Prop. 1979/80:80

om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen

Regeringens proposition 1979/80z80 om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen;

beslutad den 31 januari 1980.

Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. Pa regeringens vägnar

Tl-IORBKÖRN FÄLLDlN CARL AXEL PETRl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fratn förslag till följdändringar med anledning av det förslag till ny sekretesslag rn. ut. som f. n. behandlas av riksdagen.

En bärande tanke i den föreslagna sekretessregleringen är att bestämmel- ser om tystnadsplikt för offentliga funktionärer skall finnas bara i den nya sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar. De nu gällande bestämmelserna om tystnadsplikt för offentliga funktionärer som är utspridda på ett stort antal lagar och förordningar skall alltså ersättas av föreskrifter i den nya sekretesslagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i ett hundratal lagar som innehåller sädana tystaadspliksbestäm- melser. Ändringarna innebär i allmänhet att tystnadspliktsbestämmelserna upphävs. Föreskrifter om tystnadsplikt som riktar sig hade till offentliga funktionärer och till enskilda föresläs ändrade så att de i fortsättningen kommer att avse endast enskilda.

En annan konsekvens av (len nya sekretessregleringen är att föreskrifterna om i vilka fall en domstolsförhandling skall få hällas inom stängda dörrar av sekretesshänsyn i princip skall samlas i rättegångsbalken och förvaltnings- processlagen(19711291). Som en följd härav föreslås i propositionen att vissa bestämmelser om förhandlingssekretess i andra lagar upphävs.

I propositionen läggs vidare fram förslag till ändringar i lagen ( 1971: 1078) om försvarsuppfinningar. ()eksä dessa ändringar är en konsekvens av sekretesslagens bestämmelser.

De föreslagna ändringarna avses träda i kraft samtidigt med sekretessla- gen. dvs. (len 1 januari 1981.

1 Riksdagen [979/80. I saml. Nr 80

Prop. 1979/ 80: 80

Prop. 1979/80z80

I.)

1. Förslag till Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom föreskrivs att 15 kap. (135 giftermi'tlsbalken1 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

'- llalken omtryckt 19781854.

2. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 10.5 f("träldrabalkenl skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

' Balken omtryckt 197ät853.

Hänvisningar till S2

3. Förslag till Lag om ändring i sjölagen (189155 5. ])

Härigenom föreskrivs att 308ä sjölagen(1891135 s. 1)' skall ha nedan angivna lydelse .

Nut-'urantle lydelse Föreslagen [ylle/.te

308 &

Gäller sjöförklaring sammanstöt— ning med annat fartyg. kan rätten låta anstå med sjöförklaringen. om denna därigenom kan äga rum sam— tidigt med sjöförklaring eller mot— svarande utredning för det andra fartyget. Sådant anständ får ej bevil— jas för längre tid än som år ound- gängligen nödvändigt. Vinnes icke .s'anztit/ig/zet, skall den sjöförklaring som äger rum först helt eller delvis hållas inom stängda dörrar. om bejälhavaren eller redaren begär det och synnerliga skäl ej tala däremot. Vid sjöförklaring inom stängda dör- rar fär annan enskild sakägare än redaren ej närvara utan redarens samtycke.

' Lagen omtryckt 1975:1289.

Gäller sjöförklaring sanunanstöt— ning med annat fartyg. kan rätten låta anstå med sjt'äförklaringen. om denna därigenom kan äga rum sam- tidigt med sjöfi'nklaring eller mot- svarande utredning för det andra fartyget. Sädant anständ får ej bevil- jas för längre tid än som är ound- gängligen nödvändigt.

Utöver vad som följer tll'5 kup. / # riirtegångslmlken får sjöft'irklaring hållas inom stängda dörrar. om det vid förklaringen kommer att föreb- ringus uppgift, för vilken gäller sek- retess enligt 8 kap. [() # sekretessla- gen (1980:0(70). Vid sjöft'irklaring inom stängda dörrar får annan enskild sakägare än redaren ej när-

Prop. l979/80:80

f'v'ttvaramlt' liv/else

llar sammanstötning skett med utländskt fartyg, för vilket varken sjöförklaring eller motsvarande ut- redning äger rum, fär sjöförklaring underlätas. om sjöfartsverket ej bestämmer annat. Hälles sjöförkla- ring. äga bestämmelserna i första stycket om handläggning inorn stängda dörrar motsvarande tillämp- ning. Särskilda bestämmelser om in- skränkning i rätten att utbekmnma allmänna handlingar rörande sam- manstc'itning mellan fartyg meddelas i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekotn- ma allmänna handlingar.

Föreslagen lydelse

vara utan redarens samtycke.

Har sammanstötning skett med utländskt fartyg. för vilket varken sjöförklaring eller motsvarande ut- redning äger rum. fär sjöförklaring underlåtas. om sjöfartsverket ej bestämmer annat. Hälles sjöförklav ring. äger bestämmelserna i andra stycket stängda dörrar motsvarande tillämp-

om handläggning inom

ning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (l934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 35 och 36 55 lagen (.1934z437) för Sveriges riksbankl skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

1 Senaste lydelse av 35.5 197711030 36 .5 19401297.

Prop. 1979/81l:80 4

Hänvisningar till S4

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 4.21

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.

Härigenom föreskrivs att 5 s' lagen (1935395) om kontroll över tillverk- ningen av krigsmateriel m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

,'Vtti'arande lydelse Föreslagen lydelse

5 s”

Tillverkare av krigsmateriel skall hålla sina handelsböcker med tillhörande handlingar. såvitt de avse tillverkning av krigsmateriel. tillgängliga för kontrollmyndigheten.

Sådan tillverkare åligger vidare att för tillsyn bereda kontrollmyndigheten tillhörande tjänsteman närhelst han det fordrar tillträde till fabrik. där tillverkning av krigsmateriel bedrives. att meddela kontrollmyndigheten alla av densamma begärda upplysningar angående inneliggande beställningar. tillverkningen samt därmed sammanhängande förhållanden ävensom att i övrigt ställa sig till cfterrättelse de föreskrifter. som av regeringen eller kontrollmyndigheten meddelas för erhållande av en betryggande kontroll över det behöriga fullgörandet av deklarationsplikten samt uppfyllandet i övrigt av meddelade föreskrifter och villkor.

Den som på grund av sina tjänste- äligganden erhållit del av hokj't'iring. handling eller upplysning, som i förs- ta eller andra stycket sägs. mä ej [ vidare mån än som påkallas ar tjäns- teutt'lt'ningen yppa afft'irsförhällande. varom han sålunda erhållit kärnte-

dom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 19751690. 3 Senaste lydelse 19751690.

6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1939:174) om tillverkning. införsel och försäljning av gasskyddsmateriel

Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1939: 174) om tillverkning. införsel och försäljning av gasskyddsmateriel' skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975zo91.

Prop. l979/80:80

r'y'ttvarande lydelse Föreslagen lydelse

$$$:

Tillverkning. som avses i '.! s. skall stå under kontroll av den myndighet

regeringen bestämmer.

Det åligger tillverkare att för tillsyn bereda kontrollmyndigheten tillhö- rande tjänsteman. närhelst han det fordrar. tillträde till lokal. där tillverk- ningen bedrives. att meddela kontrollmyndigheten begärda upplysningar angående tillverkningen och därmed sammanhängande förhållanden även— som att i övrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter. som av regeringen eller kontrollmyndigheten meddelas för erhållande av betryggande kon-

troll.

I_)en som på grund av tjänstetilig- gande erhållit del av upplysning som ovan sägs mä ej i vidare män än som påkallas av tjänsteutövningen yppa affärsjörhållande. varom han sålun- da erhållit kännedom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

3 Senaste lydelse 1975:(»91.

7. Förslag till Lag om ändring i valutalagen (1939z350)

Härigenom föreskrivs att 75 valutalagen (l939:350)' skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Den, som på grund av sin befatt- ning med i denna lag avsett ärende erhållit del av enskildas förhållan- den. må ej. i vidare män än ärendets beskaffenhet kräver, yppa vad för honom sålunda blivit känt.

Föreslagen lydelse

Den SONI har tagit befattning med något ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja vad han därvid har fått veta om enskildas personliga eller ekonomiska förhål— landen.

I det allmännas verksamhet tilläm- pas i stället bestämmelserna i sekre— tesslagen ( ] 980.000 ).

Ifall som avses iförsta stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 $$ brottsbalken .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1959262.

Prop. l979/80:80 6

8. Förslag till Lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering

l-lärigenom föreskrivs att 6 & lagen (1944: 133) om kastrering skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 &

Läkare eller annan, som & rja'ns- Den som har tagit befattning med lens vägnar eller eljest tagit befatt- kastrering eller med ärende angäen- ning med kastrering eller med ären- de sådan åtgärd får inte obehörigen de angående sådan åtgärd. må ej i röja vad som därvid har förekom- oträngr mål yppa något av vad därvid mir. förekommil. I det allmännas verksamhe/ tilläm-

pas [ stället bestämmelserna [ sekre- tesslagen (] 980.'000) .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

9. Förslag till Lag om ändring i byggnadslagen (1947:385)

Härigenom föreskrivs att 147 a åbyggnadslagen ( 1947:385)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980. '

1 Lagen omtryckt l972:775. Senaste lydelse av 147115 19751459.

10. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1947z630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar

Härigenom föreskrivs att lagen (1947:630) om inskränkning av offentlig- heten vid domstol beträffande allmänna handlingar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

11. Förslag till Lag om ändring i lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. 11. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvars- beredskap

Härigenom föreskrivs att 4 & lagen (1948:390) om skyldighet för närings- idkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvars- beredskapl skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse av 4 Få 1975zö93.

Prop. 1979/80z80 7

12. Förslag till Lag om ändring i lagen (l948:433) om försäkringsrörelse

l-lärigenom föreskrivs att 287 s' 3 mom. lagen (1948:433') om försäkrings— rörelsel skall upphöra att gälla vid utg:-"ingen av är 1980.

' Senaste lydelse av 2875 3 mom. wolzolll.

13. Förslag till Lag om ändring i militära rättegångslagen (1948z472)

Härigenom föreskrivs att 92 & militära rättegångslagen (1948:472)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

1 Senaste lydelse av 925 197ö:512.

14. Förslag till Lag om ändring i lagen (1949z345) om rätten till arbetstagares uppfinningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar

dels atti 1 & ordet "krigsmakten" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "försvarsmakten" i motsvarande form.

dels att i 10%? ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen". dels att 8 så skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 i?

Den som till följd av bestämmel- Den som till följd av bestämmel- serna i denna lag vinner kännedom serna i denna lag får kännedom om om uppfinning må ej utnyttja vad en uppfinning får inte utnyttja vad han sålunda erfarit eller i oträngt må! han sålunda har erfarit eller obehöri- yppa något därom. gen röja något därom.

! det allmännas verksamhet tilläm- pas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen ( I 980.000 ).

1 fall som avses i första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3.6 brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop. 1979/80:80 &

15. Förslag till Lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkrings- anstalt att driva försäkringsrörelse här i riket

Härigenom föreskrivs att 24.5 lagen (195(l:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva först'ikringsrt'irelsc här i riket skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 ä'

Gcncralagenten vare. pliktig: att. där ändring vidtages i det för anstalten gällande reglementet. inom tre månader därefter till försäkringsinspektionen insända beslutet därom:

att. därest av myndigheterna i anstaltens hemland framställts anmärkning mot anstaltens verksamhet. så fort ske kan skriftligen underrätta försäkrings- inspektionen därom;

att. inom åtta månader efter utgången av varje räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i "10 å avsedda redogörelsen angående anstaltens verksamhet inom riket;

att. beträffande livförsäkringsrörelse. till försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektioncns anvisningar upprättade och av aktuarien undertecknade handlingar nämligen dels inom åtta månader efter varje räkenskapsårs utgång redogörelse för beräkning av premiereserv och av återbäring. dels ock, i den mån så påfordras av inspektionen. statistisk- ekonomisk utredning angående verksamheten:

att. inom tre månader efter det berättelse om revision av anstaltens räkenskaper och förvaltning blivit å sammanträde med anstaltens delägare framlagd. till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av denna berättelse ävensom ett exemplar av anstaltens förvaltningsberättelse för den tid revisionen avsett;

att även i andra fall än ovan sagts lämna försäkringsinspektionen de upplysningar. som av inspektionen begäras i fråga om anstalten och dess verksamhet inom riket. samt att när som helst för befattningshavarc hos försäkringsinspektionen. som är behörig att företräda inspektionen. eller annan. som av inspektionen förordnats att företräda denna. hälla kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning.

Innefattar ändring i reglementet ändring av anstaltens firma, skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringcn i Post— och lnrikes Tidningar.

' Senaste lydelse 1977zö90.

Prop. l979/8l):80 ()

N,”.Nmmle lydelse lfih'eslagen lydelse

Vad j'örsäkringsinspek!innens fö- reträdare eller någon som biträder hmmm er/ilrit vid granskning av böcker. räkenskaper och andra handlingar mä ej obehörigen yp- pas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

l6 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (l.953:272)

Härigenom föreskrivs att 82 & uppbördslagen ( 19531272)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1981). ' Lagen omtryckt 107375. Senaste lydelse av 83.5 19752697 lagens rubrik 19743771.

l7 Förslag till Lag om ändring i lagen (l953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.

Härigenom föreskrivs att 16 & lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fcttemulsion m. m.I skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

1 Senaste lydelse av 16,5 |075:09s lagens rubrik 197430].

18. Förslag till Lag om ändring i lagen (1955:l83) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 192 5 lagen (19:55:183) om bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 192 5 F.nskildas förhållanden till bank- Enskildas fi:")rhållanden till bank- aktiebolag må ej i ()trängl mål aktiebolag får inte obehörigen rö— yppas. jas.

! der allmännas verksamhet (ll/äm- pas [ ställe! bestämmelserna [ sekre- tesslagen ( ] 980.000 ).

Prop. l979/80:80 ltl

.thn'arantle lule/se l—i'ires/agen lvl/else

Ifall som avses iji'irsta stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 s* brullslmlken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari lQHl.

19. Förslag till Lag om ändring i lagen (l955:4l6) om sparbanker

Härigenom föreskrivs att 98.5 lagen (19552416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 98 & Enskildas förhållanden till spar- Enskildas förhållanden till spar- bank må ej yppas i ()trängt mål. bank får inte obehörigen röjas.

I det allmännas verksamhet tilläm- pas i stället bestämmelserna i sekre— tesslagen ( 1 980-000 ).

ifall som avses iförsm styrke! skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 # brottsbalken .

Denna lag träder i kraft den 1 januari l98l.

20. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1956:216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom föreskrivs att 89ä lagen (1956216) om jordbrukskasserörel- sen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 89 & Enskildas förhållanden till kredit- Enskildas förhållanden till kredit- kassa må ej i oträngr mål _vppas. kassa får inte obehörigen röjas.

[ tlet allmännas verksamhet tilläm- pas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen ( [ 980:()00 ).

Ifall som ar 'ses i första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 # brottsbalken .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop. 1979/80:80 t 1

2] Förslag till Lag om ändring i lagen (l956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensl'örhållanden

Härigenttmt föreskrivs att 9 och 12 & lagen (19561245) om uppgiftsskyl- dighet rörande pris- och konkurrensförhaHanden skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

22. Förslag till Lag om ändring i atomenergilagen (1956z306)

Härigenom föreskrivs att 1 l s atomenergilagen (19562306)l skall upphöra att gälla vid utgangen av är 1980.

' Senaste lydelse av ll & 19751706.

23. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956z623)

Härigenom föreskrivs att 117 och 198 åå taxeringslagen (l956:623)' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

' Lagen omtryckt 1971 :399, Senaste lydelse av 117 & 1978354 1985 19751707 lagens rubrik l974:773.

24. Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.

Härigenom föreskrivs att 20 & lagen (1957343) om ()Ijelagring m. m.' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980. 1 Lagen omtryckt 1977z939. Senaste lydelse av lagens ruhrik 1973z70t4.

25. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1957:668) om utlämning för brott

Härigenom föreskrivs att 19.5 lagen (19571668) om utlämning för brott skall upphöra att gälla vid utgangen av är 1980.

26. Förslag till Lag om ändring i strålskyddslagen (1958:110)

Härigenom föreskrivs att 21 å. striilskyddslagen (19581110) skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

Prop. 1979/80:80

27. Förslag till Lag om ändring i lagen tl958:295) om sjömansskatt

I-lärigenom föreskrivs att 29.5 lagen ('19581295) om sjömansskatt' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av 29% 11. ..7111 lagens" rubrik l97-1:.777.

28. Förslag till Lag om ändring i hälsovårdsstadgan (l958:663)

Härigenom föreskrivs att 82 sihälsovärdsstadgan ( 1958zöö3) skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

825

Den som har att utöva tillsyn över allmänna hälsovärden ska/[ för full- görande av tillsynen äga tillträde till bostad. lokal och område ävensom rätt att där _företaga undersökning. vartill hans tjänsteäligganden giva anledning. Handräckning av polis- myndigheten mä begäras om till- träde Vägras utan godtagbart skäl. Tillsynen skall utövas pit sädant sätt. att den vållar minsta möjliga olägen- het för allmänheten.

Den som har eller haft att utöva tillsyn eller anlitats som biträde vid til/synsverksamhetens utövande må ej röja eller obehörigen utnyttja yrkeshemlighel. som därigenom bli- vit känd för honom, och ej heller. där det ej kan anses påkallat [ tjänstens intresse. yppa annatförhållande. vil-

ket sälunda blivit honom klantigt.

Den som utövar tillsyn över den allmänna hälsovården har för att fullgöra tillsynen rätt artfå tillträde till bostäder. lokaler och områden samt rätt att där göra nödvändiga undersökningar. Handräckning av polismyndigheten får begäras. om tillträde vägras utan godtagbart skäl. Tillsynen skall utövas på ett sådant sätt. att den medför minsta möjliga olägenhet för allmänheten.

Den som har deltagit i tillsyn över den allmänna hälsovården får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om enskildas per- sonliga förhållanden eller enskildas affärs- eller driftförhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället för vad som nu har sagts bestämmelserna i (l()8().'()()()).

sek retesslagen

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

l'rop. l979/80:80 13

29. Förslag till Lag om ändring i lagen (19:79:92) om förfarandet vid viss konsum- tionsheskattning

Härigenom föreskrivs att 49 & lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattningl skall upphöra att gälla vid utgangen är 1980. ' Senaste lydelse av

49.5 1975:711 lagens rubrik 197-1:8()3.

30. Förslag till Lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark. Finland, Island och Norge

Härigenom föreskrivs att 13 s lagen (1959z25-1) om utlämning för brott till Danmark. Finland. Island och Norge skall upphöra att gälla vid utgängen av iir 1980.

31. Förslag till Lag om ändring i reglementet tl959:293) angående allmänna pen- sionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrivs att 25 & reglementet (19591293) angäende allmänna pensionsfondens förvaltning skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

32. Förslag till Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 10 & lagen ( 1959551 ) om beräkning av pensions— grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10.5

Handling. som upprättats för beräkning av pensionsgrundande in- komst eller som avlämnats eller till- handahållits enligt bestämmelse i denna lag. må icke tillhandahållas annan tjänsteman än den som i och

1 Lagen omtryckt 197ozl015. Senast lydelse av lagens rubrik I97özl015.

Handlingar. som har upprättats för beräkning av pensionsgrundande inkomst eller som har avlämnats eller tillhandahållits enligt någon bestämmelse i denna lag. får inte tillhandahällas annan tjänsteman än

Prop. l979/8ll:80

Nuvarande lydelse

för sin befattning bör erhålla del dårar-'. Ledamot i la_t'eringsm'intnd eller skatterätt må taga del av hund- ling som nyss sagts.

Den som äger taga del av hund— ling, varan: i första stycketsägs. ntåi den mån så erfordras för fullgörande av vad som enligt denna lag åligger hunomjänn'äl taga del av sjt'ilwlekla- ration och annan uppgift eller hand- ling. som avlämnats till ledning vid ärlig taxering. och handling. som upprättats vid taxeringskontroll en- ligt taxeringslagen (19561123). även- som handling, som avlämnats till ledning för uppbörd av skatt.

Den som tagit delav handling. som [första eller andra stycket sägs, må ej i vidare män än som erfordras för utövning av tjänst öjfetttliggi'iru eller yppa innehållet i sådan handling.

14

I"t'it'('.s/(t,t_'ett lyda/se

den som för sin befattning börja del av dessa. Ledamöter i taxerings— nämnden, länsrätten eller mellan— ktjnnmunula skatteriitten fdr ta del av handlingar som nyss har sagts.

Den som ftir ta del av sådana handlingar, som avses i första styck— et ,jiir också ta del av självt/ekIaratio— ner och andra uppgifter eller hand— lingar som har its-"lämnats till ledning vid ärlig taxering. handlingar som har upprättats vid taseringskontroll enligt (195052?) samt handlingar som har avlämnats

taxeringslagen

till ledning för uppbörd av skatt. om han behöver detjör att kunna fullgö- ru sitta skyldigheter enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

33. Förslag till Lag om ändring i lagen (l959:5521 om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs att 505 lagen (19591552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 50 &: Handling. som har avlämnats eller Handlingar. som har avlämnats

tillhamlahällits enligt bestämmelsei eller tillhandahållits enligt någon

' Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938. 3 Senaste lydelse 1978356.

Prop. l979/8flz80

Nuvarande ltt/else

denna lag. far it'ke tillhandahallas annan tjänsteman än den söm i (n'/! för sin befattning hör erluilla del därav.

Den som far taga del av handling. som st't'gs i första stycket. fär i den mån sti erfwdras för 'lllllgtill'tllltlt' av vad som enligt denna lag (iligger lummn. öeksa taga del av självdekla- ration och anttan uppgift eller ltatul- ling. som har avlämnats till ledning vid ärlig taxering. (te/t handling, som har upprättats vid taxeringsköntroll ( l95(1:623).

ävensom handling. som har avläm—

enligt taxeringslagen nats till ledning för uppbörd av skatt.

Dett som ltar tagit delav handling. som sägs'i första eller andra stycket. får ej i vidare mån än som erjttrdras för utövning av tjiittst o_/_'/Ptttliggöra eller _vppa innehållet i slidan hand- ling.

Arhetsgivaruppgift samt annan uppgift eller handling som avses i denna paragraf fär tillhandahållas myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överens- kommelse om handräekning i ären- de om avgift enligt system för social trygghet. Innehållet i motsvarande handling sum ltar upprättats eller inkommit med anledning av sådan ("iverenskmaine/se och vad som i övrigt Itarjiirekmnmit vid utredning enligt ö ! 'erensk()mmelsen får ej _vppas i vidare mån (in vad som iirföreskri— vet beträffande innehållet i arbetsgi- varuppgijt.

I'iit't's/agen lule/se

bestämmelse i denna lag. får inte tillhandahi'tllas annan tjänsteman än den som för sin befattning hörfti del av dessa.

Den som far ta del av sådana handlingar. som avses i första styck- et. fär öeksä ta del av sjii/vdeklaratiu- ner och andra uppgifter eller ltand- lingar som har avlämnats till ledning vid arlig taxering. handlingar som har upprättats vid taxeringskontmll (19561623) saint handlingar som har avlämnats

enligt taxeringslagen till ledning för ttpphörd av skatt. om ltatt behöver detför att kttnttttjitllgö- ra sitta skyldigheter ett/igt denna lag.

Arhetsgivaruppgift samt annan uppgift eller handling som avses i denna paragraf far tillhandahållas myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överens- kommelse om handräekning i ären- de om avgift enligt system för social trygghet.

Denna lag träder i kraft den I januari l98l.

Prop. l979/80:80

34. Förslag till

lh

Lag om ändring i eivilförsvarslagen (196004)

Härigenom föreskrivs att 82 & eivilfi'irsvarslagen ( lOtäl):7—'l)' skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse ift'ireslttgen lydelse

az k:

Den som pä grund av bestämmel- se i denna lag har fatt kännedom om _vrkes/tetn/igltet, arl)etsfr'itjl'arande. alliirs/t'irhlillande. enskilds personli— ga eller ekonomiska _lt'it'lttillantlett eller förhallande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet fär ej obehörigen _vppa eller utnyttja vad han sälunda har erfa- rit.

Den som pa grund av bestämmel- se i denna lag har lätt kännedom om enskilds" ttl/iit'.s'- eller dt'i/t/örluillan— den eller förhällande av betydelse för fölkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han sälunda har erfarit.

[det allmännas verksam/tet tilläm- pas i stiillet liestiimmelrerna i sekre- tesslagett ( 198!):()()()).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

llagen omtryckt 10752712. i'- Senaste lydelse 19781203.

35. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

llärigenom föreskrivs att 15 5 lagen (19611181 ) om försäljning av teknisk sprit och alkt'tholhaltiga preparat) skall upphöra att gälla vid utgången av är 1981).

1 Senaste lydelse av 155 1975:7lh lagens rubrik 1975:716.

36. Förslag till Lag om ändring i lagen (196138!) om tillverkning av och handel med

fodermedel m. m.

Härigenom fi.")reskrivs att 14.5 lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.] skall upphöra att gälla vid utgången av är

1981).

1 Senaste lydelse av 14.519752717 lagens rubrik 19751717.

Prop. 1979/80:80 17

37. Förslag till Lag om ändring i sjukvårdslagen (l962:242)

Härigenom föreskrivs att 35 ssjukvardslagen ( l%2:242)' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

' Senaste lydelse av 35; 197510?

38. Förslag till Lag om ändring i lagen (l962:38|) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 18 kap. ZSÖ lagen (19622381) om allmän försäkring] skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 28 %$

Vad ledamot av styrelse. pensions— delegation eller försäkringsnämnd. revisor eller hefattttingshavare hos allmän försäkringskassa sä oek den som eljest biträdersddan kassa under sitt verksamhet 1105 kassan erfarit rörande enskilds personliga för/täl- landen må ej obehörigen _vppas.

Alla handlingar i förekommande Alla handlingar i ärenden hos de ärendenskola sä förvaras. att de icke allmänna försäkringskassorna skall äro tillgängliga för obehöriga. förvaras så. att de inte är tillgängliga

för obehöriga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Lagen omtryckt 1977:o3(l.

39. Förslag till Lag om ändring i krigshandelslagen (1964zl9)

Härigenom föreskrivs i fråga om krigshandelslagen (1964zl9) dels atti 1. 3 och 7 ss ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form.

dels att 5 Ö skall ha nedan angivna lydelse.

2 Riksdagen [WO/80. ] saml. Nr 80

Prop. 1979/80:80 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 s

Den som genom att lämna underrättelse om egen eller annans verksamhet eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse medverkar till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande över eller befordran av vara. som omförmälcs i 2 s. dötnes. om han insett eller bort inse att övervakningen utövas av främmande makt eller eljest är av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse. till dagsböter eller fängelse i högst ett år. säfratnt ej för gärningen är stadgat strängare straff i 19 kap. brottsbalken.

l-lar åtgärden vidtagits med stöd av lag. handelsbruk eller annan sed- vänja eller har den som vidtog åtgär- den handlat i överensstämmelse med anvisning. som för visst fall eller eljest meddelats av Konungen eller av myndighet. vilken enligt Konung- ens fi:)rordnande är behörig därtill. eller har han allenast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller har han av annan sådan anledning ägt fog för gärningen. skall vad i första stycket stadgas icke äga till— lämpning.

Har ätgärden vidtagits med stöd av lag. handelsbruk eller annan sed- vänja eller har den som vidtog åtgär- den handlat i överensstämmelse med anvisning. som för visst fall eller eljest meddelats av regeringen eller av myndighet. vilket enligt regering- ens förordnande är behörig därtill. eller har han allenast pä brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller har han av annan sädan anledning ägt fog för gärningen. skall vad i första stycket stadgas icke äga till- lätnpning.

[ det allmännas verksamhet tilläm- pas i stället hestämme/serna i sekre- tesslagen ( [ 980.'()()0 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

40. Förslag till Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964z308)

Härigenom föreskrivs att 55 & stämpelskattelagen (196413081' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

1 Lagen omtryckt 1979:1(160. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:864.

41. Förslag till Lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål

Härigenom föreskrivs att 8 15 lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Lagen omtryckt 197321214. Senaste lydelse av 815 1975z720.

Prop. 1979/80z80

42. Förslag till

19

Lag om ändring i stadgan (1964:679) om notarius publicus

Härigenom föreskrivs att 7 lå stadgan (.1964zö79) om notarius publicus skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Notarius publicus skall fullgöra sitt uppdrag med redlighet. nit och oväld. Han mri icke obehörigen yppa vad som meddelats honom i förtroen- de.

Föreslagen lydelse

75

Notarius publicus skall fullgöra sitt uppdrag med redlighet, nit och oväld.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

43 Förslag till Lag om ändring i lagen (l965:61) om behörighet att utöva veterinär-

yrket m. m.

Härigenom föreskrivs att 165 lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16äl

Veterinär får icke yppa något som meddelats honom i förtroende i hans egenskap av veterinär eller obehöri- gen uppenbara vad han i denna egenskap erfarit om djursjukdom eller dess uppkomst. Han får ej heller obehörigen röja eller utnyttja yrkes- hemlighet som han fått kännedom om i sin verksamhet.

En veterinär får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i sin yrkesutövning har fått veta om enskil- das affärs- eller driftförhållanden.

I det allmännas verksamhet tillåtn- pas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen (I980.'000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Senaste lydelse l975:684.

Prop. l979/80:80

44. Förslag till

20

Lag om ändring i lagen (l965:7l9) om säkerheten på fartyg

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 95 lagen (l965z719) om säkerheten pa fartyg] skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Fr'ireslagen lydelse

1 kap.

Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han under uppdraget eller i tjänsten har erfarit om yrkeshemlighet. arbetsft'irfaran- de. affärsförhållande, enskilds per- sonliga förhallande eller förhållande av betydelse för landets försvar.

Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskrnnmitte får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget eller i tjänsten har erfarit om yrkeshemlighet. arbetsförfaran- de. affärsft'jrhfillande. enskilds per- sonliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.

[ det allmännas verksamhet tilläm- pas [ stället hestämmelserna [' sekre- tesslagen (198():00()). I fråga om den som iir skyddsrmtbtul eller ledamot i .vkyddskmnmitté på fartyg i det all- nu'innas verksam/tet tillämpas 14 kap. 7, 9 or'h It) 935 sekretesslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Lagen omtryckt 1978:109.

45. Förslag till Lag om ändring i lagen (]966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:314) om kontinentalsoek-

elnl

dels att 13 & skall upphöra att gälla. dels att 14.5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 &:

Den som utom riket begått brott som avses i 11 eller 13 s. dömes, om

' Senaste lydelse av 13 5 19755723. :Sennste lydelse 1975z723.

Den som utom riket har begått

brott som avses i 11 &. döms om han

Prop. 1979/80:80

Nuvarande lydelse

han finnes här. efter denna lag och brottsbalken saint vid svensk dom— stol. även om 2 kap. 2 eller 35 nämnda balk ej är tillämplig och utan hinder av 2 kap. Sas' första och andra styckena nämnda balk.

Föreslagen lydelse

finns här. efter denna lag och brotts- balken samt vid svensk domstol. även om 2 kap. 2 eller 3 & nämnda balk inte är tillämplig och utan hin- der av 2 kap. 5 a & första och andra styckena nämnda balk.

Har regeringen föreskriva att sek- retess enligt 8 kap. 6 s sekretesslagen (198():00()) skall gälla i verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av förevarande lag. tillämpas första stycket också i fråga om den som röjer uppgifter vilka han till följd härav är skyldig att hemlighålla.

Åtal för brott som avses i ll 5 första och tredje styckena fär väckas endast efter förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

46. Förslag till Lag om ändring i lagen (1967z940) angående omsorger om vissa

psykiskt utvecklingsstörda

Härigenom föreskrivs att 58.5 lagen (1967:94t)) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

' Senaste lydelse l975:724.

47. Förslag till Lag om ändring i lagen ( l968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 65 5 lagen (1968z430) om mervärdeskatt' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

' Lagen omtryckt l()79:3(l4.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z885.

Prop. 1979/80:80

48. Förslag till

'i')

Lag om ändring i miljöskyddslagen ( 1969:387 )

Härigenom föreskrivs att 44 åmiljöskyddslagen (19692387l' skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

445

Den som tagit befattning med till- syn enligt denna lag får ej obehöri- gen yppa yrkeshemlighet som däri- genom blivit känd för honom eller driftanordning. affänsförhållande el- ler förhållande av betydelse för lan- dets försvar varom han sålunda fått kännedom.

Den som har deltagit i tillsyn enligt denna lag eller har utfört sådan undersökning som anges i 43 9' andra stycket andra meningen får inte obe- hörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för landets försvar.

I det allmännas verksamhet til/änt-

pas i stället bestämmelserna [ sekre-

tesslagen ( 1980:000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Lagen omtryckt 1972:782.

49. Förslag till Lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103)

Härigenom föreskrivs att 14 5 allmänna arbetstidslagen (1970z103)l skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

1 Senaste lydelse av 14 & l975:728.

50. Förslag till Lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)

Härigenom föreskrivs att 21 åsjöarbetstidslagen (1970: 105)| skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste ll'delse av 21 5 1975:729.

Prop. l979/80:80

51 Förslag till Lag om ändring i lagen (l97tlz244) om allmänna vatten- och

avloppsanläggningar

llärigcnom föreskrivs att 34 5 lagen (1970:244) om allmiinna vatten- och avloppsanläggningarl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34.5

Den som deltagit i undersökning enligt ZOå får ej obehörigen röja eller nyttja yrkeshemlighet eller annat förhållande som han därvid fått kun- skap om. Motsvarande gäller för tillsynsman eller syssloman med avseende på vad han erfarit på grund av sitt uppdrag.

Den som deltar eller har deltagit i undersökning enligt 20.5 får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har fått veta om enskildas affärs- eller driftförhållanden. Vad nu har sagts gäller även syssloman med avseende på vad han har erfarit på grund av sitt uppdrag.

I det allmännas verksamhet tilläm-

pas i stället bestämmelserna i sekre-

tesslagen ( I 980.000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Lagen omtryckt 1976:842.

52. Förslag till Lag om ändring i lagen (I970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete

Härigenom föreskrivs att 16 5 lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete1 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

' Senaste lydelse av 165 1975:732.

53. Förslag till Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)

Härigenom föreskrivs att 28 & livsmedelslagen(1971 1511) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

Prop. BWO/80:80

54. Förslag till Lag om ändring i lagen tl97lzlo78) om l'örsvarsupplinningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (197111078) om försvarsuppfin-

ningar'

dels att 21 & skall upphöra att gälla. dels att nuvarande 19. 21) och 22 åå skall betecknas 21 "”? respektive 23 s.

,.a...

dels att 4. 5. (). 9 och 16 55 skall ha nedan angivna lydelse. dels att rubriken närmast före nuvarande 19 & skall sättas närmast före nya 21 &.

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 19 och Zl.) && och närmast före nya 19% en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Försvarsuppfinning som tillkom- mit i Sverige eller tillhör här bosatt fysisk person eller tillhör svensk juridisk person (svensk försvarsupp- finning) får ej offentliggöras eller på annat sätt obehörigen _vppas. innan granskningsnämnden enligt vad ne- dan sägs prövat om uppfinningen skall hållas hemlig.

55

Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning. som inges till patentmyndigheten. skal! av denna underställas granskningsnämnden för prövning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig.

Den som vill att svensk försvars- uppfinning. varå patent icke sökts, skall få offentliggöras eller på annat sätt yppas skall hos gransknings- nämnden ansöka om sådan prövning som avses i första stycket. Detsam- ma gäller den som vill söka patent på

' Lagen omtryckt 1978:157.

Föreslagen lydelse

flå

En försvarsuppfinning som har tillkommit i Sverige eller tillhör en här bosatt fysisk person eller tillhör en svensk juridisk person (svensk försvarsuppfinning) får inte offent- liggöras eller på annat sätt obehöri- gen röjas, innan granskningsnämn- den enligt vad nedan sägs har prövat om uppfinningen skall hållas hem- lig.

Om en ansökan om patent på en svensk försvarsuppfinning ges in till patentmyndighetcn. skall denna un- derställa granskningsnämnden an- sökningen för prövning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig.

Den som vill att en svensk för- svarsuppfinning. på vilken patent inte har sökts. skall få offentliggöras eller på annat sätt röjas skall hos granskningsnämnden ansöka om så- dan prövning som avses i första stycket. Detsamma gäller den som

Prop. MW)/80:80

Nurarum'le lydelse

svensk försvarsuppfinning genom att till annan mottagare än patcntmyn— (ligheten inge internationell patent— ansökan som avses i 3 kap. patentla- gen (19ti7z837) eller europeisk pa- tentansökan som avses i 11 kap. samma lag.

Finner granskningsnämnden vid prövning som avses i 5 & att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hälles hemlig. skall nämnden förordna att uppfinningen icke fär offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas.

Om särskilda skäl föreligger, kan regeringen förordna. att uppfinning som omfattas av f("irordnande enligt 6 & titan hinder av förordnandet fär _vppas för annan, under förutsättning att hemligltällandet i övrigt av upp- finningen icke därigenom äventy- ras.

Föreslagen fvt/else

vill söka patent pa en svensk för— svarsuppfinning genom att till annan mottagare än patentm_vndighetcn inge intermitionell patentansökan som avses i 3 kap. patentlagen(19672837) cller curopcisk patentan- sökan som avses i 11 kap. samma

lag.

Finner granskningsnämnden vid sådan prövning som avses i 5.5 att det är av väsentlig betydelse för hälls hemlig. skall nämnden förordna att uppfinningen inte fär offentliggöras eller pä försvaret att uppfinningen

annat sätt obehörigen

röjas.

Om särskilda skäl föreligger. kan regeringen förordna. att en uppfin- ning som omfattas av förordnande enligt 6 %$ titan hinder av förordnan- det får röjas för annan. under förut- sättning att hemlighållandet i övrigt av uppfinningen inte därigenom äventyras.

lös'

Är i fall som avses i 15 & uppfin- ningen hemlig enligt lag i främman- de stat öch fär patentpä uppfinning- en enligt överensk(nnmelsc mellan Sverige och den främmande staten sökas i Sverige under/öratsättning att uppfinningen hälles hemlig här, skall granskningsnännulen förordna, att uppfinningen icke får ö/j'entliggtfiras eller på (mna! sätt obehörigen yppas.

Är i fall som avses i 15 &" uppfin- ningen hemlig enligt lag i en främ— mande stat. skall granskningsnämn- den jörortlna att uppfinningen inte får offer-illiggörtls' eller på (tll/Ill! sätt röjas.

[ . om patent på upp/inningen enligt överensk()mmelse mel/an Sve- rige och den främmande staten för sökas under förutsättning att uppfin-

Prop. 1979/80:80

Nuvarande lvde/se

Hål/es uppfinningen hemlig enligt lag i främmande stat utan att omfattas av sådan överenskommelse och finner nämnden att det är av väsentlig bety- delse för försvaret att uppfinningen hälles hemlig här, skall nämnden förordna, att uppfinningen icke får offentliggöras eller på annat sätt obe- hörigen yppas.

36

föreslagen lule/se

ningen hålls hemlig här,

2. om nämnden finner att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålls hemlig här.

Bestämmelser om sekretess hos myndigheter.

19.5

Sekretess gäller i mål och ärenden enligt denna lag för uppgifter som enligt 4 .é' eller till följd av förordnan- de enligt 6 eller 16 i? inte får offentlig- göras eller pä armar sätt obehörigen röjas. Föreskrifterna i I och I 1—l4 kap. sekretesslagen ( ] 980.000)" gäller ifråga om denna sekretess.

Andra bestämmelser om sekretess med hänsyn till rikets säkerhet samt bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhål- landen finns i sekretesslagen.

205

Utöver vad som följer av 5 kap. 1 55 rättegångsbalken får en domstol förordna att en förhandling i mål om ersättning eller ansvar som grundar sig på denna lag skall hållas inom stängda dörrar. om det kan antas att vid förhandlingen kommer att före- bringas uppgifter för vilka hos dom-

stolen gäller sekretess som avses i 1955.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1

Prop. l979/80:80 27

55. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 197] :] 154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten

lliirigenom föreskrivs att 7 Q' lagen ( l97l :1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten] skall upphöra att gälla vid utgången av är 'l980.

* Senaste lydelse av 7 %$ 19751735.

56. Förslag till Lag om ändring i lagen (l97l:1204) om byggnadstillstånd m. m.

Härigenom föreskrivs att 7å lagen (1971:1204) om byggnadstillständ m. m. skall upphöra att gälla vid utgängen av år 1980.

57. Förslag till Lag om ändring i lagen ( l972zl 19) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 7 5 lagen ('_1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 ä'

Den som tagit befattning med Den som har tagit befattning med ärende enligt denna lag får ej obehö- ärende enligt denna lag får inte rigen yppa vad han därvid erfarit om obehörigen röja vad han därvid har enskilds personliga förhållanden. erfarit om enskilds personliga för-

hållanden. I det allmännas verksamhet tilläm-

pas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen ( I 980.000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse l975:737.

Prop. NNO/80:80 28

58. Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:188l om arrendenämnder och hyres- nämnder

Härigenmn föreskrivs att 37å lagen (19731188) om arrendenämnder och hyresnämnder skall ha nedan angivna lydelse.

tN'tn'arande lydelse Föreslagen lydelse

27 %*

Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet och ordning vid domstol äger motsvarande tillämpning vid nämnd. Expert som avses i 5 å andra stycket denna lag fär närvara vid hyresnämndens överläggning till beslut.

Il/z'irer vadsmnfö/jerav5 kap. I # riittegångslmlken kan hyresnämnd förordna att sammanträde för hand- läggning av iirende enligt ]. 9 eller 17 # lagen ”975.7133) mnjörvärv at' Ityresfastig/tet nt. m. eller enligt II .5 andra stycket eller 12. I.? eller IO åf imstadsl'ört'al/ningslagen (1977: 792) skall lui/las inom stängda dörrar, om det behövs av hänsyn till prit'at/it'ets helgd eller enskilds behöriga ekono— miska intresse.

Denna lag träder i kraft den i januari l98l.

' Senaste lydelse 19771794.

59. Förslag till Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenotn föreskrivs i fräga om datalagen (1973z289ll dels att 19.5 skall upphöra att gälla, dels att ll och 13 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 Ö Personuppgift som ingar i personregister får ej lämnas ut. om det finns anledning antaga att uppgiften skall användas för automatisk databelmndling

' Lagen omtryckt !()79133—1.

Prop. 1979/80:80 21)

.N'tn'arande lydelse I'l'irt's/agen lydelse

i strid med denna lag. Finns det anledning antaga att personuppgift skall användas för auttmtatisk databelntmlliug i utlandet. fär uppgiften lämnas ut endast efter medgivande av datainspektioneu. Sädant medgivande far lämnas endast om det kan antagas att utlämnandet av uppgiften ieke kommer att medföra otillbörligt inträng i personlig integritet.

Ifråga om förhud för myndighet att lämna ut jwrstntnppgift finns lwstännnelser i lagen (1937249) am inskränkningari rätten att utbekum- ma allmänna hand/ingar.

! det allntännas verksamhet til/änt- pas [ stället bestämtnelserna i sekre— tesslagen ( ] f)8('):()t)() ).

13.5

Registeransvarig eller annan som tagit befattning med personregister eller med uppgifter som samlats in för att ingå i sädant register fär ej obehörigen _vppa vad han till följd därav fått veta om enskilds personli- ga förhållanden.

llar personuppgift i enlighet med föreskrift. meddelad enligt (7 eller 18 &. lämnats ut på villkor som inskränker mottagarens rätt att vida- rebefordra uppgiften. fär mottaga- ren eller den som i hans verksamhet tagit befattning med uppgiften ieke obehörigen yppa vad han därigenom fått veta om enskilds personliga för- hällanden.

Registeransvarig eller annan som tagit befattning med personregister eller med uppgifter som samlats in för att inga i sädant register får inte obehörigen röja vad han till följd därav fått veta om enskilds personli- ga förhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället för vad som nu har sagts bestämmelserna [ sekretesslagen ( ] 980.000 ).

Har personuppgift i enlighet med föreskrift. meddelad enligt Ö eller 18 &. lämnats ut på villkor som inskränker enskild nwttagares rätt att vidarebefordra uppgiften. fär mottagaren eller den som i hans verksamhet tagit befattning med uppgiften inte obehörigen röja vad han därigenom fätt veta om enskilds personliga förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop. l979/80:80

60. Förslag till

31)

Lag om ändring i lagen ( l973:329) om hälso- och miljöfarliga

varor

llärigenom föreskrivs att 17 & lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 ä'

Den som tagit befattning med ärende som avses i denna lag fär ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid erfarit om yrkeshemlighet eller affärsförhällande.

Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag fär ej obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshem- lighet eller affärsförhällande.

Idet allmännas verksam/tet tilläm- pas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen ( I 980.000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse av 17% 1975:741.

61. Förslag till Lag om ändring i tullagen (1973z670)

Härigenom föreskrivs att 54 & tullagen (1973zb7tl) skall upphöra att gälla

vid utgången av är 1980.

62. Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande

åtgärder

Härigenom föreskrivs att lös' lagen ( 1974:13 ) om vissa anställningsfräm-

jande åtgärder skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

165

Vad någon vid tillämpning av den- na lag fått veta om enskilt företags eller enskild sammans/umings affärs- eller driftsft'jrhällanden eller om enskilds personliga förhållanden får han ej obehörigen yppa eller nyttja.

Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden eller affärs- eller drift.sf(')'rlzällanden.

Prop. I979/81l:80 31

I det allmännas verks-anlitar tilläm- par i stället bestämnie/serna [ sekre- 1e.v.r/agc'n ( I 980:()()()). Ifråga om upp- gifter .wnn en myndighet enligt före- varande lag lämnar till en företrädare för en arbemtagarorganisuliml vid myndig/iela! eller vid någon annan myndighet giiller [4 kap. 9.3 sekre- tess/agan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

63. Förslag till Lag om ändring i lagen (l974:268) med anledning av miljöskyddskon- ventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland. Norge och Sverige

Härigenom föreskriVs att 2,5 lagen (1974:268) med anledning av miljö- skyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark. Finland. Norge och Sverige' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

' Senaste lydelse av 2 & 1*)75:745.

64. Förslag till Lag om ändring i gruvlagen (l974:342)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 å gruvlagen (1974:342)' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980. 1Senaste lydelse av 11 kap. 5.5 1975:746. 65 Förslag till Lag om ändring i abortlagen(1974z595)

Härigenom föreskrivs att 8 % abortlagcn ( 1974595)l skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

1 Senaste lydelse av Så 1975:747.

66. Förslag till Lag om ändring i lagen (1974z890) om vissa mineralfyndigheter

Härigenom föreskrivs att 45 5 lagen (1974z890) om vissa mineralfyndighe- ler' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

1 Senaste lydelse av 455 1975748.

Prop. 1979/Sllz80 "32

67. Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:lll82l om bostadsdomstol

l-lärigenom föreskrivs att 17 & lagen ( 11)74:11182) om bostadsdomstol skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse l'i'ireslagen lydelse

17 å'

("nu rättegangen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 52 kap. 3, 5—9. 1 1 och 13 ss rättegangsbalken om besvär i hovrätt samt vad som i samma balk är föreskrivet om tvistemäl. allt i den män ej annat följer av denna lag eller annan författning.

li'tz'r'vervad som följer av5 kap. I s* rältegångslmlken kan bostadsd(mt- stolen jörordna att sammanträde för handläggning av ärende enligt ]. '.) eller 17 .b' lagen (1971-1132) ("nn för- värv av hyresfastighet rn. in. eller enligt 1] s* andra styeket eller [Z. [3 eller [() s*" hostads/ örvallningslagen (1977:792) skall hållas inom stängda dörrar, mn det behövs av hänsvn till privatlivels helgd eller enskilds behö- riga ekonmniska intresse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Senaste lydelse 1*)77:796.

68. Förslag till Lag om ändring i lagen (l975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975

l-lärigenom föreskrivs att 16 & lagen (' 197335) om folk— och bostadsräkning är 1975' skall upphöra att gälla vid utgängen av är 1980.

1 Senaste lydelse av 16% 1975:749.

69. Förslag till Lag om ändring i lagen (1975: 187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål

Härigenom föreskrivs att 8 & lagen (19751187l om kontroll av fabriksste- riliserade engängsartiklar för hälso- och sjukvärdsändamäl skall ha nedan angivna lydelse.

Prop. l979/80:80

Nuvarande [vile/se

8.-

Den som har tagit befattning med ärende som avses i denna lag får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshcmlighet eller affärsförhållande.

Föreslagen [vr/else

Den som har tagit befattning med ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshem- lighet eller affärsfi'irhz'illande.

I det allmännas verksamhet tilläm- pas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen ( I 980.000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

70. Förslag till Lag om ändring i oljekrislagen (l975:l97)

Härigenom föreskrivs att 18 & oljekrislagen(1975:197)1 skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

1 Lagen omtryckt 1978269.

7! Förslag till Lag om ändring i steriliseringslagen(1975:580)

Härigenom föreskrivs att 7 li steriliseringslagen(1975580) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

72. Förslag till Lag om ändring i lagen (l975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare

Härigenom föreskrivs att 2 5 lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

.) .

Den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare enligt 1 5 får ej obehörigen yppa vad han under uppdraget har erfarit om enskilds personliga förhållanden el- ler om yrkeshemlighet. affärsförhäl- lande eller förhållande av betydelse för landets försvar. Vad som har

3 Riksdagen 1979/80. ] saml. Nr 80

Föreslagen lydelse

Den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare enligt 1.5 får inte obehörigen röja vad han under uppdraget har erfarit om enskilds personliga förhållanden eller om yrkeshemlighct, affärsför— hållande eller förhållande av bety- delse för landets försvar. Vad som

Prop. l979/81lz80

Nuvarande lydelse

sagts nu gäller även den som är eller har varit anställd som tolk eller översättare.

Föreslagen lydelse

har sagts nu gäller även den som är eller har varit anställd som tolk eller översättare.

] det allmännas verksamhet tilläm- pas i stället bestämnzelserna i sekre- tesslagen ( I 980.000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

73 Förslag till Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och

avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att 28 å bevissäkringslagen (1975:1()27) för skatte- och avgiftsprocesscn skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

74. Förslag till Lag om ändring i lagen (l975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja

Härigenom föreskrivs att 65 lagen (197511083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

75. Förslag till Lag om ändring i lagen (1975: 1 154) om varningstext och innehållsde- klaration på tobaksvaror

Härigenom föreskrivs att 8ä lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration pä tobaksvaror skall ha nedan angivna lydelse.

Nut-'arande lydelse

Den som har deltagit i tillsyn enligt denna lag eller på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller affärsför- hållande.

Föreslagen lydelse

Den som har deltagit i tillsyn enligt denna lag eller på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller af- färsförhållande.

I det allmännas verksamhet tilläm- pas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen ( I 980.000 ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop. l979/80:80 35

76. Förslag till Lag om ändring i marknadsföringslagen (1975zl418)

Härigenom föreskrivs att 21 å marknadsföringslagen(197511418) skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

77. Förslag till Lag om ändring i lagen ( l976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap

Härigenom föreskrivs att 7 5 lagen (1976:295) om skyldighet för närings- idkare att medverka vid lagring för försörjningsbercdskap skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

78. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planerings- frågor

Härigenom föreskrivs att lOä lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

79. Förslag till Lag om ändring i lagen (l976':351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 22 5 lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

80. Förslag till Lag om ändring i lagen (l976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 10 5 lagen (19761380) om arbetsskadcför— säkring' skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

1 Lagen omtryckt 1977:264.

81. Förslag till Lag om ändring i lagen (l976:580) om medbestämmande i arbetsli- vet

Härigenom föreskrivs att 53 och 70 55 lagen (1976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet1 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

1 Senaste lydelse av 705 19771532.

Prop. l979/80:80 36

82. Förslag till Lag om ändring i lagen (l976:838) om allmänna fjärrvärmeanlägg- ningar

lliirigenom föreskrivs att 34 & lagen (l97t31838) om allmänna fjärrvärme— anläggningar skall ha nedan angivna lydelse

Nut-'arande lydelse Föreslagen lydelse

34 å

Den som deltagit i undersökning Den som deltar eller har deltagit i enligt leå får ej obehörigen röja undersökning enligt 20% får inte ellernyttjayrkeshemlighetellerannat obehörigen röja eller utnyttja vad förhållande som han därvid fått kan- han därvid har fått veta om enskildas skap om. Motsvarande gäller för affärs- eller driftförhällanden. Vad tillsynsman eller sysslomän med nu har sagts gäller även syssloman avseende på vad han erfarit på grund med avseende på vad han har erfarit av sitt uppdrag. på grund av sitt uppdrag. 1 det allmännas verksamhet tilläm-

pas i stället hestämmelserna [ sekre— tesslagen ( ] 980.000 ) .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

83. Förslag till Lag om ändring i lagen (l977z292) om tillverkning av drycker, m. m.

Härigenom föreskrivs att 24 & lagen (1977:292) om tillverkning av drycker. m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 å

Tillståndsmyndigheten skall utfärda bevis att tillstånd har meddelats och att anmälan som avses i 15 eller 165 har fullgjorts.

Vägrar tillverkare att lämna tillträde för kontroll eller att tillhandahålla handelsböcker och övriga till verksamheten hörande handlingar eller att lämna varuprov eller uppgifter om tillverkningen. får tillståndsmyndigheten förelägga vite. Försuttet vite utdömes av myndigheten.

Den som utövar tillsyn enligt den- na lagfär ej obehörigen yppa vad han därvid inhämtat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 198].

Prop. 1979/80:80

84. Förslag till

37

Lag om ändring i lagen (1977 :293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 71 ä' lagen (1977:293) om handel med drycker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

71 & Tillsynsmyndighet har rätt att på anfordran få upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. För fullgörande av äliggandena enligt 69 5 är tillsynsmyndighet berättigad till tillträde till försäljningsställe med tillhörande lokaler.

Den som utövar tillsyn enligt den- na lagftir ej obehörigen yppa vad han därvid inhämtat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

85. Förslag till Lag om ändring i lagen (1.977:439) om kommunal energiplanering

llärigenom föreskrivs att 5 %$ lagen (1977:439) om kommunal energipla- nering skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

86. Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs att 10.5 lagen (1977z729) om patentbesvärsrätten skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10%

I fråga om offentlighet och ord- ning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. 1—5 och 9 åå rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. l % rättegångsbalken får rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar, om det är påkallat för att förhindra att företags- hemlighet uppenbaras. Är patentan- sökan som är föremål för rättens prövning ej tillgänglig för envar

I fråga om offentlighet och ord- ning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. l—5 och 9 5,5 rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. l ä rättegångsbalken får rätten förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar. Om det kan antagas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift. för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:

Prop. 1979/80z80

enligt 22.5 patentlagen (l967:837'), skall rätten förordna om handlägg- ning inom stängda dörrar.

38

000). Är patentansökan som är före— mål för rättens prövning ej tillgäng— lig för envar enligt 22% patentlagen (.1967z837). skall rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar.

Denna lag träder i kraft den .l januari 1981.

87. Förslag till Lag om ändring i konsumentkreditlagen (l977:981)

Härigenom föreskrivs att 2855 konsumentkreditlagen (l977z981) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

88. Förslag till Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen (1977:116(l) dels att 7 kap. 13 & skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 7 kap. 14 5. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 13 5

Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller utsetts till skyddsombud ledamot i skyddskommitté får ej obehörigen yppa eller utnyttja vad han under uppdraget eller i tjänsten har erfarit

eller

om yrkeshemlighet, arbetsförfaran- de, affärsförhållande, enskilds per- sonliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.

Den som har utsetts till skyddsom- bud eller ledamot i skyddskommitté får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget har erfarit om yrkeshemlighet. arbetsförfaran- de, affärsförhållande, enskilds per- sonliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.

Vad nu sagts skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om ledamot i styrelsen för lokal facklig organisation med avseende på vad denne har erfarit av skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté som har utsetts av organisationen.

Prop. l979/80:80

Nuvarande lydelse

39

Föreslagen lydelse

Ifråga om den som är skyddsom- bud eller ledamot i skyddskommitte på ett arlwtsstt'ille i det allmännas verksam/tet tillämpas i stället för bestämmelserna i första stycket 14 kap. 7, 9 och 10 ## sekretesslagen (1980.-000). Har uppgifter lämnats vidare till en ledamot i styrelsen för den arbetstagarorganisation som har utsett ombudet eller ledamoten. till- lämpas 14 kap. 7 # andra stycket och 105” tredje stycket sekretesslagen i stället för bestämmelsen i andra stycket.

143c

Tillsynsmyndighet skall tillställa skyddsombud avskrift av de skriftliga meddelanden i skyddsfrågor som lämnas till ett arbetsställe.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

89. Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs att 23 & lagen (1978: 160) om vissa rörledningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

90. Förslag till Lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)

Härigenom föreskrivs att 51 & förfogandelagen(1978z262) skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

515

Den som på grund av bestämmel- se i denna lag har fått kännedom om yrkeshemlighet. arbetsförfarande. affärsförhållande, enskilds personli— ga eller ekonomiska förhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får ej obehörigen yppa eller

Den som på grund av bestämmel- se i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs- eller driftförhållan- den eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit.

Prop. 1979/80z80 40

lN'uvarande lydelse Föreslagen lydelse utnyttja vad han sålunda har erfa— Idet allmännas verksam/tet tilläm- rit. pas i stället bestämmelserna i sekre—

tesslagen ( I 980: ()()0 ) .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

91. Förslag till Lag om ändring i ransoneringslagen (l978z2681

Härigenom föreskrivs att 55 äransoneringslagen (1978268) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 55 5 Den som på grund av bestämmel- Den som på grund av bestämmel-

se i denna lag har fått kännedom om se i denna lag har fått kännedom om yrkesltetnlighet. arbetsförfarande. enskilds affärs- eller driftförhållan- affärsförlzållande. enskilds personli- den eller förhållande av betydelse ga eller ekonomiska förhållanden för folkförsörjningen eller för rikets eller förhållande av betydelse för säkerhet får inte obehörigen röja folkförsörjningen eller för rikets eller utnyttja vad han sälunda har säkerhet får ej obehörigen yppa eller erfarit. utnyttja vad han sålunda har erfa- ] det allmännas verksam/tet tilläm- rit. pas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen ([ 98():()()() ).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

92 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1978:277 ) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, m. m.

Härigenom föreskrivs att 35 lagen ( 1978:277 ) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi. vatten eller värmeenergi, m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

93. Förslag till Lag om ändring i lagen ( l978:440) om kollektivtrafiknämnd

Härigenom föreskrivs att 12 5 lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

Prop. l979/80:80

94. Förslag till

41

Lag om ändring i lagen ”9782880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att 21 & lagen (1978380) om hetalningssäkring för skatter. tullar och avgifter skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

95. Förslag till Lag om ändring i lagen ( l979:2|7) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980

Härigenom föreskrivs att Hä lagen (l979z217) om allmän folk- och bostadsräkning är 1980 skall upphöra att gälla vid utgången av är l98fl.

96. Förslag till Lag om ändring i lagen (l979z357) om yrkesmässig försäljning av

dyrkverktyg

Härigenom föreskrivs att 9 & lagen (19791357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

97. Förslag till Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979z748)

Härigenom föreskrivs att 44 å fondkommissionslagen (19791748) skall ha

nedan angivna lydelse.

N 11 varan de lydelse

["Öresla gen lydelse

44.5

Styrelseledamot eller befattnings- havare hos fondkommissionär får iekc obehörigen yppa uppdragsgiva- res affärsförhällanden eller personli- ga förhallanden. om vilka han erhäl- lit kännedom i denna sin egenskap. eller i strid med uppdragsgivares intresse begagna sig av sådan kän- nedom. Han får ej heller obehörigen yppa eller begagna sig av vad han till följd av anmälan enligt 40 ä' har fått veta om annans ekonomiska eller personliga förhållanden.

Den som hos bankinspektinnen

Styrelseledamot eller befattnings- havarc hos fondkommissonär fär icke obehörigen röja uppdragsgiva- res affärsförhällanden eller personli— ga förhållanden. om vilka han erhål- lit kännedom i denna sin egenskap. eller i strid med uppdragsgivares intresse utnyttja sådan kännedom. Han får ej heller obehörigen röja eller utnyttja vad han till följd av anmälan enligt 40 & har fått veta om annans ekonomiska eller personliga förhållanden.

Prop. l979/80:80

Nurarande liv/else

har tagit befattning med tillstånds— eller tillsynsiirende enligt denna lag får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har fått veta om annans ekonomiska eller personliga förhål- landen.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

98. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs

Härigenom föreskrivs att 33 & lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

99. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering

llärigenom föreskrivs att 5 & lagen (1979:1]55) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering skall upphöra att gälla vid utgången av är 1980.

100. Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag

Härigenom föreskrivs att 23.5 lagen (198012) om finansbolag skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

23.5

Den som är eller har varit verksam hos finansbolag får ej obehörigen yppa vad han därvid har fått veta om annans affärsförhällanden eller per- sonliga förhållanden.

Första stycket gäller också den som hos hankinspektionen har tagit be- fallning med ärende enligt denna lag.

Den som är eller har varit verksam hos finansbolag får ej obehörigen röja vad han därvid har fatt veta om annans affärsförhållanden eller per-

sonliga förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop. l979/80:8t1 43

Utdrag JUS'l”1T11.—ZDEPARTE1V1FN'IFT PR(')T('.)K()L.1.

vid regeringssammanträde 19811-111-3 l

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Mundebo. Wikström. Friggebo. Mogärd. Dahlgren. Åsling. Söder. Krönmark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen

1 Inledning

Gällande regler om sekretess för allmänna handlingar finns i huvudsak i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (omtryckt 1979:936) och i lagen ( 1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (omtryckt 1977: 1029. ändrad senast 1979:1 11.12) med därtill anknytande sekretesskun- görelser. ] fråga om tystnadsplikt för offentliga funktionärer finns föreskrif- tcr i ett stort antal författningar — lagar. förordningar och andra.

1 prop. 1979/8t):2 har lagts fram ett förslag till en ny sekretesslag. Förslaget går i huvudsak ut på att 1937 års sekretesslagjämte sekretesskungörclser och de många tystnadspliktsföreskriftcrna för offentliga funktionärer skall ersättas med regler i en enda lag. Den nya sekretessregleringen avses träda i kraft den 1 januari 1981. Propositionen behandlas f. 11. av riksdagen.

Den nya sekretesslagen medför en omfattande följdlagstiftning. [ prop. 1979/8012 har lagts fram förslag till följdändringar i fyra lagar. nämligen rättegångsbalken . brottsbalken . förvaltningslagen (19711290) och förvalt- ningsproeesslagen (19711291 ). Jag avser nu att ta upp frågan om ytterligare följdändringar till den nya sekretesslagstiftningen. Redan nu vill jag nämna att fler följdändringar måste göras. Dessa ändringar bör emellertid inte behandlas i detta sammanhang.

De förslag som behandlas i detta ärende rör lagstiftning som hör till skilda departement. Jag har vid utarbetandet av förslagen samrått med cheferna för respektive departement och med de övriga statsråd som berörs av förslagen.

Nästan alla de förslag som tas upp i detta ärende är sådana att de enligt

l'rop. 1979/Stlz80 44

första meningen i 8 kap. 18.5 andra stycket regeringsformen ((.)rntryekt 19791933) bör granskas av lagrådet. Emellertid utgör förslagen följdändring— ar av närmast lag-teknisk karaktär till förslaget till en ny sekretesslag. Det förslaget har lagrådet yttrat sig över. 1 lagrådsremissen behandlades de här aktuella sakfrågorna i allt väsentligt. Lagrådets hörande över de nya förslagen torde därför sakna betydelse på grund av lagstiftningsl'rt'tgormts beskaffenhet och kan alltså. med stöd av andra meningen i nämnda stycke. underlåtas.

2 Allmän motivering 2.1 Följdändringar beträffande tystnadsplikter

Den i prop. 1979/81112 föreslagna sekretessregleringen avser sekretess i det allmännas verksamhet och innebär att en enhetlig reglering av handlingssek- retess och tystnadsplikt kommer till stånd. Den nya sekretesslagen med tillhifrrande f("irordningar skall alltså ersätta 1937 års sekretesslag och därtill anknytande sekretesskungörelser samt i princip samtliga föreskrifter i lag. förordning eller annan författning om tystnadsplikt för offentliga funktionä— rer.

1 övergängsbestämmelserna till sekretesslagen bemyndigas regeringen att upphäva eller ändra sådana tystnadspliktsbestämmelser för offentliga funktionärer som har beslutats av annat organ än riksdagen. om ändringen innebär att tystnadsplikt inte längre föreskrivs i den särskilda bestämmelsen. I detta ärende är det därför i huvudsak bara aktuellt att upphäva eller ändra sådana tystnadspliktsbestämmelser som har beslutats av riksdagen. I några enstaka fall bör göras ändringar i regeringsförfattningar. nämligen sådana ändringar som inte omfattas av det nyssnämnda bemyndigandet.

Som förut har sagts innebär den nya sekretesslagen att nu gällande föreskrifter om tystnadsplikt för offentliga funktionärer skall upphävas. Sådana föreskrifter finns f. n. i hundratalet lagar. Flertalet av dessa föreskrifter kan mönstras ut ur lagstiftningen. 1 praktiskt taget samtliga fall har de fått en motsvarighet i den nya sekretesslagen.

Vissa tystnadspliktsbeståmmelser som gäller för offentliga funktionärer gäller emellertid också för enskilda. Bestämmelserna avser närmast sådana fall där enskilda på olika sätt tar befattning med en myndighets ärenden eller deltar i tillsyn. utan att de för den skull är att anse som offentliga funktionärer. I dessa fall är det i regel inte avsett att tystnadsplikten för de enskilda skall upphöra att gälla. Bestämmelserna bör därför ändras så att de bara gäller för enskilda. De offentliga funktionärerna bör i stället vara underkastade sekretesslagcns regler.

För att åstadkomma detta resultat förordas en lagteknisk lösning som går ut på att man till varje bestämmelse lägger en ny mening eller ett nytt stycke där det sägs att i det allmännas verksamhet i stället tillämpas bestämmelserna isekretcsslagcn. Innebörden härav är att tystnadsplikten i bestämmelsen inte skall gälla för den som är underkastad regleringen i sekretesslagen. Vilka

Prop. l979/80:80 45

organ och personer som sekretessregleringen omfattar anges i 1 kap. oå sekretesslagen. Beträffande den personkrets som det här rör sig om far jag i första hand hänvisa till vad som har sagts därom i prop. 1979/802 (s. 126).

En särskild fråga som bör uppmärksammas i detta sammanhang gäller tystnadsplikten för den som är representant för en personalorganisation ochi den egenskapen får information från den myndighet. vars personal han företräder. En facklig företrädare är inte i denna egenskap att anse som en offentlig funktionär. vare sig han är anställd hos myndigheten. hos en annan myndighet eller hos någon enskild. t. ex. hos en facklig organisation. Föreskrifterna i sekretesslagen. i första hand 14 kap. 7 &. bygger emellertid på principen att de fackliga företrädarna för de offentliga funktionärerna ändå skall hålla sig till (len lagens bestämmelser om tystnadsplikt (se prop. 1979/8012 s. 339). Om den facklige företrädaren är anställd vid den myndighet som låntnar ut uppgifterna och den aktuella sekretessbestämmel- sen är någon av dem som anges i 14 kap. 7 5 första stycket. gäller sålunda enligt andra stycket i samma paragraf för honom samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som gäller hos myndigheten. [ alla andra fall blir reglerna om förbehåll i 14 kap. 9 och lt) 'ås' tillämpliga. Tystnadspliktsförc- skrifter som den i ltiåi lagen (1974113) om vissa anställningsfrämjande. åtgärder och i 7 kap. 13 & arbetsmiljölagen (197711160) bör till följd härav utformas så att det framgår att de inte gäller i fråga om fackliga företrädare för offentliga funktionärer. .

Jag har funnit det lämpligt att i några tystnadspliktsbcstämmelser som riktar sig till enskilda föreslå vissa språkliga och redaktionella ändringar. Bestämmelserna har kommit till i skilda sammanhang och vid olika tidpunkter. och de visar därför upp omotiverade olikheter i utformning och språk. De ändringar som det här gäller innebär främst att man får till stånd en enhetlig utformning av bestämmelserna samtidigt som dessa anpassas till den nya sekretesslagstiftningen.

[ många bestämmelser beskrivs tystnadsplikten som ett förbud att "yppa" vissa uppgifter. I enlighet med sekretesslagens terminologi bör i stället användas uttrycket "röja". Av samma skäl bör uttrycket "nyttja" bytas ut mot "utnyttja". Jag vill betona att dessa ändringar bara är av terminologisk natur (jfr 1 kap. 6.5 sekretesslagen).

l sekretesslagen används i regel ett skaderckvisit för att ange sekretessens begränsning. Jag har dock inte ansett denna metod ändamålsenlig i fråga om tystnadsplikterna för enskilda. Här bör man i stället såsom f. n. utnyttja andra rekvisit för att avgränsa tystnadspliktens omfattning. Ett enhetligt begrepp bör dock användas. och jag anser för egen del att det obehörighets- rekvisit som i allmänhet förekommer i föreskrifterna är lämpligt. Uttryck såsom t. ex. "i oträngt mål" och liknande bör således mönstras ut. Någon saklig ändring i tystnadspliktens omfattnig är inte äsyftad. Vid utformningen av tystnadspliktsbeståmmelserna har det varit en strävan att ge dem i

Prop. 1979/80:80 46

huvudsak samma innehåll som de bestämmelser som gäller för de offentliga funktitmärerna. De aktuella tystnadspliktsbestämmelserna har motsvarighe- ter i sekretesslagen (eller kommer att få motsvarigheter genom föreskrifter som utfärdas med stöd av s kap. 6 å sekretesslagen). och det kan då te sig naturligt att vid tolkningen av obehörighetsrekvisitet söka viss ledningi bl. a. de skaderekvisit som finns i sekretessbestämmelserna.

l detta sammanhang bör uppmärksammas de tystnadspliktsbestämmelser som riktar sig till såväl offentliga funktionärer som enskilda men som är så utformade att endast de offentliga funktionärerna är underkastade straffan- svar enligt 20 kap. 3 & brottsbalken . Sådana tystnadsplikter finns bl. a. i 7 & valutalagen (19391350). Hä lagen ( 1949:345 ) om rätten till arbetstagares uppfinningar. 192å lagen (19551183) om bankrörelse. 98 å lagen (19551416) om sparbanker och 89 & lagen ( 19561216) om jordbrukskasserörelsen. Att 20 kap. 3 & brottsbalken inte är tillämplig. om en enskild bryter sin tystnadsplikt enligt någon av de nu nämnda paragraferna. framgår av övergångsbestäm— melserna till lagen ( 1975:667 ) om ändring i brottsbalken . Enligt dessa skall nämligen 20 kap. 3å i dess nya lydelse inte tillämpas på sådana tystnads- pliktsbestämmelser som inte var straffsanktionerade vid lagens ikraftträdan- de den 1 januari 1976. De här aktuella bestämmelserna saknade straffsank- tion för enskilda vid denna tidpunkt.

Enligt min mening leder de ändringar som bör göras i de nyss angivna lagarna med anledning av den nya sekretesslagen inte till att de tidigare osanktionerade tystnadsplikterna för enskilda nu blir straffsanktionerade. Det finns inte heller någon anledning, att nu ändra på detta förhållande. För tydlighetens skull bör dock de nu aktuella bestämmelserna utformas så att det klart framgår att ansvar för enskilda inte skall följa enligt 20 kap. 3 å brottsbalken . En annan sak är att en enskild kan drabbas av andra sanktioner än straffansvar. om han bryter sin tystnadsplikt enligt nyssnämnda bestäm— melser. Sådana sanktioner är t. ex. skadestånd eller disciplinära åtgärder inom det arbetsrättsliga området. Det kan tilläggas att bank- och valutalag- stiftningen f. n. ses över och att de här aktuella frågorna kan övervägas också i det sammanhanget.

Som framgår innebär förslaget att åtskilliga bestämmelser om tystnads- plikt för offentliga funktionärer skall upphävas eller ändras. Därmed inställer sig frågan huruvida den som röjer uppgifter. för vilka tystnadsplikt gäller enligt en sådan bestämmelse. kan dömas till ansvar även efter det att regeln har upphävts eller ändrats. Avgörande för denna fråga är om sekretess enligt sekretesslagen gäller för de uppgifter som har röjts. Om så är fallet. är röjandet straffbart även sedan den nya lagstiftningen har trätt i kraft. Innebär däremot sekretesslagen att någon sekretess inte gäller för uppgifterna i fråga. kan något ansvar inte ädömas. [ överensstämmelse med 5 & lagen (l964: 163) om införande av brottsbalken skall nämligen sekretesslagen (i förening med 20 kap. 3 så brottsbalken) tillämpas. om den leder till frihet från straffeller till lindrigare straff.

Prop. l979/80:80 47

En förteckning över de tystnadspliktsbestämmclscr m.m. som föreslås upphävda eller ändrade och deras närmaste motsvarigheter i den nya lagstiftningen bör fogas till protokollet som bilaga.

2.2 följdändringar beträffande förhandlingssekretess

Reglerna om f("irhandlingssekretess hos domstolarna är f. n. spridda pa ett stort antal bestämmelser. Huvudbestämtnelserna finns i de lagar som reglerar förfarandet i mål och ärenden hos den ifrågavarande domstolen. bl. a. rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen (l97lz291 ). Dessutom finns bestämmelser som möjliggör förhandling inom stängda dörrar i vissa bestämda typer av mål eller ärenden. En särskild möjlighet till förhandlings- sekretess ges i lagen (1947:63()) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar. Enligt denna lag får förhandling hållas inom stängda dörrar då en sekretessbelagd allmän handling skall företes vid förhandlingen och en förhandling inom stängda dörrar inte är tillåten med stöd av någon annan tillämplig lagbestämmelse. En förutsätt- ning är dock att det är av synnerlig vikt att inte något som av hänsyn till allmänna eller enskilda intressen bör hållas hemligt blir uppenbarat genom att den ifrågavarande handlingen offentliggörs. Gällande rätt medger också att en domstolsförhandling hålls inom stängda dörrar av andra skäl än sekretesshänsyn. Syftet är här att befria en part eller någon annan från det tryck eller den håmsko som en offentlig domstolsförhandling kan innebä- ra.

Den nya sekretesslagstiftningen innebär att möjligheterna att hålla domstolsförhandlingar inom stängda dörrar i princip styrs av sekretesslagen. Sekretessen enligt sekretesslagen utgör alltså grunden för sådana beslut om förhandlingssekretess som har till huvudsyfte att skydda vissa uppgifter mot att bli tillgängliga för allmänheten. Den nya tekniken har föranlett ändringar i främst rättegångsbalken (se särskilt 5 kap. 1 å). Ändringarna innebäratt en domstol skall ha möjlighet att hålla en förhandling inom stängda dörrar. om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. För ett beslut om förhandlingssekretess krävs i allmänhet dessutom att det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgifterna i fråga hålls hemliga.

Bestämmelserna i 5 kap. 1 & rättegångsbalken skall tillämpas också av de allmänna förvaltningsdomstolarna (16 & förvaltningsprocesslagen). För för- handlingssekretess hos dessa uppställs emellertid inte något krav på att det skall vara av synnerlig vikt att de sekretessbelagda uppgifterna inte röjs.

[fortsättningen skall de nu nämnda bestämmelserna i princip uttömmande reglera förhandlingssekretessen hos domstolarna. De bestämmelser om förhandlingssekretess som f. n. finns i andra författningar bör alltså upphävas. Det gäller också 1947 års lag om inskränkningar av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar.

Förbandlingssckretessen i samband med sjöförklaringar bör regleras i

Prop. 1979/8tl:80 48

sjölagen ( 1891135 s. 1) och inte i rättegångsbalken . Jagäterkommertill denna fråga i specialmotiveringen_ Också när det gäller mål om ersättning eller ansvar enligt lagen (1971111178) om försvarsuppfinningar bör förhandlings- sekretessen regleras särskilt. Även i fråga om detta spörsmål får jag hänvisa till specialmotiveringen.

1 43 & utlånningslagen (19542193) finns regler om förhandlingssekfetess. Eftersom utlånningslagen nu är föremål för en allmän översyn. bör frågan om förhandlingssekretessen tas upp i det sammanlmngct.

Sådana bestämmelser som medger att förhandling hälls inom stängda dörrar av andra skäl än sekretesshånsyn berörs inte av de ändringar som nu föreslas.

2.3 Återstående följdlagstiftning m. in.

Som jag har nämnt inledningsvis blir det nödvändigt med ytterligare följdlagstiftning till den nya sekretesslagen. Bl. a. krävs bestämmelser som reglerar utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter i de fall där den s. k. generalklausulen i 14 kap. 3ä sekretesslagen inte är tillämplig. Sådana bestämmelser är förutsatta bl. a. på hälso- och sjukvårds- området och på socialtjänstområdet. Efter samråd med de närmast ansvariga statsråden anser jag emellertid att förslag till denna reglering bör läggas fram i annat sammanhang.

I kreditupplysningslagen (197311173) och inkassolagen (19741182) finns tystnadspliktsbeståmmelser. Även dessa bestämmelser bör anpassas till den nya sekretesslagstiftningcn. F. n. pågår en översyn av kreditupplysnings- och inkassolagarna. De löljdändringar som skall göras i dessa lagar bör därför tas tipp i det sammanhanget.

Andra följdändringar som blir aktuella är sådana som påkallas av ändrad eller nytillkommen lagstiftning. Här kan exempelvis nämnas lagen ( 1980:11 ) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. 11. Denna lagstiftning träder i kraft den 1 juli 1980 och innehåller bestämmelser om tystnadsplikt m. m. för medieinalpersonal. Dessa bestämmelser måste ändras i och med sekretesslagens ikraftträdande den 1 januari 1981.

I vissa andra fall anser jag det lämpligt att avvakta med att lägga fram förslag till följdlagstiftning. Det gäller bl. a. ändringar i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister och lagen ( 1965:94 ) om polisrcgister m. m. I anslutning till sekretessbestämmelsen för uppgifter i de register som avses med dessa lagar (7 kap. 17 & sekretesslagen) uttalade föredragande statsrådet (prop. 1979/8():2 s. 214) att frågan om att ge den registrerade rätt att ta del av registeruppgifter om sig själv fick övervägas i samband med följdlagstiftning- en. Den fråga det här gäller kräver närmare utredning om vilken lösning som skall väljas och vilka praktiska och ekonomiska konsekvenser denna får för polisvz'isendet. Jag är därför inte beredd att nu lägga fram något förslag om ändring i de nu angivna lagarna.

En annan fråga som bör tas upp i ett senare sammanhang gäller

Prop. l979/8tlz80 49

förhållandet mellan lagen (1931:152) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens (IKL) och sekretesslagen. [ 3 & lKL finns tystmidspliktsbestäm- melser som gäller såväl offentliga funktionärer som enskilda. lin motsvaran- de sekretessregel för offentliga funktionärer finns i 6 kap. 1 & sekretesslagen. Föremålet för tystnadsplikten enligt 3 & första stycket ”(I. är yrkeshemlig- hetcr. Tystnadsplikten gäller här endast för personer som är anställda i näringsverksamhet och är begränsad till den tid. under vilken tjänstezwtalct är gällande. Föremålet för tystnadsplikten är enligt paragrafens andra stycke tekniska förebilder. llär gäller tystnadsplikten för alla. som har anförtrotts förebilden för utförande av arbete eller annars för affärsändamäl. oavsett om vederbörande är anställd eller inte. Tystnadsplikten är inte tidsbegränsad. Sekretessen enligt 6 kap. 1 & sekretesslagen gäller i myndighets affärsverk- samhet för uppgift om myndighetens affärs— och driftförhz'illanden. Sekre— tesstidcns längd är 21) år. Som jag tidigare har sagt bygger sekretesslagstift- ningen på att sekretessen för offentliga funktionärer skall regleras i princip uteslutande i sekretesslagen. Tystnadspliktsbestämmelsen i 35 [KL bör därför göras tillämplig endast på enskilda. En sådan ändring av 3 5 skulle emellertid leda till en väsentlig skillnad i fråga om tiden för tystnadsplikten mellan offentliga funktionärer och andra anställda. En sådan skillnad är inte sakligt motiverad. För att i huvudsak samma regler skall gälla för offentliga funktionärer och enskilda måste. förutom 3 & 1Kl.. även 6 kap. l & sekretesslagen ändras. Vidare finns i 12 & lKL bestämmelser om förhand- lingssekretcss som måste anpassas till sekretesslagen. De här nämnda frågorna kräver emellertid ytterligare överväganden innan något förslag kan läggas fram.

Avslutningsvis skall nämnas att regeringsformen. tryckfrihetsförordning- en och riksdagsordningen innehåller tystnadspliktsbestämmelser ( tll kap. 7 & RF. 3 kap. 3 & TF samt 2 kap. 4 5. 4 kap. 15 få och 8 kap. 5 & RO). Någon ändring i dessa föreskrifter bör inte göras.

3 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

. lag om ändring i giftermålsbalkcn. . lag om ändring i föräldrabalken . . lag om ändring i sjölagen (189135 5.1), . lag om ändring i lagen ( 1934:437 ) för Sveriges riksbank, . lag om ändring i lagen ( 1935:395 ) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m..

Ldb—)—

:—

U|

6. lag om ändring i lagen ( 1939:174 ) om tillverkning. införsel och försäljning av gasskyddsmateriel.

7. lag om ändring i valutalagen (1939350),

8. lag om ändring i lagen ( 1944:133 ) om kastrering.

4 Riksdagen 1979/80. I sam/. Nr 8!)

Prop. 1979/80:80 so

9. 11).

11.

l')

13. 14.

15.

16. 17.

18. 19. 21). 21.

lag om ändring i byggnadslagen (19472385). lag om upphävande av lagen ( 1947:6311 ) om inskränkning av offentlig- heten vid domstol beträffande allmänna handlingar. lag om ändring i lagen (1948390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsbered— skap. lag om ändring i lagen ( 1948:433 ) om försäkringsrörelse.

lagom ändring i militära rättegångslagen (b)-481472).

lag om ändring i lagen (19491345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, lag om ändring i lagen (195111272) om rätt för utländsk försäkringsan- stalt att driva försäkringsrörelse här i riket. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) . lag om ändring i lagen ( 19531397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.. lag om ändring i lagen ( 1955:183 ) om bankrörelse. lag om ändring i lagen ( 1955:416 ) om sparbanker. lag om ändring i lagen ( 1956:216 ) om jordbrukskasserörelsen. lag om ändring i lagen ( 1956:245 ) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkarrensförhållanden.

... lag om ändring i atomenergilagen (1956306). . lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) .

lag om ändring i lagen ( 1957:343 ) om oljelagring m. m., . lag om ändring i lagen ( 1957:668 ) om utlämning för brott. . lag om ändring i strålskyddslagen (1958:110) . . lag om ändring i lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt.

lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958zoo3).

. lag om ändring i lagen ( 1959:92 ) om förfarandet vid viss konsumtions-

beskattning.

. 1ag om ändring i lagen ( 1959:254 ) om utlämning för brott till Danmark.

Finland. Island och Norge. . lag om ändring i reglementet (1959293) angående allmänna pensions-

fondens förvaltning.

. lag om ändringi lagen ( 1959z551 ) om beräkning av pensionsgrundande

inkomst enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring. . lag om ändring i lagen ( 1959:552 ) om uppbörd av vissa avgifter enligt

lagen om allmän försäkring. m.m.. lag om ändring i civilft'irsvarslagen (196074).

. lag om ändring i lagen ( 1961:181 ) om försäljning av teknisk sprit och

alkoholhaltiga preparat. lag om ändring i lagen ( 1961:381 ) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.. . lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:243) .

lag om ändring i lagen (19621381) om allmän försäkring. lag om ändring i krigshandelslagen (1964zl9).

Prop. 1979/80:80 51

40. 41.

42. 43.

44. 45. 46.

64. 65. 66. 67. 68.

69.

70. 71.

lag om ändring i stämpelskattclagen (1964308). lag om ändring i lagen (19642542) om personundcrsökning i brott- mål.

lag om ändring i stadgan ( 1964:679 ) om notarius publicus. lagom ändring i lagen ( 1965:61 ) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.. lag om ändring i lagen (.1965:7l9) om säkerheten på fartyg. lag om ändring i lagen ( 1966:314 ) om kontinentalsockeln. lag om ändring i lagen ( 1967:940 ) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, . lag om ändring i lagen ( 1968:430 ) om mervärdeskatt. . lag om ändring i miljöskyddslagen (1969387). . lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:1()3). . lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105) . . lag om ändringi lagen ( 1970:244 ) om allmänna vatten- och avloppsan-

läggningar.

. lag om ändring i lagen (l970:943) om arbetstid m.m. i husligt

arbete.

. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) . . lag om ändring i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar. . lag om ändring i lagen ( 1971:1154 ) om förbud mot dumpning av avfall i

vatten. lag om ändring i lagen ( 1971:1204 ) om byggnadstillstånd m. m.. . lag om ändring i lagen (1972: 1 19) om fastställande av könstillhörighet i

vissa fall.

. lag om ändring i lagen ( 1973:188 ) om arrendenämnder och hyresnämn-

der. lag om ändring i datalagen (1973289),

. lag om ändring i lagen ( 1973:329 ) om hälso- och miljöfarliga varor. . lag om ändring i tullagen (l973z670). . lag om ändring i lagen ( 1974:13 ) om vissa anställningsfrämjande

åtgärder.

. lag om ändring i lagen (1974z268) med anledning av miljöskyddskon-

vcntionen den 19 februari 1974 mellan Danmark. Finland. Norge och Sverige. lag om ändring i gruvlagen (1974z342). lag om ändring i abortlagen (1974:595) . lag om ändring i lagen ( 1974:890 ) om vissa mineralfyndighcter. lag om ändring i lagen ( 1974:1082 ) om bostadsdomstol. lag om ändring i lagen ( 1975:55 ) om folk- och bostadsräkning år 1975.

lag om ändring i lagen (1975: 187.) om kontroll av fabriksstcriliserade cngångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål. lag om ändring i oljekrislagen (l975:l97). lag om ändring i steriliseringslagen (1975z580).

Prop. l979/80:80 52

72. 73. 74, 75.

76. 77.

78. 79.

80. 81.

83. 84. 85. 86. 87. 88. 89. 90. 91 . 92.

93. 94.

96. 97. 98. 99.

100.

lagom ändring i lagen ( 1975:689 ) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare.

lag om ändring i bcvissäkringslagcn ( 1975:1027 ) för skatte- och '.wgiftsprocessen. lag om ändring i lagen ( 1975:1083 ) om uppgiftsskylt'lighet rörande mottagande av olja. lag om ändring i lagen (1975: 1 154) om varningstext och innehållsde- klaration på tobaksvaror. lag om ändring i marknat'lsföringslagen (1975: 1418). lag om ändring i lagen ( 1976:295 ) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för först".")rjningsberedskap. lag om ändring i lagen ( 1976:349 ) om uppgiftsskyldighet i planerings- frågor. lag om ändring i lagen ( 1976:351 ) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. lag om ändring i lagen (l976z380) om arbetsskadeförsäkring, lag om ändring i lagen ( 1976:580 ) om medbestämmande i arbetsli- vet.

. lagom ändring i lagen ( 1976:838 ) om allmänna fjärrvärmeanläggning-

ar. lag om ändring i lagen ( 1977:292 ) om tillverkning av drycker m. m.. lag om ändring i lagen ( 1977:293 ) om handel med drycker.

lag om ändring i lagen ( 1977:439 ) om kommunal energiplanering. lag om ändring i lagen ( 1977:729 ) om patentbesvärsrätten. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981) . lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) . lag om ändring i lagen (19781160) om vissa rörledningar. lag om ändring i förfogandclagen (19781262). lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268) . lag om ändring i lagen ( 1978:277 ) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi. vatten eller värmeenergi. m. m.. lag om ändring i lagen ( 1978:440 ) om kollcktivtrafiknämnd, lag om ändring i lagen ( 1978:880 ) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter. . lag om ändring i lagen ( 1979:217 ) om allmän folk- och bostadsräkning

är 1980. lag om ändring i lagen ( 1979:357 ) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg. lag om ändring i font'lkommissionslagen (l979:748). lag om ändring i lagen (l979:749) om Stockholms fondbörs, lag om ändring i lagen ( 1979:1155 ) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering. lag om ändring i lagen ( 1980:2 ) om finansbolag.

Prop. 1979/80:80

'Ji '.'-|

4 Specialmotivering 4.1 Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken

1 15 kap. 6 15 giftermålsbalken föreskrivs att rätten kan förordna att äktenskapsmål skall handläggas inom stängda dörrar. om part begär det. Med äktenskapsmål förstås enligt 15 kap. 1 & giftermålsbalken dels mål om äktenskapsskillnad. dels mål vari tvisten rör huruvida man och kvinna är förenade i äktenskap med varandra.

Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall. som anges i den allmänna motiveringen ( avsnitt 2.2 ). i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsproeesslagcn. Föreskrif— terna i 15 kap. 6.5 giftermålsbalken skall därför upphävas.

En förutsättning för att beslut om förhandlingssekretess skall kunna meddelas är enligt 5 kap. 1 & rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas sekretessbelagda uppgifter. Enligt 9 kap. 15 & sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i äktenskapsmål för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. om någon av parterna begär det och det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgifterna röjs. Om sådana uppgifter förebringas vid en förhandling. kan alltså domstolen förordna att förhand- lingen skall hållas inom stängda dörrar.

4.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

I 20 kap. 10 .5 föräldrabalken föreskrivs att rätten i mål eller ärende som avses i den balken kan förordna att förhandling skall ske inom stängda dörrar när det befinns lämpligt.

Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall. som nyss nämndes. i fortsättningen framgå av rättegångsbalken och förvaltningsproeesslagen. Föreskrifterna i 20 kap. 10 & föräldrabalken skall därför upphävas.

En förutsättning för att beslut om förhandlingssekretess skall kunna meddelas är enligt 5 kap. ] få rättegångsbalken och 16 & förvaltningsprocess- lagen att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas sekretessbelagda uppgifter. Enligt 9 kap. 1.5 & sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål och ärenden enligt föräldrabalken för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. om någon av parterna begär det och det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgifterna röjs. Om sådana uppgifter förebringas vid en förhandling. kan alltså domstolen förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar. För förvaltningsdomstolarnas del blir detta aktuellt främst i frågor som avses i 21 kap. föräldrabalken .

Prop. 1979/80:80 54

4.3. Förslaget till lag om ändring i sjölagen ("9135 s. 1)

1 301525 sjölagen finns föreskrifter om förhandlingssekretess. Reglerna härom innebär att — om sjöft'irklaring inte äger rum samtidigt beträffande två fartyg—deti sjöförklaring som äger rum först helt eller delvis skall hållas inom stängda dörrar. om befälhavaren eller redaren begär det och synnerliga skäl inte talar däremot. Denna regel om förhandlingssekretess gäller såväl vid tingsrätt som hos svensk konsul. som har bemyndigats att hälla sjt'iförklaring (jfr 3tl5s' sjätte stycket sjölagen).

Enligt 305 & andra stycket sjölagen gäller beträffande sjöft'örklaring inför domstol lagen (194ö:807) om handläggning av domstolsärenden. om annat inte följer av sjölagen . På grund av hänvisningen i ll & lagen om handläggning av domstolsärenden till rättegångsbalken gäller regeln i 5 kap. ] & första stycket där om offentlighet hos domstol även vid sjöförklaringar. Särskilda regler om förhandlingssekretess finns. som nyss har sagts. i 308 5 sjölagen .

Regler om förhandlingssekretess bör även i fortsättningen finnas i sjölagen. Regleringen bör dock anpassas till sekretesslagen. Vid sjöförkla- ringar är det i första hand 8 kap. 16? sekretesslagen som är av intresse. [ denna paragraf finns det särskilda regler om när sekretess gäller för uppgifter i ärenden om utredning av fartygs sammanstötning med annat fartyg. Även andra uppgifter som bör kunna föranleda förhandlingssekretess kan emel- lertid förekomma vid en sjöförklaring (jfr exempelvis 2 kap. sekretessla- gen).

Med hänsyn till det anförda har 308 å andra stycket sjölagen utformats så att förhandling får hållas inom stängda dörrar. utöver vad som följer av 5 kap. 1 & rättegångsbalken. om det vid förklaringen kommer att förebringas uppgift. för vilken gäller sekretess enligt 8 kap. 16 & sekretesslagen. För att domstolsförhandling skall få hållas inom stängda dörrar enligt 5 kap. l 5 rättegångsbalken krävs i princip att det skall vara av synnerlig vikt att sekretessbelagda uppgifter inte röjs. Om det vid förklaringen kommer att förebringas uppgifter som är sekretessbelagda enligt 8 kap. 165 sekretess- lagen. behöver alltså inte detta särskilda villkor vara uppfyllt för att förhandlingen skall få hållas inom stängda dörrar.

Den ft'ireslagna regleringen är tillämplig även i fråga om sjöförklaring inför svensk konsul.

Hänvisningar till S4-3

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 1

4.4. Förslaget till lag om ändring i lagen ( l934:437) för Sveriges riksbank

Bestämmelser om tystnadsplikt såvitt gäller riksbanken finns i 36% (jfr även 35 5) lagen för Sveriges riksbank. Tystnadsplikten torde gälla endast offentliga funktionärer. Eftersom tystnadspliktsbestämmelser för offentliga funktionärer i fortsättningen skall finnas bara i den nya sekretesslagen. bör 36.5 lagen för Sveriges riksbank upphävas. Tystnadsplikten för riksbankens funktionärer kommer i stället att regleras i bl. a. 3 kap. 1 Ö. 5 kap. 2 och 3 åå,

Prop. l979/80:80 55

() kap. 1 och 2 st. 8 kap. Så samt () kap. 5 & sekretesslagen.

l35 & lagen för Sveriges riksbank finns bestämmelser som närmast tar sikte på handlingssekretesscn (jfr 31.3: 1037 års sekretesslag). Eftersom även handlingssekretessen i princip skall regleras uteslutande i den nya sekretess- lagen. bör paragrafen upphävas. Regler om handlingssekretess i riksbankens verksamhet finns i de nyss angivna bestämmelserna i den nya sekretessla- gen.

Hänvisningar till S4-4

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 1

4.5. Förslaget till lag om ändring i militära rättegångslagen (1948z472)

Under beredskapstillständ och då riket är i krig skall enligt 92 & militära rättegångslagen förhandling i ett militärt mål hållas inom stängda dörrar. inte bara då det i allmänhet är föreskrivet. utan också då offentligheten kan antas vara till skada för krigsföretag eller menligt för försvarsmaktens säkerhet.

Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltnings- processlagen. Föreskrifterna i 925 militära rättegångslagen skall därför upphävas.

En förutsättning för att beslut om förhandlingssekretess skall kunna meddelas är enligt 5 kap. 1 5 rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Bestämmelser om sekretess till skydd för försvarsintressena finns i 2 kap. 2.5 sekretesslagen. Bestämmel- serna gäller också hos en domstol. För att en domstolsförhandling skall få hållas inom stängda dörrar ställs dock upp det villkoret att det skall vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs. I praktiken torde möjligheterna att hålla förhandling inom stängda dörrar bli desamma som enligt den nu gällande bestämmelsen.

4.6. Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden

[ 9 & lagen om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensft'irhållan- den föreskrivs tystnadsplikt för den som i eller för tjänst eller uppdrag hos vissa myndigheter har erfarit något rörande drifts— eller affärsförhållanden inom näringslivet. De som är verksamma inom det område som lagen avser är offentliga funktionärer och därmed underkastade sekretesslagens regle- ring. Med stöd av 8 kap. () & sekretesslagen kan regeringen meddela sekretessföreskrifter för dessa offentliga funktionärer. Bestämmelsen om tystnadsplikt i lagen om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensför- hållanden skall därför upphävas.

I 12 & sistnämnda lag föreskrivs att en domstol i vissa mål enligt lagen kan förordna att målet skall handläggas inom stängda dörrar. Förutsättningarna är att målets offentliga handläggning medför risk för att någon lider skada till följd av att affärs- eller driftförhållande röjs.

Prop. 1979/80:80 56

Möjligheterna för en domstol att hälla förhandling inom stängda dörrar skall i ft')rtsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltnings- processlagcn. Föreskrifterna i 12 s' lagen om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhällanden skall därför upphävas.

En förutsättning för att en domstol skall kunna besluta om förhandlings— sekretess är enligt 5 kap. l & rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligt 8 kap. 17 få sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål eller ärenden i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgifter om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden. om det kan antas att den som uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgifterna röjs. Kan det antas att sådana uppgifter kommer att förebringas vid en förhandling. kan alltså domstolen med stöd av 5 kap. 1 & rättegångsbalken förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

4.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (1957z668) om utlämning för brott och lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark. Finland. Island och Norge

I dessa båda lagar finns f. n. föreskrifter om att domstolsförhandlingar i ärenden om utlämning för brott skall hållas inom stängda dörrar i vissa fall. Enligt 19 å lagen om utlämning för brott föreskrivs sälunda att förhandling. förutomi fall då det eljest är stadgat. skall hållas inom stängda dörrar. om det begärs av den om vars utlämnande är fråga eller det eljest är påkallat av hänsyn till främmande stat. En föreskrift med liknande innehåll finns i 13 * lagen om utlämning för brott till Danmark. Finland. Island och Norge.

Möjligheterna för en domstol att hälla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen framgå av rättegångsbalken och förvaltningsproeessla— gen. De här aktuella föreskrifterna skall därför upphävas.

En förutsättning för att domstolen skall kunna meddela ett beslut om förhandlingssekretess är enligt 5 kap. l ä rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. De sekretessbestäm- melser till skydd för enskilda som finns i 7 kap. 25 och 9 kap. l7å sekretesslagen gäller också hos en domstol i ärenden om utlämning för brott enligt de båda utlämningslagarna. Om uppgifter för vilka sålunda gäller sekretess förebringas vid en förhandling. kan alltså domstolen med stöd av 5 kap. 1 & rättegångsbalken förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

Bestämmelser om sekretess för uppgifter som angår Sveriges förbindelser med andra stater finns i 2 kap. 1 & sekretesslagen. Bestämmelserna gäller också hos en domstol. I rättegångsbalken uppställs emellertid som villkor för förhandlingssekretess till skydd för sådana uppgifter att det skall vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs.

Prop. 1979/80z80

'Jl Xl

4.8. Förslaget till lag om ändring i hälsovårdsstadgan (l958:663)

182 & hälsovårdsstadgan finns bl. a. bestämmelser om tystnadsplikt för den som har eller har haft att utöva tillsyn över den allmänna hälsm'ården eller den som har anlitats som biträde vid tillsynsverksamheten. T_vstnadsplikten gälleri första hand för kommunala befattningslnivare och andra som för det allmännas räkning utövar tillsyn enligt hälswårdsstadgan. Bestämmelserna i 8 kap. 6 och 7 N sekretesslagen är tillämpliga i fråga om dessa offentliga funktionärer i deras tillsyn enligt hälstwärdsstadgan. I vissa fall har hälstwårdsnämnden uppgifter som faller inom den individuellt inriktade hälso- och sjukvården. I sådana fall torde 7 kap. 1 s sekretesslagen bli tillämplig (jfr prop. l979/81):2 s. %$).

1 de kommunala hälstwårdsm'imndernas tillsynsverksamhet deltar i vissa fall fristående konsultföretag. (. ex. vid bullermätningar och andra under- sökningar. Kommunernas behov av att anlita utomstående experter i tillsynsverksamheten kommer sannolikt att öka i framtiden. Det finns därför också i fortsättningen behov av en tystnadsplikt på området som gäller för enskilda. 1 betänkandet (SOU 1978144) Kommunalt hälsoskydd har föresla- gits att hålsm'ärdsstadgan skall upphävas och ersättas med en ny hälso— skyddslag. Lagförslaget innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt. Frågan om lagstiftning på grundval av förslaget övervägs f. n. isocialdepartementet. Det är dock ännu för tidigt att bestämt säga när en eventuell ny lagstiftning på området kan träda i kraft. Av det skälet bör de ändringar i hälsm'årdsstadgan som påkallas av sekretesslagen göras nu.

Som jag inledningsvis har sagt innehåller övergångsbestämmelserna till sekretesslagen ett bemyndigande för regeringen att upphäva eller ändra sådana tystnadspliktsbestämmelser för offentliga funktionärer som har beslutats av annat organ än riksdagen. om ändringen innebär att tystnads- plikt inte längre föreskrivs i den särskilda bestämmelsen. llälsovårdsstadgan har beslutats av Kungl. Maj:t. De ändringar som nu föreslås innebär i huvudsak att tystnadsplikten inte skall gälla för offentliga funktionärer. I anslutning till denna ändring är det emellertid också lämpligt att den tystnadspliktsbestämmelse som riktar sig till enskilda ges en utformning som är mer tidsenlig och likartad med andra sådana bestämmelser. Eftersom en sådan ändring inte omfattas av regeringens bemyndigande. måste den beslutas i lag.

Ändringarna i 825 andra stycket hälsovårdsstadgan innebär att själva tystnadspliktsbestämmelsen i första meningen ändras så att tystnadsplikten omfattar enskildas personliga fi'irhällanden eller enskildas affärs- eller driftförhållanden. Tystnadsplikten blir därigenom något snävare än enligt gällande lydelse. Dessutom avgränsas tystnadsplikten i sin helhet med ett obehörighetsrekvisit. något som dock inte innebär någon saklig ändring. ] en ny andra mening hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.

Paragrafens första stycke har ändrats redaktionellt.

Prop. 1979/80:80 58

4.9 Förslagen till lag om ändring i lagen (1959551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (196238! ) om allmän försäkring och lag om ändring i lagen (1959z552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.

I ltlä första stycket lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns föreskrifter om rätt för offentliga funktionärer att ta del av handlingar i ärenden som angår bestämmande av pensionsgrundande inkomst. Reglerna innebär i princip att handlingar som har upprättats. avlämnats eller tillhandahållits enligt lagen. inte får tillhandahållas någon annan tjänsteman än den som för sin befattning bör få ta del av dem. Den som är ledamot i en taxeringsnämnd eller en skatterätt får ta del av en sådan handling. Att ledamöterna nämns beror på att sådana handlingar som rör beräkningen av pensionsgrundande inkomst förvaras tillsammans med de allmänna självdeklz'rrationerna. Någon annan ändring i detta stycke har inte gjorts än att ordet skatterätt till följd av länsrättsreformen har bytts ut mot länsrätt eller den mellankommunala skatterätten. Någon saklig ändring är således inte avsedd.

l lagarna finns vidare bestämmelser om tystnadsplikt. Enligt 10.5 tredje Stycket lagen om beräkning av pcnsionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring föreskrivs således tystnadsplikt för den som har tagit del av vissa angivna handlingar. Det gäller bl. a. sådana handlingar som har upprättats för beräkning av pensionsgrundande inkomst samt självdeklarationer och andra handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering. I Stlå lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m. finns i tredje stycket en liknande tystnadsplikt för den som har tagit del av i paragrafen angivna handlingar. Dessutom finns i paragrafens fjärde stycke en tystnadspliktsbestämmelse som tar sikte på bl.a. innehållet i handlingar som har upprättats eller kommit in med anledning av överenskommelse mellan Sverige och främmande stat om handräckning i ärende om avgift enligt system för social trygghet.

De här avsedda tystnadspliktsbestämmelserna har avseende bara på sådana befattningshavarc som är underkastade sekretesslagens reglering och skall därför upphävas. Motsvarande bestämmelser i sekretesslagen finns i främst 9 kap. 1—3 åå. Verksamheten enligt lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m. går i princip ut på debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter. För uppgifter som förekom- mer i uppbördsverksamheten gäller dock inte sekretess enligt nyssnämnda paragrafer. Dessa omfattar nämligen inte en myndighets verksamhet för uppbörd av skatter eller avgifter. I denna verksamhet kan emellertid sekretess gälla till följd av 9 kap. 19% sekretesslagen.

1 övrigt görs vissa ändringar av uteslutande redaktionell art i de båda paragraferna.

Prop. 1979/80z80 59

4.10. Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (l961lz74)

i 82 & civilförsvarslagen föreskrivs tystnadsplikt för den som pa grund av lagen har fått kännedom om yrkeshemlighet. arbetsförfarande. affärsförhål- lande. enskilds pcrsonliga eller ekonomiska förhållanden ellertörhållande av betydelse för folkft'irsörjningen eller för rikets säkerhet. Tystnadsplikten är begränsad genom ett Obehörighetsrekvisit. 'l'ystnadsplikten torde främst ha betydelse då fråga är om att tillhandahalla civilförsvarsmyndigheterna upplysningar rörande anläggningar och byggnader. att besiktiga anläggning- ar och byggnader samt att undersöka kontor. lägenheter m. m. och granska affärshandlingar.

Tystnadsplikten gäller i första hand för offentliga funktionärer. För deras del behövs tystnadspliktsbestämmelserna inte längre. Tystnadsplikt gäller för dem i stället till följd av 2 kap. 2 & sekretesslagen. Vidare kan tystnadsplikt föreskrivas med stöd av 8 kap. oå samma lag.

Även enskilda kan emellertid omfattas av tystnadspliktsbestämmelsen i civilförsvarslagen. Framför allt kan den bli tillämplig på personer som blir föremål för åtgärd enligt lagen. eftersotn de härigenom kan få viss inblick i civilförsvarsmyndigheternas verksamhet. Bestämmelsen bör därför finnas kvar. Den bör dock anpassas till sekretesslagens motsvarande reglering så att föremålet för tystnadsplikten blir ungefär detsamma enligt civilförsvarslagen och sekretesslagen.

Tystnadspliktsbestämmelsen i civilförsvarslagen har därför ändrats på så sätt att tystnadsplikten omfattar enskildas affärs- eller driftförhz'illanden samt förhållanden av betydelse för folkft'irsörjningen eller för rikets säkerhet. I det nya andra stycket hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.

4.” Förslaget till lag om ändring i lagen (l962:381) om allmän försäkring

Enligt 18 kap. 28? lagen om allmän försäkring gäller tystnadsplikt för befattningshavarc m. fl. hos de allmänna försäkringskassorna i fråga om vad de under sin verksamhet där har erfarit om enskildas personliga förhållan- den. De personcr som anges i paragrafen är ledamot av försäkringskassas styrelse. pensionsdelegation eller försäkringsnämnd. revisor eller befatt- ningshavarc hos försäkringskassa samt den som annars biträder försäkrings- kassan.

De angivna personkategorierna har enligt min mening samtliga den ställning att de kan anses delta i försäkringskassans verksamhet på sådant sätt att de är att bedöma som offentliga funktionärer. Viss tveksamhet på den punkten skulle möjligen kunna räda beträffande revisorerna. Med hänsyn till det sätt på vilket rCVisorerna utses och det sätt på vilket deras verksamhet regleras är jag emellertid av den uppfattningen att de har ett sådant uppdrag hos försäkringskassan att de för det allmännas räkning deltar i kassans

Prop. 1979/80:80 (tll

verksamhet. Därmed tillhör också revisorerna den personkategori som enligt 1 kap. ös sekretesslagen är underkastad sckretessregleringen i den lagen. Med hänsyn till det anförda kan tystnadspliktshestämmelsen i lagen om allmän försäkring upphävas. Dess motsvarighet i sekretesslagen är närmast bestämmelsen om sekretess på socialförsäkringsotnrådet i 7 kap. 7 s.

Hänvisningar till S4-10

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 1

4.12. Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.

Bestämmelser om tystnadsplikt för veterinärer finns i 1.6 å lagen om behörighet att utöva veterinäryrket m. m. Tystnadsplikten gäller både för veterinärer i allmän tjänst. dvs. länsveterinärer. distriktsveterinärer m. fl.. och för veterinärer i enskild tjänst. Den omfattar dels vad som har meddelats veterinären i förtroende i hans egenskap av veterinär. dels uppgifter om djursjukdomar och dessas uppkomst samt yrkeshemligbcter. Tystnadsplik— ten i fråga om förtroendefallen är absolut. medan den i fråga om övriga uppgifter avser ett obehörigt röjande av uppgifterna.

Den aktuella tystnadspliktsbestämmclsen bör inte längre gälla i fråga om de veterinärer i allmän tjänst som är att betrakta som offentliga funktionärer. [ fråga om dessa är 8 kap. (tå sekretesslagen tillämplig såvitt gäller tillsynsverksamheten och 8 kap. 95 samma lag tillämplig såvitt gäller uppdragsverksamhet för enskildas räkning. Tystnadsplikten för veterinärer i enskild tjänst bör behållas men ges en mindre vid omfattning än f. n. Det finns t. ex. enligt min mening inte skäl att behålla den absoluta tystnadsplik- ten. '

Tystnadspliktsbestämmelsen i lagen om behörighet att utöva veterinäryr- ket har sålunda ändrats på så sätt att tystnadsplikten omfattar uppgifter om enskildas afl'ärs- eller driftförhällanden. Tystnadsplikten blir därigenom snävare än enligt gällande lydelse. Dessutom avgränsas tystnadsplikten i sin helhet med ett obeht'irighetsrekvisit. llärigenom blir tystnadspliktens omfattning i princip densamma för veterinärer i allmän och enskild tjänst. I det nya andra stycket hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.

4.13. Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg och lag om ändring i arbetsmiljölagen ("1977:1160)

[ dessa båda lagar finns f. n. bestämmelser om tystnadsplikt. Enligt [ kap. vs lagen om säkerheten på fartyg föreskrivs således tystnadsplikt för den som har tagit befattning med tillsyn enligt lagen eller har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté. Tystnadsplikten tar sikte på vad någon under uppdraget eller i tjänsten har erfarit om yrkeshemligltet. arbetsförfarande. affärsförhållande. enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. En bestämmelse med liknande

Prop. 1979/80:80 m

innehåll finns i .7 kap. 13 s'— första stycket arbetsmiljt'ilagcn. I denna paragrafs andra stycke finns dessutom en föreskrift av innebörd att tystnadsplikten också gälleri fråga om ledamot i styrelsen för lokal facklig organisation med avseende på vad denne har fatt veta av skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté som har utsetts av organisationen.

'l'illsynen enligt lagen om säkerheten på fartyg utövas i första hand av sådana befattningshtn'are i allmän tjänst som är underkastade sekretessla— gens reglering. Undersökning av s. k. klassificcringsanstaltcr katt dock godkännas som tillsynsförrättning (se 1 kap. lä s). De som är knutna till sådana anstalter är inte offentliga funktionärer. 'l'ystnadsplikten för dessa måste bibehållas. l fråga om andra sorti deltar i tillsyn enligt lagen skall dock sekretesslagen tillämpas. I ett nytt andra stycke till paragrafen har i första meningen tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Hänvisningen avser främst sjt'iifartsverkcts och arbetarskyddsst_vrelscns funktionärer. l.)e bestäm- melser i sekretesslagen som i första hand är tillämpliga för dem är 2 kap. 2 #. såvitt gäller uppgifter rörande landets försvar. och 7 kap. R 5 och 8 kap. 2 s. såvitt gäller uppgifter rörande enskildas personliga resp. ekonomiska förhållanden.

Tillsynen enligt arbetsmiljölagen utövas endast av offentliga funktionärer. Tystnadspliktsbcstämmelsen i lagen har därför ändrats så att den inte gäller i fråga om den som tagit befattning med tillsyn enligt lagen. Motsvarande bestämmelser i sekretesslagen finns i 2 kap. 2 s 7 kap. åsså och 8 kap. 2 s.

jag har i den allmänna motiv-'eringcn ( avsnitt 2.1 ) ktmstaterat att en ft.")reträdare för en personalorganisation inte i den egenskapen är att anse som offentlig funktionär. Sekretesslagen skall trots det tillämpas när den faeklige f("vreträdaren får information från den myndighet. vars personal han företräder.

Enligt 14 kap. 7.5 sekretesslagen får en myndighet utan hinder av att sekretess gäller på vissa områden fullgöra vad som är i lag föreskrivet om skyldighet att lämna information till den som företräder en arbetstagaror— ganisation eller till ett skyddsombud. Föreskrifterna i paragrafen tar sikte på bl.a. uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden enligt lagstiftningen om arbetsmiljön. Är den som tar emot uppgifterna knuten till myndigheten på det sätt som anges i 1 kap. två sekretesslagen. något som ju är fallet med den som är anställd hos myndigheten. gäller för honom samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgifterna som hos myndigheten. Om ett skyddsombud eller en ledamot i en skyddskommitté på ett arbetsställe i det allmännas verksamhet inte är knuten till verksamheten på det sätt som anges i 1 kap. h & sekretesslagen. uppkommer i motsvarande situation ingen tystnadsplikt direkt på grund av sekretesslagen: för detta fordras att myndigheten ställer upp ett förbehåll med stöd av 14 kap. llls' första stycket 2.

Om den information som lämnas ut inte faller under någon bestämmelse som nämns i l—l kap. 7 & första stycket, blir inte heller den som är knuten till

Prop. 1979/80:80 (53

myndigheten på det sätt som anges i 1 kap. o & sekretesslagen underkastad någon direktverkande tystnadsplikt. lvtyndigheten maste här alltid ställa tipp förebehäll för att åstadkomma sekretess. Förbehållet meddelas i dessa fall enligt 14 kap. 9så sekretesslagen.

I enlighet med vad som har anförts i avsnitt 2. 1 har i andra meningen i det nya andra stycket till 1 kap. 9 f; lagen om säkerheten på fartyg och i ett nytt tredje stycke till 7 kap. 13å arbetsmiljf'ilagen tagits in en hänvisning till sekretesslagen i fråga om skyddsombud och ledamöter i skyddskommitteer på arbetsställen i det allmännas verksamhet. Beträffande lagen om säkerheten på fartyg har hänvisningen utformats så att den tar sikte på skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté på ett fartyg i det allmännas verksamhet.

Den hänvisning till sekretesslagen som görs i arbetsmiljölagen innebär att föreskriften i 7 kap. Bä andra stycket om tystnadsplikt för den sorti är ledamot i styrelsen för en lokal facklig organisation inte gäller da fråga är om uppgifter som lämnas vidare av ett skyddsombud eller en ledamot i en skyddskommitté på ett arbetsställe i det allmännas verksamhet. l sådana fall tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap. 7 & andra stycket och lt) & tredje stycket sekretesslagen i fråga om de ledamöter i organisatirmens styrelse som tar emot Uppgifterna.

1 7 kap. 14 & arbetsmiljölagen har tagits in en ny bestämmelse som rör myndigheternas informalionsskyldighet. Enligt 16 å andra stycket arbetsmil— jöförordningen (1977: 1 166) skall en tillsynsmyndighet tillställa skyddsombu- det avskrift av skriftliga meddelanden som lämnas till arbetsstället i skyddsfrågor. Som jag tidigare har nämnt omfattar bestämmelsen i 14 kap . 7 få sekretesslagen endast sådan informationsskyldighet som är föreskriven i lag. För att tillsynsmyndighcten titan hinder av sekretess i fm'tsättningen skall kunna lämna sådan information till ett skyddsombud som avses i den nyssnämnda föreskriften i arbetsmiljöförordningen har föreskriften förts över till arbetsmiljölagen (jfr prop. 1979/8tlz2 s. 341). Det bör emellertid observeras att 14 kap. 7ä andra stycket sekretesslagen inte är tillämpligt i denna situation såvida inte den som tar emot informationen är knuten till tillsynsmyndigheten. 1 normalfallet lämnas emellertid informationen från tillsynsmyndigheten till någon som är knuten till en annan myndighet. För att tystnadsplikt skall uppkomma i det senare fallet för den som tar emot informationen måste alltså tillsynsmyndigbeten ställa upp ett förbehåll enligt 14 kap. 10 & första stycket 2 sekretesslagen. [klarhetens intresse bör tilläggas att ett skyddsombud på ett arbetsställe i enskild verksamhet givetvis blir underkastad tystnadsplikt enligt 7 kap. 135 första stycket arbetsmiljöla- gen.

Hänvisningar till S4-13

4.14. Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinental- sockeln

1 13.5 lagen om kontinentalsockeln finns bestämmelser om tystnadsplikt för den som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen eller med stöd av lagen

Prop. [979/80z80 (Fl-

Fnligt 3-1 s*" lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar får den sotn har deltagit i undersökning av va-installation och dess brukande inte obehörigen röja eller nyttja yrkeshemlighet eller annat förhållande som han därvid har fått kunskap om. Tystnadsplikten gäller även för tillsynsman och syssloman. 'l'ystnadsplikten enligt 3-1 % lagen om allmänna fjärrvärmeanlägg— ningar är utformad på motsvarande sätt för den som har deltagit i undersökning av fjärrvärmeinstallation och dess brukande. Även enligt sistnämnda paragraf gäller tystnadsplikt för tillsynsman och syssloman.

Undersökningar av det slag som omnätnns i paragrafermi kan utföras av saväl offentliga funktionärer som enskilda. Som en följd av den nya sekretesslagen har bestämmelserna ändrats sä att de inte gäller för offentliga funktionärer. 1 ett nytt andra stycke till resp. paragraf föreskrivs att bestämmelserna i sekretesslagen i stället skall tillämpas i det allmännas verksamhet. 1 första hand blir H kap. 7.5. sekretesslagen tillämplig pä offentliga funktionärer.

F..n tillsynsman utses av kommunen. Genom sina uppgifter får han anses ha sadan anknytning till kommunen att han kan sägas delta i kommunens verksamhet. Ilan torde därför fä anses som en sadan uppdragstagare som omfattas av den nya sekretesslagen. Däremot lär en syssloman. trots att han förordnas av en myndighet. fä anses som uppdragstagare hos ett enskilt rättssubjekt. Han faller därför utanför den nya sekretesslagens tillämpnings— omräde. Bestämmelserna om tystnadsplikt för syssloman i lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och lagen om allmänna fjärrvär- meanläggningar bör sålunda gälla även i fortsz'ittningen.

[ övrigt har paragraferna anpassats till motsvarande reglering i sekretess- lagen. Till följd härav blir föremålet för tystnadsplikten i huvudsak detsamma i allmän och enskild verksamhet.

4. l7 Förslaget till lag om ändring i lagen ( l97l:lO78) om försvarsuppfinning- ur

1 lagen om försvarsuppfinningar finns bestämmelser om att en svensk försvarsuppfinning— dvs. en uppfinning som särskilt avser krigsmateriel och som har en på visst sätt beskriven anknytning till Sverige — inte fär offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas innan ett särskilt organ. granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. har prövat om uppfinningen skall hållas hemlig. ()m nämnden finner ett hemlighällande vara av väsentlig betydelse för försvaret. skall den förordna att uppfinningen inte får offentliggöras eller eljest obehörigen yppas. Syftet med lagen är att göra det möjligt för staten att ta över eller utnyttja vissa uppfinningar som är särskilt betydelsefulla frän försvarssynpunkt. Under vissa förutsättningar kan även beträffande annan försvarsuppfinning än svensk (utländsk försvarsuppfin— ning) förklaras att (len skall behandlas på liknande sätt som svensk.

Enligt 2 kap. 2 s första stycket andra meningen i den nya sekretesslagen skall bestämmelserna om försvarssekretess i paragrafens första stycke första

Prop. 1979/80z80 63

meddelade föreskrifter eller villkor. Tystnadsplikten gäller även den som anlitas säsom biträde vid tillsynens utövande eller som pa annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen. ] ut samma lag finns bestämmelser om svensk domstols kompetens i mäl angaende bl. a. brott mot tystnadsplikten i 13 %. Enligt l—l & kati i princip den som utom riket har begätt tystmidspliktsbrott dömas enligt svensk lag och vid svensk domstol. även om 2 kap. 2 seller 3 äbrottsbalkcn inte är tillämplig och titan hinder av 2 kap. 5 as första och andra styckena brottsbalken.

Regeln om tystnadsplikt i 13 & torde inte gälla andra än offentliga funktionärer. Av 8 kap. o & sekretesslagen framgär att sekretess gäller. i den utsträckning regeringen föreskriver det. i statlig myndighets verksamhet som bestar i tillsyn med avseende på produktionen. En sådan föreskrift bör meddelas rörande tillsynen över efterlevnaden av lagen om kontinentalsoek- eln. Föreskriften om tystnadsplikt i 13 & lagen om kontinentalsoekeln skall alltså upphävas. Hänvisningen till denna bestämmelse i 14.5 har med anledning härav ersatts med ett nytt andra stycke i paragrafen. Avsikten är inte att åstadkomma nagon saklig ändring i vad som gäller om svensk domsrätt för brott mot nuvarande 1391 En fi.")reskrift om sekretess som regeringen meddelar med stöd av 8 kap. os' sekretesslagen kommer att sanktioneras av Zl) kap. 3.5 brottsbalken. Vilken kompetens en svensk domstol har i ett mal om brott mot tystnadsplikt i det nu angivna fallet anges alltså i det nya andra stycket av 14% lagen om kontinentalsockeln.

4.15. Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (l969z387)

[ 44.5 miljöskyddslagen föreskrivs tystnadsplikt för den som har tagit befattning med tillsyn enligt lagen. Tillsynen utövas huvudsakligen av naturvårdsverket och länsstyrelserna. Befattningshavarna hos dessa myndig- heter är underkastade sekretesslagens regler.

Av 43% andra stycket miljöskyddslagen framgår att undersökning av verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig i vissa fall utförs av utomstående enskilda. För dessa och andra enskilda som deltar i tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen bör alltjämt gälla den tystnadsplikt som f. n. föreskrivs.

På grund härav har den nuvarande tystnadspliktsbestämmelsen endast genomgått vissa redaktionella jämkningar. lett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Den sekretess som närmast svarar mot den aktuella tystnadspliktsföreskriften regleras i 8 kap. (1 % sekretesslagen. Även bestå'immelserna om försvarssekretess i 2 kap. 2 & kan bli tillämpliga.

4.16 Förslagen till lag om ändring i lagen (l970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och lag om ändring i lagen (l976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar

I 34 & lagen om allmänna vatten- och avIoppsanläggningar och 34 & lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar finns bestämmelser om tystnadsplikt.

Prop. l979/80z80 65

meningen inte tillämpas på uppgifter om försvarsuppfinningar i vissa fall. I fråga om sådana uppgifter skall i stället bestämmelserna i lagen om försvarsuppfinningar tillämpas. Som har framhållits i prop. 1979/80:2 (s. 135) bör sekretessbestämmelserna i lagen om försvarsuppfinningar. som i första hand riktar sig till uppfinnaren själv, samordnas med de bestämmelser till skydd för försvarsintressena som bör gälla hos de myndigheter som tar befattning med ärenden enligt den lagen. Regleringen bör samlas i lagen om försvarsuppfinningar. 1 överensstämmelse med vad som har förutskickats i propositionen (s. 495) har regleringen utformats så att hos granskningsnämn- den för försvarsuppfinningar och andra myndigheter som tar befattning med ärenden enligt lagen om försvarsuppfinningar skall gälla sekretess för sådana uppfinningar i samma utsträckning som för uppfinnaren själv.

Mot bakgrund av det anförda har i lagen om försvarsuppfinningar införts dels en bestämmelse om sekretess i mål och ärenden enligt lagen. dels en ny bestämmelse om förhandlingssekretess hos domstol. I enlighet med den terminologi som används i sekretesslagen och i 20 kap. 3 & brottsbalken har också i den nu aktuella lagen uttrycket yppa bytts mot röja. Som jag tidigare har framhållit (avsnitt 2.1) innebär detta inte någon saklig ändring. Även i övrigt har vissa ändringar av redaktionell art gjorts i lagen.

19.5

1 första stycket har tagits upp bestämmelser om sekretess hos myndigheter. Som jag nyss har sagt skall för de myndigheter som tar befattning med mål och ärenden enligt lagen om försvarsuppfinningar gälla sekretess med hänsyn till försvarsintressena i samma utsträckning som för uppfinnaren själv. Föreskrifterna innebär att sekretess gäller för en uppgift hos myndigheten. om uppgiften skall hållas hemlig enligt de bestämmelser i lagen som för uppfinnaren föreskriver förbud mot offentliggörande eller annat obehörigt röjande av uppgiften. Får en försvarsuppfinning inte offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas enligt 4 5 eller har granskningsnämnden meddelat ett förordnande enligt 6 &, gäller också sekretess enligt förevarande paragraf för uppfinningen hos granskningsnämnden och de andra myndig- heter som tar befattning med ärendet. Om en uppgift upphör att vara hemlig exempelvis till följd av att staten inte har tagit över uppfinningen. gäller i konsekvens härmed inte längre någon sekretess för uppgiften enligt denna bestämmelse. En annan sak är att det till skydd för uppfinnarens förhållanden alltjämt kan gälla sekretess för uppgiften enligt bestämmelser i sekretesslagen (jfr 8 kap. Gå sekretesslagen).

Bestämmelsen är tillämplig inte bara i ärenden enligt lagen utan också i mål om ersättning eller ansvar som grundar sig på regler i- lagen. Bestämmelsen blir därmed tillämplig även hos en domstol. Att bestämmel- sen är begränsad till att gälla bara i mål och ärenden enligt lagen innebär å andra sidan att den grundläggande bestämmelsen om försvarssekretess i

5 Riksdagen 1979/80. ] saml. Nr 80

Prop. l979/80:80 66

sekretesslagen blir tillämplig i fråga om uppgifter om uppfinningar avseende krigsmateriel som i andra sammanhang finns hos myndigheter. (. ex. vid förband inom försvarsmakten.

Att sekretessregleringen i fråga om försvarsuppfinningar bryts ut och regleras särskilt innebär emellertid inte att några andra avsteg från den almänna sekretessregleringen skall göras än sådana som påkallas av ämnets speciella natur. 1 första stycket av förevarande paragraf har därför tagits in en hänvisning som innebär att sekretesslagens allmänna bestämmelser skall tillämpas också på sekretessen för försvarsuppfinningar. Hänvisningen avser förutom de grundläggande bestämmelserna i 1 kap.. även föreskrifterna i 11—14 kap. I dessa kapitel finns särskilda bestämmelser om sekretess hos regeringen. riksdagen. riksdagens ombudsmän och justitiekanslern (11 kap. ). särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar m. m. (12 kap."). föreskrifter om överföring av sekretess i vissa fall (13 kap.) och bestämmelser om vissa begränsningar i sekretessen och om förbehåll (14 kap.).

1 klarhetens intresse vill jag tillägga att bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen. som reglerar bl. a. myndigheternas registreringsskyldighet i fråga om allmänna handlingar. gäller alla myndigheter. Någon särskild hänvisning till detta kapitel behöver därför inte göras.

En särskild fråga är hur man bör reglera sekretessen enligt 19ä i förhållande till principen om meddelarfrihet enligt tryckfrihetsft'irordningen. 1 to kap. sekretesslagen anges de fall i vilka tystnadsplikt har företräde framför meddelarfriheten. Något uttryckligt undantag från meddelarfriheten har där inte gjorts beträffande den tystnadsplikt som följer av bestämmel- serna om försvarssekretess i 2 kap. 2 & sekretesslagen. Skälet till detta är att det redan av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen följer att någon meddelarfrihet inte föreligger i fråga om vissa uppgifter av betydelse för försvaret. Det gäller de fall då röjande av uppgifter innefattar brott som anges i 7 kap. 3.5 första stycket 1 tryckfrihetsförordningen. dvs. bl.a. spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift. eller. i fall som avses i 7 kap. 5 .5 samma förordning. annat brott mot rikets säkerhet. Med hänsyn härtill behöver något undantag från meddelarfriheten inte göras i 16 kap. sekretesslagen i fråga om den tystnadsplikt som följer av 19 å lagen om försvarsuppfinningar'. i vilken utsträckning meddelarfrihet är utesluten framgår ju redan av tryckfrihetsförordningen.

Som framgår av vad jag tidigare har sagt kan sekretess gälla för försvarsuppfinningar på grund av andra bestämmelser än förevarande paragraf. För uppgifter om krigsmateriel som förekommer hos en myndighet i annat sammanhang än i ett mål eller ärende enligt denna lag kan bestämmelserna om försvarssekretess bli tillämpliga. I ett mål eller ärende enligt lagen kan också gälla sekretess till skydd för uppfinnarens personliga eller ekonomiska förhallanden oavsett om uppgifterna är sekretesskyddade enligt "19 & eller inte. Paragrafens andra Stycke innehåller en erinran om de

Prop. 1979/80:80 67

sekretessbestärnmelser i sekretesslagen som sälunda kan vara tillämpliga.

Någon reglering av sekretesstiden i fråga om uppgifter i allmänna handlingar har inte gjorts i denna paragraf. Även i detta hänseende hör nämligen de regler som gäller för uppfinnaren vara utslagsgivande. Genom bl. a. den återkommande prövning som granskningsnämnden är skyldig att göra enligt 8 s är det sörjt för att sekretessen inte kommer att bestå under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till det intresse som lagen avser att tillgodose.

20 &

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar. Paragrafen ersätter den tidigare bestämmelsen i ämnet i 21 &. vilken nu föreslås bli upphävd.

Enligt de i prop. 1979/8012 föreslagna bestämmelserna om förhandlings- sekretess i 5 kap. ] å andra stycket rättegångsbalken har en domstol möjlighet att hälla en förhandling inom stängda dörrar. om det kan antas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Ett förordnande om förhandling inom stängda dörrar med stöd av den bestämmelsen måste alltså i första hand grundas på att en sekretessbestämmelse är tillämplig.

Hänvisningen i rättegångsbalken gäller endast sekretess som avses i sekretesslagen. Eftersom sekretessen för försvarsuppfinningar regleras i en särskild lag och det finns ett påtagligt behov av att i ett mål enligt denna lag kunna hålla förhandling inom stängda dörrar har i förevarande paragraf tagits in en bestämmelse som möjliggör detta. Bestämmelsen är tillämplig i mål om ersättning och ansvar som grundar sig på bestämmelserna i lagen. Även i ett mål om brott mot tystnadsplikt som avser någon av bestämmel- serna i denna lag skall domstolen alltså tillämpa f('_')revarande bestämmel-

56.

Hänvisningar till S4-15

4.18. Förslaget till lagom ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder och lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol

I 27 % första stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder finns föreskrifter om offentlighet och ordning vid nämnderna. Föreskrifterna innebär att reglerna i 5 kap. rättegångsbalken skall gälla i tillämpliga delar. Nämnderna får emellertid enligt 27 & andra stycket, utöver vad som följer av 5 kap. 1 5 rättegångsbalken. förordna om handläggning inom stängda dörrar i ärenden enligt vissa bestämmelser i lagen (1975:]132) om förvärv av hyresfastighet m. m. och bostadsförvaltningslagcn (1977:792). om det behövs av hänsyn till privatlivets helgd eller enskilds behöriga ekonomiska

Prop. 1979/80:80 68

intresse. En motsvarighet till 27 :$ andra stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämnder finns i 17 å andra stycket lagen om bostadsdomstol.

Möjligheterna att hålla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsätt- ningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Eftersom 5 kap. 1 & rättegångsbalken får anses ändamålsenlig också för nämndernas och bostadsdomstolcns del, kan de särskilda föreskrifterna om förhandlingssekretess i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder samt i lagen om bostadsdomstol upphävas.

En förutsättning för att en hyresnämnd eller bostadsdomstolen skall kunna besluta om förhandlingssekretess är enligt 5 kap. 1 & rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligt 9 kap. 13 ff sekretesslagen gäller sekretess i ärenden enligt lagstiftningen av förvärv av hyresfastighet eller om särskild förvaltning av fastighet för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgifterna röjs. För att en förhandling skall få hållas inom stängda dörrar fordras dessutom enligt rättegångsbalken att det är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs.

Hänvisningar till S4-18

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 1

4.19. Förslaget till lag om ändring i datalagen (l973:289)

11 &

Enligt första stycket gäller i princip att personuppgifter som ingår i ett personregister inte får lämnas ut. om det finns anledning anta att uppgifterna skall användas för automatisk databehandling i strid med datalagen. Skall databelmndlingen ske i utlandet. får uppgifterna lämnas ut endast efter medgivande av datainspektionen. Bestämmelserna gäller endast sådana registeransvariga som inte är att anse som myndighet. För myndigheternas del finns f. n. en motsvarande förbudsregel i 135 andra stycket 1937 års sekretesslag. En hänvisning till sistnämnda lag finns i andra stycket av förevarande paragraf. Hänvisningen har ersatts med en hänvisning till den nya sekretesslagen. I denna finns regler om sekretess för personuppgifter i personregister i 7 kap. 16 %. Om uppgifterna förekommer hos en myndighet, skall således sekretesslagen tillämpas.

13.5

1 första stycket finns en tystnadspliktsregel för i första hand den registeransvarige och hans anställda. Idet allmännas verksamhet bör i stället sekretesslagen tillämpas. En hänvisning till sekretesslagen har därför tagits in i stycket. Vilka regler i sekretesslagen som blir tillämpliga beror på i vilken verksamhet som personregistret förs. Sä t. ex. blir 7 kap. 1 & tillämplig på register som förs inom sjukvårdssektorn. Om registret finns hos en myndighet endast för teknisk bearbetning eller lagring för annans räkning. skall 9 kap. 7.5 sekretesslagen tillämpas.

Prop. 1979/ 80:80 of)

Datainspektionen kan meddela föreskrifter om utlämnande och annan användning av personuppgifter. Inspektionen kan exempelvis föreskriva skyldighet för den registeransvarige att ställa villkor i fråga om am'ändningen av uppgift som lämnas ut till annan. Ett villkor kan vara att uppgiften inte får vidarebefordras. För att uppgifterna inte skall vidarebefordras finns en tystnadspliktsregel i andra stycket.

Någon direkt motsvarighet till denna tystmidspliktsrcgel finns inte i sekretesslagen. Tystnadsplikt i det allmännas verksamhet kommer emeller- tid att gälla i viss omfattning till följd av de enskilda regler i sekretesslagen som kan vara tillämpliga i sammanhanget. Det bör observeras att någon tystnadsplikt inte kan åstadkommas genom förbehåll. om mottagaren av uppgifterna är en myndighet. Tryckfrihetsförordningen medger nämligen inte att förbehåll uppställs som inskränker en myndighets rätt att lämna Uppgifter vidare (jfr prop. [973233 s. 130). Bestämmelsen i 13 & andra stycket har sälunda betydelse endast i förhällandc till enskilda nmttagare. Bestäm- melsen har ändrats sä att detta framgär klart. [ samband därmed har bestämmelsen ocksä ändrats redaktionellt (jfr avsnitt 2. l ).

4.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (l973z329) om hälso- och miljöfarliga varor

1 l7 & lagen om hälso- och miljöfarliga varor föreskrivs tystnadsplikt för den som har tagit befattning med ärenden enligt lagen. Ärenden om tillständ enligt lagen handhas av produktkontrollnämnden medan tillsynen enligt lagen åvilar i första hand naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen. Befattningshavarna hos dessa myndigheter är underkastade sekretesslagens regler.

l myndigheternas verksamhet deltar i vissa fall fristäende konsultföretag. För dessa och andra enskilda som tar del av kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor bör alltjämt gälla den tystnadsplikt som f. n. föreskrivs. Den aktuella tystnadspliktshestämmelsen har därför behållits med en redaktionell jämkning.

1 ett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Sekretess för offentliga funktionärer kan här föreskrivas med stöd av 8 kap. 6.5 sekretesslagen.

Hänvisningar till S4-19

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 1

4.21. Förslaget till lag om ändring i lagen (l974:13) om vissa anställnings- främjande åtgärder

1 16 & lagen (l974zl3) om vissa anställningsfrämjande atgärder ges föreskrifter om tystnadsplikt som avser vad någon vid tillämpning av lagen har fått veta om enskilt företags eller enskild samnmnslutnings affärs- eller driftförhällanden eller om enskilds personliga förhallanden.

Tystnadspliktsbestämmelsen riktar sig till de befattningshavare inom

Prop. l979/80:80 70

aretsmarkmidsverket som har att tillämpa lagens regler om varsel om driftsinskränkningar och om åtgärder för att främja anställning av äldre och handikappade. Bestämmelsen tar också sikte på arbetsgivare och anställda som i olika sammanhang tillämpar lagen. Salunda har arbetsgivare och anställda som ingår i s. k. anpassningsgrupper tystnadsplikt enligt föreva- rande bestämmelse.

Ändringarna i paragrafens första stycke är redaktionella. [ ett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Hänvisningen avser dem som är underkastade sekretesslagens reglering. dvs. arbetsmt'trknadsverkets funktionärer samt sådana offentliga funktionärer hos statliga eller kommu- nala myndigheter som i sammanhanget f("ircträder myndigheten som arbetsgivare. De sekrctcssbcstämmelser i sekretesslagen som närmast svarar mot den aktuella tystnadsplikten finns i 7 kap. 10.5 och 8 kap. l & sekretesslagen. Med tanke pä att lagen om vissa anställningsfrämjande atgärder ocksä gäller statliga och kommunala myndigheter blir bestämmel- serna i 6 kap. sekretesslagen om sekretess med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse också tillämpliga.

Med det tillägg som har gjorts i paragrafens andra stycke kommer tystnadspliktsbestämmelsen bara att gälla för enskilda. Arbetsgivare och anställda på den privata arbetsmarknaden omfattas först och främst. En särskild fråga är vad som skall gälla beträffande den som i egenskap av facklig f("ircträdare för de offentligt anställda tar befattning med ärenden enligt förevarande lag. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2. l ) bör en företrädare för en personalorganisation inte i den egenskapen anses som offentlig funktionär. Sekretesslagen skall trots det tillämpas när en myndighet enligt lagen länmar uppgifter till en företrädare för en arbetsta- garorganisation vid myndigheten eller vid någon annan myndighet.

Enligt l4 kap. 7sN' sekretesslagen får en myndighet utan hinder av att sekretess gäller på vissa områden fullgöra vad som är i lag föreskrivet om skyldighet att lämna information till den som företräder en arbetstagaror- ganisation eller till ett skyddsombud. Den bestämmelsen avser emellertid inte sådant informationslämnande som sker enligt lagen om vissa anställ- ningsfrämjande åtgärder. I de fall som här avses haren facklig företrädare för offentligt anställda tystnadsplikt bara om förbehåll enligt 14 kap. % sekretesslagen har meddelats när informationen lämnades till honom (jfr avsnitt 4. 13"). En erinran härom har tagits in i andra stycket andra meningen i förevarande paragraf.

Hänvisningar till S4-21

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 1

4.22. Förslagen till lag om ändring i abortlagen (l974:595) och lag om ändring i steriliseringslagen (1975580)

I dessa båda lagar finns f. n. bestämmelser om tystnadsplikt. Enligt 8.5 abortlagen får den som har tagit befattning med ett abortärende inte obehörigen yppa vad han därvid har erfarit om enskildas personliga

Prop. l979/80z80 71

förhallanden. [ 7 s steriliseringslagen finns en liknande tystnadsplikt. Där föreskrivs att den som har tagit befattning med ett steriliseringsärende inte obehörigen fär yppa vad han därvid har erfarit om enskildas personliga förhi'tllanden.

Enligt 5.5 andra stycket abortlagen skall en abort ske pä ett allmänt sjukhus eller pä någon annan sjukt-'ardsinrättning som socialstyrelsen godkänner. En abort behöver säledes inte alltid utföras i det allmännas verksamhet. Även steriliseringar kan utföras av andra än den offentligt anställda sjukvårdspcrsonalen.

Den som har befattning med abort- och steriliseringsäremlen i det allmännas verksamhet är underkastade sekretesslagens reglering. 17 kap. 1 & har särskilt f("ärcskrivits att sekretess gäller i verksamhet som avser abort och sterilisering. I abort- och steriliseringslagarna behövs saledes inte någon tystnadspliktsbcstämmelse som riktar sig till de offentligt anställda.

Enligt lagen (1980111) om tillsyn över hälso- och sjukvärdspersonalen m. fl., som träder i kraft den 1. juli 1980. fär den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvärdspersonalen inte röja något som i arbetet har meddelats honom i förtroende eller obehörigen uppenbara vad han i arbetet har lätt veta om nägons hälsotillstånd eller personliga förhallanden i övrigt (6 s”). Tystnadsplikten gäller inte bara personal vid sjukhus som drivs av det allmänna utan även bl.a. yrkesutövare som är verksamma i den privata hälso- och sjukvärden samt deras bitrz'idespcrsonal (1 s 2). Nägra särskilda bestämmelser om tystnadsplikt för den som tar befattning med ärenden enligt abort- och steriliseringslagarna behövs således inte i fortsättningen.

Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) måste bl. a. bestämmelserna om tystnadsplikt i lagen om tillsyn över hälso- och sjukvärdsperst'malen m. fl. ändras i och med sekretesslagens ikraftträdan- de.

4.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (l975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål

l 8 & lagen om kontroll av fabrikssteriliserade engängsartiklar för hälso- och sjukvärdsändamäl föreskrivs tystnadsplikt för den som har tagit befattning med ärende som avses i lagen. Tystnadsplikten tar sikte på uppgifter om _vrkcshcmligheter och affärsförhållanden.

Kontrollen av fabrikssteriliserade engängsartiklar utförs f. n. vid statens bakteriologiska laboratorium. socialstyrelsens läkemedelsavdelning och apoteksbolagct. De som utför kontrollen vid apoteksbolagct är i enskild tjänst och har således inte ställning som offentliga funktionärer. Sävitt gäller personal i enskild tjänst har därför tystnadsplikten för uppgifter om yrkeshemligheter och affärsförhällanden i lagen om kontroll av fabriksste- riliserade engängsartiklar för hälso- och sjukvärdsändamäl behällits.

I ett nytt andra stycke till paragrafen har tagits in en hänvisning till

Prop. 1979/80:80 72

sekretesslagen. Sekretess för offentliga funktionärer kan här föreskrivas med stöd av 8 kap. () s.

Hänvisningar till S4-22

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 1

4.24. Förslaget till lag om ändring i lagen ( l975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare

! 2 få finns en lagstadgad tystnadsplikt för tolkar och översättare. Tystnadsplikten gäller dels för tolkar och översättare som anlitas av främst myndigheter. dels för tolkar och översättare som har genomgatt särskild prövning. För de sistnämnda gäller tystnadsplikten även om de anlitas av andra än myndigheter. Inom näringslivet anlitas ofta översättare som har genomgått särskild prövning.

1 den utsträckning en tolk eller en översättare anlitas av en myndighet far han anses ha sådan anknytning till myndigheten att han kan sägas delta i myndighetens verksamhet. Sådana tolkar kommer därför att omfattas av sekretesslagens särskilda sekretessregler (jfr ] kap. ös" sekretesslagen). Tolkar och översättare som har genomgått särskild prövning blir dock inte bundna av sekretesslagen. om de anlitas av andra än myndigheter. På grund härav har tystnadspliktsbestämmelsen ändrats sa att den gäller endast utanför det allmännas verksamhet.

Hänvisningar till S4-24

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 1

4.25. Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:! 154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror

[ 8 5 lagen om varningstext och innchällsdeklaration pä tobaksvaror föreskrivs tystnadsplikt för den som har deltagit i tillsyn enligt lagen eller på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen.

Den tillsyn som avses i lagen handhas f. n. bara av befattningshavarc hos socialstyrelsen. Tystnadspliktsbestämmelsen kan därför i och för sig avvaras. Socialstyrelsen avser dock att i framtiden överlåta visst arbete i tillsynsverk- samheten ät fristående laboratorier. Det kan då finnas ett behov av att ha en tystnadsplikt på omrädet som gäller för enskilda. Den aktuella tystnads- pliktsbestämmelsen bör därför behållas.

] ett nytt andra stycke till paragrafen har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Sekretess för offentliga funktionärer kan här föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 &.

4.26. Förslaget till lag om ändring i lagen ( l976:351) om styrelsercpresenta- tion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

i 22 å lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar finns föreskrifter om förhandlingssekretess vid arbetsdomstolen. Utöver vad som i övrigt gäller kan arbetsdomstolen i mål om tillämpning av nyssnämnda lag förordna att förhandling skall hållas inom

Prop. l979/80:80 73

stängda dörrar. Förutsättningen är att det kan antas att offentlighet medför risk för väsentlig skada för part eller annan till följd av att affärs—. drift- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisatitm röjs.

Mi'ijligheterna för en domstol att hälla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltnings- processlagen. Arbetsdomstolen skall enligt 5 kap. 3 s lagen (.l974z371) om rättegången i arbetstvister i tillämpliga delar följa rättegångslmlken. Eftersom 5 kap. l & rättegångsbalken får anses ändamålsenlig ocksä för arbetsdomstolens del. kan föreskrifterna i "2.5 lagen om styrelserepresenta— tion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar upphävas.

En förutsättning för att en drunstol skall kunna besluta om ft'irhandlings- sekretess är enligt 5 kap. 1 & rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligt 18 kap. 17 åsekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål eller ärenden i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgifter om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförhällanden. om det kan antas att den som uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgifterna röjs. Kan det antas att sädana uppgifter kommer att förebringas vid en förhandling. kan alltså arbetsdomstolen med Stöd av 5 kap. l & rättegångsbalken förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

4.27 Förslaget till lag om ändring i lagen tl976:580) om medbestämmande i arbetslivet

I 53 s" lagen om medbestämmande i arbetslivet finns en bestämmelse om tystnadsplikt för den som är eller har varit förlikningsman. särskild förlikningsman eller medlem i förlikningskommission. En bestämmelse om sekretess för dessa befattningshavarc finns i 8 kap. 15 & sekretesslagen. Tystnadspliktsbestämmelsen i lagen om medbestämmande i arbetslivet skall därför upphävas.

Lagen om medbestämmande i arbetslivet innehåller också en föreskrift om förhandlingssekretess vid arbetsdomstolen och de allmänna domstolarna. Enligt 70 & kan en domstol sålunda. utöver vad som i övrigt gäller. i mål om tillämpning av lagen eller om kollektivavtal förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar. i den mån det kan antas att offentlighet skulle medföra risk för väsentlig skada för part eller annan genom yppande av affärs-. drift- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisa- tion eller av enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden.

Möjligheterna för en domstol att hälla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltnings- processlagen. Föreskrifterna i 70 .5 lagen om medbestämmande i arbetslivet skall därför upphävas (jfr avsnitt 4.26).

En förutsättning för att domstolen skall kunna meddela ett beslut om

Prop. 1979/80z80 74

förhandlingssekretess är enligt 5 kap. l & rättegångslntlken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligt () kap. 20.5 sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål om tillämpningen av lagen om medbestämmande i arbetslivet och i mål om kollektivavtal för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgifterna röjs. Den nyssnämnda bestämmelsen i rättegångslmlkcn uppställer dock som ytterligare villkor för förhant'ilingssek- retcss att det är av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs.

Hänvisningar till S4-26

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 4.26

4.28. Förslaget till lag om ändring i lagen (I977:729) om patentbesvärsrät- ten

1 10 & lagen om patentbesvärsrättcn föreskrivs att patentbesvärsrätten får— utöver vad som följer av 5 kap. l & rättegångsbalken — förordna om handläggning inom stängda dörrar. om det är påkallat för att förhindra att företagshemlighet uppenbaras. Vidare skall rätten förordna om handlägg- ning inom stängda dörrar. om en patentansökan. som är föremål för rättens prövning. inte är tillgänglig för envar enligt zzs patentlagen (1967:837).

Möjligheterna för en domstol att hälla förhandling inom stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltnings- processlagen. Huvudregeln i det nya andra stycket i 5 kap. 1 & rättegångs- balken är emellertid att en förhandling får hållas inom stängda dörrar bara om det är av synnerlig vikt att sekretessbelagda uppgifter inte röjs. En sådan reglering är inte ändamålsenlig i mål som handläggs av patentbesvärsrät- ten.

Ett kännetecken för den nya sekretessregleringen är att några särskilda villkor i allmänhet inte skall ställas upp för att en förvaltningsdomstol skall få hålla förhandling inom stängda dörrar. Anledning saknas att kräva merän att den uppgift som kan antas bli förebringad vid förhandlingen omfattas av en tillämplig bestämmelse i sekretesslagen (prop. 1979/801 s. 98). För patentbesvärsrättens del är det i första hand Skåp. 13 åsekretesslagen som är av intresse (jfr även 8 kap. 17 å). Enligt den bestämmelsen gäller sekretess bl. a. i ett ärende om ansökan om patent för uppgifter om uppfinningar eller företagshemligheter. om annat inte följer av den gällande lagstiftningen om patent. Bestämmelsen är direkt tillämplig hos patentbesvärsrätten. Av patentlagen följer att handlingarna i ett ärende om ansökan om patent vid en viss tidpunkt skall hållas tillgängliga för envar. Dessft'irinnan får de inte lämnas ut. och sekretess gäller alltså för uppgifterna i ansökningen enligt 8 kap. 13 & sekretesslagen. Vidare finns möjlighet att förordna att s. k. sidt.)handlingar som innehåller företagshemligheter inte skall lämnas ut. Enligt 8 kap. 13 & sekretesslagen gäller sekretess i viss omfattning också i ärenden rörande registrering av mönster. Regleringen liknar den som gäller

Prop. 1979/80z80 75

ärende om ansökan om patent. Även denna bestämmelse är givetvis direkt tillämplig hos patentbesvärsrätten.

Med hänsyn till det anförda har 105 andra meningen lagen om patentbesvärsrätten utformats så att förhandling fär hallas inorn stängda dörrar. om det kan antas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift. för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Några särskilda villkor ställs alltså inte upp.

Någon anledning att ändra på den nuvarande föreskriften i 1115 tredje meningen om att rätten i vissa fall är skyldig att förordna om handläggning inom stängda dörrar föreligger inte.

Hänvisningar till S4-28

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 1

4.29. Förslagen till lag om ändring i förfogandelagen (l978:262) och lag om ändring i ransoneringslagen (197826?!)

1 51 .5 förfogandelagen föreskrivs tystnadsplikt för den som på grund av bestämmelse i lagen har fått kännedom om yrkeshemlighet. arbetsförfaran— de. affärsförhållande. enskilds personliga eller ekonomiska fi'ärhallanden eller förhållande av betydelse för folkförst'irjningen eller för rikets säkerhet. En liknande bestämmelse finns i 55 & ransoneringslagen.

Tystnadsplikten gäller i första hand för offentliga funktionärer. För deras del behövs tystnadspliktsbestämmelserna inte längre. Tystnadsplikt gäller för dem i stället till följd av 2 kap. "2.5 sekretesslagen. Vidare kan tystnadsplikt föreskrivas med stöd av 8 kap. (tå samma lag.

Även enskilda kan emellertid omfattas av tystnadspliktsbestämmelserna. Det gäller i synnerhet personer som blir föremål för förfogande. t. ex. genom att de åläggs uppgifter för försvarsmakten. Ransoneringslagen kan bl.a. innebära att förnödenheter. som är av vikt för totalförsvaret eller folkför- sörjningen får tillhandahållas endast under vissa villkor. I dessa situationer kan det bli aktuellt att privata distributörer kontrollerar att villkoren är uppfyllda. Denna kontroll förutsätter i allmänhet att beställaren lämnar uppgifter av känslig karaktär. De båda tystnadspliktsbestämmelserna bör därför behållas såvitt avser enskilda. Bestämmelserna bör dock anpassas till sekretesslagens motsvarande reglering så att föremålet för tystnadsplikten blir ungefär detsamma enligt förfogandelagen och ransoneringslagen och enligt sekretesslagen.

Tystnadspliktsbestämmelserna har därför ändrats på så sätt att tystnads- plikten omfattar enskildas affärs- eller driftft'irhällanden samt förhållanden av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet. 1 det nya andra stycket i paragraferna hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas verksamhet.

Hänvisningar till S4-29

  • Prop. 1979/80:80: Avsnitt 1

4.30. Övriga lagförslag

[ fråga om övriga lagförslag hänvisas till den allmänna motiveringen. främst avsnitt 2.1. samt till den i bilaga intagna förteckningen.

Prop. 1979/80z80 76

S Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

gnat-_)—

'Jl

o.

11.

12. 13. 14. 15.

16. 17.

28

29.

30.

lag om ändring i giftermålsbalken. lag om ändring i föräldrabalken. lag om ändring i sjölagen (189135 s.l). . lag om ändring i lagen (19341437) för Sveriges riksbank.

lag om ändring i lagen (ll/135395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.. lag om ändring i lagen (19391174) om tillverkning. införsel och försäljning av gasskyddsmateriel. . lag om ändring i valutalagen (19391350), . lag om ändring i lagen (1944133) om kastrering. . lag om ändring i byggnadslagen (It)—171385).

lt). lag om upphävande av lagen (IQ—171130) om inskränkning av offentlig- heten vid domstol beträffande allmänna handlingar. lag om ändring i lagen (' 19481390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska först-'arsbered- skap. lag om ändring i lagen (19481433) om försäkringsrörelse.

lag om ändring i militära rättegängslagen (1948z472). lag om ändring i lagen (it)—19345) om rätten till arbetstagares uppfin- ningar. . lag om ändring i lagen ( 1950272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272). lag om ändring i lagen (19532397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse. lag om ändring i lagen (1955z416) om sparbanker. . lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. . lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris—

och konkurrensförhällanden. lag om ändring i atomenergilagen (1956306). lag om ändring i taxeringslagen (19561623), lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.. . lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott.

lag om ändring i strälskyddslagen (19581110), lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt. lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958zö63). lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtions- beskattning. lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark. Finland. Island och Norge.

l'rop. 1979/81):80 77

31. lag om ändring i reglementet (19591293) angående allmänna pensions- fondens förvaltning, 32. lag om ändring i lagen (1959z551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 33. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.. 34. lag om ändring i civilförsvarslagen (19611174). 35. lag om ändring i lagen (l9olzlh'l) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. 36. lag om ändring i lagen (19611381) om tillverkning av och handel med fodermedel rn. m.. 37. lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242), 38. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. 39. lag om ändring i krigshandclslagen (1964219). 411. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964z3118). 41. lag om ändring i lagen (l9ö4z542) om personundersökning i brottmål. 42. lag om ändring i stadgan (1964:679) om notarius publicus. 43. lag om ändringi lagen (1965161 ) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.. 44. lag om ändring i lagen (1965z7l9) om säkerheten på fartyg. 45. lag om ändring i lagen (1966z3l4) om kontinentalsoekeln. 46. lag om ändring i lagen ('1967:94(l) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. 47. lag om ändring i lagen (19681430) om mervärdeskatt, 48. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387). 49. lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1971):1()3). 50. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1971):11)5). 51. lag om ändring i lagen (197f):244) om allmänna vatten- och avloppsan- läggningar. 52. lag om ändring i lagen (197tlz943) om arbetstid rn. m. i husligt arbete.

53. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511). 54. lag om ändring i lagen (197111078) om försvarsuppfinningar. 55. lag om ändring i lagen (1971 :1 154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten.

56. lag om ändring i lagen (1971:12()4) om byggnadstillstånd m. m.. 57. lag om ändring lagen i (1972:1 19) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.

58. lagom ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämn- der.

59. lag om ändring i datalagen (1973:289), 61). lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- oeh miljöfarliga varor. 61. lag om ändring i tullagen (1973:670).

7 Riksdagen ]979/80. I saml. Nr 80

Prop. 1979/80180 78

62.

63.

64. 65. (16. (17. 68.

69 .

70. 71. 72.

73.

78.

79.

80. 81. 82.

83. 84. 85. 86. 87. 88. 89. 90. 91.

lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder. lag om ändring i lagen (l974:268) med anledning av miljöskydt'lskon- ventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark. Finland. Norge och Sverige. lag om ändring i gruvlagen (1974:342). lag om ändring i abortlagen (1974z595). lag om ändring i lagen (19741890) om vissa mineralfyndigheter. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdotnstol. lag om ändring i lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975.

lag om ändring i lagen (19751187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukt-'årdsändamäl. lag om ändring i oljekrislagen (l975:l97). lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580). lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare.

lag om ändring i bevissäkringslagen (l975:1027) för skatte— och avgiftsprocessen. lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja.

. lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdekla-

ration på tobaksvaror. '. lag om ändring i marknadsföringslagen (197511418).

lag om ändring i lagen (l97öz295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap. lag om ändring i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrå- gor. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. lag om ändring i lagen (l976:580) om medbestämmande i arbetslivet. lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggning- ar. lag om ändring i lagen (1977129'2) om tillverkning av drycker m. m.. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. lag om ändring i lagen (l977:729) om patentbesvärsrätten. lag om ändring i konsumentkreditlagen (19771981). lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160). lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262). lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268).

Prop. 1979/80:80 79

92

93. 94.

95.

96.

97.

98. 99.

. lag om ändring i lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela

föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi. vatten eller värmeenergi. m. m.. lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd. lag om ändring i lagen ( 19781880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter. lag om ändringi lagen ( 1979:217) om allmän folk— och bostadsräkning år 1980.

lag om ändring i lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg. lag om ändring i fondkommissionslagen (l979:748). lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs. lag om ändring i lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering. 100. lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag.

Hänvisningar till S4-30

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de. förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1979/80:80

80

Bilaga

Förteckning över tystnadspliktshestämmelser m. in. som föreslås upphävda eller ändrade och deras närmaste motsvarigheter i den nya lagstiftningen

Bertil"!mm'lxvr som upp/rävs eller ändras

l. 2. 3. 4

'Jl

6.

PC

9. 10.

11.

16.

17.

18.

15 kap. bä giftermålsbalken 20 kap. 10.5 föräldrabalken 3085 sjölagen (1891135 s. 1) 35 och 36 åå lagen (1934:437) för Sveriges riksbank 5ä lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsrnateri— el m. m.

3å lagen (1939:174) om tillverk- ning. inlörsel och försäljning av gasskyddsmateriel 7.4 valutalagen (1939z350) oå lagen (l944zl33) om kastre- ring 147 ä & byggnadslagen (l947:385) lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar 4 s' lagen (1948z390) om skyldighet för näringsidkare rn. 11. att biträda vid planläggningen av rikets eko- nomiska försvarsberedskap 287 5 3 mom. lagen (1948:433) om försäkringsrörelse 92éi militära rättegångslagen (l948:472)

8 if lagen (l949z345) om rätten till arbetstagares uppfinningar 24.5 lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att dri- va försäkringsrörelse här i riket 825 uppbördslagen (19531272) tes lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för fram— ställning av fettemulsion m. m. 192 & lagen (1955: 183) om bankrö- relse

i'llolst'arigln't i sekrefers/uge”

se avsnitt 4.1

se avsnitt 4.2

se avsnitt 4.3 se avsnitt 4.4

8 kap

8 kap

9 kap 7 kap

.65

.65

.55 .112'

2 kap. 2 få och 8 kap. 65 se avsnitt "2.2

2 kap. 25 och 8 kap. 3 &

8 kap .5å

se avsnitt 4.5

8 kap.

8 kap.

9 kap 9 kap

8 kap.

13.5

55

. 1—3 åå . 1—3 155

5å

Prop. 19.

20.

26.

27. 28. 29.

30.

31.

34. 35.

36.

'.:J'.» (”x)

1979/80280

985 lagen (1955:416) om sparban- kcr

895 lagen (1956:216) om jord— brukskasserörelsen

9 och 12 55 lagen (19561245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrcnsförhiillanden

11 5 atcmtencrgilagcn ('1956131'16) 117 och 198 55 (1956:623) 205 lagen (1957:343) om oljelag- ring m. m. 19.5 lagen (1957:668) om utläm- ning för brott 21 5 strälskyddslagcn (1958:110) 29 5 lagen (1958:295) om sjömans- skatt

82.5 hälsovårdsstadgan (1958:663) 495 lagen (1959:92) om förfaran- det vid viss konsumtionsbcskatt-

taxeringslagcn

ning

135 lagen (1959:254) om utläm- ning för brott till Danmark. Fin- land. lsland och Norge

25.5 reglementet (1959:293) angä- ende allmänna pensionsfondens förvaltning

10.5 lagen (1959z551) om beräk- ning av pcnsionsgrundande in- komst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring 505 lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m. 82 5 civilförsvarslagen (196():74) 155 lagen (1961:181) om försälj- ning av teknisk sprit och alkohol- haltiga preparat 145 lagen (1961:381) om tillverk- ning av och handel med foderme- del m. m.

355 sjukvårdslagen (1962:242) 18 kap. 285 lagen (1962:381) om allmän försäkring

81 8 kap. 55 8 kap. 55

se avsnitt 4.6

8 kap. 6 5 4 kap. 1 och 2 55 samt 9 kap. 1—3 55

2 kap. 2 5 och 8 kap. 65

se avsnitt 4.7

8 kap. 65 4 kap. 1 och 2 5.5 samt 9 kap. 1—3 55

se avsnitt 4.8

4 kap. I och 255 samt 9 kap. 1—3 55

se avsnitt 4.7

6 kap. 15. 8 kap. 85 och 9 kap. 5 5

se avsnitt 4.9

se avsnitt 4.9

se avsnitt 4.10 8 kap. 65

8 kap. 6 5

7 kap. 1—3 55 se avsnitt 4.11

l'rop.

39.

40.

41.

43. 44. 45.

46.

47.

48. 49.

50. 51.

59. 60.

61. 62.

1979/80z80

5 5 krigshandelslagen (1964: 19) 55 5 ( 1964: 308")

8 5 lagen (1964z542) om persontra-

stämpelskattclagcn

dersökning i brottmål 7 5 stadgan ( 1964:679) om notarius publicus 16 5 lagen ( 1965:61 ) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m. 1 kap. 9 5 lagen (1965:719) om säkerheten pä fartyg 14 5 lagen ( 1966:314) om kontinen- talsockeln

585 lagen (l967:940) angående omsorger om vissa psykiskt ut- vecklingsstörda

65.5 lagen (1968:430) om mervär- deskatt 445 miljöskyddslagen (1969:387) 14.5 allmänna (1970:1fl3) 21 5 sjöarbetstidslagen (1970:105) 34 5 lagen ( 19701244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar 16 5 lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete. 285 livsmedelslagen (1971:511) 4 5 m.fl. lagen (1971:]078) om försvarsuppfinningar 75 lagen (1971:].154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten 75 lagen (1971:]204) om bygg- nadstillstand m. m.

7 5 lagen ( 1972: 1 19) om fastställan- de av könstillhörighet i vissa fall 27 5 lagen (1973:188) om arrende- nämnder och hyresnämnder 11 och 13 55 datalagen (1973z289) 175 lagen (1973:329) om hälso— och miljöfarliga varor 54 5 tullagen (1973z670) 165 (1974:13) om anställningsfrämjande åtgärder

arbetstidslagen

lagen vissa

2 kap. 2 5 4 kap. I och 2 55 samt 9 kap. 1—3 55 7 kap. 225

1 kap. 85 och 9 kap. 9.5

se avsnitt 4.12

se avsnitt 4.13

se avsnitt 4.14

7 kap. 1—3 och 6 55

4 kap. 1 och 2 55 samt 9 kap. 1—3 55

se avsnitt 4.15

7 kap. 85 och 8 kap. 25

7 kap. 8 5 och 8 kap. 25 se avsnitt 4.16

7 kap. 8 5

8 kap. 6 och 7 55 se avsnitt 4.17

8 kap. 65 8 kap. 65 7 kap. 1 5 se avsnitt 4.18

se avsnitt 4.19 se avsnitt 4.20

9 kap. 1—3 5.5 se avsnitt 4.21

Prop. 1979/80:80

63.

64. 65. 66.

67.

68.

6.9.

70. 71.

73.

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

25 lagen (1974:268) med anled— ning av miljöskvddskonventioncn den 19 februari 1974 mellan Datt- mark. Finland. Norge och Sveri— ge 11 kap. 55 gruvlagen (1974:342) 85 abortlagen (1974:595) 455 lagen (1974:890) om vissa tnineralfyndigheter 17 5 lagen ( 1974: 1082) om bostads- domstol

165 lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975 8 5 lagen (1975:187) om kontroll av fabriksstcriliserade engängsartik- lar för hälso- och sjukvärdsända- mål

185 oljekrislagen (1975:]97) 7 5 steriliseringslagen (1975:580) 25 lagen (1975:689) om tystnads- plikt för vissa tolkar och översätta- re 285 bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsproccs- sen

6 5 lagen (1975:1083) om uppgifts- skyldighet rörande mottagandc av olja

"8 5 lagen (1975:]154) om varnings-

text och innchällsdeklaration pä tobaksvaror 21 5 marknadsföringslagen (1975: 1418)

7 5 lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap 105 lagen (1976:349) om uppgifts- skyldighet i planeringsfrågor 225 lagen (1976:351) om styrelse- rcpresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska före- ningar 8 kap. 10.5 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

2 kap. 1 5 och 8 kap. 65

8 kap. 6 5 se avsnitt 4.22 8 kap. 6 5 se avsnitt 4.18

9 kap. 45

se avsnitt 4.23

2 kap. 2 5 och 8 kap. 35 se avsnitt 4.22 se avsnitt 4.24

4 kap. 1 och 2 55 samt 9 kap. 1—3 55

8 kap. 65

se avsnitt 4.25

8 kap. 65

8 kap. 65

8 kap. 3 5 och 9 kap. 45

se avsnitt 4.26

7 kap. 7 och 8 55 samt 8 kap. 25

Prop. 81. 82.

83.

84.

89. 90.

91. 92.

93.

94.

C 'Jl

97.

98.

99.

100.

1979/80z80

53 och 70 55 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

34 5 lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar 24 5 lagen (1977129'2) om tillverk- ning av drycker. m. m.

715 lagen (1977:293) om handel med drycker 5 5lagcn ( 1977:439) om kommunal energiplanering 10 5 lagen ( 1977:729) om patcntbe- svärsrättcn

285 konsumentkreditlagen (1977: 981)

7 kap. 135 (1977:116(l) 235 lagen (1978:160) om vissa rörledningar 51 5 förfogandelagen (1978:262) 555 ransoneringslagen (1978268) 3 5 lagen ( 1978z277) med bemyndi- gande att meddela föreskrifter i

arbetsmiljölagen

fråga om anordning för förbruk- ningsmätning av elektrisk energi. vatten eller värmeenergi. in. m. 12 5 lagen (1978:440) om kollektiv- trafiknämnd

21 5 lagen (1978:880) om betal- ningssäkring för skatter. tullar och avgifter 145 lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980 9 5 lagen (1979:357) om yrkesmäs- sig försäljning av dyrkverktyg 445 fondkommissionslagen (l979:748) 335 lagen (1979:749) om Stock- holms fondbörs 5 5 lagen (1979: 1 155)om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering 23.5 lagen (1980:2) om finansbo- lag

se avsnitt 4.27

se avsnitt 4.16

8 kap. 6 5

8 kap. 65

8 kap. 3 och 7 55 se avsnitt 4.28

8 kap. 65

se avsnitt 4.13

8 kap. 65

se avsnitt 4.29

se avsnitt 4.29 8 kap. 6 5

8 kap. 65

84

4 kap. 1 och 2 55 samt 9 kap. 1—3 5.5

9 kap. 45 8 kap. 65 8 kap. 5 5 8 kap. 55

8 kap. 3 och 7 55

8 kap. 55

Prop. 1979/80:80

lnnehållsft'irteckning

Propositionen ...............................................

Propositicmcns huvudsakliga innehåll ...........................

Lagförslag .................................................. 1. lag om ändring i giftermälsbalken ......................... 2. lag om ändring i föräldrabalken ........................... 3. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) .................... 4. lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank ...... 5. lagom ändringi lagen ( 1935z395) om kontroll över tillverkningen

av krigsmateriel m. rn. ................................... 6. lag om ändring i lagen (1939:174) om tillverkning. införsel och försäljning av gasskyddsmateriel ........................... 7. lag om ändring i valutalagen (19391350) .................... 8. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering ............ 9. lag om ändring i byggnadslagcn (l947:385) ................. 10. lag om upphävande av lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar . . 11. lag om ändring i lagen ( 1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap .......................................

12. lag om ändring i lagen (l948z433) om försäkringsrörelse ...... 13. lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472) ......... 14. lag om ändring i lagen (19491345) om rätten till arbetstagares.

uppfinningar ............................................

15. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäk-

ringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket ...........

16. lag om ändringi uppbördslagen (1953272) ................. 17. lag om ändring i lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som

användas för framställning av fettemulsion m. m .............

18. lag om ändring i lagen (1955:]83) om bankrt'irelse ........... 19. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker ........... 20. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen . 21. lag om ändringi lagen (19562245) om uppgiftsskyldighet rörande

pris- och konkurrenst'örhållanden ..........................

22. lag om ändring i atomenergilagen (195623061 ............... 23. lag om ändring i taxeringslagen (l956:623) ................. 24. lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m. ......

25. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott . . . . 26. lag om ändring i strålskyddslagen (1958:.110) ................

27. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt .......... 28. lag om ändring i hälsm'i'trdsstadgan (1958:663) .............. 29. lag om ändring i lagen (1959:92) om f("irfarandet vid viss

konsumtionsbcskattning ..................................

'.)J [J f-J |.) 1.) —-

.L'.

0 '.!l

6

8 9

9 10 10

11 11 11 11 11 11

1”)

1”)

13

Prop. l979/80:80

30.

31.

32.

33.

42. 43.

44. 45. 46.

47. 48. 49. 50. 51.

lag om ändring i lagen (1959z254) om utlämning för brott till Danmark. Finland. Island och Norge ...................... lag om ändring i reglementet (l959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning .............................. lag om ändring i lagen (1959:551 ) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring . . lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m. ................... lag om ändring i civilförsvarslagen (1960174) ................ lag om ändring i lagen (1961 : 181 ) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat ............................... lag om ändring i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m .................................... lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242) ................. lag om ändring i lagen (19622381) om allmän försäkring ...... lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19) ............... lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308) ............. lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål ................................................ lag om ändring i stadgan (1964:679) om notarius publicus . . . . lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m ...................................... lag om ändring i lagen (1965z719) om säkerheten på fartyg . . . lag om ändring i lagen (19661314) om kontinentalsockeln ..... lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda ................................ lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt ......... lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387) ............... lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103) ........ lag om ändring i sjöarbetstidslagen (19702105) .............. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar ..................................... lag om ändring i lagen (l970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete .................................................. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) ................ lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar . . lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten ........................................... lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillständ m. m. .................................................. lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstill- hörighet i vissa fall ...................................... lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och

86

13

13

14 16

16

16

19 20

20

Prop. l979/80:80

hyresnämnder ........................................... 59. lag om ändring i datalagen (19731289) ...................... 60. lag om ändring i lagen (1973z329) om ltälso— och miljöfarliga varor .................................................. 61. lag om ändring i tullagen (1973z670) ....................... 62. lag om ändring i lagen (1974: 13) om vissa anställningsfrämjandc åtgärder ................................................ 63. lag om ändringi lagen ( 1974:2681 med anledning av miljöskydds— kt'inventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark. Finland.

Norge och Sverige ....................................... 64. lag om ändring i gruvlagen (1974z342) ..................... 65. lag om ändring i abortlagen (19741595) ..................... 66. lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter 67. lag om ändring i lagen (1974:1(l82) om bostadsdomstol ....... 68. lag om ändringi lagen ( 1975:55) om folk— och bostadsräkning år 1975 ................................................... 69. lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssterili- serade engängsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamäl ...... 70. lag om ändring i oljekrislagen (1975:.197) ................... 71. lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580) .............. 72. lag om ändring i lagen ( 1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare .......................................... 73. lag om ändring i bet-'issäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsprocessen ......................................... 74. lag om ändring i lagen (1975: 1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja ............................... 75. lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration pä tobaksvaror ....................... 76. lag om ändring i marknadsföringslagen (1975: 1418) .......... 77. lag om ändringi lagen ( 1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap .......... 78. lag om ändring i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor ......................................... 79. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelsereprcsentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar ......... 80. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring . . 81. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet .............................................. 82. lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fji'trrvärmean- läggningar .............................................. 83. lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker.

84. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker. . . .

87

28 28

30 30

30

31

31

31

3.1

32

32

32

33

33

33

34

34

34 35

35

35

35 35

35

36

37

Prop. 1979/80:80

93. 94.

95.

96.

97.

98. 99.

lag om ändring i lagen (1977:—139) om kommunal energiplane- ring .................................................... lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten . . . . lagom ändring i konsumentkreditlagen (19773981) .......... lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1 160) .............. lag om ändring i lagen (1978: 160) om vissa rörledningar ...... lag om ändring i förfogandelagen (1978z262) ................ lag om ändring i ransoneringslagcn (19781268) .............. lag om ändring i lagen ( 19781277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmät— ning av elektrisk energi. vatten eller värmeenergi. m. m. ..... lag om ändring i lagen (1978:-140) om kollektivtrafiknämnd . .. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter. tullar och avgifter ................................ lag om ändring i lagen (1979:217) om allmän folk- och bostads- räkning år 1980 ......................................... lag om ändring i lagen (1979:357) om yrkesmässig försi'iljning av dyrkverktyg ............................................. lag om ändring i fondkommissionslagen (l979:748) .......... lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs. . . lag om ändring i lagen ( 1979: 1 155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering ...........................

100. lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag .............

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde det] 31 januari 1980

IJ

Inledning ............................................... Allmän motivering ......................................

2.1 Följdändringar beträffande tystnadsplikter ............ 2.2 Följdändringar beträffande förhandlingssekretess ..... 2.3 Återstående följdlagstiftning m. m. .................. Upprättadc lagförslag .................................... Speeialmotivcring ....................................... 4.1 Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken ........ 4.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken .......... 4.3 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1). .. 4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1934:437) för Sveriges

riksbank .......................................... 4.5 Förslaget till lag om ändring i militära rättegångslagen

(1948z472) ........................................

ss

40 40

41

41

41

41

42

42 42

'J1'-J'I'JI'J| läggs,...»

'Jl Ul

Prop. 1979/80z80

4.6

4.7

4.10

4.11

4.12

4.13

4.14

4.15

4.16

4.17

4.18

4.19 4.20

Förslaget till lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgittsskyldighet rörande pris— och konkurrensförhällan— den .............................................. Förslaget till lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott och lag om ändring i lagen (1959z254) om utlämning för brott till Danmark. Finland. Island och Norge ............................................ Förslaget till lag om ändring i hälsovardsstadgan ( 1958:663) ........................................ Förslagen till lagom ändringi lagen (1959:551) om beräk- ning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lag om ändring i lagen ( 1959z55'2) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m. ........................ Förslaget till lag om ändring i civilft'irsvarslagen (1960:74:1 ......................................... Förslaget till lagom ändringi lagen (1962:381) om allmän försäkring ......................................... Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m. ............ Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg och lag om ändring i arbetsmiljölagen ( 1977: 1 160) ....................................... Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ................................. Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen ( 1969:387) ........................................ Förslagen till lagen om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och lag om ändringi lagen ( 1976:838) om allmänna fjärrvärmeanlägg— ningar ............................................ Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1078) om förvarsuppfinningar ................................ Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder och lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol ................ Förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289) . . . . Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor .............................. Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder ...................... Förslagen till lag om ändring i abortlagen (1974:595) och lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580) ......... Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1975: 187) om kontroll

89

'.!t 'Ji

60

62

63

63

64

67

68

69

69

70

Prop. 1979/80:80

4.27

4.28

4.29

4.30

'Jl

av fabrikssteriliserade engängsartiklar för hälso— och sjukvardsåndamäl .................................. Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare .......... Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:]154) om varningstext och innehållsdeklaration pä tobaksvaror. . . Förslaget till lag om ändring i lagen (1976351) om Slyrcberepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar ............................. Förslaget till lag om ändring i lagen (l976:580) om medbestämmande i arbetslivet ....................... Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:729) om patcntbcsvärsrättcn ................................ Förslagen till lag om ändring i förfogandelagen ( 1978:262) och lag om ändring i ransoneringslagen (19781268) ..... Övriga lagförslag ..................................

l-Iemställan .............................................

6 Beslut ..................................................

Bilaga Förteckning över tystnadspliktsbestämmelser m. ni. som före-

slås upphävda cller ändrade och deras närmaste motsvarighe- ter i den nya lagstiftningen .............................

91 )

71

80