Utlämning för brott

Utlämning för brott för brott kan ske från Sverige till annan utomnordisk stat enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott.

Lagen gäller inte för nordiska medborgare då istället (1959:254) lagen om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge ska tillämpas.

Lagen gäller inte heller om lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder är tillämplig i förhållande till den andra staten.

Det är regeringen som beslutar om utlämning ska ske.

Utlämning får inte ske om brottet är politiskt eller om den som begärs utlämnad löper risk att förföljas som riktar sig mot hans liv eller frihet eller på annat sätt är av svår beskaffenhet på grund av religion, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska förhållanden.

Utlämning får inte beviljas, om den på grund av den avsedda personens ungdom, hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt, med beaktande jämväl av gärningens beskaffenhet och den främmande statens intresse, finnes uppenbart oförenlig med humanitetens krav.

• Hinder har inte ansett föreligga att till Ryssland utlämna rysk medborgare som vid det påstådda brottet var 16 år enligt Högsta domstolens avgörande i Ö5277-99.