet att lämna information till den som företräder en arbetstagarorganisation eller till ett skyddsombud. Den bestämmelsen avser emellertid inte sådant informationslämnande som sker enligt lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. I de fall som här avses har en facklig företrädare för offentligt anställda tystnadsplikt bara om förbehåll enligt 14 kap. 9§ sekretesslagen har meddelats när informationen lämnades till honom (jfr avsnitt 4.13). En erinran härom har tagits in i andra stycket andra meningen :i förevarande paragraf.
4.22 Förslagen till tag om ändring i abortlagen (1974:595) och lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580) I dessa båda lagar finns f.n. bestämmelser om tystnadsplikt. Enligt 8 8 abortlagen får den som har tagit befattning med ett abortärende inte obehörigen yppa vad han därvid har erfarit om enskildas personliga
förhållanden. I 78 steriliseringslagen finns en liknande tystnadsplikt. Där föreskrivs att den som har tagit befattning med ett steriliseringsärende inte obehörigen får yppa vad han därvid har erfarit om enskildas personliga förhållanden.
Enligt 58 andra stycket abortlagen skall en abort ske på ett allmänt sjukhus eller på någon annan sjukvardsinrättning som socialstyrelsen godkänner. En abort behöver således inte alltid utföras i det allmännas verksamhet. Även steriliseringar kan utföras av andra än den offentligt anställda sjukvårdspersonalen.
Den som har befattning med abort- och steriliseringsärenden i det allmännas verksamhet är underkastade sekretesslagens reglering. I 7 kap. 1 8 har särskilt föreskrivits att sekretess gäller i verksamhet som avser abort och sterilisering. I abort- och steriliseringslagarna behövs säledes inte någon tystnadspliktsbestämmelse som riktar sig till de offentligt anställda.
Enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl., som träder i kraft den 1 juli 1980. får den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvärdspersonalen inte röja något som i arbetet har meddelats honom i förtroende eller obehörigen uppenbara vad han i arbetet har fått veta om någons hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt (6 §). Tystnadsplikten gäller inte bara personal vid sjukhus som drivs av det allmänna utan även bl. a. yrkesutövare som är verksamma i den privata hälso- och sjukvården samt deras biträdespersonal (1 § 2). Några särskilda bestämmelser om tystnadsplikt för den som tar befattning med ärenden enligt abort- och steriliseringslagarna behövs således inte i fortsättningen.
Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) mäste bl. a. bestämmelserna om tystnadsplikt i lagen om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. ändras i och med sekretesslagens ikraftträdande.
4.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål
I 88 lagen om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälsooch sjukvärdsändamål föreskrivs tystnadsplikt för den som har tagit befattning med ärende som avses i lagen. Tystnadsplikten tar sikte på uppgifter om yrkeshemligheter och affärsförhållanden.
Kontrollen av fabrikssteriliserade engängsartiklar utförs f. n. vid statens bakteriologiska laboratorium, socialstyrelsens läkemedelsavdelning och apoteksbolaget. De som utför kontrollen vid apoteksbolaget är i enskild tjänst och har således inte ställning som offentliga funktionärer. Sävitt gäller personal 1 enskild tjänst har därför tvstnadsplikten för uppgifter om yrkeshemligheter och affärsförhållanden i lagen om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamäl behållits.
I ett nytt andra stycke till paragrafen har tagits in en hänvisning till
sekretesslagen. Sekretess för offentliga funktionärer kan här föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 5.
4.24 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare I 2§ finns en lagstadgad tystnadsplikt för tolkar och översättare. Tystnadsplikten gäller dels för tolkar och översättare som anlitas av främst myndigheter, dels för tolkar och översättare som har genomgatt särskild prövning. För de sistnämnda gäller tystnadsplikten även om de anlitas av andra än myndigheter. Inom näringshvet anlitas ofta översättare som har genomgått särskild prövning. I den utsträckning en tolk eller en översättare anlitas av en myndighet får han anses ha sådan anknytning till myndigheten att han kan sägas delta i myndighetens verksamhet. Sådana tolkar kommer därför att omfattas av sekretesslagens särskilda sekretessregler (jfr I kap. 6 § sekretesslagen). Tolkar och översättare som har genomgätt särskild prövning blir dock inte bundna av sekretesslagen. om de anlitas av andra än myndigheter. På grund härav har tvstnadspliktsbestämmelsen ändrats så att den gäller endast utanför det allmännas verksamhet.
4.25 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror I 88 lagen om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror föreskrivs tystnadsplikt för den som har deltagit i tillsvn enligt lagen eller på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen. Den tillsyn som avses i lagen handhas f. n. bara av befattningshavare hos socialstyrelsen. Tystnadspliktsbestämmelsen kan därför i och för sig avvaras. Socialstyrelsen avser dock att i framtiden överlåta visst arbete i tillsvnsverksamheten åt fristäende laboratorier. Det kan då finnas ett behov av att ha en tystnadsplikt på området som gäller för enskilda. Den aktuella tystnadspliktsbestämmelsen bör därför behållas. I ett nytt andra stycke till paragrafen har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Sekretess för offentliga funktionärer kan här föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 §.
4.26 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar I 22 § lagen om styvrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar finns föreskrifter om förhandlingssekretess vid arbetsdomstolen. Utöver vad som i övrigt gäller kan arbetsdomstolen i mål om tillämpning av nyssnämnda lag förordna att förhandling skall hållas inom
stängda dörrar. Förutsättningen är att det kan antas att offentlighet medför risk för väsentlig skada för part eller annan till följd av att affärs-. drift- eler därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisation röjs.
Möjligheterna för en domstol att halla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Arbetsdomstolen skall enligt 5 kap. 3 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister i tillämpliga delar följa rättegångsbalken. Eftersom 5 kap. 1§ rättegångsbalken får anses ändamålsenlig också för arbetsdomstolens del, kan föreskrifterna i 22 § lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar upphävas.
En förutsättning för att en domstol skall kunna besluta om förbandlingssekretess är enligt 5 kap. 1§ rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligt 18 kap. 17 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål eller ärenden i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgifter om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden. om det kan antas att den som uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgifterna röjs. Kan det antas att sådana uppgifter kommer att förebringas vid en förhandling. kan alltså arbetsdomstolen med stöd av 5 kap. I & rättegångsbalken förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
4.27 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
F 53 § Jagen om medbestämmande i arbetslivet finns en bestämmelse om tystnadsplikt för den som är eller har varit förlikningsman, särskild förlikningsman eller medlem i förlikningskommission. En bestämmelse om sekretess för dessa befattningshavare finns i 8 kap. 15 § sekretesslagen. Tystnadspliktsbestämmelsen i lagen om medbestämmande i arbetslivet skall därför upphävas.
Lagen om medbestämmande i arbetslivet innehäller också en föreskrift om förhandlingssekretess vid arbetsdomstolen och de allmänna domstolarna. Enligt 70 § kan en domstol sålunda. utöver vad som i övrigt gäller. i mål om tillämpning av lagen eller om kollektivavtal förordna att förhandling skall hällas inom stängda dörrar, i den mån det kan antas att offentlighet skulle medföra risk för väsentlig skada för part eller annan genom yppande av affärs-, drift- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisation eller av enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden.
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framga av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Föreskrifterna i 70 § lagen om medbestämmande i arbetslivet skall därför upphävas (jfr avsnitt 4.26).
En förutsättning för att domstolen skall kunna meddela ett beslut om
förhandlingssekretess är enligt 5 kap. I $ rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen säller sekretess som uvses I sekretesslagen. Enligt 9 kap. 208 sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål om tillämpningen av lagen om medbestämmande i arbetslivet och i mäl om kollektivavtal för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgifterna röjs. Den nyssnämnda bestämmelsen i rättegångsbalken uppställer dock som ytterligare villkor för förhandlingssekretess att det är av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs.
4.28 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten
I 10 § lagen om patentbesvärsrätten föreskrivs att patentbesvärsrätten får — utöver vad som följer av 5 kap. I$ rättegångsbalken — förordna om handläggning inom stängda dörrar, om det är påkallat för att förhindra att företagshemlighet uppenbaras. Vidare skall rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar, om en patentansökan, som är föremål för rättens prövning, inte är tillgänglig för envar enligt 22 § patentlagen (1967:837).
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Huvudregeln i det nya andra stycket i 5 kap. I $ rättegångsbalken är emellertid att en förhandling får hållas inom stängda dörrar bara om det är av synnerlig vikt att sekretessbelagda uppgifter inte röjs. En sådan reglering är inte ändamälsenlig i mål som handläggs av patentbesvärsrätten.
Ett kännetecken för den nya sekretessregleringen är att några särskilda villkor i allmänhet inte skall ställas upp för att en förvaltningsdomstol skall få hålla förhandling inom stängda dörrar. Anledning saknas att kräva mer än att den uppgift som kan antas bli förebringad vid förhandlingen omfattas av en tillämplig bestämmelse i sekretesslagen (prop. 1979/80:2 s. 98). För patentbesvärsrättens del är det i första hand 8 kap. 13 § sekretesslagen som är av intresse (jfr även 8 kap. 17 §). Enligt den bestämmelsen gäller sekretess bl. a. i ett ärende om ansökan om patent för uppgifter om uppfinningar eller företagshemligheter, om annat inte följer av den gällande lagstiftningen om patent. Bestämmelsen är direkt tillämplig hos patentbesvärsrätten. Av patentlagen följer att handlingarna i ett ärende om ansökan om patent vid en viss tidpunkt skall hällas tillgängliga för envar. Dessförinnan får de inte lämnas ut, och sekretess gäller alltså för uppgifterna i ansökningen enligt 8 kap. 13§ sekretesslagen. Vidare finns möjlighet att förordna att s.k. sidohandlingar som innehåller företagshemligheter inte skall lämnas ut. Enligt 8 kap. 13 § sekretesslagen gäller sekretess i viss omfattning också i ärenden rörande registrering av mönster. Regleringen liknar den som gäller
ärende om ansökan om patent. Även denna bestämmelse är givetvis direkt tillämplig hos patentbesvärsrätten.
Med hänsyn till det anförda har JOS andra meningen lagen om patentbesvärsrätten utformats så att förhandling får hallas inom stängda dörrar, om det kan antas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift. för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Några särskilda villkor ställs alltså inte upp.
Någon anledning att ändra på den nuvarande föreskriften i 108 tredje meningen om att rätten i vissa fall är skyldig att förordna om handläggning inom stängda dörrar föreligger inte.
4.29 Förslagen till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262) och lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268)
151 § förfogandetagen föreskrivs tystnadsplikt för den som på grund av bestämmelse i lagen har fått kännedom om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet. En liknande bestämmelse finns i 55 § ransoneringslagen.
Tystnadsplikten gäller i första hand för offentliga funktionärer. För deras del behövs tystnadspliktsbestämmelserna inte längre. Tystnadsplikt gäller för dem i stället till följd av 2 kap. 2§ sekretesslagen. Vidare kan tystnadsplikt föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 § samma lag.
Även enskilda kan emellertid omfattas av tystnadspliktsbestämmelserna. Det gäller i synnerhet personer som blir föremål för förfogande. t. ex. genom att de åläggs uppgifter för försvarsmakten. Ransoneringslagen kan bl. a. innebära att förnödenheter, som är av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen får tillhandahållas endast under vissa villkor. I dessa situationer kan det bli aktuellt att privata distributörer kontrollerar att villkoren är uppfyllda. Denna kontroll förutsätter i allmänhet att beställaren lämnar uppgifter av känslig karaktär. De båda tystnadspliktsbestämmelserna bör därför behållas såvitt avser enskilda. Bestämmelserna bör dock anpassas till sekretesslagens motsvarande reglering så att föremålet för tystnadsplikten blir ungefär detsamma enligt förfogandelagen och ransoneringslagen och enligt sekretesslagen.
Tystnadspliktsbestämmelserna har därför ändrats på så sätt att tystnadsplikten omfattar enskildas affärs- eller driftförhållanden samt förhållanden av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet. I det nya andra stycket i paragraferna hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.
4.30¶Övriga lagförslag
I fråga om Övriga lagförslag hänvisas till den allmänna motiveringen, främst avsnitt 2.1, samt till den i bilaga intagna förteckningen.
5 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till - lag om ändring i giftermålsbalken, N lag om ändring i föräldrabalken. ' lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1), RR lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank, 'n lag om ändring i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.. b. lag om ändring i lagen (1939:174) om tillverkning. införsel och försäljning av gasskyddsmateriel, lag om ändring i valutalagen (1939:350), . lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering. 9. lag om ändring i byggnadslagen (1947:385), 10. lag om upphävande av lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar, I lag om ändring i lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap, 12. lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse, 13. lag om ändring i) militära rättegångslagen (1948:472), 14. lag om ändring 1 lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, | 15. lag om ändring i tagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket, 16. lag om ändring i uppbördsltlagen (1953:272), 17. lag om ändring i lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., 18. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, 19. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker, 20). lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen, 21 . lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande prisoch konkurrensförhållanden, bo MM . lag om ändring i atomenergilagen (1956:306). FS 2 lag om ändring i taxeringslagen (1956:623), lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.. . lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott, . lag om ändring i strålskyddslagen (1958:110), . lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt. 28. lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663), 29. lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning. 30. lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge.
31. lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensions-
fondens förvaltning, 32. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om ullmän försäkring, 33. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m., 34. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74), 35. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och
alkoholhaltiga preparat, 36. lag om ändring i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med
fodermedel m. m., 37. lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242), 38. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 39. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19), 40. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308), 41. lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmäl, 42. lag om ändring i stadgan (1964:679) om notarius publicus. 43. lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket
m. m., 44. lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg, 45. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 46. lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda, 47. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 48. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387), 49. lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103), 50. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105), 51. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsan-
läggningar,
. lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt
arbete, - lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511). lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar,
lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i
vatten,
. lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m.,
. lag om ändring lagen i (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i
vissa fall,
lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämn-
der,
. lag om ändring i datalagen (1973:289),
. lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor,
. lag om ändring i tullagen (1973:670),
7 Riksdagen 197980. I saml. Nr 80
n2. lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande ätgärder, 63. lag om ändring i lagen (1974:268) med anledning av miljöskydedskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige. 64. lag om ändring i gruvlagen (1974:342), 65. lag om ändring i abortlagen (1974:5959), 66. lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter, 67. lag om ändring i lagen (1974:1082) om boöstadsdomstol, OS. lag om ändring i lagen (1975:55) om foölk- och bostadsräkning är 1975, 69. lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvärdsändamäl, 70. lag om ändring i oljekrislagen (1975:197), 71. lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580). 72. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare, 73. lag om ändring 1 bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen, lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgpiftsskyldighet rörande mottagande av olja, . lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror, . lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418), . lag om ändring i lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap, 78. lag om ändring i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrägor, 79. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, 80. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 81. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, 82. lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar, 83. lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker m. m.. 84. lag omfa] ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker, S5. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. 86. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten. 87. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981), Så. lag om ändring 1 arbetsmiljölagen (1977:1160), 89. lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar, 90. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262), 91. lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268),
92 2. lag om ändring 1 lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk cnergi, vatten eller värmeenergi. m. m.. 93. lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd, yY4. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter. 5, lag om ändring i lagen (1979:217) om allmän folk- och boöstadsräkning år 1980, . Jag om ändring i lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg, . läg om ändring i fondkommissionslagen (1979:748), . lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs. . lag om ändring i lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering, 100. lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag.
6 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilapa
Förteckning över tystnadspliktsbestämmelser m. m. som föresläs upphävda eller ändrade och deras närmaste motsvarigheter i den nya lagstiftningen
Bestämmelser som upphävs eller ändras Motsvarighet i sekretesslagen 15 kap. 6§ giftermalsbalken se avsnitt d.J 20 kap. 10§ föräldrabalken N Le avsnitt 4.2 308 § sjölagen (1891:35 s. 1) se avsnitt 4.3 bov 35 och 36 §8 lagen (1934:437) för se avsnitt 4.4 Sveriges riksbank 'n 5§ lagen (1935:395) om kontroll & kap. 68 över tillverkningen av krigsmateriel m.m. 6. 3§ lagen (1939:174) om tillverk- 8 kap. 6 § ning, införsel och försäljning av gasskvddsmateriel 78 valutalagen (1939:350) 9 kap. 58 6§ lagen (1944:133) om kastre- 7 kap. 18 ring 9. 147 a § byggnadslagen (1947:385) 2 kap. 2§ och 8 kap. 6 § 10. lagen (1947:630) om inskränkning se avsnitt 2.2 av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar 4 § lagen (1948:390) om skyldighet 2 kap. 2§ och 8 kap, 3 § för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap 287 § 3 mom. lagen (1948:433) om 8 kap. 5§ försäkringsrörelse 92§ — militära — rättegångslagen se avsnitt 4.5 (1948:472) 8 § lagen (1949:345) om rätten till & kap. 138 arbetstagares uppfinningar 248 lagen (1950:272) om rätt för 8 kap. 5§ utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket 16. 828 uppbördslagen (1953:272) 9 kap. 1-3 §§ 17. 16 5 lagen (1953:397) om avgift för 9 kap. 1-3 §§ fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m. 192 8 lagen (1955:183) om bankrö- 8 kap. 5§ relse
19. 98 § lagen (1955:416) om sparban- 8 kap. 5§ ker 20. 89 § lagen (1956:216) om jord- & kap. 5§ brukskasserörelsen 9 och 12§8§ lagen (1956:245) om se avsnitt 4.6 upppiftsskyldighet rörande prisoch konkurrensförhällanden Hi $ atomenergilagen (1956:306) 8 kap. 6 § 117 och 198 8§ taxeringslagen 4 kap. I och 2 §§ samt 9 kap. (1956:623) 1-3 §§ 208 lagen (1957:343) om oljelag- 2 kap. 2§ och 8 kap. 6 § ring m. m. tu "nn 198 lagen (1957:668) om utläm- se avsnitt 4.7 ning för brott 26. 21 § strälskyddslagen (1958:110) 8 kap. 6 § 27. 29 § lagen (1958:295) om sjömans- 4 kap. I och 2 §§ samt 9 kap. skatt 1-3 §§ 28. 82§ hälsovårdsstadgan (1958:663) se avsnitt 4.8 29. 49 § lagen (1959:92) om förfaran- 4 kap. I och 2 §§ samt 9 kap. det vid viss konsumtionsbeskatt- 1-3 §§ ning 30). 13§ lagen (1959:254) om utläm- se avsnitt 4.7 ning för brott till Danmark. Finland, Island och Norge 31. 25 § reglementet (1959:293) angå- 6 kap. 18, 5 kap. 8§ och 9 ende allmänna pensionsfondens kap. 5§ förvaltning 108 lagen (1959:551) om beräk- se avsnitt 4.9 ning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ' OT 50 § lagen (1959:552) om uppbörd se avsnitt 4.9 av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. 34. 82 § civilförsvarslagen (1960:74) se avsnitt 4.10 35. 15§ lagen (1961:181) om försälj- 8 kap. 68 ning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat 36. 14 § lagen (1961:381) om tillverk- 8 kap. 6 § ning av och handel med fodermedel m. m. 35 § sjukvårdslagen (1962:242) 7 kap. 1-3 §§ 2 2 18 kap. 28 § lagen (1962:381) om se avsnitt 4.11 allmän försäkring
39. 5§ krigshandelslagen (1964:19) 2 kap. 2§ 40. 558 stämpelskattelagen — (1964: 4 kap. I och 2 §§ samt 9 kap. 308) 1-3 §§ 41. 5 § lagen (1964:542) om personun- 7 kap. 228 dersökning i brottmål 7§ stadgan (1964:679) om notarius I kap. 85 och 9 kap. 9 § publicus 43. 16 §lagen (1965:61) om behörighet se avsnitt 4.12 att utöva veterinärvrket m. m. 44. I kap. 9§ lagen (1965:719) om se avsnitt 4.13 säkerheten på fartyg 45. 14 § lagen (1966:314) om kontinen- se avsnitt 4.14 talsockeln 46. 58§ lagen (1967:940) angående 7 kap. 1-3 och 6 §§ omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda 47. 65 § lagen (1968:430) om mervär- 4 kap. I och 2 §§ samt 9 kap. deskatt 1-3 §§ 48. 44 § miljöskyddslagen (1969:387) se avsnitt 4.15 49. 14§ allmänna — arbetstidslagen 7 kap. 8 § och 8 kap. 2§ (1970:103) 50. 218 sjöarbetstidslagen (1970:105) 7 kap. 8§ och 8 kap. 2§ 51. 34 § lagen (1970:244) om allmänna se avsnitt 4.16 vatten- och avloppsanläggningar 16 § lagen (1970:943) om arbetstid 7 kap. 8§ m. m. i husligt arbete 28 § livsmedelslagen (1971:511) 8 kap. 6 och 7 §§ 4§ m.fl. lagen (1971:1078) om se avsnitt 4.17 försvarsuppfinningar 78 lagen (1971:1154) om förbud 8 kap. 6 § mot dumpning av avfall i vatten 7§ lagen (1971:1204) om bygg- 8 kap. 68 nadstillständ m. m. 7 § lagen (1972:119) om fastställan- 7 kap. 18 de av könstillhörighet i vissa fall 27 § lagen (1973:188) om arrende- se avsnitt 4.18 nämnder och hyresnämnder 59. HH och 13 8§ datalagen (1973:289) se avsnitt 4.19 o0. 178 lagen (1973:329) om hälso- se avsnitt 4.20) och miljöfarliga varor 548 tullagen (1973:670) 9 kap. 1-3 88 62. 168 lagen (1974:13) om vissa se avsnitt 4.21 anställningsfrämjande åtgärder
63. 2§ lagen (1974:268) med anled- 2 kap. 1§ och & kap. 6§ ning av miljöskvddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Dunmark, Finland, Norge och Sverige 64. 11 kap. 5§ gruvlagen (1974:342) & kap. 6 § 65. &$ abortlagen (1974:595) se avsnitt 4.22 66. 458 lagen (1974:890) om vissa 8 kap. 6§ mineralfyndigheter 67. 17 § lagen (1974:1082) om boöstads- se avsnitt 4.18 domstol 68. 16 § lagen (1975:55) om folk- och 9 kap. 4§ bostadsräkning år 1975 69. 8 § lagen (1975:187) om kontroll av se avsnitt 4.23 fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål 70. 188 oljekrislagen (1975:197) 2 kap. 2§ och 8& kap. 3 § 7. 7§ steriliseringslagen (1975:580) se avsnitt 4.22 2§ lagen (1975:689) om tystnads- se avsnitt 4.24 plikt för vissa tolkar och översättare 73. 28§ — bevissäkringslagen (1975: 4 kap. I och 2 §§ samt 9 kap. 1027) för skatte- och avgiftsproces- 1-3 §§ sen 74. 6 § lagen (1975:1083) om uppgifts- 8 kap. 6§ skyldighet rörande mottagande av olja 75. "8 § lagen (1975:1154) om varnings- se avsnitt 4,25 text och innehållsdeklaration på tobaksvaror 76. 218 marknadsföringslagen (1975: 8 kap. 6 § 1418) 71. 7 § lagen (1976:295) om skyldighet 8 kap. 68 för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap 78. 10 § lagen (1976:349) om uppgifts- 8 kap. 3 § och 9 kap. 4 8 skyldighet i planeringsfrågor 79. 22§ lagen (1976:351) om styrelse- se avsnitt 4.26 representation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar 80. 8 kap. 10§ lagen (1976:380) om 7 kap. 7 och 8 §§ samt 8 kap. arbetsskadeförsäkring 28
8l. 53 och 70 §§ lagen (1976:580) om se avsnitt 4.27 medbestämmande i arbetslivet 82. 34 § lagen (1976:838) om allmänna se avsnitt 4.16 fjärrvärmeanläggningar 83. 248 lagen (1977:292) om tillverk- 8 kap. OS ning av drycker, m. m. 84. 718 lagen (1977:293) om handel 8 kap. 65 med drycker 5 Flagen (1977:439) om kommunal 8 kap. 3 och 7 8§ energiplanering 50. 10 § lagen (1977:729) om patentbe- se avsmitt 4.28 svärsrätten 87. 288 konsumentkreditlagen (1977: 8 kap. 65 981) 88. 7 kap. 13§ arbetsmiljölagen se avsnitt 4.13 (1977:1160) 89. 23§ lagen (1978:160) om vissa 8 kap. 68 rörledningar 90. 51 § förfogandelagen (1978:262) se avsnitt 4.29 91. 558 ransoneringslagen (1978:268) se avsnitt 4.29 92. 3 § lagen (1978:277) med bemyndi- & kap. 6§ gande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmecnergi, in. m. 93. 12 § lagen (1978:440) om kollektiv- 8 kap. 6 § trafiknämnd 94. 218 lagen (1978:880) om betal- 4 kap. I och 2 §§ samt 9 kap. ningssäkring för skatter, tullar och 1-3 §§ avgifter Na 'n 14§ lagen (1979:217) om allmän 9 kap. 48 folk- och bostadsräkning år 1980 9 § lagen (1979:357) om yrkesmäs- 8 kap. 68 sig försäljning av dyrkverktyg 97. 44 § fondkommissionslagen 8 kap. 5§ (1979:748) 98. 338 lagen (1979:749) om Stock- 8 kap. 5§ holms fondbörs 99. 5 § lagen (1979:1155) om insamling 8 kap. 3 och 7 §§ av uppgifter för kommunal och statlig planering 100. 23 § lagen (1980:2) om finansbo- 8 kap. 58 lag
30. lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och NOTgC sooooossssssssse nns ss sa 31. lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning =ossosseerreererrsssessr sne rea 32. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring .. 33. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, M.M. ssssssssssssoss sena lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) ss... ooo0.o0 os. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga PreParat..s.osssrssrrreseres reses ss ser sta lag om ändring i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med fodermedel Mm. M.ssssoosseerrserererrrerr esse ss sees 16 lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242) ..ssos..o..o.0 ss. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19) -.ll..oo..0oon.
lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål
43. lag om ändring 1 lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket fl. Mosossssseeseser ere rr rrres ers sr sr ss ena 19 4å4, lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg ... 20
46. lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda —ssosssssserrsererrsssr ss reser aa 47. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
49. lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103) 50. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105) 51. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och aVvloppsanläggnNingar ..cssossseeseer ere re rrre er reses ser rens lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt EL CR lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) :ssssssso ses ss lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar .. lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i VatteD sosseosssseserrer rer ere rr rer ere ser esse srt ss lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd 15 1 1 FR lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall sosse ser er rer rer rer teer ser er rs rerna lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
NYreSNäÄmMNAET sosse ser rer er rer re rer rer ert rer ere r tre era 28 59, lag om ändring i datalagen (1973:2N9) sosse ss sees rr ere ra 28 60. lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga
VÄlÖT ooeeeeeeeeer rear ere rer ere sees es reser r rer r ert rt tees 30 61. lag om ändring i tullagen (1973:670) sissors s reses reses rr rna 30 62. lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande
LEE TS [5 30 63. lag om ändring t lagen (1974:265) med anledning av miljöskydds-
konventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland. Norge Och SVCfg0 osossss rer r rr rr rese reser rer rr rer ser era AA
64. lag om ändring i gruvlagen (1974:342) sissssssse ess rss see rs 31 65, lag om ändring i abortlagen (1974:595) sissors oss re rer es 31 66. lag om ändring i lagen (1974:590) om vissa mineralfyndigheter 31
32
Så. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplane-
FNs e see e ee ere reser ee see rer rer ere rer ers ess reses ess sees
+.6 Förslaget till lag om ändring I lagen (1956:245) om upprgittsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållan- [187 "nn 'n 4.7 Förslaget till lag om ändring i tagen (1957:668) om utlämning för brott och lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och I VOIBO ooo e er er ere re reder r ere rr rer rates rss sets ta Förslaget till lag om ändring + hälsoväårdsstadgan (1958:003) soseeeeeereeererrere rr rr rer ss sees ere era Förslagen till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enhgt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. M. IM oosssssss rss sees ses ere 4.10 Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen
(19007) esse ess eeer ess ere ser er ere ess ss sees s aa
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän fÖTSÄKIINg a ooo rose ere er rer ere rer rr ers sr ss r sasse ena Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket M. Mm. ..o0o0oo0oo... 60 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg och lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) 60 414 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln 62 4AS Förslaget tll lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387) 63 4.16 Förslagen till lägen om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och lag om ändring i lagen (1976:538) om allmänna fjärrvärmeanlägg- [2Y UTSE 4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1078) om fÖrvarsuppfillNingar ocoosssoresreeersrss sees esse sena 64 418 Förslaget till lag om ändring 1 lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder och tag om ändring i lagen (1974:1082) om boöstadsdomstöl =osssosss...s... 67
4.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:329) om hälsooch miljöfarliga VärOr sooososss oss ssesssssss ess rs ta 69 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder oooosssooss ss. .oo. css. 69 4.22 Förslagen till lag om ändring i abortlagen (1974:595) och
Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll
av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hålso- och SJUKVÄrdsändamalososroorr rer rrrrrr ere rer rr rer sees 7
Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:689) om
Förslaget till tag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror... Förslaget till lag om ändring 1 lagen (1976:351) om
styrelserepresentatton för de anställda i aktiebolag och ekonomiska fÖrenilgal osoosssessrsesseserr ser roses
427 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet. .sssssssssssssssss sees
42N Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:7291 om PUtentbesvärsrätfCh ssooosssssres er ssse ss ss ss sosse ros
4.29¶Förslagen till lag om ändring i förfogandetagen (1978:262)
och lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268)
+.30 Övriga lupförslag
5 Hemställan 6 Beslut
Bilaga Förteckning över tystnadspliktsbestämmelser m. m. som föreslås upphävda eller ändrade och deras närmaste motsvarigheter i den nya lagstiftningen 50