Rådighet

Beskrivning saknas!

Rättsfall14

NJA 2007 s. 413: Inkråmet och firman har överlåtits från ett aktiebolag till ett annat, vilka haft en gemensam representant. Det överlåtande bolagets rådighet över tillgångarna har ändå ansetts avskuren, och detta har ansetts vara tillräckligt för att ge det förvärvande bolaget skydd mot överlåtarens borgenärer.
MÖD 2016:11: Strandskyddsdispens ----- En kommun hade upplåtit lokaler och mark till ett bolag för restaurang-, café- och konferensverksamhet. I nyttjanderätten ingick en möjlighet för bolaget att inom nyttjanderättsområdet ställa upp bolagets kåtor för verksamhetens bedrivande. Kommunen ansökte mot denna bakgrund om strandskyddsdispens för en sådan kåta. Länsstyrelsen ansåg att kåtan genom sin placering, utformning samt användande samtaget hade sådan privatiserande effekt som begränsade allmänhetens möjlighet att vistas i området. Länsstyrelsen avslog därför ansökan om strandskyddsdispens och förelade kommunen att ta bort kåtan. Efter överklagande upphävde MÖD föreläggandet att ta bort byggnaden eftersom kommunen inte har rådighet över byggnaden. MÖD fann emellertid, liksom underinstanserna, att det inte fanns skäl att meddela strandskyddsdispens. Enligt MÖD hade kommunen inte visat att byggnaden inte kunde placeras på mark som redan fick anses ianspråktagen så att den därigenom skulle få mindre påverkan på strandskyddets syften.
MÖD 2016:41: Anmälan om vattenverksamhet ----- Mark- och miljödomstolen förbjöd en anmäld vattenverksamhet gällande byte av del av brygga och angav att vattenverksamheten borde tillståndsprövas eftersom det fanns enskilda motstående intressen bl.a. avseende rådighet. Mark- och miljööverdomstolen gjorde samma bedömning att verksamheten inte kunde prövas i ett anmälningsärende och avslog överklagandet.
MÖD 2004:13: Tillstånd till brygga och pir-----Ansökan om tillstånd att anlägga brygga m.m. på en fastighet i Bohuslän avslogs då ett bifall skulle strida mot gällande detaljplan/byggnadsplan och det inte var fråga om en mindre avvikelse. Även fråga om rådighet och om yrkad ersättning för rättegångskostnader var skälig.
MÖD 2008:14: Föreläggande om undersökning av förorenat område ----- Ett konkursbo förelades utföra undersökningar på ett antal fastigheter som var förorenade sedan lång tid tillbaka. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att konkursboet som endast bedrivit arkning av redan tillverkat papper inte kunde anses ha bidragit till förorening av sediment i damm och å. Därför kunde inte krav på provtagning och undersökning av sediment riktas mot boet. I fråga om undersökning av deponier visade utredningen att konkursboet varken hade bedrivit deponiverksamhet eller disponerat fastigheterna under den tid boet förvaltat bruket. Därför ansågs konkursboets anknytning till deponin inte vara av den karaktären att boet skulle anses vara verksamhetsutövare. Jfr MÖD 2008:13 (M 8370-06) som avgjordes samma dag.
MÖD 2008:13: Föreläggande om åtgärdsutredning ----- Ett konkursbo förelades att utföra en åtgärdsutredning för efterbehandling av en deponi. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att konkursboet varken hade bedrivit deponiverksamhet eller annan verksamhet på de två fastigheter där deponin låg. Dessutom hade konkursboet varken ägt eller disponerat fastigheterna. Därför ansågs konkursboets anknytning till deponin inte vara av den karaktären att boet skulle anses vara verksamhetsutövare. MÖD fastställde miljödomstolens beslut att upphävda länsstyrelsens beslut. Jfr MÖD 2008:14 (M 4537-07) som avgjordes samma dag.
NJA 2008 s. 684: Ett företag sålde lösöre till ett finansbolag och överlämnade lösöret till en finansbolagets leasetagare, som var ett helägt dotterbolag till säljaren och som hade säljarens ägare som styrelseledamot och firmatecknare. Säljaren har ansetts ha blivit i tillräcklig grad avskuren från sin rådighet över leasingobjektet, så att finansbolaget fått skydd mot säljarens konkursborgenärer.
NJA 1993 s. 331: Fråga om sökandens behörighet i mål enligt 2 kap 5 § 1 st 1 VL.
MÖD 2016:36: Föreläggande om underhållsåtgärder på damm ----- Länsstyrelsens föreläggande mot en fastighetsägare med en vattenanläggning på fastigheten att vidta åtgärder för att uppfylla vattenhushållningsbestämmelserna i tillståndet och dammanläggningens funktion har fastställts. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att vattenanläggningen utgör fastighetstillbehör. Därmed är ägaren till fastigheten underhållsansvarig enligt 11 kap. 17 § miljöbalken. Det servitutsavtal som fastighetsägaren åberopat innebär inte att det offentligrättsligt reglerade underhållsansvaret kan åsidosättas. Eftersom fastigheten hade överlåtits till ny ägare under processen har domstolen angett att föreläggandet gäller mot den nye fastighetsägaren och tiden för fullgörande av föreläggandet har flyttats fram eftersom tidpunkten hade passerat.
MÖD 2009:46: Omprövning av villkor för tillstånd till flygplats ----- Huvudfrågorna i målet gällde förutsättningarna för att föreskriva villkor beträffande marktransporter och utsläpp från dessa, vid vilka bullernivåer skyddsåtgärder ska krävas i omgivande byggnader och lokaler, samt villkor om valet av flygväg.
MÖD 2015:52: Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till att vidta åtgärder för att bedriva fortsatt verksamhet vid Långforsens kraftverk ----- Ansökan avsåg vattenanläggning i form av äldre kraftverk med dämningsrätt, som hade anlagts, och där vattenverksamhet bedrevs, med stöd av tillstånd från 1918 enligt äldre vattenlagstiftning (1880 års vattenrättsförordning). Syftet med ansökan var att åtgärda vattenanläggningen så att verksamheten kunde fortsätta i enlighet med 1918 års tillstånd och att samtidigt vidta skyddsåtgärder för miljön i form av faunapassage, fiskgaller, fiskavledare och minimitappning. Mark- och miljödomstolen meddelade tillstånd enligt miljöbalken till åtgärderna med föreskrift om villkor samt beslutade att sökanden skulle betala rättegångskostnaderna. Tillståndsdomen överklagades varvid det anfördes att det fanns hinder för den ansökta verksamheten bl.a. med hänsyn till bestämmelserna om utbyggnadsförbud, Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att anläggningen bibehållits och verksamheten bedrivits i sådan omfattning att utgångspunkten för prövningen skulle vara den tillståndsgivna verksamheten (nollalternativet). Domstolen bedömde vidare att de ansökta åtgärderna inte kunde förväntas medföra mer än en obetydlig påverkan på de skyddade intressena i området med hänsyn till de skyddsåtgärder som verksamhetsutövaren skulle vidta. Mark- och miljööverdomstolen fann därför att tillstånd kunde ges och ändrade mark- och miljödomstolens dom i sak endast vad avsåg lydelsen av villkoret om faunapassage och fiskavledare. Vid prövningen av beslutet om ersättning för rättegångskostnaderna i mark- och miljödomstolen fann Mark- och miljööverdomstolen att det saknades underlag som visade den verkliga kostnaden för Kammarkollegiets arbete med målet. Mark- och miljööverdomstolen fann därför inte skäl att vid bestämmandet av ersättningen utgå från högre timtaxa än den övriga myndigheter utgått ifrån.
NJA 2001 s. 828: Frågor om prövning enligt vattenlagen (1983:291) av tillåtligheten av ett företag för utvinning av värme och kyla genom bortledning av grundvatten och återledning av samma mängd grundvatten.
NJA 2000 s. 88: Ett bolags upplåtelse av företagshypotek har ansetts bli sakrättsligt gällande när företagshypoteksbrevet överlämnades till panthavaren, trots att denne också var företrädare för bolaget.
NJA 1984 s. 205: Stämpelskattemål. Ett som gåva betecknat fastighetsförvärv har skett mot vederlag uppgående till knappt 83 % av fastighetens värde i stämpelskattehänseende. Den omständigheten att överlåtelsen var förenad med vissa rådighetsinskränkningar för mottagaren har inte ansetts föranleda att fånget vid tillämpning av 3 § stämpelskattelagen skulle bedömas som annat än gåva.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator