Om regionalpolitik

AU 1981/82: 23

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1981/82:23

om regionalpolitik Inledning

I betänkandet behandlas

• proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning,

• proposition 1981/82:100 bilaga 17 anslagspunkterna A 6 och C 1 -C 5,

• proposition 1981/82:150 bilaga 4 anslagspunkt B 11,

• 118 motioner varav 78 från allmänna motionstiden och 1 från riksmötet 1980/81.

Ett stort antal av motionerna innehåller yrkanden om åtgärder m. m. i olika län, däribland förändringar i den i proposition 113 föreslagna stödområdesindelningen. I anslutning härtill har utskottet tagit fram material som belyser utvecklingen i de olika länen (bil. 7).

I ärendet har yttranden inhämtats från skatte-, socialförsäkrings-, utbildnings-, trafik-, jordbruks- och näringsutskotten (bil. 1 -6).

I anslutning till beredningen av ärendet har utskottet haft överläggningar med företrädare för vissa län, kommuner m. fl. Utskottet har i samband därmed erhållit kompletterande skriftlig dokumentation. Vidare har skrifter i ämnet ingetts till utskottet av vissa andra län, kommuner m. fl.

Utskottet har under budgetåret företagit studieresor till Norrbottens, Älvsborgs och Jönköpings län.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regionalpolitikens mål och utformning de närmaste åren samt anslagen till regionalpolitiken för nästa budgetår. Till grund för betänkandet ligger regeringsförslag i tre propositioner samt 118 motioner. Till betänkandet har fogats ett åttiotal reservationer.

- För regionalpolitiska åtgärder under nästa budgetår tillstyrker utskottet att sammanlagt 1,7 miljarder kronor anslås.

- Särskilda sysselsättningsinsatser i Norrbotten tillstyrks.

- Utskottet föreslår att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning som ser över regionalpolitikens inriktning och omfattning efter budgetåret 1983/84.

- Sänkning av arbetsgivaravgiften införs som regionalpolitisk! medel i delar av Norrbotten.

- Utskottet föreslår vissa ändringar i transportstödet.

- Nya statliga industricentra byggs i Gällivare och Sveg.

1 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

2¶Målen för regionalpolitiken

Stor politisk enighet råder om de allmänna målen för regionalpolitiken. Huvudmålet är att skapa förutsättningar för arbete, service och en god miljö åt alla människor oavsett var de bor i landet.

Regionalpolitikens förutsättningar

Utskottet konstaterar att den förda politiken har lett till en förbättrad regional balans under 1970-talet men att en rad problem återstår att lösa. En förutsättning härför är en framgångsrik ekonomisk politik som innebär att den svenska industrins konkurrenskraft vidmakthålls och förstärks. Samhällets resurser måste riktas mot branscher och verksamheter som kan bedömas ha goda framtidsutsikter.

Socialdemokraterna framhåller i en reservation till detta avsnitt att den politik de borgerliga regeringarna har fört har lett till att vad som vanns av förbättrad regional balans i böljan av 1970-talet senare har förlorats.

Stödinsatsernas allmänna inriktning

Mot bakgrund av osäkerheten om den framtida regionala utvecklingen föreslår utskottet att riksdagen hemställer hos regeringen om en utredning om regionalpolitikens framtida utformning och omfattning. Utredningen bör bl. a. överväga frågan om en lämplig avvägning mellan selektiva och generella åtgärder inom regionalpolitiken. Utskottet har därvid uttalat sig för en förskjutning mot ett större inslag av generellt verkande medel. Socialdemokraterna har reserverat sig mot utskottets förslag rörande utredningsarbetets inriktning bl. a. mot bakgrund av att man förordar selektiva åtgärder.

För att man på regional nivå skall kunna prioritera mellan olika slag av insatser förs de medel som skall användas för beslut på regional nivå om regionalpolitisk! stöd, glesbygdsstöd m.m. samman till ett anslag. Socialdemokraterna avvisar detta förslag och menar att risken för konflikter och byråkratisering ökar med en sådan ordning.

Länsplanering

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till länsplaneringsarbetets framtida inriktning. Det innebär en förenkling bl. a. genom att de s. k. fullständiga länsplaneringsomgångarna som hittills genomförts vart femte år tas bort samt att de delar av länsplaneringen som syftar till en bättre samordning mellan samhällssektorerna lyfts fram. Sektorsprogram för bl. a. den regionala industripolitiken föreslås bli instrument för detta.

Socialdemokraterna menar i en reservation att regeringens förslag innebär en utbyggnad av länsplaneringen. Detta motsätter man sig och föreslår en utredning om förenklad länsplanering med inriktning på sysselsättningsfrågor. I avvaktan därpå avstyrks regeringens förslag.

AU 1981/82:23

3¶Planeringsinstrument

Regeringens förslag att ortsplanen eller den s. k. ortsklassificeringen skall upphöra som styrinstrument i regionalpolitiken tillstyrks av utskottet. Bakgrunden härtill är att arbetet med ortstrukturfrågorna bör ske på den regionala och lokala nivån efter de prioriteringar som man där bedömer som angelägna. Socialdemokraterna framhåller i en reservation att den utredning man föreslagit om länsplaneringen bör göra en noggrann analys av ortsplanens roll i regionalpolitiken innan beslut fattas på denna punkt.

Planeringstal

Planeringstal för länen uttryckta i antal invånare år 1990 godtas av utskottet enligt regeringens förslag. Talen avviker från länsstyrelsernas prognoser för vissa skogslän - där planeringen bör inriktas mot något högre tal än prognoserna — samt för Stockholms och Uppsala län för vilka de förordade planeringstalen är lägre än prognoserna. Socialdemokraterna reserverar sig för ett högre planeringstal för Stockholms län än utskottet har förordat nämligen 1 580000 invånare år 1990, vilket överstiger utskottets förslag med 20000 invånare.

Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken

Utskottet behandlar i detta avsnitt bl. a. frågan om hur samverkan mellan regionalpolitiken och sektorspolitiken på skilda områden skall kunna utvecklas. Här tas upp formerna för samverkan mellan å ena sidan regionalpolitiken och å andra sidan industripolitiken, jordbruks- och skogsbrukspolitiken, utbildning och forskning, energipolitiken samt trafikpolitiken.

I anslutning till behandlingen av trafikpolitiken tillstyrker utskottet motionsyrkanden om förändring av transportstödet. Utskottet föreslår sålunda att transporter av hyvlade trävaror samt järn- och stålprodukter åter skall bli stödberättigade. Vidare föreslås att stöd skall lämnas till de sågar längs Norrlandskusten som arbetar under samma förutsättningar som inlandssågarna. Utskottet föreslår också en uppräkning av transportstödet i fråga om transporter på mellan 401-700 km som berör stödzonerna 3, 4 och 5 samt transporter över 701 km som berör stödzonerna 3 och 4. Socialdemokraterna föreslår en ytterligare höjning av transportstödet.

Statlig verksamhet

Utskottet uttalar att arbetet med decentraliseringsfrågorna bör intensifieras. Moderata samlingspartiet menar i en reservation att några nya uttalanden i fråga om lokaliseringen av statlig verksamhet inte behövs. Utskottet föreslår i likhet med propositionen följande prioriteringsordning vid lokalisering av statlig verksamhet:

1. Skogslänen

2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden

Utskottet föreslår vidare att frågan om den centrala rennäringsadministratjonens lokalisering utreds.

AU 1981/82:23

4¶Differentierade arbetsgivaravgifter som medel i regionalpolitiken

Den sänkning av arbetsgivaravgiften med 10 procentenheter som regeringen föreslår i Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala kommuner i Norrbottens län tillstyrks av utskottet. Moderata samlingspartiet föreslår i en reservation att denna avgift sänks därutöver i resten av stödområde A med 5 procentenheter samt i stödområde B med 3 procentenheter. Socialdemokraterna förordar som alternativ till sänkta arbetsgivaravgifter ett system med återbäring av inbetalda arbetsgivaravgifter för tillverkningsindustri och gruvor i Norrbotten.

Stödområdesindelningen I fråga om principerna för stödområdesindelningen biträder utskottet regeringens förslag att de områden skall prioriteras som har de svåraste sysselsättningsproblemen. Förslaget innebär att stödet koncentreras till ett område som i huvudsak motsvarar nuvarande stödområdena 4—6. Tre stödområden föreslås nu, benämnda stödområde A, B resp. C, med de mest förmånliga stödmöjligheterna i stödområde A.

Socialdemokraterna framhåller i en reservation att även skogslänens större centralorter bör ingå i stödområde med hänsyn till den betydelse dessa orter har för näringslivets utveckling i resp. län. Ett särskilt stödområde D föreslås omfatta i huvudsak de delar av skogslänen som inte ingår i stödområde enligt utskottets förslag.

Vidare tillstyrks att kommun kan delas vid inplacering i stödområde. Moderata samlingspartiet reserverar sig mot detta.

Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag till inplacering av rikets kommuner i stödområde A—C. Utskottet föreslår emellertid att utöver regeringens förslag kommunerna Söderhamn, Arvika, Säffle och Åmål skall ingå i stödområde C. Centerpartiet och folkpartiet föreslår i en reservation att de norra och södra delarna av Gotland bör flyttas upp från stödområde C till B. Moderata samlingspartiet reserverar sig till förmån för en inplacering av hela Gotland i stödområde B samt av Bräcke kommun i stödområde A.

Regionalpolitiskt stöd till näringslivet

Att nuvarande avskrivningslån ersätts av lokaliseringsbidrag tillstyrks också av utskottet liksom regeringens förslag om bidragets storlek i olika stödområden nämligen (i procentandelar av den totala investeringskostnaden i byggnader och maskiner) 70%, 50% och 30% i resp. stödområde A, B och C. Socialdemokraterna föreslår i en reservation ett bidrag av 70%, 55% och 40% i resp. stödområde samt 25% i det av dem förordade stödområdet D.

I fråga om regionalpolitisk! stöd utanför stödområdena föreslås att sådant stöd liksom hittills skall få lämnas under en begränsad tid i samband med sådana strukturförändringar som innebär allvarliga

AU 1981/82:23

störningar på arbetsmarknaden. Till mindre projekt (under 7 milj. kr.) skall länsstyrelserna få ge investeringsbidrag, till större projekt skall lokaliseringsstöd kunna lämnas av AMS — i vilket fall regeringen anger vilka kommuner som bör komma i fråga för stöd — eller regeringen. I normalfallet föreslås bidraget uppgå till högst 20%, men bör kunna utgå med högst 30% inom vissa kommuner med betydande utvecklingsproblem inom främst län som f. n. helt eller till en del ingår i stödområde.

Socialdemokraterna avstyrker i en reservation det föreslagna investeringsbidraget och menar att lokaliseringsstöd som beslutas av regeringen enligt nuvarande regler bör gälla. De föreslår också att frågan om ett särskilt industripolitiskt omställningsstöd skall utredas.

Utbildningsstödet som de senaste åren använts i ringa grad avskaffas och ersätts med offertstöd. Mot detta reserverar sig socialdemokraterna som vill ha kvar stödformen.

I övrigt stöder utskottet förslag av regeringen om smärre ändringar av lokaliseringslånen, sysselsättningsstödet och offertstöd e t. Även i detta sammanhang har avgetts socialdemokratiska reservationer.

Nya industricentra föreslås bli uppförda i Gällivare och Sveg. Likaså tillstyrks regeringens förslag att bidraget till industricentra och kommunala industrilokaler sänks med 10 procentenheter i avsikt att stimulera företag att investera i egna lokaler. Även ett förslag om en utredning av verksamheten med industricentra, inkl. frågan om kommunalt helt eller delägande godtas av utskottet. Socialdemokraterna reserverar sig på alla dessa punkter — utom beträffande industricentra i Gällivare och Sveg — och föreslår bl. a. utöver regeringens förslag att industricentra upprättas i Sollefteå och Torsby.

När det gäller stöd till kommunala industrilokaler godtar utskottet regeringens förslag att stöd skall förbehållas mindre orter i stödområdena A— C. Socialdemokraterna vänder sig i en reservation mot denna begränsning.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att fördelaktiga lån skall kunna ges till privata investmentbolag som bedriver verksamhet inom stödområdena A-C.

Stöd till turistverksamhet bör kunna lämnas inom stödområdena A och B samt om särskilda skäl föreligger inom primära rekreationsområden i stödområde C. Socialdemokraterna föreslår att stöd skall lämnas i primära rekreationsområden i stödområde C utan denna begränsning.

Slutligen tillstyrker utskottet att regionalpolitiskt stöd lämnas till fastbränsleframställning med användning av torv och flis som råvara. Socialdemokraterna avstyrker lokaliseringsstöd till flisanläggningar mot bakgrund av råvarusituationen inom skogsindustrin.

I fråga om handläggning av lokaliseringsstödet biträder utskottet regeringens förslag om ökad decentralisering. Beloppsgränser för beslut av länsstyrelse blir 7 milj. kr. och för beslut av AMS 20 milj. kr. När det gäller enskildheter i beslutsordningen i övrigt, där utskottet stöder

AU 1981/82:23

regeringens förslag, har lämnats socialdemokratiska reservationer. Moderata samlingspartiet föreslår i en reservation att beslutanderätten i fråga om regionalpolitisk! stöd skall flyttas till länsnivån.

Glesbygdsstöd

Utskottet förordar liksom regeringen en offensiv och utvecklingsinriktad glesbygdspolitik. Mot den bakgrunden föreslås en uppräkning av avskrivningslån till sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygder liksom av bidraget vid intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS). Socialdemokraterna föreslår i reservationer högre stöd.

Regionalt projekt- och utvecklingsarbete

I detta avsnitt godtar utskottet propositionens förslag till inriktningen av projekt- och utvecklingsarbetet på länsnivån. Utskottet förordar att särskilt kraftiga insatser i enlighet med regeringens förslag görs för stöd till nyföretagande i stödområdena A-C. Socialdemokraterna menar att sådana insatser behövs i lika hög grad inom det av dem förordade stödområdet D.

När det gäller påverkan av näringslivets lokalisering föreslår utskottet att nuvarande lokaliseringssamråd — som bygger på en frivillig överenskommelse med näringslivet — skall fortsätta t. v. men att andra åtgärder bör övervägas om nuvarande system inte ger påtagliga resultat när konjunkturen vänder.

Socialdemokraterna föreslår i en reservation att ett system med etableringstillstånd bör införas. Företag bör åläggas att redovisa sina investeringsplaner för regeringen.

Utvecklingsproblem i landsdelar och län

I anslutning till bl. a. ett stort antal motioner redovisar utskottet utvecklingen i länen. Med hänsyn till de betydande problemen i Norrbotten föreslås 400 milj. kr. för särskilda sysselsättningsåtgärder. Förslaget som bygger dels på regeringens förslag dels på förslag från socialdemokraterna innebär en ökning av insatserna i förhållande till regeringens förslag med 100 milj. kr. Centerpartiet och folkpartiet reserverar sig till förmån för regeringens förslag om 300 milj. kr. Moderata samlingspartiet föreslår i en reservation att insatserna begränsas till 150 milj. kr. och förordar i stället ytterligare sänkning av arbetsgivaravgiften.

Anslagsfrågor

Utskottet tillstyrker att riksdagen för nästa budgetår anvisar 1330 milj. kr. för regionalpolitiska åtgärder (inkl. sänkta arbetsgivaravgifter men exkl. särskilda sysselsättningsåtgärder i Norrbotten). Regeringspartierna har reserverat sig för 1 224 milj. kr. Socialdemokraterna föreslår i reservationer att sammanlagt 1500 milj. kr. beviljas. Moderata samlingspartiet förordar 1 225 milj. kr.

AU 1981/82:23

7¶Behandlas i utskottets

Regeringens förslag yttr-s hemst. p.

Proposition 1981182:100, bilaga 17

I propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Åsling att riksdagen i avvaktan på särskild proposition i ämnet för budgetåret 1982/83 för anslagspunkterna C 1 -5 skall beräkna

1. till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av 402200000 kr.,

2. till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån ett reservationsanslag av 600000000 kr.,

3. till Åtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av 100000000 kr.,

4. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. till Åtgärder m.m. i anslutning till länsplanering ett reservationsanslag av 35 000000 kr.,

samt i fråga om punkt A 6 att riksdagen

till Åtgärder i etableringsfrämjande syfte för budgetåret 1982/83 anvisar 173 184

ett reservationsanslag av 1750000 kr.

Proposition 1981182:113

1 propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Åsling att riksdagen

dels antar förslagen till

1. lag om nedsättning av socialavgifter,1

2. lag om ändring av lagen (1981:691) om socialavgifter,1 dels godkänner vad i propositionen anförts om

3. planeringstal för länen år 1990,

4. avskaffandet av ortsplanen som styrinstrument i regionalpolitiken,

5. rikets indelning i stödområden,

6. ändrade riktlinjer för regionalpolitisk! stöd,

7. ändrade grunder för tilläggsbidrag till studiecirklar, dels godkänner att regeringen

8. beslutar om inrättande av ett centrum för samordning av regionalpolitisk forskning m. m. inom Umeå högskoleregion,

9. beslutar om uppförande av industricenteranläggningar i Gällivare och Sveg,

dels medger

10. att lokaliseringsstöd lämnas för att uppföra en kommunal lokal för uthyrning till administrativ verksamhet i Kiruna i enlighet med vad som förordats i propositionen,

82 36

82 37

62 12

61 11

83 39

49 4

85 42

162 174

97 59

134 133

1¶Se bihang.

AU 1981/82:23

dels beredes tillfälle att ia del av vad i propositionen anförts om

11. det regionala planerings- och programarbetets inriktning,

12. inriktningen av den regionalpolitiska forskningen,

13. de allmänna riktlinjerna för den regionala utvecklingspolitiken. dels anvisar under

C 1. till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1982/ 83 anvisa ett förslagsanslag av 318 910 000 kr.,

C 2. till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 500000000 kr.,

C 3. till Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 275000000 kr.,

C 4. I. medge att under budgetåret 1982/83 statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med sammanlagt högst 50000000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier tillföretag i glesbygder m.m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

C 5. till Åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbottens län för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 150000000 kr.,

C 6. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1982/ 83 anvisa ett reservationsanslag av 80000000 kr.

Proposition 1981/82:150 I propositionen, bil. 4 p. B II, föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Eliasson att riksdagen till Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag om 150000000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1982

1981/82:205 av Börje Hörnlund (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen ändrar principen för stödområdesindelning av geografiskt stora och strukturellt heterogena kommuner så att dylika kommuner indelas i skilda stödområden.

2. att riksdagen beträffande Jörn, Kalvträsk och Fällfors församlingar i Skellefteå kommun beslutar att placera dessa kommundelar i stödområde

5.

AU 1981/82:23

1981182:206 av Paul Jansson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i Skaraborgs län.

1981182:243 av Wilhelm Gustafsson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om behovet att organisera ett regionalt investmentbolag med uppgift att främja nyetablering och utveckling av mindre och medelstora företag inom Älvsborgs län.

1981/82:246 av Nils Erik Wååg m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för sysselsättning i Kristianstads län.

1981182:248 av Olle Östrand m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ett regionalt utvecklingsbolag i Gävleborgs län.

1981/82:287 av Nils Hjorth m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att de tre norduppländska kommunerna Östhammar, Tierp och Älvkarleby temporärt under tiden 1982— 1985 inplaceras i stödområde 4.

1981/82:289 av Lars Wemer m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar sig i enlighet med inriktningen av det åtgärdsprogram som beskrivs i motionen,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om att tillsätta en delegation för Bergslagen med uppgift att genomföra åtgärdsprogrammet.

1981/82:320 av Hans Alsén m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen skyndsamt upptar överläggningar med landstinget i Uppsala län för att finna lämpliga former till att med statsmedel ur befintliga regionalpolitiska medel förstärka Upplandsinvests AB kapitalbas.

1981/82:321 av John Andersson m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för skapandet av ett regionalt utvecklingsinstitut för Norrland och hos regeringen begär förslag härom.

1981182:322 av Nils Berndtson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att Inlandsovalen i Småland-Östergötland bör komma i fråga som ett regionalpolitisk! försöksprojekt,

AU 1981/82:23

10 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att en statlig 157 164

kommitté för projektet, vari bl. a. representanter för den fackliga rörelsen

ingår, bör utses,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att kommittén 157 164

fortlöpande rapporterar om arbetet,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att en offentlig 157 164

utvärdering görs senast 1985.

1981182:323 av Arne Fransson (c) och Gösta Andersson (c) 157 163

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen utformar ett regionalpolitiskt försöksprojekt för kommunerna i östra delarna av Jönköpings län samt kommunerna Högsby, Vimmerby och Hultsfred i Kalmar län i enlighet med de riktlinjer som framförts i motionen.

1981182:368 av Per-Olof Strindberg (m) 108 93

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade regler för glesbygdsstödet.

1981/82:444 av Hilding Johansson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att ett program görs upp för 153 159

näringslivets utveckling i norra Älvsborg,

Motionen behandlas beträffande yrkandena 2 och 3 av näringsutskottet.

1981182:453 av Hans Alsén m. fl. (s) 148 152

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med omlokalisering av offentlig verksamhet i Uppsala län.

1981182:454 av Sven Henricsson (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att frågan 136 141

om särskilda åtgärder för näringslivet i Västernorrlands län upptas till skyndsam prövning i enlighet med de i motionen framförda riktlinjerna.

1981/82:458 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 152 158

anförts om den framtida inriktningen av regionalpolitiken i vad gäller förhållandena och sysselsättningsutvecklingen inom Skaraborgs län,

2. att riksdagen beslutar fastställa länsstyrelsens i Skaraborgs län för- 61 11

slag till ändringar i ortsplanen,

3. att riksdagen beslutar fastställa länsstyrelsens i Skaraborgs län för- 64 12

slag till befolkningstal i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 56 9

motionen anförts om en mer åtgärdsinriktad länsplanering.

AU 1981/82:23

11 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1981/82:459 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 77, 143 32, 147

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen til! känna behovet av regionalpolitiska åtgärder i Gävleborgs län.

1981182:471 av Raul Blucher (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utvecklingsplan för 144 150

förädlings- och tillverkningsindustri i samhällelig ägo inom Värmlands län,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättande av en arbets- 144 150

grupp med företrädare för fackföreningar, politiska partier och forskare

med uppgift att upprätta en sådan utvecklingsplan för industri i Värmlands län,

3. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till statligt stöd till lokala 144 150 fackliga studiecirklar om industriell utveckling inom nedläggningshotad

värmländsk industri.

1981182:634 av Axel Andersson m. fl. (s)

I motionen yrkas

att riksdagen uttalar att nya statliga verksamheter, oavsett om det rör sig 76 28

om helt nya eller om det gäller att sammanföra befintliga i en ny organisation, bara undantagsvis bör lokaliseras till Stockholm, att riksdagen uttalar att decentraliseringsdelegationens arbete, som syf- 76 28

tar till att kanalisera en större del av den statliga verksamheten till områden utanför Stockholm, måste drivas hårdare samt att en redovisning av delegationens arbete snarast sker, att riksdagen uttalar att delegationen bör ägna särskild uppmärksamhet 143 147

åt Gävleborgs län eftersom länet i dag har en låg andel statligt sysselsatta, att riksdagen uttalar att fördelningen av de statliga jobben mellan länets 143 147

kommuner måste ske med inriktning på regional utjämning.

1981/82:638 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) 100

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för regionalpolitisk stöd till turistnäringen ändras så att stöd även ges till turismen i södra och mellersta Sverige.

1981/82:639 av Karin Flodström m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödområ- 123 121

desindelningen i Ljusnarsberg och Hällefors kommuner ändras från 3 till 4,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödområ- 124 122

desindelningen i norra delen av Lindesbergs kommun ändras från 2 till 4,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Laxå 124 123

kommun placeras i stödområde 2 och Askersund i stödområde 1,

AU 1981/82:23

12 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Stiftelsen 96 63

Industricentra utvecklar verksamhet i Ljusnarsbergs kommun.

1981182:640 av Pär Granstedt m.fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hemställer att regeringen tillkallar en arbetsgrupp med 150 155

företrädare för statsmakterna och Stockholms läns landsting med uppgift

att utarbeta en plan för att inom en fastställd tid omfördela statliga arbetsplatser i regionen så att de bidrar till en mer balanserad arbetsmarknad,

2. att riksdagen hemställer att regeringen tillkallar en arbetsgrupp med 150 155

företrädare för statsmakterna och Stockholms läns landsting med uppgift

att föreslå samrådsinstrument och styrmedel för att åstadkomma en bättre fördelning av arbetsplatser inom den privata sektorn i Stockholms län.

1981182:642 av Rune Johansson m.fl. (s) 124 126, 127, 128

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att kommunerna Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål inplaceras i stödområde 4.

1981182:643 av Torsten Karlsson (s) 124 125

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Motala kommun t. v. förs till stödområde 3.

1981/82:644 av Anna-Greta Leijon m.fl. (s) 158 167

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till inrättande av industrihotell i Kalmar.

1981182:648 av Sten Svensson m. fl. (m) 125 130

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen angetts om inplaceringen av Gotlands kommun i stödområde 5.

1981182:682 av Bernt Nilsson m.fl. (s)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att föreslå regeringen att på lämpligt sätt vidta 157 166

åtgärder för att få till stånd ökade industriinvesteringar i Kalmar län,

2. att riksdagen beslutar att som sin uppfattning ge regeringen till känna 101, 75,166

vad som anförts om nödvändigheten att i övrigt genomföra de åtgärdsför- 157

slag som angetts i motionen för att skapa ökad sysselsättning i Kalmar län.

1981/82:833 av Nils Berndtson (vpk) 149 154

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om initiativ för utformning av ett åtgärdsprogram för utveckling och sysselsättning i Östergötland på grundval av länets speciella struktur, i enlighet med vad som anförts i motionen.

AU 1981/82:23

1981182:836 av Bernt Ekinge (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en undersökning av effekterna av omlokalisering av statlig verksamhet i enlighet med vad i motionen anförts.

1981/82:837 av Olle Eriksson (c) och Johan Olsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att av författningen klart skall framgå att kommuner som är särskilt hårt drabbade av strukturomvandlingen bör kunna komma i fråga för stöd till kommunala industrilokaler i enlighet med vad som anförts.

1981182:838 av Bo Forslund m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen vidtar riktade åtgärder personellt och ekonomiskt, ur tillgängliga regional- och arbetsmarknadspolitiska medel, i syfte att förstärka industristrukturen i Västernorrlands län i samarbete med länsorgan och näringsliv,

2. att riksdagen uttalar sig för att ytterligare utlokalisering av statliga förvaltningsenheter tas upp till övervägande.

1981182:839 av Hans Gustafsson m.fl. (s)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala sig för att regionalpolitisk! stöd även under budgetåret 1982/83 skall utgå inom Olofströms kommun med tillämpning av reglerna för stödområde 4,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att — med hänsyn till sysselsättningsläget i länet — undantagsregeln i förordningen 1979: 632 om regionalpolitisk! stöd även under budgetåret 1982/83 skall ges en generös tillämpning,

3. att riksdagen beslutar uttala sig för att från fjortonde huvudtiteln, anslaget C 1. Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet och/eller C 2. Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån anvisas totalt 35 milj. kr. under en femårsperiod för inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag i Blekinge län,

4. att riksdagen beslutar uttala sig för att decentraliseringsdelegationen får i uppdrag att föreslå lokalisering av lämplig statlig verksamhet till Karlskrona, varvid alternativet med samlokalisering av flera mindre myndigheter till en lokal bör särskilt övervägas.

1981/82:846 av Martin Segerstedt (s) och Roland Brännström (s)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen ur tillgängliga lokaliseringspolitiska medel anvisar 1,15 milj. kr. till lantmäteriverket för att inrätta en kartkonserveringscentral i Ånge.

AU 1981/82:23

14 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1981/82:1027 av Rune Torwald (c) och Gösta Andersson (c) 71 22

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om ändrade regler för den regionala trafikplaneringen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1981/82:1072 av Åke Gustavsson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att den bör vidta åtgärder för att inte service- och sysselsättningsnivån ytterligare skall försämras i de berörda kommunerna på det småländska höglandet,

2. att de berörda länsstyrelserna bör få i uppdrag att tillsammans med de fackliga organisationerna och kommunerna undersöka möjligheterna till ett samlat aktionsprogram för att hävda sysselsättningen och den samhälleliga servicen på det småländska höglandet.

1981182:1074 av Per Israelsson (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att, inom Örebro län, Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner placeras i stödområde 4, Laxå kommun i stödområde 2 och Askersunds kommun i stödområde 1.

1981182:1137 av Eric Holmqvist m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för ett ökat bostadsbyggande i enlighet med vad som anförts i den socialdemokratiska partimotionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts om statlig förvaltning till Skåne,

5. att riksdagen uttalar att Landskrona-Svalöv-regionen bör erhålla regionalpolitisk! stöd i enlighet med vad som uttalats från industridepartementet den 16 juni 1981 innebärande att lokaliseringsstöd kan utgå i enlighet med vad som gäller i stödområde 4 eller 5.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:1131.

Yrkandena 3, 4, 6—9 återfinns i betänkande AU 1981/82:21.

1981/82:1342 av Georg Andersson m. fl. (s) 163 175

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande forskning om regional utveckling vid Umeå universitet.

1981182:1485 av Bertil Måbrink (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utvecklingsplan för 144 147

förädlings- och tillverkningsindustri i bl. a. samhällelig ägo i Gävleborgs län,

160 170

160 170

160 170

157 165

157 165

124 121, 122, 123

AU 1981/82:23

15 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättande av en arbets- 144 147

grupp med företrädare för fackföreningar, politiska partier och forskare med uppgift att upprätta en sådan utvecklingsplan för industrin i Gävleborgs län.

1981182:1489 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas

8. att riksdagen beslutar att begära att regeringen redovisar resultatet 147 151

och erfarenheterna av det hittillsvarande arbetet samt planerade åtgärder för att trygga sysselsättningen på bruksorterna.

Yrkandena 1-7 behandlas i näringsutskottets betänkande NU 1981/

82:31.

1981/82:1498 av John Andersson (vpk) 136 140

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att frågan om särskilda åtgärder för att stimulera sysselsättningen i Västerbotten upptas till skyndsam prövning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1981182:1502 av Gunhild Bolander (c) och Per-Axel Nilsson (s) 125 130

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att de norra och södra lokala arbetsmarknadsområdena på Gotland överförs från stödområde 4 till stödområde 5.

1981182:1505 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors (s) 144 147

I motionen yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen begära att åtgärder snarast vidtas för att trygga sysselsättningen på bruksorterna i Gästrikland.

1981182:1506 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) 144 149

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om särskilda åtgärder för näringslivet i Kopparbergs län upptas till skyndsam prövning i enlighet med de riktlinjer som framförts i motionen.

1981/82:1509 av Nils-Olof Grönhagen m. fl. (s) 96 60

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett beslut om etablering av industricentrum i Sollefteå kommun.

1981/82:1510 av Sven Henricsson (vpk) 137 143

I motionen yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen att utarbeta ett särskilt åtgärd sprogram för sysselsättningen i Sollefteå kommun.

1981/82:1515 av Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) 145 150

I motionen yrkas att riksdagen beslutar ge regeringen fullmakt att i samråd med länsmyndigheterna i Värmland utnyttja 20 milj. kr. ur medlen

AU 1981/82:23

16 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

för arbetsmarknadspolitiska insatser för innevarande budgetår till särskilda sysselsättningsinsatser i Värmlands län.

1981/82:1516 av Eric Jönsson m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att det inrättas en särskild syssel- 161 172 sättningsdelegation för Malmöområdet med uppgift att överväga de åtgärder som kan erfordras för att förbättra sysselsättningen på kort och lång

sikt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 161 172

motionen anförts om lokalisering av statliga förvaltningar till Malmö,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 161 172

övrigt anförts rörande insatser för att främja sysselsättningen och näringslivets utveckling i Malmöområdet.

1981/82:1528 av Sigvard Persson (c) 161 172

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen prövar möjligheterna att förlägga naturvårdsverket i sin helhet eller delar därav till Malmöregionen och att kompletterande verksamhet lokaliseras till angränsande regioner i enlighet med vad som anförts i motionen.

1981/82:1529 av Per Petersson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att i motionen föreslagna 49, 68 4, 16

åtgärder av regeringen bör prövas såsom regionalpolitiska medel.

1981/82:1530 av Åke Polstam (c) och Anna Wohlin-Andersson (c) 124 125

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Motala kommun i regionalt hänseende förs till stödområdet och inplaceras i stödområde 3 i enlighet med länsstyrelsens i Östergötlands län förslag.

1981/82:1532 av Boije Stensson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om det regionalpolitiska stödet till Ydre kommun.

1981/82:1533 av Marianne Stålberg m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast vidtar åtgärder som möjliggör för den offentliga och den enskilda tjänstesektorn att bygga upp arbetsplatser i Norrlands inland.

1981/82:1534 av Marianne Stålberg m.fl. (s, m, c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län i 140 145

enlighet med länsstyrelsens förslag utses till försökslän för att pröva en

103 AU 1981/82:23

friare användning av statliga regionalpolitiska medel och pröva nya samarbetsformer mellan regionala statliga organ,

2. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län från anslaget Regionalpolitiska medel tilldelas erforderliga medel för genomförandet av den föreslagna försöksverksamheten.

1981/82:1573 av Erik Hovhammar m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskrivningslån till maskininvesteringar och inventarier fr. o. m. 1 juli 1982 endast får beviljas i stödområdena 5 och 6,

2. att riksdagen beslutar att till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån anvisa ett reservationsanslag av 525 000000 kr.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82: 1572.

1981182:1575 av Håkan Winberg m.fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att socialförsäkringsavgiften för företag i vissa delar av Norrlandslänen bör sänkas.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82: 1574.

1981/82:1606 av Bertil Måbrink (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar att Söderhamn bör inplaceras i stödområde 5,

2. att riksdagen uttalar att Söderhamns kommun skall prioriteras vid utlokalisering av statlig industri- och förvaltningsverksamhet.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82: 1605.

1981182:1613 av Anna Wohlin-Andersson (c)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen förändrar reglerna för lokaliseringsstöd så att stöd till turistnäringarna kan utgå även i stödområdena 1-3,

2. att riksdagen begär att regeringen förändrar handläggningsrutinerna för lokaliseringsärenden så att fler dylika ärenden kan slutbehandlas på regional nivå.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82: 1612.

1981182:1614 av Tommy Franzén m.fl. (vpk)

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs beträffande åtgärder inom området arbetsmarknad och sysselsättning och hemställer om förslag härom.

1981/82:1620 av Stig Josefson m. fl. (c)

1 motionen yrkas att riksdagen som sin uppfattning ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av samhälleliga insatser, 2 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

Kartong: S. 30, överst på sidan Tillkommer: 63. att 64. att trävaror.

AU 1981/82:23

18 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

77, 153 32, 161

ägnade att stimulera till nya arbetstillfällen som ersättning för dem som försvinner bl. a. genom nedläggningen av Öresunds varvet i Landskrona.

1981/82:1957 av Margareta Andrén m. fl. (fp) 109 95

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att anslag ur det statliga stödet till glesbygd skall kunna ges till det försöksprojekt i glesbygd som skisserats i motionen.

1981/82:1966 av Kurt Hugosson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om lämpliga åtgärder för att förstärka sysselsättningen och näringslivets utvecklingsmöjligheter i Göteborgsområdet.

1981/82:1972 av Hans Lindblad (fp) och Rolf Sellgren (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län utses till försökslän för att pröva en friare användning av statliga regionala medel och nya samarbetsformer mellan regionala statliga organ,

2. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län inom nuvarande anslag för regionalpolitiken tilldelas ett årligt anslag på 50 milj. kr. under en försöksperiod.

1981182:1973 av Iris Mårtensson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att 171 180

glesbygdsstödet bör förstärkas såväl för Gävleborgs län som för riket i sin

helhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 110 96

motionen anförts om stödet till glesbygdsbutiker i enlighet med konsumentverkets förslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs i 110 97

motionen angående utbildning i glesbygd.

1981182:1975 av Eivor Nilson (c) och Stina Eliasson (c) % 59

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen tili känna vad i motionen anförts angående industricentrum i Sveg.

1981 82:1978 av Johan Olsson m. fl. (c) 144 147

I morionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera utveckling av näringsliv, sysselsättning och bebyggelse i Gävleborgs län.

AU 1981/82:23

19 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1981182:1980 av Olle Svensson m.fl. (s) 77, 149 32, 153

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av åtgärder med anledning av den negativa utvecklingen av sysselsättningen i Södermanland.

1981182:1983 av Eva Winther (fp) och Rune Ångström (fp) 50 4,6

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en reformering av regionalpolitiken.

1981182:2009 av Sven Aspling m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att lokaliseringspolitiskt stöd skall utgå för 144 150

byggande av kommunala industrilokaler i Värmlands län under budgetåren 1982/83-1983/84,

2. att riksdagen beslutar medge att ett statligt industricentrum etableras % 61

i Torsby kommun,

3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om lämpliga 144 150

lokaliseringsobjekt till Värmland i enlighet med vad som förordats i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 144 150

anförts om ökat stöd till turism i Värmland,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 144 150

anförts om fördelning av statliga medel för vidareutveckling av åtgärds förslag

inom länsplaneringen,

6. att riksdagen begär att regeringen upptar överläggningar med företrä- 144 150

dare för Värmlands läns landsting om tidigareläggning av landstingskommunal investeringar enligt riktlinjer som förordats i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 144 150

anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser i Värmland.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82: 2006.

1981/82:2055 av Gösta Bohman m.fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken 49 4

som förordas i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 84 39

motionen anförts om stödområdesindelningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 100 72

anförts om förutsättningarna för turistnäringens utveckling i sysselsätt ningssvaga

områden.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:2018.

AU 1981/82:23

20 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

1981/82:2057 av Gösta Bohman m. fl. (m) 80 34

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till sänkning av socialförsäkringsavgiften i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82: 2018.

1981182:2058 av Gösta Bohman m. fl. (m)

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna 56, 61 9, 11

vad som i motionen anförts om länsplaneringens framtida utformning jämte planeringsinstrumentens funktion.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82: 2018.

1981/82:2060 av Gösta Bohman m. fl. (m) 110 96

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om samhällets service i glesbygdsområden.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82: 2018.

1981/82:2074 av Gösta Bohman m. fl. (m) 108 92

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas så att möjligheterna ökar för lantbrukare att erhålla stöd enligt förordningen om glesbygdsstöd.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2018.

1981/82:2114 av Ulla Ekelund (c) 161 171

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av samhälleliga insatser för att stimulera till nya arbetstillfällen som ersättning för dem som försvunnit bl. a. på pappers- och byggnadsindustrins områden samt på möbelsidan.

1981/82:2120 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) 161 173

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande åtgärder för att minska verkningen av den höga arbetslösheten i regionen.

1981/82:2124 av Marianne Stålberg m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 138 144

ani irs om behovet av ökade insatser från statens sida för att utveckla

indu >tri- och övrig sysselsättning som baseras på inlandets naturliga förutsättningar.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen % ^9

anförs om uppförandet av ett statligt industricentrum i Sveg, Härjedalens

kommun.

AU 1981/82:23

3. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att med regionalpolitiska medel finansiera uppförandet av en pilotanläggning för träbearbetning med det i motionen anförda innehållet,

4. att riksdagen beslutar anslå 1 milj. kr. till länsstyrelsen i Jämtlands län för utveckling av former och regler för kombinationssysselsättningar i enlighet med vad som sägs i motionen,

5. att riksdagen beslutar att flytta upp Bräcke kommun från stödområde 5 till stödområde 6,

6. att riksdagen begär att regeringen tar fram lämpliga objekt för lokalisering av statlig offentlig verksamhet till Jämtlands län.

1981182:2129 av Eva Winther (fp)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att det bör undersökas om arbetsgivaravgiften kan sänkas i enlighet med vad i motionen anförts.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1980/81 1980181:2202 av Eivor Nilson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen ställer särskilda medel till förfogande för länsstyrelsen i Jämtlands län för att i samarbete med Bergs kommun genomföra åtgärder syftande till ett ökat antal arbetstillfällen.

Motion väckt med anledning av proposition 1981182:106 om forskning m.m.

1981/82:2220 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om regional forskning.

Övriga yrkanden i motionen behandlas av utbildningsutskottet.

Motioner väckta med anledning av proposition 1981182:113 om program för regional utveckling och resurshållning 1981182:2288 av Georg Andersson (s) 96 57

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt statligt ägaransvar för industricentraanläggningar.

1981/82:2289 av Gösta Bohman m.fl. (m)

I motionen yrkas

I. att riksdagen med anledning av regeringens proposition 1981/82:113 49, 76 4, 27

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om analys av regionalpolitikens utformning och resultat,

Behandlas i utskottets

yttr. s. hemst. p. 138 144

107 90

122 lil

138 144

80 34

139 144

163 174

AU 1981/82:23

2. att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del hemställer om förslag till nya riktlinjer för regionalpolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett avvecklingsprogram för de selektiva stödformer som förekommer inom regionalpolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen godkänner den stödområdesindelning som redovisas i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utformning av och beslutsordning för regionalpolitisk! stöd,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitisk! stöd inom en och samma kommun,

7. att riksdagen antar bilagda förslag till lag om nedsättning av socialavgifter samt lag om ändring av lagen (1981:691) om socialavgifter,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om länsplaneringens framtida inriktning jämte planeringsinstrumentens funktion,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utvärderingen av verksamheten vid industricentra,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om decentralisering inom den offentliga sektorn,

12. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om sänkning av elenergiskatten inom stödområdet A i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om samhällets service- och utbildningsutbud i glesbygdsområden,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om förutsättningarna för turistnäringens utveckling i sysselsättningssvaga områden,

15. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 100000000 kr.,

16. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 400000000 kr.

Yrkandena 10 och 17 behandlas av näringsutskottet i betänkande NU: 1981/82:51.

1981/82:2290 av Christer Eirefelt (fp) och Daniel Tarschys (fp)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utvärdering av den differentierade arbetsgivaravgiften.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

42,46, 1,3,4, 5, 6,

49,52, 180

49 4

85, 122, 39, 105, 107, 123, 110,111,112

124 113,117,122

130 104 83

84 40

80 34,35

55, 59 9, 10

96 58

76 27

70 20

69, 110 18, 96

100 72

168 177

169 180

80 38

AU 1981/82:23

23 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1981182:2291 av Olle Göransson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om sänkning av det extra 97 67

bidraget för stöd till kommunala industrilokaler,

2. att riksdagen beslutar att amorteringstiden för lokaliseringslån till 97 68

kommunala industrilokaler utsträcks till 30 år och att återbetalning av

lånen får ske enligt annuitetsprincipen.

1981/82:2292 av Olle Göransson m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Hallstahammars och Suraham- 145 149

mars kommuner utses till s.k. kriskommuner för en treårsperiod, vilket

innebär möjligheter till lokaliseringsstöd för investeringar över 7 milj. kr.,

2. att medel för regionala utvecklingsinsatser tillställs länet med hänsyn 145 149

till utvecklingen i Hallstahammars och Surahammars kommuner liksom

förlusten av befintliga stödmöjligheter till Salaregionen.

1981182:2293 av Nils Hjorth m.fl. (s) 124 124

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Älvkarleby, Tierps och Östhammars kommuner inplaceras i stödområde.

1981182:2294 av Rune Johansson m.fl. (s) 124 126, 127, 128

I motionen yrkas att riksdagen beslutar inplacera kommunerna Åmål,

Mellerud och Färgelanda i stödområde C.

1981/82:2295 av Arne Nygren m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hemställer att regeringen arbetar fram de statliga stylin- 117 102

strument för en aktiv lokaliseringspolitik som närmare utvecklats i motionen,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad vi i motionen anförts om 140 146

behov av särskilda åtgärder i skogslänen för att återställa den utvecklingstrend som de sju nordligaste länen upplevde i böljan av 1970-talet.

1981/82:2297 av Rolf Rämgård (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 144 149

anförts i motionen om fördelningen av de regionalpolitiska medlen till länsstyrelsen i Kopparbergs län,

Yrkande 2 behandlas av näringsutskottet i betänkande NU 1981/82:51.

1981/82:2334 av Axel Andersson m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 68 17

AU 1981/82:23

24 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

motionen anförts om planering och programsamarbete på det skogliga området,

2. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av vilka åtgärder som 68 17

vidtagits i anledning härav,

3. att i den mån uppnåendet av motionens syfte beträffande ett effektivt 68 17

resursutnyttjande fordrar riksdagens medverkan regeringsförslag härför snarast föreläggs riksdagen,

4. att riksdagen beslutar att motionen överlämnas till den pågående 68 17

allmänningsutredningen för beaktande i de delar som berör utredningens arbete.

1981/82:2335 av Lennart Blom (m) 76 27

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kraven på effektivitet och rationaliseringar inom statliga verksamheter samt dess inverkan på den statliga regionalpolitiken.

1981182:2336 av Görel Bohlin m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande den regionala planeringen i Stockholms län.

1981182:2337 av Olle Eriksson (c) och Elver Jonsson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om utlokalisering av statliga tjänster och verksamhet till Dalsland och Tvåstadsområdet.

1981182:2338 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s)

I motionen yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om försämring av stödet till kommunala industrilokaler.

1981/82:2339 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen 122 lil

anförts om att placera Bräcke kommun i stödområde A,

2. att riksdagen beslutar ge regeringen tillkänna vad som i motionen 85 41

anförts om att konsekvenserna av delning av kommuner i två stödområden

nogsamt utvärderas.

1981/82:2340 av Margot Håkansson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad i 160 169

motionen anförs om kraftfulla regionalpolitiska åtgärder i Blekinge.

1981/82:2341 av Filip Johansson (c) och Arne Lindberg (c) 72 23, 24

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om en ändring av transportstödet i enlighet med vad som i motionen anförts.

56, 59, 9, 10, 1

153 160

97 67

AU 1981/82:23

1981/82:2342 av Filip Johansson (c) och Arne Lindberg (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående möjligheterna att lokalisera den centrala rennäringsenheten från Jönköping till Jokkmokk.

1981182:2343 av Bertil Jonasson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande glesbygdsstödets roll och framtida utveckling.

1981182:2344 av Helge Karlsson (s) och Ralf Lindström (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att förlänga den generösa tillämpningen för regionalt stöd till Blekinge län, tre år framåt,

2. att riksdagen beslutar att till Olofström skall kunna utgå regionalpolitisk! stöd efter i princip de normer som tillämpas i stödområde 4, tre år framåt.

1981182:2345 av Ove Karlsson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts, bl. a. om lokalisering av industricenteranläggning till Malung.

1981182:2346 av Eivor Nilson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att om särskilda skäl föreligger skall stöd kunna utgå till företag som erhållit någon form av glesbygdsstöd.

1981/82:2347 av Kerstin Nilsson (s) och Ingvar Svanberg (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen ger glesbygdsdelegationen i uppdrag att utreda och söka förverkliga frågan om hemslöjds- och hantverkshus för Övertorneåbygdens hemslöjdsförenings verksamhet.

1981/82:2348 av Per-Axel Nilsson (s) och Gunhild Bolander (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av bestämmelserna för lokaliseringsstöd så att sådant stöd kan utgå för uppförande av växthus enligt samma villkor som gäller för kommunala industrilokaler,

2. att riksdagen beträffande stöd till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att Gotland skall jämställas med stödområde C som gränsar till stödområde A eller B.

AU 1981/82:23

1981182:2349 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c, fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att de särskilda problemen i Värmlands län beaktas vid länsfördelningen av resurserna för regionala utvecklingsinstanser.

1981182:2350 av Johan Olsson m. fl. (c, fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den länsvisa fördelningen av anslaget C 3. Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser sker med beaktande av de särskilda problemen i län med glesbygdskommuner på sätt som angivits i motionen.

2. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att i särskilt angivna områden utanför det fasta stödområdet medge att länsstyrelserna och AMS kan bevilja lokaliseringsbidrag intill 30% för byggnader och maskininvesteringar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1981/82:2351 av Stig Olsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Timrå kommun i Västernorrlands län placeras i stödområde B.

1981182:2352 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för regionalpolitiken som förordats i motionen,

2. att riksdagen i avvaktan på utredning avslår regeringens förslag om avskaffandet av ortspianen som styrinstrument i regionalpolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjerna för utformning av befolkningstalen i länen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de fackliga organisationernas och näringslivsorganisationernas medverkan i den framtida regionalpolitiska planeringen,

5. att riksdagen hos regeringen anhåller om att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att lägga fram förslag om förenklad regionalpolitisk planering enligt de i motionen angivna riktlinjerna,

6. att riksdagen i avvaktan på resultatet från den i punkt 5 ovan nämnda utredningen avslår regeringens förslag om ändringar i länsplaneringen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en industripolitisk beredningsgrupp i vaije län,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offertstöd i kombination med stöd från styrelsen för teknisk utveckling (STU),

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

145 150

171 180

88 45

122 109

42,45, 1,2, 3, 6,

46,50, 19,21,30

70,71,

61 11

63 12

55 9

55 9

55 9

65 13

67 14

AU 1981/82:23

27 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de samhällsägda utvecklingsbolagen och Industrifonden beaktar regionalpolitiska synpunkter,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den statliga upphandlingen,

11. att riksdagen uttalar att stöd till regionalt nyföretagande skall utgå även inom stödområde D,

12. att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning om en framtida utbyggnad av SIGA enligt de riktlinjer som anges i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen anhåller om att lagförslag utarbetas om etableringstillstånd i enlighet med de riktlinjer som redovisas i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av lokaliseringssamråd inom den privata service- och tjänstesektorn,

15. att riksdagen godkänner riktlinjerna för systemet med återbäring av inbetalda socialavgifter i enlighet med vad som anges i motionen.

16. att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av nytt anslag Ersättning för nedsättning av sociala avgifter,

81, 172

34, 183

17. att riksdagen till Bidrag till socialavgifter i Norrbotten för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 250000000 kr.,

18. att riksdagen godkänner införandet av ytterligare ett stödområde, benämnt stödområde D,

19. att riksdagen godkänner det förslag till kommunernas inplacering i

122,

106,

108, 109

stödområden som redovisas i motionen,

123,

110,

114, 116

117,

120,

118, 119 127

20. att riksdagen avslår regeringens förslag om införandet av investe- ringsbidrag,

21. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att lägga fram förslag till ett industripolitiskt omställningsstöd i enlighet med vad i motionen anförts,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de regionalpolitiska stödformernas användning utanför stödom- rådena,

23. att riksdagen godkänner införandet av räntebefrielse på lokaliserings- lån som regionalpolitisk stödform enligt de riktlinjer som redovisas i motio-

nen,

24. att riksdagen hos regeringen anhåller att räntebidrag som regionalpo- litisk stödform utreds,

25. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om införandet av lokaliseringslån till omsättningstillgångar i stödområde D,

26. att riksdagen beslutar att lokaliseringslån jämte eventuellt lokalise- ringsbidrag skall kunna utgå med maximalt 70% av godkänt stödunderlag i samtliga stödområden,

51 AU 1981/82:23

28 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

27. att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag skall kunna utgå med högst 70% av stödunderlaget i stödområde A, 55% i stödområde B och 40% i stödområde C,

28. att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag skall kunna utgå med högst 25% av stödunderlaget i stödområde D,

29. att riksdagen till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 425000000 kr.,

30. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrad inriktning av åtgärder i anslutning till länsplaneringen,

31. att riksdagen till Regionalpolitisk stöd: Regionalpolitisk utvecklingsarbete för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 75000000 kr.,

32. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunal styrelserepresentation i företag som erhållit lokaliseringsstöd,

33. att riksdagen avslår regeringens förslag om avskaffande av utbildningsstöd som särskild stödform,

34. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av utbildningsstödets handläggning,

35. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offertstödets användning,

36. att riksdagen avstyrker regeringens förslag om lokaliseringsstöd till flisanläggningar,

37. att riksdagen beslutar om att regionalpolitisk! stöd till turism skall utgå även i de primära rekreationsområdena inom stödområde C,

38. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett statligt industricentrum skall etableras i Sollefteå kommun,

39. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett statligt industricentrum skall etableras i Torsby kommun,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunalisering av statliga industricentra,

41. att riksdagen avslår regeringens förslag om att 10% av investeringskostnaderna till statliga industricentra skall täckas med lån på den allmänna kreditmarknaden,

42. att riksdagen avslår regeringens förslag om att stöd till byggande av kommunala industrilokaler begränsas till mindre orter inom stödområdena

A-C,

43. att riksdagen hos regeringen anhåller om att en inventering av behovet av industrilokaler i samtliga inlandskommuner genomförs och att en plan för utbyggnadsbehovet upprättas,

44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna för uppförande av kommunala industrilokaler som beredskapsarbeten i Norrbottens län.

92 102 101 96 96 96 94

44 177 100 179

55 78 74 60 61 57

66 AU 1981/82:23

29 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

45. att riksdagen avslår regeringens förslag om att lokaliseringsbidraget till kommunala industrilokaler minskas med 10%,

46. att riksdagen avslår regeringens förslag om lokaliseringsstöd till byggande av privata industrilokaler för uthyrning,

47. att riksdagen till det nuvarande anslaget Åtgärder i glesbygden för budgetåret 1982/83 anvisar 175000000 kr.,

48. at* riksdagen beslutar att högsta beloppet för avskrivningslån för sysselsättningsskapande åtgärder i glesbygden skall vara 250000 kr.,

49. att riksdagen beslutar att högsta beloppet för stöd till uthyrningsstugor i glesbygden skall vara 40000 kr.,

50. att riksdagen beslutar att högsta stödbeloppet till enskilda arbetsobjekt inom intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) i glesbygder skall vara 40000 kr.,

51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handläggning av glesbygdsstödet,

52. att riksdagen medger att under budgetåret 1982/83 statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med sammanlagt högst 75000000 kr.,

53. att riksdagen avslår regeringens förslag om sammanslagning av vissa regionalpolitiska stödformer till ett sammanhållet anslag,

54. att riksdagen avslår regeringens förslag om slopandet av undantagsregler för länsstyrelsernas beslutsfattande om lokaliseringsstöd i fråga om vissa speciella branscher,

55. att riksdagen hos regeringen anhåller om att nuvarande regler för branschundantag blir föremål för prövning enligt vad i motionen anförts,

56. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besvärsrätt över beslut om lokaliseringsstöd på regional nivå,

57. att riksdagen beslutar att fraktbidrag lämnas med de procentandelar för vardera transportstödszon som anges i motionen,

58. att riksdagen beslutar att den föreslagna inskränkningen i transportstöd till sågade trävaror utformas så att undantag görs för de sågverksföretag vid Norrlandskusten som arbetar under samma förutsättningar som inlandssågverken,

. 59. att riksdagen beslutar att den föreslagna avvecklingen av uttransportstödet för järn- och stålprodukter avslås,

60. att riksdagen till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett med 30000000 kr. förhöjt förslagsanslag av 158000000 kr.,

62. att riksdagen hos regeringen begär förnyad kostnadsredovisning och förslag till ytterligare åtgärder i Norrbotten i enlighet med vad i motionen anförts.

85 24 23

132 AU 1981/82:23

30 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om trafikplanering, 71 21

64. att riksdagen beslutar att transportstöd skall utgå för hyvlade trävaror. 72 23

Yrkande 61 kommer att behandlas i näringsutskottets betänkande NU 1981/82:51.

1981/82:2353 av Eric Rejdnell (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 158 166

anförts om tillskapande av statlig verksamhet i Kalmar län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 158 166

anförts om att länsstyrelsen i Kalmar län tilldelas erforderliga statliga

medel för att kunna bemästra uppkomna problem.

1981/82:2354 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att inplacera Strömstad, Tanum, Sotenäs och 124 129

Munkedal i stödområde D,

2. att riksdagen beslutar att stöd till turistanläggningar skall kunna utgå i 154 152

kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs och Munkedal i enlighet med

vad som nu gäller för primära rekreationsområden i stödområde 3.

1981/82:2355 av Lars Wemer m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att denna låter utarbeta en plan för 133 135

Norrbottens industriella utveckling med insatser inom gruv-, stål- och skogshantering,

4. att riksdagen uttalar att inrättandet av ett mineraltekniskt utveck- 133 132

lingscentrum (MUC) i enlighet med Norrbottendelegationens förslag härom kommer till stånd och hos regeringen begär nödvändiga åtgärder i enlighet därmed,

6. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om erforderliga 133 132

resurser för metallurgiska forskningsstationer i Luleå (Mefos) för studium av avfosforisering av järnmalm och hos regeringen begär förslag i enlighet därmed,

7. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om differentierade 80 34

arbetsgivaravgifter, ett vidgat transportstöd och en prövning av en kapitalexportavgift och avslår vad som i propositionen anförs om differentierade arbetsgivaravgifter inom vissa kommuner,

8. att riksdagen uttalar att en utbildnings- och forskningsenhet rörande 133 132

energifrågor snarast bör inrättas vid högskolan i Luleå,

AU 1981/82:23

31 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

9. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförs om lokaliserings- 133 132 stöd för anläggandet av ett apatitverk i Malmberget och hos regeringen

begär åtgärder i enlighet därmed,

10. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att fa i gång det s. k. 133 132

tonträprojektet vid sågen i Seskarö och bemyndigar regeringen att använda

ett belopp intill 15000000 kr. som riktat stöd till ASSI för detta ändamål,

11. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder och förslag för att lösa 133 135

råvaruförsörjningen för den norrbottniska skogsindustrin.

Yrkandena 2, 3 och 5 behandlas av näringsutskottet i betänkandena NU 1981/82:40 och 51.

1981182:2356 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om 48, 50 3,8

en helt ny inriktning av regionalpolitiken,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om 84 39

stödområdesindelningen,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i övrigt anförs i 56, 87 9, 43

motionen om regionalpolitiken.

1981/82:2357 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 72 25

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att Hofors och Ockelbo kommuner inordnas i transportstödområdet.

1981182:2358 av Eva Winther (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen granskar konsekvenserna av nuva- 72 24

rande avgränsningsregler för transportstödet, varefter nytt förslag föreläggs riksdagen,

2. att riksdagen ger regeringen till känna att efter särskild prövning 75- 134 134

procentigt bidrag skall kunna utgå till Torne träsk-projektet,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av det regionalpolitis- 100 73

ka stödet till turistprojekt.

1981182:2359 av Olle Östrand m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att Gävle hänförs till stödområde D, 123 116

2. att Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ockelbo och Sandvi- 123 113,114,115

ken placeras i stödområde C.

AU 1981/82:23

32 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

Motioner väckta med anledning av prop. 1981/82:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83, m.m., bilaga 4 (arbetsmarknadsdepartementet)

1981/82:2547 av Olof Palme m.fl. (s)

I motionen yrkas

5. att riksdagen beslutar avsätta 250000000 kr. för särskilda sysselsätt- 135 137

ningsinsatser i Norrbotten.

13. att riksdagen avslår regeringens förslag rörande vissa särskilda åt- 135 137

gärder i Norrbotten som förordats i motionen.

Yrkandena I och 2 behandlas i finansutskottets betänkande FiU 1981/

82:40 och yrkandena 3. 4, 6-12 samt 14-17 i arbetsmarknadsutskottets betänkande AU 1981/82:28,

1981/82:2551 av Lars Tobisson m.fl. (m)

I motionen yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens förslag att till särskilda sysselsätt- 135 137

ningsskapande åtgärder i Norrbottens län för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag om 150000000 kr.,

4. att riksdagen beslutar differentiera arbetsgivaravgifterna och sänka 135 138 energibeskattningen vad avser Norrbotten i enlighet med vad som förordas

i motion 1981/82: 2283.

Yrkandena 1 och 2 behandlas i betänkande AU 1981/82:28.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:2550.

1981182:2555 av Lars Wemer m- fl- (vpk)

I motionen yrkas

!. att riksdagen beslutar att till Särskilda sysselsättningsskapande åtgär- 135 137

der i Norrbottens län för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag om 300000000 kr. att i första hand användas till uppförande av apatitverk i Malmberget samt till permanent utbyggnad av Kallax flygplats i Luleå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inledande 135 139

åtgärder bör vidtas för framställning av konstgödsel i Kiruna.

AU 1981/82:23

33¶Utskottet

Regionala utvecklingstendenser

Sverige hade under perioden 1950-1970 en befolkningstillväxtpå drygt 1 miljon invånare. Tillväxten har därefter minskat. Ökningen av antalet invånare från år 1970 till utgången av år 1981 uppgick till ca 250000. Den lägre befolkningstillväxten beror främst på ett minskat födelseöverskott. Så sent som omkring år 1970 var antalet födda 40% högre än antalet avlidna. Genom minskat antal födda och ökat antal döda till följd av en åldrande befolkning balanserar nu dessa värden i stort sett varandra. Migrationens omfattning har ändrats över tiden. F. n. har Sverige en nettoinvandring på knappt 5000 per år. Befolkningsutvecklingen under 1970- talet samt till år 1990 illustreras av karta 1. Födelseöverskotten år 1980 samt antalet åldringar år 1981 i länen framgår av karta 2 och 3.

Befolkningstillväxten har fördelat sig ojämnt över landet. Under perioden fram till omkring år 1970 skedde en koncentration till Mälardalen, Malmöhus län samt Hallands och Göteborgs och Bohus län. Dessa områden som hade 48% av folkmängden i riket år 1970, svarade sammantaget för mer än 80% av hela tillväxten under perioden 1950-1970. Halva ökningen skedde i Mälardalen.

Övriga landsdelar hade en svagare tillväxt än riket; endast tre län - Gotlands, Jämtlands och Västernorrlands län - hade dock befolkningsminskning. Jämtlands län hade den starkaste tillbakagången med 21 000 invånare av en folkmängd på 153000 år 1950. Även de övriga skogslänen hade en relativt svag utveckling. En betydande flyttning skedde från skogslänen till tillväxtområdena. Under 1960-talet uppgick nettoflyttningen till 10000 invånare per år från skogslänen till övriga landet. Tiden därefter har mönstret ändrats så att flyttningsnettot nu är positivt för skogslänen. Frånsett Norrbottens län - som fått en ökning av utflyttningen efter år 1975 - har samtliga skogslän haft en ökad nettoinflyttning efter år 1975.

Malmöhus och Göteborgs och Bohus län har nu en svagare utveckling än tidigare. Å andra sidan har tillväxten ökat i de delar av Kristianstads, Hallands och Älvsborgs län som ligger inom pendlingsavstånd från storstadsområdena. Stockholms och Uppsala län har haft en snabbare tillväxt än riket även efter år 1970. Däremot har tillväxten avstannat i de tidigare snabbt växande Södermanlands och Västmanlands län. Fram till utgången av år 1981 hade sex län befolkningsminskning jämfört med år 1970. Endast i ett fall, Västmanlands län, uppgick minskningen under perioden till mer än 1 %. Jämfört med perioden 1950-1970 har således en påtaglig stabilisering inträffat i befolkningsutvecklingen på länsnivå sedan mitten av 1970- talet.

3 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

34¶Karta 1

Regional befolkningsutveckling perioden 1970—1990

—\

FK.

A. 1970-1981

INDEX 1970= 100 RIKET =103,1

B. 1981-1990

INDEX 1981 = 100 RIKET= 101,4

105,5-108,5

97,0- 99,5

99,5-102,5

Teckenförklaring INDEX i <97,0

102,5-105,5

>108,5

AU 1981/82:23

35¶Karta 2

Födelseöverskott 1980

Antal födda som index av antal döda

■

49. 99

N

6 9 . 9 9

X

IB ?o - -

89. 99

n

EU 90

%

H no --

129.99 X

El 130 --

199.99 X

□ 200 --

Riket 105,7%

Data ur länsplaneringen

UMDAC. Umeå hogskoleregions datacentral.

Av 1981/82; 23 Karta 3

Ande'enåldringar6s

1 pr°cent av tnt*!

datacentral.

AU 1981/82:23

1 ett perspektiv på ca tio år väntas en fortsatt svag befolkningstillväxt. 1970-talets tendenser i fråga om en stabilisering antas bestå, liksom tillväxtens regionala fördelning. Några län kan särskilt omnämnas. Uppsala och Stockholms län väntas enligt aktuella prognoser svara för ca 80000 av hela rikets ökning på 100000 invånare fram till år 1990. Ökningarna i Hallands och Kristianstads län väntas uppgå till sammanlagt ca 15000. Sammantaget skulle alltså nästan hela tillväxten i riket koncentreras till dessa fyra län. Övriga län skulle få obetydliga ökningar eller minskningar. I Norrbottens län befaras arbetsmarknadsläget på längre sikt leda till befolkningsminskning. Utskottet återkommer senare till frågan om planeringens inriktning i befolkningshänseende.

Utvecklingen på länsnivå belyser endast delvis de förändringar som har skett inom den regionala ortsstrukturen. Parallellt med en omfördelning mellan landsdelar har också skett en förskjutning från ren glesbygd samt de minsta och perifert belägna orterna till större befolkningskoncentrationer. Även i dessa större regioner har skett vissa förändringar. Medan Stockholmsregionen totalt har expanderat och väntas fortsätta att öka hade Stockholms kommun sin största folkmängd år 1960 med 808000 invånare. Kommunen har f. n. 647000 invånare. Tillväxten har i stället skett i förortskommunerna. På motsvarande sätt kan för Malmö kommun konstateras en högsta folkmängd på 265000 invånare år 1970 mot 223 000 i dagsläget. Till skillnad från Stockholmsregionen expanderar dock Malmöregionen inte längre. I Göteborgsregionen finns motsvarande tendenser som i Malmöregionen.

Trots en svag befolkningsutveckling i skogslänen fram till år 1970 skedde en i vissa fall betydande koncentration till dessa läns centrala delar, som i de flesta fall omfattar ett antal närliggande kommuner. Samtidigt skedde betydande minskningar i perifert belägna kommuner. Liknande utglesningstendenser finns även i perifera delar av de mest expanderande regionerna. Sålunda hade t. ex. skärgårdsområdet i Stockholms län en viss tillbakagång fram till mitten av 1970-talet.

Efter omkring år 1970 har en förskjutning i mönstret ägt rum så att de större kommunerna utanför storstadsregionerna inte längre har en lika stor del av tillväxten som tidigare. Flera av dessa kommuner har tvärtom haft en viss tillbakagång. Detta är en parallell till vad som har skett i storstadsområdena. En ökad pendling har möjliggjort bosättning även relativt långt från de större arbetsplatsområdena.

För de mest utsatta regionerna i glesbygden kan fortsatta svårigheter att bibehålla invånarantalet väntas.

Omfördelningen av befolkningen har varit en följd av omfattande förändringar i näringsutvecklingen och deltagandet i arbetslivet. Följande tabell visar totalsysselsättningen i länen åren 1970, 1975 och 1980.

AU 1981/82:23

38¶Tabell 1. Total sysselsättning i länen 1970-1980

(Förvärvsarbetande 1- w tim/vecka enl. FoB 1970, 1975 och 1980 prel.)

Län

Förvärvsarbetande dagbefolkning 1000-tal

Förändring

1970-75

1975-80

Norrbotten

6¶Västerbotten

10 Västernorrlands

6 Jämtlands

3 Gävleborgs

4 Kopparbergs

5 Värmlands

4 Örebro

4 Västmanlands

4 Uppsala

9¶Stockholms

42 Södermanlands

lil

2 Östergötlands

8 Skaraborgs

6 Älvsborgs

4 Göteborgs och Bohus

10 Hallands

6 Jönköpings

6 Kronobergs

6 Kalmar

lil

5 Gotlands

2 Blekinge

1 Kristianstads

5 Malmöhus

11¶Summa länen

171¶Växlande, utomlands m. m.

-4

-1

Riket

170¶Källor: Folk- och bostadsräkningarna 1970, 1975 och preliminärt material från folkoch bostadsräkningen 1980.

Av tabellen framgår att skogslänen med 19% av totalsysselsättningen år 1970 lyckades få 27% av tillväxten av sysselsättningen i riket fram till år 1975. Även perioden 1975—1980 har skogslänen fått en större del av sysselsättningsökningen, 22%, än länens andel av arbetsplatserna i riket.

För enskilda näringsgrenar kan följande nämnas.

Under perioden 1950-1970 minskade sysselsättningen inom de areella näringarna mycket kraftigt. Tillbakagången har fortsatt även efter år 1970, men i en betydligt lugnare takt. På sikt förutses fortsatta minskningar inom jordbruket men möjligen vissa ökningar inom skogsbruket. Fisket har marginell betydelse för sysselsättningen totalt sett. Dess betydelse för enskilda orter i vissa områden är dock väsentlig. Industrisysselsättningen ökade fram till år 1965 men har därefter minskat långsamt. Byggnadsverksamheten hade en expansion under perioden då det s. k. miljonprogrammet för bostadsbyggandet genomfördes. Sedan år 1970 har byggsysselsättningen minskat. Denna tillbakagång har

AU 1981/82:23

f. ö. fått återverkningar även inom stora delar av tillverkningsindustrin. Varuhandeln har under en lång period svarat för en i stort sett oförändrad sysselsättning. Det har dock skett en förskjutning från detaljhandel till partihandel. Samfärdselsektorn uppvisar en långsam, men tämligen stabil tillväxt av antalet förvärv sarbetande. Den privata tjänstesektorn, som innehåller en rad helt olika verksamheter har haft en stadig tillväxt under en lång följd av år. Inom sektorn sker emellertid en omstrukturering från vissa äldre verksamheter inriktade mot hushållen som t. ex. reparationsverksamhet och hushållstjänster till mer kommersiellt inriktade tjänster såsom uppdragsverksamhet. Det har även skett en utbyggnad av ideella organisationer som lett till en icke oväsentlig sysselsättningstillväxt. De expanderande delarna inom den privata tjänstesektorn är starkt representerade i Stockholmsregionen och i något mindre utsträckning i övriga storstadsområden.

Den starkaste sysselsättningsökningen har ändå legat inom den offentliga tjänstesektorn, där sysselsättningen inom undervisning och forskning, hälso- och sjukvård, barnomsorg, åldringsvård och övrig socialvård har flerfaldigats sedan år 1950. Under de senaste åren har tillväxttakten dock avtagit. Den offentliga sektorn antas emellertid svara för en stor del av sysselsättningstillväxten under de närmaste åren.

Den nu pågående omstruktureringen inom industrin väntas fortsätta under 1980-talet. Aktuella bedömningar av statens industriverk (SIND) visar bl. a. att minskningarna inom gruvhanteringen beräknas fortsätta, liksom tillbakagången av sysselsättningen inom teko, trä, massa och papperjärn- och stålindustrin samt varven. Sysselsättningen väntas öka inom främst verkstadsindustrin exklusive varven. De tillbakagående branscherna frånsett varven är i hög grad företrädda i de från sysselsättningssynpunkt mest utsatta delarna av landet medan de expanderande branscherna med få undantag återfinns i andra regioner. I vissa fall finns dessutom en kombination av flera tillbakagående näringsgrenar och relativt svaga tillväxtbetingelser i övrigt. Det senare kan iakttas bl. a. i Norrbottens län samt i Bergslagslänen.

Förvärvsfrekvenserna varierar kraftigt både mellan könen och regionalt. Förvärvsfrekvenserna har under 1970-talet minskat för män och ökat betydligt för kvinnor. Sammantaget tycks skillnaderna mellan länen i dessa avseenden ha minskat under 1970-talet.

Förvärvsfrekvensen på kommunnivå år 1980 illustreras av karta 4. Ökningen i förvärvsfrekvens från år 1975 till år 1980 belyses i karta 5. Det framgår klart att ökningen har varit störst i de kommuner som tidigare haft de lägsta värdena, dvs. de mindre kommunerna i det tidigare inre stödområdet. Fortfarande är dock skillnaderna mellan kommunerna betydande. Den kommun som har den lägsta förvärvsfrekvensen, Pajala, har värden som ligger ca 20 procentenheter under den kommun som har de högsta värdena, Upplands Väsby.

AU 1981/82:23

iiSi&is

■ --6?.99

H 6S--70.99 H 7 1--73.99

E3 74-- 76.99 ED 77- - 79. 99 HH S0.0-- Riket 75,4%

Data ur länsplaneringen

UMDAC. Umeå högskoleregions datacentral.

Karta 4

Yrkesverksamhetsgrader 1980. Män + kvinnor 16-64 år

Specialbearbetning av inkomststatistiken

AU 1981/82:23

Karta 5

Yrkesverksamhetsgradernas förändring 1975—1980.

Män + kvinnor 16-64 år

Förändring i procentenheter

fik

1 . 49

Riket 2,5%

Data ur länsplaneringen

UMDAC. Umeå högskoleregions datacentral.

AU 1981/82:23

42¶Arbetslösheten är i stora drag en spegelbild av förvärvsfrekvenserna. Regioner med låga förvärvsfrekvenser tenderar även att ha en hög arbetslöshet. Arbetslösheten speglar visserligen den dagsaktuella bilden, men om en region år efter år visar sig ha klart högre arbetslöshet än landet i övrigt, tyder detta på strukturella och långsiktiga problem. Så är t. ex. fallet i Norrbottens län. Karta 6 illustrerar för vaije kommun summan av personer som är registrerade kvarstående arbetssökande och som är placerade i arbetsmarknadsutbildning eller i beredskapsarbete.

Det regionala mönstret när det gäller förtidspensioneringen är i allt väsentligt detsamma som för förvärvsfrekvenserna och arbetslösheten. Vissa regioner, bl. a. i Jämtlands län, uppvisar emellertid låga arbetslöshetssiffror trots låga förvärvsfrekvenser. I Jämtland är dock förtidspensioneringen högst i landet. Karta 7 visar antalet förtidspensionerade i procent av befolkningen i de arbetsföra åldrarna i januari år 1982.

Målen för regionalpolitiken

Regionalpolitik har nu bedrivits i snart 20 år. Under den tiden har såväl målen som medlen utvecklats. Ambitionerna i politiken har ökat kraftigt. Skillnader i olika avseenden som tidigare betraktades som geografiskt betingade variationer ses nu i många fall som regionalpolitiska problem som måste avhjälpas. Regionalpolitiken har byggts ut från en politik som främst syftade till att påverka industrins lokalisering till en allmän regional välfärdspolitik och en samlad politik för jämlikhet, jämställdhet och social trygghet. Regionalpolitikens mål är att skapa förutsättningar för en balanserad utveckling i landets olika delar och att ge människorna tillgång till arbete, service och en god miljö oavsett var de bor i landet. I propositionen framhålls att detta mål bör stå fast och också innefatta glesbygderna. Det sägs vidare att politiken bör syfta till allsidigt sammansatta decentraliserade samhällen i hela landet med närhet mellan arbetsplatser, bostäder, service och fritidsmöjligheter. En decentraliserad samhällsstruktur med många spridda enheter anses dessutom underlätta god hushållning med naturresurserna.

Målen för regionalpolitiken tas också upp i de två partimotionerna 2289 (m) och 2352 (s).

Moderata samlingspartiet framhåller i sin partimotion att målet för regionalpolitiken är att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt mellan landets olika delar. Regionalpolitiken skall i möjligaste mån göra människorna i hela landet delaktiga av den allmänna materiella, sociala och kulturella välfärden. Strävan måste vara att skapa regionala arbetsmarknader där olika slags näringslivs- och samhällsstrukturer finns representerade. En tillfredsställande offentlig och enskild service bör stå till människornas förfogande.

Enligt socialdemokraterna måste de mål för regionalpolitiken lig -

AU 1981/82:23

Karta 6

Arbetslösa + personer i AMU + beredskapsanställda

Årsgenomsnitt 1981.

I procent av befolkningen 16-64 år f

lili!

Riket 3,4%

Data ur länsplaneringen

UMDAC. Umeå högskoleregions datacentral.

AU 1981/82:23

44¶Karta 7

Antal förtidspensionerade per januari 1982

I procent av befolkningen 16-64 år 1981

Riket 5,7%

Data ur länsplaneringen

UMDAC. Umeå högskoleregions datacentral.

AU 1981/82:23

ga fast som beslutades redan år 1972 och som innebär att de tre välfärdsfaktorerna — arbete, service och god miljö — skall vara inom räckhåll för alla människor i vårt land. I ett särskilt avsnitt om glesbygdspolitiken stryks under att de allmänna målen för regionalpolitiken också skall gälla i glesbygderna.

Utskottet konstaterar för sin del att det har rått bred politisk enighet kring de allmänna målen för regionalpolitiken under denna politiks olika utvecklingsskeden. Denna enighet råder enligt utskottets mening alltjämt. Såväl i moderata samlingspartiets som i socialdemokraternas partimotioner är andemeningen i de allmänna målformuleringarna densamma som i propositionen. Huvudmålet för regionalpolitiken är att skapa förutsättningar för arbete, service och en god miljö åt alla människor oavsett var de bor i landet. Detta mål innefattar också ett ansvar för goda levnadsbetingelser i glesbygderna.

Ett förverkligande av dessa allmänna mål förutsätter en balanserad utveckling inte bara mellan och inom olika delar av landet utan också mellan olika typer av orter. Härigenom skapas förutsättningar för en ändamålsenlig lokalisering av arbetsplatser och servicefunktioner. På det sättet läggs också en grund för utvecklingen av allsidigt sammansatta decentraliserade samhällen med närhet mellan bostäder och arbetsplatser, service och fritidsmöjligheter. En sådan samhällsstruktur underlättar en god hushållning med naturresurserna.

Den närmare innebörden av de allmänna målen har behandlats vid flera tidigare beslut om regionalpolitiken. Utskottet vill härvid erinra om de uttalanden som har gjorts om arbetets betydelse för både individen och samhället. Full sysselsättning är en förutsättning för ett maximalt utnyttjande av landets tillgångar. Undersysselsättning och arbetslöshet är ett slöseri med mänskliga resurser. Regionalpolitiska insatser för att öka sysselsättningen bidrar därför också till att övergripande ekonomisk-politiska mål kan nås.

Målet arbete åt alla innebär också att det skall finnas goda möjligheter att välja mellan olika typer av arbeten samt att dessa skall ge trygg sysselsättning. De senaste årens strukturförändringar inom industrin visar betydelsen av väldifferentierade arbetsmarknader som är motståndskraftiga vid sådana förändringar. Särskilda insatser behövs för att åstadkomma differentierade arbetsmarknader även i mindre och medelstora orter.

Vad utskottet anfört om målen för regionalpolitiken med anledning av propositionen och motionerna 2289 och 2352 bör godkännas av riksdagen.

Socialdemokraterna gör emellertid i sin partimotion en precisering av de allmänna målen som utskottet inte kan ställa sig bakom. Där uttalas att man i vaije län måste utveckla ett antal större, väl differentierade och robusta arbetsmarknader som kan utgöra ryggraden i länens näringsliv och vara ett stöd för omgivande, mindre arbetsmarknader och som kan nås av ett betydande antal människor genom pendling och goda kommunika -

AU 1981/82:23

tioner. De prioriteringar som behövs för att åstadkomma en livskraftig och balanserad arbetsmarknad inom vaije län bör enligt utskottets uppfattning överlåtas åt i resp. län regionalpolitisk! ansvariga organ. Uttalandet bör därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Regionalpolitikens förutsättningar

När det gäller förutsättningarna för regionalpolitiken konstateras i p r o - positionen att man under 1970-talet har uppnått en bättre regional balans — både inom och mellan länen — än vad vi hade under 1960-talet. Det anges en rad skäl för detta. Sysselsättningsökningen har sålunda varit jämnare fördelad mellan landets olika delar. Vidare sägs attityderna till flyttning vid arbetslöshet och undersysselsättning ha förändrats. Människor stannar numera kvar i den egna regionen även om sysselsättningsmöjligheterna är begränsade. Ett annat skäl har varit den positiva sysselsättningsutvecklingen inom den offentliga sektorn, även inom sysselsättningssvaga regioner, vilken varit möjlig genom de omfattande statliga transfereringarna. Det framhålls vidare att det regionalpolitiska stödet till näringslivet och utlokaliseringen av statlig verksamhet från Stockholm har motverkat en fortsättning av 1960-talets befolkningsutflyttning från skogslänen. Prognoser i länsplaneringen tyder enligt propositionen på att den förbättrade regionala balansen skulle bestå i stort sett oförändrad under 1980- talet. Långtidsutredningens (SOU 1980:53) bedömningar antyder emellertid att en ekonomisk politik som syftar till balans och tillväxt i ekonomin kan innebära risk för försämrad regional balans.

I den socialdemokratiska partimotionen 2352 hävdas att 1970- talets förbättrade regionala balans inträffade redan under årtiondets första hälft. Den politik som har förts de senaste åren har lett till att vad som vunnits under början av 1970-talet nu riskerar att gå förlorat. Sysselsättningen minskar inom en rad områden, likaså investeringarna. Därmed, menar man, rycks basen undan för en framgångsrik regionalpolitik. I motionen erinras om att antalet sysselsatta inom industrin i skogslänen under perioden 1977—1980 minskade med 20000 personer. Under samma period svarade Stockholms län för 35 % av befolkningsökningen i landet mot 18 % under första hälften av decenniet.

Trots omfattande och kostbara insatser inom regionalpolitiken är resultatet enligt moderata samlingspartiets partimotion 2289 otillfredsställande. En stor del av insatserna har inriktats på Norrlandslänen. Ändå har befolkningsutvecklingen i denna landsdel enligt motionen inte förbättrats på något mera påtagligt sätt. Visserligen har vissa orter i Norrlandslänen varit expansiva och ökat sin befolkning. Men befolkningsminskningen sägs vara mera markerad i andra kommuner. En starkt bidragande orsak till att de stora insatserna inte har blivit framgångsrika är enligt motionen att kostnadsstegringen inom industrin inte har kunnat nedbring -

AU 1981/82:23

as. Motionärerna menar vidare att analysen av den hittills förda regionalpolitiken har betydande brister, vilket leder till att regeringen i propositionen föreslår att den selektiva medelsarsenalen i huvudsak skall ligga kvar ograverad. I motionen begärs att regeringen skall underrättas om vad som anförs i motionen på denna punkt.

Utskottet konstaterar att utvecklingen under 1970-talet blivit mera balanserad på en rad för regionalpolitiken väsentliga områden. De tidigare stora befolkningsomflyttningarna har avstannat och inkomstskillnaderna mellan olika delar av landet har krympt. När det särskilt gäller skogslänen

— som fortfarande utgör de regionalpolitisk! mest utsatta delarna av landet

— kan konstateras att den tidigare nettoutflyttningen har förbytts i nettoinflyttning. Befolkningsminskningen i de egentliga glesbygderna har blivit väsentligt mindre än tidigare. Även avgången från jord- och skogsbruket har minskat kraftigt och har de senaste åren varit mycket begränsad. Industrisysselsättningen har relativt sett utvecklats bäst i den norra delen av landet. Även om detta i och för sig har inneburit en viss minskning har utvecklingen dock varit bättre än i landet i övrigt. Den offentliga sektorn har vuxit relativt jämnt över hela landet och en påtaglig utjämning har skett mellan olika landsdelar i fråga om tillgången på kvalificerad service.

De omfattande statliga insatserna har starkt bidragit till de positiva inslag i den regionala utvecklingen som redovisats ovan. Insatserna för att förbättra samhällsservice och lösa sysselsättningsproblem på skilda håll i landet uppgick under femårsperioden 1975/76-1979/80 till ca 125 miljarder kronor i löpande priser enligt undersökningar som statskontoret har gjort. Det regionalpolitiska stödet till näringslivet uppgick under samma period till knappt två miljarder kronor (subventionens värde) eller 1,6 %. Detta senare stöd beräknas av expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) ha givit ett nettotillskott av ca 20000 arbetstillfällen i skogslänen. Härtill kommer 4000 arbetstillfällen till följd av omlokalisering av statlig verksamhet till dessa län. Medräknat indirekta effekter innebär detta enligt propositionen att 75000—100000 människor i skogslänen har sin försöijning baserad på arbetstillfällen som tillkommit genom regionalpolitiska insatser. Som jämförelse kan nämnas att nettoutflyttningen från skogslänen under 1960-talet uppgick till ca 100000 personer.

Även om den förda politiken har lett till en förbättrad regional balans återstår enligt utskottets uppfattning en rad regionalpolitiska problem att lösa. Härtill kommer en betydande osäkerhet om vilka förutsättningar den framtida utvecklingen ger för regionalpolitiken. Utskottet vill här ta upp några av de viktigaste inslagen i den aktuella problembilden. Trots ett kraftigt förbättrat sysselsättningsläge för kvinnorna under 1970-talet är skillnaderna fortfarande stora när det gäller deras arbetsmöjligheter. I storstadslänen var år 1980 ca 77 % av kvinnorna i åldern 16-64 år förvärvsarbetande. Motsvarande siffra för skogslänen var 69 %. För männen är skillnaderna mellan olika delar av landet väsentligt mindre. Ett annat

AU 1981/82:23

problem för den framtida regionalpolitiken är den minskande sysselsättningen inom industrin och de fortsatta strukturförändringar inom denna näringsgren som kan förutses samtidigt som man måste räkna med dämpad tillväxt inom den offentliga sektorn.

Utskottet har nyligen i betänkande AU 1981/82:21 behandlat förutsättningarna för de åtgärder som kortsiktigt kan vidtas inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Vad som där sägs gäller emellertid i huvudsak även för den mer långsiktigt verkande regionalpolitiken. Det bör därför på nytt understrykas att en förutsättning för ökad sysselsättning under de kommande åren är en framgångsrik ekonomisk politik som kan skapa tillväxt i ekonomin. Den industriella kapaciteten måste byggas ut och investeringar i ny teknik m. m. måste stimuleras. Detta innebär att samhällets resurser måste riktas mot de branscher och verksamheter som kan bedömas ha goda framtidsutsikter. Vidare måste den svenska industrins konkurrenskraft vidmakthållas och förstärkas, vilket bl. a. förutsätter en måttlig löneutveckling. Det är slutligen av väsentlig betydelse att industrins tillväxt inte hindras av brist på yrkesutbildad arbetskraft. Att industrisysselsättningen utvecklas positivt är viktigt, inte minst mot bakgrund av den redan påbörjade uppbromsningen av expansionen inom den offentliga sektorn.

Den ekonomiska politik som förts under senare år har syftat till att bl. a. förbättra den svenska industrins konkurrenskraft. De devalveringar som genomförts, den dämpning av inflationstakten som åstadkommits och de vidtagna räntesänkningarna har stor betydelse i sammanhanget.

När det gäller den framtida utvecklingen tyder resultatet av Länsplanering 1980 på att den förbättrade regionala balans som utskottet har redogjort för i det föregående skulle bestå även under 1980-talet.

Långtidsutredningens huvudalternativ - som förutsätts på sikt leda till balans i samhällsekonomin — förutser emellertid risker för ökade regionala obalanser.

De kvarvarande regionalpolitiska problemens omfattning och osäkerheten om den framtida utvecklingen motiverar enligt utskottets uppfattning en fortsatt aktiv regionalpolitik. Väsentliga inslag i en sådan politik måste vara dels en forskning och planering med förmåga att snabbt identifiera nya problem som kan uppträda, dels en medelsarsenal som kan hanteras och utvecklas på ett flexibelt sätt.

Vad utskottet här har anfört med anledning av propositionen och motion 2289 av moderata samlingspartiet om förutsättningarna för regionalpolitiken innebär att den socialdemokratiska partimotionen 2352 avstyrks i motsvarande del.

De regionala problemen är enligt v p k: s partimotion 2356 i dag värre än för 15 år sedan. De har både fördjupats och utbretts. Det behövs därför en ny inriktning av regionalpolitiken. Utgångspunkten för en sådan politik måste vara en klar förståelse av vad som i grunden orsakat regionala kriser. Enligt motionen uppkommer de genom det kapitalistiska produk -

AU 1981/82:23

tionssättets lagbundenhet. Kriserna kan också enligt vpk sägas utgöra det rumsliga och geografiska uttrycket för kapitalismens sätt att fungera. Av det ovan anförda framgår att utskottet har en annan syn på utvecklingen i landet än vpk. Motion 2356 bör följaktligen avslås i här aktuell del.

Stödinsatsernas allmänna inriktning

I fråga om de regionalpolitiska insatsernas allmänna utformning uttalar industriministern att regionalpolitiken i större utsträckning än hittills måste inriktas på att stimulera utvecklingen av de företag som finns i resp. region. Detta kräver enligt propositionen bl. a. att det regionala inflytandet över och ansvaret för det regionalpolitiska stödet förstärks. Det förutsätter också ökad flexibilitet mellan olika insatser, t. ex. investeringsstöd till färdiga projekt och utvecklingsarbete av skilda slag som syftar till att få fram nya projekt. För att få till stånd en prioritering av de insatser som behöver göras är det också angeläget att de resurser som disponeras på regional nivå ges i form av ramar utan möjlighet till överskridanden. Mot den bakgrunden föreslås i propositionen att de anslag från vilka insatser på regional nivå bekostas skall föras samman till ett samlat anslag benämnt Regionala utvecklingsinsatser som skall disponeras av länsstyrelserna.

I anslutning till ett förslag i propositionen om införande av differentierade arbetsgivaravgifter - som utskottet tar upp senare i betänkandet - anför industriministern i fråga om medelsarsenalens allmänna utformning att en förskjutning av insatserna mot ett större inslag av generella medel är önskvärd men stryker samtidigt under att de två typerna av medel inte bör ses som varandras motsatser utan som komplement till varandra.

Mot bakgrund av bl. a. de stora insatser av regionalpolitisk betydelse som görs inom skilda samhällssektorer läggs i propositionen ökad vikt vid samordningen mellan regionalpolitiken och sektorspolitiken på skilda områden. Tyngdpunkten i detta samordningsarbete föreslås liksom hittills ligga på länsnivån.

Enligt moderata samlingspartiets partimotioner 2055 och 2289 bör regionalpolitiken renodlas för att skapa så lika förutsättningar som möjligt över hela landet och mellan regioner. Generella stimulansåtgärder, såsom sänkning av arbetsgivaravgiften, transportstöd och sänkta energikostnader förordas därför framför selektiv detaljstyrning. Samma typ av generella åtgärder förordas i motion 1529 av Per Petersson m.fl. (m). Moderata samlingspartiet framhåller vidare i motion 2289 att det är en stor brist i propositionen att det saknas en analys av konflikten mellan marknadsekonomin och regionalpolitikens utformning ställd i relation till de övergripande målsättningarna för regionalpolitiken. En analys av möjligheterna att utnyttja skattepolitiken i regionalpolitisk! syfte efterlyses också.

Dessutom konstateras i motionen att rörligheten på arbetsmarknaden i samband med regionalpolitiken knappast berörts i propositionen, trots att 4 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

det för en framgångsrik regionalpolitik är viktigt att man underlättar flyttning av erforderlig arbetskraft till orter där etableringar skall åstadkommas. Olika slag av rörelsehämmande inslag bör därför undanröjas i skattelagstiftning, arbetsmarknadslagstiftning och ledighetslagstiftning samt i reglerna för arbetslöshetsersättningen. Även arbetsmarknadens parter bör enligt motionärerna medverka genom att undanröja hinder för rörligheten.

Mot den angivna bakgrunden begär moderata samlingspartiet att förslag till nya riktlinjer för regionalpolitiken utarbetas. I avvaktan härpå accepteras sådana selektiva åtgärder som kan erfordras i vissa akuta situationer men beslut i sådana frågor bör flyttas ned till länsplanet. I takt med att generellt verkande medel enligt motionärernas förslag byggs ut bör målet vara att i huvudsak avveckla selektiva åtgärder och styrmedel. Man förordar att regeringen utarbetar en plan för en sådan avveckling i samband med att de föreslagna nya riktlinjerna för regionalpolitiken utarbetas.

I den socialdemokratiska partimotionen 2352 framhålls att regionalpolitiken måste prägla alla samhällsområden. De olika åtgärderna måste sättas in i en samlad sysselsättningspolitisk strategi som kräver en målmedveten samordning inom ett stort antal verksamhetsområden. Den behövliga samordningen bör emellertid kunna uppnås inom ramen för nuvarande arbetsfördelning mellan sektorsorganen och de för regionalpolitiken ansvariga organen. I motionen sägs vidare att kravet på hög effektivitet i medelsanvändningen är motiv för selektivt verkande åtgärder i regionalpolitiken.

Socialdemokraterna tillstyrker en fortsatt decentralisering vid handläggningen av regionalpolitisk! stöd. Däremot avstyrks ett samlat anslag på länsnivån för alla regionalpolitiska åtgärder. Det anförs att de olika anslagen representerar skilda ändamål och att en sammanläggning inte kan åstadkomma annat än ökad byråkratisering och komplicering av administrationen. Risken för konflikter sägs öka samtidigt som riksdagens möjligheter att bedöma anslagsbehovet för olika ändamål försämras.

En helt ny regionalpolitik förordas i v p k : s partimotion 2356 med medvetna samlade satsningar i samhällelig regi, innefattande rehabilitering av vissa klassiska basindustrier, ny fardigvaruindustri och utökade strukturinvesteringar. I motion 1983 av Eva Winther (fp) och Rune Ångström (fp) krävs bl. a. en bättre länsvis förankring av regionalpolitiken samt att frågan om lättnader i företagsbeskattningen som regionalpolitisk! medel bör utredas.

Den breda målsättning för regionalpolitiken som utskottet ställt sig bakom leder till slutsatsen att regionalpolitiska hänsyn måste prägla alla samhällsområden. Detta framstår som än viktigare mot bakgrund av den relativt ringa andel som de direkta regionalpolitiska insatserna utgör av de resurser som totalt sett används för att värna om sysselsättningen och garantera en likvärdig offentlig service över hela landet. Det är en huvuduppgift för den regionala utvecklingsplaneringen att påverka planeringen

AU 1981/82:23

inom olika sektorer så att dessa så långt möjligt kan bidra till att förverkliga de regionalpolitiska mål som sätts upp. En sådan inriktning av regionalpolitiken har allmänt politiskt stöd.

När det gäller det regionalpolitiska stödet till näringslivet vill utskottet här erinra om att omfattningen och delvis inriktningen av stödet sedan tillkomsten år 1964 i allmänhet har beslutats för femårsperioder. För dessa har ställts upp ramar inom vilka sedan angetts en huvudsaklig fördelning mellan olika typer av bidrags verksamhet, lokaliseringslån m. m. Nuvarande ram som fastställts av riksdagen år 1979 och senare sträcker sig till utgången av budgetåret 1983/84. Eftersom regionalpolitiken skall vara en långsiktig politik är det angeläget att ramar för den framtida verksamheten anges i god tid innan nuvarande ramperiod upphör.

Man kan förutse betydande svårigheter när det gäller att bestämma en ram för den framtida regionalpolitiken. Utskottet har i det föregående pekat på t. ex. de stora svårigheterna att nu bedöma den framtida regionala utvecklingen. Resultatet av Länsplanering 1980 antyder som tidigare beskrivits att nuvarande förbättrade regionala balans skulle bestå under början av 1980-talet medan den senaste långtidsutredningen pekar på risk för en försämrad regional balans. Det är också svårt att bedöma näringslivets efterfrågan av stöd mot bakgrund av en iakttagen förskjutning av företagens investering från materiella investeringar i byggnader och maskiner till immateriella investeringar i bl. a. produktutveckling och marknadsföring.

De förhållanden som utskottet här pekat på gör det önskvärt att regeringen tillkallar en parlamentariskt sammansatt utredning som kan arbeta fram underlag för beslut om de regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning och omfattning fr. o. m. budgetåret 1984/85.

De regionalpolitiska problemens stora omfattning och skiftande art gör det enligt utskottets mening nödvändigt att använda olika slag av medel. Det är t. ex. uppenbart att frågan om serviceförsörjningen i glesbygderna måste angripas med andra medel än industriutbyggnader i mer eller mindre välbelägna tätorter.

Från början hade det regionalpolitiska stödet enbart selektiva inslag, dvs. stöd lämnades först efter prövning i varje enskilt fall. Efter hand har stöd med mera generellt verkande drag införts. Exempel härpå är transportstödet och sysselsättningsstödet som beslutades år 1970. Generellt verkande stöd syftar till att, som framhålls i motion 2289, göra förutsättningarna för näringslivets utveckling mera likartade i olika delar av landet. Utskottet delar industriministerns uppfattning att en förskjutning mot ett större inslag av generellt verkande medel är önskvärd.

De generellt verkande medlen har den fördelen att de bättre än de selektiva insatserna stämmer överens med marknadsekonomins sätt att fungera. De ger en prispåverkan som lätt kan uppfattas av alla företag och påverkar därmed deras underlag för beslut om verksamheters omfattning

AU 1981/82:23

och inriktning. En fördel är dessutom att de generella medlen anses vara lätta att administrera samt att de leder till en mindre snedvridning av konkurrensen än selektiva åtgärder.

Grundläggande för de generellt verkande medlen är alltså att de ändrar förutsättningarna för näringslivets utveckling i en region. Men inom stora delar av vårt land är näringslivet inte ännu så väl utvecklat att det i sådan grad kan dra nytta av de fördelar som de generella medlen ger att sysselsättningsproblemen därigenom löses. Selektiva åtgärder behövs därför enligt utskottets mening under överskådlig tid. Det finns här anledning instämma i industriministerns påpekande att de två typerna av medel inte bör ses som varandras motsatser utan som komplement till varandra.

Det ter sig naturligt att den utredning om den framtida regionalpolitiken som utskottet förordat ovan även överväger frågan om lämplig avvägning mellan selektiva och generella åtgärder inom regionalpolitiken. I det sammanhanget bör även transportstödets roll i regionalpolitiken prövas liksom frågan om att använda beskattningen i regionalpolitisk! syfte.

Det ter sig också naturligt att utredningen som underlag för sina förslag gör den analys av de regionalpolitiska problemens omfattning och medlens effekter som moderata samlingspartiet efterlyser i sin partimotion 2289. Utskottet vill emellertid här också erinra om den fortlöpande uppföljning som sker i dessa hänseenden inom ramen för länsplaneringen och inom ERU.

Vad utskottet här har anfört med anledning av propositionen och motionerna 1529, 1983, 2055 och 2289 i aktuella delar bör regeringen underrättas om. Motion 2352 i motsvarande del avstyrks. Utskottet återkommer senare till vissa särskilda frågor som bör tas upp i ett sådant utredningsarbete.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion 2289 vidare att vissa ändringar bör vidtas i skattelagstiftning, arbetsmarknadslagstiftning m. m. De begärda ändringarna sägs i motionen ha till syfte att undanröja flyttningshämmande inslag i denna lagstiftning. Utskottet vill här erinra om att ändringar nyligen har vidtagits i fråga om det arbetsmarknadspolitiska stödet för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. Utskottet är inte berett, i avvaktan på det utredningsarbete som ovan angivits, att förorda ytterligare åtgärder på detta område. Regionalpolitikens uppgift måste i första hand vara att åstadkomma ytterligare arbetsplatser i sysselsättningssvaga regioner.

Det är utskottets uppfattning att regionalpolitiken i större utsträckning än hittills måste inriktas på att ta till vara näringslivets potentiella utvecklingsmöjligheter i skilda regioner. Utskottet stöder därvid industriministerns uppfattning att detta kräver ökat regionalt inflytande när det gäller det regionalpolitiska stödet. Att döma av uttalandena i motionerna 1983, 2289 och 2352 råder det en bred politisk enighet om en fortsatt ökad decentralisering i fråga om handläggningen av detta stöd. Utskottet åter -

AU 1981/82:23

kommer senare i betänkandet till vissa frågor rörande handläggningen av stödet.

Socialdemokraterna motsätter sig i motion 2352 att de medel som skall användas för beslut på regional nivå om regionalpolitiska åtgärder förs samman till ett anslag. Som framhålls i propositionen förutsätter ett reellt decentraliserat inflytande över hur de regionalpolitiska medlen skall disponeras att länsstyrelserna får ökade möjligheter att själva prioritera olika slag av insatser. Det krävs också en ökad flexibilitet mellan olika typer av åtgärder, t. ex. investeringsstöd till färdiga projekt och utvecklingsarbete av olika slag som syftar till att få fram nya projekt. Ett samlat anslag underlättar detta. Mot denna bakgrund tillstyrks propositionens förslag. Motion 2352 avstyrks alltså i motsvarande del.

Vpk:s yrkande i motion 2356 om en helt ny regionalpolitik har behandlats flera gånger de senaste åren av riksdagen som då avslagit liknande motionsyrkanden. Ett förverkligande av den regionalpolitik som vpk förordar är inte förenligt med utskottets uppfattning om hur denna politik bör utformas. Motionen avstyrks därför i denna del.

Länsplanering

Länsplaneringen är en regional utvecklingsplanering. Den har till syfte att klargöra hur de regionalpolitiska målen för arbete, service och god miljö skall nås i länen. Länsplaneringen skall vidare utgöra ett underlag för samordning mellan regionalpolitiska åtgärder och annan statlig verksamhet. Planeringen skall därvid bedrivas så att den också kan utgöra grund för en ömsesidig samordning mellan regionalpolitiska åtgärder och landstings- och primärkommunal verksamhet.

Länsplaneringen har hittills genomförts i fyra riksomfattande omgångar, nämligen Länsplanering 1967, Länsprogram 1970. Länsplanering 1974 och Länsplanering 1980. Mellan planeringsomgångarna görs en årlig uppföljning och utvärdering.

Under åren har länsplaneringsarbetets innehåll och inriktning genomgått förändringar. Planeringen har därvid blivit alltmer konkret och åtgärdsinriktad. Riksdagen beslutade också år 1979 att planeringsprocessen skulle förenklas. För Länsplanering 1980 gav regeringen länsstyrelserna stor självständighet beträffande uppläggningen av arbetet och planeringens inriktning. Faktaredovisningen skulle begränsas och materialet göras lättillgängligt.

De statliga myndigheterna skall enligt en särskild förordning (SFS 1979:639) lägga resultaten från länsplaneringen till grund för sin egen planering. Varje statlig myndighet skall sålunda i sin planering ta hänsyn till verksamhetens betydelse för den regionala sysselsättningen och servicen samt beakta möjligheterna till decentralisering av verksamheten.

I sammanhanget bör även erinras om att statliga myndigheter enligt

AU 1981/82:23

länsplaneringsförordningen är skyldiga att inom sitt verksamhetsområde lämna länsstyrelsen det biträde som behövs för arbetet med länsplaneringen. De måste även vaije år före utgången av september månad lämna länsstyrelsen redovisning för den planering inom myndighetens verksamhetsområde som kan påverka utvecklingen i länet.

Länsplaneringens innehåll och inriktning har under senare år diskuterats i skilda sammanhang. Arbetsmarknadsutskottet har haft att behandla motioner, i vilka bl. a. framförts önskemål om att de stora länsplaneringsomgångarna skulle läggas ned. Som framgår av propositionen har de båda kommunförbunden bl. a. pekat på behovet av en förstärkt planering och samordning på olika nivåer. Slutligen kan nämnas att länsstyrelserna i Länsprogram 1980 diskuterat nuvarande planeringssystem och föreslagit ändringar.

Den framtida länsplaneringen måste enligt propositionen i ökad utsträckning bygga på den kommunala översiktliga planeringen. Samtidigt måste helt naturligt länsplaneringen utgöra underlag för planeringen i kommunerna. En aktiv medverkan från kommunerna i den regionala planeringen framhålls av flera skäl som mycket väsentlig.

Tyngdpunkten när det gäller regionalpolitisk planering och samordning har hittills lagts på länsnivå. Detta förhållande bör enligt statsrådet Åsling ytterligare markeras. Mot denna bakgrund bör de av regeringen initierade s. k. fullständiga länsplaneringarna tas bort. Dessa har - som tidigare nämnts - genomförts ungefär vart femte år.

De årliga länsrapporterna har av länsstyrelserna hittills överlämnats till regeringen vid utgången av mars månad vaije år. I propositionen föreslås att länsrapporterna i fortsättningen skall innehålla

— Mål och riktlinjer för statliga regionala myndigheters verksamhet i länet

— Analys av befolknings- och sysselsättningsutvecklingen

— Bedömning av utvecklingen för 5 år

— Planeringstal för år som bestämts av regeringen

— Beskrivning av genomförda samt pågående och planerade planeringsoch utvecklingsinsatser

— Ändamål för användningen av regionalpolitiska medel

— Övriga statliga medel som tilldelas statliga regionala organ i länet. Rapporten skall vara utformad så att den kan tjäna som underlag i det

statliga, landstingskommunal och kommunala budgetarbetet.

I propositionen anmäler statsrådet Åsling sin avsikt att föreslå regeringen att länsstyrelse även i framtiden skall utarbeta en årlig länsrapport med delvis ny inriktning och utan samma direkta kopplingar till den statliga budgetprocessen som den hittills haft.

I syfte att få en effektiv sektorssamordning som är väl förankrad i länen bör sektorsorganeti enligt propositionen i samråd med länsstyrelsen kunna utarbeta särskilda sektorsplaner eller riktlinjer för sådana sektorer och frågor som är av betydelse för länets utveckling. Avsikten är

AU 1981/82:23

därvid att landstingskommunerna och berörda kommuner skall beredas tillfälle att delta i det arbetet. En viktig uppgift för sektorsorganet blir att redovisa hur man tänkt ta hänsyn till regionalpolitiska mål och riktlinjer i länet i sitt arbete.

Avsikten är vidare att länsstyrelserna skall ges i uppdrag att i samarbete med länsarbetsnämnderna, utvecklingsfonderna och kommunerna i länen utarbeta program för den regionala industripolitiken. Programmen avses bl. a. innehålla riktlinjer för användningen av regionalpolitiska och andra medel avsedda för näringslivet, geografiska prioriteringar av samhällets insatser m. m.

Socialdemokraterna anser i sin partimotion 2352 att regeringens förslag till hur den samläde regionalpolitiska planeringen skall utformas är oklart. Samtidigt som den fullständiga länsplaneringen föreslås bli nedlagd förefaller det enligt motionärerna som om regeringens förslag i övrigt snarast innebären utbyggnad av länsplaneringen. Enligt socialdemokraterna är emellertid en utbyggnad av planeringen av mindre intresse än att åtgärder kommer till stånd på grundval av kunskaper som redan finns dokumenterade. Dessa kunskaper bör kunna vidmakthållas genom en enkel aktualisering. Det bör ankomma på länsstyrelserna att avgöra om resultatet av det arbetet skall behöva redovisas i en årlig rapport. Socialdemokraterna pekar vidare på vikten av att sysselsättningsfrågorna inte tonas ned i det framtida länsplaneringsarbetet.

Socialdemokraterna motsätter sig att länsstyrelsernas befogenheter förstärks när det gäller samordningen mellan olika sektorer. Den nuvarande arbetsfördelningen mellan sektorsmyndigheterna och de för regionalpolitiken ansvariga organen är enligt motionärerna väl avvägd och bör i stort sett bibehållas. Att ge länsstyrelserna ett samordningsansvar för löpande ärenden skulle innebära en sådan förskjutning av ansvarsfördelningen mellan regionalpolitiken och sektorspolitiken att en effektiv sektorspolitik äventyras. Sektorsprogram av det slag som beskrivs i propositionen kan i vissa lägen behövas men de kan innebära en utökning av planeringsarbetet på länsnivån och en stor risk för ökad byråkratisering av umgänget mellan länsmyndigheterna.

I den socialdemokratiska motionen påtalas vidare att propositionen inte tar upp de fackliga organisationernas och näringslivsorganisationernas medverkan i det framtida länsplaneringsarbetet.

Slutligen föreslår motionärerna att regeringen skall tillkalla en parlamentarisk utredning med uppgift att lägga fram förslag om en förenklad regionalpolitisk planering med huvudvikten lagd vid sysselsättningsfrågorna och därmed näringslivets utveckling. I avvaktan på det utredningsarbetet föreslår socialdemokraterna att de av regeringen föreslagna förändringarna av länsplaneringen inte skall genomföras.

Moderata samlingspartiet ifrågasätter i sin partimotion 2289 om en central planering som länsplaneringen över huvud taget fyller någon

AU 1981/82:23

positiv funktion. Regeringens förslag anses vara oklart och vara i avsaknad av klara besked om länsplaneringens framtida utformning och omfattning.

Den nuvarande länsplaneringen bör enligt motionärerna minskas till omfattningen och göras mer preciserad och åtgärdsinriktad. Motionärerna tillstyrker att den fullständiga länsplaneringen tas bort. Samtidigt uttrycks oro för att regeringens förslag avseende de årliga länsrapporternas roll skall innbära årliga länsplaneringsomgångar i stället för den avveckling av länsplaneringen som borde komma till stånd.

I stället förordar moderata samlingspartiet att den årliga rapporten skall integreras i den årliga budgetframställningen till regeringen. Därmed undviks den risk för dubbelarbete som regeringens förslag till uppläggning innebär.

Sammanfattningsvis föreslår motionärerna att riksdagen inte längre skall ställa krav på kontinuerlig länsplanering vare sig i form av fullständiga planeringsomgångar eller årliga länsplaner. Verksamheten skall syfta till att förbättra underlaget för att bedöma länsstyrelsernas årliga budgetäskanden och därigenom bilda del av underlaget för regeringens regionalpolitiska bedömningar. Någon årlig länsplanering därutöver bör inte förekomma på den centrala statsmaktens uppdrag. Moderata samlingspartiet har även fört fram liknande synpunkter i motion 2058 från den allmänna motionstiden.

Görel Bohlin m. fl. (m) framhåller i motion 2336 bl. a. att länsplaneringen bör bedrivas så att hänsyn tas till varierande förutsättningar och regionala initiativ. De centrala direktiven bör enligt motionärerna begränsas.

Vpk framhåller i sin partimotion 2356 att en väl organiserad och kvalificerad länsplanering är en nödvändighet. Man motsätter sig därför regeringens förslag till uppläggning av länsplaneringsarbetet, vilken upplevs som en reducering av länsplaneringens betydelse.

Även i motion 458 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) från den allmänna motionstiden framhålls vikten av att länsplaneringsarbetet görs mera åtgärdsinriktat och mindre omfångsrikt.

Utskottet vill för sin del stryka under den betydelse länsplaneringsarbetet hittills har haft. Länsplaneringen har varit en hörnsten i regionalpolitiken och dess betydelse kommer snarast att öka med tanke på de krav på en effektiv användning av våra ekonomiska resurser som den ekonomiska situationen ställer. Avvägningar grundade på bedömningar av kostnader och effekter måste därför göras mellan de många medel som används för att komma till rätta med de regionala obalanserna. För detta behövs ett beslutsunderlag bl. a. i form av en regional samhällsplanering för prioriteringar mellan skilda samhällsinsatser och regioner.

Under åren har viss kritik riktats mot länsplaneringsarbetet. Bl. a. har man pekat på det mycket omfattande arbete som tidigare har lagts ned på att ta fram planeringsunderlag i form av statistiska sammanställningar m. m. Planeringsarbetet har dock efter hand blivit allt mer effektivt och

AU 1981/82:23

konkretiserat. Under senare år har också eftersträvats en mer åtgärdsinriktad planering. Av betydelse i det sammanhanget har varit de särskilda medel länsstyrelserna förfogat över för projektarbete m. m.

Utskottet tillstyrker förslaget att de stora länsplaneringsomgångarna nu kan upphöra. Planeringsarbetet kan i fortsättningen bedrivas i andra och enklare former.

Utskottet ansluter sig även till propositionens förslag till inriktning av den årliga länsrapporten. Rapporten skall bl. a. omfatta underlag och riktlinjer för den statliga verksamheten samt en redovisning av hur tilldelade regionalpolitiska medel avses bli använda.

I likhet med propositionen anser utskottet vidare att sektorssamordningeninom länen måste effektiveras. Det är därvid av stor betydelse för länsstyrelsen att få kännedom om på vilket sätt sektorsorganen har tänkt sig att ta hänsyn till de övergripande riktlinjer som beslutats för länet i förhållande till sina egna ansvarsområden. Enligt vad utskottet inhämtat kommer länsdemokratiutredningen i sitt slutbetänkande senare i vår att föra fram liknande synpunkter.

Ett annat viktigt område för länets framtid är självfallet den industriella utvecklingen. Det framstår mot denna bakgrund som angeläget att ett samarbete kommer till stånd mellan länsstyrelse, länsarbetsnämnd, utvecklingsfond och kommuner m.fl. med syfte att få fram program för den regionala industripolitiken. Av det anförda framgår att utskottet ansluter sig till propositionens förslag på denna punkt.

Den kritik som i ett par motioner riktats mot propositionens förslag till uppläggning av länsplaneringsarbetet utgår bl. a. från uppfattningen att planeringsarbetet nu skulle bli mer omfattande än hittills. Utskottet vill med anledning härav stryka under vikten av att arbetet bedrivs på ett effektivt och smidigt sätt. I sammanhanget bör nämnas att länsstyrelserna redan i dag i varierande utsträckning bedriver både viss sektorsplanering och regional industriplanering. Propositionens förslag torde följaktligen inte innebära att några för länsstyrelserna helt nya aktiviteter påbörjas. Dessa verksamheter föreslås emellertid få en högre prioritet än i dag. Utskottet utgår vidare från att nedläggningen av de fullständiga länsplaneringsomgångarna skall innebära en avsevärd avlastning för länsstyrelserna. Slutligen bör nämnas att avsikten med regeringens förslag är att planeringens omfattning och innehåll i högre grad än tidigare skall bestämmas av vatje enskild länsstyrelse med utgångspunkt från vaije läns specifika problem. Av det anförda framgår att utskottet anser sig ha anledning utgå från att länsplaneringsarbetet med den föreslagna inriktningen kommer att innebära en förenkling och inte en utbyggnad av nuvarande planeringsarbete.

Som framgår av propositionen föreslås att den årliga länsrapporten inte längre skall kopplas direkt till den statliga budgetprocessen som hittills. Mot bakgrund av bl. a. att den hittillsvarande ordningen inte inneburit

AU 1981/82:23

några större möjligheter till reell påverkan av de aktuella budgetförslagen tillstyrker utskottet propositionens förslag på denna punkt.

Självfallet kommer emellertid även fortsättningsvis länsplaneringsarbetet att - när så anses lämpligt - ha kopplingar till den årliga budgetframställningen från myndigheter m.m. till regeringen. Utskottet vill i detta sammanhang uttala den förhoppningen att länsplaneringsarbetet tidsmässigt samordnas i större utsträckning med budgetprocessen. Utskottet har med detta uttalande delvis tillgodosett önskemålet i motion 2289.

Utskottet tar i detta sammanhang vidare upp den av socialdemokraterna väckta frågan om näringslivsorganisationernas och de fackliga organisationernas medverkan i länsplaneringsarbetet. Enligt utskottets uppfattning är en bred uppslutning inom länet kring länsplaneringen en viktig förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Utskottet utgår därför från att även parterna på arbetsmarknaden liksom hittills bereds tillfälle att aktivt ta del i länsplaneringen. Enligt en av regeringen utfärdad kommentar till nu gällande länsplaneringsförordning kan f. ö. den i vaije län obligatoriska beredningsgruppen bestående av länsstyrelse, länsarbetsnämnd och utvecklingsfond kompletteras med representanter för arbetsmarknadens parter. Härutöver kan nämnas att de utredningar m. m. som ligger till grund för exempelvis framställningar i länsrapporterna i allmänhet är förankrade hos bl. a. parterna på arbetsmarknaden, i kommuner m. m.

Som tidigare antytts har länsdemokratiutredningen behandlat länsplaneringssystemet i det slutbetänkande som inom kort kommer att offentliggöras. Vidare har riksrevisionsverket för en tid sedan behandlat länsplaneringsarbetet i en revisionsrapport. Slutligen kan nämnas att frågan har diskuterats i flera länsprogram. Utskottet avvisar med hänvisning härtill det socialdemokratiska förslaget om en parlamentarisk utredning om det regionalpolitiska planeringsarbetet. Som framgår på annan plats i betänkandet har utskottet funnit det vara mer angeläget att en parlamentarisk utredning tillsätts för att pröva frågor kring de regionalpolitiska stödformerna m. m.

Vad utskottet anfört om det fortsatta länsplaneringsarbetets inriktning med anledning av propositionen och motionerna 2058 och 2289 av moderata samlingspartiet i dessa delar bör riksdagen godkänna. Motionerna 458, 2336, 2352 samt 2356 avstyrks i motsvarande delar.

I propositionen framhålls att förutsättningarna både organisatoriskt och vad gäller planeringens innehåll är något annorlunda för länsplaneringen i storstadsområdena. Industriministern anför bl. a. att det måste ske en anpassning till de särskilda förhållandena i storstadsområdena när det gäller såväl samarbetet med kommuner, kommunalförbund och landsting som planeringens innehåll. Det bör exempelvis vara naturligt att man i dessa regioner lägger särskild vikt vid frågor som har att göra med kopplingen mellan regionalpolitik och fysisk planering.

Vidare anmäls i propositionen att den s.k. Göteborgsdelegationen av -

AU 1981/82:23

rapporterat sitt arbete och därvid föreslagit att planeringsfrågorna bör behandlas av den samrådsgrupp som har etablerats mellan länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Hallands och Älvsborgs län. Delegationen anser vidare att planeringsfrågor i storstadsområdet bör rapporteras till regeringen i den årliga länsrapporten.

Industriministern framhåller att det ankommer på länsstyrelserna att organisera sitt arbete på lämpligt sätt och att välja de samarbetsformer med kommunerna och kommunalförbundet i Göteborgsområdet som är mest ändamålsenliga. Några särskilda föreskrifter om de regionala samarbetsformerna är därför inte erforderliga.

I ett par motioner berörs förutsättningarna för planeringsarbetet i Stockholms län. I moderata samlingspartiets partimotion 2289 framhålls att det är anmärkningsvärt att propositionen inte tar upp de problem som följer av dubbelplaneringen mellan landstingets regionplanekontor och länsstyrelsen i Stockholms län. Även i motion 2336 av Görel Bohlin m. fl. (m) påtalas att i viss mån samma planeringsarbete utförs parallellt hos landstinget, Stockholms kommun och länsstyrelsen. Motionärerna anser vidare bl. a. att länsstyrelsens roll ej får låsas så att praktiska lösningar framför allt i storstadslänen omöjliggörs.

Utskottet delar uppfattningen som förs fram i propositionen att de speciella förutsättningarna i storstadsområdena måste beaktas i länsplaneringsarbetet. Det är mot denna bakgrund naturligt att länsplaneringsarbetet i dessa områden läggs upp på ett sätt som passar de speciella förhållandena i dessa regioner. Utskottet utgår slutligen från att ansträngningar fortlöpande görs för att undvika det av motionärerna påtalade dubbelarbetet inom planeringen i Stockholms län. Denna fråga bör dock enligt utskottets mening kunna lösas inom regionen i samverkan mellan berörda parter. Med hänvisning till det anförda bör motionerna 2289 och 2336 i aktuella delar inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I propositionen behandlas i avsnittet om den regionalpolitiska planeringen även behovet av informationsunderlag för länsplaneringen. Bl.a. framhålls betydelsen av statistiskt underlag beträffande befolkning och sysselsättning m. m. samt behovet av ett prognossystem med vars hjälp konsekvenserna av olika antaganden om den framtida utvecklingen kan belysas.

Av särskild betydelse för regional- och sysselsättningspolitiken är enligt propositionen tillgången till en årlig regionalt finfördelad och heltäckande sysselsättningsstatistik. Industriministern erinrar därvid om att statistiska centralbyrån fått i uppdrag att utreda alternativa metoder för framtida folkoch bostadsräkningar. Detta arbete beräknas vara avslutat under år 1982. Vidare har statistikutredningen (E 1980:02) i uppdrag att kartlägga all statlig statistik och göra prioriteringar mellan olika statistikprodukter. Statistikutredningen räknar med att avsluta sitt arbete före 1983 års utgång.

AU 1981/82:23

60¶Utöver de statistiska uppgifter som nämnts, berörs även information om enskilda företag och myndigheter, deras verksamhet och planer. Den viktigaste informationskällan för detta är de informella kontakter som tas i det löpande arbetet och som det är svårt att infoga i ett formaliserat system. För regeringens vidkommande sker detta informationsutbyte inom ramen för lokaliseringssamrådet. I propositionen framhålls f. ö. att statistiska centralbyrån på regeringens uppdrag undersöker möjligheten att delvis ersätta det nedlagda informationssystemet företag-samhälle (DIS-sy stemet) med registeruppgifter som inhämtas för statistikproduktionen. Denna fråga bereds f. n. inom regeringskansliet.

Slutligen nämns i propositionen i denna del att chefen för budgetdepartementet i propositionen om åtgärder för de små och medelstora företagen samt om innovationspolitikens inriktning (prop. 1981/82:118) anför att det för det fortsatta utredningsarbetet om ett basregister för företag och organisationer är lämpligt att regeringen fattar ett principbeslut om införande av ett sådant system. SCB bör därvid t. v. få ansvaret för registerhållning och spridning av uppgifter från detta register.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om behovet av informationsunderlag för länsplaneringen. Inte minst vill utskottet stryka under vikten av en förbättrad sysselsättningsstatistik. Utskottet pekade f. ö. tidigare i år i sitt arbetsmarknadspolitiska betänkande (AU 1981/82:21) på de påtagliga bristerna i den kommunbaserade sysselsättningsstatistiken. Det framstår därför som mycket angeläget att det pågående utredningsarbetet inom statistiska centralbyrån för att ta fram alternativa metoder för folk- och bostadsräkningar bedrivs skyndsamt.

I avsnittet om den regionalpolitiska planeringen berörs avslutningsvis frågan om resurserna för länsstyrelsernas regionalpolitiska arbete. Industriministern framhåller därvid att de föreslagna förändringarna av det regionalpolitiska planerings- och samordningsarbetet bör kunna genomföras utan ökad personal. Genom personalutvecklande insatser inom länsstyrelsen bör genomförandet av de i propositionen föreslagna förändringarna av planeringsarbetet liksom handläggningen av de regionalpolitiska medlen kunna underlättas, anförs i propositionen.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen under denna punkt. Som tidigare redovisats utgår utskottet från att ett förenklat länsplaneringsarbete kan medföra att resurser frigörs för mer åtgärdsinriktade insatser.

Planeringsinstrument

Ortsplanen

I samband med behandlingen av 1972 års riktlinjer för regionalpolitiken antogs en ortsplan (ortsklassificering). Varje kommun tillmäts i ortsplanen en roll i den regionala strukturen där orter med olika funktioner komplet -

AU 1981/82:23

terar varandra i fråga om service och sysselsättning. Kommunerna indelas i planen i storstadsområden (numera centra i storstadsområden), primära centra, regionala centra samt kommuncentra. År 1976 kompletterades planen med ett antal kommundelscentra inom vissa till ytan stora kommuner i det inre stödområdet.

År 1979 betonades att ortsplanen borde kompletteras med en kartläggning av områden som med hänsyn till avstånd och kommunikationer kunde betraktas som sammanhängande pendlingsregioner (AU 1978/79:23). Länsstyrelserna fick därefter i uppdrag att i arbetet med länsprogram 1980 ta fram ett underlag för en avgränsning av sådana pendlingsregioner.

I propositionen framhålls att den regionala planeringen i vid mening måste ha som sin uppgift att lösa regionalpolitiska problem där de uppkommer. Utgångspunkten måste därvid vara de problem och möjligheter som finns i resp. län på lång sikt. En del av arbetet är att bygga upp väl fungerande ortssystem i hela landet. Enligt industriministern kan emellertid varken de regionala problemen eller lösningarna beskrivas i en grov ortsklassificering eller andra schematiska framställningar. Den utbyggnad av samhällsfunktionerna som har skett under senare år kan endast i begränsad utsträckning hänföras till ortsklassificeringen som styrinstrument.

I propositionen föreslås mot den angivna bakgrunden att arbetet med ortsstrukturfrågorna i fortsättningen bör göras på den regionala och lokala nivån efter de prioriteringar som man där bedömer som angelägna och inom ramarna för tilldelade resurser. Ortsplanen föreslås följaktligen upphöra som styrinstrument i regionalpolitiken.

Socialdemokraterna yrkar i sin partimotion 2352 att regeringens förslag avslås på denna punkt. Bl. a. framhålls i motionen att det är viktigt med större och robusta arbetsmarknader. Ortsplanen har därvid fyllt en viktig funktion. Den parlamentariska utredning om länsplaneringen som föreslås av socialdemokraterna bör göra en noggrann analys av planens roll i regionalpolitiken innan beslut fattas.

Moderata samlingspartiet — som godtar propositionens förslag — framhåller i partimotion 2289 att det är viktigt att det i stället görs motsvarande överväganden på lokal och regional nivå.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att ortsplanen upphör som styrinstrument i regionalpolitiken. Som framhålls i propositionen och motion 2289 bör arbetet med ortsstrukturfrågorna göras på den regionala och lokala nivån.

Med det anförda avstyrks motion 2352 i denna del. Av utskottets ställningstagande följer även att motion 458 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) — som väcktes under allmänna motionstiden — avstyrks. I motionen föreslås nämligen en ändring i den nu gällande ortsplanen beträffande Skövde kommun.

AU 1981/82:23

62¶Planeringstal

Sorn ett underlag för den regionala planeringen har riksdagen genom beslut år 1972 och år 1976 fastlagt planeringstal i form av befolkningsramar för länen. 1976 års beslut ändrades sedermera av riksdagen år 1980 (AU 1979/80:23). Dessa planeringstal, som f. n. avser år 1985, skall statlig myndighet enligt särskilt cirkulär använda som underlag för planeringen inom sitt verksamhetsområde och för beslut av betydelse för samhällsutvecklingen.

I 1980 års beslut pekade riksdagen bl. a. på behovet av en översyn av planeringstalens roll samt sambandet mellan de styrningsambitioner som kan inrymmas i planeringstalen och anvisade medel.

Länsstyrelserna har på regeringens uppdrag i Länsplanering 1980 redovisat förslag till planeringstal för länen år 1990. Regeringens förslag till planeringstal redovisas i följande tabell. Av tabellen framgår även folkmängden i länen år 1981, länsstyrelsernas prognoser och planeringstal för år 1990.

Tabell 2. Folkmängd i länen och riket år 1981 samt prognoser och planeringstal för folkmängden år 1990.

Län Folkmängd i tusental invånare

år 1981 prognos planeringstal för år 1990 år 1990 länsstyrel- proposisema tionen

Stockholms

1 580-1 605

1560 Uppsala

252 Södermanlands

252-

255 Östergötlands

397-

398 Jönköpings

303-

304 Kronobergs

172—

174 Kalmar

242-

242 Gotland

54-

55 Blekinge

154—

153 Kristianstads

294-

294 Malmöhus

736-

755 Hallands

241 —

245 Göteborgs och Bohus

710—

713 Älvsborgs

430-

432 Skaraborgs

275 Värmlands

282-

284 Örebro

272-

274 Västmanlands

261 —

259 Kopparbergs

285—

291 Gävleborgs

293-

294 Västernorrlands

270-

268 Jämtlands

138—

137¶Västerbottens

248-

249 Norrbottens

267-

267 Mittvärde

Summa för riket

8430 De totala befolkningssiffrorna visar att befolkningsökningen under 1980- talet i riket beräknas bli relativt begränsad. Som framhålls i propositionen

AU 1981/82:23

skulle t. o. m. utvecklingen under innevarande år vända till en befolkningsminskning om någon nettoinvandring inte skulle förekomma.

Av tabellen framgår vidare att regeringens förslag till planeringstal avviker från länsstyrelsernas prognoser för i huvudsak vissa skogslän samt Stockholms och Uppsala län.

Beträffande Stockholms län framhålls bl. a. att den tidigare stabila befolkningsutvecklingen, med en tillväxt som svarar mot förändringen till följd av ett mindre födelseöverskott och en viss nettoinvandring, under de senaste åren ersatts av en kraftigare ökning.

Industriministern anför att behovet av arbetskraft i servicesektorn i första hand bör tillgodoses genom dämpning av sådan verksamhet som inte oundgängligen behövs för länets egna behov. När det gäller den industriella verksamheten framhålls i propositionen att Stockholmsregionen har ett sådant läge och så gynnsamma förutsättningar i övrigt att regionen alltid kommer att vara attraktiv för stora delar av industrin. Det bör därför vara möjligt att i större utsträckning än under de senaste åren arbeta för utflyttning av viss industriell verksamhet från Stockholms län till regioner som har större behov av sådan verksamhet. Länet har vidare en större privat tjänstesektor än vad som svarar mot befolkningsandelen. Ett fortsatt arbete med att få en spridning av sådan verksamhet anses därför vara angelägen.

Mot bakgrund av det anförda föreslås - som framgår av tabellen — att den statliga planeringen för Stockholms län inriktas mot en folkmängd på 1 560000 invånare år 1990, dvs. 20000 färre än enligt länsstyrelsens lägsta nivå för planeringstalet.

En dämpad tillväxt i Stockholms län förutsätts vidare påverka utvecklingen i Uppsala län, varför regeringens förslag i likhet med länsstyrelsens förslag till planeringstal ligger något under prognosen.

I propositionen förordas slutligen för Norrbottens län en inriktning av planeringen som svarar mot en åtminstone oförändrad folkmängd under 1980-talet. Industriministern framhåller bl. a. att det är en viktig uppgift för regionalpolitiken att åstadkomma en positiv utveckling i Norrbottens län under 1980-talet.

Om det visar sig nödvändigt, t. ex. beroende på förändringar i utvecklingen för riket, bör enligt propositionen liksom hittills planeringstalen kunna justeras. Det ankommer på länsstyrelserna att årligen se över länets prognoser för den närmaste femårsperioden samt för den tidpunkt som den långsiktiga planeringen inriktas mot.

Regeringens förslag till planeringstal godtas av den socialdemokratiska partimotionen 2352 utom på en punkt. För Stockholms län föreslås nämligen att planeringen skall inriktas mot det lägre av länsstyrelsens förslag, dvs. 1580000. I övrigt framhåller socialdemokraterna att regeringen med beaktande av riktlinjerna bör kunna besluta om befolkningstal för länen och successivt göra de anpassningar som kan behövas.

AU 1981/82:23

64¶I motion 458 av Sten Svensson (m) och Kari Leuchovius (m) från den allmänna motionstiden föreslås att planeringstalet för Skaraborgs län skall fastställas till 275000, dvs. i överensstämmelse med det förslag som nu läggs fram i propositionen. Motionen är därmed tillgodosedd.

Slutligen kan nämnas att synpunkter på bl. a. befolkningsutvecklingen i Stockholms län även tas upp i motion 2336 av Görel Bohlin m. fl. (m). Den motionen behandlar utskottet huvudsakligen senare i framställningen i samband med en länsgenomgång.

Utskottet tillstyrker de planeringstal som regeringen lägger fram i propositionen. De markeringar som görs beträffande främst Stockholms och Norrbottens län är enligt utskottets bedömning väl motiverade. Utskottets ställningstagande innebär följaktligen att utskottet avstyrker det socialdemokratiska förslaget att den statliga planeringen i Stockholms län bör inriktas mot ett med 20000 invånare högre befolkningstal. Stockholms län skulle med socialdemokraternas förslag ta i anspråk ca 41 % av den begränsade totala befolkningsökningen i riket. Detta förutsätter en lägre ambition i bl. a. skogslänen. Utskottet kan inte ställa sig bakom en sådan utveckling. Det socialdemokratiska förslaget härom i motion 2352 avstyrks med hänvisning till det anförda.

Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken

I propositionen görs en genomgång av den roll ett antal samhällssektorer har för regionalpolitiken samt redovisas förslag till hur samverkan mellan regionalpolitiken och sektorspolitiken på skilda områden skall kunna utvecklas. Tyngdpunkten i arbetet skall liksom hittills ligga i länen. För att få en effektiv samordning föreslås sektorsprogram av vilka det bör framgå bl. a. hur sektorsorganet avser att ta hänsyn till regionalpolitiska mål och riktlinjer för resp. län. Industriministern framhåller att han senare avser föreslå regeringen att ett sådant sektorsprogram skall utarbetas för den regionala industripolitiken. Frågan om ett sådant sektorsprograms roll i regionalpolitiken har utskottet behandlat i avsnittet om länsplaneringen. Formerna för samverkan mellan länsstyrelser och berörda regionala och centrala sektorsorgan beskrivs också vad gällerjord- och skogsbrukspolitiken, energipolitik samt utbildning och forskning.

Industripolitiken

När det gäller industripolitiken erinrar industriministern i propositionen om att en rad åtgärder har vidtagits under de senaste åren för att stärka industrins konkurrenskraft - det gäller både på det allmänekonomiska och industripolitiska området.

Det erinras i propositionen om att, även om industrisysselsättningen på sikt stagnerar, det hela tiden sker investeringar och andra förändringar som innebär möjligheter att påverka industrins lokalisering. I samman -

AU 1981/82:23

hanget redovisas också den förskjutning som sedan en tid sker i fråga om industriföretagens investeringar från byggnader och maskiner till s.k. mjuka investeringar i forskning och utveckling, marknadsföring m. m. Det framhålls vidare att de regionalpolitiska insatserna i ökad utsträckning måste inriktas på att stödja företagens produktutveckling och marknadsföring och erinras om att lokaliseringslån sedan år 1979 kan lämnas för sådana investeringar. Även offertstöd kan här användas.

Behandlingen av strukturkriser tas särskilt upp. Därvid hänvisas till de riktlinjer som riksdagen godkände i samband med 1981 års beslut om industripolitiken. Enligt dessa bör de problem som strukturomvandlingen skapat i första hand bemästras genom insatser av företagen själva, i andra hand genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt i tredje hand genom regionalpolitiska insatser, i särskilda fall och undantagsvis genom särskilda bransch- och företagsstöd. I sammanhanget erinras också om den kommitté (I 1981:03) som tillkallats för att utreda förutsättningarna för s.k. trygghetsfonder.

I den socialdemokratiska partimotionen 2352 görs också en genomgång av olika sektorers roll i regionalpolitiken. Därvid hänvisas till partimotioner för skilda sektorer med förslag av regionalpolitisk betydelse som behandlas i annat sammanhang. Detta gäller för industrin inkl. statliga företag, gruvindustrin, bostadsbyggandet samt energi- och trafikfrågor.

När det gäller industripolitiken poängterar de socialdemokratiska motionärerna att en förutsättning för att åstadkomma full sysselsättning och regional balans är att svensk industri kan komma ur det svaghetstillstånd den har befunnit sig i sedan åtskilliga år tillbaka. Man har därför i annat sammanhang tagit fram ett program som innebär en kraftig stimulans av den svenska industrin.

Industripolitikens huvuduppgift är enligt motionen att lägga grunden för industriell utveckling på längre sikt. Omställnings- och anpassningsprocessen bör emellertid ske i former som är acceptabla för de människor som berörs. Detta fordrar både arbetsmarknads- och industripolitiska åtgärder. Basindustrins betydelse poängteras särskilt. Man påpekar att den måste värnas. Den svarar för en betydande del av industrins sysselsättning och produktion samt är en viktig marknad för den övriga industrin, t. ex. verkstadssektorn. Betydande delar av den har också goda utvecklingsmöjligheter.

I den socialdemokratiska partimotionen stryks vidare under den betydelse som planeringen har för den industriella utvecklingen, dels för att den kan ge en god handlingsberedskap, dels för att den kan vara ett medel för ökad samverkan mellan samhället, de anställda och företagen. När det gäller den regionala nivån föreslås i motion 2352 att till varje länsstyrelse skall knytas en beredningsgrupp för fortlöpande samråd mellan näringsliv och samhälle. I gruppen skall finnas företrädare för länsstyrelse, landsting, länsarbetsnämnd, utvecklingsfond, fackliga organisationer och näringsliv. 5 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

66¶I motion 2352 poängteras också vikten av att de regionalpolitiska insatserna utformas med hänsyn till förskjutningarna i industrins investeringar från byggnader och maskiner till forskning, utveckling och marknadsföring. Man pekar också på att de senare insatserna i företagen är fördelade ogynnsamt över landet sett ur regionalpolitisk synvinkel. I motionen föreslås därför mer systematiska försök att kombinera stöd från STU och industrifonden med regionalpolitisk! stöd genom användning av offertstöd för dessa ändamål. Vidare föreslås i motionen att industrifonden samt de nyinrättade samhällsägda utvecklingsbolagen inom områdena energi, miljövård och transportsystem i sin fortsatta verksamhet beaktar regionalpolitiska synpunkter.

Näringsutskottet har yttrat sig (NU 1981/82:8 y) över de här refererade socialdemokratiska yrkandena. Därvid erinras om att offertstöd redan kan användas för stöd till teknisk utveckling på det sätt som föreslås i motion 2352.

Vad angår industrifondens och de nationella utvecklingsbolagens möjligheter att beakta regionalpolitiska synpunkter i sitt arbete framhåller näringsutskottet att med hänsyn till att de berörda institutionerna har varit verksamma endast en kortare tid bör riksdagen inte nu fatta beslut om en ändrad inriktning av deras verksamhet. Det erinras f. ö. om att industrifonden redan i flera fall beslutat om stöd till utvecklingsprojekt som har stor regionalpolitisk betydelse bl. a. i malmfälten, Luleå och Lesjöfors. De aktuella yrkandena i motion 2352 avstyrks av näringsutskottet. De socialdemokratiska ledamöterna i näringsutskottet anför i en avvikande mening att förslaget i motion 2352 om att offertstödet skall kunna användas i kombination med stöd från STU bör tillstyrkas.

Arbetsmarknadsutskottet har redan i anslutning till sina uttalanden om förutsättningarna för regionalpolitiken understrukit den stora roll industriutvecklingen har för regionalpolitiken. I det sammanhanget har utskottet också beskrivit den ekonomiska politik som f. n. förs för att få till stånd en bättre industriutveckling. Utskottet begränsar sig därför i detta sammanhang till att kommentera ovannämnda yrkanden i motion 2352.

Vad först gäller förslaget om en beredningsgrupp vid länsstyrelsen för samråd mellan näringsliv och samhälle kan en sådan säkert i många fall vara en lämplig form för samverkan. Enligt gällande länsplaneringsförordning (1979:632) skall för samverkan mellan länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och den regionala utvecklingsfonden finnas en beredningsgrupp för samverkan i länsplaneringsfrågor. Det föreskrivs vidare att samverkan skall ske med bl. a. fackliga organisationer och näringslivsorganisationer i resp. län. I förordningen om regionalpolitisk! stöd föreskrivs att nämnda grupp skall kompletteras med företrädare för arbetsmarknadens parter när stödärenden bereds. Så kan givetvis, om länsstyrelsen finnér det lämpligt, ske även vid behandling av frågor inom länsplaneringen. Utskottet konstaterar mot bakgrund av vad som här redovisats att en samrådsgrupp som

AU 1981/82:23

tillgodoser i varje fall huvuddelen av de önskemål som förs fram i motionen redan finns vid länsstyrelserna. Att närmare styra sammansättning, arbetsuppgifter, arbetsformer m. m. för denna grupp utöver vad som sker i nyss nämnda förordningar är enligt utskottets mening olämpligt. Avgöranden i frågor av detta slag får tas på länsnivå med beaktande av de skilda förutsättningar som finns i olika län.

Såväl i propositionen som i motion 2352 poängteras den betydelse det regionalpolitiska stödet till teknisk utveckling har mot bakgrund av den förskjutning som f. n. sker mot en ökning av denna typ av investeringar inom företagen. Utskottet stödjer industriministerns uttalande om att de regionalpolitiska insatserna i ökad utsträckning måste inriktas på att stödja företagens produktutveckling och marknadsföring. Utskottet utgår ifrån att den utredning som förordats i det föregående om regionalpolitikens framtida inriktning och omfattning även tar upp dessa frågor till behandling.

Vad gäller socialdemokraternas yrkande om offertstöd till teknisk utveckling kan arbetsmarknadsutskottet i likhet med näringsutskottet konstatera att sådant stöd redan kan lämnas för sådant ändamål. Enligt vad arbetsmarknadsutskottet har inhämtat har också överläggningar redan skett mellan industridepartementet och STU om utnyttjandet av denna möjlighet. Utskottet vill dessutom erinra om att offertstöd kan lämnas till företag som bedriver produktutveckling utanför stödområde om det sker på villkor att tillverkningen av den färdiga produkten sker inom nuvarande stödområde 4—6, dvs. motsvarande i huvudsak de föreslagna stödområdena A-C. Motion 2352 behöver i denna del därför inte föranleda någon åtgärd.

När det gäller socialdemokraternas yrkande att de samhällsägda utvecklingsbolagen och industrifonden skall beakta regionalpolitiska synpunkter vill utskottet anföra följande. De berörda utvecklingsbolagen är lokaliserade till Östersund. Den näreffekt som alla företagslokaliseringar ger bör ge resultat även i detta fall. 1 fråga om industrifonden vill utskottet erinra om att fonden redan har gett stöd tili flera projekt av regionalpolitisk betydelse och utgår från att så blir fallet även i framtiden. Med det anförda avstyrks motion 2352 i motsvarande del.

I likhet med näringsutskottet avstyrker arbetsmarknadsutskottet alltså motion 2352 i de ovan behandlade delarna.

Jordbruks- och skogsbrukspolitiken

I propositionen erinras om att både jordbruket och skogsbruket har stor regionalpolitisk betydelse. När det gäller jordbruket lämnas därför sedan länge ett särskilt stöd i norrlandslänen. En översyn av stödet sker f. n. i en särskild kommitté (Dir. 1981:17). Utöver det rent jordbruksinriktade stödet till jordbruksföretag lämnas stöd också inom ramen för glesbygdsstödet. I fråga om skogsbruket gäller att det enligt 1979 års

AU 1981/82:23

riktlinjer för skogspolitiken i princip skall vara självfinansierat och att kraven i skogsvårdslagstiftningen skall tillgodoses utan statligt stöd. Stöd kan dock lämnas om främst regionalpolitiska skäl talar för en skogsvård av bättre kvalitet. Stödet är i vissa delar differentierat med hänsyn till klimatologiska och geologiska förutsättningar. Ett särskilt skogligt stödområde har lagts fast.

Industriministern konstaterar att genom länsplaneringen och de riktlinjer som sektorsmyndigheterna har eller väntas utfärda för medverkan i denna planering finns det förutsättningar både vad gäller jordbruket och skogsbruket för ett från regionalpolitiska utgångspunkter inriktat arbete.

Enligt den socialdemokratiska partimotionen 2352 hotas den regionala balansen i många orter i skogslänen av att en otillräcklig avverkning, eftersläpning av återväxtåtgärder, röjningar och gallringar har medfört en akut råvarubrist för många industrier. Man har därför i annat sammanhang lagt fram ett handlingsprogram för skogsnäringen innefattande bl. a. lagstadgad möjlighet att ålägga skogsägare avverkning, skärpt skogsvårdslagstiftning och obligatoriska skogsvårdsplaner. Vidare har krävts en utredning om ekonomiska styrmedel för att uppnå en jämnare avverkning och tryggare sysselsättning.

Per Petersson m. fl. (m) föreslår i motion 1529 att försök i stor skala med skogsuttag och även skogsförnyelse skall genomföras inom statliga skogar kring den s. k. skogsodlingsgränsen.

I motion 2334 av Axel Andersson m.fl. (s) krävs program för ett aktivt utnyttjande av skogsmarken inom stödområdena A och B samt att regeringen lägger fram behövliga förslag. Vidare föreslås att motionen överlämnas till den pågående allmänningsutredningen.

Utskottet delar industriministerns syn på jordbruks-, skogsbruks- och fiskeripolitikens betydelse för regionalpolitiken och stödjer vad som sägs i propositionen om hur dessa sektorer bör medverka i regionalpolitiken. Mot den bakgrunden begränsar utskottet sin kommentar i övrigt till de aktuella motionsyrkandena.

Vad först gäller motion 1529 om försök i stor skala med skogsuttag kring skogsodlingsgränsen m.m. har liknande förslag flera gånger behandlats av jordbruksutskottet. Detta utskott anförde i sitt betänkande 1980/81:25 att man inte hade något emot att möjligheterna till sådana uttag prövas om det finns områden där så får ske med hänsyn till återväxtprobiem, naturvårdsintressen m. m. Arbetsmarknadsutskottet har inte anledning att ha en annan uppfattning. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen synes dock inte vara påkallad.

Jordbruksutskottet har yttrat sig (JoU 1981/82: 3 y) över bl. a. förslagen i motion 2334 om allmännings skogar m.m. och framhåller i fråga om häradsailmänningar och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna att den pågående utredningen om dessa (Jo 1979:04) skall undersöka bl. a. vilka möjligheter det kan finnas att i framtiden använda medel från avkastningen

AU 1981/82:23

från ifrågavarande skogsbruk så att de kommer bygden till godo. Jordbruksutskottet anser vidare att motion 2334 bör överlämnas till nyss nämnda utredning för överväganden. Arbetsmarknadsutskottet har samma mening. Regeringen bör underrättas härom. Motionen avstyrks i övrigt.

Utbildning och forskning

När det gäller utbildningsområdet lämnas i propositionen en redogörelse för samverkan mellan planeringen inom denna sektor och regionalpolitiken. Det erinras också om att regeringen i annat sammanhang kommer att lägga fram förslag till vissa förändringar av statsbidragen till grundskolan som innebär större flexibilitet när det gäller möjligheterna att bibehålla eller nyetablera skolor. Såvitt utskottet kan se tillgodoser en sådan ordning för grundskolans del de krav på en mera flexibel skolplanering som framförs i moderata samlingspartiets partimotion 2289. När det gäller gymnasieskolan vill utskottet erinra om att riksdagen under 1981 antog nya riktlinjer för planering och dimensionering av kursutbudet m.m., vilka innebär ökat regionalt inflytande (prop. 1980/81:107, UbU 1980/81:38, rskr 1980/81:395). Enligt vad utskottet har erfarit pågår f. n. inom skolöverstyrelsen (SÖ) ett utvecklingsarbete för att finna former för att på lämpligt sätt göra anpassningar av det regionala utbildningsutbudet till resp. regions efterfrågan på arbetskraft. Motionen torde i denna del alltså inte fordra någon ytterligare åtgärd.

För att ge stöd till utvecklingen av näringslivet avser regeringen senare att ge uppdrag åt SÖ att efter samråd med statens industriverk m. fl. låta utarbeta och fastställa kursplaner för företagareutbildning inom bl. a. komvux.

Det erinras i propositionen också om att högskoleenheter nu finns på 23 orter i landet samt att Skövde och Halmstad föreslås bli självständiga högskolor i årets budgetproposition (bil. 12). En viktig uppgift för högskolorna i regionalpolitiken är enligt propositionen att främja näringslivets och samhällsfunktionernas utveckling. Två verksamheter inom högskolan bör kunna få stor betydelse i detta hänseende, nämligen de s. k. kontaktsekretariaten som finns vid större högskolor och den försöksverksamhet som bedrivs inom ramen för forskningssamverkanskommittén (FOSAM). I båda fallen är verksamheten inriktad på att stödja små och medelstora företag.

Utskottet återkommer till forskningen kring regionalpolitiken. Energipolitiken

När det gäller energifrågornas betydelse för regionalpolitiken koncentreras redovisningen i propositionen till de frågor som främst hanteras på länsnivån. Här erinras om den kartläggning av tillgångar och efterfrågan på de viktigaste inhemska bränslena — skogsenergi och torv — som länsstyrelserna har gjort. Undersökningen visar att en ökad användning av in -

AU 1981/82:23

hemska bränslen kan få väsentlig betydelse för utvecklingen av vissa glesbebyggda regioner. Produktion av inhemska bränslen skulle enligt länsstyrelsernas bedömningar kunna ge upp till 7 000 årsverken kring år 1990 varav ungefär två tredjedelar skulle tillfalla skogslänen och där främst inlandet.

Socialdemokraterna tar också upp energifrågorna i sin partimotion 2352. Där framhålls att en detaljerad plan för oljeersättning måste utformas. Så länge en sådan plan inte presenteras kommer enligt motionärerna den naturliga satsningen på inhemska bränslen i skogslänen att försenas. Det är enligt motionen också viktigt att energiinvesteringarna blir en naturlig del av ansträngningarna att öka sysselsättningen. Regeringen bör därför snarast ge ansvariga myndigheter i uppdrag att i samverkan med kommunerna ställa samman en projektreserv inom energiområdet. En sådan skulle enligt motionärerna vara ett värdefullt stöd i de regionalpolitiska strävandena.

Utskottet noterar för sin del att det redan ingår i arbetsmarknadsverkets ordinarie arbete att årligen upprätta en projektreserv. Någon åtgärd med anledning av motionen behöver därför inte vidtas.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion 2289 att - som komplement till de generellt verkande åtgärder som de föreslår — elenergiskatten i stödområde A tas bort. Kostnaderna härför uppskattas grovt räknat till ca 50 milj. kr. vilket enligt motionärerna kan finansieras genom en omfördelning inom den regionalpolitiska budgeten.

Skatteutskottet har yttrat sig (SkU 1981/82:5 y) över detta yrkande i motionen och därvid avstyrkt att en differentiering av energiskatten används som regionalpolitisk! medel. Det anförs i yttrandet att de medel som motsvaras av de uteblivna skatteinkomsterna bör kunna användas på ett effektivare sätt inom regionalpolitikens ramar. Ledamöterna från moderata samlingspartiet i skatteutskottet har avgivit avvikande mening och anför därvid att ett borttagande av elskatten i stödområde A är väl värt att pröva.

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker mot bakgrund av skatteutskottets yttrande förslaget i motion 2289 om borttagande av elenergiskatten i stödområde A.

Trafikpolitik

I 1979 års beslut om trafikpolitiken (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18 rskr 1978/79:419) fastslogs att målet för trafikpolitiken bör vara att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande trafikförsöijning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader och under beaktande av bl. a. regionalpolitiska förutsättningar.

När det gäller trafikplaneringen konstateras i propositionen - med anledning av en utvärdering som transportrådet (TPR) har gjort av den regionala trafikplanering som bedrivits i länen — att länsstyrelserna även i fortsättningen har en viktig funktion att fylla när det gäller att samordna

AU 1981/82:23

trafikfrågorna i länen med den övriga regionala samhällsplaneringen. Det erinras emellertid om att genom att länshuvudmän har etablerats på persontrafikområdet och yrkestrafiklagstiftningen har förenklats har länsstyrelsernas uppgifter på kollektiv- och yrkestrafikens områden minskat.

Vidare framhålls i propositionen att transportstödet till Norrland m. m. är ett viktigt medel för att etablera och upprätthålla en mer differentierad arbetsmarknad i regionalpolitisk! prioriterade områden.

Vad först gäller trafikplaneringen framhåller socialdemokraterna i motion 2352 att det besvärliga finansiella läge som landet har försatts i medför att behovet av samordning mellan trafikgrenarna har blivit mera uttalat än tidigare. En av hörnstenarna i 1979 års trafikpolitiska beslut är enligt motionärerna att få till stånd en bättre samordning mellan de skilda trafikgrenarna. Man säger sig mot den bakgrunden inte kunna godta vad som sägs i propositionen om den trafikpolitiska planeringens utformning. En fortsatt regional trafikplanering i länen förordas. I motion 1027 av Rune Torwald (c) och Gösta Andersson (c) yrkas att länshuvudmännen som svarar för persontrafiken även bör handha trafikplaneringen inom detta område medan länsstyrelserna bör svara för planeringen när det gäller godstrafiken.

Trafikutskottet har yttrat sig (TU 1981/82:2 y) över propositionen och motion 2352 i denna del, och framhåller därvid att de uttalanden och förslag om trafikplaneringen som lämnas i propositionen är väl förenliga med 1979 års trafikpolitiska beslut. Motionen avstyrks därför i denna del. Socialdemokraterna har avgivit avvikande mening och stödjer därvid motionens förslag om en fortsatt regional trafikplanering.

Arbetsmarknadsutskottet har i det föregående strukit under att regionalpolitiken måste omfatta alla viktigare samhällssektorer och därmed även trafikpolitiken. Härför krävs en trafikplanering som kan samverka med regionalpolitiken. Förutsättningarna för denna planering har som framhålls i propositionen ändrats dels genom tillkomsten av särskilda länshuvudmän för den kollektiva persontrafiken, dels genom att länsstyrelsernas uppgifter på yrkestrafikens område har minskat. Det finns emellertid fortfarande behov av trafikplanering på regional nivå. Behovet av en sådan planering liksom förutsättningarna för den varierar emellertid mellan länen. Det bör därför ankomma på länsstyrelserna att bestämma trafikplaneringens omfattning och inriktning inom resp. län och därvid också beakta de regionalpolitiska intressena. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2352 i aktuell del. Motion 1027 om planeringen inom persontrafikens område får anses tillgodosedd med vad utskottet har anfört ovan och bör alltså inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

Även transportstödet som nyligen behandlats av trafikutskottet (TU 1981/82:23) tas från regionalpolitiska utgångspunkter upp i några motioner. I socialdemokraternas partimotion 2352 yrkas sålunda på följande ändringar i den utformning av transportstödet som riksdagen beslu -

AU 1981/82:23

tade hösten 1981 (TU 1981/82:5). Transportstödet bör utgå med följande procentandelar vid transporter över 250 km:

Inlandskommunerna i Norrbottens och Västerbottens län samt Strömsunds kommun i Jämtlands län, vid avstånd

- Inskränkningen i transportstödet till sågade trävaror bör utformas så att undantag görs för de sågverksföretag vid Norrlandskusten som arbetar under samma förutsättningar som inlandssågverken,

- stöd till järn- och stålprodukter återinförs,

- stöd bör fortsättningsvis utgå till hyvlade trävaror.

Anslaget till transportstöd föreslås av socialdemokraterna bli höjt med 30 milj. kr. för att täcka kostnaderna för de föreslagna ändringarna.

I motion 2341 av Filip Johansson (c) och Arne Lindberg (c) föreslås samma förändringar i nuvarande transportstöd som i motion 2352. Olle Westberg m. fl. (s) kräver i motion 2357 att Hofors och Ockelbo kommuner i Gävleborgs län skall inordnas i transportstödområdet. Vidare föreslår Eva Winther (fp) i motion 2358 att riksdagen skall begära att regeringen granskar konsekvenserna av nuvarande avgränsningsregler för transportstödet varefter nytt förslag bör föreläggas riksdagen.

Trafikutskottet har i tidigare nämnda yttrande tagit upp också yrkandena om ändringar i transportstödet och därvid avstyrkt dessa. Socialdemokraterna i trafikutskottet har avgivit avvikande mening och uttalar sig för förslagen i motion 2352. En representant för folkpartiet stödjer likaså i avvikande mening ovan beskrivna yrkande i motion 2358.

Arbetsmarknadsutskottet har att göra sin bedömning från en annan utgångspunkt än trafikutskottet. Utskottet vill därvid betona den betydelse transportstödet har när det gäller att förbättra förutsättningarna för näringslivet inom de områden där man med bl. a. regionalpolitisk! stöd försöker stimulera bl. a. industriutvecklingen. Utskottet vill också peka på att transportstödet till en del har generell karaktär samt erinra om det uttalande som har gjorts tidigare i detta betänkande om önskvärdheten av en förskjutning mot ett större inslag av sådana medel. Det är från den utgångspunkten naturligt att transportstödet tilldelas en större roll i den framtida regionalpolitiska medelsarsenalen. Även utvecklingsproblemen i vissa landsdelar talar för att vissa ändringar görs av transportstödet.

Vad först gäller frågan om stödberättigade transporter delar utskottet uppfattningen i motionerna 2341 och 2352 att stöd bör lämnas för hyvlade trävaror samt järn- och stålprodukter på sätt som tidigare har skett. Stöd skall också i fråga om sågade trävaror utgå till de sågar längs Norrlands -

över 70 mil

Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, övriga delar

Västernorrlands län

De delar av Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län som omfattas av transportstödet

35%

25%

50%

15%

AU 1981/82:23

kusten som arbetar under samma förutsättningar som inlandssågarna. Detta innebär att de stora s. k. bulksågverken bör undantas från stöd. Utskottets ställningstagande på denna punkt innebär att motionerna 2341 och 2352 tillstyrks i motsvarande delar.

I fråga om transportstödets storlek är utskottet däremot inte villigt att tillmötesgå nyss nämnda motioner på det sätt som krävs i motionerna. Transportstödet utgår f. n. som återbetalning av erlagda frakter med följande procentsatser:

Transport avstånd km

Transportstödzon 1 2

251-400

401-700

701 —

50¶Transportstödzonerna framgår av karta 8. För att åstadkomma den förstärkning av transportstödet som utskottet av regionalpolitiska skäl vill förorda bör vissa justeringar göras i ovanstående procentsatser. Avsikten härmed är att ytterligare stödja näringslivet i de delar av landet som ligger långt från huvudmarknaderna för industriprodukter och som f. n. har särskilda utvecklingsproblem. Utskottet föreslår att transportstödet ändras på sätt som framgår av nedanstående tabell

Transport avstånd km

Transportstödzon 1 2

251-400

401-700

701 —

50¶Med detta förslag till ändringar i transportstödet torde syftet med motion 2358 i motsvarande del vara tillgodosett. Motionen bör i denna del därför inte föranleda någon ytterligare åtgärd. Motionerna 2341 och 2352 i här aktuella delar avstyrks.

Några ändringar av transportstödzonerna är utskottet inte berett förorda. Motion 2357 avstyrks därför.

Eftersom transportstödet betalas ut i efterhand bör de förändringar som utskottet har förordat kunna träda i kraft retroaktivt från den 1 mars 1982. Härmed undviks att stöd temporärt lämnas enligt oförmånligare grunder än som gällde tidigare.

Utskottet beräknar kostnaderna för ändringarna i transportstödet till knappt 25 milj. kr. räknat för helt år. Kostnaderna för innevarande budgetår får täckas genom överskridande på redan anvisat anslag. I fråga om kostnaderna för budgetåret 1982/83 bör regeringen efter en mera noggrann beräkning återkomma med förslag till medelsanvisning på tilläggsbudget 1 för år 1982/83. Eftersom de kostnadsökningar som här förordas är klart regionalpolitisk! motiverade bör de räknas av mot den ram för beslut om

AU 1981/82:23

Karta 8

Indelning av landet i transportstödzoner år 1982

HON 5

AU 1981/82:23

regionalpolitisk! stöd som gäller för femårsperioden 1979/80-1983/84. Mot bakgrund av vad här har anförts avstyrks yrkandet i motion 2352 om anvisande av medel för transportstödet under budgetåret 1982/83.

Vad utskottet här har anfört om stödberättigade transporter, transportstödets storlek och kostnaderna för ändringarna i transportstödet bör regeringen underrättas om.

Statlig verksamhet

Inom statlig verksamhet sysselsätts f. n. knappt 445 000 personer, varav 275000 vid statliga myndigheter och knappt 170000 vid affärsverken. Mellan åren 1975 och 1980 ökade antalet anställda vid statliga myndigheter med 13 % - en tillväxt som har bromsats upp under de senaste budgetåren. Ökningen vid affärsverken var under motsvarande period 3 %.

Det framgår av redovisningen i propositionen att sysselsättningen inom statlig verksamhet — trots de omfattande omlokaliseringar som har skett under 1970-talet - är ojämnt fördelad över landet. I Stockholms län uppgick antalet statligt anställda år 1980 till 84 per 1000 invånare. Motsvarande tal för övriga län var vid samma tidpunkt 33.

En decentralisering av beslut har skett på vissa myndighetsområden vilka i några fall lett till en omorganisation av den centrala myndigheten, t. ex. SÖ och socialstyrelsen, som innebär att sysselsättningen i Stockholm kan minskas.

Denna ojämna fördelning av den statliga sysselsättningen och den starka tillväxten i Stockholmsregionen samt behovet av insatser i de sysselsättningssvaga delarna av landet gör enligt propositionen en fortsatt omfördelning av central statlig verksamhet önskvärd. Det påpekas att decentraliseringsdelegationen arbetar med att finna verksamheter som kan lokaliseras utanför Stockholmsregionen.

Industriministern meddelar i sammanhanget att han snarast avser föreslå regeringen att vissa större centrala myndigheter åläggs att arbeta fram förslag till hur verksamheten bör decentraliseras. Myndigheten bör därvid redovisa olika alternativ, t. ex. innebärande en minskning med mellan 10% och 25% av nuvarande antal sysselsatta. Som förutsättning bör enligt förslaget gälla att nuvarande effektivitetskrav på verksamheten bibehålls.

När det gäller lokalisering av statlig verksamhet framhålls i propositionen att den - i den mån det med hänsyn till verksamheten är möjligt - i första hand bör styras till skogslänen. I andra hand bör sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden prioriteras.

Det stryks också under att arbetet med en decentralisering av den statliga verksamheten på regional nivå bör föras vidare. Enligt propositionen bör det även framgent i huvudsak ankomma på länsstyrelserna att arbeta med dessa frågor.

Även i socialdemokraternas partimotion 2352 stryks under att någon ny

AU 1981/82:23

samlad stor omlokalisering av statlig verksamhet omfattande hela myndigheter inte är aktuell. En fortlöpande prövning av lokaliseringen bör dock ske i samband med omorganisationer och när nya myndigheter inrättas. Motionärerna pekar på att det är särskilt viktigt att pröva lokaliseringen av smärre nytillkommande nämnder och dylikt som kan väntas växa. Utöver omlokalisering och decentralisering bör enligt motionen också vidtas åtgärder som tar sikte på att lägga ut arbetsuppgifter till företag eller motsvarande i sysselsättningssvaga regioner.

1 motion 2289 anser moderata samlingspartiet i likhet med tidigare uttalanden av riksdagen att nytillkommande statlig verksamhet i sin helhet kan lokaliseras utanför storstadsregionerna om bl. a. kraven på verksamhetens effektivitet kan förenas med en sådan åtgärd. Några nya uttalanden av riksdagen är därför inte erforderliga.

Ny statlig verksamhet bör enligt motion 634 av Axel Andersson m. fl. (s) endast undantagsvis lokaliseras till Stockholm. Vidare krävs att decentraliseringsdelegationens arbete drivs mera effektivt.

Lennart Blom (m) anför i motion 2335 att ledstjärnan i dagens ekonomiska läge bör vara att göra den statliga verksamheten så rationell som möjligt. Endast i begränsad omfattning kan därvid regionalpolitiska hänsyn beaktas. Statlig central verksamhet som är lokaliserad till Stockholmsregionen bör få vara kvar där om detta av effektivitetsskäl är det mest rationella.

I motion 836 av Bernt Ekinge (fp) krävs ett fördjupat studium av omlokaliseringars effekter på längre och kortare sikt mot bakgrund av den negativa syn på lokalisering utanför Stockholm som organisationskommittén för statens energiverk har lagt fram.

Utskottet vill först erinra om att utskottet gav en utförlig redovisning av frågor som har anknytning till lokaliseringen av statlig verksamhet i betänkandet om regionalpolitiken våren 1981 (AU 1981/82:23, s. 50-61). Av denna framgår bl. a. att antalet statligt anställda under perioden 1975-1980 ökade i Stockholm med endast ca 3 % mot ca 9% i riket. Stockholms läns dominerande ställning när det gäller statligt anställda ändrades inte nämnvärt genom denna lägre ökning i slutet av 1970-talet.

Utskottet konstaterade vidare att om omlokalisering av statlig verksamhet skall bli ett avsett medel i regionalpolitiken behövs större grepp än de hittills använda. Med tillfredsställelse kan nu noteras att industriministern aviserar åtgärder som syftar till att förstärka ansträngningarna att decentralisera verksamhet från Stockholm. Det får emellertid förutsättas att de flyttningar som blir en följd av åtgärderna inte leder till kostnads- och effektivitetsförluster som inte uppvägs av klara samhällsekonomiska vinster. Vad utskottet här anfört innebär avstyrkande av motionerna 2289 och 2335 i motsvarande delar.

De förslag som läggs fram i propositionen om effektivering av arbetet med att decentralisera statlig verksamhet från Stockholm synes i allt

AU 1981/82:23

väsentligt tillgodose motsvarande yrkande i motion 634 som därför i denna del inte bör föranleda någon åtgärd.

Utskottet stöder uppfattningen som förs fram i motion 2352 att arbetet med decentraliseringsfrågorna bör omfatta även en prövning av smärre myndigheters lokalisering. Den aktivering av decentraliseringsdelegationens arbete som planeras kan förutsättas innebära att de smärre myndigheterna uppmärksammas i ökad grad. Utskottet utgår också från att regeringen på lämpligt sätt prövar möjligheterna att lägga ut arbetsuppgifter från centrala myndigheter till företag inom sysselsättningssvaga områden. Mot bakgrund av vad som anförts behöver motion 2352 i här aktuell del inte föranleda någon åtgärd.

När det gäller kravet i motion 836 om undersökning av omlokaliseringars effekter konstaterar utskottet att en omfattande utredningsverksamhet har bedrivits och fortfarande pågår när det gäller omlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet. Utskottet utgår också ifrån att decentraliseringsdelegationen följer dessa frågor. Inte heller motion 836 påkallar därför någon åtgärd.

När det gäller prioriteringen av de områden i landet som i första hand bör komma i fråga vid lokalisering av statlig verksamhet föreslås i propositionen följande ordning:

1. Skogslänen.

2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden.

Denna prioritering ligger i linje med vad utskottet tidigare har förordat och tillstyrks därför av utskottet. Ett betydande antal yrkanden har förts fram med krav på lokalisering av statlig verksamhet till skilda regioner. Utskottet är inte berett att stödja sådana enskilda yrkanden men återkommer senare i betänkandet i avsnittet om utvecklingen i länen närmare till dessa förslag.

Motionerna 459 av Olle Westberg m.fl. (s), 1966 av Kurt Hugosson m.fl. (s) och 1980 av Olle Svensson m.fl. (s) rör den föreslagna nya energimyndighetens lokalisering. Riksdagen har nyligen behandlat denna fråga (NU 1981/82:28) och därvid anmodat regeringen att återkomma till riksdagen med ett nytt organisationsförslag. Utskottet utgår från att frågan om myndighetens lokalisering därvid åter prövas. Med det anförda avstyrks motionerna 459, 1966 och 1980 i aktuella delar.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp lokaliseringen av rennäringsadministrationen. I propositionen anför industriministern att de svårigheter som kan uppstå under en övergångsperiod om den regionala rennäringsadministrationen lokaliseras till Jokkmokk bör kunna bemästras. Arbetet med omlokalisering av denna rennäringsadministration från Luleå till Jokkmokk bör därför fullföljas. Det anförs att länsstyrelsen i Norrbottens län kommer att få i uppdrag att utarbeta förslag till hur en sådan omlokalisering kan ske.

I motion 2342 av Filip Johansson (c) och Arne Lindberg (c) föreslås att

AU 1981/82:23

riksdagen skall begära en utredning av regeringen om möjligheterna att lokalisera även den centrala rennäringsadministrationen från Jönköping till Jokkmokk.

Utskottet konstaterar att inemot 80% av de renskötande samerna finns inom Norrbottens län och att Jokkmokk därför är ett naturligt centrum för dessa frågor, inte bara inom länet utan även ur rikspolitisk synvinkel. Utskottet förutsätter därför att omlokaliseringen av den regionala rennäringsadministrationen från Luleå till Jokkmokk fullföljs och att den görs så omfattande som är praktiskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat.

Utskottet anser emellertid också - med hänsyn till rennäringens fördelning över landet — att det vore naturligt att även den centrala rennäringsadministrationen förläggs till Jokkmokk. Jordbruksutskottet har yttrat sig (JoU 1981/82:3 y) över förslaget i motion 2342 om en utredning i denna fråga och konstaterar därvid att man redan under förra riksmötet (JoU 1980/81:18) föreslagit att möjligheterna att lokalisera den centrala rennäringsadministrationen i närmare anslutning till renskötselområdet bör övervägas. Jordbruksutskottet gjorde ett motsvarande uttalande förra året. Arbetsmarknadsutskottet delar denna uppfattning och anser att regeringen bör utreda förutsättningarna härför. Utskottet har emellertid inhämtat att det begärda utredningsarbetet ännu inte kommit i gång. Utskottet vill mot denna bakgrund stryka under vikten av att frågan utreds skyndsamt. Vad utskottet här anfört med anledning av motion 2342 bör ges regeringen till känna.

Differentierade arbetsgivaravgifter som regionalpolitiskt medel

Differentierade arbetsgivaravgifter som regionalpolitiskt medel har behandlats av en särskild utredning som redovisat ett betänkande (Ds I 1981:21) i frågan. Betänkandet har remissbehandlats.

Arbetsgivare erlägger f. n., enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, arbetsgivaravgifter för sina anställda. Den totala avgiften — som under år 1982 uppgår till 33,055 % av bruttolönen - består av tio skilda avgifter av vilka sjukförsäkringsavgiften, folkpensionsavgiften och tilläggspensionsavgiften är de största. Personer som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning erlägger egenavgifter. Under år 1982 uppgår dessa till sammanlagt 31,65%.

Arbetsgivaravgifterna beräknas och uppbärs av riksförsäkringsverket. Under det år som avgiften avser skall en arbetsgivare betala preliminär avgift. Egenavgiften debiteras och uppbärs som skatt enligt uppbördslagen.

1 propositionen föreslås att företagens produktionskostnader i vissa från sysselsättningssynpunkt utsatta regioner sänks under en längre period genom att de lagstadgade arbetsgivaravgifterna differentieras. En sådan sänkning skulle ge företagen i dessa regioner en stärkt konkurrensförmåga.

AU 1981/82:23

79¶Åtgärden kan enligt propositionen också ge företagen stimulans till expansion men även möjliggöra att företag med låg lönsamhet kan fortleva. Därigenom förhindras att arbetslösheten ökar. Även egenavgifterna föreslås bli differentierade.

I frågan om vilka sektorer som skall omfattas av en differentiering föreslår industriministern att sänkningen skall gälla alla sektorer utom kommunala och statliga myndigheter i vissa regioner. Det framhålls som en fördel att en sådan grund för urvalet är relativt enkel att tillämpa. Vad som sägs om kommunal myndighet bör enligt förslaget gälla likvärdigt för borgerlig kommun, kyrklig kommun, landstingskommun och kommunalförbund.

I propositionen föreslås vidare när det gäller företag att sänkningen skall avse avgifter som betalas för anställda vid verksamhet som drivs med fast driftsställe i en viss region. I fråga om nedsättning av egenavgifterna bör mantalsskrivningen gälla.

Mot bakgrund av sysselsättningsproblemen i malmfältskommunerna i Norrbottens län föreslås i propositionen att en sänkning med tio procentenheter görs av de lagstadgade arbetsgivar- och egenavgifterna i Gällivare, Jokkmokks, Kiruna och Pajala kommuner i detta län. Bestämmelserna härom föreslås av tekniska skäl bli upptagna i en särskild lag. En hänvisning till denna föreslås ske i lagen (1981:691) om socialavgifter. Nedsättningen skall enligt förslaget för första gången tillämpas när det gäller arbetsgivaravgiften på de avgifter som avser utgiftsåret 1983, och i fråga om egenavgifterna på de avgifter som beräknas med ledning av 1984 års taxering. Det stryks under i propositionen att det är angeläget att de sänkta arbetsgivaravgifterna inte tas ut i form av löner eller omotiverad vinstutdelning utan verkligen används för att sänka kostnadsläget och därmed stärka företagens konkurrenskraft. Industriministern anser därför att effekterna av den föreslagna avgiftsdiflerentieringen bör fortlöpande följas upp.

Socialdemokraterna kritiserar i sin partimotion 2352 propositionens förslag och menar bl. a. att stöd enligt förslaget utgår utan hänsyn till om stödet kan väntas påverka sysselsättningen i företaget eller ej och oavsett hur stödbeloppen disponeras av arbetsgivaren. I motionen föreslås i stället att ett system med återbäring av inbetalda arbetsgivaravgifter införs. Med hänsyn till det svåra sysselsättningsläget i Norrbotten bör systemet omfatta hela länet. Återbäring skall enligt förslaget första gången göras år 1983 och motsvara den del av de för år 1982 inbetalda avgifterna som överstiger 60% av de genomsnittliga årliga avgiftsinbetalningama under åren 1979, 1980 och 1981. Enligt motionen medför återbäringssystemet att ett företag som under denna tid hållit en oförändrad personalinsats får en sänkning av de totala lönekostnaderna med 10%. Ett företag som under år 1982 ökar sin sysselsättning med 10% sägs få återbäring motsvarande drygt 11 % av lönekostnaderna, medan ett företag som minskar sysselsättningen med lika

AU 1981/82:23

mycket beräknas få en kostnadsreduktion av 8%. När det gäller den verksamhet som skall kunna få återbäring av arbetsgivaravgifter föreslås i motionen en snävare avgränsning än i propositionen med innebörd att endast tillverkningsindustri och gruvor skall omfattas. Kostnaderna för återbäringen beräknas till 250 milj. kr. per år. Den slutliga formen för att administrera systemet bör enligt förslaget fastställas först sedan regeringen låtit göra de kompletterande undersökningar som krävs.

Moderata samlingspartiet godtar i motion 2289 regeringens förslag men anser omfattningen alltför blygsam och föreslår en sänkning av arbetsgivaravgiften i resterande kommuner i stödområde A med fem procentenheter samt med tre procentenheter i kommunerna i stödområde B inkl. Gotland. Kostnaden härför beräknas av motionärerna till 350 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Vpk yrkar i sin partimotion 2355 om åtgärder i Norrbottens län avslag på regeringens förslag om differentiering av arbetsgivaravgiften. I stället förordas på kapitalexport en avgift som har inriktningen att främja eftersatta regioner inom landet.

Christer Eirefelt (fp) och Daniel Tarschys (fp) påpekar i motion 2290 att även om sänkta arbetsgivaravgifter verkar generellt inom berörd region är det för landets näringsliv i sin helhet en åtgärd av selektiv karaktär. Stödformen riskerar därför att snedvrida konkurrensen. De totala effekterna av de differentierade avgifterna bör därför utvärderas så snart verkningarna kan bedömas varefter redovisning bör ske för riksdagen.

I motion 2129 av Eva Winther (fp) föreslås att en sänkning av arbetsgivaravgiften med 10% i stödområde 6 och 5% i stödområde 5 i Norrbotten bör utredas. I moderata samlingspartiets motion 2057 begärs en utredning om sänkning av socialförsäkringsavgiften. Vidare yrkar Håkan Winberg m.fl. (m) i motion 1575 på att socialförsäkringsavgiften bör sänkas för företag i vissa delar av Norrlandslänen. De båda senare motionerna har avlämnats under allmänna motionstiden.

Socialförsäkringsutskottet har yttrat sig (SfU 1981/82:2 y) över propositionens förslag jämte motioner och konstaterar därvid att båda de föreslagna systemen för avgiftsnedsättning går att genomföra men att de bägge innebär administrativ merbelastning. Den socialdemokratiska majoriteten anför att eftersom förslaget i motion 2352 har klara sysselsättningsfrämjande fördelar framför förslagen i propositionen bör avgiftsnedsättningen utformas enligt de riktlinjer som anges i den motionen. Mot detta förslag har dels center- och folkpartiledamöterna och dels de moderata ledamöterna i socialförsäkringsutskottet anmält avvikande meningar. Dessa ledamöter anser att propositionens förslag har utformats med hänsyn till att det skall vara så administrativt enkelt som möjligt att genomföra. Differentierade arbetsgivaravgifter förordas men delade meningar råder mellan dem när det gäller omfattningen.

För egen del konstaterar arbetsmarknadsutskottet att syssel -

AU 1981/82:23

sättningsproblemen i vissa delar av landet fortfarande är mycket stora samt att effekterna av de hittillsvarande regionalpolitiska medlen i de regionalpolitisk! mest utsatta delarna av landet är otillräckliga. Det framstår därför som nödvändigt att insatserna förstärks och effektiveras. 1 propositionen föreslås att denna förstärkning skall åstadkommas genom en differentiering av arbetsgivaravgiften. Samma metod föreslås även i motion 2289.1 motion 2352 förordas ett system med återbäring av arbetsgivaravgifterna.

I valet mellan dessa båda metoder förordar utskottet en differentiering av arbetsgivaravgiften som medel i regionalpolitiken. Det främsta skälet härtill är att den metoden ligger bäst i linje med de uttalanden utskottet har gjort i det föregående om att en förskjutning mot ett större inslag av generellt verkande medel är önskvärd. Utskottet delar också den uppfattning som förs fram i de avvikande meningarna till socialförsäkringsutskottets tidigare nämnda yttrande och i vilka det sägs att propositionens förslag har utformats med hänsyn till att systemet skall vara så administrativt enkelt som möjligt att genomföra. Utskottet vill här peka på att differentieringen av arbetsgivaravgifterna innebär endast en smärre modifiering av den administrativa hanteringen av dessa avgifter, medan återbäring av redan inbetalda avgifter innebär ett helt nytt inslag i detta system. Det är uppenbart att det är väsentligt enklare att administrera sänkta arbetsgivaravgifter än återbäring av samma avgifter på det sätt socialdemokraterna föreslår.

Socialdemokraterna har enligt motionen konstruerat återbäringen så att ”lönsamheten” av personalinskränkningar minskar samtidigt som nyrekryteringen kraftigt förbilligas. En sänkning av arbetsgivaravgiften enligt propositionens förslag blir lika för alla företag vilket enligt utskottets uppfattning är att föredra. Ett viktigt skäl är att man därigenom möjliggör för företag med låg lönsamhet att fortleva. Det socialdemokratiska förslaget innebär närmast en bestraffning av dessa företag, eftersom företag som minskar sin sysselsättning enligt det förslaget får ett mindre stöd. Detta skulle i vissa fall kunna leda till att ett företag tvingas vidta en större personalminskning än om regeringens förslag tillämpas.

Mot bakgrund av vad här har anförts föreslår utskottet att den behövliga förstärkningen av regionalpolitiken sker genom differentiering av arbetsgivaravgifterna under en längre period. Detta ställningstagande innebär att socialdemokraternas förslag om återbäring av arbetsgivaravgifterna avstyrks. Även vpk:s yrkande i motion 2355 om avslag på regeringens förslag om differentierade arbetsgivaravgifter avstyrks. Med sänkningen av arbetsgivaravgiften tillgodoses också yrkandena i motionerna 1575, 2057 och 2129 som därför inte behöver föranleda någon ytterligare åtgärd.

När det gäller de regioner som skall omfattas av sänkningen av arbetsgivaravgiften och storleken på nedsättningen råder enligt utskottets mening ingen tvekan om att de kommuner som anges i propositionen, nämligen 6 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

82¶Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala i Norrbottens län, är de från sysselsättningssynpunkt svagaste i landet beroende dels på en redan nu ogynnsam sysselsättningssituation, dels på en förutsebar risk för betydande framtida försämringar av sysselsättningen, främst i malmfälten. Utskottet delar också bedömningen i propositionen att sänkningen för att få avsedd effekt i de berörda kommunerna bör uppgå till 10 procentenheter. Utskottet godkänner också den avgränsning som har gjorts i propositionen när det gäller den verksamhet som skall omfattas av sänkningen.

Moderata samlingspartiets förslag i motion 2289 att arbetsgivaravgiften skall sänkas i ytterligare områden, nämligen med 5 procentenheter i övriga kommuner i stödområde A - utskottet återkommer senare till avgränsningen av stödområdena — och med 3 procentenheter i kommuner i stödområde B, avstyrks av utskottet.

Vad här anförts innebär att utskottet godtar det förslag till Lag om nedsättning av socialavgifter som läggs fram i propositionen. Även förslaget till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter godtas av utskottet. Skatteutskottet prövar emellertid också förslag som gäller detta lagrum. Riksdagen bör anta lagen först när skatteutskottets betänkande tas upp till behandling.

Den i propositionen förutskickade uppföljningen av de differentierade arbetsgivaravgifterna torde, såvitt utskottet kan se, i allt väsentligt tillgodose synpunkterna i motion 2290 vilken därför inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Regionalpolitisk! stöd till näringslivet

Regionalpolitisk! stöd till näringslivet kan f. n. lämnas i form av avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd, sysselsättningsstöd och offertstöd. Sysselsättningsstödet utgår till företag i relation till ökning av sysselsättningen. I övrigt lämnas stöd företrädesvis till företag i samband med utbyggnader eller nyetableringar för investeringar i bl. a. byggnader, maskiner, inventarier och omsättningstillgångar. Stödet är differentierat på sex olika stödområden.

Som förutsättning för stöd gäller i normalfallet att verksamheten bedöms få tillfredsställande lönsamhet och ge varaktig sysselsättning. Vidare gäller som generellt villkor att minst 40% av de arbetsplatser som tillkommer hos mottagaren av stödet skall förbehållas kvinnliga resp. manliga arbetstagare t kön skvotering). Huvudregeln för hur stort stöd som skall lämnas är att det sammanlagda stödet inte får vara större än vad som behövs för att en investering skall komma till stånd.

Beviljat lokaliseringsstöd under budgetåret 1980/81, dess fördelning på stödområden, antal arbetstillfällen, avskrivningslån/lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån, beräknad sysselsättningsökning samt subvention per nytt arbetstillfälle framgår av följande tabell.

AU 1981/82:23 83

Beviljat lokaliseringsstöd under budgetåret 1980/81 fördelat på stödområden m. m.

Stöd-

område

Antal

arbets-

ställen

Beviljat stöd (milj. kr.)

Fördel- ning %

Ber. syssel- sättnings- ökning

Subven- tion per nytt

arbetstill-

fälle

(tkr.)

Avskr.lån'

Lok.bidr.

Lok.

lån

Summa

3,2

5,7

8,9

1,0

3,3

31,3

34,6

4,0

22,5

101,7

124,1

14,2

30,1

78,6

108,7

12,4

68,6

134,6

203,1

23,2

74,6

76,1

150,7

17,2

111,7

132,6

244,3

28,0

232 Summa

314,0

560,6

874,4

100,0

1¶Inkl. offertstöd.

Av det sysselsättningstillskott på 2 144 arbetstillfällen som de investeringar vilka har beviljats stöd under budgetåret 1980/81 beräknas ge, avser 909 eller 42% kvinnor.

De förslag som regeringen lägger fram i propositionen i fråga om stödmedlens utformning och stödområdenas avgränsning har föregåtts av en utredning av en arbetsgrupp inom industridepartementet (Ds I 1981:28) och en utvärdering av det nuvarande stödets effekter som har gjorts av ERU (Ds I 1981:15 jämte bilagor).

Principerna för stödområdesindelningen

I propositionen föreslås att stödområdena skall omfatta de regioner som har de svåraste problemen på lång sikt. Bedömningen i propositionen att stödet bör koncentreras på detta sätt grundar sig bl. a. på de nyss nämnda undersökningarna av ERU. Av dessa framgår att effekterna av stödet i områden med låg subventionsnivå är små liksom att en ”revitalisering” av företag i områden med tillbakagående näringsliv endast i begränsad omfattning har kunnat främjas med regionalpolitisk! stöd.

Samtidigt beskrivs behovet av att bygga upp näringslivet som störst i stödområdena 4—6. ERU har därför föreslagit en begränsning av stödområdet till ungefär dessa områden. 1 propositionen föreslås nu att stödet koncentreras till ett område som i huvudsak motsvarar nuvarande stödområdena 4-6. Förslaget innebär en indelning i tre stödområden benämnda A, B och C, med de mest förmånliga stödmöjligheterna i stödområde A.

Vid inplaceringen av en kommun i ett visst stödområde bör enligt propositionen vissa kriterier för resp. kommun följas, nämligen låg andel sysselsatta, sysselsättningsminskning inom tillbakagående näringsgrenar, regionens egna resurser och marknadens normala funktionssätt. Det påpekas att det inte är möjligt att ange några helt strikta kriterier samt att hänsyn vid bedömningen också måste tas till förhållandena i angränsande kom -

AU 1981/82:23

muner. Strävan att prioritera de områden som har de svåraste sysselsättningsproblemen leder enligt industriministern till att några till ytan stora kommuner med stora skillnader mellan olika kommundelar bör kunna delas i stödområdeshänseende och att delarna sålunda placeras i olika stödområden.

Moderata samlingspartiet kritiserar i sina partimotioner 2055 och 2289 det nuvarande stödområdets omfattning och menar att om stödåtgärderna skall få ökad effekt får stödområdet inte omfatta en alltför stor del av landet. Regeringens förslag till ny stödområdesindelning sägs enligt motionärerna tillmötesgå kravet på en begränsning. På sikt bör emellertid stödområdet snävas in ytterligare för att senare helt avskaffas. Man motsätter sig i motionen att en kommun delas upp på skilda stödområden såsom regeringen föreslår i några fall. Det finns enligt motionen både principiella och praktiska invändningar mot en sådan uppdelning.

Socialdemokraterna menar i sin partimotion 2352 att de regionalpolitiska insatserna i allt väsenligt måste koncentreras till skogslänen. Framför allt måste ansträngningarna att skapa ny sysselsättning inriktas på inlandskommunerna. Mot den bakgrunden godtas i motionen regeringens förslag om inplacering av kommuner i stödområdena A, B och C. Man accepterar också att kommuner delas vid inplaceringen i stödområden. Motionärerna anser emellertid att man måste se till situationen i skogslänen i stort om man skall kunna komma till rätta med den regionala balansen. Näringslivet som helhet måste stärkas och därvid har också insatser i länsdelar där problemen inte är lika accentuerade stor betydelse. Det är därför enligt motionen en felsyn att utesluta skogslänens centralorter från stödområdena. Det framhålls att all erfarenhet visar att dessa orter genom sin väl utbyggda service har dragningskraft på större företag samt att sådana produktionsenheter vid lokalisering till dessa orter får positiva spridningseffekter i de berörda länen inte minst genom att ge sysselsättning åt underleverantörer. Mot den bakgrunden förordar socialdemokraterna att ytterligare ett stödområde D införs som omfattar de delar av skogslänen som inte ingår i stödområden enligt regeringens förslag jämte Åmåls kommun i Älvsborgs län.

Vpk menar i sin partimotion 2356 att man måste komma bort från fragmentiseringen på flera stödområden för att kunna göra stora, samlade och på sikt planerade insatser. Stödområdespedanteriet måste ersättas med en fri och skapande prövning och ett tänkande i större termer.

När det gäller principerna för stödområdesindelningen delar utskottet det synsätt som förs fram i propositionen om att de regionalpolitiska insatserna nu måste koncentreras till de regionalpolitisk! sett sämst ställda delarna av landet. Samma uppfattning förs fram i partimotionerna från moderata samlingspartiet och socialdemokraterna.

Socialdemokraternas förslag om att skogslänens centralorter - varmed torde menas kommuner som Umeå, Sundsvall, Gävle, Falun, Borlänge

AU 1981/82:23

och Karlstad — inte bör uteslutas från stödområdena kan däremot inte biträdas av utskottet. Utskottet kan i och för sig instämma i att dessa orter har stor betydelse för sysselsättningen i de skilda landsdelarna på det sätt som beskrivs i motionen. Denna roll bör de emellertid, med de goda förutsättningar för näringslivets utveckling som de har, kunna spela utan att ingå i stödområde. Därmed finns enligt utskottets mening inte heller något behov av det stödområde D som socialdemokraterna föreslår. Detta skulle nämligen i huvudsak bestå av nyss nämnda orter och deras omland. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag om att införa tre stödområden benämnda A, B och C, där det högsta stödet kan utgå i område A. Införandet av ett stödområde D avstyrks. Utskottet återkommer senare i betänkandet till frågan om möjligheterna till regionalpolitiskt stöd utanför stödområdena. Vad utskottet här har anfört med anledning av propositionen och motionerna 2055 och 2289 bör godkännas av riksdagen. Motion 2356 avstyrks i motsvarande del.

När det gäller frågan om delning av kommuner vid inplacering i stödområden tillstyrker utskottet industriministerns förslag att en sådan delning i undantagsfall bör kunna ske. Utskottet vill emellertid stryka under att det måste vara fråga om till ytan stora kommuner där ett större regionalpolitiskt stöd i en kommundel är av väsentlig betydelse för att denna skall kunna fungera med hänsyn till sysselsättning och serviceförsörjning. Det är också väsentligt att en sådan uppdelning stämmer överens med den kommunala planeringen. Vad utskottet här har anfört innebär ett avstyrkande av motion 2289 i motsvarande del.

Boije Hörnlund (c) föreslår i motion 205 från allmänna motionstiden att möjlighet införs att dela kommuner i stödområdeshänseende. Propositionens av utskottet förordade förslag innebär att motionen har tillgodosetts. Den bör alltså inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

I motion 2339 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s) förs fram krav på utvärdering av effekterna av att kommuner delas i stödområdeshänseende. Med hänvisning till att detta bör vara en naturlig uppgift för den fortlöpande analys av utvecklingen i kommunerna som sker inom länsplaneringen och till att något initiativ från riksdagens sida därför inte är påkallat avstyrker utskottet motionen.

Utskottet återkommer senare i betänkandet till propositionens och motionernas förslag när det gäller enskilda kommuners inplacering i stödområdena.

Den stödområdesindelning som utskottet här förordat berör inte endast det regionalpolitiska stödet och glesbygdsstödet som behandlas i det följande utan även bestämmelserna för bidrag till folkbildning och reglerna för kommunal vuxenutbildning.

För studiecirklar som f. n. hålls inom stödområdena 3 och 4 lämnas ett tilläggsbidrag av 5 kr. för varje studietimme. För studiecirklar inom stödområdena 5 och 6 lämnas ett tilläggsbidrag av 10 kr. per timme. I

AU 1981/82:23

propositionen föreslås att tilläggsbidraget blir 10 kr. till studiecirklar som anordnas i samtliga de förordade stödområdena A, B och C. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade grunder för tilläggsbidrag till studiecirklar.

Ifråga om kommunal vu xe nu t bild n i ng gäller f. n. att det elevantal som krävs för start av kurs är lägst åtta utanför s. k. g-ort i det allmänna stödområdet mot normalt tolv. Den s.k. komvuxutredningen (U 1978:04) ser f. n. över den kommunala vuxenutbildningen. I avvaktan på förslag från utredningen föreslås i propositionen att ingen förändring i sak bör göras av de regler som f. n. tillämpas. Om ändrad stödområdesindelning beslutas avser utbildningsministern senare föreslå regeringen sådana ändringar i gällande föreskrifter att samma kommuner som nu t. v. kommer att omfattas av regeln om kursstart med lägre deltagarantal än normalt. Redogörelsen på denna punkt ger inte anledning till kommentar från utskottets sida.

Lokaliseringsbidrag ersätter avskrivningslån

År 1979 ersattes det tidigare lokaliseringsbidraget av avskrivningslån. Detta lån är ränte- och amorteringsfritt. Avskrivningslånet kan ges vid investeringar i byggnader, maskiner och inventarier och avskrivs normalt med hälften efter tre år och resterande del efter sju år. Industriministern föreslår nu att reglerna för avskrivningslån ändras på vissa punkter och att stödet i samband därmed åter benämns lokaliseringsbidrag. Skälet härtill är att avskrivningslånet ger ful! subventionseffekt först efter sju år. Detta kan leda till att många företag kan få sin ekonomiska ställning kraftigt försämrad under de första åren. Bidraget skall enligt propositionen i normalfallet fördelas över en sjuårsperiod med 30% resp. 20% under första resp. andra året samt 10% per år under de följande fem åren räknat från utbetalningstidpunkten. Det föreslås vidare att stödets storlek blir lika för byggnader och maskiner. Det högsta möjliga lokaliseringsbidrag som bör ges i skilda stödområden enligt propositionen framgår av nedanstående tabell. Regeringen föreslås få möjlighet att liksom hittills i undantagsfall medge stöd med högre belopp. I tabellen har även lagts in socialdemokraternas yrkande i motion 2352.

Nuvarande

avskrivningslån

Lok. bidrag enl. prop. 113

Lok. bidrag enl. motion 2352 (s)

Stöd-

Byggn.

Mask.

Stöd-

Byggn.+

Stöd-

Byggn.+

omr.

omr.

Mask.

omr.

Mask.

70%

60%

A

70%

A

70%

55%

30%

B

50%

B

55%

40%

15%

C

30%

C

40%

40%

-

D

25%

• 25%

-

10%

-

AU 1981/82:23

87¶Socialdemokraterna accepterar i motion 2352 återinförandet av bidraget med föreslagna avskrivningsregler men förordar som framgår av ovanstående tabell ett högre bidrag i stödområdena B och C samt att bidrag också lämnas i det tidigare nämnda stödområdet D.

Utskottet godtar propositionens förslag att samma maximala stöd i fortsättningen skall kunna ges för investeringar i såväl byggnader som maskiner och delar industriministerns uppfattning att detta dels innebär en administrativ förenkling, dels betyder ökade möjligheter att stödja maskininvesteringar. Det senare är viktigt mot bakgrund av den stora roll sådana investeringar nu spelar vid utvecklingen av företagen. Utskottet menar också, att de i propositionen föreslagna procentsatserna för stödet inom stödområdena är väl avvägda. De synes innebära en i stort sett oförändrad subventionsnivå om hänsyn tas till den normala fördelningen av kostnaderna mellan byggnader och maskiner vid investeringarna. Utskottet godtar alltså propositionens förslag i fråga om lokaliseringsbidragets storlek och utformning inom stödområdena A-C och avstyrker socialdemokraternas förslag om en högre subventionsnivå.

Utskottet har tidigare avstyrkt inrättandet av ett stödområde D, varav följer att förslaget om lokaliseringsbidrag i ett stödområde D också avstyrks.

Vad utskottet här har anfört om lokaliseringsbidragets storlek och utformning innebär också ett avstyrkande av vpk:s motion 2356 om förändringar i nuvarande stödsystem i motsvarande delar.

Med de ovan redovisade ställningstagandena har yrkandet i den under allmänna motionstiden väckta motionen 1573 av Erik Hovhammar m.fl. (m) om begränsning av användningen av avskrivningslån förlorat aktualitet. Motionen bör dock formellt avslås.

Bidrag till företag utanför stödområdena föreslås i propositionen kunna lämnas på två sätt. Dels genom att länsstyrelserna inom ramen för tilldelade resurser från det tidigare nämnda anslaget Regionala utvecklingsinsatser avses få lämna investeringsbidrag med högst 20% av investeringskostnaden i byggnader, maskiner och inventarier till projekt som är mindre än 7 milj. kr., dels genom att den centrala myndigheten, dvs. för närvarande AMS, efter regeringens bemyndigande föreslås få möjlighet att i vissa angivna kommuner under en begränsad övergångsperiod får lämna lokaliseringsbidrag med högst 20% till projekt som är större än 7 milj. kr. Liksom hittills bör regeringen enligt propositionen ha möjlighet att i särskilda fall bevilja stöd utanför stödområdena om avsevärda sysselsättningssvårigheter uppkommit eller kan förutses i samband med omfattande branschrationalisering eller av liknande orsak. Regeringen bör enligt förslaget också ha möjlighet att liksom hittills lämna stöd med högre belopp än vad som annars skulle utgå.

I den socialdemokratiska partimotionen 2352 föreslås att regionalpolitisk! stöd utanför stödområden som hittills bör beslutas av regeringen.

AU 1981/82:23

88¶Stöd bör därvid, beroende av den föreliggande situationen, kunna utgå i enskilt fall eller i ett visst område. I det senare fallet skall stödet enligt motionärerna tidsbegränsas och utgå under högst tre år.

Vidare avvisas i motionen förslaget om ett investeringsbidrag som skall kunna utnyttjas i alla delar av landet. Anpassningsproblem, som uppstår i samband med företagsnedläggelser m.m. bör enligt motionen inte betraktas som regionalpolitiska problem om de är av måttlig omfattning. 1 stället bör ett starkt tidsbegränsat stöd kunna utgå i form av ett industripolitiskt omvandlingsstöd. Statens industriverk föreslås få i uppdrag att lägga fram förslag till den närmare utformningen av ett sådant stöd.

I motion 2350 av Johan Olsson m.fl. (c, fp) föreslås att de bidrag som enligt regeringens förslag får lämnas utanför stödområdena med 20% av investeringskostnaderna skall få utgå med högst 30% i vissa kommuner med särskilda utvecklingsproblem i Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län samt i Dalslandsdelen av Älvsborgs län.

Vad först gäller möjligheter till lokaliseringsbidrag utanför stödområdena är det enligt utskottets mening nödvändigt att sådant stöd - liksom lokaliseringslån - kan lämnas under en begränsad tid för att stödja näringslivet i en region i samband med strukturförändringar som är av sådan omfattning att allvarliga störningar uppstår på arbetsmarknaden. Det underlättar för företagen att utnyttja stödet om, som föreslås i propositionen, regeringen anger vilka kommuner som bör komma i fråga för stöd i sådana fall. Ett sådant utpekande föreslås också i socialdemokraternas partimotion 2352. Härutöver föreslås i motionen att regeringen liksom hittills skall besluta om allt stöd utanför stödområdena. Utskottet menar för sin del att en fördel med ett angivande av temporära stödkommuner är, förutom vad som nyss sagts, möjligheten att delegera beslutanderätten. En sådan delegering föreslås i propositionen och tillstyrks av utskottet. Motion 2352 avstyrks alltså på denna punkt.

I fråga om storleken på det bidrag som skall kunna lämnas i dessa kommuner bör ett bidrag av högst 20% i allmänhet utgöra en lämplig nivå. Utskottet delar emellertid den uppfattning som förs fram i motion 2350 att bidraget i fråga när särskilda skäl finns bör kunna utgå med en högre andel, nämligen med högst 30%. Utskottet tänker här på vissa kommuner med betydande utvecklingsproblem inom främst län som f. n. helt eller till del ingår i stödområde. Utskottet menar att i de kommuner som här avses är ett sådant högre stöd nödvändigt för att man skall få erforderlig effekt av stödet. Genom att namnge de kommuner som avses kan beslutanderätten även i dessa fall delegeras. En sådan ordning stämmer även överens med utskottets uppfattning att beslut om regionalpolitiskt stöd bör decentraliseras i största möjliga utsträckning. Därmed ökar även förutsättningarna för en snabbare handläggning av ärendena. Vad utskottet har anfört på denna punkt bör regeringen underrättas om.

Utskottet stödjer förslaget i propositionen om att länsstyrelserna - inom

AU 1981/82:23

de anslagsramar de tilldelas — skall få lämna investeringsbidrag utanför stödområden med högst 20% till projekt för vilka investeringskostnaden är mindre än 7 milj. kr. Utskottet finner att regeringens förslag utgör en smidig metod för att stödja mindre projekt i de tämligen begränsade regioner utanför stödområde som har sådana regionalpolitiska problem att stöd bör komma i fråga. Utskottets stöd till propositionens förslag innebär samtidigt ett avståndstagande från yrkandet i motion 2352 om avslag på regeringens förslag om investeringsbidrag.

Utskottet avstyrker även förslaget i motion 2352 om utredning av ett särskilt industripolitiskt omställningsstöd. Utskottet finner att syftet med ett sådant stöd i allt väsentligt tillgodoses genom det system för bidrag utanför stödområden som har förordats ovan.

Lokaliseringslån

Lokaliseringslån kan lämnas till investeringar i markanläggningar och byggnader, maskiner och inventarier, patent, licenser, produktutvecklings- och marknadsföringsåtgärder samt i stödområdena 4—6 även för omsättningstillgångar. Lån får utgå med högst 35 % av dessa kostnader, varvid lån och bidrag tillhopa får uppgå till högst 70 % av stödberättigade kostnader. Räntan på lånen motsvarar f. n. diskontot jämte 3,75 %. Amorteringstiden är normalt högst 20 år. Möjlighet finns att bevilja amorteringsanstånd under högst fem år. Ränteanstånd kan likaså beviljas för högst fem år varvid räntan läggs till lånebeloppet. Liksom för lokaliseringsbidrag skall i normalfallet ställas säkerheter för lånen.

Nu föreslås i propositionen följande i fråga om lokaliseringslånen:

— räntan höjs med 0,5 %,

— ränteanstånd bör förekomma endast i undantagsfall,

— lån till investeringar i patent och licenser samt för marknadsförings- och produktutvecklingskostnader skall utanför stödområden kunna ges endast vid projekt där stödunderlaget är större än 7 milj. kr.

Dessutom ges vissa riktlinjer för uttagandet av säkerheter för lokaliseringsstöd.

Socialdemokraterna accepterar i motion 2352 att nuvarande ränteanstånd begränsas på det sätt regeringen föreslår men föreslår i stället att räntebefrielse på lokaliseringslån - vilket kunde ges före 1979 års beslut - återinförs som regionalpolitisk stödform. Räntebefrielse bör kunna erhållas under högst tre år. Statens intäkter beräknas enligt motionen minska med ca 70 milj. kr. per år. Motionärerna säger sig vara medvetna om att ett återinförande av räntebefrielsen kan öka efterfrågan på lokaliseringslån och därmed minska bankernas engagemang. De föreslår därför att regeringen bör låta utreda frågan om bidrag till räntan på lån i kreditinstitut samt återkomma till riksdagen med förslag. Det föreslås vidare att lån jämte bidrag totalt skall få uppgå till 70 % av stödunderlaget i likhet med vad som gällde före år 1982 samt att lokaliseringslån till omsättningstid -

AU 1981/82:23

gångar skall få lämnas även i det av socialdemokraterna förordade stödområde D.

Utskottet godtar de ändringar i fråga om lokaliseringslånen som föreslås i propositionen. När det gäller de socialdemokratiska förslagen rörande dessa lån vill utskottet anföra följande. När räntebefrielsen på lokaliseringslånen slopades år 1979 angavs en rad skäl för detta. Det är t. ex. en komplicerad stödform för vilken konsekvenserna i budgeten är mycket svåra att överblicka. Uppenbart är också att lån med räntebefrielse minskar möjligheterna för bankerna att svara för en ökande andel av finansieringen av aktuella projekt, vilket enligt utskottets mening är angeläget. Utskottet vill också erinra om att räntebefrielsen var avsedd att fungera som ett initialstöd. Ett sådant initialstöd ger de nya bidrag som utskottet godkänt i det föregående. Om ett kraftigare bidrag i vissa fall skulle behövas kan regeringen bevilja detta. Det finns också möjlighet att utnyttja offertstödet. Vad utskottet här anfört innebär alltså att motion 2352 i här aktuell del avstyrks.

Eftersom utskottet i det föregående avstyrkt det av socialdemokraterna föreslagna stödområde D följer att utskottet också avstyrker yrkandet i motion 2352 om lokaliseringslån till omsättningstillgånger i ett stödområde D.

När det gäller yrkandet i samma motion om utredning av räntebidrag som regionalpolitisk stödform har utskottet den uppfattningen att ett sådant stöd skulle förbättra förutsättningarna för bankerna att svara för en större del av finansieringen av regionalpolitisk! angelägna projekt. Detta skulle ligga i linje med vad utskottet förordat i det föregående. Det lokala eller regionala ansvaret för projekten skulle nämligen öka, vilket också skulle förbättra förutsättningarna till fortsatt delegering av beslut i fråga om regionalpolitisk! stöd. Utskottet finner det därför naturligt att den utredning som har föreslagits i det föregående om regionalpolitikens framtida inriktning och omfattning närmare överväger för- och nackdelarna med ett sådant bidrag. Motionen behöver i här aktuell del därför inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

Utskottet tar avslutningsvis i detta avsnitt upp en fråga som berör både lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån, nämligen det sammanlagda lokaliseringsstödets storlek. Sedan den 1 januari 1982 gäller att lokaliseringslån får lämnas med högst 35 % av stödunderlaget. Det sammanlagda stödet får dock uppgå till högst 70 % av detta underlag. Socialdemokraterna föreslår nu i motion 2352 en återgång till en tidigare regel att lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag tillsammans skall få utgå med högst 70 % av stödunderlaget utan ovanstående begränsning av lånemöjligheten.

En sådan regel skulle enligt utskottet främst förbättra stödet till projekt i det nu föreslagna stödområde C och utanför stödområdena. Den prioritering av de sämst ställda områdena som utskottet har förordat i det föregående skulle därmed försvagas. Högre andel statligt lån minskar dessutom

AU 1981/82:23

bankernas engagemang i olika projekt, vilket enligt utskottets mening är olyckligt. Ansträngningarna bör i stället gå i motsatt riktning. Slutsatsen av vad här sagts är att motion 2352 i här aktuell del bör avslås.

Utbildningsstöd

Ett företag kan enligt nuvarande regler få utbildningsstöd för utbildning av personal i samband med utökning eller omstrukturering av verksamhet. AMS beslutar om sådant stöd eller regeringen om stödets storlek överstiger 20 kr. för varje person och utbildningstimme och när stöd lämnas utanför stödområdena.

I propositionen föreslås nu att utbildningsstödet avskaffas. Skälet härtill är att detta stöd på grund av sysselsättningsstödets tillkomst och långa handläggningstider efterfrågats allt mindre. Utbildningsstödet bör enligt industriministern ersättas med offertstöd i de fall det finns behov av särskilt kvalificerad utbildning.

Denna avveckling av utbildningsstödet accepteras inte av socialdemokraterna som i motion 2352 yrkar att nuvarande ordning skall bestå samt att AMS bör få i uppdrag att undersöka förutsättningarna att åstadkomma en förenklad och snabbare handläggning vid beslut om stöd.

Som framhålls i propositionen har företagens efterfrågan av utbildningsstöd minskat kraftigt under de senaste åren. Störst användning hade stödet under budgetåret 1973/74 då beslut om 132 milj. kr. togs. Under budgetåret 1980/81 togs beslut om utbildningsstöd för endast drygt 12 milj. kr. AMS har mot denna bakgrund i 1981 års anslagsframställning föreslagit att utbildningsstödet i dess nuvarande form omprövas och att i stället speciella utbildningskostnader får täckas med offertstöd. Industriministerns förslag när det gäller offertstödet — vilket utskottet tar upp nedan - gör det möjligt att i alla stödområden vid behov använda sådant stöd om särskilda utbildningsbehov och därmed kostnader uppstår. Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag. Detta innebär att socialdemokraternas förslag i motion 2352 såväl om avstyrkande vad gäller avveckling av utbildningsstödet som utredning om förenkling av utbildningsstödets handläggning bör avslås.

Sysselsättningsstöd

Sysselsättningsstöd lämnas dels som förstaårsstöd, dels som fortsatt stöd upp till sex år. Det omfattar enbart ökningar av personal och grundar sig på den genomsnittliga sysselsättningen under ett år uttryckt i årsarbetskrafter. Stöd lämnas f. n. med 130000 kr. fördelat på sju år i stödområde 6, med 80000 kr. fördelat på 5 år i stödområde 5 och 40000 kr. fördelat på 3 år i stödområde 4.

Följande sammanställning visar det beviljade sysselsättningsstödet för kalenderåren 1977 -1980.

AU 1981/82:23

92 År

Beviljat syssel- sättningsstöd (milj. kr.)

Okat antal års- arbetskrafter

16,1

2 750

12,5

2 161

31,4

2 525

25,5'

1¶Beviljat t. o. m. den 30 juni 1981.

I propositionen föreslås nu att motsvarande stöd skall lämnas i resp. stödområdena A, B och C. Vidare föreslås vissa mindre ändringar vid uträkningen av antalet årsarbetskrafter samt riktlinjer för rätt till stöd då befintlig verksamhet övertas av annan ägare.

Utskottet har ingen erinran mot vad som föreslås i propositionen i fråga om sysselsättningsstödet och utgår ifrån att stöd för kalenderåret 1982 lämnas enligt den stödområdesindelning som träder i kraft den 1 juli detta år.

Offert stöd

Offertstödet är avsett att användas då regionalpolitisk! stöd i annan form inte kan lämnas. Det kan användas i samtliga stödområden när det gäller projekt inom den privata tjänste- och servicesektorn, riksorganisationer och administrativa funktioner inom större industriföretag. För övriga typer av stödberättigad verksamhet kan offertstöd beviljas inom stödområdena 4-6.

I propositionen föreslås att offertstöd fortsättningsvis skall kunna lämnas till alla slag av stödberättigad verksamhet inom de föreslagna stödområdena A-C. Övriga grunder för offertstödet bör kvarstå oförändrade.

Socialdemokraterna menar i motion 2352 att offertstödet inte använts på avsett sätt. Sådant stöd har t. ex. enligt motionen i inte obetydlig utsträckning använts i s. k. rekonstruktionsfall. Man anser det viktigt att offertstödet återupprättas som offensivt instrument och används i samband med ett fördjupat samråd mellan de större företagen och staten, vilket bör ske inom ramen för den aktiva näringspolitik som förordas i motionen. Riksdagen bör enligt motionen ånyo understryka det angelägna i att offertsystemet utnyttjas som ett led i en offensiv politik för att tillföra de mest utsatta delarna av skogslänen nya arbetstillfällen.

Offertstödet har enligt propositionen hittills använts dels genom att avskrivningslån i vissa fall utformats med annorlunda villkor, dels genom att stöd utgått för ändamål som annars inte kan stödjas med bidragsmedel, dels genom utformning av speciella villkorslån. Därutöver har stödet använts för att rädda sysselsättningen i företag. Detta har bl. a. skett i samband med rekonstruktioner av företag där en avveckling av företaget skulle ha vållat särskilt svåra problem på arbetsmarknaden, t. ex. i malmfälten och Tornedalen. Den kritik mot denna användning av offertstödet

AU 1981/82:23

som socialdemokraterna för fram delas inte av utskottet, i synnerhet som industriministern stryker under i propositionen att stödet i fråga främst skall koncentreras på offensiva åtgärder och utnyttjas för att ta till vara alla möjligheter till ökad sysselsättning i de sämst ställda stödområdena. Den användning som regeringen sålunda vill ge offertstödet täcker, såvitt utskottet kan finna, väl in socialdemokraternas krav, och motion 2352 i här aktuell del bör alltså inte föranleda någon åtgärd.

Stödberättigad verksamhet m.m.

Utskottet tar i detta avsnitt upp frågan om vilka verksamheter som är berättigade till regionalpolitisk! stöd samt särskilda regler för stöd till vissa stödmottagare.

Stödberättigade är f. n. i princip alla verksamheter som kan påverkas till sin lokalisering eller omfattning. F. n. kan stöd lämnas till företag som bedriver

— industriell eller industriliknande verksamhet,

— industriserviceverksamhet,

— vissa slag av partihandel,

— viss uppdragsverksamhet,

— turistverksamhet i första hand inom stödområdena 4, 5 och 6. Kommun kan få stöd för turistverksamhet samt för att bygga mindre

industrilokaler på mindre orter.

Regeringen kan vidare i varje särskilt fall besluta om stöd till annan verksamhet om denna har särskild betydelse för näringslivet i regionen eller annars bedöms vara av särskild regionalpolitisk betydelse.

I propositionen lämnas förslag till vissa ändringar i stödet till Stiftelsen Industricentra, kommunala industrilokaler, privata industrilokaler för uthyrning, turistverksamhet, anläggningar för fastbränsleframställning samt regionala investmentbolag.

Statligt uppförda industrilokaler för uthyrning, s.k. industricentra, infördes som stödform år 1973. Anläggningar uppfördes i första etappen i Strömsund och Lycksele. Därefter har beslutats om byggande av industricentra även i Haparanda och Ljusdal samt nyligen även i Ånge och Vilhelmina. Huvudman för verksamheten är en statlig stiftelse, Stiftelsen Industricentra, med säte i Skellefteå. Stiftelsen administrerar byggverksamheten och har ansvaret för att rekrytera företag till anläggningarna. Denna rekrytering skall avse på orten nytillkommande verksamhet. Enligt planerna skall anläggningarna byggas ut till en storlek på ca 300 sysselsatta per ort.

Vid utgången av år 1981 fanns 373 personer sysselsatta i de fyra anläggningar som då var i drift. Antalet anställda per anläggning framgår av följande tabell:

AU 1981/82:23

94 Ort

Antal företag

Antal sysselsatta

Strömsund

132 Lycksele

105 Haparanda

65 Ljusdal

71¶I Ånge och Vilhelmina finns i vardera orten f. n. ett tiotal anställda.

Finansieringen av anläggningarna skerf. n. genom avskrivningslån som i vissa fall kombineras med lokaliseringslån upp till 70% av investeringskostnaden. Resterande 30% täcks genom stiftelsekapital. Stiftelsen erhåller dessutom varje år medelstillskott för att täcka regionalpolitisk! motiverade kostnader.

Hyressättningen bestäms av de rörliga kostnaderna för resp. anläggning, vilka f. n. uppgår till 60—70 kr. per m2, samt kapitalkostnaderna, vilka omfattar räntekostnader för eventuella lokaliseringslån och en ränta på 6,5% på det stiftelsekapital som är investerat i resp. anläggning. Stiftelsen svarar för kostnaderna för outnyttjade lokalytor. Hyreskostnaderna låg i den första utbyggnadsetappen på ca 100 kr. per m2. I den etapp som nu har byggts i Ånge och Vilhelmina ligger kostnaderna på 250 kr. resp. 160 kr. per m2. Skillnaden beror på en lägre kapitalkostnad i Vilhelmina genom att anläggningen där enbart finansieras genom avskrivningslån och stiftelsekapital.

I propositionen föreslås vissa förändringar i finansieringen samt fortsatt utbyggnad i två orter. Vidare anmäler industriministern att han avser föreslå regeringen att låta utreda frågan om verksamhetens fortsatta inriktning. Bl. a. pekas på att kommunalt helt eller delägande i varje anläggning bör utredas. I fråga om finansieringen föreslås att stiftelsekapitalets andel skall minska från 30% till 20% av investeringskostnaden. Resterande 10% föreslås bli finansierat på den öppna kreditmarknaden. Åtgärden bör enligt propositionen verka som ett incitament för stiftelsen att hålla nere byggkostnaderna.

Nuvarande och i propositionen föreslaget stöd i procent av investeringskostnaden framgår av följande tablå.

Nuvarande finansiering

Propositionens förslag

Stödområde 6 Stödområde 5

Stödområde A Stödområde B

Avskrivningslån

motsv.

50 Lokaliseringslån

-

-

20¶Stiftelsekapital

20¶Banklån

—

—

1¶Till den del stödet avser maskininvestering lämnas avskrivningslån med 60 resp. 30%.

I fråga om den fortsatta utbyggnaden föreslås i propositionen att anlägg ningar

uppförs i Gällivare och Sveg.

AU 1981/82:23

95¶Karta 9

Lokalisering av kommunala industrilokaler som uppförts med reg. pol. stöd samt befintliga och planerade industricentra

Teckenförklaring

K Kommunala industrilok.

I Industricentra P Planerade industricentra

AU 1981/82:23

96¶I moderata samlingspartiets partimotion 2289 godtas såväl de nya finansieringsformerna som den fortsatta utbyggnaden. Motionen understryker emellertid behovet av en översyn av verksamhetens framtida inriktning.

Den socialdemokratiska partimotionen 2352 avvisar tanken på ett kommunalt ägande av industricentra med hänvisning till att detta skulle innebära en försvagning som skulle drabba de mest sysselsättningssvaga regionerna i landet. Ett yrkande med samma innebörd finns även i motionen 2288 av Georg Andersson (s), som vill ha ett fortsatt statligt ägareansvar för industricentra. Socialdemokraterna avvisar även förslaget om delfinansiering av investeringarna via den reguljära kreditmarknaden. Förslaget innebär enligt motionen en avsevärd kostnadsfördyring för de företag som skall etablera sig i lokalerna.

Socialdemokraterna yrkar på en fortsatt utbyggnad av anläggningar, utöver propositionens förslag, i Sollefteå och Torsby. Krav på utbyggnad i Sollefteå finns även i motion 1509 av Nils-Olof Grönhagen m.fl. (s). Yrkande om utbyggnad i Torsby förs även fram i motion 2009 av Sven Aspling m. fl. (s). Yrkanden om utbyggnad i Malung har framförts av Ove Karlsson m. fl. (s) i motion 2345. Eivor Nilson (c) och Stina Eliasson (c) i motion 1975 samt Marianne Stålberg m.fl. (s) i motion 2124 yrkar på etablering av en anläggning i Sveg. Karin Flodström m.fl. (s) begär i motion 639 att ett industricentrum skall etableras i Ljusnarsberg.

Vad först gäller finansieringen av industricentrastiftelsens verksamhet är det riktigt att en viss höjning av hyran i de berörda lokalerna inträffar med det förslag till finansiering som regeringen föreslår. Detta motverkas dock till en del av att den del av investeringen som avser maskiner får ett högre stöd än f. n. Dessutom vill utskottet peka på att stiftelsen nu har sådan erfarenhet av att uppföra industrilokaler att de relativa kostnaderna för nya projekt borde bli lägre än för de tidigare. En ökad effektivering i verksamheten bör därmed kunna kompensera en betydande del av den kostnadsökning som den ändrade finansieringen skulle kunna leda till för hyresgästerna. Utskottet utgår också ifrån att en sådan hyressättning görs att tillkommande hyresgäster inte ensidigt drabbas av kostnadsökningarna. Med det anförda avstyrks motion 2352 i motsvarande del.

Beträffande kommunalisering av industricentra som alltså avvisas i motionerna 2352 och 2288 vill utskottet erinra om tidigare uttalanden (AU 1980/81:23) om att ett ökat regionalt och lokalt inflytande över verksamheten nu är angeläget. Det är därför naturligt att frågan övervägs i en särskild utredning. Enligt utskottets mening är det viktigt att man därvid söker finna sådana former för lokal medverkan i verksamheten som leder till en förstärkning — inte en försvagning — av industricentra som medel i regionalpolitiken. Motionerna 2288 och 2352 bör avslås i här aktuell del.

I samband med ovan nämnda utredning om industricentra är det också naturligt att den utvärdering av verksamheten görs som efterfrågas i motion 2289. Motionen behöver därför inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

AU 1981/82:23

97¶När det gäller inrättande av nya industricentra godtar utskottet propositionens förslag om utbyggnad i Gällivare och Sveg. Härigenom tillgodoses även yrkanden i motionerna 1975 och 2124. Samtliga motionsyrkanden som går därutöver avstyrks. Detta innebär ett avstyrkande av motionerna 639, 1509, 2009, 2345 och 2352 i här aktuella delar. Utskottet kommenterar dessa yrkanden ytterligare i sin genomgång av utvecklingsproblem m. m. i de skilda länen. Nuvarande anläggningar samt av utskottet föreslagen utbyggnad framgår av karta 9.

Möjligheterna att lämna regionalpolitisk! stöd till kommunala industrilokaler infördes år 1977 (prop. 1976/77:100, AU 1976/77:23, rskr 1976/77: 304). Därefter har stöd lämnats till sådana lokaler i ett 30-tal kommuner. Investeringskostnaden uppgår till ca 320 milj. kr. Avskrivningslån (motsv.) har utgått med ca 150 milj. kr. och lokaliseringslån med knappt 40 milj. kr. 1 oktober 1981 fanns nära 1200 anställda i sådana lokaler. Nytillkomna arbetstillfällen uppgick till ca 150.

Motivet för stödet till kommunala industrilokaler har varit att ge de mest utsatta kommunerna i landet möjlighet att förse mindre, nystartade eller expansiva företag med lokaler. Krav på direkta nytillskott av arbetstillfällen i de företag som berörs finns inte. Stöd kan f. n. utgå till kommuner i stödområdena 4-6 samt i vissa fall utanför detta område. Stöd har hittills lämnats i form av avskrivningslån enligt de maximiregler som gäller för resp. stödområde.

I propositionen föreslås att stödgivningen även i fortsättningen bör vara restriktiv. Som skäl härför anförs att samhället inte bör medverka till att företagen undviker att binda resurser i egna lokaler. Stöd bör därför komma i fråga endast i de fall då företagen inte själva bedöms kunna bygga sina lokaler. Stödet bör som nu förbehållas mindre orter i stödområdena A—C och inte utan särskilda skäl avse lokaler större än 2000 m2. Normalt skall lokalerna avse uthyrning för mer än ett företag. 1 propositionen föreslås även en ändrad Finansiering på så sätt att lokaliseringsbidragen skall lämnas med 10% lägre stöd än vad som är maximalt i resp. stödområde.

Socialdemokraterna yrkar i sin partimotion 2352 på att stödet inte bör begränsas bara till mindre orter i inlandet, utan kunna lämnas i samtliga orter i stödområde A-C som ännu inte har någon industricentrumanläggning. Regeringen bör uppdra åt Stiftelsen Industricentra att inventera behovet av lokaler i samtliga inlandskommuner och upprätta en plan för den fortsatta utbyggnaden av lokaler. Inventeringen bör inledas i Norrbotten. Socialdemokraterna menar vidare att kommunala industrilokaler bör kunna få uppföras som kommunala beredskapsarbeten i Norrbottens län. Socialdemokraterna avvisar förslaget om en sänkning av lokaliseringsbidragen med 10%. Så görs även i motion 2291 av Olle Göransson m.fl. (s) samt i motion 2338 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s). Olle Göransson anser vidare att amorteringstiden för kommunala lokaler 7 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

skall utsträckas till 30 år samt att återbetalningen skall ske i form av annuitetslån.

Olle Eriksson (c) och Johan Olsson (c) begär i motion 837 en precisering av det riksdagsbeslut som tillkom våren 1981 på initiativ av arbetsmarknadsutskottet (AU 1980/81:23, rskr 1980/81:233). Beslutet innebära» stöd till kommunala industrilokaler får lämnas även utanför stödområdena 4-6 i samband med större sysselsättningsförändringar till följd av strukturkriser eller större företagsnedläggelser. Som exempel på tillämpningen angavs de problem i Bergslagen som följer av strukturomvandlingen inom järn- och stålindustrin samt bergshanteringen. Motionärerna anser att regeringen har gjort en alltför snäv tolkning av intentionerna i riksdagsbeslutet. Man föreslår därför en precisering med innebörden att stöd till kommunala industrilokaler skall generellt kunna utgå vid större sysselsättningsproblem även utanför stödområdena 4-6. Tillämpningen skulle därmed inte begränsas till Bergslagen.

Det regionalpolitiska stödet till kommunala industrilokaler bör enligt utskottets mening fortfarande förbehållas de mest utsatta kommunerna och därmed i första hand i stödområdena. Eftersom det grundläggande motivet för detta stöd är att stärka de mest utsatta kommunerna och kommundelarna följer att det främst är lokaler i mindre orter som bör komma i fråga. I större orter har företag och kommuner erfarenhetsmässigt större möjligheter att lösa lokalfrågorna på annat sätt. Utskottet avvisar därmed yrkandet i motion 2352 om att stöd till kommunala industrilokaler inte bör begränsas till mindre orter i stödområde A—C.

Kommunala industrilokaler har nu byggts i de flesta inlandskommunerna. Karta 9 visar de kommuner som har erhållit stöd till sådana lokaler. Utbyggnaden har skett genom initiativ från berörda kommuner och länsorgan. Utskottet menar att denna ordning bör gälla även framgent. Det torde bli naturligt att länsstyrelserna i de regionala industriprogram, som föreslås i annat sammanhang i propositionen, tar upp bl. a. behovet av lokaler i olika kommuner. Sådant material bör sedan kunna tjäna som underlag för beslut om stöd till fortsatt utbyggnad. En sådan ordning är enligt utskottets mening ett bättre alternativ än inventeringar och planer som genomförs av centralt organ. Socialdemokraternas yrkande i motion 2352 om en inventering av behovet av industrilokaler i inlandskommunerna avvisas därför.

Stöd till kommunala lokaler kan i vissa fall ges genom bidrag till beredskapsarbete. Normalt kommer endast relativt små lokaler i fråga. De kan inrymma hantverk, småindustri, serviceverksamhet m.m. Stöd till egentliga industrilokaler som ägs av kommuner ges f. n. i form av regionalpolitisk! stöd. Denna ordning bör bibehållas. Yrkandet i motion 2352 om uppförande av kommunala industrilokaler i Norrbottens län som beredskapsarbete avvisas därför. Utskottet vill tillägga att i detta län blir, enligt nuvarande regler, stödet ofta lägre vid bidrag till beredskapsarbete än vid regionalpolitisk! stöd.

AU 1981/82:23

99¶Utskottet ansluter sig till propositionens förslag rörande lokaliseringsbidrag till kommunala industrilokaler. Detta innebär 10% lägre bidrag än om företag bygger själva. Hyresgäster i kommunala lokaler behandlas därmed på samma sätt som hyresgäster i industricentra. Inte oväsentligt är också att förslaget bör stimulera företagen att bygga egna lokaler. Yrkandena i motionerna 2352, 2291 och 2338 i motsvarande delar bör därför avslås.

Utskottet avstyrker också yrkandet i motion 2291 om förlängd amorteringstid för lån till kommunala industrilokaler. Detta krav innebär att kommunerna skulle få bättre villkor än företagen i finansieringen av sina lokaler. Detta skulle stå i strid med de intentioner med detta stöd som redovisas i propositionen och som utskottet anslutit sig till.

När det gäller frågan om regionalpolitiskt stöd till kommunala industrilokaler utanför stödområdena A—C bör enligt utskottets mening propositionens uttalande inte tolkas alltför snävt. När det finns särskilda skäl, t. ex. omfattande sysselsättningsproblem i förhållande till arbetsmarknadens storlek, bör regeringen kunna besluta om sådant stöd. Utskottet delar emellertid uppfattningen i propositionen att stöd till kommunala industrilokaler skall inriktas på de mest prioriterade områdena, de minsta orterna samt de mindre och medelstora företagens behov. Mot bakgrund av vad här har anförts avstyrks motion 837.

I motion 2348 av Per-Axel Nilsson (s) och Gunhild Bolander (c) föreslås skyndsam översyn av bestämmelserna för lokaliseringsstöd så att stöd kan utgå för uppförande av växthus enligt samma villkor som gäller för kommunala industrilokaler.

Jordbruksutskottet har yttrat sig (JoU 1981/82:3 y) över motion 2348 i denna del och redovisar därvid att stöd f. n. kan ges till trädgårdsnäringen för att främja rationalisering och användning av andra bränslen än olja samt för bränslebesparande åtgärder. Jordbruksutskottet framhåller att behovet av uppbyggnad av nya trädgårdsföretag eller utvidgning av sådana företag bör — med hänsyn till näringens utsatta läge med stark utlandskonkurrens — prövas utifrån en helhetsbild av trädgårdsnäringens situation inom landet och därför i första hand bedömas i enlighet med de för trädgårdsnäringen speciellt avsedda reglerna om finansieringsstöd.

Mot bakgrund av vad jordbruksutskottet har anfört avstyrker arbetsmarknadsutskottet motion 2348 rörande lokaliseringsstöd till växthus.

F. n. kan stöd lämnas till fastighetsförvaltande bolag som hyr ut lokaler till andra företag om ägandet till bolagen ligger hos samma intressenter som dominerar industriföretaget. I propositionen föreslås att stöd till industrilokaler för uthyrning som uppförs i enskild regi nu skall kunna lämnas utan de ägarsamband som f. n. gäller. Stödet föreslås få ges med samma villkor som för kommunala industrilokaler. Möjligheterna begränsas till stödområdet och skall avse mindre lokaler i mindre orter.

Utskottet ansluter sig till propositionens förslag om regionalpolitiskt stöd till privata industrilokaler för uthyrning. Det är enligt utskottets

AU 1981/82:23

mening värdefullt om också privata intressenter kan engageras för en utbyggnad av lokalbeståndet i utsatta regioner. Utskottets ställningstagande innebär samtidigt ett avstyrkande av motion 2352 i vilken regeringens förslag på denna punkt avvisas.

Lokaliseringsstöd kan f. n. lämnas till turistverksamhet inom stödområdena 4—6 samt, om särskilda skäl finns, inom stödområdena 1-3. I det senare fallet skall stöd företrädesvis utgå inom primära rekreationsområden inom stödområde 3. Även kommuner och kommunägda företag är stödberättigade. I propositionen föreslås nu följande i fråga om lokaliseringsstöd till turistnäringen. Stöd bör kunna lämnas inom de nya stödområdena A och B samt, om särskilda skäl föreligger, inom primära rekreationsområden i stödområde C. Detta motiveras av att sådana områden bör prioriteras där turism är den näringsgren som främst kan bidra till sysselsättningen. Det föreslås vidare att stöd i första hand bör lämnas till befintliga turistanläggningar och turistorter samt att stöd också skall kunna lämnas för verksamhet som bidrar till att förlänga turistsäsongen. Industriministern erinrar också om att regeringen i proposition 1981/82: 118 om åtgärder för små och medelstora företag m. m. har föreslagit att turistföretag skall ingå i utvecklingsfondernas målgrupp.

Moderata samlingspartiet tar i sina motioner 2055 och 2289 upp förutsättningarna för turismen i sysselsättningssvaga områden och pekar därvid bl. a. på betydelsen av uthyrningsstugor i anslutning till jordbruk samt på möjlighet till charterresor från Centraleuropa. Eva Winther (fp) begär i motion 2358 att en översyn görs av det regionalpolitiska stödet till turistnäringen så att större hänsyn tas till projektens indirekta effekter utanför denna näringsgren.

I en rad motioner begärs utökat stöd i skilda stödområden. 1 motion 2352 föreslår socialdemokraterna att stöd skall lämnas till turistprojekt i primära rekreationsområden i stödområde C. Anna Wohlin-Andersson (c) föreslår i motion 1613 att regionalpolitisk! stöd skall kunna utgå till turistanläggningar i nuvarande stödområde 1-3. Översyn av gällande regler för stöd till turistnäringen yrkas i motion 682 av Bernt Nilsson m. fl. (s) så att turistprojekt inom primära rekreationsområden i södra Sverige ges samma utvecklingsmöjligheter som anläggningar i Norrland och på Gotland. I motion 638 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) föreslås att regionalpolitisk! stöd skall lämnas till turistanläggningar i södra och mellersta Sverige.

När det gäller uttalandena i motionerna 2055 och 2289 om förutsättningarna för turismen i sysselsättningssvaga områden vill utskottet erinra om att glesbygdsstöd redan kan lämnas till uthyrningsstugor. Stödet föreslås i propositionen bli utbyggt. Utskottet återkommer senare i betänkandet till denna fråga. Organiserandet av charterresor bör handhas av resp. turistföretag i samarbete med förekommande regionala turistorganisationer. Med de ändrade regler som nu föreslås för det regionalpolitiska stödet och som utskottet accepterar blir det möjligt att i ett sådant sammanhang lämna

AU 1981/82:23

stöd till marknadsföringen av sådana tjänster. Mot bakgrund av vad som här anförts bör motionerna 2055 och 2289 i här aktuella delar inte föranleda någon åtgärd.

Beträffande förslaget i motion 2358 om att även indirekta effekter bör beaktas vid regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar vill utskottet påpeka att sådana effekter bör tillmätas stor vikt vid prioritering av de projekt som skall få regionalpolitiskt stöd. I fråga om stödets storlek bör emellertid samma regler gälla för turistverksamhet, som för annan stödberättigad verksamhet. Motionen avstyrks därför i denna del.

Utskottet delar industriministerns uppfattning att det regionalpolitiska stödet till turistverksamhet bör koncentreras till de delar av landet där det inte finns så goda möjligheter för utvecklingen av andra näringsgrenar samt att insatserna främst måste göras i redan befintliga turistanläggningar och turistorter inom stödområdena A och B. En mera omfattande regionalpolitisk satsning på turismen skulle i nuvarande marknadsläge försämra förutsättningarna att bygga ut verksamheten i nyss nämnda områden. Det är därför också klokt att som föreslås i propositionen begränsa stödet i stödområde C till primära rekreationsområden, samt i dessa utgår endast när det finns särskilda skäl. Det socialdemokratiska förslaget i motion 2352 om att regionalpolitiskt stöd utan denna begränsning skall lämnas i primära rekreationsområden i stödområde C avstyrks.

Av ovan angivna skäl avvisas också yrkandet i motion 682 om regionalpolitiskt stöd till primära rekreationsområden i södra Sverige liksom kravet i motion 1613 om regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar i nuvarande stödområde 1-3, samt i motion 638 om regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar i södra och mellersta Sverige. Utskottet vill i fråga om stöd i andra fall än dem som utskottet har förordat ovan erinra om att regeringen i annat sammanhang har föreslagit att turistföretag skall ingå i utvecklingsfondernas målgrupp. Dessa företag skulle därmed också omfattas av de stöd och den service som utvecklingsfonderna erbjuder.

Regionalpolitiskt stöd kan f. n. normalt inte ges till företag för fastbränsleframställning. I propositionen föreslås nu att sådant stöd skall kunna ges i de från sysselsättningssynpunkt mest utsatta delarna av landet, varmed avses stödområdena A och B, som ett komplement till stöd från oljeersättningsfonden. Stödet bör enligt propositionen främst ta sikte på fasta anläggningar där råvara i form av flis och torv förädlas. En förutsättning för regionalpolitiskt stöd föreslås vara att verksamheten bedrivs i större omfattning och har permanent karaktär. För mindre projekt förordas glesbygdsstöd. Normala bidragsregler föreslås gälla utom i fråga om stöd till markanläggningskostnader vid torvproduktion. Stöd till sådana kostnader bör enligt propositionen kunna lämnas om det finns särskilda skäl för det. Därvid bör bidrag kunna utgå med högst 30 % resp. högst 15 % av godkända kostnader i stödområde A resp. B. Beslut om stöd till fastbränsleframställning bör enligt förslaget åtminstone under en inledningsperiod fattas på central nivå.

AU 1981/82:23

102¶I motion 2352 anför socialdemokraterna att den ökade fliseldningen innebär stora risker för skogsindustrin. Anläggningar som utnyttjar skogsavfall bör därför tillståndsprövas på samma sätt som sker med andra virkesförbrukande verksamheter. Detta bör ske länsvis med hänsyn till aktuella inventeringar om tillgången på sådan skogsråvara som inte behövs inom skogsindustrin. I avvaktan på att riksdagen fattar beslut om detta avstyrks att lokaliseringsstöd lämnas till flisanläggningar.

Enligt utskottets mening finns en betydande tillgång på skogsråvara som inte efterfrågas av skogsindustrin men som lämpar sig för flisframställning att användas för eldning m. m. Tillvaratagande av hyggesavfall och klenvirke för flisning ger ett totalt sett bättre utnyttjande av skogsråvaran och därmed bättre ekonomiska förutsättningar för skogsbruket. Detta bör i sin tur snarare kunna leda till ett större uttag av gagnvirke och därmed till en förbättring, inte till en försämring, av skogsindustrins råvaruförsörjning. Med det anförda avstyrks motion 2352 i denna del. Propositionens förslag om regionalpolitisk stöd till fastbränsleframställning godtas alltså av utskottet.

Regionala investmentbolag har fått stöd på skilda sätt. I propositionen erinras om inrättandet av utvecklingsbolagen i Jämtlands och Västerbottens län. Där beskrivs också formerna för stöd till ett nybildat privat investmentbolag i Värmland, Wermia AB, som tilldelats ett lån av de medel som anvisades våren 1981 för att främja den industriella utvecklingen i Värmland. Wermia AB har ett aktiekapital av 6 milj. kr., tecknat av ett tjugotal privatpersoner och enskilda företag med regional anknytning. Företaget har fått lån på 12 milj. kr. med speciella regler för avskrivning och ränta samt för att tillförsäkra staten andel i bolagets värdetillväxt. Nu föreslås i propositionen att stöd i form av lån skall kunna lämnas till privata investmentbolag under förutsättning att bolaget med hjälp av lånemedlen engagerar sig i stödberättigad verksamhet och huvudsakligen bedrivs inom stödområdena A-C.

Utskottet som godtar regeringens förslag finner att investmentbolag är ett mycket lämpligt inslag i en regionalpolitik som i allt större omfattning måste bygga på de potentiella utvecklingsförutsättningar som finns i resp. län och där beslut och ansvar för projekten i ökad grad förs ned på länsnivån. Utskottet förordar att regeringen får besluta i vilka län inom ovan angivna område som stöd till ytterligare investmentbolag bör lämnas samt utforma villkoren för de lån som skall komma i fråga på det sätt som bäst gagnar verksamheten i varje enskilt fall.

Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att ta ställning till yrkanden om stöd till investmentbolag i skilda länsdelar. De avstyrks därmed. Det gäller motion 243 av Wilhelm Gustafsson (fp) avseende investmentbolag i Älvsborgs län, motion 248 av Olle Östrand m. fl. (s) rörande investmentbolag i Gävleborgs län, motion 320 av Hans Alsén m.fl. (s) om stöd till Upplandsinvest AB samt motion 839 av Hans Gustafsson m. fl. (s) avseende investmentbolag i Blekinge län.

AU 1981/82:23

103¶Handläggnings- och beslutsordning

Beslut om lokaliseringsstöd fattas f. n. av tre skilda instanser, nämligen länsstyrelserna, AMS och regeringen. Stöd utanför stödområdena beslutas av regeringen. I övrigt är huvudregeln för avgränsning av beslutanderätten mellan instanserna investeringskostnadens storlek. Beloppsgränsen ärf. n.

5 milj. kr. för länsstyrelse och 15 milj. kr. för AMS. Undantagna från beslut av länsstyrelse är bl. a. stöd till vissa branscher, annan verksamhet än industri och industriliknande, etablering av fristående företag, flyttning av företag mellan län, kostnadsfördyringar samt företag som omfattas av avtalet mellan regeringen och näringslivet om lokaliseringssamråd.

Undantagna från beslut av AMS är bl. a. turistprojekt inom stödområdena 1, 2 och 3 och kostnadsfördyringar.

Industriministern föreslår nu att handläggningen av stödet skall decentraliseras ytterligare och anmäler att han avser föreslå regeringen att beloppsgränsen för beslut av länsstyrelse skall vara 7 milj. kr. och för beslut av AMS 20 milj. kr. Länsstyrelsens beslutsbefogenheter avses därutöver bli begränsade i följande fall:

Ansökningen avser

— stöd till åtgärd som innebär överflyttning av verksamhet mellan olika län,

— stöd till investeringar som inte leder till ökad sysselsättning,

— stöd utanför stödområde A—C (begränsningen gäller inte investeringsbidrag),

— stöd utöver maximala procentsatser för resp. stödområde,

— stöd till kommunala och privata industrilokaler,

— stöd till fastbränsleframställning,

— stöd till privata investmentbolag,

— stöd till kostnadsfördyring och/eller tilläggsinvestering som uppkommit sedan investeringen påbörjats eller

— stöd till företag som omfattas av det genom avtal mellan staten och näringslivet gällande systemet med lokaliseringssamråd.

Från AMS beslutsbefogenheter undantas följande fall:

Ansökningen avser

— stöd till verksamhet utanför stödområdena A—C och där regeringen inte genom speciellt bemyndigande delegerat beslutanderätt,

— stöd utöver maximala procentsatser för resp. stödområde,

— stöd till verksamhet som bedömts som stödberättigad enligt 10 § 5. i gällande förordning om regionalpolitisk! stöd och där regeringen förbehållit sig rätten att fatta beslut om stöd,

— stöd till företag som omfattas av det genom avtal mellan staten och näringslivet gällande systemet med lokaliseringssamråd och som arbetsmarknadsstyrelsen väljer att överlämna till regeringen,

— stöd till privata investmentbolag eller

— stöd till kostnadsfördyring och/eller tilläggsinvestering som uppkommit sedan investeringen påbörjats.

AU 1981/82:23

104¶Förslagen innebär vidare att besvärsrätten över länsstyrelsens beslut slopas. Den föreslås däremot bli kvar i fråga om beslut av den centrala myndigheten.

Industriministern anmäler vidare att han med stöd av regeringens bemyndigande har tillkallat en utredningsman som skall utreda industriverkets framtida organisation och därvid även behandla frågan om det är lämpligt att föra över handläggningen av lokaliseringsstödet på central nivå från AMS till statens industriverk (S1ND).

I den socialdemokratiska partimotionen 2352 godtas propositionens förslag till decentralisering när det gäller handläggningen av det regionalpolitiska stödet med följande undantag. Man anser att det fortfarande är motiverat att beslut om stöd till företag i vissa branscher inte skall få tas av länsstyrelse. Som skäl anförs att det inom vissa branscher finns risk för överetablering. AMS och SIND bör varje år pröva vilka branscher som bör undantas. Motionärerna är vidare emot att besvärsrätten över länsstyrelses beslut slopas och man menar att detta är en konsekvens av att man avstyrkt regeringens förslag om ett samlat anslag för beslut om stöd på länsnivå.

Moderata samlingspartiet för i motion 2289 fram förslag om att beslutanderätten i fråga om selektivt stöd helt skall flyttas ned till länsplanet.

I motion 1613 av Anna Wohlin-Andersson (c) från allmänna motionstiden föreslås att handläggningsrutinerna bör ändras så att fler ärenden kan slutbehandlas på regional nivå.

Utskottet har i det föregående, i samband med uttalanden om de regionalpolitiska stödåtgärdernas allmänna inriktning, förordat en regionalpolitik som i högre grad än tidigare tar till vara de utvecklingsförutsättningar och initiativ som finns i länen. Den ökade decentraliseringen när det gäller beslut om regionalpolitisk! stöd som föreslås i propositionen ligger i linje med en sådan politik och har alltså utskottets stöd.

När det gäller förslaget i motion 2289 att flytta beslutanderätten ifråga om regionalpolitisk stöd till länsnivån vill utskottet anföra följande. Erfarenheten visar att vid beslut om stöd till stora projekt är det en grannlaga uppgift att göra sådana överväganden att man undviker att befintliga verksamheter utsätts för skadlig konkurrens av nyetablerad eller utvidgad verksamhet. Ofta ligger dessutom den befintliga och den nytillkommande verksamheten i skilda län. Om besluten då skall tas på länsnivå är risken att omsorgen om sysselsättningen i det egna länet kan fresta till beslut som skadar företag i ett annat län. Risken för sådana problem är relativt liten vid mindre projekt. Utskottet menar att den fördelning mellan centrala beslut och beslut på länsnivå som regeringen avser att genomföra är väl avvägd. Mot denna bakgrund avstyrks förslaget i motion 2289 i denna del.

Utskottet avstyrker förslaget i motion 2352 med innebörd att vissa branscher liksom f. n. skall undantas från länsstyrelsens beslutanderätt. Även med den höjning av beloppsnivån för beslut på länsnivå som nu

AU 1981/82:23

föreslås i propositionen blir endast relativt små projekt aktuella för beslut i länen. Risken för skadlig konkurrens är då som nyss sagts liten. Även yrkandet i motion 2352 att AMS och SIND varje år skall pröva vilka branscher som bör undan tas från länsstyrelsernas beslutanderätt avstyrks.

Kravet i motion 2352 om att besvärsrätten över länsstyrelses beslut om regionalpolitiskt stöd skall bibehållas hänger samman med att socialdemokraterna avvisar det samlade anslag för regionala beslut om regionalpolitiska insatser som utskottet här förordat i det föregående. Meningen med ett sådant anslag är att man på länsnivå skall prioritera insatserna mellan olika ändamål. Den ram som resp. länsstyrelse disponerar för beslut bör då inte kunna överskridas. Länsstyrelsens beslut bör därför som sägs i propositionen inte kunna bli föremål för prövning av centralt organ. Detta innebär att någon besvärsrätt över länsstyrelsens beslut inte bör finnas. Med det anförda avstyrks motion 2352 i denna del.

Yrkandet i motion 1613 av Anna Wohlin-Andersson (c) om ändrade handläggningsrutiner i fråga om regionalpolitisk stöd får anses tillgodosett med propositionens förslag och bör följaktligen inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

Utskottet vill slutligen när det gäller handläggningen av det regionalpolitiska stödet stryka under att den här förordade decentraliseringen av beslutanderätten bör beledsagas av en effektiv uppföljning av de beslut som tas på regional nivå. Detta gäller också i fråga om glesbygdsstödet som utskottet återkommer till nedan. Det uppföljningssystem som bör införas skall innehålla information - bortsett från vad staten behöver för att bevaka sina fordringar i resp. ärende - som dels gör det möjligt att kontrollera att subventionsnivån inte blir högre än nödvändigt, dels belyser sysselsättningseffekten av den åtgärd som beslutas. Ett bättre uppföljningssystem är nödvändigt för att en effektiv avvägning skall kunna göras mellan målen för regionalpolitiken och behovet av insatser för att nå målen. Utskottet är medvetet om att ett sådant uppföljningssystem kräver ökade resurser.

Utskottet tar till sist i detta avsnitt upp ett socialdemokratiskt yrkande i motion 2352 att en kommun skall beredas möjlighet att utse representant i styrelsen för företag i kommunen som erhållit lokaliseringsstöd. Riksdagen har tidigare behandlat motsvarande yrkande och därvid avslagit det. Syftet är enligt motionen att ge en kommunal representant direkt insyn i skötseln av de företag som fått stöd. Det bör enligt utskottets mening i normalfallet vara möjligt att tillgodose resp. kommuns behov av information på annat sätt. Det finns emellertid redan nu möjlighet att vid behov som villkor för stöd föreskriva att kommun får möjlighet att tillsätta styrelserepresentant. Med det anförda avstyrks motion 2352 i berörd del.

Vad som i övrigt anförs i propositionen om det regionalpolitiska stödets utformning ger inte anledning till något uttalande från utskottets sida.

AU 1981/82:23

106¶Glesbygdsstöd

Glesbygdsstöd lämnas enligt bestämmelser i förordningen (1979:678) om statligt stöd till glesbygd till följande ändamål:

— Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygder om det från allmän synpunkt är angeläget att bygden är befolkad,

— intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder (IKS) för att inom stödområdena 5 och 6 öka sysselsättningen för i första hand äldre, lokalt bundna arbetslösa,

— kommersiell service i glesbygder för att upprätthålla en tillfredsställande försörjning med daglig varor eller drivmedel,

— samhällelig service i glesbygder till kommuner och landstingskommuner för kostnader för särskilda insatser för främst vård eller service åt äldre och handikappade samt aktiviteter för barn och ungdom.

Utskottet förordar liksom industriministern och glesbygdsdelegationen en offensiv och utvecklingsinriktad politik för glesbygden. Målet skall vara att skapa en livskraftig glesbygd med arbetsställen, service och en god miljö.

Utskottet tar härefter upp några för de olika stödformerna gemensamma frågor.

I propositionen anför industriministern att det för den praktiska politiken är angeläget att närmare precisera begreppet glesbygd. Den definition som förs fram är att till glesbygd skall hänföras områden som ligger utanför dagligt pendlingsavstånd till kommunernas centralorter eller andra tätorter med någorlunda differentierad arbetsmarknad. Syftet sägs vara att statens insatser därmed skall inriktas på de områden där behovet av åtgärder är störst.

Utskottet menar för sin del att det får ankomma på länsstyrelsen i resp. län att på sätt som nu sker och med beaktande av förhållandena i länet närmare ange de områden i vilka glesbygdsstöd skall kunna lämnas.

En fråga av principiell betydelse som tas upp i propositionen är glesbygdsstödets förhållande till annat statligt stöd, såsom regionalpolitisk! stöd till näringslivet, jordbrukspolitiskt stöd och arbetsmarknadspolitiskt stöd. Industriministern uttalar därvid att när länsstyrelserna utfärdar riktlinjer för glesbygdsstödet bör hänsyn tas till de regler som gäller för dessa stöd. I första hand bör dessa andra stödformer prövas.

I motion 2346 föreslår Eivor Nilson (c) att glesbygdsstöd skall kunna förenas med annat stöd till företag. Industriministern framhåller i propositionen att det inte bör vara möjligt att kombinera olika stödformer till samma investering. Det bör heller inte vara möjligt att dela upp en sammanhållen verksamhet i olika delar och söka stöd för dessa enligt olika stödformer för att erhålla ett större statligt stöd än vad som annars skulle vara möjligt.

AU 1981/82:23

107¶Industriministern har härutöver som svar på en fråga den 13 april 1982 förklarat att den omständigheten att ett företag beviljas glesbygdsstöd, trots att verksamheten måste bedömas som stödberättigad för regionalpolitisk! stöd, inte behöver utesluta att företaget kan få sysselsättningsstöd om det uppfyller övriga bestämmelser för denna stödform.

Utskottet stödjer industriministerns uttalanden och konstaterar att det i den praktiska hanteringen under vissa förutsättningar är möjligt att kombinera stöd enligt förordningen om glesbygdsstöd med sysselsättningsstöd. Motion 2346 får därmed anses delvis tillgodosedd och bör inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

Kombinationssysselsättningarnas betydelse för sysselsättningen i glesbygderna tas upp i motion 2124 av Marianne Stålberg m.fl. (s). Det påpekas i motionen att det redan nu finns en rad naturliga kombinationer inom skogsnäringen, t. ex. skogsvård-röjning-gallring-stamkvistning-uppsamling av energived-flishuggning. Ett problem är enligt motionärerna svårigheten att finansiera vissa led i en sådan kedja på ett marknadsmässigt sätt. Ett annat problem sägs vara att arbetsgivaransvaret i detta sammanhang ofta är uppdelat. Den angivna svårigheten måste enligt motionärerna lösas på ett sådant sätt att de anställda får en trygg åretruntförsöijning. Det föreslås att en femårig försöksperiod inleds med aktivt arbete för att främja kombinationssysselsättningen i glesbygder samt att länsstyrelsen i Jämtlands län tilldelas 1 milj. kr. för ändamålet.

Glesbygdsdelegationen tar i sitt betänkande (Ds I 1981:24) upp frågan om kombinationssysselsättning och anför att kombinerad verksamhet är en nyckelfråga för glesbygdsutvecklingen. Man erinrar om att denna form av sysselsättning alltid varit vanlig i glesbygderna och att den bör underlättas och uppmuntras. Utskottet har också erfarit att ERU förbereder ett forskningsprojekt på detta område med förgreningar till andra nordiska länder.

Utskottet delar motionens och delegationens syn på den kombinerade verksamhetens betydelse för sysselsättningen i glesbygderna och utgår ifrån att glesbygdsdelegationen fortlöpande analyserar de hinder som finns för sådana verksamheter samt lägger fram förslag som syftar till att undanröja förekommande hinder. Utskottet vill också tillägga att man på länsnivå redan nu kan stödja de verksamheter som här avses. Här kan nämnas möjligheterna till glesbygdsstöd och särskilda åtgärdsmedel till länsstyrelserna för projektverksamhet m. m. Motion 2124 behöver mot bakgrund av vad här anförts inte föranleda någon åtgärd.

Sysselsättningsfrämjande åtgärder

Nuvarande regler för stöd till sysselsättningsfrämjande åtgärder samt i propositionen föreslagna ändringar framgår i sammanfattning av följande sammanställning.

AU 1981/82:23

108¶Nuvarande regler

Stöd lämnas som avskrivningslån och/ eller kreditgaranti.

Avskrivningslån kan utgå med högst 50%, dock högst 125000 kr. - för uthymingsstuga högst 20000 kr. per stuga — av kostnaderna för investeringar i byggnader och fasta anläggningar, maskiner, inventarier, iståndsättning av åkermark samt båtar i skärgård.

Kreditgaranti kan ges för ovanstående ändamål samt därutöver för förvärv av maskiner eller företag.

I propositionen föreslagna ändringar

Maximibeloppet för stöd höjs till 200000 kr., för uthyrningsstuga till högst 30000 kr. per stuga.

Stöd även till viss rörlig utrustning, dock inte fordon.

Kreditgaranti även för rörelsekapital.

Socialdemokraterna yrkar i sin partimotion 2352 att avskrivningslån för sysselsättningsfrämjande åtgärder i glesbygd skall få lämnas med högst 250000 kr., för uthyrningsstuga dock 40000 kr. per stuga. Enligt motion 2074 av Gösta Bohman m.fl. (m) bör möjligheterna för lantbrukare att erhålla glesbygdsstöd vidgas. I motion 368 av Per-Olof Strindberg (m) krävs att reglerna för glesbygdsstödet bör ändras så att stöd även kan ges till av enskilda i glesbygd uppförda uthyrningsstugor.

Vad först gäller yrkandena i motion 2352 om en högre maximinivå på avskrivningslånen till sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygd konstaterar utskottet att redan nu gällande stöd har haft betydande effekter på sysselsättningen i glesbygd. Insatserna inom ramen för glesbygdsstödet beräknas ha bidragit till ca 600 nya permanenta arbetstillfällen under budgetåret 1979/80 och ca 1 000 under budgetåret 1980/81.1 propositionen föreslås nu höjning av maximistödet med 60% - för uthyrningsstugor med 50%. Denna kraftiga höjning av stödet ger goda förutsättningar för en fortsatt framgångsrik glesbygdspolitik på detta område. Att utöka stödet ytterligare som socialdemokraterna föreslår är inte motiverat. Motion 2352 i aktuell del avstyrks därför.

När det gäller förslaget i motion 2074 om ökade möjligheter för lantbrukare att erhålla glesbygdsstöd kan konstateras att stöd enligt gällande regler kan lämnas till företag i glesbygd, alltså även till lantbruksföretag. Utredningen (Dir. 1981:17) om det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige skall enligt sina direktiv också behandla samordningen mellan glesbygdsstödet och det övriga jordbrukspolitiska stödet. Motion 2074 bör mot denna bakgrund, samt med hänvisning till utskottets tidigare förslag om en översyn av regionalpolitiken, inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Så bör inte heller ske i fråga om motion 368 eftersom stöd redan kan utgå till av enskilda i glesbygd uppförda uthyrningsstugor.

Intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS)

Stöd till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) kan lämnas för sysselsättning av äldre lokalt bunden arbetskraft inom stödom -

AU 1981/82:23

rådena 5 och 6. Stödet lämnas som bidrag med högst 75 % av bidragsberättigade kostnader. Bidrag till projekt i egen regi får dock uppgå till högst 20000 kr. I propositionen föreslås att IKS-stöd i framtiden skall få ges till projekt inom stödområdena A och B samt temporärt i stödområde C om särskilda skäl föreligger, dock i första hand i områden som gränsar till först nämnda stödområden. Vidare föreslås att stöd skall kunna lämnas till projekt av uppenbart allmännyttig karaktär på samma villkor som för kommuner även när de ägs av en enskild. Som exempel nämns idrottsanläggningar och hembygdsgårdar. Bidraget till projekt i egen regi föreslås bli uppräknat, med hänsyn till kostnadsutvecklingen, till 30000 kr.

I motion 2352 föreslår socialdemokraterna att IKS-bidraget till projekt i egen regi höjs till 40000 kr.

Utskottet har ovan angivit sina skäl för att inte stödja socialdemokraternas förslag till uppräkning av bidragen till sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygder. Dessa skäl är giltiga även för här aktuellt bidrag. Motionen avstyrks därför i denna del.

Margareta Andrén m. fl. (fp) begär i motion 1957 försöksverksamhet med sysselsättning för äldre i glesbygd bl. a. inom hembygdsvårdens område.

IKS-stödet - som enligt vad som redovisats ovan är avsett för stöd till sysselsättning av äldre, ortsbunden arbetskraft - torde, såvitt utskottet kan se, under vissa förutsättningar kunna lämnas till den verksamhet motionärerna åsyftar. Länsstyrelserna är beslutande i fråga om detta stöd. Mot bakgrund av vad som här anförts bör motion 1957 inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

Kommersiell och samhällelig service

Nuvarande regler för stöd till kommersiell service i glesbygder och de ändringar och tillägg som föreslås i propositionen framgår i sammanfattning av följande sammanställning.

Nuvarande regler

Stöd kan lämnas till dagligvaruhandel och till kommuner för hemsändningsservice.

Avskrivningslån kan utgå med högst 35 % (i särskilda fall 50 %) för anskaffning av eller ny- eller ombyggnad av lokaler, inredning och utrustning. Motsvarande gäller för varubuss.

Lån får beviljas för ovanstående åtgärder.

Kreditgaranti får ges för investering i varulager.

Driftstöd får lämnas vid synnerliga skäl under begränsad tid.

Hemsändningsbidrag kan lämnas till kommuner med 35% av kommunens nettoutgift.

I propositionen föreslagna ändringar

Stöd i undantagsfall även till viss fackhandel.

Avskrivningslån bör utgå med högst 50% av nämnda kostnader.

Kreditgaranti för alla stödberättigade investeringar.

Driftstöd bör få lämnas med högst 50000 kr./år vid synnerliga skäl. Omprövas vatje år.

Hemsändningsbidrag får lämnas och vid synnerliga skäl med högst 50 % av kommunens nettoutgift.

AU 1981/82:23

110¶I moderata samlingspartiets motioner 2060 och 2289 erinras om den betydelse glesbygdshandeln har för både fastboende och för turister i glesbygd samt om den kampanj som bedrivs till förmån för företag inom detta område. Iris Mårtensson m.fl. (s) yrkar i motion 1973 på vidgade möjligheter till driftstöd till butiker i glesbygd där det finns ett betydande samhällsintresse av att verksamheten upprätthålls.

Utskottet menar för sin del att med de regler som nu föreslås i propositionen blir det möjligt att inom ramen för tillgängliga medel ge driftstöd till butiker i glesbygd i de fall som åsyftas i motion 1973. Någon åtgärd med anledning av motionen behövs därför inte.

Den kampanjverksamhet till förmån för glesbygdshandeln som föreslås i motionerna 2060 och 2289 kan leda till att glesbygdshandelns serviceutbud utökas och är därför av värde. Motionerna behöver emellertid inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Vad slutligen gäller stöd till samhällelig service föreslås i propositionen att investeringsstöd bör lämnas med högst 50% eller om särskilda fall föreligger med högst 75%. Förslaget innebär en begränsning av stödgivningen jämfört med nu gällande regler. Utskottet har ingen erinran mot detta förslag eller mot vad som i övrigt förs fram i propositionen om utformningen av stödet till kommersiell och samhällelig service. Förslagen tillstyrks alltså.

Frågan om ökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning i glesbygder tas upp i motion 1973 av Iris Mårtensson m.fl. (s). Genom att tillföra glesbygdsutbildningen generösare bidragsmöjligheter, förslagsvis 100% av den totala lönekostnaden under utbildningstiden, skulle enligt motionärerna företagare inom glesbygdsyrken kunna utbilda och anställa arbetslösa.

Utskottet har i sitt betänkande tidigare i år AU 1981/82: 21 om arbetsmarknadspolitiken behandlat frågan om arbetsmarknadsutbildning i företag. Utskottet har en positiv inställning till detta slag av utbildning, men vill inte förorda speciella bidragsregler för utbildning vid företag i glesbygder. Motion 1973 avstyrks därför i här aktuell del.

Handläggningsordning

Beslut om glesbygdsstöd fattas f. n. av länsstyrelserna utom när det gäller sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygder. I dessa ärenden beslutar de regionala utvecklingsfonderna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län i ärenden som inte rör jordbruksfastigheter. I övriga fall beslutar lantbruksnämnderna. På förslag av glesbygdsdelegationen föreslår industriministern nu att länsstyrelsen skall få beslutanderätten i alla ärenden rörande glesbygdsstöd, med möjlighet att flytta över denna rätt till lämpligt länsorgan, t. ex. lantbruksnämnd och regional utvecklingsfond.

Socialdemokraterna framhåller i motion 2352 att en sådan uppdelning blir onödigt krånglig. Man är också tveksam till att utvecklingsfonderna

AU 1981/82:23

lil

tilldelas ytterligare myndighetsfunktioner. I motionen förordas därför att länsstyrelsen i samtliga fall skall ha beslutanderätten i alla ärendegrupper.

Utskottet anser för sin del att sammanförandet av beslutanderätten i ärenden om glesbygdsstöd till länsstyrelsen i resp. län med möjlighet att flytta över denna rätt till annat länsorgan är ett praktiskt sätt att hantera dessa ärenden. Därmed kan kompetens och erfarenhet i den konkreta handläggningen utnyttjas bättre. Som framhålls i propositionen bör länsstyrelsen vid fördelning av beslutsramar till berörda länsorgan, främst lantbruksnämnden och utvecklingsfonden, ange de riktlinjer som bör gälla för stödgivningen. Härmed torde behövlig samordning kunna åstadkommas. Med det anförda avstyrks motion 2352 i denna del.

Vad som i övrigt anförs i propositionen om handläggningsordningen när det gäller ärenden om glesbygdsstöd ger inte anledning till något uttalande från utskottets sida.

Utskottet tar till sist i detta avsnitt upp motion 2343 av Bertil Jonasson m.fl. (c) om att inom de regler som ställs upp för glesbygdsstödet bör tillgången på medel inte vara en begränsande faktor.

Utskottet konstaterar att med nuvarande ordning råder en viss brist på medel för glesbygdsstöd vilket kan leda till att vissa projekt får vänta till ett kommande budgetår. Med det samlade anslag för regionalpolitiska åtgärder på länsnivån som utskottet har godtagit i det föregående finns det bättre möjlighet för länsstyrelserna att prioritera glesbygdsinsatserna så att förutsättningarna att genomföra angelägna projekt förbättras. Mot bakgrunden av vad här anförts behöver motion 2343 inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Regionalpolitiskt projekt- och utvecklingsarbete

I detta avsnitt behandlas regionala projektinsatser, lokaliseringssamråd inom industrin och den privata service- och tjänstesektorn samt produktsökning m. m. i vissa regioner.

Utvecklingsarbete på regional nivå

Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken år 1979 (AU 1978/79:23 rskr 1978/79:435) tillkom bl. a. ett nytt anslag. Åtgärder m. m. i anslutning "risplanering — det s. k. åtgärdsanslaget. Detta innebar också att den het som dessförinnan bedrivits och finansierats i särskild ordning, s. k. problemortsgrupperna, inordnades i länsstyrelsens ordinarie

••na gavs därmed ökade möjligheter att följa upp olika förgen och göra länsplaneringen mer konkret och åtgärdsininte avsedda att användas till investerings- eller drift•rednings- och projekteringsresurser — samt möjlighepilotprojekt för att fullfölja länsplaneringen genom

AU 1981/82:23

att förbättra beslutsunderlaget för olika organ. Genom att ge länsstyrelserna medel för egna prioriteringar fördes också beslut ut till länen.

För de två hela budgetår som anslaget funnits (1979/80 och 1980/81) har 35 milj. kr. per år anslagits för projektarbete i länen. Dessutom anvisade riksdagen ytterligare 5 milj. kr. på tilläggsbudget (prop. 1980/81: 125 bil. 10, AU 1980/81:25, rskr 1980/81: 359) för budgetåret 1980/81.

Enligt propositionen har medlen i huvudsak fördelats efter sysselsättningsproblemens svårighetsgrad i länen. De belopp länsstyrelserna disponerat under de två budgetåren framgår av följande tabell.

län

tkr

Stockholms

1 100

Uppsala

1 550

Södermanlands

2 300

Östergötlands

1650 Jönköpings

1200 Kronobergs

1450 Kalmar

1750 Gotlands

1400 Blekinge

1850 Kristianstads

900 Malmöhus

3 200

Hallands

600 Göteborgs o Bohus

2 700

Älvsborgs

2300 Skaraborgs

1000 Värmlands

6 575

Örebro

1900 Västmanlands

2050 Kopparbergs

3850 Gävleborgs

3 850

Västernorrlands

6500 Jämtlands

5 500

Västerbottens

6000 Norrbottens

8825 Totalt

1 De 5 milj. kr. som anvisades över tilläggsbudget utnyttjas huvudsakligen under innevarande budgetår.

Av tabellen kan bl. a. utläsas att ca 60% av de totala medlen fördelats till skogslänen.

Det konkreta regionalpolitiska arbete som bedrivs med dessa medel berör många olika områden. I propositionen redovisas bl. a. att 42% av projekten avser industriell utveckling, 10% energi och 7% turism.

Ett vanligt förekommande arbetssätt har varit att samlat behandla ett flertal viktiga samhällssektorer som rör en kommun eller en viss region. I andra fall har man arbetat vidare med konkreta handlingsprogram för olika verksamheter, t. ex. jordbruks- och skogsbruksprogram för hela eller delar av länet. Arbetet har därvid genomgående utförts av resp. myndighet som länsstyrelsen tilldelat resurser för extra insatser under viss tid. Slutligen kan nämnas att de regionala utvecklingsfonderna ofta varit nära samarbetspart till länsstyrelserna i projektarbetet.

AU 1981/82:23

113 Industriministern anser att de resultat och erfarenheter som hittills framkommit har varit tillfredsställande. Bl. a. har tillkomsten av åtgärdsanslaget inneburit positiva förändringar i arbetssättet i länen. Länsstyrelserna har kunnat göra egna prioriteringar och påverka det praktiska arbetet även om förutsättningarna på olika sätt förändrats. Verksamheten föreslås därför fortsätta med i stort sett nuvarande inriktning. Enligt propositionen är det slutligen angeläget att inom givna ramar förstärka de regionala utvecklingsinsatserna när det gäller nyföretagande och industriell förnyelse i de mest utsatta regionerna. Den senare frågan utvecklas vidare i det följande.

Socialdemokraterna framhåller i partimotion 2352 att erfarenheterna av åtgärdsmedlen till länsstyrelserna har varit positiva och visat att ett nära samarbete mellan länsstyrelsen, landstinget, utvecklingsfonden, kommuner och enskilda företag har kunnat frigöra positiva krafter för att vitalisera näringslivet. Verksamheten bör därför fortsätta och ges en mer offensiv inriktning genom att metoder utarbetas och modeller prövas för att möta väntade strukturkriser. Genomförandet av projekten bör vidare ske i nära samverkan med den industripolitiska beredningsgrupp som socialdemokraterna föreslagit.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen och i den socialdemokratiska partimotionen att erfarenheterna av det regionala utvecklingsarbetet varit positivt. Som framhålls i propositionen har projektarbetet engagerat ett stort antal myndigheter och organ. Många projekt har med åtgärdsmedlen delfinansierats av länsstyrelserna tillsammans med kommuner, landsting, utvecklingsfonder, enskilda företag etc. De totala resurser som satsats på olika utvecklingsprojekt har därmed i många län varit betydligt större än länsstyrelsernas egna åtgärdsmedel.

Verksamheten bör mot denna bakgrund fortsätta med i stort sett nuvarande inriktning. Utskottet utgår emellertid - i likhet med den socialdemokratiska partimotionen 2352 — från att arbetet bedrivs offensivt och att frågor kring väntade strukturomvandlingar i länet bearbetas i god tid.

I det sammanhanget vill utskottet erinra om vad tidigare sagts om uppdrag åt länsstyrelserna att i samarbete med länsarbetsnämnderna, utvecklingsfonderna och kommunerna i länen utarbeta program för den regionala industripolitiken.

Slutligen vill utskottet hänvisa till de förslag som redovisas i propositiotill k.när det gäller regionalt nyföretagande. Till den frågan återkommer verksamt i det följande.

bl. a. i de^t anförda godtar utskottet propositionens förslag i denna del. verksamhets uttalanden om behovet av en offensiv inriktning av det regio Länsstyrelse-.

sarbetet bör dessutom tillgodose önskemålen härom i den slag i länsplaneriiica partimotionen 2352, som därför inte bör föranleda riktad. Medlen vartgärd.

stöd utan till att ge Uiföreslås i propositionen ett sammanhållet program ter att initiera mindre’öretagande i de nuvarande stödområdena 4—6. i sami. Nr 23

AU 1981/82:23

114 Den tidigare nämnda arbets; uppen inom industridepartementet har nämligen lagt fram ett förslag härom, som bygger på att särskilda medel ställs till de regionala utvecklingsfondernas förfogande i berörda län.

Arbetsgruppens förslag till program för regionalt nyföretagande kan sammanfattas i följande punkter:

1. Information om företagandets villkor och samhällsekonomiska betydelse med speciell inriktning på särskilt utsatta regioner.

2. Olika slag av utbildningsinsatser för företagsledare och företagsledande personal.

3. Fördjupande företagsservice- och konsultinsatser i samband med etablering av nya och expansion av befintliga företag.

4. Möjlighet att genom mindre bidrag stödja produktutveckling och marknadsföringsprojekt i samband med nyetablering och expansion.

5. Bidrag till hyreskostnader under ett inledningsskede för att underlätta etablering av företag.

6. Bidrag till kostnaderna för projektering av större byggnadsinvesteringar, exempelvis sådana som senare leder till ansökningar om lokaliseringsstöd.

I propositionen föreslås att arbetsgruppens förslag till arbetssätt i huvudsak bör tillämpas i hela landet. Kraftfulla insatser bör i huvudsak göras i de industrisvaga regionerna i stödområdena A—C.

Industriministern framhåller vidare att stödet i första hand bör användas till olika utbildningsinsatser och till att hjälpa företag att skaffa erforderlig kompetens från externa källor, t. ex. i form av konsulttjänster. Detta innebär i huvudsak en prioritering av de fyra första punkterna i arbetsgruppens förslag. Det föreslagna stödet får enligt propositionen inte vara permanent utan skall användas för att överbrygga initialsvårigheter. För att säkerställa att stödet går till företagsekonomiskt motiverade projekt bör mottagaren vidare till väsentlig del medverka i finansieringen.

Förslaget i propositionen godtas av socialdemokraterna i partimotion 2352. De framhåller emellertid att behovet av insatser är lika stort i det av socialdemokraterna föreslagna stödområdet D. Programmet för regionalt nyföretagande bör därför omfatta även detta stödområde.

Utskottet ser propositionens förslag på denna punkt som ett viktigt led i strävan att åstadkomma en ökad industriell verksamhet i första hand i de industrisvaga regionerna i stödområdena A—C. Att särskilda medel skulle anvisas för sådan verksamhet i t. ex. kommuner som Umeå, Gävle, Sundsvall och Karlstad — som socialdemokraterna föreslår - är utskottet inte berett att stödja. Den socialdemokratiska partimotionen 2352 avstyrks därför i denna del.

Det bör enligt förslaget ankomma på länsstyrelserna att prioritera mellan olika delar av det regionalpolitiska utvecklingsarbetet, fördela medel och lämna riktlinjer för verksamheten. I övrigt bör ansvarsfördelningen mellan olika organ i länen inte förändras. Utvecklingsarbetet bör slutligen bedri -

AU 1981/82:23

lil

tilldelas ytterligare myndighetsfunktioner. I motionen förordas därför att länsstyrelsen i samtliga fall skall ha beslutanderätten i alla ärendegrupper.

Utskottet anser för sin del att sammanförandet av beslutanderätten i ärenden om glesbygdsstöd till länsstyrelsen i resp. län med möjlighet att flytta över denna rätt till annat länsorgan är ett praktiskt sätt att hantera dessa ärenden. Därmed kan kompetens och erfarenhet i den konkreta handläggningen utnyttjas bättre. Som framhålls i propositionen bör länsstyrelsen vid fördelning av beslutsramar till berörda länsorgan, främst lantbruksnämnden och utvecklingsfonden, ange de riktlinjer som bör gälla för stödgivningen. Härmed torde behövlig samordning kunna åstadkommas. Med det anförda avstyrks motion 2352 i denna del.

Vad som i övrigt anförs i propositionen om handläggningsordningen när det gäller ärenden om glesbygdsstöd ger inte anledning till något uttalande från utskottets sida.

Utskottet tar till sist i detta avsnitt upp motion 2343 av Bertil Jonasson m.fl. (c) om att inom de regler som ställs upp för glesbygdsstödet bör tillgången på medel inte vara en begränsande faktor.

Utskottet konstaterar att med nuvarande ordning råder en viss brist på medel för glesbygdsstöd vilket kan leda till att vissa projekt får vänta till ett kommande budgetår. Med det samlade anslag för regionalpolitiska åtgärder på länsnivån som utskottet har godtagit i det föregående finns det bättre möjlighet för länsstyrelserna att prioritera glesbygdsinsatserna så att förutsättningarna att genomföra angelägna projekt förbättras. Mot bakgrunden av vad här anförts behöver motion 2343 inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Regionalpolitiskt projekt- och utvecklingsarbete

I detta avsnitt behandlas regionala projektinsatser, lokaliseringssamråd inom industrin och den privata service- och tjänstesektorn samt produktsökning m. m. i vissa regioner.

Utvecklingsarbete på regional nivå

Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken år 1979 (AU 1978/79:23 Y.rskr 1978/79:435) tillkom bl. a. ett nytt anslag, Åtgärder m. m. i anslutning till i&nsplanering — det s.k. åtgärdsanslaget. Detta innebar också att den verksamhet som dessförinnan bedrivits och finansierats i särskild ordning, bl. a. i deV>. k. problemortsgrupperna, inordnades i länsstyrelsens ordinarie verksamhet,.

Länsstyrelserna gavs därmed ökade möjligheter att följa upp olika förslag i länsplaneringen och göra länsplaneringen mer konkret och åtgärdsinriktad. Medlen var inte avsedda att användas till investerings- eller driftstöd utan till att ge ufrednings- och projekteringsresurser - samt möjligheter att initiera mindre pilotprojekt för att fullfölja länsplaneringen genom

AU 1981/82:23

att förbättra beslutsunderlaget för olika organ. Genom att ge länsstyrelserna medel för egna prioriteringar fördes också beslut ut till länen.

För de två hela budgetår som anslaget funnits (1979/80 och 1980/81) har 35 milj. kr. per år anslagits för projektarbete i länen. Dessutom anvisade riksdagen ytterligare 5 milj. kr. på tilläggsbudget (prop. 1980/81:125 bil. 10, AU 1980/81:25, rskr 1980/81:359) för budgetåret 1980/81.

Enligt propositionen har medlen i huvudsak fördelats efter sysselsättningsproblemens svårighetsgrad i länen. De belopp länsstyrelserna disponerat under de två budgetåren framgår av följande tabell.

län

tkr

Stockholms

1 100

Uppsala

1550 Södermanlands

2 300

Östergötlands

1650 Jönköpings

1200 Kronobergs

1450 Kalmar

1750 Gotlands

1400 Blekinge

1850 Kristianstads

900 Malmöhus

3 200

Hallands

600 Göteborgs o Bohus

2 700

Älvsborgs

2 300

Skaraborgs

1000 Yärmlands

6575 Örebro

1900 Västmanlands

2050 Kopparbergs

3 850

Gävleborgs

3850 Västernorrlands

6 500

Jämtlands

5 500

Västerbottens

6000 Norrbottens

8 825

Totalt

70000'

1 De 5 milj. kr. som anvisades över tilläggsbudget utnyttjas huvudsakligen under innevarande budgetår.

Av tabellen kan bl. a. utläsas att ca 60% av de totala medlen fördelats till skogslänen.

Det konkreta regionalpolitiska arbete som bedrivs med dessa medel berör många olika områden. I propositionen redovisas bl. a. att 42% av projekten avser industriell utveckling, 10% energi och 7% turism.

Ett vanligt förekommande arbetssätt har varit att samlat behandla ett flertal viktiga samhällssektorer som rör en kommun eller en viss region. 1 andra fall har man arbetat vidare med konkreta handlingsprogram för olika verksamheter, t. ex. jordbruks- och skogsbruksprogram för hela eller delar av länet. Arbetet har därvid genomgående utförts av resp. myndighet som länsstyrelsen tilldelat resurser för extra insatser under viss tid. Slutligen kan nämnas att de regionala utvecklingsfonderna ofta varit nära samarbetspart till länsstyrelserna i projektarbetet.

AU 1981/82:23

113 Industriministern anser att de resultat och erfarenheter som hittills framkommit har varit tillfredsställande. Bl. a. har tillkomsten av åtgärdsanslaget inneburit positiva förändringar i arbetssättet i länen. Länsstyrelserna har kunnat göra egna prioriteringar och påverka det praktiska arbetet även om förutsättningarna på olika sätt förändrats. Verksamheten föreslås därför fortsätta med i stort sett nuvarande inriktning. Enligt propositionen är det slutligen angeläget att inom givna ramar förstärka de regionala utvecklingsinsatserna när det gäller nyföretagande och industriell förnyelse i de mest utsatta regionerna. Den senare frågan utvecklas vidare i det följande.

Socialdemokraterna framhåller i partimotion 2352 att erfarenheterna av åtgärdsmedlen till länsstyrelserna har varit positiva och visat att ett nära samarbete mellan länsstyrelsen, landstinget, utvecklingsfonden, kommuner och enskilda företag har kunnat frigöra positiva krafter för att vitalisera näringslivet. Verksamheten bör därför fortsätta och ges en mer offensiv inriktning genom att metoder utarbetas och modeller prövas för att möta väntade strukturkriser. Genomförandet av projekten bör vidare ske i nära samverkan med den industripolitiska beredningsgrupp som socialdemokraterna föreslagit.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen och i den socialdemokratiska partimotionen att erfarenheterna av det regionala utvecklingsarbetet varit positivt. Som framhålls i propositionen har projektarbetet engagerat ett stort antal myndigheter och organ. Många projekt har med åtgärdsmedlen delfinansierats av länsstyrelserna tillsammans med kommuner, landsting, utvecklingsfonder, enskilda företag etc. De totala resurser som satsats på olika utvecklingsprojekt har därmed i många län varit betydligt större än länsstyrelsernas egna åtgärdsmedel.

Verksamheten bör mot denna bakgrund fortsätta med i stort sett nuvarande inriktning. Utskottet utgår emellertid - i likhet med den socialdemokratiska partimotionen 2352 - från att arbetet bedrivs offensivt och att frågor kring väntade strukturomvandlingar i länet bearbetas i god tid.

I det sammanhanget vill utskottet erinra om vad tidigare sagts om uppdrag åt länsstyrelserna att i samarbete med länsarbetsnämnderna, utvecklingsfonderna och kommunerna i länen utarbeta program för den regionala industripolitiken.

Slutligen vill utskottet hänvisa till de förslag som redovisas i propositionen när det gäller regionalt nyföretagande. Till den frågan återkommer utskottet i det följande.

Med det anförda godtar utskottet propositionens förslag i denna del.

Utskottets uttalanden om behovet av en offensiv inriktning av det regionala utvecklingsarbetet bör dessutom tillgodose önskemålen härom i den socialdemokratiska partimotionen 2352, som därför inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Som ovan nämnts föreslås i propositionen ett sammanhållet program för regionalt nyföretagande i de nuvarande stödområdena 4—6. 8 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

114 Den tidigare nämnda arbets; uppen inom industridepartementet har nämligen lagt fram ett förslag härom, som bygger på att särskilda medel ställs till de regionala utvecklingsfondernas förfogande i berörda län.

Arbetsgruppens förslag till program för regionalt nyföretagande kan sammanfattas i följande punkter:

1. Information om företagandets villkor och samhällsekonomiska betydelse med speciell inriktning på särskilt utsatta regioner.

2. Olika slag av utbildningsinsatser för företagsledare och företagsledande personal.

3. Fördjupande företagsservice- och konsultinsatser i samband med etablering av nya och expansion av befintliga företag.

4. Möjlighet att genom mindre bidrag stödja produktutveckling och marknadsföringsprojekt i samband med nyetablering och expansion.

5. Bidrag till hyreskostnader under ett inledningsskede för att underlätta etablering av företag.

6. Bidrag till kostnaderna för projektering av större byggnadsinvesteringar, exempelvis sådana som senare leder till ansökningar om lokaliseringsstöd.

I propositionen föreslås att arbetsgruppens förslag till arbetssätt i huvudsak bör tillämpas i hela landet. Kraftfulla insatser bör i huvudsak göras i de industrisvaga regionerna i stödområdena A-C.

Industriministern framhåller vidare att stödet i första hand bör användas till olika utbildningsinsatser och till att hjälpa företag att skaffa erforderlig kompetens från externa källor, t. ex. i form av konsulttjänster. Detta innebär i huvudsak en prioritering av de fyra första punkterna i arbetsgruppens förslag. Det föreslagna stödet får enligt propositionen inte vara permanent utan skall användas för att överbrygga initialsvårigheter. För att säkerställa att stödet går till företagsekonomiskt motiverade projekt bör mottagaren vidare till väsentlig del medverka i finansieringen.

Förslaget i propositionen godtas av socialdemokraterna i partimotion 2352. De framhåller emellertid att behovet av insatser är lika stort i det av socialdemokraterna föreslagna stödområdet D. Programmet för regionalt nyföretagande bör därför omfatta även detta stödområde.

Utskottet ser propositionens förslag på denna punkt som ett viktigt led i strävan att åstadkomma en ökad industriell verksamhet i första hand i de industrisvaga regionerna i stödområdena A-C. Att särskilda medel skulle anvisas för sådan verksamhet i t. ex. kommuner som Umeå. Gävle, Sundsvall och Karlstad — som socialdemokraterna föreslår — är utskottet inte berett att stödja. Den socialdemokratiska partimotionen 2352 avstyrks därför i denna del.

Det bör enligt förslaget ankomma på länsstyrelserna att prioritera mellan olika delar av det regionalpolitiska utvecklingsarbetet, fördela medel och lämna riktlinjer för verksamheten. I övrigt bör ansvarsfördelningen mellan olika organ i länen inte förändras. Utvecklingsarbetet bör slutligen bedri -

AU 1981/82:23

vas av resp. sektorsorgan som svarar för genomförandet. Den regionala utvecklingsfonden bör t. ex. ansvara för åtgärder riktade mot enskilda företag inom fondernas målgrupp.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i denna del. Utskottet vill beträffande anslagsfrågorna hänvisa till avsnittet härom senare i betänkandet. Här kan nämnas att i propositionen föreslås högst 50 milj. kr. för regionalt utvecklingsarbete under nästa budgetår. Socialdemokraterna föreslår en förstärkning av anslaget på denna punkt.

Utvecklingsarbete på central nivå

Inom industridepartementet bedrivs viss verksamhet som stöd för arbetet i länen. Det omfattar bl. a. lokaliseringssamrådet och produktsökning i utlandet för industriföretag i vissa län och sökning efter lokaliseringsbara projekt inom den privata service- och tjänstesektorn.

Sedan år 1976 finns ett system för lokaliseringssamråd som vilar på överenskommelser mellan regeringen och industriföretagens organisationer — Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet och Lantbrukarnas riksförbund — om ett samråd direkt mellan regeringen och de större industriföretagen i lokaliseringspolitiska frågor.

Syftet med samrådet är att skapa förutsättningar för att de av statsmakterna fastställda riktlinjerna för regionalpolitiken och sysselsättningspolitiken beaktas på ett tidigt stadium vid planeringen av investeringar inom industrin. Samrådet omfattar företag som inom landet sysselsätter minst 500 industrianställda. Ca 200 industrikoncerner/företag har skriftligen förbundit sig att delta i samrådet, som därmed har kommit att täcka ungefär hälften av industrisysselsättningen. En särskild delegation inom industridepartementet svarar för kontakterna med samrådsföretagen och för handläggning av frågor om regionalpolitisk! stöd, industrigarantilån m. m. till dessa företag.

Eli redovisning av erfarenheterna av systemet med lokaliseringssamråd med de större industriföretagen lämnades i den regionalpolitiska propositionen våren 1979 (prop. 1978/79:112, bil. 10).

I propositionen framhålls att man vid överenskommelsernas tillkomst allmänt antog att industrins produktion, sysselsättning och investeringar skulle fortsätta att öka kontinuerligt. Nyetablering i denna expansionsprocess skulle genom lokaliseringssamrådet och med hjälp av regionalpolitiskt stöd så långt möjligt styras till sysselsättningssvaga regioner.

Nedgången i industrins anläggningsinvesteringar och den minskade relativa andelen för byggnadsinvesteringar har emellertid - i kombination med de strukturkriser som drabbat ett flertal branscher - hittills gett sämre förutsättningar att uppnå lokaliserings samrådets huvudsakliga syfte än vad som ursprungligen antogs. Samrådet har därför enligt propositionen främst kommit att avse frågor med anknytning till investeringar vid befintliga arbetsställen, omlokaliseringar, företagsrekonstruktioner, sysselsättnings -

AU 1981/82:23

minskningar och nedläggningar samt försök att skaffa ersättningssysselsättning i anslutning härtill.

Industriministern framhåller emellertid att lokaliseringssamrådet har kommit att utgöra en mycket värdefull kontakt- och informationskanal mellan regeringen och de större industriföretagen rörande dessa frågor. Samrådet ger vidare möjlighet till en snabb handläggning av de större industriföretagens ansökningar om regionalpolitisk! stöd m. m.

Ett utvecklat samråd med de större industriföretagen bör enligt propositionen vidare kunna tjäna såväl deras som samhällets intressen. Genom samrådet förbättras regeringens kännedom om sådana förhållanden inom industrisektorn som kan vara av betydelse vid utformning av mål och medel för närings- och regionalpolitiken. Samtidigt ges tillfälle att förmedla information till industrin om statsmakternas politik för den industriella och regionala utvecklingen.

Slutligen anför industriministern i detta sammanhang att det är angeläget att utveckla och intensifiera lokaliseringssamrådet ytterligare. Om samrådsverksamheten inte ger mer påtagliga resultat i en konjunkturuppgång anser industriministern att man måste överväga andra former för lokaliseringspåverkan.

Som tidigare nämnts har riksdagen beslutat att systemet med lokaliseringssamråd skall utvidgas till den privata service- och tjänstesektorn. I propositionen anförs motiv för att detta samråd f. n. kan genomföras i samarbete med berörda huvudorganisationer utan avtal.

Samrådet med företagen/organisationerna bör enligt propositionen ha två huvudinslag. För det första en diskussion om företagets/organisationens möjligheter att med användande av regionalpolitisk! stöd göra en omlokalisering eller filialetablering och för det andra överläggningar om företagets/organisationens möjligheter att lägga ut arbetsuppgifter till befintliga företag inom de regionalpolitisk! mest utsatta delarna av landet.

I samband med det ovan nämnda riksdagsbeslutet om att lokaliseringssamrådet skulle utvidgas till den privata service- och tjänstesektorn gavs regeringen i uppdrag att överväga om särskilda regionalpolitiska stödformer borde utformas för tjänste- och servicesektorn. I propositionen framhålls med anledning härav att erfarenheterna givit vid handen att offertstöd är väl anpassat härför i den mån övriga stödformer inte är lämpliga.

Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion 2352 att en förstärkning av lokaliseringssamrådet bör övervägas. Man framhåller bl. a. att det inte är önskvärt med ett system som förutsätter en omfattande byråkrati och därmed blir till förfång för de enskilda industriföretagen.

Enligt det socialdemokratiska förslaget bör företag, som skall omfattas av kravet på etableringstillstånd, åläggas att anmäla sina investeringsplaner över en viss storlek till regeringen. Kravet på tillståndsprövning skall dock bara gälla om regeringen inom en månad påkallar samråd med företa -

AU 1981/82:23

get. Om samråd påkallas får investeringen inte genomföras förrän etableringstillstånd har beviljats. Om däremot samråd inte påkallas skall det stå företaget fritt att gå vidare med sina planer. På detta sätt kan de regionalpolitiskt ointressanta fallen snabbt mönstras ut ur systemet. Vissa undantag för tillståndsprövningen bör också göras, t. ex. när det gäller investeringar för vilka företaget fått lokaliseringsstöd.

Fördelen med den föreslagna ordningen är enligt motionärerna att regeringen när det gäller de intressanta fallen kan begära att företagen gör alternativa analyser beträffande valet av lokaliseringsort och att företagen grundligt orienterar sig om lokaliseringsförutsättningarna i de sysselsättningssvaga regionerna. Motionärerna framhåller i sammanhanget att det på många håll fortfarande finns förutfattade meningar i synnerhet när det gäller industrietableringar i norra Sverige. Mot den angivna bakgrunden föreslår socialdemokraterna att regeringen utarbetar en lag om etableringstillstånd i huvudsaklig överensstämmelse med angivna riktlinjer.

Förslaget torde enligt socialdemokraterna inte kräva att ytterligare organisatoriska resurser utöver dem som redan finns inom etableringsdelegationen behöver tillkomma i regeringskansliet. Inte heller innebär systemet att nuvarande lokaliseringssamråd bör avskaffas. Samrådsorganet kommer också i fortsättningen att ha viktiga uppgifter att fylla, dels som informations- och kontaktkanal till de företag som faller utanför tillståndsprövningen, dels för att stå till samrådsföretagens förfogande i andra frågor som omfattas av överenskommelsen med Sveriges Industriförbund, t. ex. nedläggningar, driftsinskränkningar m. m.

Det socialdemokratiska förslaget om en förstärkning av lokaliseringssamrådet stöds även av Arne Nygren m.fl. (s) i motion 2295. Som motiv härför anförs främst utvecklingen under senare år i skogslänen.

Beträffande systemet med lokaliseringssamråd inom service- och tjänstesektorn framhåller socialdemokraterna att det hade varit önskvärt med en analys i propositionen av de skiftande förutsättningar för omlokalisering som föreligger inom den mångfacetterade verksamhet som tjänstesektorn utgör. Socialdemokraterna godtar dock att samrådet inom denna sektor sker utan avtal som en försöksverksamhet.

Moderata samlingspartiet avvisar i sin partimotion 2289 både lagstiftning om etableringskontroll och s. k. frivilliga överenskommelser mellan staten och företagen.

Utskottet har förståelse för att verksamheten med lokaliseringssamråd hittills med hänsyn till utvecklingen inom främst industrin inte har givit de resultat som från början ansågs vara möjligt. Som framhålls i propositionen har emellertid lokaliseringssamrådet givit en rad goda effekter som kontakt- och informationskanal mellan regeringen och de större industriföretagen.

Det är emellertid enligt utskottets uppfattning angeläget att samrådsverksamheten under den väntade konjunkturuppgången ger mer påtagliga

AU 1981/82:23

resultat. Utskottet vill mot denna bakgrund stryka under utskottets (m, c, fp,) uttalande från förra året att ”om samrådet inte ger mer påtagliga resultat vid en bestående uppgång i investeringsaktiviteten får självfallet övervägas nya former för lokaliseringspåverkan”. Utskottet påpekade också i det sammanhanget att vid sådana överväganden någon form av lagstiftning kan komma att aktualiseras. Utskottet har samma inställning i dag.

Utskottet godtar de skäl som anförs för att samrådet inom tjänste- och servicesektorn sker utan avtal. Utskottet utgår f. ö. från att regeringen efter hand som erfarenheter vinns inom detta område i någon form redovisar resultat av verksamheten.

Med det anförda tillstyrker utskottet vad som sägs i propositionen om lokaliseringssamråd. De här aktuella förslagen i motionerna 2289, 2295 och 2352 avstyrks följaktligen.

Stiftelsen Servicecentralen i Gällivare (SIGA) etablerades våren 1980 som en följd av riksdagens beslut år 1979 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbottens län (AU 1978/79:33, rskr 1978/79:320). SIGA lämnar kontorsservice i form av ADB-registrering, ord- och textbehandling, mikrofilmning, tryckning och distribution åt främst statliga myndigheter i Stockholmsregionen. Antalet sysselsatta i Gällivare är f. n. drygt 60. Enligt regeringens beslut den 3 september 1981 skall en filial för ca 40 sysselsatta etableras i Kiruna under våren 1982. Industridepartementet har låtit göra en undersökning om marknadsförutsättningarna för företag av SIGA:s typ. Enligt propositionen tyder det arbetet på att det finns goda utvecklingsmöjligheter inom ett marknadsområde som kan betecknas som dokumenthantering. En sådan tjänst måste emellertid omfatta en del service utöver den som SIGA nu erbjuder, bl. a. skilda typer av arkiveringstjänster. De diskussioner, som har skett inom ramen för lokaliseringssamrådet med organisationer och företag inom den privata service- och tjänstesektorn, bestyrker denna slutsats. SIGA bör därför kompletteras så att en fullständig service kan erbjudas i fråga om dokumenthantering.

Detta leder enligt propositionen troligen till att verksamhet kan etableras på ytterligare någon plats som dock med hänsyn till kostnader och tid för transporter m. m. sannolikt måste väljas närmare huvudmarknaden, dvs. Stockholmsregionen, än den nuvarande lokaliseringen.

Avslutningsvis framhålls i propositionen att även om etableringen av SIGA i Gällivare gått bättre än som förutsågs återstår mycket arbete innan en väl fungerande verksamhet har uppnåtts. Industriministern anför mot denna bakgrund att erfarenheterna från verksamheten i Gällivare och från etableringen i Kiruna bör inväntas innan ställning tas till frågan om att etablera ytterligare servicecentraler med statligt stöd.

Socialdemokraterna framhåller i sin partimotion 2352 bl. a. att om verksamheten vid SIGA skall bli framgångsrik trots avståndet till marknaden måste aktiva statliga åtgärder vidtas som syftar till att arbetsuppgifter läggs

AU 1981/82: 23

ut til! företaget från myndigheter i Stockholm. Om sådana åtgärder får en lämplig utformning och omfattning skulle det enligt motionärerna bli möjligt att som ett aktivt inslag i regionalpolitiken bygga ut befintligt företag och etablera företag på ytterligare orter. Till de åtgärder som bör genomföras hör ett åläggande för statliga myndigheter och kommittéer att vid behov av extern service samt vid tillfälliga toppar i arbetsbelastningen i första hand anlita SIGA i den mån företaget tillhandahåller den efterfrågade tjänsten. Även riksdagsförvaltningen bör i motsvarande situationer kunna anlita SIGA.

Marknaden för företaget bör dessutom kunna förbättras genom att det bygger ut sin service till nya områden. Ett naturligt område är dokumenthantering men också tjänster som programmering bör kunna erbjudas. Till behövliga åtgärder måste också räknas utbyggandet av en effektiv förmedlingsorganisation i Stockholm som underlättar för myndigheterna att använda SIGA.

Socialdemokraterna föreslår även att man vid omorganisation av myndigheter och vid inrättande av nya myndigheter bör överväga att låta SIGA svara för den centrala service som myndigheten behöver: Företaget får sedan själv avgöra hur mycket av denna service som av tidsskäl måste utföras i Stockholm och vad som kan produceras på annat håll.

I samband med denna form av decentralisering måste också de personalpolitiska aspekterna beaktas. Det är angeläget att uppmärksamma bl. a. behovet av att utvecklingsmöjligheter för de anställda tillvaratas.

De framförda åsikterna om SIGA:s verksamhet i den socialdemokratiska partimotionen 2352 leder fram till förslaget att regeringen bör utreda hur en utbyggnad av SIGA kan ske enligt de i motionen redovisade riktlinjerna.

Liknande synpunkter förs fram i motion 1533 av Marianne Stålberg m.fl. (s). De framhåller bl. a. att en utveckling av SIGA-verksamheten snarast bör komma till stånd. Verk och myndigheter bör därför få i uppdrag att snarast se över vilka olika arbetsuppgifter som snabbt på detta sätt kan distribueras ut till Norrlands inland.

Enligt utskottets uppfattning har etableringen av SIGA-verksamheten i Norrbotten visat sig vara en riktig regionalpolitisk satsning. Som framgår av propositionen är f. n. 60 personer sysselsatta i verksamheten i Gällivare och ytterligare ett 40-tal beräknas bli sysselsatta vid den nya filialen i Kiruna. I sammanhanget bör uppmärksammas att den nya tekniken i detta konkreta fall har varit en förutsättning för de nya arbetstillfällena i Norrbotten.

Utskottet är i likhet med de socialdemokratiska motionärerna självfallet angeläget om en fortsatt utbyggnad av verksamheten. Av avgörande betydelse är härvid helt naturligt att SIGA:s tjänster i ökad utsträckning efterfrågas av de statliga myndigheterna m. fl. Det kan i sammanhanget nämnas att även riksdagens förvaltningskontor i överläggningar med SIGA diskuterat möjligheterna att utnyttja servicecentralens tjänster.

AU 1981/82:23

120¶Enligt vad utskottet inhämtat pågår på industridepartementets uppdrag f. n. ett arbete som leds av statskontoret med att finna praktiska former för samarbete mellan statliga myndigheter, verk och SIGA. I det sammanhanget uppmärksammas särskilt kommittéväsendet. I arbetet ingår även att pröva frågan om inrättande av en särskild förmedlingscentral.

Utöver vad som anförts vill utskottet tillägga att det bedrivs ett kontinuerligt arbete som syftar till att utveckla nya produkter och tjänster i nära samarbete med SIGA.

När det gäller yrkanden om en eventuell utbyggnad av verksamheten ansluter sig utskottet till vad som anförs i propositionen att erfarenheterna av verksamheten i Gällivare och Kiruna bör avvaktas innan beslut tas om nya etableringar.

Med hänvisning till det anförda bör motionerna 1533 och 2352 i här aktuella delar inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I utvecklingsarbetet på central nivå ingår även - som tidigare nämnts - produktsökning. Den verksamheten startade hösten 1978 i industridepartementets regi och har sedan hösten 1979 samordnats med teknikimportkommitténs (I 1979:14) verksamhet.

Enligt redovisning i propositionen har totalt ca 600 företag i 13 län deltagit i sökningen. Kartläggningen av intresserade företag och deras produktionsönskemål har som regel utförts av de regionala utvecklingsfonderna. Fram till årsskiftet 1981-1982 har ca 1600 produktförslag förmedlats, varav drygt 20 % har rönt intresse i företagen. Hittills har 14 licensavtal eller liknande slutits. F. n. pågår förhandlingar kring ca 40 produktförslag och ungefär lika många produktförslag befinner sig i ett tidigt bearbetningsskede.

Industridepartementet har även deltagit i försök med aktiv legoförmedling tillsammans med Statsföretag AB och utvecklingsfonden i Västerbottens län. Med erfarenhet från försöket i Västerbotten bedrivs nu en utvidgad verksamhet i samarbete med Sveriges Industriförbund, Sveriges Mekanförbund och utvecklingsfonden i Norrbottens län. I försöket deltar ett 10-tal större företag i södra och mellersta Sverige och ett 30-tal tänkbara underleverantörer i Norrbotten.

Utskottet behandlar avslutningsvis i detta avsnitt ett socialdemokratiskt yrkande i motion 2352 om att använda den statliga upphandlingen som regionalpolitisk medel. I motionen tas därvid upp ett förslag från AMS om att s. k. avropsavtal för längre perioder borde slutas för ett antal företag i nuvarande stödområde 6.

Utskottet vill här erinra om att enligt tillämpningsföreskrifterna till 9 § upphandlingskungörelsen (1973:600, senast omtryckt 1980:850) bör myndighet, inom ramen för gällande bestämmelser, aktivt medverka till att en ökad del av upphandlingen läggs ut hos företag i de fyra nordligaste länen. Myndighet bör i detta syfte inhämta anbud från sådana företag i dessa län som kan komma i fråga som leverantörer. Det sägs vidare i föreskrifterna till 15 § att vid likvärdiga anbud från företag inom de fyra nordligaste länen

AU 1981/82:23

och annat företag skall företräde ges åt förstnämnda företag. Det framhålls vidare i föreskrifterna till 1 § att i de fall det finns skäl att lägga en vidare bedömning av ett upphandlingsärende, av bl. a. sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl. ankommer det på regeringen att besluta. Här återgivna tillämpningsföreskrifter bygger på uttalanden i proposition 1973:73 angående riktlinjer för den offentliga upphandlingen och har fortfarande giltighet.

Utskottet konstaterar att det således redan enligt nuvarande regler ges utrymme för regionalpolitiska hänsynstaganden vid statlig upphandling. Även det tillvägagångssätt som föreslås i motion 2352 torde kunna prövas. Motionen behöver därför inte föranleda någon åtgärd i denna del.

Stödområdesindelningen

Som tidigare redovisats föreslår regeringen att den nu gällande stödområdesindelningen skall ersättas av ett nytt system i vilket de kommuner som skall ingå i stödområde placeras i stödområde A, B eller C med de mest förmånliga stödmöjligheterna i stödområde A.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt även tagit ställning till regeringens förslag till principer för stödområdesindelning och till de motionsförslag som förts fram i den frågan. Bl. a. avstyrktes det socialdemokratiska förslaget om ett stödområde D.

Utskottet tillstyrkte i det sammanhanget även propositionens förslag att kommuner i vissa fall bör delas i stödområdeshänseende.

I detta avsnitt behandlar utskottet de konkreta förslagen till inplacering av kommuner i stödområde. En länsvis genomgång av de förslag som förs fram i proposition och motioner redovisas i följande tabell. 1 tabellen har även tagits med motionsförslag från allmänna motionstiden som har till utgångspunkt den nu gällande stödområdesindelningen 1-6. Nuvarande stödområdesindelning framgår av karta 10. Utskottets förslag återges på karta 11.

Tabell. Förslag om ändringar i stödområdesindelningen

Stödområde

Län/kommun

Nuv-. Prop. Motioner

Utskottet

Norrbottens län

Arjeplog

Jokkmokk

Gällivare

Kiruna

Pajala

Övertorneå

Överkalix

Haparanda

Kalix

Älvsbyn

Arvidsjaur

Luleå

Piteå

Boden

6¶A 6 A 6 A 6 A 6 A 6 A 6 A 6 A 6 A 5 B 5 B 4 C 4 C 4 C

= prop.

AU 1981/82:23

122 Län/kommun

Stödområde

Nuv. Prop. Motioner

Utskottet

Västerbottens län

Sorsele

6 A

Stomman

6 A

Vilhelmina

6 A

Dorotea

6 A

Åsele

6 A

Norsjö

5 B

Vindeln

5 B

Lycksele

5 B

Vännäs'

5¶Bjurholms förs.

5 B

Övr. förs.

5 C

Skellefteå

4¶Fjällfors, Jörns, Kalvträsks förs.

4 B

Övr. förs.

4 C

Robertsfors

4 C

Nordmaling

4 C

Umeå

-

= prop.

B fr. o. m. 1 jan. 1983 2289 (m) C,2289(m)

5, 205 av Börje Hörnlund (c)

D, 2352 (s)

1¶Bjurholms förs. bildar egen kommun den 1 januari 1983.

Västernorrlands län

Sollefteå

5 B

Ånge

5 B

Kramfors

4 C

Örnsköldsvik

4¶Anundsjö, Björna, Skorped, Trehör-

ningsjö förs.

4 B

Övr. förs.

4 C

Härnösand

-

Timrå

-

Sundsvall

3¶Holms och Lidens

förs.

3 C

Övr. förs.

-

Jämtlands län

Strömsund

6 A

Berg

6 A

Ragunda

6 A

Bräcke

5 B

Krokom

5¶Ås, Näskotts, Aspås,

Rödöns förs.

5 C

Övr. förs.

5 A

Åre

5 B

Härjedalen

5 B

Östersund

4 C

Gävleborgs län

Ljusdal

5 B

Nordanstig

3 C

Hofors

3 C

C,2289 (m)

D, 2352 (s)

B, 2351 av Stig Olsson (s) D, 2352 (s)

- 2289 (m)

D, 2352 (s)

A, 2339 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s)

A, 2289 (m) 6, 2124 av Marianne Stålberg m. fl. (s)

B, 2289 (m) m. fl.

B,2289 (m)

= prop.

= prop.

AU 1981/82:23

123 Län/kommun

Stödområde

Nuv. Prop. Motioner

Utskottet

Hudiksvall

Bjuråkers förs. Övr. förs. Söderhamn

Ovanåker

Ockelbo

Sandviken

Gävle

Kopparbergs län Älvdalen Malung Vansbro Orsa Mora Venjans förs. Övr. förs. Ludvika Smedjebacken Avesta Rättvik Leksand Gagnef Falun Borlänge Säter

Hedemora

Värmlands län

Torsby

Hagfors

Munkfors

Filipstad

Storfors

Eda

Sunne

Årjäng

Arvika

Säffle

Grums

Karlstad

Forshaga

Kil

Hammarö

Kristinehamn

Örebro län Hällefors

Ljusnarsberg

3 -

B

B

B

C

C

C

C

B

C

C

C

C

C

C

C

2289 (m)

C, 2359 av Olle Östrand m. fl. (s)

D, 2352 (s)

5, 1606 av Bertil Måbrink (vpk)

C, 2359 av Olle Östrand m. fl. (s)

D, 2352 (s)

D, 2359 av Olle Östrand m. fl. (s) D, 2352 (s)

prop.

C (utskottets förslag)

prop.

- 2289 (m) D, 2352 (s)

D, 2352 (s)

= prop.

D, 2352 (s)

3 -

2 —

2 -

2 -

2 -

2 -

! 4,639 av Karin Flodström m.fl. (s)

3¶CJ l 4,1074 av Per Israelsson (vpk)

r = prop.

C (utskottets förslag)

C (utskottets förslag)

r = ProP -

= prop.

AU 1981/82:23

124 Stödområde

Län/kommun

Nuv. Prop. Motioner

Utskottet

Lindesberg 2

Guldsmedshyttans och

Ramsbergs förs. 2

Övr. förs. 2

Karlskoga 2

Degerfors 2

Nora 2

Laxå —

Askersund —

Västmanlands län Skinnskatteberg 2

Fagersta 2

Norberg 2

Sala 2

Heby 2

Hallstahammar -

Surahammar -

C

C

C

C, 2289 (m)

4,639 av Karin Flodström m. fl.

(s)

639 av Karin Flodström m. fl. 1074 av Per Israelsson (vpk)

prop.

= prop.

Uppsala län Älvkarleby

Tierp

Östhammar

Östergötlands län

Ydre

Kinda

Motala

Älvsborgs län Dals Ed

Bengtsfors

Åmål

Färgelanda

Mellerud

Borås

Ulricehamn

Mark

Tranemo

Svenljunga

Göteborgs och

Bohus län

Strömstad

Tanum

Munkedal

Sotenäs

2 -

I

1 C

C

4 (temp.), 287 av Nils Hjorth m. fl. (s)

stödområde, 2293 av Nils Hjorth

m. fl. (s)

; prop.

3 (t. v.), 643 av Torsten Karlsson m. fl. (s)

1530 av Åke Polstam (c) och Anna Wohlin-Andersson (c)

prop.

= prop.

4. 642 av Rune Johansson m.fl.

(s)

4. 642 av Rune Johansson m. fl.

(s)

4, 642 av Rune Johansson C (utskottets

m. fl. (s) förslag)

C. 2294 av Rune Johansson m. fl. (s)

D, 2352 (s)

C, 2294 av Rune Johansson m.fl. (s)

4, 642 av Rune Johansson m. fl.

(s)

prop.

- I D 2354 av Karl-Erik

- I Svartberg m. fl. (s)

prop.

AU 1981/82:23

125 Stödområde

Län/kommun

Nuv.Prop. Motioner

Utskottet

Kalmar län Borgholm Mörbylånga Högsby

= prop.

Kronobergs län Uppvidinge

= prop.

Gotlands län Gotland

4 C B. 2289 (m)

= prop.

5 (norra och södra delarna)

1502 av Gunhild Bolander (c) och Per-Axel Nilsson (s)

5 (hela kommunen) 648 av Sten Svensson m. fl. (m)

Utskottet tillstyrker i stort regeringens förslag till indelning av kommuner i stödområde A - C. U nder sina överväganden har utskottet emellertid kommit till den slutsatsen att ytterligare fyra kommuner bör ingå i stödområde A-C. Det gäller Söderhamn, Arvika, Säffle och Åmål, vilka föreslås ingå i stödområde C. Motionsyrkanden härom tillstyrks följaktligen av utskottet. Regeringen bör underrättas härom. Utskottet avstyrker yrkanden från den allmänna motionstiden om ändringar i nu gällande stödområdessystem.

Som framgår av tabellen har moderata samlingspartiet i motion 2289 yrkat på uppfattning av kommunerna Bräcke och Gotland i stödområdeshänseende.

Utskottet anser beträffande Bräcke kommun att propositionens förslag om stödområde B är väl avvägt. Motionsyrkanden om ändring av propositionens förslag avstyrks därför.

Likaså avstyrks förslag om ändring av propositionens förslag beträffande Gotlands kommun. Förslaget om inplacering i stödområde C bör därför bifallas och aktuella motionsyrkanden avslås.

Som ovan nämnts har det socialdemokratiska förslaget om ett stödområde D avstyrkts. De konkreta förslagen härom i partimotionen 2352 bör följaktligen avslås.

Förslaget från moderata samlingspartiet att kommuner inte skall ändras i stödområdeshänseende har även avstyrkts. De konkreta förslagen härom i partimotion 2289 avstyrks därför.

Utskottet vill avslutningsvis hänvisa till vad tidigare i betänkandet sagts om möjligheter till stöd i kommuner även utanför stödområde. Här kan nämnas att utskottet i det sammanhanget uttalar att bidrag som motsvarar högst 30% av investeringskostnaderna skall kunna utgå - för vissa kommuner med betydande utvecklingsproblem inom främst län som f. n. helt eller till en del ingår i stödområde.

AU 1981/82:23

Karta 10 Nuvarande

stödområdesindelning

SBSi Stödområde 5 Stödområde 4 Stödområde 3 Stödområde 2 Stödområde 1

AU 1981/82:23

Karta 11

Utskottets förslag till stödområdesindelning

iHH Stödområde A Stödområde B Stödområde C

AU 1981/82:23

128¶Utvecklingsproblem i landsdelar och län

I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som rör utvecklingen i olika delar av landet. I motionerna redovisas problem och ställs krav på åtgärder av olika slag från statens sida. Vissa förslag som förs fram är av långsiktig karaktär, t. ex. förslag om åtgärdsprogram och utvecklingsplaner i länen. Andra förslag avser kortsiktiga insatser för att uppehålla sysselsättningen.

I flera motioner föreslås ändringar i nuvarande stödområdesindelning. De förslagen har utskottet behandlat i föregående avsnitt. Även förslag om decentralisering av statlig verksamhet och inrättande av industricentra har utskottet behandlat tidigare i betänkandet.

Utskottet har under behandlingen av motionerna haft till sitt förfogande ett omfattande statistiskt material om samtliga läns och kommuners utveckling. Materialet, som tagits fram i samarbete med riksdagens upplysningstjänst, redovisas i bilaga till betänkandet.

Under senare år har utskottet inför behandlingen av motioner med förslag till åtgärder i olika landsdelar och län redovisat vissa principiella synpunkter om regionalpolitikens förutsättningar och möjligheter. Det kan finnas skäl att även i år påminna om den grundläggande förutsättningen för att man med de regionalpolitiska medlen skall kunna åstadkomma en mer balanserad fördelning av den sysselsättning som skapas inom näringslivet.

Som utskottet i ett inledande avsnitt framhållit är möjligheterna att nå åsyftade regionalpolitiska resultat beroende av en ekonomisk tillväxt och ett expanderande näringsliv. Det är sålunda tillväxten som ger förutsättningar för en sådan fördelning av resurserna att man kan nå de regionalpolitiska målen. De senaste årens svaga industrikonjunktur som inträffade parallellt med strukturkriser inom flera av våra mest betydelsefulla industribranscher har medfört svåra problem på orter och hela regioner såväl inom stödområdena som i övriga delar av landet.

Utskottet vill vidare peka på att gränserna för regionalpolitikens möjligheter under denna period blivit åskådliggjorda på ett påtagligt sätt. Omfattande strukturkriser som drabbar hela branscher kan inte lösas enbart med regionalpolitiska medel. De grundläggande problemen av det slaget måste angripas genom bl. a. branschpolitiska insatser och på sikt genom åtgärder för industriell förnyelse, dvs. genom samlade insatser inom hela det industripolitiska fältet. Regionalpolitiken kan på olika sätt medverka och stödja en sådan utveckling.

Övre och mellersta Norrland

Utskottet behandlar under denna rubrik Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län.

AU 1981/82:23

129¶Karta 12

Mellersta och Övre Norrland

RS.QTTENS LAN

V Av^-'

\1 ^ VÄSTERBOTTENS LAN g

VÄSTERNORRLANDS LA

^yOHOAMSTlO ^

GÄVLEBORGS LAN OVANA»*

Teckenförklaring

A = Utskottets förslag till stödområdesklass

9 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

130¶De regionalpolitiska problemen har traditionellt varit störst i de nordligaste länen. Allvarligast är situationen i Norrbottens län. Den stora befolkningsutflyttningen från dessa län under 1960-talet har stannat av under 1970-talet. Under senare hälften av 1970-talet har dessutom situationen vänt till ett ökande inflyttningsöverskott i Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Norrbottens län har dock haft en viss nettoutflyttning under de senaste åren. Koncentrationen av tillväxten till kustområdet och Östersundsregionen har under 1970-talet fortskridit. Den största befolkningsökningen har kommit Umeå kommun till del. Den svagaste utvecklingen har ägt rum i Tornedalen. Prognoserna pekar på att dessa tendenser kan komma att fortsätta under 1980-talet.

Sysselsättningsutvecklingen i de fyra länen har varierat under den senaste tioårsperioden. I Norrbotten ökade sysselsättningen under den första hälften av 1970-talet mer än i övriga län i riket. Tillväxten av sysselsättningen i länet har därefter varit långsammare. Skillnaderna mellan kommunerna är emellertid stora.

Förvärvsfrekvenserna i de fyra norrlandslänen är lägst i riket. De har emellertid samtidigt ökat mest i dessa län. Särskilt stora har ökningarna varit i de mindre inlandskommunerna. Flera större kommuner i länen har f. ö. förvärvsfrekvenser som ligger på samma nivå eller högre än genomsnittet i riket.

Näringslivet i de fyra länen är till stor del råvarubaserat, vilket ger problem till följd av den svaga utvecklingen f. n. inom denna del av näringslivet. I Norrbotten accentueras problemen genom att ett fåtal stora exportberoende företag dominerar. Länet blir därigenom särskilt känsligt för förändringar i konjunkturen och när det gäller Sveriges konkurrenskraft på exportmarknaden. Av stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen i främst malmfälten och Luleåregionen är slutligen den pågående strukturförändringen inom bl. a. gruv-, järn- och stålindustrin.

Arbetsmarknadsläget är genomgående sämre i de fyra nordligaste länen än i riket. Situationen i Norrbotten är särskilt allvarlig. Av de tio kommuner i riket som år 1981 hade högst arbetslöshet i landet tillhörde åtta Norrbottens län. Under första kvartalet 1982 var 6% av länets befolkning i arbetsför ålder kvarstående arbetslösa och en lika stor andel omfattades av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Särskilt besvärligt är läget i inlandet och då i synnerhet i Pajala kommun, i vilken 12% av befolkningen i åldern 16- 64 år var anmälda till arbetsförmedlingen som kvarstående arbetslösa under år 1981. Av ungdomarna i kommunen var 17% utan arbete. I Västerbottens län var arbetslösheten under förra året högst i inlandskommunerna Norsjö och Sorsele, i Västernorrlands län i Sollefteå och Kramfors samt i Jämtlands län i Härjedalen och Strömsund.

Mot bakgrund av det svåra sysselsättningsläget i Norrbotten har betydande åtgärder satts in under en följd av år för att lösa problemen.

Regeringen tar åter upp frågan om fortsatta särskilda sysselsättningsåt -

AU 1981/82:23

gärder i Norrbotten dels i proposition 113 om program för regional utveckling och resurshushållning, dels i proposition 150 bilaga 4 (kompletteringspropositionen). Den förra propositionen har i regeringen som tidigare sagts föredragits av statsrådet Åsling och den senare av statsrådet Eliasson.

Utskottet tar först upp proposition 113 till behandling. I denna lämnas en redogörelse för de särskilda insatser som tidigare gjorts i Norrbotten för att trygga sysselsättningen inom bl. a. gruv-, järn- och stålindustrin samt träindustrin. Likaså redogörs för de åtgärder som möjliggjorts genom de medel, ca 1000 milj. kr., som utskottet anvisade år 1979 för sysselsättningsfrämjande åtgärder i länet. Det åtgärdsprogram som härigenom möjliggjordes omfattade projekt som till stor del får effekt på sysselsättningen först på längre sikt. Statsrådet Åsling gör emellertid den bedömningen att något tusental personer redan nu har fått sysselsättning som en följd av de åtgärder som här vidtagits samt påpekar att detta åtgärdsprogram också är en startpunkt för en ny och mera aktiv sysselsättningspolitik för Norrbotten där ett försök görs att prioritera långsiktigt verkande industrifrämjande insatser framför mera kortsiktiga åtgärder som beredskapsarbeten och tidigareläggningar av statliga investeringar.

Statsrådet Åsling anför vidare att det svåra sysselsättningsläget motiverar att särskilda resurser nu anvisas så att den inledda politiken för Norrbotten kan fullföljas. Det föreslås en ram för särskilda sysselsättningsfrämjande insatser i Norrbotten t. o. m. budgetåret 1983/84 på 150 milj. kr. Genom en kombinerad användning av dessa medel och ordinarie regionaloch arbetsmarknadspolitiska insatser blir det enligt propositionen möjligt att genomföra projekt till ett betydligt högre belopp än ovan nämnda summa anger. Förutom denna ram föreslås att 55,2 milj. kr. anvisas för att täcka förluster vid Regioninvest i Norr AB för år 1981. Den senare frågan behandlas av näringsutskottet (NU 1981/82:51).

När det gäller åtgärder efter budgetåret 1983/84, då den föreslagna ramen kan förutsättas vara förbrukad, erinras i proposition 113 om den utredning (I 1981:06) som har tillkallats för att utarbeta ett program för utvecklingen på längre sikt i malmfältskommunerna, dvs. i Gällivare och Kiruna. Det påpekas att med hänsyn till de samband som finns mellan näringsliv och arbetsmarknad i malmfältskommunerna och Norrbottens län i övrigt skall kommittén också beakta utvecklingsförutsättningarna i länet som helhet. Härav följer att utredningen kan komma med förslag till åtgärder som avser även de delar av länet som ligger utanför malmfälten.

De projekt m. m. som enligt proposition 113 kan komma att få stöd från nyss nämnda särskilda medelsram framgår av nedanstående sammanställning.

- Försök med utveckling av nya företag i Gällivare och Kiruna,

- genomförande av ett basprospekteringsprogram för Norrbotten,

- förstärkning av forskningsverksamheten vid högskolan i Luleå med

inriktning på områdena elektronik, datateknik och verkstadsteknik,

AU 1981/82:23

— stöd till projekt vid Stiftelsen för metallurgisk forskning (MEFOS) rörande masugnars energiförsörjning, utrustning för stränggjutningsanläggningar m. m.,

— etablering i Luleå av en filial till institutet för verkstadsteknisk forskning (IVF),

— stöd till Rymdbolagets etablering av ett s. k. fjärranalyscentrum i Kiruna, vid vilket skall ske bl. a. mottagning och bearbetning av satellitbilder,

— fortsatt särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk i Norrbotten,

— stöd till fortsatta särskilda glesbygdsinsatser inom främst de norra delarna av Norrbottens inland varvid kombination får ske med reguljärt glesbygdsstöd,

— statsbidrag med 75% av investeringskostnaderna till mindre komplettering av befintliga turistanläggningar samt

— uppbyggnad av fjällcentrum i Jokkmokk innehållande bl. a. fjällmuseum, sameskolstyrelsens kansli, den s. k. fjällenheten för samordning av naturvård och friluftsliv i Norrbottens fjällområden samt rennäringsadministration.

Statsrådet Åsling stryker under att det fortlöpande arbete som bedrivs inom bl. a. regeringskansliet och vid länsstyrelsen i Norrbotten kan leda till att ytterligare projekt kan komma att stödjas, t. ex. inom energiområdet.

Utöver de projekt som föreslås få stöd från den särskilda medelsramen föreslås i proposition 113 att Stiftelsen Industricentra får uppföra en anläggning i Gällivare, att den regionala rennäringsadministrationen flyttas från Luleå till Jokkmokk - båda dessa förslag har utskottet tillstyrkt i det föregående — samt att en kommunal iokal för uthyrning för administrativ verksamhet får uppföras i Kiruna med lokaliseringsstöd. Det erinras också i propositionen om det tidigare i betänkandet tillstyrkta förslaget att i regionalpolitiskt syfte sänka arbetsgivaravgiften i Gällivare, Kiruna, Jokkmokks och Pajala kommuner. Vidare pekas på att företrädare för regeringskansliet haft överläggningar med företrädare för de industrikoncerner som ingår i Industrigruppen JAS om industriprojekt med regionalpolitisk inriktning. Av de drygt 800 nya arbetstillfällen som dessa projekt kan ge skulle ca 100 kunna förläggas till Norrbotten. De berörda koncernerna ser det resultat som nu har uppnåtts som en första ansats. Industrigruppen JAS har även avgivit en förklaring om att man i framtiden är beredd att verka för att sysselsättningen fortsätter att öka i sysselsättningssvaga regioner.

Socialdemokraterna framhåller i motion 2352 att regeringens förslag till särskilda åtgärder i Norrbotten är ofullständigt mot bakgrund av de stora och allvarliga problem som präglar länet. Utöver en förstärkning av Regioninvest i Norr AB och viss återbäring av inbetalda socialavgifter som utskottet behandlat tidigare i betänkandet föreslås i motionen följande åtgärder:

AU 1981/82:23

— Fullföljande av riksdagens beslut år 1979 om tidigareläggning av byggande av nytt stationsområde på Luleå flygplats. Kostnaden för projektet bör inte belasta luftfarten,

— projekteringen av Arvidsjaurs flygplats bör snarast påbörjas,

— generösare stöd till beställningar hos länets industrier genom s. k. rådrumsstöd,

— statliga upphandlingar måste styras hårdare till företag i Norrbotten,

— möjligheterna för försvarets materielverk att efter särskilda regeringsbeslut lägga ut upphandling för försvarets behov till företag i bl. a. Norrbotten bör utnyttjas i ökad grad,

— ett apatitverk bör byggas i Malmberget,

— en särskild forskningsnämnd bör inrättas i Norrbotten och finansieras dels genom särskilda anslag, dels genom medel från rikstäckande forskningsorgan,

— förhandlingar måste inledas med företag hos vilka staten är stor kund om förläggning av produktion till existerande anläggningar i Norrbotten,

— en särskild medelsram måste anvisas och större handlingsfrihet måste medges för länsmyndigheterna vid beslut om beredskapsarbeten.

Det framförs slutligen i motion 2352 att enligt socialdemokraternas uppfattning räcker inte de av regeringen föreslagna 150 milj. kr. för att finansiera de i propositionen uppräknade projekten. Det sägs dessutom att AMS och länsstyrelsen i Norrbottens län har redovisat ytterligare projekt som omedelbart kan genomföras. Motionärerna föreslår därför att regeringen skall återkomma till riksdagen dels med en detaljerad kostnadsberäkning av projekten i fråga, dels med förslag till ytterligare åtgärder i enlighet med vad som föreslås i motionen.

Vpk tar upp sysselsättningsfrågorna i Norrbotten i en särskild motion 2355. Följande icke tidigare behandlade yrkanden har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet :

— Riksdagen bör begära att regeringen låter utarbeta en plan för Norrbottens industriella utveckling med insatser inom gruv-, stål- och skogshanteringen,

— inrättande av mineraltekniskt utvecklingscentrum (MUC) i Norrbotten,

— resurser till MEFOS för studier av avfosforisering av järnmalm,

— inrättande av en utbildnings- och forskningsenhet rörande energifrågor vid högskolan i Luleå,

— lokaliseringsstöd för uppförande av ett apatitverk i Malmberget,

— riktat stöd till ASSI för det s. k. tonträprojektet i Seskarö,

— riksdagen bör begära åtgärder och förslag av regeringen för att lösa råvaruförsörjningen för den norrbottniska skogsindustrin.

I motion 2358 yrkar Eva Winther (fp) att 75% stöd bör kunna utgå för turistprojekt i Torneträskområdet. Kerstin Nilsson (s) och Ingvar Svanberg (s) föreslår i motion 2347 att glesbygdsdelegationen skall få i uppdrag att utreda och söka förverkliga ett hemslöjds- och hantverkshus för Övertomeåbygdens hemslöjdsförening.

AU 1981/82:23

134¶Utskottet tar först upp en fråga av stor principiell betydelse för regionalpolitiken sorn behandlas i propositionen, nämligen förhållandet mellan de åtgärder som har långsiktig effekt, t. ex. det regionalpolitiska stödet, och åtgärder som har mer eller mindre kortsiktig karaktär, t. ex. de arbetsmarknadspolitiska insatserna och transfereringarna. Det sägs i propositionen att regeringen ger de långsiktigt verkande åtgärderna prioritet. Utskottet vill understryka att detta sker så att arbetsmarknaden i Norrbotten kan förbättras och behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser efter hand kan minskas. Utskottet är medvetet om att en sådan politik till en böljan, innan de långsiktiga insatserna har nått tillräcklig effekt, ställer krav på ökade resurser. Sett över en längre period blir det emellertid enligt utskottets mening likväl samhällsekonomiskt fördelaktigt med ett sådant tillvägagångssätt.

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 113 om att särskilda sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbotten t. o. m budgetåret 1983/84 vidtas inom en ram av 150 milj. kr. Utskottet tillstyrker också att projekt vid behov kan få stöd från denna ram i kombination med regionalpolitiskt eller arbetsmarknadspolitiskt stöd. Utskottet utgår också från att de enskilda projekt som nämns i motionerna 2352 och 2355 prövas i det sammanhanget. Dessa delar av de bägge motionerna behöver inte föranleda några ytterligare åtgärder. Det socialdemokratiska yrkandet att regeringen bör göra förnyad kostnadsberäkning och därefter återkomma till riksdagen med begäran om medel avstyrks. Enligt vad utskottet har erfarit kan de nämnda projekten genom kombination av annat stöd genomföras till den del kostnaderna infaller under de närmaste budgetåren. Det finns mot bakgrund av bl. a. malmfältsutredningens arbete inte anledning att nu ta ställning till behovet av medel efter budgetåret 1983/84.

När det gäller förslag i övrigt i proposition 113 och refererade motioner vill utskottet anföra följande.

Förslaget i propositionen om att lokaliseringsstöd skall lämnas till Kiruna kommun för att uppföra en lokal vilken får hyras ut till företag som arbetar med administrativ produktion tillstyrks. Sådan produktion är som anförs i propositionen en lämplig komplettering av näringslivet i malmfälten.

1 fråga om förslaget i motion 2358 att förhöjt statsbidrag med 75 % av investeringskostnaderna skall få lämnas till turistanläggningar i Torneträskområdet är det utskottets mening att om ett förhöjt bidrag skall utgå i andra fall än dem som anges i propositionen bör så ske till turistanläggningar i Tometräskområdet. Det ankommer på regeringen att bedöma marknadsutrymmet för en ytterligare utbyggnad av turistnäringen i området. Kostnader får täckas genom de extra medel som nu tillstyrks. Vad utskottet har uttalat på denna punkt med anledning av propositionen och motionen bör regeringen underrättas om.

När det gäller förslagen i vpk:s motion 2355 om en plan för Norrbottens

AU 1981/82:23

industriella utveckling och åtgärder för att säkra tillgången på skogsråvara får utskottet hänvisa dels till det arbete som sker i länet inom länsplaneringens ram, dels till den särskilda utredning om malmfälten som har tillkallats. Med det anförda avstyrks motion 2355 i denna del.

Den utredning som föreslås i motion 2347 av frågan om ett hemslöjdsoch hantverkshus för Övertorneåbygden är en naturlig uppgift för länsmyndigheterna. Länsstyrelsen förfogar över medel för utredning m. m. av projekt som har regionalpolitisk betydelse. Motionen bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Regeringen tar upp sysselsättningsfrågorna i Norrbotten även i kompletteringspropositionen (prop. 1981/82:150 bilaga 4) och föreslår där att ytterligare 150 milj. kr. bör ställas till regeringens förfogande till särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i länet. Statsrådet Eliasson som varit föredragande i ärendet anför att medlen i första hand bör användas för investeringar inom industri-, mineral- och energisektorn men insatser bör kunna göras även inom turistnäringen. Bidrag bör även kunna ges till projektering av kommunala objekt vilka beräknas kunna tidigareläggas av sysselsättningsskäl. Vidare nämns projekt i glesbygd och projekt för nyföretagande och företagsutveckling. Bidraget bör enligt propositionen kunna kombineras med annat statligt stöd, varvid det sammanlagda stödet får uppgå till högst 75% av kostnaderna.

Tre motioner med anledning av kompletteringspropositionen tar upp sysselsättningsfrågor rörande bl. a. Norrbotten.

Socialdemokraterna framför i motion 2547 att inventeringar av tänkbara investeringar av beredskapskaraktär i Norrbotten har redovisats av AMS omfattande projekt för 239 milj. kr. och av länsstyrelsen för 340 milj. kr. Statsanställdas förbund har redovisat tidigareläggningar av investeringar inom SJ för ca 170 milj. kr. Motionärerna föreslår mot den bakgrunden att riksdagen avvisar regeringens förslag om 150 milj. kr. till särskilda åtgärder och i stället anvisar 250 milj. kr. för beredskapsarbeten i Norrbotten. Även moderata samlingspartiet yrkar i motion 2551 avslag på regeringens förslag om medel för särskilda sysselsättningsskapande åtgärder. I stället yrkar motionärerna på differentiering av arbetsgivaravgifterna och sänkning av energiskatten i Norrbotten i enlighet med det förslag i motion 2289 som utskottet har behandlat i det föregående.

Vpk föreslår i sin partimotion 2555 dels att anslaget till särskilda sysselsättningsskapande åtgärder ökas till 300 milj. kr. — bl. a. för stöd till apatitverk i Malmberget och för utbyggnad av Kallax flygplats — dels att åtgärder vidtas för framställning av konstgödsel i Kiruna.

Vad först gäller regeringens förslag i proposition 150 om ett reservationsanslag av 150 milj. kr. för särskilda sysselsättningsskapande åtgärder delar utskottet socialdemokraternas uppfattning att — mot bakgrund av de förslag till beredskapsprojekt som redovisats av AMS och länsstyrelsen i Norrbotten — medel inte bör anvisas på det sätt regeringen har föreslagit. I

AU 1981/82:23

stället .bör 250 milj. kr. avsättas för beredskapsarbeten i Norrbotten. Regeringens förslag på denna punkt bör alltså avslås. Härigenom tillgodoses också moderata samlingspartiets yrkande i motion 2551. Vad beträffar användningen av medlen för beredskapsarbeten bör regeringen vara oförhindrad att utnyttja högst 2,5 milj. kr. för tillfälliga personalförstärkningar av arbetsförmedlingen i länet. Vpk:s förslag om att 300 milj. kr. skall anvisas för sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbotten avstyrks.

Förslaget i moderata samlingspartiets motion 2551 om ytterligare sänkning av arbetsgivaravgiften och sänkt energibeskattning i Norrbotten avstyrks med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i betänkandet vid behandling av motion 2289 i motsvarande delar.

Förslaget i vpk:s motion 2555 om att inledande åtgärder bör vidtas för framställning av konstgödsel i Kiruna behöver inte föranleda någon åtgärd. Sådana åtgärder kan nämligen vidtas med anlitande av bl. a. reguljärt regionalpolitisk! stöd.

Utskottet övergår härefter till att behandla förslag till åtgärder i Västerbottens län.

John Andersson har i motion 1498 pekat på behovet av riktade åtgärder för Västerbottens län. Bl. a. nämns investeringar i kollektivtrafiken, insatser inom jordbruks- och livsmedelsproduktion, insatser för att främja exploatering av mindre malmförekomster samt skogsvårdsåtgärder som beredskapsarbeten.

Utskottet vill först konstatera att behovet av insatser i länet kommer till uttryck i det förslag till stödområdesindelning som utskottet behandlat tidigare i betänkandet. Förslaget innebär nämligen att samtliga kommuner utom Umeå kommun placeras i stödområde, varav fem kommuner i stödområde A.

Med anledning av de konkreta åtgärdsförslagen i motionen vill utskottet hänvisa till att projekt av det slag motionären för fram bör kunna utföras inom ramen för länsplaneringsarbetet. Som tidigare redovisats i betänkandet föreslås länsstyrelserna erhålla särskilda medel för utvecklingsarbete m.m. Utskottet vill slutligen tillägga att beredskapsmedel för åtgärder inom skogsvården kan utgå med nu gällande regler och också lämnas, främst i skogslänen.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motion 1498 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I ett flertal motioner behandlas situationen i Västernorrlands län.

I motion 454 av Sven Henricsson (vpk) föreslås att regeringen skyndsamt skall pröva frågan om särskilda åtgärder i länet. I motionen redovisas förslag som finns upptagna i länsplaneringsarbetet. Det gäller bl. a. skilda energiprojekt, åtgärder för att främja industriell samverkan i regionen Tröndelag, Jämtlands och Västernorrlands län, inrättande av ett naturpro -

AU 1981/82:23

duktcentrum i Ådalen, maximala bidrag till kommunala industrilokaler även i kommunernas centralorter, medel till särskilda arbetsgrupper i Kramfors resp. Köpmanholmen, inrättande av ett regionalt investmentbolag samt 450 milj. kr. i statliga medel för tidigareläggningar av investeringar inom hälso- och sjukvården.

Bo Forslund m.fl. (s) begär i motion 838 att regeringen skall vidta åtgärder för att förstärka industristrukturen i länet. Bland de förslag till insatser som förs fram kan nämnas framtagandet av ett åtgärdsprogram för skogsnäringen, vissa punktinsatser för övrig basindustri, ett stöd på ca 340 milj. kr. för investeringar inom industrin, vägar och järnvägar samt turistanläggningar vid Höga kusten.

I motionen föreslås slutligen att statlig verksamhet bör lokaliseras till länet. Slutligen föreslås i motion 1510 av Sven Henricsson (vpk) att ett särskilt åtgärdsprogram bör utarbetas för Sollefteå kommun.

De motioner om Västernorrlands län som utskottet behandlar i detta sammanhang speglar de problem länet brottas med. För länets industriella utveckling är främst skogsindustrin av stor betydelse. De strukturproblem som branschen genomgått har därför fått kännbara verkningar i länet. Det är mot denna bakgrund naturligt att initiativ förs fram som syftar till en förstärkt industristruktur i länet.

Utskottet har tidigare redovisat att de kommuner i länet som har de största problemen, dvs. kommunerna Sollefteå, Ånge och vissa delar av Örnsköldsvik, föreslås ingå i stödområde B och ytterligare ett par kommuner samt resterande delar av Örnsköldsviks kommun i stödområde C.

Som framgår av motionerna bedriver länsstyrelsen ett intensivt arbete för att komma till rätta med problemen i länet. Det är f. ö. på denna nivå och på det kommunala planet som åtgärdsprogram av det slag motionärerna efterlyser bör tas fram. Som nämnts tidigare i betänkandet tillstyrker f. ö. utskottet regeringens förslag att länsplaneringsarbetet skall särskilt behandla bl. a. den industriella utvecklingen i länet samt att länsstyrelserna skall tilldelas särskilda medel för sitt utvecklingsarbete m. m.

Flera av de projekt som presenteras i motionerna har f. ö. kommit i gång, varav en del med stöd från länsstyrelsen. Det gäller bl. a. ett naturproduktcentrum i Ådalen, arbetet i den s.k. Kramforsgruppen och i Köpmanholmsgruppen. Vattenfall har vidare fått i uppdrag att projektera det arbete för eventuell överföring av naturgas från Nordnorge som tas upp i motion 454.

Beträffande frågor om inrättande av regionala investmentbolag och om reglerna för bidrag till kommunala industrilokaler vill utskottet hänvisa till vad tidigare sagts om stöd i sådana fall i betänkandet. I avsnittet om regionala investmentbolag tillstyrker utskottet propositionens förslag att sådana bolag med privata intressenter skall kunna bildas med statligt stöd i stödområdeslänen. I sammanhanget kan erinras om att yrkanden om ett statligt industricentrum i Sollefteå har behandlats av utskottet i avsnittet om Stiftelsen Industricentra.

AU 1981/82:23

138¶Utskottet har i annat sammanhang (AU 1979/80:17) ställt sig bakom förslag om statligt stöd för att möjliggöra tidigareläggning av landstingsinvesteringar i Norrbottens län. Utskottet uttalade därvid att det ställningstagandet får ses som en extraordinär åtgärd mot bakgrund av de speciella sysselsättningsproblemen i Norrbotten. Utskottet är därför inte berett ställa sig bakom förslag härom för Västernorrlands län.

Utskottet vill slutligen beträffande decentralisering av statlig verksamhet hänvisa till vad tidigare sagts i betänkandet i frågan. Bl. a. ställer sig utskottet bakom regeringens principiella inställning att främst skogslänen bör prioriteras när statlig verksamhet decentraliseras. I det här sammanhanget tar emellertid utskottet upp ett konkret yrkande i motion 846 av Martin Segerstedt (s) och Roland Brännström (s) om statlig lokalisering till Ånge kommun. Motionärerna begär att 1,15 milj. kr. av regionalpolitiska medel bör anvisas till lantmäteriverket för inrättande av en kartkonserveringscentral i kommunen.

Frågan om inrättande av en kartkonserveringscentral i Ånge har tidigare i år prövats av civilutskottet i betänkande CU 1981/82:21. Utskottet uttalade därvid att regeringen snarast borde vidta åtgärder för att skapa de organisatoriska förutsättningarna för en sådan verksamhet. När det gäller val av lokaliseringsort framhöll utskottet att den frågan bör avgöras även utifrån regionalpolitiska grunder. Riksdagen biföll utskottets hemställan på denna punkt.

Enligt vad arbetsmarknadsutskottet inhämtat pågår f. n. ett beredningsarbete i frågan inom regeringens kansli. I det arbetet ingår även att överväga finansieringsfrågan. Utskottet vill stryka under vikten av att regionalpolitiska hänsyn bör väga tungt vid val av lokaliseringsort vid ett inrättande av en kartkonserveringscentral. En lokalisering till Ånge kommun framstår utifrån dessa utgångspunkter som väl motiverad. Ånge har f. ö. föreslagits som lämplig lokaliseringsort av den arbetsgrupp inom lantmäteriverket som haft att utreda frågan om inrättande av en kartkonserveringscentral.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört bör de här upptagna motionerna 454, 838, 846 samt 1510 inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

De regionalpolitiska problemen i Jämtlands län behandlas i ett antal motioner.

Marianne Stålberg m. fl. (s) föreslår i motion 2124 att ett åtgärdsprogram för länet tas fram. Bland förslagen kan nämnas insatser för att utveckla de industrier och övrig sysselsättning som baseras på inlandets naturliga förutsättningar, statlig finansiering av en pilotanläggning för träbearbetning samt särskilt stöd till Bräcke kommun. Tidigare i betänkandet har behandlats motionens förslag om industricentrum i Sveg, som f. ö. tillgodoses genom propositionens förslag och om en satsning på kombinations -

AU 1981/82:23

sysselsättning i glesbygden. Andra förslag som motionärerna fört fram behandlas av andra utskott, t. ex. medel till högskolan i Östersund för forskning om inlandsfrågor.

1 motion 1980/81:2202 av Eivor Nilsson (c) — som väcktes under föregående riksmöte med anledning av proposition 1980/81:195 om avveckling av Sölvbackaprojektet - anförs att riksdagens och regeringens motstridiga beslut i frågan om utbyggnad av Sölvbackaströmmarna inneburit en förryckning av arbetsmarknadsläget och näringslivets förutsättningar till långsiktig planering. Härtill kommer att de särskilda medel regeringen tidigare föreslagit för åtgärder i Bergs kommun nu inte längre är aktuella. Regeringen bör mot denna bakgrund ställa särskilda medel till förfogande för länsstyrelsen i Jämtlands län för att i samarbete med Bergs kommun genomföra åtgärder som syftar till ett ökat antal sysselsättningstillfällen i kommunen.

Utöver vad tidigare sagts om problemen i Jämtlands län kan nämnas att länet är det minst industrialiserade i riket samt att de lokala arbetsmarknaderna bortsett från Östersundsregionen är små. De industrier som finns har i allmänhet få anställda. Jord- och skogsbruket har fortfarande stor betydelse för länets sysselsättning. Kännetecknande för arbetsmarknaden är bl. a. den mycket höga andelen förtidspensionärer.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om förslaget till stödområdesindelning - som redovisas tidigare i betänkandet - och som innebär att samtliga kommuner placeras i stödområde, varav Strömsund, Berg, Ragunda samt delar av Krokom i stödområde A.

Inom länet har bedrivits ett omfattande arbete i syfte att åstadkomma en industriell utveckling i länet. Bergs kommun tillhör därvid de kommuner som särskilt uppmärksammats. Som tidigare framhållits kommer länsstyrelsen att erhålla medel för bl. a. projektarbete som skall syfta till en industriell utveckling i länet. Den betydelse det nya bolaget Z-invest kan få för den industriella utvecklingen i länet bör även nämnas. Bolaget har bildats efter riksdagens beslut. Det har 5 milj. kr. i aktiekapital och skall erhålla ytterligare 25 milj. kr. under en femårsperiod. Landstinget bidrar därutöver med 1 milj. kr. per år. I sammanhanget bör vidare erinras om att utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom förslaget i propositionen att ett statligt industricentrum uppförs i Sveg. Yrkanden härom i motionerna 2124 av Marianne Stålberg m.fl. (s) och 1975 av Eivor Nilsson (c) och Stina Eliasson (c) har därmed tillgodosetts.

När det gäller utvecklingen i glesbygden vill utskottet peka på betydelsen av att olika sysselsättningar kan kombineras. Utskottet har tidigare i betänkandet berört dessa frågor i anslutning till ett yrkande härom i motion 2124. Utskottet har därvid framhållit att de skilda hinder som i dag kan föreligga för sådan verksamhet bör undanröjas.

Avslutningsvis vill utskottet med anledning av yrkandet i motion 1884 om lokalisering av statlig verksamhet till länet hänvisa till vad tidigare

AU 1981/82:23

sagts om att främst skogslänen bör prioriteras vid decentralisering av sådan verksamhet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2124 i aktuell del och 2202.

Utskottet övergår härefter till att behandla motionerna 1534 av Marianne Stålberg m.fl. (s, m, c) och 1972 av Hans Lindblad (fp) och Rolf Sellgren (fp) i vilka begärs statliga medel för genomförande av en försöksverksamhet i Jämtlands län. Förslaget, som utarbetats inom länsstyrelsen, innebär att länet skall bli försökslän för att under en period av fem år pröva en friare användning av statliga regionala medel och nya samarbetsformer mellan regionala statliga organ. Syftet med verksamheten är en bättre samordning och därmed ett bättre tillvaratagande av resurserna inom olika sektorer. För att underlätta och stimulera en sådan verksamhet fordras särskilda insatser. Motionärerna föreslår därför att ett årligt anslag på 50 milj. kr. skall tillföras länet under den femåriga försöksperioden.

Utskottet ställer sig — liksom förra året — positivt till att man inom länen eftersträvar en bättre samordning av de statliga insatserna för ett mer effektivt utnyttjande av de samlade resurserna. Som utskottet tidigare i betänkandet redovisat kommer en effektivare sektorssamordning inom länsplaneringsarbetet att eftersträvas. I propositionen uttalas även att den här aktuella försöksverksamheten i Jämtland bör utvärderas. Av det anförda framgår att det försöksprojekt som planerats i länet väl överensstämmer med statsmakternas principiella inställning till hur planeringsarbetet i länen bör bedrivas. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå riksdagen en ekonomisk satsning på den nivå som motionärerna tänker sig. Utskottet vill i stället förorda att arbetet bedrivs i mindre skala inom ramen för länsplaneringsarbetet och med utnyttjande av de medel regeringen enligt förslaget avses ställa till länsstyrelsens förfogande för utvecklingsarbete, lokaliseringsstöd och glesbygdsstöd inom ramen för det samlade anslaget.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1534 och 1972.

Utskottet övergår härefter till att behandla motion 2295 av Arne Nygren m.fl. (s) om utvecklingen i skogslänen.

Enligt motionärerna har utvecklingen i skogslänens glesbygdsområden varit negativ sedan år 1975. Den förda politiken har givit ett mycket dåligt resultat och några åtgärder från regeringens sida för att styra t. ex. industrisysselsättningen norrut har enligt motionärerna inte förekommit. Mot denna bakgrund begär de bl. a. effektivare styrinstrument för lokaliseringspolitiken. Det yrkandet har utskottet tidigare tagit ställning till i avsnittet om lokaliseringssamråd. Motionärerna föreslår vidare att särskilda åtgärder skall sättas in i skogslänen. Bl. a. framhålls behovet av lokalisering av statlig verksamhet.

Utskottet har i inledningen till detta avsnitt berört utvecklingen i de fyra

AU 1981/82:23

nordligaste länen. Utskottet har också slagit fast att de regionalpolitiska problemen är traditionellt störst i denna del av riket. Som kommer att redovisas i ett senare avsnitt är de regionalpolitiska problemen emellertid betydande även i övriga skogslän. Samtidigt vill utskottet erinra om vad som sagts i ett inledande avsnitt i betänkandet att den tidigare negativa utvecklingen i främst Norrlandslänen med en betydande utflyttning har kunnat bromsas upp. För åtskilliga kommuner även i de inre delarna av denna landsdel redovisas f. ö. en positiv befolkningsutveckling sedan år 1975. Regionalpolitiken har således - trots dess begränsningar - haft viss effekt. Den beskrivning av utvecklingen och lokaliseringspolitikens effekter som redovisas i motionen ger enligt utskottets uppfattning mot denna bakgrund inte en rättvisande bild av vad som hänt i de aktuella länen sedan mitten av 1970-talet.

Beträffande behovet av särskilda åtgärder i skogslänen vill utskottet hänvisa till vad ovan sagts beträffande länsplaneringsarbetets inriktning och om de regionalpolitiska resurserna i form av lokaliseringsstöd m.m. samt åtgärdsmedel till länsstyrelserna. I sammanhanget vill utskottet slutligen erinra om att skogslänen föreslås bli prioriterade vid lokalisering av statlig verksamhet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2295 i aktuell del.

Norra Mellansverige

Under denna rubrik behandlas Gävleborgs. Kopparbergs, Värmlands, Örebro och Västmanlands län.

Beroendet av basnäringarna gruv-, järn-, stål- och skogsindustrin är det kanske mest kännetecknande draget i dessa län. Strukturförändringar inom nämnda branscher har påverkat länen hårt. Flera mindre bruksorter har ett särskilt utsatt läge. Enligt en i dagarna presenterad rapport från industriverket väntas f. ö. industrisysselsättningen i främst de här aktuella länen minska påtagligt under de närmaste åren till följd av utvecklingen främst inom stålindustrin.

I Gävleborgs län försörjer basindustrierna direkt eller indirekt 125 000 av länets 294 000 invånare. Efter Norrbotten är Gävleborg det län som är mest beroende av basnäringarna. Särskilt utpräglat är detta i Sandvikens, Hofors och Söderhamns kommuner. Omkring 25 av länets tätorter är på ett avgörande sätt direkt beroende av vad som händer i de berörda branscherna. Den öppna arbetslösheten är hög i länet och överträffades under år 1981 endast av Norrbotten, Västerbotten och Värmland. Den svåraste arbetsmarknadssituationen finnér man i Ljusdals kommun.

Även i Kopparbergs län har, som nämnts tidigare, strukturförändringarna inom gruv- och stålindustrin stor betydelse för länets utveckling. Ett flertal mindre orter har drabbats av nedläggningar. Enligt länsstyrelsens bedömning kommer industrisysselsättningens tillbakagång att fortgå under

AU 1981/82:23

142¶Karta 13

Stockholms län. Östra och norra mellansverige

C

KaSsas*? län

GÄVLEBORGS'LÄN - .

°PP^<BbeWs LAN

CACNEf

UPPSALA LÄN'

fAN LAN D S

SUf\'' r’ «i«rAo]

EDA U

C ^^ÄN^ LAN VI -

STOCK'

e- ^ 1

4 P* Vi

OREBRO LAN-"';

"

----- < [-SODERMAN LANDS LAl

c ,9?

_sX«ie' i

ffo«v

/ iCUMt/t- \

HÅ^e„e £L

<Sr*i

VÄtin

1980-talet. Befolkningsutvecklingen har för länet som helhet varit positiv under 1970-talet. Förvärvsfrekvensen bland kvinnorna är dock ovanligt låg i flera av länets kommuner. I kommunerna Vansbro, Ludvika och Malung uppmättes under år 1981 mycket höga arbetslöshetstal, särskilt bland ungdomen. De regionalpolitiska problemområdena är dels Älvdalens, Malungs och Vansbro kommuner samt Orsa kommun i den norra länsdelen, dels Ludvika, Smedjebacken och Avesta kommuner i den södra länsdelen.

Värmlands län är ett av de län som f. n. har de största problemen på arbetsmarknaden. Under första kvartalet 1982 fanns det åtta arbetslösa per ledig plats. Även här har kraftiga strukturförändringar skett inom basnäringen med betydande sysselsättningsminskningar som följd. Länet

AU 1981/82:23

har i likhet med övriga skogslän stora inomregionala problem. 1970-talets befolkningsutveckling har inneburit en fortsatt omfördelning av länets befolkning till Karlstadsregionen. De industridominerade kommunerna i länets östra och nordöstra delar har under 1970-talets senare de! haft en betydande nettoutflyttning. Det är också i dessa områden de högsta arbetslöshetstalen uppmäts.

Örebro läns totala folkmängd har under 1970-talet förändrats obetydligt. Däremot har andelen äldre ökat. I de båda största kommunerna Örebro och Karlskoga har folkmängden minskat genom utflyttning till främst de närliggande kommunerna Nora, Kumla och Hallsberg resp. Degerfors. I övrigt har särskilt Hällefors och Ljusnarsberg fått vidkännas en negativ befolkningsutveckling.

Förvärvsfrekvensen för länet som helhet överensstämmer i stort med riksgenomsnittet. Arbetslösheten är något högre än i riket i övrigt. Behovet av nya arbetstillfällen är stort i Hällefors och i synnerhet i Ljusnarsberg, där arbetslösheten är väsentligt högre än i länet i övrigt. Även norra delen av Lindesbergs kommun uppvisar problem.

Befolkningsutvecklingen i Västmanlands län kännetecknades av en snabb expansion fram till år 1970. Därefter har den varit svagt stagnerande och denna tendens väntas enligt prognoserna bli bestående fram till år 1990. I Köping, Norberg och Fagersta har invånarantalet minskat kraftigt, i den senare kommunen med över 11 % sedan år 1970.

De största sysselsättningsproblemen återfinns i Fagerstaregionen. Näringslivet är i de flesta kommunerna starkt beroende av en eller ett fåtal branscher. Västmanlands län är det län som har den största industrisysselsättningen. År 1980 låg industriandelen på 37%. Strukturförändringar inom industrin har medfört nedskärningar och nyligen har nya sådana tillkommit. Därtill kommer att industrin i länet i ovanligt hög grad är exportberoende.

I ett stort antal motioner behandlas problemen i den aktuella delen av riket och förslag till åtgärder presenteras.

I vpk:s partimotion 289 begärs att ett åtgärd sprogram skall utarbetas för Bergslagen. Bl.a. föreslås att stålindustrin skall utvecklas och att verkstadsindustrin skall etableras i regionen.

I motion 459 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) föreslås att åtgärdsprogram tas fram för Gävleborgs län. Bland de åtgärder som redovisas i motionen kan nämnas strukturplaner inom för länet viktiga basnäringar, lokalisering av statlig verksamhet, förstärkning av det regionalpolitiska stödet, inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag, förstärkt stöd till länets primära turistområden samt fortsatt utveckling av det statliga industricentrat i Ljusdal.

I motion 634 av Axel Andersson m. fl. (s) yrkas att decentraliseringsdelegationen bör ägna särskild uppmärksamhet åt Gävleborgs län med hänvisning till länets låga andel statligt sysselsatta. De statliga tjänsterna inom länet bör vidare få en jämnare inomregional fördelning.

AU 1981/82:23

144¶Bertil Måbrink (vpk) yrkar i motion 1485 att en utvecklingsplan utarbetas för förädlings- och tillverkningsindustrin i länet. I motionen redovisas ett stort antal konkreta förslag till åtgärder inom skilda sektorer. Slutligen föreslås att en arbetsgrupp med företrädare för fackliga organisationer, politiska partier och forskare skall tillsättas i länet.

I motion 1505 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors (s) begärs åtgärder för att trygga sysselsättningen på bruksorterna i Gästrikland. Bl. a. framhålls behovet av en ökad differentiering av näringslivet och en utveckling av stålindustrin. Motionärerna anser vidare att en ökad satsning bör göras på forskning och utveckling i anslutning till befintliga företag. Slutligen föreslås att statlig verksamhet bör lokaliseras till bruksorterna.

Johan Olsson m. fl. (c) hemställer i motion 1978 att ett program tas fram med förslag till åtgärder som skall syfta till förbättrade förutsättningar för jord- och skogsbruket samt till en ökad differentiering av näringslivet på orter med ensidigt näringsliv. Motionärerna förordar även bl. a. en ökad decentralisering av det regionalpolitiska stödet och lokalisering av statlig verksamhet till länet.

Slutligen föreslår Bertil Måbrink (vpk) i motion 1606 att Söderhamn skall prioriteras vid utlokalisering av statlig industri- och förvaltningsverksamhet.

I motion 1506 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) föreslås ett stort antal åtgärder för att främja utvecklingen i Kopparbergs län. Bland de förslag som återfinns i motionen kan nämnas en förstärkning av näringslivets utvecklingsmöjligheter, insatser för att trygga arbetstillfällen i speciellt utsatta regioner, stöd till regionala och lokala investmentbolag samt igångsättande av anläggningsarbeten och vägbyggen.

I motion 2297 av Rolf Rämgård (c) yrkas att Dalarna och Moraregionen skall ges ett ökat regionalpolitisk! stöd.

För Värmlands län begärs i motion 471 av Raul Blucher (vpk) att en utvecklingsplan för förädlings- och tillverkningsindustrin tas fram, att en särskild arbetsgrupp tillsätts samt att statligt stöd skall utgå till lokala fackliga studiecirklar om industriell utveckling inom nedläggningshotad värmländsk industri.

I motion 2009 av Sven Aspling m. fl. (s) föreslås ett stort antal åtgärder som syftar till att främja utvecklingen i Värmlands län. Bl. a. begärs att lokaliseringsstöd skall utgå för byggande av kommunala industrilokaler i länet under budgetåren 1981/82—1983/84, att statlig verksamhet skall lokaliseras till länet samt att länsstyrelsen skall tilldelas ytterligare medel för utvecklingsarbete m.m. Motionärerna återkommer även till tidigare år framförda krav på att regeringen skall ta upp överläggningar med Värmlands läns landsting om tidigareläggning av landstingskommunala investeringar. Slutligen kan nämnas att motionärerna framhåller vikten av förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser i länet.

AU 1981/82:23

145¶Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) anser i motion 1515 att riksdagen i år liksom förra året bör besluta om ett särskilt bidrag på 20 milj. kr. till sysselsättningsfrämjande åtgärder i länet. Medlen bör tas ur de arbetsmarknadspolitiska anslagen.

Vidare föreslås i motion 2349 av Karl-Eric Norrby m.fl. (c, fp) att de särskilda problemen i Värmlands län beaktas vid länsfördelningen av resurserna för regionala utvecklingsinsatser.

Slutligen behandlas i motion 2292 av Olle Göransson m. fl. (s) problemen iVästmanlands län. I motionen begärs att Hallstahammar och Surahammar skall utses till s. k. kriskommuner för en treårsperiod, vilket skulle innebära möjligheter till lokaliseringsstöd för investeringar över 7 milj. kr. Vidare föreslås att medel till regionala utvecklingsinsatser skall tillställas länsstyrelsen med hänsyn tagen till utvecklingen i Hallstahammar och Surahammar samt till förlusten av befintliga stödmöjligheter till Salaregionen.

Utskottet konstaterar att det stora antalet motioner om utvecklingen i de i detta avsnitt redovisade länen i Mellansverige har en gemensam problembild. De berörda länen har alla drabbats hårt av strukturförändringarna inom järn-, stål-, gruv- och skogssektorerna. I många orter där beroendet har varit stort av industriell verksamhet inom dessa sektorer har konsekvenserna blivit speciellt allvarliga. Som återspeglas i motionerna är det mot denna bakgrund angeläget att åstadkomma en ökad differentiering av näringslivet i dessa län. Detta är inte minst viktigt med tanke på den tidigare nämnda prognosen om en fortsatt nedgång i industrisysselsättningen i de här aktuella länen, främst beroende på utvecklingen inom stålindustrin.

I syfte att få till stånd ny industriell verksamhet i bruksorterna beslöt riksdagen förra året efter förslag från arbetsmarknadsutskottet en temporär förstärkning av det regionalpolitiska stödet till i princip den nivå som gäller inom stödområde 4. Detta innebar bl. a. möjlighet att bevilja stöd till kommunala industrilokaler. Vidare har riksdagen under de två senaste åren - också efter initiativ från utskottet — anslagit särskilda medel - sammanlagt 32 milj. kr. — för insatser i Värmland i syfte att främja den industriella utvecklingen i länet.

I betänkandet har tidigare redovisats förslag som är av betydelse för den industriella utvecklingen. Utskottet vill först erinra om förslaget till stödområdesindelning - som f. ö. framgår av kartbilden i inledningen till detta avsnitt — som innebär att de kommuner som bedöms ha de största problemen i de aktuella länen - däribland flertalet brukskommuner - placeras i stödområde. Utskottet har därvid förordat att utöver regeringens förslag även bl. a Söderhamn i Gävleborgs län samt Säffle och Arvika i Värmlands län skall ingå i stödområde C. Utskottet har även gjort särskilda uttalanden om möjligheterna till stöd i kommuner utanför stödområde som drabbats av strukturkriser.

10 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

146¶Utskottet vill även erinra om vad tidigare sagts om stöd till kommunala industrilokaler, regionala investmentbolag samt statliga industricentra. Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstaganden bl. a. att inga nya industricentra - utöver de föreslagna i Gällivare och Sveg - bör byggas upp f. n. Däremot har regeringen nyligen beslutat att industricentret i Ljusdal skall byggas ut. I stödområdet skall vidare finnas möjlighet till finansiellt stöd för igångsättning av regionala investmentbolag. De särskilda medel som förra året tilldelades Värmland har f. ö. bl. a. använts för bildandet av ett nytt regionalt investmentbolag i länet, Wermia AB.

Det arbete på regionala åtgärdsprogram som motionärerna för fram bör enligt utskottets uppfattning bedrivas på den regionala och lokala nivån. Som tidigare nämnts föreslås bl. a. att arbetet med att ta fram regionala industriprogram prioriteras i länsplaneringen. Länsstyrelsen kommer också enligt förslaget att tilldelas särskilda medel för projektarbete m. m. av det slag som efterlyses i vissa motioner. Finansiellt stöd kan därmed också utgå för bildande av arbetsgrupper m. m. Utskottet har f. ö. anledning räkna med att fördelningen av medlen sker - liksom hittills — mot bakgrund av problemens omfattning.

Utskottet är inte berett att föreslå vilka kommuner som bör utses till s. k. kriskommuner, dvs. kommuner utanför stödområdet där regionalpolitisk! stöd under en begränsad tid skall kunna lämnas med upp till 30 % i bidrag av investeringskostnaderna vid utbyggnad av företag. Det får ankomma på regeringen att göra dessa överväganden.

Som tidigare redovisats har riksdagen beslutat om särskilda medel till Värmlands län under de två senaste åren. Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka motionsyrkanden om en liknande extraordinär insats även i år. Som ovan nämnts utgår utskottet från att de regionalpolitiska medel som skall handhas av länsstyrelserna fördelas efter de behov som föreligger. Det finns mot denna bakgrund anledning att räkna med att Värmlands län tilldelas större resurser än vad länets andel befolkningsmässigt sett skulle motivera. Slutligen vill utskottet erinra om sitt tidigare ställningstagande beträffande inplacering i stödområden, som bl. a. innebär att ytterligare två kommuner i länet utöver propositionens förslag — Arvika och Säffle - föreslås ingå i stödområde.

Utskottet avvisar yrkandet i motion 2009 av Sven Aspling m. fl. (s) om ett riksdagsuttalande till förmån för överläggning mellan regeringen och Värmlands läns landsting om tidigareläggning av landstingskommunala investeringar. Utskottet har tidigare framhållit — senast i betänkande AU 1980/81:23 — att riksdagen visserligen tidigare anvisat medel till liknande projekt i Norrbotten, men att ett enhälligt arbetsmarknadsutskott anförde den gången att det var en extraordinär åtgärd som skulle ses mot bakgrund av de speciella sysselsättningsproblemen i Norrbotten. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

I ett flertal motioner begärs lokalisering av statlig verksamhet till resp.

AU 1981/82:23

län. Utskottet vill erinra om vad tidigare sagts om att skogslänen bör prioriteras vid lokalisering av sådan verksamhet. Utskottet har emellertid inte ansett sig böra göra särskilda konkreta utfästelser i den frågan. Frågan om den inomregionala fördelningen av de statliga tjänsterna - som berörs i motion 634 — är uppmärksammad inom decentraliseringsdelegationen. Utskottet utgår även från att den frågan är föremål för överväganden av de regionala organen inom resp. län.

När det slutligen gäller frågan om behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser vill utskottet hänvisa till de beslut om medel härför som riksdagen tagit (AU 1981/82:21, rskr 1981/82:216) samt till utskottets ställningstaganden inom kort med anledning av kompletteringspropositionen (prop. 1981/ 82:150).

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrks motionerna 289, 459, 634, 1485, 1505, 1606, 1978, 1506, 2297, 471, 2009, 1515, 2349 samt 2292 i aktuella delar.

Utskottet tar i detta avsnitt avslutningsvis upp ett yrkande i socialdemokraternas partimotion 1489 med innebörd att regeringen bör redovisa det hittillsvarande arbetet samt planerade åtgärder för att trygga sysselsättningen på bruksorterna. Bakgrunden till yrkandet är att speciella stålortsgrupper med uppgift att initiera nya arbetstillfällen i dessa orter tillkom för några år sedan och att en redovisning av resultatet av arbetet till riksdagen utlovades. Ett likalydande yrkande har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen under de senaste åren. Utskottet har därvid bl. a. hänvisat till att motsvarande arbete numera bedrivs inom ramen för länsstyrelsernas länsplaneringsarbete. De olika länen har f. ö. tilldelats särskilda medel för bl. a. den typen av utredningsarbete. Utskottet utgick vid sin behandling förra året från att resultatet av arbetet skulle redovisas i den aviserade regionalpolitiska propositionen (AU 1980/81:23 s. 69).

Utskottet kan i dag konstatera att den här aktuella verksamheten inte behandlats särskilt i propositionen. I propositionen har i stället länsplaneringsarbetet i stort - i vilket bl. a. arbetet i stålorterna utgör ett väsentligt inslag — beskrivits. Utskottet utgår från att det ansetts vara mest praktiskt att behandla det här aktuella planeringsarbetet som en integrerad del i länsplaneringsarbetet. Med hänvisning härtill bör motion 1489 i denna del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Östra Mellansverige

Under denna rubrik behandlar utskottet Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län.

Uppsala län har de senaste 20 åren haft en kontinuerlig och relativt kraftig folkökning. Sedan år 1960 har invånarantalet ökat med 31 %. Denna ökning har dock kommit nästan uteslutande Uppsala kommun och de södra länsdelarna till del. Norduppland, som i betydande omfattning är beroende av stora och råvarubaserade industrier, har haft en mindre gynn -

AU 1981/82:23

sam utveckling. Färdigställandet av kärnkraftverket i Forsmark kommer att leda till ett försvårat sysselsättningsläge i området. Totalt sett är dock arbetsmarknadssituationen bättre än i flertalet övriga län.

I Södermanlands län har befolkningsutvecklingen varit betydligt mer blygsam, knappt två procentenheters ökning sedan år 1970. Bakomliggande orsak till detta är i första hand den ogynnsamma utvecklingen inom näringslivet. Ca 32% av de sysselsatta år 1980 arbetade inom industrin, vilket är betydligt över riksgenomsnittet. I ungefär motsvarande grad är servicesektorn underrepresenterad. Länets näringslivsstruktur med betydande inslag av företag inom metallmanufaktur-, stål- och tekoindustrin innebär stora problem i dag liksom tidigare. Kriserna inom dessa branscher medför svårigheter att hålla uppe sysselsättningen. Under år 1980 låg förvärvsfrekvensen för länet totalt sett i nivå med riket för männen, medan den för länets kvinnor låg något under riksgenomsnittet. Såväl beträffande befolkningsutvecklingen som näringslivsstrukturen uppvisar länets kommuner sinsemellan stora variationer. Den mest ogynnsamma situationen ur bägge aspekterna har Eskilstuna och Oxelösunds kommuner.

Befolkningen i Östergötlands län har under perioden 1970—1981 ökat i ungefär samma takt som riket. Fram till år 1990 väntas en marginell ökning. Befolkningstillväxten har varit störst i kommunerna Söderköping, Linköping och Mjölby. Kommunerna i den södra delen av länet har däremot kunnat notera ett oförändrat eller minskat invånarantal. I dessa områden finner man även en anmärkningsvärt hög andel av befolkningen i de äldre åldersgrupperna.

Sedan mitten av 1970-talet har arbetsmarknader, i länet expanderat kraftigt totalt sett. Nya arbetstillfällen har i första hand tillkommit inom den tjänsteproducerande sektorn och då främst inom dess offentliga del. Denna ökning har dock motverkats av en minskning inom de varuproducerande näringarna, främst tillverkningsindustrin. Särskilt utsatta i detta avseende har kommunerna Motala och Norrköping varit. Länets arbetslöshet överensstämde år 1981 i stort med riksgenomsnittet. De högsta arbetslöshetstalen kunde uppmätas i kommunerna Motala och Valdemarsvik. Utskottet tar i detta sammanhang upp fyra motioner.

I motion 453 av Hans Alsén m.fl. (s) föreslås att Uppsala län bör utgöra ett försökslän för studier av regionalpolitiska effekter av en omlokalisering av offentlig verksamhet från Uppsala kommun till andra delar av länet.

Utskottet har tidigare uttalat sig för att en omlokalisering inom länen bör eftersträvas i syfte att få en jämnare fördelning av de offentliga tjänsterna mellan kommunerna. Det bör emellertid ankomma på länsstyrelsen i Uppsala län att studera effekterna inom länet av åtgärder i detta syfte. Den skisserade försöksverksamheten torde f. ö. kunna finansiellt stödjas via de medel länsstyrelsen tilldelas för utvecklingsarbete m. m.

Med hänvisning till det anförda bör motion 453 avslås.

AU 1981/82:23

149¶Utvecklingen i Södermanlands län behandlas i motion 1980 av Olle Svensson m. fl. (s). Motionärerna begär bl. a. att åtgärder måste vidtas som syftar till vidareutveckling av länets industriella kapacitet. Vidare förs fram krav på ny statlig verksamhet till länet.

Mot bakgrund av den ovan redovisade beskrivningen av situationen i länet delar utskottet uppfattningen i motionen att den industriella kapaciteten i länet bör vidareutvecklas. Utskottet vill mot denna bakgrund hänvisa till vad tidigare sagts om att länsplaneringsarbetet bör prioritera bl. a. frågor rörande länets industriella utveckling. Inom länet har f. ö. sedan flera år bedrivits ett intensivt arbete som syftat till en förnyelse av industriell verksamhet.

Beträffande lokalisering av statlig verksamhet hänvisar utskottet till vad tidigare sagts i betänkandet om prioriteringar vid sådana beslut.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I två motioner behandlas situationen i Östergötlands län.I motion 833 av Nils Berndtson (vpk) begärs att åtgärder vidtas för att främja utvecklingen i länet. Det program som redovisas innefattar åtgärder inom bl. a. flygplansindustrin. Vidare föreslås vidareförädling av jordbruksprodukter och av trä- och pappersindustrin i länet.

I motion 1532 av Börje Stensson (fp) föreslås ett ökat regionalpolitisk! stöd till Ydre kommun.

Utskottet konstaterar för sin del att strukturproblemen inom för länet viktiga branscher har fått negativa verkningar för sysselsättningen inom vissa länsdelar. Inom länet finns emellertid också - som framhålls i motion 833 — förutsättningar för vidareutveckling av den industriella verksamheten i länet. Här kan nämnas förekomst av universitet och teknisk högskola, avancerad data- och elektronikindustri samt en omfattande flygplanstillverkning. Beträffande flygplansindustrin bör nämnas att den civila delen av den verksamheten inger förhoppningar inför framtiden. Ett beslut om tillverkning av ett nytt svenskt militärt flygplan - det s. k. JAS-planet — bör f. ö. få långsiktigt positiva effekter för industrisysselsättningen i länet bl. a. genom spridningseffekter till underleverantörer.

Inom ramen för länsplaneringsarbetet diskuteras hur länets resurser och förutsättningar skall kunna tas till vara för att stärka arbetsmarknaden. Den industriella utvecklingen kommer f. ö. - som tidigare nämnts - att ytterligare betonas i det fortsatta länsplaneringsarbetet.

Ydre kommun är f. n. placerat i stödområde. Detta får ses som uttryck för de problem kommunen har att brottas med för att hålla sysselsättningen uppe. Regionalpolitisk! stöd kommer även i fortsättingen att behöva sättas in i kommunen. Med det förslag som nu föreligger ges möjlighet att erhålla investeringsbidrag till projekt i kommunen på upp till 20% av investeringskostnaderna.

Med hänvisning till det anförda bör motionerna 833 och 1532 inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.

AU 1981/82:23

150 Stockholms län

Den tidigare så kraftiga befolkningstillväxten i Stockholms län avstannade under början på 1970-talet. Fler flyttade från länet än i motsatt riktning under detta årtionde. Befolkningen har trots detta förhållande ökat mer än riket. Under 1980-talet väntas Stockholms län alltjämt öka mer än riksgenomsnittet. Det kanske mest karaktäristiska draget i länets arbetsmarknad är tjänstesektorns dominans. Tre fjärdedelar av de sysselsatta arbetar inom denna sektor. Industrisysselsättningen har minskat och denna trend väntas bli bestående under 1980-talet. Länets förvärvsfrekvens för kvinnor var år 1980 den högsta i riket medan männens sysselsättningsgrad var något lägre än riksgenomsnittet. Även om arbetslösheten har ökat sedan föregående år är den dock den lägsta i landet. Av de tio kommuner som under första kvartalet år 1982 hade den lägsta relativa arbetslösheten i riket, tillhörde nio Stockholms län.

Utvecklingen i länet behandlas i tre motioner.

I motion 640 av Pär Granstedt m.fl. (c) begärs att regeringen skall tillkalla en arbetsgrupp med företrädare för statsmakterna och Stockholms läns landsting. Arbetsgruppen skall ha till uppgift att utarbeta en plan för att inom en fastställd tid omfördela statliga arbetsplatser i regionen med syfte att uppnå en mer balanserad arbetsmarknad i länet.

En arbetsgrupp bör även tillkallas — även den med företrädare för statsmakterna och landstinget — med uppgift att föreslå samrådsinstrument och styrmedel för att åstadkomma en bättre fördelning av arbetsplatser inom den privata sektorn i länet.

Tommy Franzén m.fl. (vpk) föreslår i motion 1614 en rad åtgärder som syftar till att främja utvecklingen i länet. Bland förslagen kan nämnas en offensiv verksamhet, inrättande av ett tvärvetenskapligt centrum samt förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser.

Slutligen tar Görel Bohlin m.fl. (m) i motion 2336 upp Stockholmsregionens roll som ”motor” för rikets industriella utveckling.

Utskottet har tidigare i avsnittet om planeringstalen behandlat befolkningsutvecklingen i länet. Regeringens av utskottet tillstyrkta förslag innebär en balanserad positiv utveckling för länet. Utskottets ställningstagande avviker på denna punkt från länsstyrelsens bedömning, som skulle innebära att länet skulle ta i anspråk en betydande del — minst 41% - av den totala befolkningsökningen i riket.

Ett problem på arbetsmarknaden i länet har varit den minskande industrisysselsättningen. Arbetsmarknaden har mot denna bakgrund blivit alltmer tjänstebetonad.

Samtidigt kan konstateras att Stockholmsregionen alltjämt är Sveriges största industriella centrum. Som utskottet tidigare år framhållit har därtill företagen i regionen fördelen av en stor lokal marknad och god tillgång till specialister, universitet, högskolor och andra forsknings- och utbildningsorgan. Företagens struktur och organisationer är f. ö. anpassade efter

AU 1981/82:23

dessa förhållanden. Andelen tekniker och andra tjänstemän av de industrisysselsatta är väsentligt högre än i övriga landet.

Det ter sig vidare naturligt att Stockholmsregionens möjligheter att fungera som ett innovationscentrum kan få positiva verkningar även för industrin i landet i övrigt.

När det gäller det konkreta yrkandet i motion 1614 om ett tvärvetenskapligt centrum i länet vill utskottet - i likhet med förra året - hänvisa till det projektarbete som bedrivs i samarbete med utvecklingsfonden, tekniska högskolan och styrelsen för teknisk utveckling.

Utskottet har i tidigare sammanhang uttalat sig positivt om en spridning av arbetstillfällena inom länen. Enligt utskottets uppfattning bör det emellertid i första hand ankomma på de regionala organen att verka för en sådan utveckling. Inom Stockholms län har f. ö. landstinget i dagarna fattat beslut om en flyttning till Handens kommun av fyra av landstingets förvaltningskontor. Huvudsyftet med beslutet är att se till att södra delen av Stockholmsregionen får fler kontorsarbetsplatser.

Vidare vill utskottet hänvisa till att decentraliseringsdelegationen i sitt arbete även bevakar inomregionala fördelningsfrågor.

I sammanhanget kan slutligen nämnas att storstadsregionernas utveckling f. n. studeras inom ramen för ett samnordiskt projekt.

Med hänvisning till det anförda bör motionerna 640, 1614 och 2336 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Västsverige

Utskottet behandlar under denna rubrik Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus samt Hallands län.

Skaraborgs län tillhör de län som ökat sin befolkning mest under senare år. Denna utveckling beräknas fortsätta även under 1980-talet, om än i en lugnare takt än hittills. Liksom under 1970-talet är det Mullsjö och Habo kommuner som växer snabbast. Båda är belägna inom pendlingsavstånd till Jönköping. I Gullspångs, Falköpings, Mariestads och Karlsborgs kommuner har invånarantalet minskat under den senaste tioårsperioden.

Industristrukturen i länet kännetecknas av en stor andel små och medelstora företag. Verkstadsindustrin är den största enskilda industribranschen på 18%. De branschproblem som drabbat framför allt stål-, varvs- och skogsindustrin under 1970-talet har indirekt berört länet. Bland annat har underleverantörer till varvsindustrin haft problem.

Som framgår av de statistiska uppgifterna i bilagan till betänkandet har även Skaraborgs län fatt en försämrad situation på arbetsmarknaden. Särskilt stora var problemen under år 1981 i kommunerna Gullspång och Töreboda. Förvärvsfrekvensen för män var den högsta i landet under år

1980. Sysselsättningen för kvinnor var däremot något lägre än riksgenomsnittet.

Älvsborgs län uppvisar en tämligen ojämn inomregional utveckling.

AU 1981/82:23

152¶Länsdelen Mitten-Älvsborg, som delvis ligger inom Göteborgs pendlingsområde, har haft en befolkningstillväxt på 14% under 1970-talet medan kommunerna Bengtsfors och Borås haft en klart negativ utveckling under perioden. I Borås har invånarantalet sjunkit med 5700 personer eller 5,4%.

Industrin svarar för en ovanligt stor andel av sysselsättningen i länet, 37% 1980. Av industribranscherna är textilindustrin den viktigaste. Sysselsättningen inom denna bransch har dock minskat kraftigt under de senaste åren, vilket inneburit betydande problem i Sjuhäradsbygden. Under 1980-talet väntas framför allt verkstadsindustrin och den kemiska industrin få ökad betydelse. De offentliganställdas andel av de sysselsatta är den lägsta i landet. Förvärvsfrekvensen, som totalt sett ligger över riksnivån, varierar kraftigt mellan länsdelarna. För kvinnornas del är den sedan länge hög, främst i de av textilindustrin dominerade områdena i Sjuhäradsbygden.

Göteborgs och Bohus län hade en i det närmaste konstant folkmängd under den första delen av 1970-talet. Sedan år 1975 har länets invånarantal däremot minskat med 5 000 personer. I sammanhanget bör dock nämnas att en utflyttning skett till kommuner i angränsande län på pendlingsavstånd till Göteborgs kommun. Även sysselsättningen beräknas ha minskat under 1970-talets senare del. Omstruktureringen inom den svenska varvsindustrin har haft stora verkningar i länet och då främst i Göteborgs kommun. Förvärvsfrekvensen för såväl kvinnor som män ligger under riksgenomsnittet. För männens del uppgick den till 79,4% under år 1980 vilket var den lägsta i landet. Samtidigt är dock den relativa arbetslösheten lägre än i de flera andra län i riket. Länet har stora inomregionala obalanser med problem av långsiktig karaktär i norra Bohuslän. Denna del av länet är f. n. inplacerad i stödområde 3.

I Hallands län har såväl befolknings- som sysselsättningsutvecklingen varit gynnsam det senaste decenniet. En viss avmattning i utvecklingen har dock kunnat märkas de senaste åren och antalet invånare och arbetstillfällen kommer enligt länsstyrelsens prognos för 1980-talet inte att öka i samma takt som tidigare. I samtliga kommuner i länet ligger förvärvsfrekvensen för män över riksgenomsnittet. För länets kvinnor gäller, med undantag för Halmstads kommun, det motsatta förhållandet. De relativa arbetslöshetstalen tillhör de lägsta i landet.

Utvecklingen i Västsverige behandlas i sex motioner.

Paul Jansson m.fl. (s) föreslår i motion 206 att sysselsättningsskapande åtgärder skall vidtas i Skaraborgs län.

I motion 458 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) redovisas ett antal förslag som syftar till en positiv utveckling av länets arbetsmarknad. Här kan nämnas åtgärder inom näringspolitiken, utbildningsområdet samt den militära verksamheten. Vidare föreslås en prövning av möjligheterna att decentralisera funktioner inom flera samhällsområden.

AU 1981/82:23

153¶Som tidigare redovisats har situationen på arbetsmarknaden i Skaraborgs län successivt försämrats. En bidragande orsak härtill är att industrin i länet har en stark inriktning på hemmamarknaden.

Utskottet vill i sammanhanget upprepa vad tidigare sagts om länsplaneringsarbetets betydelse. Som utskottet anförde förra året (AU 1980/81:23) pågår inom länet ett aktivt utvecklingsarbete för att få till stånd nya verksamheter, och konkreta resultat av det arbetet har även uppnåtts. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna 206 och 458 i aktuell del synes med hänvisning till det anförda inte påkallad.

I motion 444 av Hilding Johansson m. fl. (s) föreslås sysselsättningsfrämjande åtgärder i norra Älvsborgs län. Bl.a. föreslås ett program för näringslivets utveckling och försöksverksamhet med komponenttillverkning inom mindre och medelstora företag. Vidare anförs att länet bör uppmärksammas i det norsksvenska industrisamarbetet samt i fråga om lokalisering av statlig verksamhet.

Den senare frågan tas även upp i motion 2337 av Olle Eriksson (c) och Elver Jonsson (fp). I motionen begärs att statlig verksamhet skall lokaliseras till Dalsland och Tvåstadsområdet.

Att tio av länets kommuner f. n. är inplacerade i stödområde är ett uttryck för problemens omfattning i länet. Som tidigare redovisats föreslås i propositionen att kommunerna Dals Ed och Bengtsfors skall vara inplacerade i stödområde C. Utskottet har därtill föreslagit att även Åmåls kommun förs in i stödområde C.

Problemen i Sjuhäradsbygden har f. ö. aktualiserats nyligen med anledning av proposition 1981/82:148 om åtgärder för tekoindustrin m. m. Utskottet har i det sammanhanget ställt sig bakom regeringens förslag att 15 milj. kr. - som ej avses bli utnyttjade för det s. k. äldrestödet - skall sättas in i Sjuhäradsbygden för att stärka sysselsättningen på lång sikt.

Utskottet vill med anledning av de förslag till åtgärder som redovisas i motion 444 peka på att ett positivt beslut om ett svenskt stridsflygplan, JAS, väntas ge betydande stimulanser för Trollhättan. Härutöver vill utskottet hänvisa till länsplaneringsarbetet och den ökade inriktning på industriell utveckling som det arbetet avses få i framtiden.

Med anledning av yrkanden om lokalisering av statlig verksamhet till länet vill utskottet hänvisa till att utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom propositionens förslag att bl. a. Sjuhäradsbygden bör prioriteras i det sammanhanget.

Med hänvisning till det anförda bör motionerna 444 i aktuell del och 2337 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utvecklingen i Göteborgs och Bohus län behandlas i två motioner.

Kurt Hugosson m. fl. (s) redovisar i motion 1966 ett stort antal åtgärder som bör vidtas för en vidareutveckling av näringslivet i länet. Förslagen

AU 1981/82:23

spänner över ett brett register. Här kan nämnas ekonomiska resurser och högskoleutbildning m. m. inom transportsektorn, lokalisering av statens energimyndighet till Göteborg samt en förstärkning av Göteborgs roll som knutpunkt i det skandinaviska flygtrafiknätet.

I motion 2354 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) föreslås att stöd till turistanläggningar skall kunna utgå i Strömstad, Tanum, Sotenäs och Munkedal enligt de regler som i dag gäller för primära rekreationsområden i stödområde 3.

Som ovan redovisats har länet stora problem på arbetsmarknaden. Inte minst utvecklingen i varvsindustrin har inneburit sysselsättningsmässiga påfrestningar i främst Göteborgsregionen.

I en särskild delegation - Göteborgsdelegationen - har under flera år bedrivits ett omfattande arbete för att komma till rätta med problemen. Delegationen har avrapporterat sin verksamhet i betänkandet (Ds I 1981:5) Sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen m. m.

Utskottet utgår från att arbetet med att finna lösningar på länets problem förs vidare inom ramen för länsplaneringsarbetet. Som tidigare sagts kommer det arbetet i fortsättningen att inriktas bl. a. på frågan om den industriella utvecklingen och sektorssamverkan.

När det gäller frågan om stöd till turismen i norra länsdelen vill utskottet hänvisa till den vidgning av de regionala utvecklingsfondernas målgrupp till att omfatta även turismen som föreslås i regeringens småföretagsproposition 1981/82:118. Vidare erbjuds genom de regionalpolitiska medlen möjlighet till stöd till olika typer av försöksverksamhet samt till uthyrningsstugor. Utskottet vill slutligen erinra om möjligheterna för områden utanför stödområde att få regionalpolitisk! stöd. Med hänsyn till problemen i norra Bohuslän bör sådant stöd även i fortsättningen kunna utgå i den länsdelen. När det gäller regionalpolitisk! stöd till turismen vill utskottet hänvisa till vad utskottet tidigare anfört om regler för sådant stöd. Sammanfattningsvis innebär förslaget att regionalpolitisk! stöd till turism skall kunna utgå till kommuner i stödområde A och B samt vid särskilda skäl inom primära rekreationsområden i stödområde C. Mot bakgrund av att de här aktuella kommunerna inte föreslås ingå i stödområde föreligger således med de föreslagna reglerna ingen möjlighet till regionalpolitisk! stöd till turism i de aktuella kommunerna.

Med hänvisning till det anförda bör motionerna 1966 och 2354 inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.

AU 1981/82:23

155¶Karta 14

Södra och Västra Sverige samt Gotland

,w? i u'-

,c j- . jrost-. .KMis .

fymt ? tooA+0'V'

TER GcPFTÅn D S ' . 10 ••

: «/0..r. t-^Oe-NC • ,

LAI^,

jCpfCHV

IUS.LAN

iOTLANDS^ LAN *2

r*

(hallands lan"1'1

GoVebÖRGS jlr</-L',<’sc"w

BOHUS LAf<<

Teckenförklaring

C = Utskottets förslag till stödområdesklass

Smålandslänen, Blekinge och Gotland Befolkningsutvecklingen i Jönköpings län var mycket kraftig under 1960-talet, men dämpades under 1970-talet. Enligt prognosen för år 1990 kommer befolkningen att öka endast marginellt under 1980-talet. Länet har en mycket hög industrialiseringsgrad. Drygt 41 % av den förvärvsarbetande befolkningen sysselsattes år 1980 inom tillverkningsindustrin. Detta avspeglas också i viss mån i förvärvsfrekvenserna som för män ligger över riksnivån. För kvinnor är dock förvärvsfrekvensen lägre än i riket. Situationen på arbetsmarknaden totalt sett är ljusare än i de flesta andra län. I kommunerna Tranås och Vaggeryd var emellertid arbetslösheten under föregående år högre än i riket.

AU 1981/82:23

156¶Även Kronobergs län har hittills haft en positiv befolkningsutveckling. Strukturproblem, särskilt inom skogs- och glasindustrin, har emellertid skapat akuta sysselsättningsproblem på flera håll i länet. Det är i östra länsdelarna, med bl. a. kommunerna Uppvidinge och Lessebo, samt i Markaryds kommun man finner de största problemen på arbetsmarknaden. I länets övriga delar ligger arbetslösheten under riksgenomsnittet.

Folkmängden i Kalmarlän har sedan år 1970 uppgått till omkring 241 000 och kommer enligt prognoserna att vara i stort sett konstant fram till år 1990. Den svagaste befolkningsutvecklingen under 1970-talet redovisas i kommunerna Hultsfred, Vimmerby och Högsby. Kalmar län har under lång tid haft en betydande utflyttning av unga personer. Detta har i sin tur medfört att länet har en förhållandevis stor andel av befolkningen i åldrarna över 65 år. I Högsby kommun var inemot var fjärde invånare ålderspensionär under år 1981.

Både vad gäller förvärvsfrekvens och arbetslöshet är situationen i länet som helhet bättre än riksgenomsnittet. Länet är emellertid präglat av stor regional obalans. Främst länets inlandskommuner har drabbats av strukturomvandlingen inom industrin. För dessa kommuner beräknas fortsatt minskning i folkmängd och sysselsättning.

Blekinge län har efter år 1975 kunnat notera en kraftigare relativ befolkningsminskning än något annat län. Den hårdast drabbade kommunen i detta avseende är Olofström där invånarantalet reducerats med hela 12% sedan år 1970. Enligt länsstyrelsens prognos beräknas invånarantalet i länet förbli i stort sett oförändrat under 1980-talet.

Arbetsmarknaden i Blekinge är mycket känslig för konjunkturnedgångar och strukturomvandlingar inom industrin. Skälet härtill är främst att industrisektorn dominerar med nära 40% av sysselsättningen i länet. Denna näringsgren domineras i sin tur av ett fåtal stora företag. Flera av dessa har tvingats minska sin arbetsstyrka betydligt de senaste åren vilket fått svåra konsekvenser för arbetsmarknaden i länet. Länet redovisar en av de högsta arbetslöshetssiffrorna i landet. Ungdomsarbetslösheten var under år 1981 högre endast i Norrbottens län.

I mellersta delen av Gotlands län och då i synnerhet i Visby ökar folkmängden. Huvuddelen av de nya arbetstillfällen som skapas inom tjänste- och industrisektorn i länet kommer denna region till del. Såväl den södra som den norra delen av länet har däremot fått vidkännas en successiv minskning av folkmängden. Sammantaget har dock befolkningen ökat i länet under 1970-talet. Näringslivet i Gotlands län är unikt så till vida att sysselsättningen inom jord- och skogsbruket år 1980 alltjämt var större än inom industrin. Förvärvsfrekvensen är hög för både män och kvinnor. Den registrerade arbetslösheten tillhör den lägsta i landet.

Problemen i den här aktuella delen av landet behandlas i tio motioner.

Utskottet tar först upp tre motioner som rör frågan om viss försöksverksamhet i samarbete mellan berörda länsstyrelser. Bakgrunden är att det

AU 1981/82:23

finns ett antal kommuner i Kalmar, Kronobergs, Jönköpings samt Östergötlands län vilka har gemensamma problem och som bildar ett sammanhängande bälte.

Gemensamt för de aktuella kommunerna är bl. a. en hög sysselsättning inom jord- och skogsbruket samt en industriell verksamhet inom tillbakagående branscher som glas- och skogsindustrin. Under de senaste åren har strukturomvandlingen inom glasindustrin, sågverken och trähusindustrin fått allvarliga konsekvenser för sysselsättningen i de aktuella kommunerna.

Utvecklingen i denna region tas upp i motion 1072 av Åke Gustavsson m. fl. (s). Motionärerna föreslår att åtgärder skall vidtas för att inte serviceoch sysselsättningsnivån ytterligare skall försämras i de berörda kommunerna på det småländska höglandet. Vidare begärs att de berörda länsstyrelserna skall få i uppdrag att tillsammans med de fackliga organisationerna och kommunerna undersöka möjligheterna till ett samlat aktionsprogram för att främja sysselsättningen i denna del av landet.

Nils Berndtson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) föreslås i motion 322 att den s. k. Inlandsovalen bör komma i fråga som ett regionalpolitisk! försöksprojekt. Vidare föreslås att en statlig kommitté för projektet bör utses. En offentlig utvärdering av verksamheten bör göras senast år 1985.

I motion 323 av Arne Fransson (c) och Gösta Andersson (c) yrkas att glesbygdsdelegationen skall utforma ett regionalpolitisk! försöksprojekt för kommunerna i östra delarna i Jönköpings län samt kommunerna Högsby, Vimmerby och Hultsfred i Kalmar län. Bl. a. framhålls att landstinget i Jönköpings län har ställt sig bakom ett förslag om en särskild samrådsgrupp för regionen. Bakgrunden till motionen är bl. a. den försämrade konjunkturen för träindustrin som spelar en stor roll i dessa länsdelar.

Mot bakgrund av de problem av gemensam natur som föreligger i kommunerna i den aktuella delen av landet ser utskottet positivt på de försök som görs av de berörda länen att gemensamt ta nya initiativ för att främja utvecklingen i dessa kommuner. Det bör emellertid ankomma på i första hand länsstyrelserna att initiera en samverkan av det slag som förs fram i motionerna. För det projektarbete som hittills bedrivits i det aktuella området har f. ö. vissa regionalpolitiska insatser gjorts.

Utskottet har f. ö. inhämtat att glesbygdsdelegationen har initierat ett utvecklingsprojekt av försökskaraktär i Högsby kommun. Länsstyrelserna har även möjlighet att avsätta egna medel för en verksamhet av detta slag. Denna möjlighet kommer att finnas även framgent.

Med hänvisning till det anförda bör motionerna 322, 323 samt 1072 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Situationen i Kalmar län behandlas utförligt i motion 682 av Bernt Nilsson m.fl. (s). Motionärerna föreslår ett åtgärdsprogram för att stärka länets näringsliv, lokalisering av statlig verksamhet, stöd till turistnäringen, ökad förädling inom skogsindustrin m. m.

AU 1981/82:23

158¶I motion 2353 av Eric Rejdnell (fp) föreslås att statliga insatser görs för att lösa problemen i länet samt att statlig verksamhet skall lokaliseras till länet.

Slutligen föreslås i motion 644 av Anna-Greta Leijon m. fl. (s) att regionalpolitiskt stöd i form av avskrivningslån skall utgå till industrihotell i Kalmar kommun.

Situationen på arbetsmarknaden i Kalmar län har, som redan sagts, försämrats. Orsaken härtill är bl. a. nedgången i den internationella konjunkturen samt strukturförändringarna inom den manuella glasindustrin, varvsnäringen och skogsindustrin. Den senaste utvecklingen vid Oskarshamns varv är ett aktuellt exempel på detta förhållande.

Som utskottet anförde förra året har länsstyrelsen inom ramen för länsplaneringsarbetet tagit fram en lång rad förslag till åtgärder inom skilda sektorer. Utskottet utgår från att det arbetet fortsätter med inriktning på bl. a. frågor kring den industriella utvecklingen i länet. Med hänsyn till problemens omfattning i vissa delar av länet bör f. ö. regionalpolitisk! stöd liksom hittills komma i fråga. Med hänvisning härtill samt till de uttalanden som tidigare i betänkandet gjorts om prioritering av bl. a. sydöstra Sverige vid lokalisering av statlig verksamhet bör motionerna 682 och 2353 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet övergår härefter till att behandla frågan som tas upp i motion 644 om regionalpolitiskt stöd till industrihotell i Kalmar kommun.

Bakgrunden till motionsyrkandet är riksdagens beslut under föregående riksmöte med anledning av proposition 1980/81:131 om vissa varvsfrågor. I propositionen föreslogs bl. a. att det i statsbudgeten för budgetåret under fjortonde huvudtiteln 1978/79 uppförda reservationsanslaget C 5, Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna, även vid behov skulle få användas i Sölvesborgs kommun. Eftersom anslaget är avsett för sysselsättning inom andra varvsregioner fordrades ett godkännande av riksdagen. Riksdagen godkände förslaget på denna punkt i propositionen (AU 1980/81:17, rskr 394).

Utskottet hade i det sammanhanget att ta ställning till ett socialdemokratiskt yrkande att det nämnda anslaget även skulle få komma till användning i Kalmar kommun för finansiering av ett planerat industrihotell på det område där det nedlagda Kalmar Varv bedrev sin verksamhet.

Från anslaget kan utgå lån med upp till två tredjedelar av godkända kostnader för projektet. Räntesatsen är densamma som för industrigarantilån, dvs. diskonto plus 4,25%. För att underlätta anskaffningen av riskkapital för stora riskfyllda projekt vid varven kan stöd även utgå i form av avskrivningslån.

Kalmar kommun har med hänvisning till riksdagens beslut sedermera hos regeringen begärt ett avskrivningslån för finansiering av investeringar på varvsområdet. Ansökan avslogs med hänvisning till gällande regler för avskrivningslån. Kommunen har i stället erbjudits ett lån med den ränte -

AU 1981/82:23

sats som ovan angivits. Enligt vad utskottet inhämtat har kommunen i det sammanhanget erbjudits visst amorteringsanstånd. Motsvarande erbjudande har f. ö. accepterats i varvskommuner som Sölvesborg och Uddevalla.

Utskottet står fast vid sitt beslut från föregående riksmöte. Det aktuella anslaget bör alltså kunna användas i Kalmar kommun enligt de regler som gäller. Utskottet anser inte att det föreligger särskilda skäl att för Kalmar kommun göra avsteg från de regler som gäller för avskrivningslån.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motion 644 inte föranleda något särskilt initiativ från riksdagens sida.

Utskottet övergår härefter till en fråga som gäller Gotlands län.

Som tidigare redovisats föreslås att stöd till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder (det s. k. IKS-stödet) skall kunna lämnas i stödområdena A och B samt — om särskilda skäl föreligger — temporärt i stödområde C. Den senare möjligheten föreslås emellertid endast gälla i de områden som gränsar till stödområdena A eller B. Med hänsyn härtill föreslår Per-Axel Nilsson (s) och Gunhild Bolander (c) i motion 2348 att Gotlands län - som föreslås ingå i stödområde C — skall jämställas i detta avseende med stödområde C som gränsar till stödområdena A och B.

Som tidigare nämnts har Gotland inomregionala balansproblem. De norra och södra delarna av länet uppvisar en negativ utveckling medan tätorten Visby med omgivningar expanderar. Utskottet förordar mot denna bakgrund att IKS-stöd skall kunna utgå i länets norra och södra delar. Vad utskottet anfört i anslutning till motion 2348 bör ges regeringen till känna.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte situationen i Blekinge län. Utskottet framhöll därvid att det mot bakgrund av den bekymmersamma utvecklingen på arbetsmarknaden i länet var angeläget att åtgärder vidtas som kan underlätta den industriella utvecklingen i länet. Utskottet anförde vidare att undantagsregeln att i särskilda fall bevilja regionalpolitisk! stöd utanför stödområdena med hänsyn till sysselsättningsläget i länet borde tillämpas generöst. Härutöver föreslog utskottet att i Olofströms kommun skulle kunna utgå regionalpolitisk! stöd efter i princip de normer som tillämpas i stödområde 4. Sysselsättningsstöd skulle dock inte utgå. Riksdagen biföll utskottets hemställan i denna del (AU 1980/81:23, rskr 233).

Situationen i länet tas upp i tre motioner.

I motionerna 839 av Hans Gustafsson m.fl. (s) och 2344 av Helge Karlsson (s) och Ralf Lindström (s) föreslår att riksdagen följer upp tidigare beslut och uttalar sig för att de nu gällande besluten för länet skall äga fortsatt giltighet. I motion 839 begärs vidare att 35 milj. kr. i regionalpolitiska medel skall anvisas under en femårsperiod för inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag i länet. Motionärerna yrkar slutligen att decentraliseringsdelegationen skall få i uppdrag att föreslå lokalisering av statlig verksamhet till Karlskrona kommun.

AU 1981/82:23

160¶Slutligen föreslår Margot Håkansson (fp) i motion 2340 att kraftfulla åtgärder - som motsvarar alla de instrument som kan tillämpas i stödområde C - skall sättas in i länet.

Enligt utskottets uppfattning motiverar problemen på arbetsmarknaden i Blekinge län att riksdagens ställningstagande förra året beträffande möjligheterna till regionalpolitisk! stöd till länet även i fortsättningen bör äga giltighet i den mån det inte strider mot de principer för regionalpolitiskt stöd som utskottet tidigare i betänkandet uttalat sig för. Detta gäller även det ovan refererade beslutet om Olofströms kommun. Beträffande Olofströms kommun kan f. ö. nämnas att regeringen i mars månad i år fattade beslut om regionalpolitiskt stöd för uppförande av två kommunala industrihus.

Yrkandet i motion 839 om stöd till inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag i länet har utskottet tagit ställning till i ett tidigare avsnitt. Utskottet vill i sammanhanget erinra om det förslag om bildande av Tillväxtinvest som regeringen har lagt fram i proposition 1981/82:118 om småföretagen. Stöd till denna verksamhet föreslås utgå i områden med sysselsättningsproblem utanför de regionalpolitiska stödområdena. Proposition 118 behandlas i denna del av näringsutskottet i betänkande NU 1981/ 82:51.

Utskottet vill slutligen erinra om vad tidigare sagts om en prioritering av bl. a. Sydöstra Sverige vid lokalisering av statlig verksamhet.

Med hänvisning till det anförda bör motionerna 839, 2340 och 2344 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Skåne

Kristianstads län har mellan åren 1970 och 1981 tillhört de län som haft den snabbaste befolkningsökningen. Tillväxten väntas fortsätta under 1980-talet men ökningstakten antas bli något lägre. Även sysselsättningen i länet har haft en positiv utveckling. Förvärvsfrekvensen för män låg under år 1980 på en nivå något över riksgenomsnittet. Motsatt förhållande gällde för sysselsättningen bland länets kvinnor.

Malmöhus län var ett av de mest expansiva länen under 1960-talet. Under år 1970 har befolkningens ökningstakt successivt dämpats. Endast fyra av länets tjugo kommuner har dock fått vidkännas en minskad folkmängd under perioden 1970—1981. Den i särklass mest negativa utvecklingen noteras i Malmö kommun som under perioden gått tillbaka med 34 000 personer. Strukturomvandlingen inom näringslivet har varit mycket kännbar i Malmöregionen. Dess näringsstruktur har gjort att kriserna inom teko-, beklädnads-, verkstads- och varvsindustrin fått kännbara återverkningar på arbetsmarknaden. Även Trelleborg och Ystad har en svårare arbetslöshetssituation än länet i övrigt.

Situationen i Skåne har tagits upp i flera motioner. I motion 1137 av Eric Holmqvist m. fl. (s) föreslås ett stort antal åtgärder som har till syfte

AU 1981/82:23

att förbättra arbetsmarknaden i denna del av riket. Bl. a. begärs att regionalpolitisk! stöd skall utgå till Landskrona-Svalöv-regionen, att statlig verksamhet skall lokaliseras till Skåne samt att bostadsbyggandet skall öka. Yrkanden i motionen om förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser i Skåne har utskottet tidigare behandlat i betänkande AU 1981/82: 21.

Nils Erik Wååg m. fl. (s) föreslår i motion 246 att regeringen skall beakta de rådande förhållandena i Kristianstads län vid sina regionalpolitiska ställningstaganden.

I motion 2114 av Ulla Ekelund (c) framhålls att regeringen bör stimulera till nya arbetstillfällen i Kristianstads län som ersättning för dem som försvunnit inom bl. a. pappers-, byggnads- och möbelindustrierna.

I motion 1516 av Eric Jönsson m. fl. (s) yrkas att en sysselsättningsdelegation för Malmöområdet bör inrättas, att statlig verksamhet skall lokaliseras till Malmö kommun samt att ett åtgärdsprogram skall utarbetas för Malmöområdet.

I motion 1528 av Sigvard Persson (c) föreslås att naturvårdsverket i sin helhet eller delar därav skall omlokaliseras till Malmöregionen med kompletterande verksamheter i angränsande regioner.

Stig Josefson m.fl. (c) begär i motion 1620 att nya arbetstillfällen skall komma till stånd som ersättning för bl. a. nedläggningen av Öresundsvarvet i Landskrona. Bland förslagen kan nämnas vidareutveckling inom energiområdet och förbättrade båtförbindelser över Öresund.

Slutligen föreslås i motion 2120 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) att ett åtgärdsprogram tas fram för Malmöhus län. Bl. a. föreslås en lokalisering av statlig verksamhet till länet.

Det stora antalet motioner som behandlar utvecklingen i Skåne är ett uttryck för att även de sydligaste delarna av landet på senare år haft problem att upprätthålla sysselsättningen. I huvudsak gäller detta vissa kommuner där företagen drabbats av strukturförändringar inom bl. a. varvs- och tekosektorerna.

En hel del statliga insatser har gjorts för att mildra verkningarna av strukturförändringarna på vissa industriorter i Skåne. Det gäller både arbetsmarknadspolitiska och branschinriktade åtgärder. De största insatserna har gjorts inom varvsindustrin till vilken statsmakterna anslagit stora belopp för att rädda sysselsättningen och hålla verksamheten i gång. Bl. a. har särskilt regionalpolitisk stöd tidigare lämnats i Landskrona kommun. Dessutom har beslutats om inrättande av ett särskilt investmentbolag - Landskrona Finans. Även på det arbetsmarknadspolitiska området har särskilda insatser gjorts i regionen.

Enligt utskottets uppfattning bör utarbetandet av åtgärdsprogram m. m. samt inrättandet av speciella delegationer i Skåne ankomma på länsstyrelserna inom ramen för länsplaneringsarbetet. Åtskilliga av de konkreta förslag som aktualiserats bör f. ö. passa väl in i ett planeringsarbete med den inriktning som utskottet tidigare i betänkandet uttalat sig för.

11 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

Kartong: S. 175, mom. 21 Står: yrkande 1 del, Rättat till: yrkande 63,

S. 175, mom. 23 Står: 58 och 59 som Rättat till: 58, 59 och 64 som

AU 1981/82:23

162¶Utskottet utgår vidare från att kommuner i Skåne med stora problem även fortsättningsvis skall kunna komma i fråga för regionalpolitisk! stöd.

När det vidare gäller frågan om decentralisering av statlig verksamhet vill utskottet erinra om de prioriteringar i det sammanhanget som utskottet tidigare i betänkandet uttalat sig för.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det trots de aktuella problemen i Skåne kan finnas anledning att se relativt ljust på den långsiktiga utvecklingen i denna landsdel. De problem som på senare år uppträtt får inte undanskymma det faktum att regionen har ett i förhållande till vissa andra landsdelar väl differentierat näringsliv samt en lång industriell tradition. När konjunkturen vänder och tillväxten återigen kan öka inom industrisektorn bör Skåne med sina allmänna goda förutsättningar - bl. a. närheten till norra Europas marknadsområde - åter kunna få en positiv utveckling.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört bör motionerna 1137, 246, 2114, 1516, 1528, 1620 och 2120 inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Regionalpolitisk forskning

1 propositionen (s. 173-178) framhålls att det finns anledning att öka samordningen av befintlig regionalpolitisk forskning. Detta sägs bl. a. gälla i den norra högskoleregionen med dess särskilt svåra regionala problem. I denna region finns redan i dag forskning inriktad på detta problemområde. Det gäller både vid den samhällsekonomiska fakulteten vid Umeå universitet och vid högskoleenheterna i Luleå, Östersund och Sundsvall/Härnösand. Genom att samordna forskningsresurserna i regionens olika delar och underlätta en integration av olika discipliners kompetens i tvärvetenskapligt inriktade projekt bör enligt statsrådet Åsling betydande vinster kunna nås. Mot denna bakgrund föreslås att ett centrum för regionalpolitisk forskning inrättas inom Umeå universitet. Centret skall ha till uppgift att samordna den regionalpolitiska forskningen som bedrivs vid regionens olika enheter. Härvid föreslås att kopplingen särskilt beaktas till det forsknings- och utvecklingsarbete kring inlandets glesbygdsproblem som bedrivs vid högskolan i Östersund och det utvecklingsarbete som bedrivs vid högskolan i Luleå med syfte att stimulera näringslivet i Norrbotten. En huvuduppgift skall också vara att ta initiativ till och samordna tvärvetenskapligt inriktade projekt inom det regionalpolitiska området och sådana forskningsområden som kan vara av betydelse för den regionala utvecklingen t. ex. teknisk och naturvetenskaplig forskning. Vidare sägs att samordning med ERU:s verksamhet bör eftersträvas. Centret bör enligt propositionen ha en egen styrelse med representanter för bl. a. samtliga högskoleenheter i regionen.

Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att lämna riktlinjer för verksamhetens uppläggning. Därvid föreslås de speciella regionalpoli -

AU 1981/82:23

tiska problem som finns i Norrbotten liksom de problem som är förknippade med den fortsatta utvecklingen i skogslänens inlandsdelar få hög prioritet. Med hänvisning härtill bör det enligt propositionen prövas om en del av verksamheten kan förläggas till Östersund för att få starkare anknytning till inlandsproblemen.

Statsrådet Åsling meddelar i propositionen att han efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet har för avsikt att föreslå regeringen att universitetet i Umeå får i uppdrag att utreda den lämpliga organisationen för ett centrum av detta slag.

Utskottet tar i detta sammanhang upp tre motioner med förslag som berör den regionalpolitiska forskningen.

I motion 1342 av Georg Andersson m.fl. (s) framhålls att forskningsinsatserna måste koncentreras på de områden i vårt land som har de största balansproblemen. Med hänsyn till det inre stödområdets utbredning och omfattning är det enligt motionärerna naturligt att FoU-insatserna i högre grad än hittills koncentreras till Umeå högskoleregion. Mot bakgrund av de alltmer framträdande regionala utvecklingsproblemen framhålls vikten av att forskning och utvecklingsarbete som knyter an härtill snabbt förstärks. Den regionala forskningen vid Umeå universitet och övriga högskolor i Umeå högskoleregion bör således vidareutvecklas. Medel till ytterligare forskartjänster med anknytning till detta huvudområde bör enligt motionen skapas genom omfördelning av anslaget till ERU:s verksamhet.

John Andersson m. fl. (vpk) föreslår i motion 321 att ett regionalt utvecklingsinstitut för Norrland skapas med uppgift att ansvara för den långsiktiga sysselsättnings- och näringslivsutvecklingen inom regionen. Det föreslagna institutet, som primärt skall vara ett forskningsinstitut, bör enligt motionärerna stå under fackligt inflytande. Till institutet föreslås att forskare från flera discipliner knyts.

Gösta Bohman m. fl. (m) varnar i partimotionen 2220 för ett synsätt som leder till att forskningen regionaliseras. Forskningen skall enligt motionärerna vara internationell och inte begränsas av sockengränser. I övrigt tillstyrks propositionens förslag om samordning av forskningsresurserna inom Umeå högskoleregion.

I ärendet har yttrande inhämtats från utbildningsutskottet (UbU 1981/ 82:2 y) över de ovan redovisade förslagen i propositionen och motionerna. Utbildningsutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att de regionala problemens omfattning och karaktär i norra Norrland motiverar att den föreslagna centrumbildningen lokaliseras till Umeå högskoleregion. Därmed kommer enligt utskottet förutsättningar att skapas för en samordnad och effektiv regional forskningsverksamhet med för landet helt unika resurser. Utskottet säger sig ha förståelse för att dessa resurser i stor utsträckning inriktas på att klarlägga och lösa de stora och delvis speciella problem som finns i norra Norrland. Samtidigt erinras dock om att regionala problem också förekommer i andra delar av landet. Utskottet framhåller

AU 1981/82:23

därför betydelsen av att centrumbildningens resurser också kommer landet i övrigt till del. Centrumbildningens verksamhet sägs inte få vara en angelägenhet enbart för Umeå högskoleregion.

Med hänvisning härtill och till att den föreslagna centrumbildningens styrelse skall förordnas av styrelsen för universitetet i Umeå anser utbildningsutskottet att motion 2220 i denna del bör avstyrkas och att förslaget om ett inrättande av ett centrum för samordning av regionalpolitisk forskning m. m. inom Umeå högskoleregion bör tillstyrkas. Därmed tillgodoses också enligt utbildningsutskottet motion 321, varför även denna motion föreslås bli avstyrkt.

Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till vad utbildningsutskottet har anfört om det föreslagna centrumet inom Umeå högskoleregion och tillstyrker därmed propositionens förslag. Därmed tillgodoses motion 2220 i denna del som alltså inte bör föranleda någon åtgärd. Motion 321 om ett regionalt utvecklingsinstitut för Norrland avstyrks av utskottet.

I anslutning till motion 1342 om resurser till regionalpolitisk forskning anför utbildningsutskottet följande:

Med anledning av vad som anförts i motion 1981/82:1342 om resurser till regionalpolitisk forskning vill utskottet erinra om att de medel som i budgetpropositionen föreslås till expertgruppen för forskning om regional utbildning (ERU) endast utgör en liten del av det totala stödet till den regionalpolitiska forskningen i landet. Vad gäller motionärernas krav på en ökad koncentration av resurserna till Umeå högskoleregion kan erinras om att forskningen inom den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet redan nu i stor utsträckning är inriktad på regionala problem. Sedan år 1979 finns där också en professur i regional ekonomi, och i årets budgetproposition (bilaga 12) föreslås att en tjänst som professor i förvaltningsforskning med regional inriktning inrättas vid samma universitet under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna, vilket anslag utskottet behandlar i ett senare betänkande. Vidare kan erinras om att resurserna vid högskolan i Luleå i stor utsträckning utnyttjas för utvecklingen av regionens näringsliv. Härtill kan läggas att chefen för industridepartementet i proposition 1981/82:113 (s. 163) föreslår att medel för särskilda sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län anvisas för en förstärkning av forskningsverksamheten vid högskolan i Luleå. Sammantaget har därmed lagts en god grund för utveckling av en kraftfull regionalpolitisk forskning vid universitetet i Umeå i samverkan med övriga högskoleenheter i regionen. Några ytterligare åtgärder bör därför inte nu vidtas. Utskottet föreslår att motion 1981/82:1342 avstyrks.

Arbetsmarknadsutskottet instämmer i vad som anförts på denna punkt och avstyrker därmed motion 1342.

I propositionen bereds riksdagen ta del av vad föredragande statsrådet i övrigt anser om inriktningen av den regionalpolitiska forskningen inkluderande en genomgång av organisation och program.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) har till huvuduppgift att initiera och samordna forskningen på regionalpolitikens

AU 1981/82:23

område och se till att forskningsresultaten blir kända för beslutsfattare, planerare och andra intressenter. Till grund för verksamheten under 1980- talet ligger ett forskningsprogram som förelädes riksdagen genom 1979 års regionalpolitiska proposition. En viktig uppgift för ERU är att medverka till att programmet vidareutvecklas.

I ERU:s organisation ingår regionala samverkansgrupper i var och en av de sex högskoleregionerna. Samverkansgruppernas verksamhet och arbetsformer har utvärderats av en särskild utredningsman. Därvid har framkommit att erfarenheterna från den hittillsvarande verksamheten i huvudsak är positiva. De förslag av begränsad omfattning som föreslås kan enligt vad som anförs i propositionen genomföras inom ramen för de direktiv och ekonomiska resurser som ERU nu arbetar med.

I propositionen lämnas en översiktlig redovisning av hur ERU har utvecklat sitt forskningsprogram. Därav framgår att forskningsverksamheten inom forskningsområde I har indelats i följande delområden.

1. Regionalpolitik — strategi och planeringsfilosofi

2. Effekter av regionalpolitiska åtgärder

3. Regionalpolitiken i en förhandlingsekonomi

Inom forskningsområde II behandlas hur den internationella arbetsdelningen och teknologin påverkar den svenska regionala utvecklingen. Här tas även frågor upp om hur arbetsdelning och specialisering inom landet påverkar den regionala bilden.

ERU har framhållit att ytterligare två områden bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Det första avser glesbygdens utvecklingsproblem. Det andra området är snarare av organisatorisk karaktär, nämligen att man när olika projekt formuleras utgår från förhållandena i en avgränsad landsdel eller region. Här har det framför allt pekats på behovet av forskning med utgångspunkt från problemen i Norrbotten.

Av propositionen framgår att de nämnda områdena tas upp inom flera av de regionala samverkansgrupperna. Enligt statsrådet Åsling ansluter den uppläggning av forskningsprogrammet som ERU redovisar väl till den inriktning som angavs i 1979 års regionalpolitiska proposition. De nya områden som ERU förordar ses av statsrådet som angelägna. Han anger också att kvalificerad utvärderingsforskning är särskilt angelägen när tillgången på medel för genomförande av regionalpolitiken är begränsade.

Anslagsfrågor

Utskottet behandlar i detta avsnitt anslagsfrågor utom såvitt avser särskilda sysselsättningsinsatser i Norrbotten (prop. 1981/82:113 anslagspunkt C 5. och prop. 1981/82: 150 Bilaga 4 anslagspunkt B 11.).

AU 1981/82:23

166¶F. n. anslås medel för regional utveckling via följande anslag och till följande huvudändamål

Anslag

Cl. Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet

C 2. Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån C 3. Åtgärder i glesbygder Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygd m. m. Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering

C 4

C 5

Huvudändamål

Avskrivningslån/lokaliseringsbi drag Utbildningsstöd Sysselsättningsstöd Offertstöd Infriande

av vissa garantier Förvaltningskostnader hos AMS Regionala utvecklingsbolag Centrala konsult- och utredningsinsatser Lokaliseringslån Statligt

stöd till glesbygder m. m. Infriande av garantier

Projektverksamhet på länsnivå

Utskottet har tidigare förordat att medel för visst regionalpolitisk stöd till näringslivet, medel för åtgärder i glesbygder samt för regionalpolitisk utvecklingsarbete skall sammanföras under ett anslag som skall disponeras av länsstyrelsen samt att utbildningsstödet skall avskaffas som stödform och ersättas av offertstöd.

Utskottet har vidare förordat att särskilda medel skall anvisas för sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län samt att medel skall anvisas för att möjliggöra en sänkning av arbetsgivar- och egenavgifter i fyra kommuner i Norrbottens län.

Som en följd av dessa förslag förordar utskottet i likhet med industriministern att för budgetåret 1982/83 medel för regional utveckling ställs till regeringens förfogande via följande anslag. Liksom i uppställningen av innevarande års anslag ovan anges även huvudändamålen.

Anslag

Cl. Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet

C 2. Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån

Huvudändamål

Lokaliseringsbidrag/avskrivnings lån Sysselsättningsstöd Offertstöd Infriande

av vissa garantier Förvaltningskostnader hos AMS Regionala utvecklingsbolag Centrala konsult- och utredningsinsatser Lokaliseringslån -

AU 1981/82:23

167¶C 3. Regionalpolitisk! stöd:

Regionala utvecklingsinsatser

C 4. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.

C 5. Åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbottens län C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

Lokaliseringsbidrag Investeringsbidrag Statligt stöd till glesbygd m. m. Regionalt utvecklingsarbete Infriande av garantier

Stöd till projekt som främjar sysselsättningen i Norrbottens län Täckande av nedsättning av socialavgifter för vissa verksamheter och försäkrade i Gällivare, Jokkmokks, Kiruna och Pajala kommuner

Riksdagen har som beskrivits tidigare i betänkandet genom beslut åren 1979 och 1980 fastställt en beslutsram för det regionalpolitiska stödet för femårsperioden 1979/80 — 1983/84 som uppgår till 8131 milj. kr.

Den nuvarande femårsramen fördelad på stödformer, ianspråktaget belopp budgetåren 1979/80 - 1980/81 samt återstående ram framgår av följande sammanställning. Femårsramen avser beslut som fattas på såväl central som regional nivå.

Stödform

Ram

1979/80—

1983/84

Ianspråktaget

1979/80—

1980/81'

Återstår

1981/82—

1983/84

Avskrivningslån/lok. bidrag

969 Utbildningsstöd

262 Sysselsättningsstöd

990 Offertstöd

172 Lokaliseringslån

3929 Summa

1¶Preliminära siffror.

C 1. Regional politiskt stöd: Bidragsverksamhet

1980/81 Utgift 376628655

1981/82 Anslag 402200000

1982/83 Förslag 318910000

Från anslaget bestrids f. n. utgifterna för de hos arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) under programmet Regionalpolitiska stödåtgärder upptagna delprogrammen Avskrivningslån (inkl. lokaliseringsbidrag och avskrivningslån beviljade enligt förordningen (1970:180) om statligt regionalpolitisk! stöd samt infriande av statliga garantier för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital och marknadsföringsåtgärder enligt samma förordning), Utbildningsstöd, Sysselsättningsstöd och Offertstöd. Denna verksamhet regleras numera av förordningen (1979: 632) om regionalpolitisk! stöd (ändrad senast 1981:1130). Från anslaget bestrids dessutom bl. a. utgifter för med -

AU 1981/82:23

delstillskott till regionala utvecklingsbolag i Jämtlands och Västerbottens län (jfr prop. 1979/80: 125 s. 58, AU 1979/80:29, rskr 1979/80:362) samt utgifter för centrala konsult- och utredningskostnader för projekt som avses leda till utbyggnad eller ctablering inom nuvarande stödområdena 4, 5 och 6 (jfr prop. 1980/81 bil. 17 s. 72, AU 1980/81:23, rskr 1980/81:233). Från anslaget utgår även under budgetåren 1980/81 och 1981/82 högst 12000000 kr. resp. 20000000 kr. för att främja den industriella utvecklingen i Värmlands län (jfr AU 1979/80:23 s. 56, rskr 1979/80:361 resp. AU 1980/81:23 s. 73, rskr 1980/81:233).

1980/81

Utgift

1981/82

Anslag

1982/83

Beräknad ändring AMS

Föredraganden

Avskrivningslån/

lokaliseringsbidrag

283246000'

254000000'

+ 1000000

-64000000

Utbildningsstöd

30 000000

-

-20000000

lntroduktionsstöd

4 628000

—

—

-

Sysselsättningsstöd

46023 000

+ 10000000

-10000 000

Offertstöd

+ 10000000

+ 10000000

Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital m. m.

1000000 Förvaltningskostnader

7 200 000

+ 665 000

+ 710000

Regionala utvecklingsbolag

10000 000

-

-

Centrala konsult- och utredningsinsatser

-

-

-

402 200 000

+21665000

-83290000

1¶Inkl. medel för att främja den industriella utvecklingen i Värmlands län.

Mot bakgrund av att industriministern föreslagit att utbildningsstödet avvecklas och ersätts av offertstöd föreslås i propositionen att den del av beslutsramen som avser utbildningsstöd och som inte kommer att utnyttjas förs över till ramen för offertstöd.

I propositionen föreslås vidare att lån till regionala investmentbolag inom en ram av 25 milj. kr. skall avräknas mot ramen för beslut om avskrivningslån/lokaliseringsbidrag. Propositionens förslag om anslagets fördelning på olika ändamål framgår i övrigt av tabellen ovan. Totalt beräknas 318910000 kr. för anslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet budgetåret 1982/83.

Socialdemokraterna föreslår i motion 2352 att här aktuellt anslag skall tas upp med 425 milj. kr. medan moderata samlingspartiet i motion 2289 förordar 100 milj. kr.

Mot bakgrund av de förslag till en aktivering av regionalpolitiken som utskottet har förordat stöder utskottet det socialdemokratiska förslaget i motion 2352 att riksdagen för Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 425000000 kr. Utskottets ställningstagande innebär att propositionens förslag och förslaget i moderata samlingspartiets partimotion 2289 i motsvarande del avstyrks.

AU 1981/82:23

169¶C 2. Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån

1980/81 Utgift 555028017 Reservation 1641584 372

1981/82 Anslag 600000000

1982/83 Förslag 500000000

Från anslaget bestrids f. n. utgifterna för det hos arbetsmarknadsstyrelsen under programmet Regionalpolitiska stödåtgärder upptagna delprogrammet Lokaliseringslån som har lämnats dels enligt förordningen (1979:632) om regionalpolitisk stöd (ändrad senast 1981:1130), dels enligt den numera upphävda förordningen (1970:180) om statligt regionalpolitisk stöd.

Under budgetåret 1980/81 har beslut fattats om lokaliseringslån på sammanlagt 525 milj. kr. I räntor och avbetalningar har under budgetåret 1980/ 81 inbetalats 292 resp. 227 milj. kr. Under budgetåret har 13,8 milj. kr. avskrivits på grund av låntagarens konkurs. Regeringen har vidare eftergivit fordringar på 151,0 milj. kr. De största beloppen avser eftergifter av lån till Vänerskogskoncernen i samband med ackordsförhandlingar våren

1981. Utestående fordringar på lokaliseringslån uppgick den 30 juni 1981 till 3471,4 milj. kr., varav 52,7 milj. kr. beviljats enligt förordningen (1979: 59) om särskilt regionalpolitisk stöd inom vissa varvsregioner.

Medelsbehovet för lokaliseringslån beräknas i propositionen under nästa budgetår till 500 milj. kr. Utskottet föreslår att anslaget tas upp med det belopp söm regeringen föreslår. Detta innebär samtidigt ett avstyrkande av moderata samlingspartiets yrkande i motion 2289 att 400 milj. kr. skulle anvisas för lokaliseringslån under budgetåret 1982/83. Även motion 1573 av Erik Hovhammar m. fl. (m) från allmänna motionstiden med förslag om att anslaget till lokaliseringslån skulle tas upp med 525 milj. kr. avvisas.

C 3. Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser

Nytt anslag (förslag) 275 000000 kr.

För de ändamål som industriministern i propositionen förordar att detta anslag bör användas till, anvisas f. n. medel från tre anslag under fjortonde huvudtiteln.

Under anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet får vissa länsstyrelser bevilja avskrivningslån enligt förordningen (1979:632) om regionalpolitisk stöd (ändrad senast 1981: 1130), inom av regeringen fastställda ramar. För innevarande budgetår utgör den sammanlagda ramen för länsstyrelsernas beslut 60 milj. kr.

Under anslaget Åtgärder i glesbygder har för innevarande budgetår anvisats 100 milj. kr. för stöd enligt förordningen (1979:638) om statligt stöd till glesbygd (ändrad 1980:471) och för stöd till regionala utvecklings -

AU 1981/82:23

fonder för särskilda projekt som främjar företagsamhet i glesbygder och skärgårdar.

Under anslaget Åtgärder m.m. i anslutning till länsplanering har för innevarande budgetår anvisats 35 milj. kr. för att vidareutveckla eller på försök pröva förslag som redovisas i länsplaneringen.

Vidare anvisas för innevarande budgetår — från tolfte huvudtitelns anslag Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag - 3 milj. kr. till visst stöd för hemarbete.

Utskottet har i det föregående stött regeringens förslag om att ett nytt anslag inrättas för beslut på länsnivå om vissa typer av stöd. Förslaget innebär att länsstyrelserna bör disponera detta anslag för följande ändamål.

Lokaliseringsbidrag i stödområde A—C

Investeringsbidrag utanför stödområdet

Statligt stöd till glesbygd

— investeringsstöd till företag i glesbygder

— stöd till kommersiell service

— stöd till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder —

stöd till samhällelig service

— stöd till hemarbete

Regionalt utvecklingsarbete

Det ankommer på regeringen att fördela anslaget mellan länen och att utfärda de föreskrifter som krävs. Det ankommer på resp. länsstyrelse att med utgångspunkt häri fördela anvisade medel mellan angivna ändamål och lämna föreskrifter och riktlinjer till de organ i länet som skall fatta beslut i de enskilda fallen.

Medelsbehovet för dessa ändamål under nästa budgetår beräknas i propositionen till 275 milj. kr. Av detta belopp beräknas att högst 50 milj. kr. skall användas till ändamålet Regionalt utvecklingsarbete. De behållningar som vid utgången av juni 1982 kan finnas till regeringens disposition på de nuvarande reservationsanslagen Åtgärder i glesbygder och Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering bör föras över till förevarande anslag.

I motion 2352 avvisar socialdemokraterna att stöd till ovan beskrivna ändamål förs samman under ett anslag. I motionen föreslås därför att riksdagen för budgetåret 1982/83 på särskilda anslag skall anvisa till det nuvarande anslaget Åtgärder i glesbygder 175 milj. kr. samt till Regionalpolitisk stöd: Regionalpolitiskt utvecklingsarbete 75 milj. kr. Från det senare anslaget skall bekostas det arbete för att främja sysselsättningen i länen som motionärerna föreslår att länsstyrelserna bör bedriva.

Utskottet har som tidigare sagts tillstyrkt det nya anslaget Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser. Utskottet tillstyrker också regeringens beräkning av behovet av medel för dessa insatser och föreslår att begärda 275 milj. kr. anvisas.

AU 1981/82:23

171¶Utskottet har i ett tidigare avsnitt i betänkandet accepterat att länsstyrelsernas beslut om regionalpolitiskt stöd skall ske inom medelsramar som inte får överskridas. Utskottet utgår emellertid ifrån att regeringen i enstaka fall kan besluta om stöd i enskilda fall om begränsningen i länsstyrelsens medelsram leder till att angelägna projekt i regioner med särskilda sysselsättningsproblem omintetgörs eller blir avsevärt försenade.

Utskottets tillstyrkan ovan av regeringens förslag innebär att förslagen i motion 2352 om särskilda anslag för åtgärder i glesbygder och regionala utvecklingsinsatser avstyrks liksom den föreslagna storleken på dessa anslag.

Moderata samlingspartiet anlägger i motion 2289 synpunkter på hur här förordade medel bör fördelas mellan länen. Man föreslår därvid att de medel som tillkommer för andra ändamål än som motsvarar de nuvarande anslagen Åtgärder i glesbygder och Åtgärder m.m. i anslutning till länsplaneringen endast skall fördelas på län som i dagsläget har stödkommuner inom sig.

Även andra motioner tar upp frågan om fördelningen mellan länen av medel från här aktuellt anslag. I motion 1981/82:1973 av Iris Mårtensson m. fl. (s) yrkas ökade medel för glesbygdsinsatser i riket och i Gävleborgs län. Johan Olsson m.fl. (c, fp) anför i motion 2350 att de särskilda problemen i län med glesbygdskommuner bör beaktas vid medelsfördelningen.

Utskottet utgår från att regeringen vid fördelningen på länen av medel från det här aktuella anslaget beaktar förekommande sysselsättningsproblem. Därvid kan de län som inom sig har stödområden väntas bli särskilt uppmärksammade. Skälet till att en länsdel ingår i stödområde är ju främst förekomsten av sysselsättningsproblem. Utskottet utgår också från att förekomsten av glesbygdskommuner med särskilda problem beaktas vid medelsfördelningen. Mot här angiven bakgrund bör motionerna 2289 och 2350 i aktuella delar inte föranleda ytterligare åtgärder.

C 4. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.

1980/81 Utgift

1981/82 Anslag 1000

1982/83 Förslag 1000

F. n bestrids kostnader för att infria statlig garanti för lån till företag i glesbygder och till anskaffning av varulager enligt förordningen (1979: 638) om statligt stöd till glesbygd (ändrad 1980:471). Vidare bestrids från detta anslag kostnader för att infria garanti för lån som har lämnats enligt vissa numera upphävda författningar, nämligen förordningen (1973:608) om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd, förordningen (1976:208)

AU 1981/82:23

om statligt stöd till skärgårdsföretag och förordningen (1978:465) om särskilt stöd till lantbruksföretag i vissa glesbygder.

I propositionen föreslås att beslutsramen för kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. höjs från 48 till 50 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Socialdemokraterna föreslår i motion 2352 att denna ram skall utökas till 75 milj. kr. Utskottet som finnér regeringens förslag väl avvägt tillstyrker detta och avstyrker samtidigt förslaget i motion 2352.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning för täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.

C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

Nytt anslag (förslag) 80000000 kr.

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt förslaget i propositionen om lagstiftning som innebär att lägre arbetsgivaravgifter fr. o.m. den 1 januari 1983 erläggs av annan arbetsgivare än kommun, allmän försäkringskassa och statlig myndighet, med undantag av statens affärsdrivande verk, som bedriver verksamhet i Gällivare, Jokkmokks, Kiruna eller Pajala kommuner. Avgiftsnedsättningen föreslås även gälla egenavgifter för personer mantalsskrivna i de fyra kommunerna.

Medel härför föreslås bli upptagna under ett särskilt förslagsanslag, Ersättning för nedsättning av socialavgifter. Dessa medel skall motsvara det bortfall av avgiftsinkomster som blir följden av att lägre avgifter uttas i den föreslagna regionen. Medelsbehovet under anslaget beräknas i propositionen till 80 milj. kr., vilket motsvarar en avgiftssänkning med 10 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1983 t.o.m. den30juni 1983. Kostnaden för ett helt år beräknas bli ungefär dubbelt så stor.

Utskottet har tidigare i betänkandet tagit ställning för en sänkning av arbetsgivaravgiften som regionalpolitisk! medel och därvid avvisat ett socialdemokratiskt förslag i motion 2352 att i stället införa ett system med återbäring av inbetalda socialavgifter. Utskottet avvisar också förslag om medel för ändamålet. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att 80 milj. kr. anvisas för sänkning av arbetsgivaravgiften i ovan nämnda kommuner.

Moderata samlingspartiet har som tidigare beskrivits föreslagit att arbetsgivaravgiften därutöver skall sänkas i ytterligare områden och har beräknat kostnaderna härför till 350 milj. kr. Utskottet har tidigare redan avstyrkt att en sådan sänkning av arbetsgivaravgiften sker och avstyrker därmed också att medel anvisas för ändamålet.

AU 1981/82:23

173¶A 6. Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län

1980/81 Utgift 6229392 Reservation 16408320

1981/82 Anslag 1750000

1982/83 Förslag 1750000

Förslag rörande detta anslag har lagts fram av regeringen i proposition

1981/82:100 bilaga 17.

Från anslaget bestrids kostnader för industridepartementets samordning av centrala insatser som syftar till att etablera verksamhet i vissa län, vilka utsätts för särskilda påfrestningar i samband med strukturomvandlingen i vissa industribranscher. Verksamheten är av försökskaraktär. i Utskottet har tidigare godkänt att anslaget Regionalpolitisk! stöd: Bi(iragsverksamhet får användas för vissa centrala konsult- och utredningsinsatser. Från här aktuellt anslag bestrids industridepartementets kostnader för samordningen av bl. a. dessa insatser. Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden det begärda anslaget.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

Målen för regionalpolitiken

1. beträffande målen för regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna 1981/82:2289 yrkande 2 i motsvarande del och 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande utveckling av större väl differentierade och robusta arbetsmarknader

att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande del,

Regionalpolitikens förutsättningar

3. beträffande förutsättningarna för regionalpolitiken att riksdagen

dels med anledning av regeringens förslag i proposition 1981/ 82: 113 samt motion 1981/82:2289 yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

dels avslår motionerna 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande del och 1981/82:2356 yrkande 1 i motsvarande del,

Stödinsatsernas allmänna inriktning

4. beträffande de framtida regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning och omfattning

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1981/82:113 samt motionerna 1981/82:2055 yrkande 1, 1981/

AU 1981/82:23

82:2289 yrkandena 1, 2 i motsvarande del och 3, 1981/82:1529 i motsvarande del och 1981/82:1983 i motsvarande del samt med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tillkallande av en parlamentariskt sammansatt utredning,

5. beträffande undanröjande av flyttningshämmande inslag i viss lagstiftning

att riksdagen avslår motion 1981/82:2289 yrkande 2 i motsvarande del,

6. beträffande ökat regionalt inflytande i regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna 1981/82:1983 i motsvarande del, 1981/82:2289 yrkande 2 i motsvarande del och 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

7. beträffande ett samlat anslag för beslut på regional nivå om regionalpolitiska stödåtgärder

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 53 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

8. beträffande en ny inriktning av regionalpolitiken

att riksdagen avslår motion 1981/82: 2356 yrkande I i motsvarande del,

Länsplanering

9. beträffande länsplaneringens inriktning m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:458 yrkande 4, 1981/82:2336 i motsvarande del, 1981/82:2352, yrkandena 4, 5 och 6 och 1981/82:2356 yrkande 3 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna 1981/82:2058 i motsvarande del och 1981/82: 2289 yrkande 8 i motsvarande del,

10. beträffande planeringsarbetet i Stockholms län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:2289 yrkande 8 i motsvarande del samt 1981/82:2336 i motsvarande del,

11. beträffande avskaffandet av ort splanen som styrinstrument

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:458 yrkande 2, 1981/82:2058 i motsvarande del och 1981/82:2352 yrkande 2 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

12. beträffande planeringstal för länen för år 1990

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 3 och med bifall till motion 1981/82:458 yrkande 3 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken

13. beträffande beredningsgrupp för samråd mellan näringsliv och samhälle

att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 7,

AU 1981/82:23

14. beträffande offert stöd till teknisk utveckling

att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 8,

15. beträffande beaktande av regionalpolitiska synpunkter i de samhällsägda utvecklingsbolagens och industrifondens verksamhet att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 9,

16. beträffande försök med skogs ut tag kring skogsodlingsgränsen att riksdagen avslår motion 1981/82: 1529 i motsvarande del,

17. beträffande allmänningsskogar m. m. att riksdagen

dels avslår motion 1981/82:2334 yrkandena 1-3 dels med anledning av motion 1981/82:2334 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om överlämnande av motionen till allmänningsutredningen,

18. beträffande en mera flexibel skolplanering m. m.

att riksdagen avslår motion 1981/82:2289 yrkande 13 i motsvarande del,

19. beträffande projektreserv inom energiområdet

att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande del.

20. beträffande borttagande av elenergiskatten inom stödområde A att riksdagen avslår motion 1981/82: 2289 yrkande 12,

21. beträffande trafikplanering på regional nivå

att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 63,

22. beträffande planeringen inom persontrafikområdet att riksdagen avslår motion 1981/82:1027,

23. beträffande stödberättigade transporter

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2341 i motsvarande del och 1981/82:2352 yrkandena 58, 59 och 64 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande transportstödets storlek

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2341 i motsvarande del, 1981/82:2352 yrkande 57 och 1981/82:2358 yrkande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. beträffande ändringar i transportstödzonerna att riksdagen avslår motion 1981/82: 2357,

26. beträffande kostnaderna för ändringarna i transportstödet att riksdagen

dels avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 60,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Statlig verksamhet

27. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:2335 och 1981/82:2289 yrkande 11,

AU 1981/82:23

28. beträffande effektivering av arbetet med decentralisering av statlig verksamhet från Stockholm

att riksdagen avslår motion 1981/82:634 yrkandena 1 och 2,

29. beträffande prövning av smärre myndigheters lokalisering m.m. att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 1 i motsvarande del,

30. beträffande prioritering av områden vid lokalisering av statlig verksamhet

att riksdagen bifaller vad som anförs i proposition 1981/82: 113 i motsvarande del,

31. beträffande undersökning av omlokaliseringens effekter att riksdagen avslår motion 1981/82: 836,

32. beträffande den föreslagna energimyndighetens lokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:459 i motsvarande del. 1981/82: 1966 i motsvarande del och 1981/82: 1980 i motsvarande del,

33. beträffande lokaliseringen av den centrala rennäringsadministrationen att

riksdagen med anledning av motion 1981/82:2342 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Differentiering av arbetsgivaravgifter som regionalpolitiskt medel

34. beträffande differentierade arbetsgivaravgifter som medel i regionalpolitiken m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82: 1575, 1981/ 82: 2057, 1981/82: 2129, 1981/82: 2352 yrkandena 15 och 16 i motsvarande del samt 1981/82:2355 yrkande 7 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del och motion 1981/82:2289 yrkande 7 i motsvarande del,

35. beträffande regioner som skall omfattas av sänkning av arbetsgivaravgiften m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 7 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113,

36. att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82: 2289 yrkande 7 i motsvarande del och 1981/82:2352 i motsvarande del antar det i proposition 1981/82:113 framlagda förslaget till lag om nedsättning av socialavgifter,

37. beträffande lag om ändring i lagen (1981:69l) om socialavgifter att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

38. beträffande uppföljning av de differentierade arbetsgivaravgifterna att

riksdagen avslår motion 1981/82: 2290,

AU 1981/82:23

177¶Regionalpolitiskt stöd till näringslivet

39. beträffande principerna för stödområdesindelningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2352 yrkande 18 och 1981/82:2356 yrkande 2 samt med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna 1981/82:2055 yrkande 2 och 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

40. beträffande delning av kommuner vid inplacering i stödområde att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 6 i motsvarande del bifaller proposition 1981/82: 113 i motsvarande del, samt motion 1981/82:205 yrkande 1,

41. beträffande utvärdering vid delning av kommun på två stödområden att

riksdagen avslår motion 1981/82: 2339 yrkande 2,

42. beträffande ändrade grunder för tilläggsbidrag till studiecirklar att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113,

43. beträffande lokaliseringsbidragets storlek och utformning inom stödområdena A —C

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2352 yrkande 27, 1981/82:1573 yrkande 1 och 1981/82:2356 yrkande 3 i motsvarande del bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

44. beträffande lokaliseringsbidrag inom ett stödområde D att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 28,

45. beträffande lokaliseringsbidrag utanför stödområdena m.m. att riksdagen

dels med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande del och motion 1981/82:2350 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår motion 1981/82:2352 yrkande 22,

46. beträffande investeringsbidrag utanför stödområdena

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 20 bifaller proposition 1981/82: 113 i motsvarande del,

47. beträffande industripolitiskt omställningsstöd

att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 21,

48. beträffande återinförande av räntehefrielse på lokaliseringslånen att

riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 23,

49. beträffande lokaliseringslån till omsättningstillgångar i ett stödområde D

att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 25,

50. beträffande utredning av räntebidrag som regionalpolitisk stödform att

riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 24,

12¶Riksdagen I98II82. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

51. beträffande det sammanlagda lokaliseringsstödets storlek att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 26,

52. beträffande avveckling av utbildningsstödet

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 33 bifaller proposition 1981/82: 113 i motsvarande del,

53. beträffande utredning av förenkling av utbildningsstödets handläggning att

riksdagen avslår motion 1981/82; 2352 yrkande 34,

54. beträffande sysselsättningsstöd att riksdagen bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

55. beträffande offertstödets användning

att riksdagen med bifall till proposition 1981/82; 113 i motsvarande del avslår motion 1981/82:2352 yrkande 35,

56. beträffande finansiering av industricentrastiftelsens verksamhet att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 41 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

57. beträffande utredning om kommunalisering av statliga industricentra att

riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2288 och 1981/ 82:2352 yrkande 40 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

58. beträffande utvärdering av industricentraverksamheten att riksdagen avslår motion 1981/82; 2289 yrkande 9,

59. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna 1981/82:1975 pch 1981/82:2124 yrkande 2 bemyndigar regeringen att besluta om uppförande av industricentrumanläggningar i Gällivare och Sveg,

60. beträffande industricentrum i Sollefteå

att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 1509 och 1981/82:2352 yrkande 38,

61. beträffande industricentrum i Torsby

att riksdagen avslår motionerna 2009 yrkande 2 och 1981/82: 2352 yrkande 39,

62. beträffande industricentrum i Malung

att riksdagen avslår motion 1981/82:2345,

63. beträffande industricentrum i Ljusnarsberg

att riksdagen avslår motion 1981/82:639 yrkande 4,

64. beträffande begränsning av stöd till kommunala industrilokaler till mindre orter i stödområde A-C

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 42 bifaller proposition 1981/82: 113 i motsvarande del,

65. beträffande inventering av behovet av industrilokaler i inlandskommunerna att

riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 43,

AU 1981/82:23

66. beträffande uppförande av kommunala industrilokaler i Norrbottens län som beredskapsarbete

att riksdagen avslår motion 1981/82: 2352 yrkande 44,

67. beträffande lokaliseringsbidrag till kommunala industrilokaler att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2291 yrkande 1, 1981/82:2338 och 1981/82:2352 yrkande 45 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

68. beträffande förlängd amorteringstid till lån till kommunala industrilokaler att

riksdagen avslår motion 1981/82: 2291 yrkande 2,

69. beträffande regionalpolitiskt stöd till kommunala industrilokaler utanför stödområdena A —C

att riksdagen avslår motion 1981/82:837,

70. beträffande lokaliseringsstöd till växthus

att riksdagen avslår motion 1981/82: 2348 yrkande 1,

71. beträffande stöd till privata industrilokaler för uthyrning

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 46 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

72. beträffande förutsättningarna för turism i sysselsättningssvaga områden

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:2055 yrkande 3 och 1981/82:2289 yrkande 14,

73. beträffande indirekta effekter av regionalpolitisk stöd till turistanläggningar att

riksdagen avslår motion 1981/82:2358 yrkande 3,

74. beträffande regionalpolitiskt stöd till turism i primära rekreationsområden i stödområde C

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 37 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

75. beträffande regionalpolitiskt stöd till primära rekreationsområden i södra Sverige

att riksdagen avslår motion 1981/82:682 yrkande 2 i motsvarande del,

76. beträffande regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar i nuvarande stödområde I —3

att riksdagen avslår motion 1981/82: 1613 yrkande 1,

77. beträffande regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar i södra och mellersta Sverige

att riksdagen avslår motion 1981/82:638,

78. beträffande regionalpolitiskt stöd till fastbränsleframställning att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 36 bifaller proposition 1981/82: 113 i motsvarande del,

79. beträffande organiserande av regionalt investmentbolag inom Älvsborgs län

att riksdagen avslår motion 1981/82:243,

AU 1981/82:23

80. beträffande inrättande av regionalt utvecklingsbolag i Gävleborgs län

att riksdagen avslår motion 1981/82: 248,

81. beträffande regionalpolitiskt stöd till Upplandsinvest AB att riksdagen avslår motion 1981/82: 320,

82. beträffande inrättande av regionalt utvecklingsbolag i Blekinge län

att riksdagen avslår motion 1981/82:839 yrkande 3,

83. beträffande beslutanderätten på länsnivån i fråga om regionalpolitisk stöd

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 5 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

84. beträffande undantagande av vissa branscher vid länsstyrelses beslut om regionalpolitiskt stöd

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkandena 54 och 55 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

85. beträffande besvärsrätt över länsstyrelses beslut om regionalpolitiskt stöd

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 56 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

86. beträffande ändrade handläggningsrutiner i fråga om regionalpolitiskt stöd

att riksdagen avslår motion 1981/82:1613 yrkande 2,

87. beträffande kommuns möjlighet att tillsätta styrelserepresentant i företag som fått regionalpolitiskt stöd

att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 32,

88. att riksdagen godkänner de i proposition 1981/82: 113 förordade riktlinjer för regionalpolitiskt stöd till näringslivet i den mån dessa riktlinjerna inte har behandlats i det föregående,

Glesbygdsstöd

89. beträffande förenande av glesbygdsstöd med andra stöd till företag att

riksdagen avslår motion 1981/82: 2346,

90. beträffande stöd till kombinationssysselsättning i glesbygder att utskottet avslår motion 1981/82:2124 yrkande 4,

91. beträffande avskrivningslån för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygd

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkandena 48 och 49 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

92. beträffande ökade möjligheter för lantbrukare att få glesbygdsstöd att

riksdagen avslår motion 1981/82:2074,

AU 1981/82:23

93. beträffande stöd till av enskilda i glesbygd uppförda uthyrningsstugor att

riksdagen avslår motion 1981/82: 368,

94. beträffande IKS-bidraget till projekt i egen regi

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 50 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

95. beträffande försöksverksamhet med sysselsättning för äldre i glesbygd

att riksdagen avslår motion 1981/82:1957,

96. beträffande utformningen av stöd till kommersiell och samhällelig service i glesbygd

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1973 yrkande 2, 1981/82:2060 samt 1981/82:2289 yrkande 13 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,

97. beträffande arbetsmarknadsutbildning i glesbygd

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/ 82: 113 avslår motion 1981/82:1973 yrkande 3,

98. beträffande handläggning av glesbygdsstöd

att riksdagen avslår motion 1981/82:2352 yrkande 51,

99. beträffande prioritering av glesbygdsinsatser att riksdagen avslår motion 1981/82:2343,

Regionalpolitiskt projekt- och utvecklingsarbete

100. beträffande riktlinjer för det regionala utvecklingsarbetet

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 30 godkänner vad utskottet anfört,

101. beträffande program för regionalt nyföretagande

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 11 bifaller proposition 1981/82:113 i motsvarande del,

102. beträffande lokaliseringssamråd m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2289 i motsvarande del, 1981/82:2295 yrkande 1 och 1981/82:2352 yrkandena 13 och 14 samt med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

103. beträffande den fortsatta verksamheten inom Stiftelsen Servicecentralen i Gällivare

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1533 och 1981/ 82: 2352 yrkande 12 godkänner vad utskottet anfört,

104. beträffande den statliga upphandlingen som regionalpolitiskt medel

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 10 godkänner vad utskottet anfört.

AU 1981/82:23

182¶Stödområdesindelningen

105. beträffande inplacering i stödområde av Skellefteå kommun

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:205 yrkande 2 och 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

106. beträffande inplacering i stödområde av Umeå kommun

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113,

107. beträffande inplacering i stödområde av Örnsköldsviks kommun att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113,

108. beträffande inplacering i stödområde av Härnösands kommun att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113,

109. beträffande inplacering i stödområde av Timrå kommun

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2351 och 1981/ 82:2352 yrkande 19 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

110. beträffande inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna 1981/82:2289 yrkande 4 och 1981/82:2352 yrkande 19 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

111. beträffande inplacering i stödområde av Bräcke kommun

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2124 yrkande 5, 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del samt 1981/82:2339 yrkande 1 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

112. beträffande inplacering i stödområde av Krokoms kommun

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113,

113. beträffande inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna 1981/82:2289 yrkande 4, 1981/82:2352 yrkande 19 samt 1981/ 82:2359 yrkande 2 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113,

114. beträffande inplacering i stödområde av Söderhamns kommun att riksdagen med avslag

dels på förslaget i proposition 1981/82: 113, dels på motionerna 1981/82:1606 yrkande 1 och 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del bifaller motion 1981/82:2359 yrkande 2 i motsvarande del om inplacering i stödområde C,

AU 1981/82:23

115. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Bollnäs, Ovanåker, Ockelbo och Sandviken

att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna 1981/82:2352 yrkande 19 och 1981/82:2359 yrkande 2 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

116. beträffande inplacering i stödområde av Gävle kommun

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del och 1981/82: 2359 yrkande 1 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,

117. beträffande inplacering i stödområde av Mora kommun

att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna 1981/82:2289 yrkande 4 och 1981/82:2352 yrkande 19 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,

118. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Rättvik, Leksand, Gagnef, Falun, Borlänge, Säter och Hedemora

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/ 82: 113,

119. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Arvika och Säffle

att riksdagen med avslag dels påförslaget i proposition 1981/82:113, dels på motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del bifaller utskottets förslag om inplacering i stödområde C,

120. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Grums, Karlstad, Forshaga, Kil, Hammarö och Kristinehamn

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/ 82: 113,

121. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Hällefors och Ljusnarsberg

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:639 yrkande 1 och 1981/82: 1074 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

122. beträffande inplacering i stödområde av Lindesbergs kommun att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:639 yrkande 2 och 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,

123. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Laxå och Askersund

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:639 yrkande 3 och 1981/82: 1074 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,

AU 1981/82:23

124. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Älvkarleby, Tierp och Osthammar

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:287 och 1981/ 82: 2293 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,

125. beträffande inplacering i stödområde av Motala kommun

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:643 och 1981/ 82: 1530 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,

126. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Dals Ed och Bengtsfors

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:642 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

127. beträffande inplacering i stödområde av Åmåls kommun att riksdagen med avslag i motsvarande del

dels på förslaget i proposition 1981/82: 113, dels på motionerna 1981/82:642 och 1981/82:2352 yrkande 19 bifaller motion 1981/82: 2294 i motsvarande del om inplacering i stödområde C,

128. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Färgelanda och Mellerud

att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna 1981/82:642 och 1981/82:2294 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

129. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Strömstad, Tanum, Munkedal och Sotenäs

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2354 yrkande 1 bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82: 113,

130. beträffande inplacering i stödområde av Gotlands kommun

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:648, 1981/ 82: 1502 samt 1981/82: 2289 yrkande 4 i motsvarande del bifaller regeringens förslag i proposition 1981/82:113,

131. beträffande inplacering av rikets kommuner i stödområde

att riksdagen i övrigt godkänner regeringens i proposition 1981/ 82:113 redovisade förslag.

Utvecklingsproblem i landsdelar och län

132. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 113 samt med avslag på motionerna 1981/82:2352 yrkande 62 och 1981/82: 2355 yrkandena 4, 6, 8, 9 och 10 till Åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbottens län för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 150000000 kr.

133. att riksdagen medger att lokaliseringsstöd lämnas för att uppföra kommunal lokal i Kiruna för uthyrning till administrativ verksamhet.

AU 1981/82:23

134. beträffande statsbidrag med 75 % till turistanläggningar i Torneträskområdet att

riksdagen med anledning av proposition 1981/82: 113 i motsvarande del samt motion 1981/82:2358 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

135. beträffande plan för Norrbottens industriella utveckling och åtgärder för att säkra tillgången på skogsråvara

att riksdagen avslår motion 1981/82: 2355 yrkandena 1 och 11,

136. beträffande hemslöjds- och hantverkshus för Övertorneåbygden att riksdagen avslår motion 1981/82: 2347,

137. beträffande finansiering av särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län

att riksdagen

dels med bifall till motionerna 1981/82:2547 yrkande 13 och 1981/ 82: 2551 yrkande 3 avslår regeringens förslag i proposition 1981/ 82: 150 bilaga 4 i motsvarande del, dels avslår motion 1981/82:2555 yrkande 1, dels med bifall till motion 1981/82:2547 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

138. beträffande differentiering av arbetsgivaravgiften m.m. i Norrbottens län

att riksdagen avslår motion 1981/82:2551 yrkande 4,

139. beträffande framställning av konstgödsel i Kiruna kommun att riksdagen avslår motion 1981/82: 2555 yrkande 2.

140. beträffande åtgärdsprogram för Västerbottens län att riksdagen avslår motion 1981/82: 1498,

141. beträffande åtgärdsprogram för Västernorrlands län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:454 och 1981/82:838,

142. beträffande inrättandet av en kartkonserveringscentral i Ånge kommun

att riksdagen avslår motion 1981/82:846,

143. beträffande åtgärdsprogram för Sollefteå kommun att riksdagen avslår motion 1981/82:1510,

144. beträffande åtgärdsprogram för Jämtlands län

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:2202 och 1981/82:2124 yrkandena 1, 3 och 6,

145. beträffande försöksverksamhet i Jämtlands län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 1534 och 1981/82: 1972,

146. beträffande åtgärdsprogram i skogslänen

att riksdagen avslår motion 1981/82: 2295 yrkande 2,

147. beträffande åtgärdsprogram för Gävleborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:459, 1981/82:634 i motsvarande del, 1981/82:1485, 1981/82:1505, 1981/82:1606 och 1981/82:1978,

AU 1981/82:23

148. beträffande åtgärdsprogram för Bergslagen att riksdagen avslår motion 1981/82:289,

149. beträffande åtgärdsprogram m. m. för Kopparbergs och Västmanlands län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 1506, 1981/82:2297 yrkande 1 samt 1981/82:2292,

150. beträffande åtgärdsprogram för Värmlands län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:471, 1981/82:1515, 1981/82:2009 yrkandena 1 och 3-7 samt 1981/82: 2349,

151. beträffande program för insatserna i bruksorterna att riksdagen avslår motion 1981/82:1489 yrkande 8,

152. beträffande omlokalisering av offentlig verksamhet inom Uppsala län

att riksdagen avslår motion 1981/82:453,

153. beträffande åtgärdsprogram för Södermanlands län att riksdagen avslår motion 1981/82: 1980,

154. beträffande åtgärdsprogram för Östergötlands län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:833 och 1981/82:1532,

155. beträffande omfördelning av offentlig verksamhet inom Stockholms län

att riksdagen avslår motion 1981/82:640,

156. beträffande åtgärdsprogram för Stockholms län att riksdagen avslår motion 1981/82:1614,

157. beträffande Stockholmsregionens roll för rikets industriella utveckling att

riksdagen avslår motion 1981/82:2336 i motsvarande del,

158. beträffande åtgärdsprogram för Skaraborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:206 och 1981/82:458 yrkande 1,

159. beträffande åtgärdsprogram för norra Älvsborgs län att riksdagen avslår motion 1981/82: 444 yrkande 1,

160. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Dalsland och Tvåstadsområdet

att riksdagen avslår motion 1981/82:2337,

161. beträffande åtgärdsprogram för Göteborgs och Bohus län att riksdagen avslår motion 1981/82:1966,

162. beträffande stöd till turistanläggningar i norra Bohuslän att riksdagen avslår motion 1981/82:2354 yrkande 2,

163. beträffande regionalpolitiskt försöksprojekt i Kalmar samt Jönköpings län

att riksdagen avslår motion 1981/82: 323,

164. beträffande stöd till regionalpolitisk försöksprojekt i Småland och Östergötland

att riksdagen avslår motion 1981/82: 322,

AU 1981/82:23

165. beträffande regionalpolitiskt aktionsprogram för det småländska höglandet

att riksdagen avslår motion 1981/82:1072,

166. beträffande åtgärdsprogram för Kalmar län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:682 och 1981/82: 2353.

167. beträffande statligt stöd till kommunalt industrihus i Kalmar kommun

att riksdagen avslår motion 1981/82:644,

168. beträffande s.k. IKS-stöd till Gotlands län

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:2348 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

169. beträffande regionalpolitisk stöd m. m. till Blekinge län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:839, 1981/82:2340 och 1981/82:2344,

170. beträffande åtgärdsprogram för Skåne

att riksdagen avslår motion 1981/82: 1137 yrkandena 1, 2 och 5,

171. beträffande åtgärdsprogram för Kristianstads län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 246 och 1981/82: 2114,

172. beträffande åtgärdsprogram inom Malmöregionen

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1516 och 1981/82:1528,

173. beträffande åtgärdsprogram för Malmöhus län

att riksdagen avslår motionerna 1981/82: 1620 och 1981/82: 2120,

Regionalpolitisk forskning

174. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 113 samt med avslag på motionerna 1981/82:321 och 1981/82:2220 yrkande 4 godkänner regeringens förslag om inrättandet av ett centrum för samordning av regionalpolitisk forskning m.m. inom Umeå högskoleregion,

175. beträffande forskning om regional utveckling vid Umeå universitet att

riksdagen avslår motion 1981/82: 1342,

176. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1981/ 82: 113 anförts om inriktningen av den regionalpolitiska forskningen.

Anslagsfrågor

177. att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 2352 yrkande 29 samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/82:113 och motion 1981/82:2289 yrkande 15 till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 425000000 kr.,

178. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113 samt med avslag på motionerna 1981/82: 1573 yrkande 2

AU 1981/82:23

och 1981/82:2289 yrkande 16 till Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 500000000 kr.,

179. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113 samt med avslag på motion 1981/82:2352 yrkandena 31 och 47 till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 275000000 kr.,

180. beträffande fördelningen på län av medel från anslaget Regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1973 yrkande 1, 1981/ 82:2289 yrkande 2 i motsvarande del samt 1981/82:2350 yrkande 1,

181. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/ 82: 113 till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

182. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113 samt med avslag på motion 1981/82:2352 yrkande 52 medger att under budgetåret 1982/83 statlig kreditgaranti för län till företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med sammanlagt högst 50000000 kr.,

183. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/ 82: 113 samt med avslag på motionerna 1981/82:2352 yrkande 16 i motsvarande del och 17 samt 1981/82:2289 i motsvarande del till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 80000000 kr.,

184. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 100. bil. 17 till Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 750000 kr.,

185. att riksdagen godkänner de i proposition 1981/82:113 förordade riktlinjerna för regionalpolitiken i den mån dessa riktlinjer inte har behandlats i det föregående.

Utskottet hemställer dessutom

att ärendet avgörs efter endast en bordläggning om betänkandet anmäls för bordläggning första gången den 7 juni 1982.

Stockholm den 26 maj 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

ELVER JONSSON

AU 1981/82:23

189¶Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s), Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s). Anders Högmark (m), Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Nils-Olof Grönhagen (s) och Görel Bohlin (m).

Reservationer

De socialdemokratiska reservationerna i det följande har avgivits av Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Marianne Stålberg och Nils-Olof Grönhagen.

1. Utveckling av större väl differentierade och robusta arbetsmarknader

(mom. 2)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar ”Socialdemokraterna gör” och på s. 46 slutar ”från riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet stöder den precisering av de allmänna målen som görs i socialdemokraternas partimotion 2352. Där uttalas att man i varje län måste utveckla ett antal större, väl differentierade och robusta arbetsmarknader som kan utgöra ryggraden i länens näringsliv och vara ett stöd för omgivande, mindre arbetsmarknader och som kan nås av ett betydande antal människor genom pendling och goda kommunikationer. En sådan arbetsmarknad utgör också naturligt mål för de befolkningsomflyttningar som i annat fall söker sig till storstadsområdena. Till de större orter i skogslänen där förutsättningar finns för att skapa differentierade och robusta arbetsmarknader bör man överväga att ställa specialdestinerade resurser till förfogande. Investeringsfonderna kan vara lämpliga att använda i detta syfte. Vad utskottet här har anfört bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utveckling av större väl differentierade och robusta arbetsmarknader

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:23

2. Förutsättningarna för regionalpolitiken (mom. 3)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar ”Utskottet konstaterar” och på s. 48 slutar ”i motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder uttalandet i den socialdemokratiska motionen 2352 att propositionen ger en alltför glättad bild av regionalpolitikens resultat och utvecklingen under 1970-talet. Det går i själva verket en klar skiljelinje mellan den första och andra hälften av detta decennium.

Den aktiva lokaliseringspolitik som socialdemokratin införde år 1965 fick full genomslagskraft i början av 1970-talet. I sin nyligen genomförda utvärdering av det regionalpolitiska stödets effekter har Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) konstaterat att användningen av lokaliseringsstödet mer än fördubblades under första hälften av 1970-talet jämfört med perioden 1965—1970. Detta hade, enligt ERU, till effekt att industrisysselsättningen i det s. k. allmänna stödområdet förändrades på ett avsevärt mera positivt sätt än i landet som helhet. I det allmänna stödområdet ökade industrisysselsättningen med drygt 17000 personer eller närmare 17 %, medan den i landet som helhet var ungefär oförändrad. Framför allt skedde en mycket kraftig ökning - med 62% - i det inre stödområdet. Det kan tilläggas att nyetableringarna låg på en mycket hög nivå. Av de inemot 1300 företag som fick lokaliseringsstöd fram till slutet av år 1976 utgjordes inte mindre än 277 av nyetablerade arbetsställen.

Effekterna av lokaliseringspolitiken kunde avläsas i en väsentligt förbättrad arbetsmarknadssituation i det allmänna stödområdet, inte minst därför att antalet kvinnliga industrisysselsatta ökade markant. Under perioden 1970—1976 uppvisade skogslänen en positiv sysselsättningsutveckling. Den förbättrade regionala balansen kom också till uttryck i att befolkningstalen utvecklades positivt, framför allt under åren 1974-1976. Under 1960-talet förlorade skogslänen omkring 12000 personer per år genom utflyttning. Under första hälften av 1970-talet blev det i stället en nettoinflyttning på ca 2000 personer om året.

Framgångarna inom regionalpolitiken var resultatet av en fast ekonomisk politik som skapade förutsättningar för ett expansivt näringsliv. I mitten av 1970-talet var industriinvesteringarna dubbelt så stora som tio år tidigare.

Under senare hälften av 1970-talet har situationen enligt utskottets bedömning förändrats radikalt. Den ekonomiska tillväxten har avtagit och industriproduktionen har stagnerat. Industriinvesteringarna har sjunkit och industrisysselsättningen har minskat starkt.

Därmed har själva basen för en framgångsrik regionalpolitik ryckts undan. ERU:s undersökningar visar att användningen av lokaliseringsstöd — mätt i fasta priser — har minskat under andra hälften av 1970-talet.

AU 1981/82:23

191¶Totalt sett kan, när det gäller tillverkningsindustrin, noteras en nedgång i sysselsättningen i det s.k. allmänna stödområdet under senare hälften av 1970-talet. Enligt ERU beror detta bl. a. på att antalet flyttningsetableringar blivit mindre och att storleken på genomförda etableringar med lokaliseringsstöd har sjunkit drastiskt.

Därtill kommer att basindustrierna, som alltid har utgjort kärnan för sysselsättningen i norra Sverige, har drabbats av genomgripande strukturförändringar. Så har varit fallet med gruv-, stål- och skogsindustrin, där antalet nedläggningar varit stort och minskningen av antalet arbetstillfällen betydande. Konsekvensen har blivit att mycket av det som vunnits under 1970-talets första hälft nu återigen riskerar att gå förlorat. Flera skogslän befinner sig i dag i en allvarlig kris.

Ett nytt och allvarligt inslag under den ekonomiska nedgångsperiod som landet upplevt under de borgerliga regeringarna är att de industriella strukturproblemen också med full kraft har drabbat södra och mellersta Sverige. Varven, träindustrin och tekoindustrin är de främsta exemplen på detta, men också delar av verkstadsindustrin har drabbats liksom byggnadsverksamheten, som har en strategisk betydelse för viktiga delar av komponentindustrin.

Genomförandet av en framgångsrik regionalpolitik kräver enligt utskottets mening genomgripande åtgärder i hela den svenska ekonomin. Denna har under de senaste åren förts in i ett läge med allvarliga balansrubbningar i form av låg produktionstillväxt, hög inflation, låga industriinvesteringar, strukturkriser och hög arbetslöshet, framför allt bland ungdomen. Dessa obalanser måste hävas genom ett program för ekonomisk expansion och ökad produktionskraft, baserad på ett fullt utnyttjande av våra arbetskraftstillgångar. Grunden för denna utveckling skall läggas genom en näringspolitik som syftar till en planmässig och målinriktad utveckling av den svenska industrisektorn.

Industrin spelar enligt utskottets synsätt en strategisk roll i arbetet på att långsiktigt restaurera ekonomin. Vi måste återskapa jämvikt i bytesbalansen, vilket ställer krav på en kraftig ökning av industriproduktionen. En sådan är inte möjlig utan en påtaglig ökning av industrins investeringar. Genom investeringar och teknisk förnyelse kan dels befintliga produktionsenheter hållas effektiva, dels nya enheter byggas upp. På detta sätt skapas ånyo förutsättningar för en kraftfull regionalpolitik i de sysselsättningssvaga delarna av landet. Vad utskottet här har anfört med anledning av motion 2352 om förutsättningarna för regionalpolitiken bör ges regeringen till känna. Motion 2289 avstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande förutsättningarna för regionalpolitiken att riksdagen

dels med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande

AU 1981/82:23

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna 1981/82:2289 yrkande 2 i motsvarande del och 1981/ 82: 2356 yrkande 1 i motsvarande del.

3. De framtida regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning och omfattning

(mom. 4)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”De regionalpolitiska problemens” och på s. 52 slutar ”sådant utredningsarbete” bort ha följande lydelse:

När det gäller inriktningen av utredningsarbetet vill utskottet poängtera att de selektiva åtgärderna måste spela en huvudroll även i den framtida regionalpolitiken. Kravet på hög effektivitet i medelsanvändningen är som socialdemokraterna anför i motion 2352 motiv för selektivt verkande åtgärder. Utskottet kan inte förorda sådana generella stöd som lämnas till arbetsgivare utan hänsyn till hur stödet används eller till vilken effekt det har på sysselsättningen. Utskottet delar mot den anförda bakgrunden inte uppfattningen i propositionen och motion 2289 om att en förskjutning mot ett större inslag av generellt verkande medel är önskvärd. Arbetet i den ovan föreslagna utredningen bör främst inriktas på utveckling av den selektiva regionalpolitiska medelsarsenalen mot bakgrund av den svaga effekten vid lågkonjunkturer och med hänsyn till förskjutningen i företagens investeringar från byggnader och maskiner till produktutveckling, marknadsföring m.m. I sammanhanget bör även transportstödets roll i regionalpolitiken prövas.

Vad utskottet här har anfört om de framtida regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning med anledning av motion 2352 bör regeringen underrättas om. Motionerna 2055, 2289, 1529 och 1983 i motsvarande delar avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande de framtida regionalpolitiska stödinsatsernas inriktning och omfattning att riksdagen

dels med anledning av motion 1981/82: 2352 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om tillkallande av en parlamentariskt sammansatt utredning,

dels avslår proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna 1981/82: 1983 i motsvarande del, 1981/82: 1529 i motsvarande del, 1981/82: 2055 yrkande 1 samt 1981/82:2289 yrkandena 1, 2 i motsvarande del och 3.

AU 1981/82:23

4. Ett samlat anslag för beslut på regional nivå om regionalpolitiska åtgärder (mom. 7)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar ”Socialdemokraterna motsätter” och slutar "i motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag om ett samlat anslag för beslut på regional nivå om regionalpolitiska åtgärder och ansluter sig till vad som anförts på denna punkt i socialdemokraternas motion 2352. De olika anslagen representerar skilda ändamål, och en sammanblandning kan - som AMS framhåller i sitt yttrande — inte åstadkomma annat än en ökad byråkratisering och komplicering av administrationen. Risken för konflikter mellan olika intressen är påtaglig, samtidigt som riksdagens möjligheter att bedöma anslagsbehovet för olika ändamål försämras. Den av regeringen föreslagna konstruktionen innebär vidare att det sammanhållna anslaget inte får överskridas, vilket kan medföra betydande olägenheter om exempelvis ett behov av ytterligare lokaliseringsstöd skulle uppstå t. ex. vid akuta sysselsättningskriser. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande ett samlat anslag för beslut på regional nivå om regionalpolitiska stödåtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 53 avslår regeringens förslag i proposition 1981/82: 113.

5. Länsplaneringens inriktning m.m. (mom. 9)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som börjar ”Utskottet tillstyrker” och på s. 58 slutar ”motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i den socialdemokratiska partimotionen 2352 att regeringens förslag till hur den samlade regionalpolitiska planeringen skall utformas är oklart. Samtidigt som den fullständiga länsplaneringen tas bort förefaller det som om det kontinuerliga arbetet med det mycket omfattande planeringsunderlaget behålls. Den årliga länsrapporten blir länsplaneringens huvudinstrument och byggs ut. Avsikten synes därutöver vara att kraftigt bygga ut aktiviteter som rör samordningen mellan den regionalpolitiska planeringen och sektorsplaneringen. Förslaget torde mot denna bakgrund innebära en utbyggnad av länsplaneringen.

Det finns anledning till tveksamhet inför en sådan utveckling. Utbyggnaden av planeringen är - som socialdemokraterna framhåller - av mindre 13 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

intresse än att åtgärder kommer till stånd på grundval av kunskaper som redan finns dokumenterade. Kunskap bör kunna vidmakthållas genom en enkel aktualisering. Frågan om resultatet av en sådan aktualisering behöver redovisas i en årlig rapport bör kunna avgöras av länsstyrelsen. Det finns vidare en uppenbar risk för att länsplaneringen i dess utbyggda skepnad kan bli ett allmänt samordningsinstrument. där sysselsättningsfrågorna tonas ned. Mot bakgrund av de mycket stora sysselsättningsproblemen i landet kan utskottet inte medverka till detta.

Regeringen antyder i propositionen att man på skilda sätt avser att förstärka länsstyrelsens befogenheter när det gäller samordningen mellan olika sektorer. Utskottet anser för sin del - i likhet med socialdemokraterna - att den nuvarande arbetsfördelningen mellan sektorsmyndigheterna och de för regionalpolitiken ansvariga organen i huvudsak är väl avvägd och i stort sett bör bibehållas. Utskottet utesluter inte behovet av vissa utökade befogenheter när det gäller långsiktiga beslut av regionalpolitisk betydelse inom olika sektorer. Detta gäller dock endast ett begränsat antal frågor. Utskottet motsätter sig däremot att länsstyrelserna skulle ges ett samordningsansvar för löpande ärenden. En sådan ordning skulle innebära en sådan förskjutning av ansvarsfördelningen mellan regionalpolitiken och sektorspolitiken att en effektiv sektorspolitik äventyras. I och för sig kan sektorsprogram av det slag som beskrivs i propositionen i vissa lägen behövas. De kan emellertid innebära en utökning av planeringsarbetet på länsnivån och en stor risk för ökad byråkratisering av umgänget mellan länsmyndigheterna.

När det gäller den framtida länsplaneringens utformning poängteras i propositionen vikten av kommunernas medverkan. Med förvåning konstaterar utskottet att de fackliga organisationernas och näringslivsorganisationers medverkan över huvud taget inte nämns i sammanhanget. Detta är i synnerhet förvånande med tanke på det mycket omfattande engagemang som de fackliga organisationerna visat i den hittillsvarande länsplaneringen. Som socialdemokraterna framhåller måste dessa intressen medverka aktivt även i en framtida regionalpolitisk planering.

Behovet av en regionalpolitisk planering som ger klara prioriteringar av var och i vilken ordning problemen skall lösas är särskilt stort i dag efter flera år av misslyckanden inom regionalpolitiken. Som socialdemokraterna framhåller förutsätter detta att planeringen har anknytning till alla de administrativa nivåer i samhället som har ett ansvar i regionalpolitiken — central nivå, länsnivå och kommunal nivå. Denna planering — som främst måste inriktas på sysselsättningsfrågorna - kan vara betydligt enklare och mindre omfångsrik än regeringen nu förordar.

Det anförda talar enligt utskottets uppfattning för det socialdemokratiska förslaget om att en utredning bör tillsättas. Utredningen bör lägga fram förslag om en förenklad regionalpolitisk planering med huvudvikten lagd vid sysselsättningsfrågorna och därmed näringslivets utveckling.

AU 1981/82:23

195¶Med hänsyn till planeringsfrågornas centrala, politiska betydelse bör utredningen vara parlamentariskt förankrad. Utskottet tillstyrker det socialdemokratiska förslaget att resultatet av utredningsarbetet bör avvaktas innan några förändringar av länsplaneringen vidtas.

Vad utskottet anfört i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen 2352 i aktuell del bör regeringen underrättas om. Utskottets ställningstagande innebär att övriga i sammanhanget upptagna motioner - 458, 2058, 2289, 2336 och 2356 - avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande länsplaneringens inriktning m.m.

att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/ 82: 113, dels på motionerna 1981/82: 458 yrkande 4, 1981/82: 2058 i motsvarande del, 1981/82:2289 yrkande 8 i motsvarande del, 1981/82:2336 i motsvarande del samt 1981/82:2356 yrkande 3 i motsvarande del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkandena 4, 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Avskaffande av ortsplanen som styrinstrument (mom. 11)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att utskottets yttrande på s. 61 som böljar ”Utskottet tillstyrker” och slutar ”Skövde kommun” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen 2352 kan den s.k. ortsplanen sägas vara det inslag i länsplaneringen som klarast ger uttryck för vilka funktioner olika orter bör fullgöra. Regeringen föreslår nu att ortsplanen skall upphöra som styrinstrument. Arbetet med ortsstrukturfrågorna skall nu helt föras ned på den regionala och lokala nivån efter de prioriteringar som man där bedömer som angelägna.

Utskottet delar den socialdemokratiska bedömningen att det inte minst är ett viktigt samhällsintresse att planeringen på såväl riks- som regional nivå utgår från en politiskt fastlagd uppfattning om hur den regionala strukturen bör utvecklas. 1 synnerhet gäller detta de något större och robusta arbetsmarknader som är en förutsättning för att den negativa utvecklingen i vissa landsdelar skall kunna balanseras och utflyttning därigenom motverkas. Inte minst i detta avseende har ortsplanen varit ett viktigt instrument. Utskottet kan bl. a. mot denna bakgrund inte godta att ortsplanen avskaffas utan att detta föregås av en noggrann analys av dess funktioner och roll som regionalpolitisk! styrmedel. Utskottet tillstyrker det socialdemokratiska förslaget att en sådan granskning bör ske inom den av utskottet tidigare begärda parlamentariska utredningen om länsplaneringen.

AU 1981/82:23

196¶Regeringen bör underrättas om utskottets ställningstagande på denna punkt i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen 2352. Däremot kan utskottet inte ställa sig bakom yrkandet i motion 458 om ändring i ortsplanen för Skaraborgs län.

dels att utskottets yttrande under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande avskaffande av ortsplanen som styrinstrument

att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/ 82:113, dels på motion 1981/82:458 yrkande 2 samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Planeringstal för länen för år 1990 (mom. 12)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att utskottets yttrande som på s. 64 börjar ”Utskottet tillstyrker” och slutar ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis instämma i den socialdemokratiska uppfattningen att de olika regionalpolitiska åtgärdernas direkta effekter på befolkningsutvecklingen blir allt mera osäkra samt att befolkningstal som mål för regionalpolitiken därför blir schematiska och inte längre särskilt ändamålsenliga.

Höga befolkningstal är dessutom ett dåligt mått på resultatet av regionalpolitiken om sådana tal - som ofta är fallet - förenas med ökad arbetslöshet, ökad förtidspensionering och andra former av undersysselsättning. Mot denna bakgrund bör planeringstalens roll som styrinstrument i regionalpolitiken kunna minskas. Även behovet av att stämma av planeringsunderlaget i ett detaljerat siffermaterial minskar därmed. Riksdagens ställningstagande i sammanhanget bör därför - som socialdemokraterna framhåller — kunna begränsas till de principer som skall vara vägledande för planeringen. Det bör påpekas att detta synsätt inte är ett uttryck för en lägre ambition för den regionala utvecklingen än vad regeringen har.

Utskottet tillstyrker de allmänna mål för den regionala utvecklingen som ligger bakom regeringens förslag till planeringstal och som innebär att länsstyrelsernas prognoser i allmänhet skall läggas till grund för planeringen. I två län — Norrbottens och Stockholms län - är den avvikelse som föreslås i förhållande till prognoserna av egentlig regionalpolitisk betydelse. I Norrbottens län skall planeringen enligt propositionen inriktas mot oförändrad folkmängd. Detta förslag tillstyrks av utskottet. 1 fråga om Stockholms län förordas i propositionen ett lägre tal än det lägsta tal länsstyrelsen angivit. I likhet med socialdemokraterna föreslår utskottet att planeringen i länet inriktas på det lägre av länsstyrelsens planeringstal dvs. 1 580000. Utskottets förslag innebär förutsättningar för en balanserad och realistisk utveckling för länet.

AU 1981/82: 23

197¶Riksdagen bör lämna regeringens förslag i övrigt om planeringstalen utan åtgärd. Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen bör det med beaktande av dessa riktlinjer ankomma på regeringen att besluta om befolkningstal för länen och därvid successivt göra de anpassningar som kan behövas. Vad utskottet anfört i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen 2352 i aktuell del bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande planeringstal för länen för år 1990 att riksdagen

a) med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 3 samt med anledning av regeringens förslag i proposition 1981/82: 113 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motion 1981/82:458 yrkande 3,

8. Industripolitikens roll i regionalpolitiken (mom. 13- 15)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar ”Arbetsmarknadsutskottet har” och på s. 67 slutar ”behandlade delarna” bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet har redan i anslutning till sina uttalanden om förutsättningarna för regionalpolitiken understrukit den stora roll industriutvecklingen har för regionalpolitiken.

En grundläggande förutsättning för att åstadkomma full sysselsättning och regional balans är att landet kommer ur det svaghetstillstånd som svensk industri har befunnit sig i under senare år. För att åstadkomma en vändning krävs enligt utskottets uppfattning att ett brett handlingsprogram sätts in med åtgärder på många av politikens områden. Det bör gälla - förutom det industripolitiska området - inom bostadsbyggandet, på energi- och trafikområdet och inom den tekniska forskningens område. Insatser inom dessa områden ger en kraftig stimulans till den svenska industrin.

Utskottet stöder den socialdemokratiska uppfattningen att industripolitiken har en dubbel uppgift. Den skall å ena sidan stimulera till ett effektivt utnyttjande av resurserna samt till utveckling av ny konkurrenskraftig industriproduktion. Den skall å andra sidan säkerställa att den nödvändiga omvandlingsprocessen genomförs i former som är godtagbara från sociala och regionala synpunkter. Detta kräver en industripolitisk planering som är flexibel och som ger handlingsberedskap för beslut som uppfyller både ekonomiska och sociala krav. Det är mot denna bakgrund som man skall se förslaget i motion 2352 om inrättandet av en beredningsgrupp vid länsstyrelsen för samråd mellan näringsliv och samhälle. Erfarenheten visar att det på länsplanet finns ett stort behov av planering och framförhållning för att i tid kunna möta och påverka strukturella förändringar i näringslivet

AU 1981/82:23

och för att främja en industriell förnyelse. I dag saknas ett organ för fortlöpande samverkan mellan näringsliv och samhälle. Utskottet föreslår därför att till länsstyrelsen i varje län knyts en industripolitisk beredningsgrupp bestående av representanter för länsstyrelsen, landstinget, länsarbetsnämnden, utvecklingsfonden, fackliga organisationer och näringslivet. En sådan beredningsgrupp kan också få viktiga uppgifter inom länsplaneringen. Vad utskottet har anfört bör regeringen underrättas om.

Ett viktigt inslag i en aktivering av industripolitiken är att främja industriell förnyelse. Det är som framhålls i motion 2352 nödvändigt att det regionalpolitiska stödet också inriktas härpå i synnerhet om investeringarna i industrins byggnader och maskiner skulle komma att även fortsättningsvis ligga kvar på dagens låga nivå. Som utskottet tidigare anfört finns tecken på att det sedan en tid tillbaka pågår en förskjutning från sådana investeringar till s. k. mjuka investeringar i forskning, utveckling och marknadsföring.

Enligt vår mening måste denna utveckling också sätta sin prägel på den fortsatta regionalpolitikens utformning. Utskottet har också föreslagit att denna fråga tas upp av den utredning om den framtida regionalpolitiken som utskottet har förordat tidigare i betänkandet. De regionalpolitiska stödformerna har redan i viss utsträckning anpassats härtill genom att lokaliseringslån kan utgå för att täcka kostnader för marknadsföring, produktutveckling, patent m. m. Det är emellertid inte tillräckligt.

Utskottet kan här ånyo konstatera att nuvarande statliga fou-insatser inom industriföretag är mycket ogynnsamt fördelade sett ur regionalpolitisk synvinkel. Mer än 60% av STU:s stöd till teknisk utveckling går till storstadsregionerna.

Utskottet förordar därför att systematiska försök görs att kombinera stöd från STU och industrifonden med regionalpolitisk! stöd. Företag inom stödområdena som får stöd från dessa institutioner borde i enlighet med förslag i motion 2352 kunna få tilläggsstöd i form av offertstöd med t. ex. 10, 15 resp. 25% av stödunderlaget utöver de 50% som t. ex. STU kan ge. Ett motsvarande stöd bör kunna ges till företag utanför stödområdena om ett avtal träffas med företag i stödområdena och en del av framtida produktion också förläggs dit.

Ett sådant offertstöd till teknisk utveckling bör också kunna användas för att stimulera till en bättre beredskap för alternativ produktion i orter inom stödområdena som domineras av basindustrier.

Enligt utskottets mening är det också viktigt att ett regionalpolitisk! synsätt får sätta sin prägel på det utvecklingsarbete som nu pågår på skilda områden för att stimulera till nya tekniska lösningar som i slutskedet kan leda till ny tillverkning och i vissa fall nyetableringar. Det är viktigt att redan under utvecklingsarbetets gång påverka skeendet så att ett antal kommande nyetableringar kan förläggas till stödområdena.

Våren 1979 beslöt riksdagen på socialdemokratiskt initiativ att inrätta

Ali 1981/82:23

samhällsägda utvecklingsbolag inom områdena energi, miljövård och transportsystem. I årets budgetproposition meddelas att dessa bolag — Svensk Energiteknik Utveckling AB, Svensk Transportsystem Utveckling AB och Svensk Miljöteknik Utveckling AB — nu har påbörjat sin verksamhet. Verksamheten kommer att inriktas på teknikupphandling för att främja produktion med internationell konkurrenskraft. Det bör ankomma på regeringen att tillse att dessa bolag i sitt fortsatta arbete beaktar regionalpolitiska synpunkter. Detta bör också gälla industrifonden som lämnar stöd till strategiskt viktiga projekt inom svensk industri. Vad utskottet här har anfört om att de samhällsägda utvecklingsbolagen och industrifonden skall beakta regionalpolitiska synpunkter i sin verksamhet bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13-15 bort ha följande lydelse:

13. beträffande beredningsgrupp för samråd mellan näringsliv och samhälle

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande offertstöd till teknisk utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande beaktande av regionalpolitiska synpunkter i de samhällsägda utvecklingsbolagens och industrifondens verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Jordbruks- och skogsbrukspolitiken (— motiveringen)

De socialdemokratiska reservanterna anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 68 böljar ”Utskottet delar” och slutar ”motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att mera konkreta förslag saknas i propositionen beträffande jordbruks-, skogsbruks- och fiskepolitikens medverkan i regionalpolitiken begränsar sig utskottet i sin kommentar i övrigt till de aktuella motionsyrkandena.

10. Projektreserv inom energiområdet (mom. 19)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar "Utskottet noterar” och slutar "inte vidtas” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att även energiinvesteringarna kan utnyttjas som ett medel att öka sysselsättningen i

Kartong: S. 201, 21. raderna 2 och 3 Står: yrkande 1 i motsvarande del Rättat till: yrkande 63

AU 1981/82:23

svaga konjunkturer. Ansvariga myndigheter, främst vattenfallsverket, bör därför få regeringens uppdrag att i samverkan med kommunerna sammanställa en s. k. projektreserv inom energiområdet. Detta skulle enligt utskottet utgöra ett värdefullt stöd i det regionalpolitiska arbetet. Ett flertal projekt som rör bl. a. produktion och distribution av inhemska bränslen bör kunna sökas i glesbygderna. Vad utskottet anfört bör regeringen ges till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande projektreserv inom energiområdet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Borttagande av elenergiskatten i stödområde A (mom. 20)

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar "Arbetsmarknadsutskottet” och slutar "stödområde A" bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet finnér starka skäl för att tillstyrka förslaget i motion 2289 om borttagande av elenergiskatten i stödområde A. En sådan åtgärd skulle vara ett verksamt komplement till övriga generella medel, i form av transportstöd och sänkt löneskatt, som utskottet tidigare behandlat. Ett borttagande av elenergiskatten skulle få i stort sett samma effekter som nyss nämnda medel, nämligen motverka kostnadsnackdelar till följd av högre uppvärmningskostnader samt ge stimulans till en avgränsad region utan de risker för konkurrenssnedvridning som följer med de selektiva stödmedlen. Dessa medel är också enkelt att administrera. Det inkomstbortfall för staten som initialt uppkommer kan på sikt leda till ökade intäkter genom de stimulanseffekter som erhålls. Regeringen bör snarast förelägga riksdagen förslag till utformning av en sådan skattereduktion. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande borttagande av elenergiskatten i stödområde A

att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 2289 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Trafikplanering på regional nivå (mom. 21)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som börjar "Arbetsmarknadsutskottet har” och slutar "ytterligare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet har i det föregående påpekat att regionalpoliti -

AU 1981/82:23

ken måste omfatta alla viktigare samhällssektorer och därmed även trafikpolitiken.

År 1979 beslutade riksdagen om en ny trafikpolitik. Målet för den nya trafikpolitiken är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. I det samhällsekonomiska synsättet ligger att trafikpolitiken skall bidra till att uppfylla mål inom andra samhällssektorer, såsom närings-, sysselsättnings-, regional- och energipolitiken.

En förutsättning för genomförandet av en sådan trafikpolitik är en trafikplanering som kan samverka med regionalpolitiken. Enligt utskottets mening råder stor oklarhet om hur trafikplaneringen enligt regeringens mening skall bedrivas. Utskottet vill därför erinra om att riksdagen vid beslutet år 1979 underströk behovet av trafikplanering på skilda nivåer i samhället. Det besvärliga finansiella läge som landet försatts i medför att behovet av samordning mellan trafikgrenarna har blivit än mer uttalat, att dubbelinvesteringar än mer måste undvikas och att varje trafikgrens fördelar därför måste utnyttjas på bästa sätt. En fortsatt trafikplanering på länsnivå, gärna med den gamla beteckningen regional trafikplanering, förordas för att åstadkomma denna samordning. Utskottet vill också framhålla behovet av att en långsiktig investeringsplanering hos fler trafikverk än vägverket kommer till stånd. Vad utskottet här anfört bör regeringen underrättas om. Motion 1027 om planeringen inom persontrafikens område avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande trafikplanering på regional nivå

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 63 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

13. Transportstödets storlek (mom. 24)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som börjar ”1 fråga om” och slutar "aktuella delar avstyrks” bort ha följande lydelse:

I fråga om Transportstödets storlek m.m. stöder utskottet förslaget i den socialdemokratiska motionen 2352, vilket innebär att följande stöd förordas.

AU 1981/82:23

202 Fraktbidrag i procent

Region

Transportavstånd 250-700 701 —

Inlandskommuner i Norrbotten och Västerbotten samt Ström- sunds kommun i Jämtlands län

35 50

Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län i övrigt

35 Västernorrlands län

25¶De delar av Värmlands. Kop- parbergs och Gävleborgs län som omfattas av transportstöd

15¶Med detta förslag till ändringar i transportstödet tillgodoses även motion 2341. Även motion 2358 torde i huvudsak vara tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 24. bort ha följande lydelse:

24. beträffande transportstödets storlek

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2341 i motsvarande del och 1981/82:2352 yrkande 57 samt med avslag på motion 1981/82:2358 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Kostnaderna för ändring i transportstödet (mom. 26 - motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

De socialdemokratiska reservanterna anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar ”Utskottet beräknar” och slutar "helt år” bort ha följande lydelse:

Utskottet beräknar kostnaderna för ändringarna i transportstödet till ca 30 milj. kr. för helt budgetår.

15. Omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 27)

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som börjar ”Utskottet konstaterar" och slutar "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om omlokalisering av statlig verksamhet har utskottet tidigare gjort klarläggande uttalanden. 1 enlighet därmed är det knappast lämpligt att initiera en ny stor lokaliseringsomgång. Däremot bör det kunna prövas om nytillkommen verksamhet i sin helhet kan lokaliseras utanför storstadsregionerna. En förutsättning måste dock vara att kravet på rationell verksamhet kan upprätthållas. På samma villkor bör en delege -

AU 1981/82:23

ring av beslutsfunktioner och decentralisering av arbetsuppgifter från central till regional eller lokal nivå kunna ske. Sådana åtgärder bör kunna skapa goda förutsättningar för en förstärkning och differentiering av vissa regionala arbetsmarknader ute i landet. Det bör som tidigare betonas att flyttningarna inte får leda till kostnads- och effektivitetsförluster som inte uppvägs av klara samhällsekonomiska vinster.

Något nytt uttalande från utskottets sida med anledning av vad som anförts ovan är inte erforderligt. Detta ställningstagande innebär att utskottet ställer sig bakom motion 2289 i här aktuell del. Även motion 2335 har i sina huvuddrag tillgodosetts.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 2289 yrkande 11 samt med avslag på motion 1981/82:2335 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Differentierade arbetsgivaravgifter som medel i regionalpolitiken m. m.

(mom. 34)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar med ”1 valet mellan” och på s. 82 slutar ”från riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

I valet mellan dessa metoder förordar utskottet återbäring av arbetsgivaravgiften i enlighet med det socialdemokratiska förslaget i motion 2352. Det främsta skälet härtill är att det har klara sysselsättningsfrämjande fördelar framför propositionens förslag genom att stödet i första hand inriktas mot företag som upprätthåller resp. ökar antalet anställda. Personalinskränkningar blir genom återbäringssystemet mindre ”lönsamma” samtidigt som nyrekrytering kraftigt förbilligas.

För systemet gäller vidare att återbäring endast utgår som andel av faktiskt inbetalade avgifter. Detta torde medverka till en ökad benägenhet att i tid betala in avgifterna. Genom systemets konstruktion slår dessutom framtida eventuella höjningar av arbetsgivaravgiften igenom fullt ut i form av ökade kostnader först tre år efter det första året med förhöjt uttag. Detta blir en extra konkurrensfördel för de områden som omfattas av återbäringen.

När det gäller valet av område inom vilket återbäringen skall ske, storleken på återbäringen samt verksamheter som skall omfattas av återbäring stöder utskottet förslagen i motion 2352. Det innebär att återbäringen skall gälla gruvor och tillverkningsindustri i hela Norrbottens län samt utgå med ett belopp som motsvarar den del av de inbetalda avgifterna för år 1982 som överstiger 60% av de genomsnittliga årliga avgiftsinbetalningarna under åren 1979, 1980 och 1981.

Återbäringen kan antingen knytas till nuvarande system för uppbörd och

AU 1981/82:23

redovisning av arbetsgivaravgifter eller hanteras på samma sätt som olika stödformer inom arbetsmarknadspolitiken resp. regionalpolitiken. Den hanteringsform bör väljas som bäst fyller kraven på avgränsning och kontroll. Den slutliga formen för att administrera systemet bör enligt utskottets mening fastställas först sedan regeringen låtit företa de kompletterande undersökningar som krävs. Dessa bör göras skyndsamt varefter regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen. Vad utskottet här har anfört bör regeringen underrättas om.

Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker propositionens förslag om nedsättning av arbetsgivaravgiften i Kiruna, Gällivare, Jokkmokks och Pajala kommuner. Förslagen till Lag om nedsättning av socialavgifter och Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter avstyrks därmed också. Vidare avstyrks moderata samlingspartiets förslag i motion 2289 om avgiftsnedsättning utöver regeringens förslag i övriga delar av stödområde A med 5 procentenheter samt i stödområde B med 3 procentenheter. Likaså avstyrks motionerna 1575, 2057 och 2129 i här aktuella delar. Motion 2355 i vilken yrkas avslag på förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter är delvis tillgodosedd genom det förslag utskottet här förordar.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande differentierade arbetsgivaravgifter som medel i regionalpolitiken m. m.

att riksdagen

dels med bifall till motionerna 1981/82:2352 yrkande 16 i motsvarande del och 1981/82: 2355 yrkande 7 avslår regeringens förslag i proposition 1981/82:113 samt motionerna 1981/82:1575, 1981/ 82: 2057, 1981/82: 2129 och 1981/82: 2289 yrkande 7 i motsvarande del,

dels med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

17. Lag om nedsättning av socialavgifter m. m. (mom. 35—37)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

De socialdemokratiska reservanterna anser att utskottets hemställan under 35-37 bort ha följande lydelse:

35. beträffande regioner som skall omfattas av sänkning av arbetsgivaravgiften m.m.

att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1981/82:113 samt motion 1981/82: 2289 yrkande 7 i motsvarande del,

36. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 i motsvarande del avslår det i proposition 1981/82: 113 framlagda förslaget till Lag om nedsättning av socialavgifter,

37. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 i motsvarande del avslår det i proposition 1981/82: 113 framlagda förslaget till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

AU 1981/82:23

18. Regioner som skall omfattas av sänkning av arbetsgivaravgiften (mom. 35)

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 82 som börjar ”Moderata samplingspartiets” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare uttalat sig för en inriktning med mer generellt verkande medel inom regionalpolitiken. En sådan politik ligger väl i linje med de krav och önskemål om att stärka marknadsekonomin och arbetsmarknadens funktionssätt som framförts i skilda moderata motioner.

Differentierade arbetsgivaravgifter som ett generellt verkande regionalpolitisk medel skapar också, enligt utskottet, de bästa förutsättningarna för ett verkligt decentraliserat beslutsfattande inom regionalpolitiken, dvs. ute i de enskilda företagen som direkt kan överblicka innebörden av sänkta avgifter och därefter fatta erforderliga beslut inför framtiden.

Mot denna bakgrund finner därför utskottet det angeläget och väl motiverat att arbetsgivaravgiften sänks utöver i ovan föreslagna kommuner i enlighet med moderata samlingspartiets förslag i motion 2289 med 5 procentenheter i övriga kommuner i stödområde A - utskottet återkommer senare till avgränsningen av stödområdena - och med 3 procentenheter i kommuner i stödområde B. Härigenom införs ett generellt verkande medel i stödområdet. Som en följd härav bör det selektiva regionalpolitiska stödet som bygger på centrala beslut av AMS och regeringen kunna minskas. Den av utskottet förordade decentraliseringen av handläggningen av den regionalpolitiska medelsarsenalen fullföljs härmed.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande regioner som skall omfattas av sänkning av arbetsgivaravgiften att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:2289 yrkande 7 i motsvarande del avslår regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113.

19. Lag om nedsättning av socialavgifter (mom. 36)

Under förutsättning av bifall till reservation 18 av Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 82 som börjar ”Vad här” och slutar ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Vad här anförts innebär att utskottet godtar det förslag till Lag om nedsättning av socialavgifter som läggs fram i moderata samlingspartiets motion 2289.

AU 1981/82:23

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. att riksdagen antar förslaget till Lag om nedsättning av socialavgifter med följande som Reservanternas förslag betecknad lydelse: -

Propositionens förslag 1 Förslag till

Lag om nedsättning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs följande

Den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt utgår enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall enligt denna lag sättas ned med tio procentenheter. Nedsättningen skall i första hand avse folkpensionsavgiften och därefter barnomsorgsavgiften.

För en arbetsgivare, som bedriver verksamhet med fast driftställe i området Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala kommuner, skall avgifterna sättas ned i den mån de avser arbete som utförs i området. I fråga om förfarandet för nedsättningen gäller bestämmelserna i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Bestämmelsen om nedsättning gäller inte arbetsgivare som är kommun, allmän försäkringskassa eller statlig myndighet med undantag av statens affärsdrivande verk.

Reservanternas förslag 1 Förslag till

Lag om nedsättning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs följande

§

Den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt utgår enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall enligt denna lag sättas ned med tio procentenheter i området Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala kommuner, med fem procentenheter i området Arjeplog, Övertorneå, Överkalix, Haparanda, Kalix, Sorsele, Stomman, Vilhelmina, Dorotea, Åsele, Strömsund, Berg, Ragunda och Bräcke kommuner samt med tre procentenheter i området Älvsbyn, Arvidsjaur, Norsjö, Vindeln, Lycksele, Bjurholm, Sollefteå, Ånge, Åre, Härjedalen, Ljusdal, Älvdalen, Malung, Vansbro, Torsby och Gotland kommuner. Nedsättningen skall i första hand avse folkpensionsavgiften och därefter barnomsorgsavgiften.

§

För en arbetsgivare, som bedriver verksamhet med fast driftställe i område» som avses i I §, skall avgifterna sättas ned i den mån de avser arbete som utförs i området. I fråga om förfarandet för nedsättningen gäller bestämmelserna i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Bestämmelsen om nedsättning gäller inte arbetsgivare som är kommun, allmän försäkringskassa eller statlig myndighet med undantag av statens affärsdrivande verk.

AU 1981/82:23

3 §

För en försäkrad, som avses i 1 kap. 2§ lagen (1981:691) om socialavgifter, skall avgifterna sättas ned om han för året före det taxeringsår avgifterna debiteras är mantalsskriven i det område som anges i 2 §. I fråga om förfarandet för nedsättningen gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272).

4 §

Ett belopp motsvarandet det som arbetsgivaravgifterna eller egenavgifterna sätts ned med skall påföras staten och uppbäras i samma ordning som avgifterna i övrigt.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om arbetsgivaravgifter som avser utgiftsåret 1983 och i fråga om egenavgifter som beräknas med ledning av 1984 års taxering.

20. Uppföljning av de differentierade arbetsgivaravgifterna (mom. 38 — motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

De socialdemokratiska reservanterna anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 82 ”Den i propositionen” och slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motion 2290 om uppföljning av de differentierade arbetsgivaravgifterna torde, sedan utskottet förordat återbäring av dessa avgifter, sakna aktualitet och bör därför avslås.

21. Principer för stödområdesindelningen (mom. 39)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar ”Socialdemokraternas förslag” och på s. 85 slutar ”utanför stödområdet” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen med tre stödområden benämna A, B och C, där det köpta stödet kan lämnas i område A. Beträffande det socialdemokratiska förslaget i motion 2352 om ett ytterligare stödområde, benämnt D, vill utskottet anföra följande. Erfarenheterna av snart 20 års regionalpolitik är att en framgångsrik stödpolitik förutsätter att även de mest utvecklingsbara regionerna i län med sysselsättningsproblem måste innefattas i stödområdena. Den stabilisering av utvecklingen i skogslänen som skedde i början av 1970-talet berodde enligt utskottets mening inte minst på den positiva utveckling regionalpolitiken då gav de större centralorterna i dessa län. Genom underleveranser från företag i de större orternas omland och genom arbetskraftspendling sprider sig resultatet av

AU 1981/82:23

regionalpolitiska insatser i dessa orter till betydande delar av länen i fråga. Den revitalisering av regionalpolitiken som enligt vad utskottet har föreslagit skall ske måste även bygga på utvecklingsmöjligheterna i skogslänens större orter och deras omland. Dessa regioner har i propositionen föreslagits hamna utanför stödområdet. Utskottet tillstyrker därmed förslaget i den socialdemokratiska partimotionen om att införa ett nytt stödområde D. Området omfattar de kommuner i skogslänen som nu ligger i stödområde och som i propositionen föreslås hamna utanför stödområdet. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks. Utskottet återkommer senare i betänkandet till frågan om möjligheter till stöd utanför stödområde.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande principerna för stödområdesindelningen

att riksdagen dels med bifall till motion 1981/82: 2352 yrkande 18 samt med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande del, dels med avslag på motionerna 1981/82:2055 yrkande 2, 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del och 1981/82:2356 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört.

22. Delning av kommuner vid inplacering i stödområde (mom. 40)

Sten Svensson, Görel Bohlin och Anders Högmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar ”När det” och slutar ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om delning av kommuner vid inplacering i stödområde har utskottet tidigare i flera sammanhang gjort den bedömningen att det liksom hittills bör ankomma på de regionala och lokala organen att bedöma hur det regionalpolitiska stödet bör fördelas inom kommunerna. Det är enligt utskottets uppfattning på den nivån man besitter den erforderliga kunskapen om de aktuella behoven inom kommunerna. Det anförda innebär att propositionens förslag om delning av kommuner i stödområdeshänseende avstyrks av utskottet. Av utskottets ställningstagande följer även att motion 205 - i vilken förordas att kommun delas - avstyrks.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i anslutning till partimotion 2289 från moderata samlingspartiet bör propositionens förslag på denna punkt avslås av riksdagen.

dels aU utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande delning av kommuner vid inplacering i stödområde att riksdagen med avslag på förslaget i proposition 1981/82: 113, och på motion 1981/82:205 yrkande 1 samt bifall till motion 1981/ 82:2289 yrkande 6 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:23

23. Utvärdering vid delning av kommun på två stödområden (mom. 41 — motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 22 Sten Svensson, Görel Bohlin och Anders Högmark (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar ”1 motion” och slutar ” utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets principiella inställning att kommuner i stödområdeshänseende inte bör delas avstyrks yrkandet i motion 2339 av Margareta Winberg (s) och Nils-Olof Gustafsson (s) att effekterna av en delning i detta avseende skall utvärderas. Motionen bör därför avslås.

24. Lokaliseringsbidragets storlek och utformning inom stödområdena A—

C (mom. 43)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 86 som börjar ”Utskottet godtar” och slutar ”högre subventionsnivå” bort ha följande lydelse: Utskottet godtar propositionens förslag att samma maximistöd i fortsättningen skall kunna ges till investeringar i såväl byggnader som maskiner. Detta innebär en administrativ förenkling och ger ökade möjligheter att stödja maskininvesteringar. Det senare är viktigt mot bakgrund av den ökade roll sådana investeringar nu spelar vid utvecklingen av företagen. Utskottet stöder emellertid uppfattningen i socialdemokraternas partimotion att de i propositionen föreslagna procentsatserna för stödet inom stödområde A—C är för låga. Problemen i de mest utsatta regionerna är så stora att ett högre maximistöd i många fall kan vara motiverat. Utskottet tillstyrker propositionens förslag i fråga om lokaliseringsbidragets utformning men biträder den socialdemokratiska motionen i fråga om bidragets storlek i stödområdena A—C. Samtidigt avstyrks vpk-motionen i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse.

43. beträffande lokaliseringsbidragets storlek och utformning inom stödområdena A-C

att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt motionerna 1981/82:1573 yrkande 1 och 1981/ 82:2356 yrkande 3 i motsvarande del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

25. Lokaliseringsbidrag inom ett stödområde D (mom. 44)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 87 som bötjar ”Utskottet har” och slutar ”också avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare godtagit det socialdemokratiska förslaget om inrättandet av ett stödområde D. Utskottet godtar även socialdemokraternas förslag till storlek på stödinsatserna i stödområde D.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande lokaliseringsbidragets storlek inom stödområde D att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 28, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

26. Lokaliseringsbidrag utanför stödområdena m. m. (mom. 45-47)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 böljar ”Vad först” och på s. 89 slutar ”förordats ovan” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker propositionens förslag angående användningen av lokaliseringsbidraget utanför stödområdet. Det är visserligen angeläget att stöd till industriell förnyelse kan lämnas i samband med svåra strukturproblem i utsatta lokala arbetsmarknader även utanför stödområdet. Sådant stöd bör dock - som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen - utgå efter en noggrann prövning av behoven i det enskilda fallet och utformas på ett sådant sätt att det kan ge maximal effekt. För att underlätta företagens investeringsplanering bör regeringen kunna peka ut kommuner i vilka regionalpolitisk! stöd under en begränsad tid bör kunna komma i fråga. Det är viktigt att samhället vid strukturkriser under en övergångstid kan ge ett kraftfullt och för den aktuella situationen anpassat stöd. Att sätta upp regler om särskilda procentsatser o.d. för stödet förefaller olämpligt. Utskottet förordar därför att regeringen beslutar i fall om regionalpolitisk! stöd utanför stödområdena. Det sagda innebär att motion 2350 i motsvarande del avstyrks.

Som komplement till dessa insatser utanför stödområdena bör ett industripolitiskt omställningsstöd införas med den utformning som föreslås i den socialdemokratiska motionen 2352. Regeringen bör skyndsamt utreda den närmare utformningen av ett sådant stöd och därefter återkomma till riksdagen med förslag.

Utskottet avstyrker förslaget i propositionen om att länsstyrelserna skall fa lämna särskilt investeringsbidrag till vissa projekt utanför stödområdena. En sådan ordning skulle innebära att hela landet görs till stödområde och därmed minskas den prioritering av skogslänen som utskottet menar är

AU 1981/82:23

en förutsättning för att regional balans skall kunna återskapas i skogslänen. Vad utskottet här har anfört om industripolitiskt omställningsstöd bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 45-47 bort ha följande lydelse:

45. beträffande lokaliseringsbidrag utanför stödområdena

att riksdagen med avslag på förslaget i proposition 1981/82: 113 och på motion 1981/82:2350 yrkande 2, samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

46. beträffande investeringsbidrag utanför stödområdena

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 20 avslår förslaget i proposition 1981/82:113,

47. beträffande industripolitiskt omställningsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

27. Återinförande av räntebefrielse på lokaliseringslån m. m. (mom. 48)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 böijar ”Utskottet godtar” och slutar ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar med vissa kompletteringar de ändringar i fråga om lokaliseringslånen som föreslås i propositionen. Beträffande räntebefrielse på lokaliseringslån tillstyrker utskottet det socialdemokratiska förslaget att stödformen återinförs. Tidigare erfarenheter har visat att detta är en effektiv form av initialstöd till en låg kostnad. Vid nuvarande höga ränteläge borde ett sådant stöd vara attraktivt särskilt vid stora projekt. Vad utskottet anfört i denna del bör regeringen underrättas om.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. börjar med ”Eftersom utskottet” och slutar med ”stödområde D” bort ha följande lydelse:

Eftersom utskottet tidigare tillstyrkt införandet av ett stödområde D tillstyrks även det socialdemokratiska förslaget om lokaliseringslån till omsättningstillgångar i stödområde D.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande återinförande av räntebefrielse på lokaliseringslån att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

AU 1981/82:23

28. Lokaliseringslån till omsättningstillgångar i ett stödområde D (mom. 49)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 90 som börjar ”Eftersom utskottet” och slutar ”stödområde D” bort ha följande lydelse:

Eftersom utskottet tidigare tillstyrkt införandet av ett stödområde D tillstyrks även det socialdemokratiska förslaget om lokaliseringslån till omsättningstillgångar i stödområde D.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande lokaliseringslån till omsättningstillgångar i ett stödområde D

att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 2352 yrkande 25, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

29. Det sammanlagda lokaliseringsstödets storlek (mom. 51)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar ”Utskottet tar” och på s. 91 slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet tar avslutningsvis i detta avsnitt upp en fråga som berör både lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån nämligen det sammanlagda lokaliseringsstödets storlek. Sedan den 1 januari 1982 gäller att lokaliseringslån får lämnas med högst 35% av stödunderlaget. Det sammanlagda stödet får dock uppgå till högst 70% av detta underlag.

Socialdemokraterna föreslår nu i motion 2352 en återgång till den tidigare gällande ordningen som innebar att lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag tillsammans får utgå med högst 70% av stödunderlaget utan ovanstående begränsning av lånemöjligheten. Utskottet delar den socialdemokratiska uppfattningen på denna punkt. Med hänsyn till det behov av insatser som föreligger i stödområdet framstår den nu gällande begränsningen av lånemöjligheterna som mycket olycklig. Reglerna bör därför ändras i enlighet med socialdemokraternas förslag. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande det sammanlagda lokaliseringsstödets storlek

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:23

30. Utbildningsstödet (mom. 52—53)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 91 som boljar ”Sorn framhålls” och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

I likhet med de socialdemokratiska motionärerna anser utskottet att möjligheten till utbildningsstöd har fyllt en viktig funktion bl. a. i samband med strukturförändringar inom industrin. I dessa situationer uppstår nämligen krav på snabba utbildningsinsatser för arbetskraften. Utbildningsstödet har därvid bl. a. kommit till användning i de fall arbetsmarknadsutbildning inte kunnat utnyttjas.

Av det anförda framgår att utskottet i likhet med de socialdemokratiska motionärerna anser att propositionens förslag på denna punkt bör avvisas.

Som föreslås i den socialdemokratiska motionen bör dock möjligheterna att förenkla handläggningen av dessa ärenden utredas. Utskottet tillstyrker motion 2352 även i denna del.

Vad utskottet här anfört om utbildningsstödet i anslutning till den socialdemokratiska partimotion 2352 bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 52-53 bort ha följande lydelse:

52. beträffande avveckling av utbildningsstödet

att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

53. beträffande utredning ont förenklad handläggning av utbildningsstödet att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

31. Offertstödets användning (mom. 55)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 92 börjar ”Offertstödet har” och på s. 93 slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse: Offertstödet har enligt propositionen hittills använts som ett defensivt medel. Intentionerna med offertstödet var emellertid, när det infördes år 1977, att det skulle användas som en del av en offensiv regionalpolitik. Orsaken till den uppkomna situationen ligger enligt utskottets mening i den passivitet som har kännetecknat de borgerliga regeringarna. Utskottet vill för sin del, med instämmande i yrkandet i den socialdemokratiska motionen 2352, ånyo understryka det angelägna i att offertstödet systematiskt kommer till användning i en politik som syftar till att tillföra de mest utsatta delarna av skogslänen nya arbetstillfällen.

AU 1981/82:23

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande offertstödets användning

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 35 samt med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

32. Finansieringen av industricentra m. m. (mom. 56 och 57)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 96 som böljar "Vad först” och slutar "aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker propositionens förslag om försämrad finansiering av industricentra. Den i och för sig lovvärda ambitionen att företagen bör förmås att i ökad utsträckning själva svara för byggandet av sina lokaler kan enligt utskottets mening tillgodoses på annat sätt än genom de kraftiga hyreshöjningar som blir följden av propositionens förslag. Utskottet tillstyrker därför det socialdemokratiska förslaget att 30% av investeringarna även fortsättningsvis skall finansieras genom stiftelsekapital som anvisas via statsbudgeten.

Utskottet avstyrker även propositionens förslag om en utredning om kommunalisering av industricentra. Nuvarande ägandeförhållanden och organisation i övrigt är enligt utskottets mening ändamålsenliga och väl avvägda. Det finns därför - som också framhålls i de båda socialdemokratiska motionerna - inga skäl att överväga en kommunalisering av verksamheten. Propositionens förslag på denna punkt avstyrks därför av utskottet. Härigenom tillgodoses även motion 2288.

dels att utskottets hemställan under 56 och 57 bort ha följande lydelse:

56. beträffande finansiering av industricentrastiftelsens verksamhet att riksdagen med avslag på förslaget i proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 41 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

57. beträffande utredning om kommunalisering av statliga industricentra

att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt med bifall till motionerna 1981/82:2288 och 1981/ 82:2352 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

33. Utvärdering av industricentraverksamheten (mom. 58—motiveringen)

De socialdemokratiska reservanterna anser

att den del av utskottets yttrande på s. 96 som böljar "I samband” och slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

AU 1981/82:23

215 Med hänvisning till att verksamheten nyligen varit föremål för utredning avstyrker utskottet yrkandet i motion 2289 om en utvärdering av verksamheten vid industricentra.

34. Uppförande av industricentra i Sollefteå och Torsby (mom. 60 och 61)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 97 som börjar ”När det gäller” och slutar ” karta 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar propositionens förslag om att nya industricentra byggs upp i Gällivare och Sveg. Härutöver förordar utskottet att nya centra byggs upp även i Sollefteå och Torsby. I Sollefteå bör befintliga industrilokaler kunna användas för ändamålet. Med det anförda tillgodoses yrkandena i motionerna 1509, 1975, 2009 i denna del, 2124 samt den socialdemokratiska partimotionen 2352. Yrkandet i motion 2345 om industricentrum i Malung samt yrkandet i motion 639 om industricentrum i Ljusnarsberg avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 60 och 61 bort ha följande lydelse:

60. beträffande industricentrum i Sollefteå

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1509 och 1981/ 82:2352 yrkande 38 beslutar att ett industricentrum skall uppföras i Sollefteå.

61. beträffande industricentrum i Torsby

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2009 yrkande 2 och 1981/82:2352 yrkande 39 beslutar att ett industricentrum skall uppföras i Torsby.

35. Kommunala industrilokaler (mom. 64-67)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar ”Det regionalpolitiska” och på s. 99 slutar ”sig till” bort ha följande lydelse:

Det regionalpolitiska stödet till kommunala industrilokaler bör enligt utskottets mening fortfarande förbehållas de mest utsatta kommunerna, dvs. kommuner i stödområde. Detta innebär emellertid inte att stödet enbart bör förbehållas de områden som har de allra sämsta utvecklingsbetingelserna. En sådan slutsats bygger enligt utskottets mening på en felsyn. Problemen i stödområdeslänen måste ses i ett regionalt sammanhang där insatser i större orter kompletterar åtgärder som genomförs i de minsta orterna. Problemen i de mest utsatta regionerna måste i viss utsträckning lösas i närliggande större arbetsmarknader. Slutsatsen av detta synsätt blir, som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen att utbyggna -

AU 1981/82:23

av kommunala industrilokaler inte bör begränsas till de mindre orterna i stödområdet, utan att även kommunernas centralorter bör kunna komma i fråga. Vad utskottet här har anfört bör regeringen underrättas om.

Kommunala industrilokaler finns nu i flertalet inlandskommuner. För att underlätta att den fortsatta utbyggnaden sker i regioner där den är mest angelägen är det enligt utskottets mening rimligt att behovet av lokaler inventeras samt att en samlad plan tas fram för hur utbyggnaden skall ske. Yrkandet i den socialdemokratiska partimotionen i denna del tillstyrks därför av utskottet. Regeringen bör underrättas härom.

Behovet av insatser är särskilt stort i Norrbotten. Som en särskild stimulans för att främja en snabb utbyggnad av industrilokaler i detta län tillstyrker utskottet det socialdemokratiska yrkandet om att sådan utbyggnad bör kunna ske i form av beredskapsarbeten. Regeringen bör underrättas härom.

Vad slutligen gäller finansieringen av kommunala industrilokaler avstyrker utskottet förslaget i propositionen om att lokaliseringsbidragen till kommunala industrilokaler skall sättas 10 procentenheter lägre än i de fall där företagen själva bygger sina lokaler. Ambitionen att företagen själva skall bygga sina lokaler är i och för sig lovvärd, men den kan enligt utskottets mening tillgodoses bättre med andra metoder än försämringar av villkoren för kommunala industrilokaler, vilket skulle drabba de kommuner och de företag som i övrigt har de sämsta förutsättningarna att bära ökade kostnader. Propositionens förslag i denna del bör därför i enlighet med det socialdemokratiska yrkandet i denna del avstyrkas. Det här sagda innebär även att yrkandena i motionerna 1981/82:2291 och 1981/82:2338 i motsvarande delar tillgodoses.

Utskottet tar slutligen upp förslaget i motion 2291 om förlängd amorteringstid för lån till kommunala industrilokaler. Detta krav skulle innebära att kommunerna själva skulle få bättre villkor än företagen i finansieringen av sina lokaler. Utskottet avstyrker detta förslag.

dels att utskottets hemställan under 64 -67 bort ha följande lydelse:

64. beträffande begränsning av stöd till kommunala industrilokaler till mindre orter i stödområde A —C.

att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 42 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

65. beträffande inventering av behovet av industrilokaler i inlandskommunerna att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 43 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

60. beträffande uppförande av kommunala industrilokaler i Norrbottens län som beredskapsarbete

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 44 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

AU 1981/82:23

67. beträffande lokaliseringsbidrag till kommunala industrilokaler att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt med bifall till motionerna 1981/82:2291 yrkande 1, 1981/82:2338 samt 1981/82:2352 yrkande 45 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. Privata industrilokaler för uthyrning (mom. 71)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar ”Utskottet ansluter” och på s. 100 slutar ”punkt avvisas” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till det socialdemokratiska yrkandet att regionalpolitisk! stöd inte skall utgå till privata industrilokaler för uthyrning. Att ge stöd till privata industrilokaler för uthyrning kan i vissa lägen leda till spekulation i industrilokaler vilket utskottet inte kan acceptera.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:

71. beträffande stöd till privata industrilokaler för uthyrning

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 46 avslår proposition 1981/82:113 i motsvarande del.

37. Regionalpolitiskt stöd till turism i primära rekreationsområden i stödområde C (mom. 74)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 101 börjar ”Utskottet delar” och på s. 101 slutar ”stödområde C avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar i stort industriministerns uppfattning att det regionalpolitiska stödet till turistverksamhet bör koncentreras till de delar av landet där det inte finns så goda möjligheter för utvecklingen av andra näringsgrenar. Insatserna bör därmed främst ske i redan befintliga turistanläggningar och turistorter inom stödområdena A och B. En begränsad vidgning av insatserna till att omfatta även primära rekreationsområden i stödområde C skulle knappast påverka förutsättningarna att bygga ut verksamheten i nyss nämnda områden. Att ge stöd till turistanläggningar i primära rekreationsområden i stödområde C endast när det finns särskilda skäl - som propositionen föreslår — är därför en onödig begränsning. Det socialdemokratiska förslaget i motion 2352 om att regionalpolitiskt stöd utan denna begränsning skall lämnas i primära rekreationsområden i stödområde C tillstyrks därför. Utskottet avvisar yrkandet i motion 682 om regionalpolitiskt stöd till primära rekreationsområden i södra Sverige liksom kravet i motion 1613 om regionalpolitiskt stöd till turistanläggningar i

AU 1981/82:23

nuvarande stödområde 1-3, samt i motion 638 om regionalpolitisk! stöd till turistanläggningar i södra och mellersta Sverige. Utskottet vill i fråga om stöd i andra fall än dem som utskottet har förordat ovan erinra om att regeringen i annat sammanhang har föreslagit att turistföretag skall ingå i utvecklingsfondernas målgrupp. Dessa företag skulle därmed också omfattas av de stöd och den service som utvecklingsfonderna erbjuder.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. beträffande regionalpolitiskt stöd till turism i primära rekreationsområden i stödområde C

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 37 samt med anledning av förslaget i proposition 1981/82:113 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

38. Regionalpolitisk! stöd till fastbränsleframställning (mom. 78)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 102 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns avsevärda risker förenade med propositionens förslag att medge lokaliseringsstöd till flisanläggningar. Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen 2352 kan man på goda grunder anta att en stor del av den vedråvara som används för energiändamål kan användas som industrived och därmed bidra till skogsindustrins råvaruförsörjning och sysselsättning. Anläggningar som utnyttjar skogsavfall och flis bör sålunda tillståndsprövas av länsstyrelsen, bl. a. med hänsyn till tillgången på skogsråvara och industrins behov. Lagstiftningen bör också ändras så att statsmakterna får möjlighet att pröva kommunala planer för introduktion av inhemska bränslen. Med en tillståndsprövning enligt 136 § byggnadslagen kan fördelningen av råvara för skogsindustrin och energiändamål följas på ett planmässigt sätt. Till dess riksdagen har fattat beslut i enlighet med det föregående avstyrker utskottet att lokaliseringsstöd införs för att främja tillkomsten av fler flisanläggningar. Propositionens förslag i övrigt avseende stöd till fastbränsleframställning tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 78 bort ha följande lydelse:

78. beträffande regionalpolitisk stöd till fastbränsleframställning att riksdagen med anledning av förslaget i proposition 1981/ 82:113 samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 36 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:23

39. Beslutanderätten på länsnivå i fråga om regionalpolitisk! stöd (mom. 83)

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 104 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående, i samband med uttalanden om de regionalpolitiska stödåtgärdernas allmänna inriktning, förordat en regionalpolitik som i högre grad än tidigare tar till vara de utvecklingsförutsättningar och initiativ som finns i länen. Den ökade decentraliseringen när det gäller beslut om regionalpolitiskt stöd som föreslås i propositionen är dock otillräcklig enligt utskottet. Moderata samlingspartiet har i motion 2289 föreslagit att beslutanderätten i sådana frågor till fullo överlämnas till länsstyrelserna. Utskottet delar den uppfattningen. Det bör i fortsättningen således ankomma på länsstyrelserna att fatta beslut inom de anslagsramar och nivåer som regering och riksdag fastlägger. Flera skäl talar för en sådan ordning. Det regionala inflytandet över den industriella och sysselsättningsmässiga utvecklingen i resp. region förstärks. Samtidigt kan en förkortning av handläggningstiderna och en bättre uppföljning av kreditbesluten erhållas. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:

83. beträffande beslutanderätten på länsnivå i fråga om regionalpolitiskt stöd

att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del och med bifall till motion 1981/82:2289 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

40. Länsstyrelsens beslut om regionalpolitiskt stöd (mom. 84-85)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 104 börjar ”Utskottet avstyrker” och på s. 105 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse: Propositionens förslag innebär att den undantagsregel som nu gäller för länsstyrelsernas beslutsfattande i fråga om vissa branscher slopas. Enligt utskottet ökar därmed risken för branschmässiga störningar. Inom vissa branscher föreligger utan tvekan risk för överetablering och i sådana fall är det, som framhålls i motion 2352, olämpligt att beslut om regionalpolitiskt stöd tas på regional nivå utan den avvägning mot nationella branschintressen som kan göras på riksnivå. Framför allt gäller det sådana branscher som får särskilt statligt stöd inom ramen för industripolitiska åtgärder. Den nuvarande ordningen med inskränkt beslutanderätt för länsstyrelserna i fråga om vissa industribranscher bör mot denna bakgrund enligt utskottets mening bestå. Utskottet stöder också socialdemokraternas förslag i motion 2352 att AMS och statens industriverk vaije år bör pröva undantagsbe -

AU 1981/82:23

stämmelserna i syfte att förhindra att statsmakterna medverkar till att expansionshöjande investeringar i ett företag får oförutsedda negativa effekter för branscher i andra regioner och orter.

Propositionens förslag att besvärsrätten över länsstyrelsens beslut om regionalpolitisk! stöd skall tas bort avstyrks av utskottet. Detta ställningstagande innebär att utskottet ställer sig bakom ett socialdemokratiskt yrkande i motion 2352 att sådant beslut skall kunna bli föremål för prövning av central myndighet.

Vad utskottet ovan anfört om frågor som rör länsstyrelsernas beslutsfattande i regionalpolitiska frågor m. m. bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 84 och 85 bort ha följande lydelse:

84. beträffande undantagande av vissa branscher vid länsstyrelses beslut om regionalpolitiskt stöd

att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkandena 54 och 55 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

85. beträffande besvärsrätt över länsstyrelses beslut om regionalpolitisk stöd

att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 56 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

41. Kommuns möjlighet att tillsätta styrelserepresentant i företag som fått regionalpolitiskt stöd (mom. 87)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 105 som börjar ”Utskottet tar” och slutar ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tar till sist i detta avsnitt upp ett socialdemokratiskt yrkande i motion 2352 att en kommun skall beredas möjlighet att utse representant i styrelsen för företag i kommuner som erhållit lokaliseringsstöd. Utskottet delar motionärernas uppfattning på denna punkt. Det är en riktig princip att kommunala representanter får direkt insyn i skötseln av företag som fått statligt regionalpolitiskt stöd. En sådan insyn är av betydelse för planeringen inom kommunen men är också till gagn för företagen, som å sin sida snabbt får del av kommunens syn på problem som kan uppstå. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 87 bort ha följande lydelse:

87. beträffande kommuns möjlighet att tillsätta styrelserepresentant i företag som fått regionalpolitiskt stöd

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:23

42. Avskrivningslån för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygd (mom. 91)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 108 som böljar ”Vad först” och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Kostnadsutvecklingen under senare år innebär att realvärdet av avskrivningslånen för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygd har minskat kraftigt. En förbättring av stödet är därför motiverat. Propositionens förslag på denna punkt är emellertid enligt utskottet otillräckligt. Behovet av kraftiga uppräkningar av de nuvarande beloppen tillgodoses däremot genom det av socialdemokraterna framlagda förslaget. Detta förslag överensstämmer med den uppfattning som har redovisats av glesbygdsdelegationen. Högsta beloppet för avskrivningslån bör således fastställas till 250000 kr. Motsvarande belopp för stöd till uthyrningsstugor bör anges till 40000 kr. Utskottet ställer sig genom detta ställningstagande bakom motion 2352 i förevarande del och avstyrker samtidigt propositionens förslag. Regeringen bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande lydelse:

91. beträffande avskrivningslån för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygd

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkandena 48 och 49 samt med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

43. IKS-bidraget till projekt i egen regi (mom. 94)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 109 som böijar ”Utskottet har” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser IKS-systemet som ett värdefullt och väl fungerande stöd för ökad sysselsättning av i första hand äldre, lokalt bunden arbetskraft. Erfarenheterna visar att stödet har fått en alltmer offensiv karaktär där näringsanknutna insatser prioriteras. Det har även bidragit till en ökad kommunal medverkan i sysselsättningsplaneringen m. m. i glesbygden. När det gäller bidragets storlek kan mot bakgrund av bl. a. dagsverkskostnadernas utveckling propositionens förslag inte godtas. Enligt utskottet bör det av socialdemokraterna i motion 2352 föreslagna stödbeloppet gälla. Högsta bidrag till enskilda arbetsobjekt bör således höjas till 40000 kr. Vad utskottet anfört på denna punkt bör ges regeringen till känna.

AU 1981/82:23

dels att utskottets hemställan under 94 bort ha följande lydelse:

94. beträffande IKS-bidraget till projekt i egen regi

att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/82:113 samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 50 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

44. Handläggning av glesbygdsstöd (mom. 98)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. lil som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av regeringen föreslagna handläggningsordningen för glesbygdsstödet är onödigt krånglig. Dessutom är det som också framhålls i motionen synnerligen tveksamt om utvecklingsfonderna bör tilldelas ytterligare myndighetsfunktioner. Enligt utskottets mening bör länsstyrelserna fatta beslut i alla glesbygdsärenden. Förslaget att länsstyrelsen i län där stödet har en större omfattning skall kunna överföra beslutanderätten till andra länsorgan avstyrks därmed. Detta bör naturligtvis inte utgöra ett hinder för att utnyttja övriga länsmyndigheters kompetens och erfarenheter på beredningsstadiet. Vad utskottet anfört innebär att utskottet ställer sig bakom den socialdemokratiska motionen 2352 i denna del. Regeringen bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan under 98 bort ha följande lydelse:

98. beträffande handläggning av glesbygdsstöd

att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 51 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

45. Prioritering av glesbygdsinsatser (mom. 99 - motiveringen)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. lil som börjar ”Utskottet konstaterar” och slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att det med nuvarande ordning råder en viss brist på medel för glesbygdsstöd vilket kan leda till att vissa projekt får vänta till kommande budgetår. Med det samlade anslag som föreslås i propositionen är det risk för att utrymmet för glesbygdsinsatser blir mindre när medel till sådana insatser skall konkurrera med lokaliseringsbidrag, investeringsbidrag, regionala utvecklingsprojekt m. m. Detta är en av anledningarna till att utskottet i det föregående i enlighet med ett socialdemokratiskt förslag avstyrkt regeringens förslag på denna punkt. Utskottet kommer senare vid sin behandling av anslagsfrågorna i stället att föreslå att nuvarande särskilda anslag för glesbygdsinsatser bibehålls och därvid också behandla ett

AU 1981/82:23

socialdemokratiskt yrkande om en betydande uppräkning av anslaget. Utrymmet för glesbygdsinsatser kommer härigenom att öka betydligt. Mot bakgrund av vad här har anförts behöver motion 2343 inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

46. Riktlinjer för det regionala utvecklingsarbetet (mom. 100 — motiveringen) De

socialdemokratiska reservanterna anser

att den del av utskottets yttrande på s. 113 som börjar ”1 det” och slutar ”regionala industripolitiken” bort utgå.

47. Program för regionalt nyföretagande (mom. 101)

under förutsättning av bifall till reservation 21 De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 114 som böljar ”Utskottet ser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nödvändigt med kraftfulla insatser för att ta till vara de möjligheter till nyetablering och expansion som finns inom näringslivet i de industrisvaga regionerna. Regeringens förslag om särskilda resurser för industriellt nyföretagande i stödområdena A-C, vilket godtas av utskottet, bör dock även omfatta stödområde D. I likhet med socialdemokraterna anser utskottet att behovet av insatser av detta slag är lika stort i detta område. Motion 2352 tillstyrks således i denna del. Vad utskottet anfört på denna punkt bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 101 bort ha följande lydelse:

101. beträffande program för regionalt nyföretagande

att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:113 i motsvarande del och med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

48. Lokaliseringssamråd m. m. (mom. 102)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar ”Utskottet har” och på s. 118 slutar ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse: En förutsättning för att verksamheten med lokaliseringssamråd skall vara framgångsrik är en tillväxt i industrins investeringar. Utskottet tvingas konstatera att sådana betingelser inte har kunnat skapas efter år 1976. Flera år av svag investeringsvilja och kraftigt sjunkande industrisysselsättning har således lett till mycket blygsamma resultat av samrådsarbetet. Enligt propositionen kan någon förbättring i detta avseende inte heller

AU 1981/82:23

väntas under den närmaste tiden. Utskottet delar inte denna pessimistiska bedömning. Socialdemokraterna har således med utgångspunkt i sitt program för industrins förnyelse på ett övertygande sätt visat att möjligheter finns till en positiv utveckling av industrins investeringar. Med en annan politik bör följaktligen utvecklingen kunna vändas. Utskottet har också i det föregående beskrivit huvudinslagen i en sådan politik. I det läget är det viktigt att med hög beredskap kunna ta till vara vaije möjlighet att styra utbyggnader och nyetableringar till de sysselsättningssvaga delarna av landet. Enligt utskottet bör mot den bakgrunden lokaliseringssamrådet förstärkas på det sätt som föreslås i den socialdemokratiska motionen. Förslaget ger i sin administrativa enkelhet en reell möjlighet att påverka företagens i många fall förutfattade meningar när det gäller industrietableringar i norra Sverige. Regeringen bör således ges i uppdrag att utarbeta ett lagförslag i enlighet med motionens förslag. Utskottets ställningstagande innebär även att motion 2295 i denna del tillgodosetts.

När det gäller samråd inom tjänste- och servicesektorn godtar utskottet att detta på försök sker utan avtal. Utskottet delar emellertid den socialdemokratiska uppfattningen att samrådsförfarande! inom denna sektor successivt bör utvärderas och resultatet härav fortlöpande redovisas för riksdagen.

Vad utskottet anfört om lokaliseringssamråd i anslutning till de socialdemokratiska motionerna 2295 och 2352 i aktuella delar bör regeringen underrättas om. Utskottets ställningstaganden innebär att motion 2289 bör avslås i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 102 bort ha följande lydelse:

102. beträffande lokaliseringssamråd m.m.

att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del och motion 1981/82:2289 i motsvarande del samt med bifall till motionerna 1981/82:2295 yrkande 1 och 1981/82:2352 yrkandena 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

49. Inplacering i stödområde av Skellefteå kommun (mom. 105)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att utskottets yttrande på s. 121 som börjar "Utskottet tillstyrkte” och slutar "i stödområdeshänseende” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det sammanhanget avvisat propositionens förslag att kommun får delas i stödområdeshänseende. Utskottet står härvid fast vid 1979 års principbeslut i detta avseende.

dels att utskottets yttrande på s. 125 som börjar "Förslaget från” och slutar "avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

AU 1981/82:23

225 Utskottet har tidigare avstyrkt propositionens förslag att kommuner skall kunna delas i stödområdeshänseende. Utskottet tillstyrker även de konkreta förslagen härom i motion 2289 från moderata samlingspartiet.

dels att utskottets hemställan under 105 bort ha följande lydelse:

105. beträffande inplacering i stödområde av Skellefteå kommun

att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/ 82:113 i motsvarande del, dels på motion 1981/82:205 yrkande 2 bifaller förslaget i motion 1981/82: 2289 yrkande 4 i motsvarande del,

50. Inplacering i stödområde av Umeå kommun (mom. 106)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 121 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”stödområde D” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i ett tidigare avsnitt tagit ställning till principerna för stödområdesindelningen. Utskottet har därvid tillstyrkt det socialdemokratiska förslaget om ett stödområde D.

dels att utskottets yttrande på s. 125 som böljar ”Sorn ovan” och slutar ”följaktligen avslås” bort ha följande lydelse:

Som ovan nämnts har principen om ett stödområde D - som socialdemokraterna föreslagit - tillstyrkts av utskottet. Utskottet tillstyrker även de konkreta förslag till inplacering av kommuner i stödområde D som socialdemokraterna för fram. De kommuner som därvid kommer i fråga framgår av ovanstående tabell.

dels att utskottets yttrande på s. 125 som börjar ”Utskottet vill” och slutar ”i stödområde” bort ha följande lydelse:

I sammanhanget vill utskottet avslutningsvis erinra om vad tidigare sagts om möjligheter till stöd även utanför stödområde. Utskottet har därvid bl. a. ställt sig bakom det socialdemokratiska förslaget att det i fortsättningen bör ankomma på regeringen att bedöma när situationen i en region är så allvarlig att regionalpolitisk! stöd bör få utgå.

dels att utskottets hemställan under 106 bort ha följande lydelse:

106. beträffande inplacering i stödområde av Umeå kommun

att riksdagen bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om inplacering i stödområde D,

51. Inplacering i stödområde av Örnsköldsviks kommun (mom. 107)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med 15 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan under 107 hort ha följande lydelse:

107. beträffande inplacering i stödområde av Örnsköldsviks kommun att riksdagen med avslag på förslaget i proposition 1981/82:113 bifaller motion 1981/82: 2289 yrkande 4 i motsvarande del,

52. Inplacering i stödområde av Härnösands kommun (mom. 108)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen i reservation 50 att utskottets hemställan under 108 bort ha följande lydelse:

108. beträffande inplacering i stödområde av Härnösands kommun att riksdagen bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om inplacering i stödområde D,

53. Inplacering i stödområde av Timrå kommun (mom. 109)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen i reservation 50 att utskottets hemställan under 109 bort ha följande lydelse:

109. beträffande inplacering i stödområde av Timrå kommun

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2351 bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om inplacering i stödområde D,

54. Inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun (mom. 110)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen i reservation 50 att utskottets hemställan under 110 bort ha följande lydelse:

110. beträffande inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2283 yrkande 4 bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om inplacering i stödområde D,

55. Inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun (mom. 110)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan under 110 bort ha följande lydelse:

AU 1981/82:23

110. beträffande inplacering i stödområde av Sundsvalls kommun att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/ 82:113, dels på motion 1981/82:2352 yrkande 19 bifaller motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del,

56. Inplacering i stödområde av Bräcke kommun (mom. lil)

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 125 som boljar ”Utskottet anser” och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den negativa befolknings- och sysselsättningsutvecklingen bör enligt utskottets uppfattning Bräcke kommun vara placerad i stödområde A. Detta ställningstagande - som innebär att yrkanden härom i moderata samlingspartiets motion 2289 och i motion 2339 tillgodoses. Förslaget i propositionen bör därför avslås på denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 111 bort ha följande lydelse:

111. beträffande inplacering i stödområde av Bräcke kommun

att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/ 82:113, dels på motion 1981/82:2124 yrkande 5 bifaller motionerna 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del och 1981/82:2339 yrkande 1 om inplacering i stödområde A,

57. Inplacering i stödområde av Krokoms kommun (mom. 112)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan under 112 bort ha följande lydelse:

112. beträffande inplacering i stödområde av Krokoms kommun

att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/ 82:113 bifaller motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del,

58. Inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun (mom. 113)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen i reservation 50 att utskottets hemställan under 113 bort ha följande lydelse:

113. beträffande inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82: 2289 yrkande 4 i motsvarande del och 1981/82:2359 yrkande 2 bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om inplacering i stödområde D,

AU 1981/82:23

59. Inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun (mom. 113)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med med hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan under 113 bort ha följande lydelse:

113. beträffande inplacering i stödområde av Hudiksvalls kommun att riksdagen med avslag i motsvarande delar dels på förslaget i proposition 1981/82:113, dels på motionerna 1981/82:2352 yrkande 19 och 1981/82:2359 yrkande 2 bifaller motion 1981/ 82:2289 yrkande 4 i motsvarande del,

60. Inplacering i stödområde av kommunerna Bollnäs, Ovanåker, Ockelbo och Sandviken (mom. 115)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen i reservation 50 att utskottets hemställan under 115 bort ha följande lydelse:

115. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Bollnäs, Ovanåker, Ockelbo och Sandviken

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2359 yrkande 2 i motsvarande delar bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om inplacering i stödområde D,

61. Inplacering i stödområde av Gävle kommun (mom. 116)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen i reservation 50 att utskottets hemställan under 116 bort ha följande lydelse:

116. beträffande inplacering i stödområde av Gävle kommun

att riksdagen bifaller motionerna 1981/82: 2352 yrkande 19 i motsvarande del och 1981/82:2359 yrkande 1 om inplacering i stödområde D,

62. Inplacering i stödområde av Mora kommun (mom. 117)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen i reservation 50 att utskottets hemställan under 117 bort ha följande lydelse:

117. beträffande inplacering i stödområde av Mora kommun

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om inplacering i stödområde D,

AU 1981/82:23

63. Inplacering i stödområde Mora kommun (mom. 117)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan under 117 bort ha följande lydelse:

117. beträffande inplacering i stödområde av Mora kommun

att riksdagen med avslag i motsvarande delar dels på förslaget i proposition 1981/82:113, dels på motion 1981/82:2352 yrkande 19 bifaller motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del,

64. Inplacering i stödområde av kommunerna Rättvik, Leksand, Gagnef, Falun, Borlänge, Säter och Hedemora (mom. 118)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen i reservation 50 att utskottets hemställan under 118 bort ha följande lydelse:

118. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Rättvik, Leksand, Gagnef, Falun, Borlänge, Säter och Hedemora

att riksdagen bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om inplacering i stödområde D,

65. Inplacering i stödområde av kommunerna Grums, Karlstad, Forshaga, Kil, Hammarö och Kristinehamn (mom. 120)

Under förutsättning av bifall till reservation 21

De socialdemokratiska reservanterna anser med hänvisning till motiveringen i reservation 50 att utskottets hemställan under 120 bort ha följande lydelse:

120. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Grums, Karlstad, Forshaga, Kil, Hammarö och Kristinehamn att riksdagen bifaller motion 1981/82:2352 yrkande 19 i motsvarande del om inplacering i stödområde D,

66. Inplacering i stödområde av Lindesbergs kommun (mom. 122)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser med hänvisning till motiveringen i reservation 49 att utskottets hemställan under 122 bort ha följande lydelse:

122. beträffande inplacering i stödområde av Lindesbergs kommun att riksdagen med avslag i motsvarande delar på förslaget i proposition 1981/82:113, dels på motionerna 1981/82:2352 yrkande 19, 1981/82:1074 samt 1981/82:639 yrkande 2 bifaller förslaget i motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del,

AU 1981/82:23

67. Inplacering i stödområde av Gotlands kommun (mom. 130)

Elver Jonsson (fp), Arne Franssom (c), Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande s. 125 som börjar ”Likaså avstyrks” och slutar ”motionsyrkanden avslås” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de regionalpolitiska problemen på Gotland och särskilt den betydande inomregionala obalansen föreslår utskottet dessutom att de norra och södra delarna av kommunen bör uppflyttas till stödområde B. Dessa delar av kommunen har sedan flera år fått vidkännas en negativ befolknings- och sysselsättningsutveckling. Särskilda insatser av långsiktigt karaktär bör sättas in om den negativa utvecklingen skall kunna hejdas. Den administativa indelning av länet som förslaget förutsätter bör det ankomma på regeringen att besluta om. I sammanhanget kan nämnas att länet i dag är indelat bl. a. i tre arbetsmarknadsområden. Regeringen bör ges till känna vad utskottet anfört om inplacering av Gotlands kommun. Utskottets ställningstagande innebär att de i sammanhanget upptagna motionerna tillgodoses helt eller delvis,

dels att utskottets hemställan under 130 bort ha följande lydelse:

130. beträffande inplacering i stödområde av Gotland

att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:648 och 1981/ 82:2289 yrkande 4 i denna del samt med anledning av förslaget i proposition 1981/82:113 och motion 1981/82:1502 beslutar om inplacering av södra och norra delen av Gotlands kommun i stödområde B samt i övrigt i stödområde C.

68. Inplacering i stödområde av Gotlands kommun (mom. 130)

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 125 som böijar ”Likaså avstyrks” och slutar ”motionsyrkanden avslås” bort ha följande lydelse: Befolkningen på Gotland har ökat med ca 1800 personer sedan 1970. Samtidigt har emellertid den inomregionala balansen försämrats påtagligt. Mellersta Gotland med Visby ökar sin befolkning medan de norra och södra delarna av länet har haft en motsatt utveckling. Härigenom har skapats en allt större spännvidd i länet med utpräglade glesbygdsområden och en expanderande tätort (Visby). En avgörande faktor för att man skall kunna hålla uppe befolkningstal och sysselsättning på ön är att man får till stånd en utbyggnad av den industriella sektorn.

Det finns mot denna bakgrund starka skäl att placera Gotland i stödområde B. Därmed ges ökade möjligheter att ge erforderligt stöd i glesbygden på ön. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter ut -

AU 1981/82:23

nyttjar lokaliseringsstödet flexibelt så att stöd vid etableringar i Visby med omnejd är klart lägre än vid investeringar i andra delar av kommunen.

dels att utskottets hemställan under 130 bort ha följande lydelse:

130. beträffande inplacering i stödområde av Gotlands kommun

att riksdagen med avslag dels på förslaget i proposition 1981/ 82:113, dels på motionerna 1981/82:648 och 1981/82:1502 bifaller motion 1981/82:2289 yrkande 4 i motsvarande del och beslutar om inplacering i stödområde B.

69. Åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten (mom. 132)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 134 böljar ”Utskottet tillstyrker” och slutar ”budgetåret 1983/84” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det uppseendeväckande att regeringen trots det synnerligen svåra sysselsättningsläget i Norrbotten, inte för riksdagen lägger fram alla de projektförslag som AMS, länsstyrelsen i Norrbotten och LKAB har lämnat. Regeringen är dessutom inte ens villig att begära tillräckligt med medel för att genomföra de projekt man anmäler för riksdagen. Utskottet instämmer därför i kravet i den socialdemokratiska partimotionen att regeringen skall återkomma till riksdagen dels med en förnyad kostnadsberäkning av nu presenterade projekt och dels med förslag till ytterligare projekt mot bakgrund av de framställningar som finns hos regeringen. Utskottet förutsätter också att särskild uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna att stödja LKAB:s organisation för särskilda projekt för övertalig personal. Utskottet förutsätter vidare att riksdagens beslut år 1979 rörande Luleå flygplats fullföljs. Detta bör ges regeringen till känna. Vad utskottet här framhållit tillgodoser också motion 2355 i motsvarande del. Denna motion bör därför inte föranleda någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 132 bort ha följande lydelse:

132. beträffande åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbotten

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 62 samt med avslag på proposition 1981/82:113 i motsvarande del och motion 1981/82:2355 yrkandena 4, 6, 8, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

70. Finansiering av särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län (mom. 137)

Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c). Pär Granstedt (c), Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) anser

dels att den del av utskottets yrkande som på s. 135 börjar ”Vad först gäller” och på s. 136 slutar ”Norrbotten avstyrks” bort ha följande lydelse: Kartong:

S. 233, raderna 4 och 5 Står: 5 och yrkande 1 Rättat till: 5, 1981/

82:2551 yrkande 1 och yrkande 1 som

AU 1981/82:23

232 Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 150 om ett reservationsanslag av 150 milj. kr. för särskilda sysselsättningsskapande åtgärder. Utskottet tillstyrker också att medlen får användas på det fria och flexibla sätt som föreslås i propositionen. Ett sådant anslag är mera ändamålsenligt än att som socialdemokraterna föreslår i motion 2547 anvisa ytterligare medel för beredskapsarbeten. Motion 2547 bör därför avslås i denna del. Vad beträffar användningen av medlen bör regeringen vara oförhindrad att utnyttja högst 2,5 milj. kr. för tillfälliga personalförstärkningar av arbetsförmedlingen i länet. Moderata samlingspartiets förslag i motion 2551 att regeringens äskande om medel för sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbotten skall avslås avstyrks av utskottet. Likaså avstyrks vpk:s förslag om att 300 milj. kr. skall anvisas för sådana ändamål.

dels att utskottets hemställan under 137 bort ha följande lydelse:

137. beträffande finansiering av särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/ 82:150 bilaga 4 samt med avslag på motionerna 1981/82:2547 yrkandena 5 och 13, 1981/82:2551 yrkande 3 och 1981/82:2555 yrkande 1 till Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 150000000 kr.

71. Finansiering av särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län (mom. 137)

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 böijar "Vad först" och på s. 136 slutar "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet avvisar förslagen i proposition 1981/82:150 bilaga 4 samt i motionerna 2547 och 2555 om ytterligare medel för selektiva åtgärder i Norrbotten. I stället hänvisar utskottet till den mycket omfattande sänkning av arbetsgivaravgiften som förordats tidigare i betänkandet - och som berör hela Norrbotten - och till borttagandet av clenergiskatten i stödområde A. Utskottet finnér denna typ av åtgärder betydligt effektivare än t. ex. stöd till ytterligare beredskapsarbeten. Med hänvisning till vad som här anförts behöver förslagen av moderata samlingspartiet i motion 2551 om ytterligare sänkning av arbetsgivaravgiften och sänkt energibeskattning i Norrbotten inte föranleda någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 137 bort ha följande lydelse:

137. beträffande finansiering av särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län att riksdagen

AU 1981/82:23

dels med bifall till motionerna 1981/82:2547 yrkande 13 och 1981/ 82:2551 yrkande 3 avslår regeringens förslag i proposition 1981/ 82:150 bilaga 4 i motsvarande del,

dels med avslag på motionerna 1981/82:2547 yrkande 5, 1981/ 82:2551 yrkande 1 och 1981/82:2555 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

72. Försöksverksamhet i Jämtlands län (mom. 145 — motiveringen)

De socialdemokratiska reservanterna anser att den del av utskottets yttrande som på s. 140 böljar ”Utskottet ställer” och slutar ”och 1972” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att den hittills förda regionalpolitiken inte lyckats vända den negativa utvecklingen i Jämtlands län. En förklaring härtill kan vara att de nuvarande regionalpolitiska instrumenten inte passar för länets speciella struktur. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund positivt till att man inom länet prövar en bättre samordning av de statliga insatserna för ett mer effektivt utnyttjande av de samlade resurserna. När det gäller finansieringen av den planerade försöksverksamheten anser sig inte utskottet kunna tillstyrka de yrkanden om särskilda medel som motionärerna för fram. Utskottet vill i stället hänvisa till glesbygdsstödet och till de särskilda åtgärdsmedel som ställs till länsstyrelsens förfogande. Åtskilliga av de projekt söfti planeras kan sägas vara väl lämpade för en sådan finansiering.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1534 och 1972.

73. Åtgärdsprogram i skogslänen (mom. 146 — motiveringen)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 140 böljar ”Utskottet har” och på s. 141 slutar "statlig verksamhet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den oro som kommer till uttryck i motion 2295 beträffande de senaste årens utveckling i skogslänen. Särskilt kännbar har utvecklingen varit i glesbygden, som fått vidkännas en starkt negativ befolkningsutveckling. För perioden 1975-1980 uppgick befolkningsminskningen i de sju nordligaste länens glesbygder till inte mindre än drygt 11000 personer.

Även på arbetsmarknaden i dessa delar av skogslänen har problemen förvärrats. Arbetslöshetssiffrorna har blivit allt högre och sysselsättningen inom industrin och byggnadsverksamheten har gått ned.

Mot den skisserade bakgrunden finns det enligt utskottets uppfattning skäl att — i likhet med motionärerna - känna tveksamhet inför den förda regionalpolitiken under senare år. Som motionärerna följdriktigt framhåller krävs en mer målmedveten styrning av nya verksamheter till de

AU 1981/82:23

norra delarna av riket. Den senare frågan behandlar utskottet i ett tidigare avsnitt i betänkandet.

Utskottet vill emellertid i sammanhanget även hänvisa till de möjligheter som finns förutsatt att de regionalpolitiska instrumenten används offensivt och målinriktat. Med hänsyn till utvecklingen i glesbygdsområdena utgår utskottet f. ö. från att de berörda länsstyrelserna prioriterar projekt som syftar till att vända utvecklingen i dessa delar av skogslänen. 1 sammanhanget vill utskottet även erinra om att skogslänen föreslås bli prioriterade vid lokalisering av statlig verksamhet.

Slutligen finns det anledning framhålla basnäringarnas avgörande betydelse för skogslänens utveckling. Utskottet vill därför hänvisa till de strukturprogram för bl. a. stål- och skogsindustrin som socialdemokraterna i riksdagen fört fram och som behandlas av näringsutskottet.

74. Tidigareläggning av landstingsinvesteringar i Värmlands län (mom. 150)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yrkande som på s. 146 börjar ”Utskottet avvisar” och på s. 147 slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till det mycket allvarliga läget på arbetsmarknaden i Värmlands län måste alla uppslag prövas för att vända utvecklingen. En åtgärd som skulle ge en välbehö\ lig stimulans för byggsysselsättningen i länet är en tidigareläggning av landstingskommunala investeringar. En sådan satsning skulle dessutom i ett senare skede skapa varaktig anställning för inte minst kvinnor och ungdomar. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund förslaget i motion 2009 av Sven Aspling m. fl. (s) att regeringen skall uppta förhandlingar med Värmlands läns landsting i frågan.

Övriga under detta avsnitt behandlade motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 150 bort ha följande lydelse:

150. beträffande åtgärdsprogram får Värmlands län att riksdagen

a) bifaller motion 1981/82: 2009 yrkande 6,

b) avslår motionerna 1981/82:471, 1981/82:1515, 1981/82:2009 yrkandena 1, 3—5 och 7 och 1981/82:2349.

75. Utbyggnaden av statliga industricentra

under förutsättning av bifall till reservation 34

De socialdemokratiska reservanterna anser

att den del av utskottets yttrande på s. 146 som börjar "Utskottet vill” och slutar ”Wermia AB" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill även erinra om vad tidigare sagts om stöd till kommunala

AU 1981/82:23

industrilokaker, regionala investmentbolag och statliga industricentra. Sammanfattningsvis innebär utskottets ställningstagande bl. a. att propositionens förslag om nya industricentra i Gällivare och Sveg tillstyrks. Utskottet har härutöver ställt sig bakom det socialdemokratiska förslaget om nya industricentra i Sollefteå och Torsby. Vidare har regeringen beslutat att bygga ut anläggningen i Ljusdal. I stödområde skall vidare finnas möjlighet till stöd för igångsättning av regionala investmentbolag. De särskilda medel som förra året tilldelades Värmland har f. ö. använts för bildandet av ett nytt regionalt investmentbolag i länet, Wermia AB.

76. Program för insatserna i bruksorterna (mom. 151)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att utskottets yttrande på s. 147 som börjar ”Utskottet kan” och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare framhållit att det finns anledning att se allvarligt på de problem som drabbar många orter i Bergslagen till följd av stålkrisen. Det är mot denna bakgrund väsentligt att statsmakterna gör kraftfulla insatser i bruksorterna för att hålla sysselsättningen uppe.

Riksdagen har - som de socialdemokratiska motionärerna framhåller - tidigare uttalat sig för en kontinuerlig uppföljning av arbetet för att trygga sysselsättningen i bruksorterna. Det uttalandet gjordes för mer än fyra år sedan och avsikten var att resultatet av uppföljningen skulle redovisas för riksdagen.

Arbetsmarknadsutskottet har sedan dess avfärdat socialdemokratiska yrkanden i frågan med varierande motiveringar. Förra året uttalade utskottet bl. a. att motsvarande arbete som tidigare utfördes av den s. k. stålortsgruppen bedrevs inom länsplaneringsarbetet. Utskottet förutsatte att resultatet av de berörda länsstyrelsernas bedömningar och slutsatser skulle komma att redovisas i den regionalpolitiska propositionen, dvs. den proposition utskottet behandlar i föreliggande betänkande.

Utskottet kan nu konstatera att regeringen inte heller i år ansett det motiverat effektuera riksdagens beslut om en redovisning. Det sagda visar att regeringen tar allt för lätt både på bruksorternas problem och på riksdagens beslut. Riksdagen bör därför med skärpa framhålla att den begärda redovisningen skall lämnas senast i samband med nästa budgetproposition.

Vad utskottet anfört i anslutning till motion 1489 i denna del bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 151 bort ha följande lydelse:

151. beträffande program för insatserna i bruksorterna

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1489 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:23

77. Befolkningsutvecklingen i Stockholms län (mom. 155—157 — motiveringen) Under

förutsättning av bifall till reservation 7

De socialdemokratiska reservanterna anser

att den del av utskottets yttrande på s. 150 som boljar ”Utskottet har” och slutar ”i riket” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i avsnittet om planeringstalen behandlat befolkningsutvecklingen i Stockholms län. Utskottets förslag innebär en fortsatt balanserad utveckling för länet.

78. Statligt stöd till kommunalt industrihus i Kalmar kommun (mom. 167)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att utskottets yttrande på s. 159 som börjar ”Utskottet står” och slutar ”riksdagen sida” bort ha följande lydelse:

Nedläggningen av varvet i Kalmar kommun har inneburit ytterligare påfrestningar på en redan tidigare bekymmersam lokal arbetsmarknad. Riksdagens beslut förra året att anslaget Bidrag till sysselsättningsskapande åtgärder i varvsregionema även skulle kunna utnyttjas för industrihus i Kalmar kommun var mot denna bakgrund väl motiverat. Att kommunen sedermera endast fått erbjudande om ett lån enligt villkor som för kommunen framstår som sämre än vad bankväsendet erbjuder kan enligt utskottets uppfattning inte sägas överensstämma med riksdagens intentioner bakom sitt beslut förra året.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i anslutning till motion 644 bör riksdagen ge regeringen till känna att ett avskrivningslån bör beviljas för det aktuella projektet i Kalmar kommun.

dels att utskottets hemställan under 167 bort ha följande lydelse:

167. beträffande statligt stöd till kommunalt industrihus i Kalmar kommun

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:644 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

79. Avsnittet Anslagsfrågor — motiveringen)

De socialdemokratiska reservanterna anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 166 börjar ”Utskottet har tidigare” och på s. 167 slutar ”och Pajala kommuner” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till ett samlat anslag för visst regionalpolitisk! stöd till näringslivet, medel för åtgärder i gles -

AU 1981/82:23

bygder samt för regionalpolitisk! utvecklingsarbete. Utskottet har vidare avvisat förslaget att slopa utbildningsstödet. Mot bakgrund härav föreslås att medel för nästa budgetår ställs till förfogande via ovan nämnda anslag. Ett nytt anslag Bidrag till socialavgifter i Norrbotten bör inrättas. Anslaget Åtgärder m.m. i anslutning till länsplaneringen bör ersättas av ett nytt anslag Regionalpolitisk! stöd: Regionalpolitisk! utvecklingsarbete.

80. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (mom. 177)

Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Pär Granstedt (c),

Margit Odelsparr (c) och Eva Winther (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 168 som börjar ”Mot bakgrund” och slutar ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående i allt väsentligt ställt sig bakom industriministerns förslag till ändringar i det regionalpolitiska stödet i syfte att främja en mera aktiv regionalpolitik. Utskottet godtar också propositionens anslagsberäkning i fråga om anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet. Förslagen till medelsanvisningar i motionerna 2289 och 2352 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 177 bort ha följande lydelse:

177. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1981/ 82:113 samt med avslag på motionerna 1981/82:2289 yrkande 15 och 1981/82:2352 yrkande 29 till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 318910000 kr.

81. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (mom. 177)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Sten Svenssson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 168 som böijar ”Mot bakgrund” och slutar ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den kraftiga decentralisering och förstärkning av regionalpolitiken som uppnås genom sänkningen av arbetsgivaravgiften och genom förstärkning av den regionala nivåns resurser kan som sägs i moderata samlingspartiets motion 2289, de centrala insatserna i huvudsak upphöra. Kostnaderna för de ändamål som enligt utskottets mening bör bestridas från detta anslag och som avser sysselsättningsstöd, offerstöd samt stöd till regionala utvecklingsbolag beräknar utskottet till 100 milj. kr. Anslaget bör alltså tas upp med denna summa för budgetåret 1982/83.

AU 1981/82:23

dels att utskottets hemställan under 177 bort ha följande lydelse:

177. att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 2289 yrkande 15 samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/82:113 och motion 1981/82:2352 yrkande 29 till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 100000000 kr.

82. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån (morn. 178)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Sten Svenssson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 169 som börjar ”Medelsbehovet för” slutar ”kr. avvisas” bort ha följande lydelse:

När det gäller behovet av medel för lokaliseringslån under nästa budgetår delar utskottet den uppfattning som förs fram i moderata samlingspartiets partimotion 2289. Med hänsyn till att utskottet förordat en förstärkning av de andra regionalpolitiska medlen genom sänkning av arbetsgivaravgiften beräknas behovet av lånemedel bli lägre än som anges i propositionen eller 400 milj. kr. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om de stora outnyttjade reservationer som finns på anslaget, Motion 1573 av Erik Hovhammar m.fl. (m) från allmänna motionstiden saknar aktualitet men bör av formella skäl avslås.

dels att utskottets hemställan under 178 bort ha följande lydelse:

178. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2289 yrkande 16 samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/82:113 och motion 1981/82: 1573 yrkande 2, till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 400000000 kr.

83. Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser (mom. 179)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 170 börjar ”Utskottet har” och på s. 171 slutar ”dessa anslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om att ett nytt anslag inrättas för beslut på länsnivå om vissa typer av stöd. I stället förordar utskottet att medel för länsstyrelsernas beslut om regionalpolitiskt stöd, glesbygdsstöd m. m. liksom hittills anvisas på särskilda anslag. Regeringens anslagsäskande avstyrks alltså på denna punkt.

Utskottet har vid sin beräkning ovan av medelsbehovet på anslaget C 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet tagit hänsyn tili att länsstyrelsernas beslut om regionalpolitiskt stöd även fortsättningsvis skall belasta detta anslag. I enlighet med den socialdemokratiska partimotionen 2352

AU 1981/82:23

förordar utskottet att riksdagen för budgetåret 1982/83 anvisar dels till Åtgärder i glesbygder 175 milj. kr., dels till Regionalpolitiskt utvecklingsstöd: Regionalpolitisk utvecklingsarbete 75 milj. kr. Från det senare anslaget skall bekostas bl. a. det arbete för att främja sysselsättningen i länen som utskottet i det föregående anfört att länsstyrelserna bör bedriva. Stöd till hemarbete bör enligt utskottets mening få bekostas från anslaget Åtgärder i glesbygder.

dels att hemställan under 179 bort ha följande lydelse:

179. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/82:113 samt med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 31 och 47

dels till Åtgärder i glesbygder för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 175000000 kr.,

dels till Regionalpolitiskt stöd: Regionalpolitiskt utvecklingsarbete för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 75000000 kr.

84. Fördelningen på län av medel från anslaget Regionala utvecklingsinsatser (mom. 180)

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 171 börjar ”Moderata samlingspartiet” och slutar ”ytterligare åtgärder” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i moderata samlingspartiets motion 2289 att de medel som tillkommer för andra ändamål än som motsvarar de nuvarande anslagen Åtgärder i glesbygder och Åtgärder m. m. i anslutning till länsplaneringen skall fördelas på län som i dagsläget har stödkommuner inom sig. Härigenom tillses att resurserna riktas mot de län som har de största sysselsättningsproblemen.

I motionerna 1973 av Iris Mårtensson m. fl. (s) och 2350 av Johan Olsson m. fl. (c, fp) framförs synpunkter på hur aktuella medel bör fördelas mellan länen. Utskottet utgår från att regeringen vid fördelning av medlen i fråga beaktar de sysselsättningsproblem som finns i skilda län. Några närmare riktlinjer för denna fördelning utöver vad som anförts ovan är utskottet inte berett göra. Motionerna 1973 och 2350 i aktuella delar avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 180 bort ha följande lydelse:

180. beträffande fördelningen på län av medel från anslaget Regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2289 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1981/82:1973 yrkande 1 och 1981/82:2350 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

AU 1981/82:23

85. Statlig kreditgaranti till företag i glesbygder m. m. (moni 182)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 172 börjar ”1 propositionen” och slutar ”motion 2352” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till den förstärkning av glesbygdspolitiken som utskottet förordat i det föregående bör beslutsramen för kreditgarantier till företag i glesbygder m. m. höjas utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker det socialdemokratiska förslaget i motion 2352 och föreslår en kreditram för nyss nämnda ändamål för budgetåret 1982/83 av 75 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 182 bort ha följande lydelse:

182. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkande 52 samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/82:113 medger att under budgetåret 1982/83 statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med sammanlagt högst 75000000 kr.,

86. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (mom. 183)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 172 som börjar ”Utskottet har" och slutar ”nämnda kommuner" bort ha födande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet avstyrkt regeringens förslag om sänkning av arbetgivaravgiften i Gällivare, Jokkmokks, Kiruna och Pajala kommuner och i stället förordat ett socialdemokratiskt förslag i motion 2352 om återbäring av arbetsgivaravgifter till industri- och gruvföretag i Norrbottens län. Medel härför bör tas upp under ett särskilt förslagsanslag Bidrag till socialutgifter i Norrbottens län. Kostnaderna beräknas till ca 250 milj. kr. för helt år.

dels att utskottets hemställan under 183 bort ha följande lydelse:

183. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2352 yrkandena 16 i nuvarande del och 17 samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/82:113 och motion 1981/82:2289 i motsvarande del till Bidrag till socialavgifter i Norrbottens län för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 250000000 kr.

87. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (mom. 183)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anser

AU 1981/82:23

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 172 börjar ”Medel härför” och slutar ”för ändamålet" bort ha följande lydelse:

Utskottet har därutöver i enlighet med moderata samlingspartiets motion 2289 förordat att arbetsgivaravgiften skall sänkas med fem procentenheter i övriga kommuner i stödområde A samt med tre procentenheter i kommuner i stödområde B.

Medel för dessa avgiftsnedsättningar föreslås bli upptagna under ett särskilt förslagsanslag Ersättning för nedsättning av socialavgifter. Dessa medel skall motsvara det bortfall av avgiftsinkomster som blir följden av att lägre avgifter uttas i de föreslagna regionerna. Medelsbehovet beräknas i propositionen till 80 milj. kr., för den tid reformen gäller under budgetåret 1982/83 dvs. för halvt budgetår, och i motion 2289 till därutöver 350 milj. kr. för helt budgetår för den ytterligare sänkning som förordats ovan dvs. 175 milj. kr. den del av nästa budgetår som omfattas av nedsättningen. Denna ytterligare sänkning har finansierats genom att, i förhållande till proposition 1981/82:113, anslaget till Bidragsverksamhet minskats med 218,9 milj. kr., till lokaliseringslån med 100 milj. kr. samt till förlusttäckning till Regioninvest i Norr AB — den senare frågan behandlas av näringsutskottet - med 30,2 milj. kr. Utskottet tillstyrker därför att 255 milj. kr. anvisas till ersättning för nedsättning av socialavgifter under nästa budgetår.

Utskottet har i sitt ställningstagande tidigare i betänkandet för en sänkning av arbetsgivaravgiften som regionalpolitisk! medel avvisat ett socialdemokratiskt förslag i motion 2352 att i stället införa ett system med återbäring av inbetalda socialavgifter. Utskottet avstyrker också förslag om medel för det senare ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 183 bort ha följande lydelse:

183. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2289 i motsvarande del samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1981/ 82: 113 och motion 1981/82:2352 yrkandena 16 i motsvarande del och 17 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 255000000 kr.

Särskilda yttranden

1. Ett mer flexibelt utbildningssystem (mom. 18)

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anför: Moderata samlingspartiet har i sin partimotion från den allmänna motionstiden pekat på den stora betydelse som skolan har för sysselsättning och service i glesbygden och angivit flera åtgärder vilka sammantagna kan

16 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23

bidra till förbättringar för glesbygden i dessa hänseenden. Moderata samlingspartiet har således förordat att sammansättningen av årskurserna i glesbygdsskolor i ökad omfattning skall få beslutas i kommunerna, att metodiken för undervisning i glesbygdsskolor, som ofta bedrivs i s. k. Bform, uppmärksammas, att en mer flexibel skolplanering tillämpas för högstadie- och gymnasieskolorna.

Det är vidare nödvändigt att gymnasieskolan på ett helt annat sätt än tidigare, främst inom de mer yrkestekniskt inriktade linjerna, söker samarbete med det befintliga näringslivet. Genom detta samarbete kan man dels dra nytta av tillgänglig utrustning m.m., dels kan utbildningen bättre anpassas till industrins behov av utbildad arbetskraft.

Det är, enligt vår uppfattning, angeläget att denna typ av gymnasial yrkesteknisk utbildning kan förläggas på andra orter än de s. k. gymnasieortema. På detta sätt kan en påtaglig spridning av gymnasial utbildning erhållas, vilket ur regionalpolitisk synvinkel måste anses eftersträvansvärt. En utökning av lärlingsutbildningen borde kunna underlättas genom denna typ av samarbete mellan industrin och utbildningsväsendet. Likaså finnér vi det viktigt att understryka värdet av ett utökat samarbete mellan den högre utbildningen och regionens näringsliv vilket bör kunna ge värdefulla impulser för utbildning och forskning till gagn för regionen. I övrigt hänvisar vi till de ställningstaganden som våra företrädare i utbildningsutskottet redovisat i berört hänseende. Enligt vår mening är det angeläget att det sektorsarbete som aviseras i fråga om utbildningsfrågorna i första hand tar upp och behandlar här nämnda frågor.

Beslut i dessa frågor som riksmötet tagit under året tillgodoser till viss del ovan framförda synpunkter. Vi är dock av den uppfattningen att ytterligare insatser kan vara väl motiverade för att skapa ett mer flexibelt utbildningssystem.

2. Den föreslagna energimyndighetens lokalisering (mom. 32)

Arne Fransson, Pär Granstedt och Margit Odelsparr (alla c) anför:

Vi vill i anslutning till yrkanden om den föreslagna energimyndighetens lokalisering erinra om centerpartiets inställning i den frågan vid riksdagens ställningstagande tidigare i år. Vi uttalar oss därvid i en reservation till näringsutskottets betänkande (NU 1981/82:28) i frågan att Nyköping borde komma i fråga som lokaliseringsort för den nya myndigheten. Som motivering härför anfördes bl. a. arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl. En lokalisering till Nyköpings kommun överensstämmer f. ö. även med riksdagens uttalande om ny statlig sysselsättning till kommunen som ersättning för nedläggningen av flygflottiljen.

AU 1981/82:23

3. Lokaliseringssamråd (moni. 102)

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anför:

Vi anser för vår del att en lagstiftning om etableringskontroll — som socialdemokraterna föreslår - skulle medföra påtagliga risker för en minskad investeringsbenägenhet. Inte minst från allmän sysselsättningssynpunkt skulle därför den ifrågasatta lagstiftningen vara olycklig. De regionalpolitiska medlen måste i stället bygga på en samverkan mellan näringsliv och samhälle och inte på tvångsåtgärder av den typ de socialdemokratiska motionärerna tänker sig.

Det socialdemokratiska förslaget om en fullmaktslag har avstyrkts av utskottet. Mot den bakgrunden har vi ansett oss kunna biträda vad utskottet anfört, trots att motiveringen inte präglas av det konsekventa avståndstagande mot etableringskontroll som enligt vår mening är befogat.

För övrigt anser vi att en lagstiftning om etableringskontroll står i strid med utskottets tidigare uttalanden om att de regionalpolitiska instrumenten bör göras mer generella.

Vi vill avslutningsvis hänvisa till den parlamentariska utredning om regionalpolitikens inriktning och omfattning som utskottet föreslagit. Utskottet utgår från att utredningen i sitt arbete kommer in på hithörande frågor.

4. Det centrala projekt- och utvecklingsarbetet

Sten Svensson, Anders Högmark och Görel Bohlin (alla m) anför:

I detta avsnitt beskrivs bl. a. det projektarbete - bl. a. produktsökning — som bedrivs på central nivå. Vi är självfallet positiva till att ett utvecklingsarbete bedrivs som syftar till att skapa nya sysselsättningsmöjligheter. Vi anser emellertid att ett arbete av det slag som redovisas i propositionen i huvudsak bör bedrivas på regional nivå. För den begränsade verksamhet som kan vara motiverad på central nivå hänvisar utskottet till de medel som anvisas på anslaget Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län bör finnas andra former för finansiering än de regionalpolitiska medlen. Verksamheten kan t. ex. finansieras via det ordinarie departementsanslaget.

5. Beslut om tillverkning av det s. k. JAS-planet (mom. 154 och 159)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Marianne Stålberg och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anför:

I samband med behandlingen av motioner om utvecklingen i Östergötlands och Älvsborgs län pekar utskottet bl. a. på betydelsen för industrisysselsättningen i dessa län av ett beslut om tillverkning av det s. k. JASplanet.

AU 1981/82:23

244 I den socialdemokratiska partimotionen i försvarsfrågan har vårt parti bl. a. deklarerat att det behövs ett nytt flygplanssystem efter Viggen och att beslutet härom av industripolitiska skäl inte bör uppskjutas till nästa försvarsbeslut. En anskaffning inom landet har flera fördelar men det kan samtidigt konstateras att sysselsättningsaspekten kan tillgodoses oavsett aktuella anskaffningsformer.

Avgörande för ett flygplansbesiut måste de militära och ekonomiska skälen vara. Av den granskning som vårt parti gjort av det nu föreliggande beslutsmaterialet framgår bl. a. att JAS-planet prestandamässigt är omstritt och att betydande kostnadsöverskridanden riskeras. Av dessa skäl har vårt parti rekommenderat en förnyad skyndsam översyn av hur man inom försvarsramen kan åstadkomma en lösning av flygplansfrågan med godtagbara prestanda också i det längre perspektivet.

6. Sysselsättningsskapande åtgärder i Sjuhäradsbygden (mom. 159 och 160)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Marianne Stålberg och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anför:

Utskottet behandlar i betänkandet ett par motioner som tar upp behovet av insatser i Älvsborgs län. I det sammanhanget erinrar utskottet om regeringens av utskottet tillstyrkta förslag i proposition 1981/82:148 om åtgärder för tekoindustrin m.m. som innebär att 15 milj. kr. av de medel som inte åtgår till det s. k. äldrestödet skall sättas in i Sjuhäradsbygden för att stärka sysselsättningen.

Vi socialdemokrater vill i det här sammanhanget erinra om att vi har föreslagit att dessa medel i stället bör komma tekoindustrin i sin helhet till godo, vilket självfallet skulle innebära att en betydande del skulle satsas i Älvsborgs län. Vi påpekade även att t. ex. beredskapsarbeten via de ordinarie arbetsmarknadsanslagen kan sättas in i länet för att hålla sysselsättningen uppe.

Riksdagen kommer senare under innevarande riksmöte att ta ställning i frågan med anledning av betänkande AU 1981/82:25.

AU 1981/82:23

7. Utvecklingen i Stockholmsregionen (mom. 156 och 157)

Gören Bohlin (m) anför:

Jag vill i anslutning till utskottets behandling av motioner om utvecklingen i Stockholms län göra följande tillägg:

Stockholmsregionen fyller en mycket viktig funktion för hela landet. För såväl vår industriella utveckling totalt i landet som för vår exportindustris avsättningsmöjligheter är en kvalitativt stark Stockholmsregion av stor betydelse. I regionen finns modern teknik, driftiga företagare och innovatörer samt utbildnings- och forskningsresurser - nödvändiga förutsättningar för utveckling och framsteg. En positiv utveckling i Stockholmsregionen står inte i något motsatsförhållande till en motsvarande utveckling i andra delar av landet. Tvärtom kan en positiv utveckling i huvudstadsregionen förväntas ha motsvarande effekter för hela landets näringsliv. Beslut som leder till negativa effekter för industrin i Stockholmsregionen skulle alltså innebära nackdelar både för nationen och Stockholm.

Den offentliga service som hör samman med Stockholm som huvudstad och centralort är vidare utomordentligt viktig för landets alla delar, varför den centrala administrationen även fortsättningsvis i huvudsak bör vara lokaliserad till Stockholmsregionen.

När det slutligen gäller frågan om den inomregionala fördelningen inom servicesektorn vill jag erinra om att en flyttning från det centrala Stockholm sker fortlöpande. Ett av skälen härtill är den ökade efterfrågan på sådana tjänster även utanför centralorten. Den utvecklingen behöver således inte någon särskild styrning.

Bihang

Regeringens 1 Förslag till

Lag om nedsättning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter och egenavgifter sammanlagt utgår enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall enligt denna lag sättas ned med tio procentenheter. Nedsättningen skall i första hand avse folkpensionsavgiften och därefter barnomsorgsavgiften.

2 § För en arbetsgivare, som bedriver verksamhet med fast driftställe i området Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala kommuner, skall avgifterna sättas ned i den mån de avser arbete som utförs i området. I fråga om förfarandet för nedsättningen gäller bestämmelserna i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Bestämmelsen om nedsättning gäller inte arbetsgivare som är kommun, allmän försäkringskassa eller statlig myndighet med undantag av statens affärsdrivande verk.

AU 1981/82:23

3 § För en försäkrad, som avses i 1 kap. 2§ lagen (1981:691) om socialavgifter, skall avgifterna sättas ned, om han för året före det taxeringsår då avgifterna debiteras är mantalsskriven i det bmråde som anges i 2 §. I fråga om förfarandet för nedsättningen gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272).

4 § Ett belopp motsvarande det som arbetsgivaravgifterna eller egenavgifterna sätts ned med skall påföras staten och uppbäras i samma ordning som avgifterna i övrigt.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om arbetsgivaravgifter som avser utgiftsåret 1983 och i fråga om egenavgifter som beräknas med ledning av 1984 års taxering.

Bihang

Regeringens 2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1§ lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1§

I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål.

Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

AU 1981/82:23 Bilagor

Bilagor

Bil. 1 Skatteutskottets yttrande 1981/82:5 y Bil. 2 Socialförsäkringsutskottets yttrande 1981/82:2 y Bil. 3 Utbildningsutskottets yttrande 1981/82:2 y Bil. 4 Trafikutskottets yttrande 1981/82:2 y Bil. 5 Jordbruksutskottets yttrande 1981/82:3 y Bil. 6 Näringsutskottets yttrande 1981/82:8 y Bil. 7 Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen -

AU 1981/82:23 Bilagor

Bilagorna 1—6

Yttranden från utskott

AU 1981/82:23 Bilaga 1: SkU 1981/82:5 y

Skatteutskottets yttrande 1981/82:5 y

över en motion om sänkning av energiskatten i vissa fall

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över motion 1981/82:2289 yrkande 12 av Gösta Bohman m. fl. (m). Motionen har väckts med anledning av proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning. Motionärerna begär att energiskatten på elektrisk kraft slopas eller sänks inom stödområde A enligt den indelning i stödområden som föreslås i propositionen. Skatteutskottet får med anledning härav anföra följande.

Skatt på elektrisk kraft utgår enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt med 4 öre/kWh. För den del av förbrukningen i industriell verksamhet som överstiger 40 000 kWh per år är skatten dock 3 öre/kWh. Inom vissa kommuner i norra Sverige är sedan den 1 juli 1981 skattesatsen 3 öre/kWh för alla förbrukare. Denna skatteförmån har tillkommit för att lindra beskattningen av hushållens elförbrukning i de norra delarna av landet, där uppvärmningskostnaderna är höga (prop. 1980/81:118 Bilaga 2, SkU 1980/81:44).

Vissa industrier med mera betydande bränsle- och kraftkostnader kan enligt en särskild lag (1974:992) erhålla viss nedsättning av den allmänna energiskatten på elektrisk kraft och vissa bränslen. För år 1982 har regeringen fastställt nedsättnmgen för företag som förädlar skogsprodukter till högst 1,6 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde. För övriga företag är nedsättningen maximerad till 1,3 % av motsvarande värde.

Skatteutskottet har vid ett flertal tillfällen prövat motionsyrkanden av samma eller liknande innebörd som det nu aktuella. Så sent som i februari i år framhöll utskottet som sin mening att en befrielse från eller nedsättning av arbetsgivaravgifterna inom vissa stödområden var av väsentligt större betydelse för sysselsättningen inom dessa områden än lättnader i energibeskattningen. Utskottet avstyrkte därför bifall till en motion i ämnet. Riksdagen godkände utskottets betänkande.

Skatteutskottet kan i och för sig vitsorda att ett bifall till motionärernas hemställan skulle innebära en sänkning av energikostnaderna och därmed en viss konkurrensfördel för företag inom denna region. Med hänsyn till bl. a. den energiskattenedsättning som regeringen årligen fastställer för vissa industrier är det dock svårt att beräkna värdet av de skatteförmåner som skulle komma dessa företag till del. Det torde kunna slås fast att de företag som har de största kostnaderna för elenergi skulle gynnas mest, samtidigt som företag med motsvarande produktion och med hög elförbrukning inom

AU 1981/82:23 Bilaga 1: SkU 1981/82:5 y

andra delar av landet skulle få en konkurrensmässig nackdel. Detsamma skulle gälla företag inom stödområdet som använder andra energislag än el.

Ökad sysselsättning är ett av målen i regionalpolitiken. Enligt utskottets mening är det dock osäkert i vad mån ett samband föreligger mellan ökad sysselsättning och lägre elkostnader. Skatteutskottet finner det därför tveksamt om den i motionen förordade åtgärden är lämplig i sysselsättningsskapande hänseende.

En sänkning eller ett slopande av energiskatten på elkraft inom stödområdet skulle innebära en väsentlig skattesubventionering för hushållen i regionen och motsvarande inkomstbortfall för staten. Som tidigare sagts har riksdagen nyligen beslutat om en viss nedsättning av elenergiskatten för hushållen i de norra delarna av landet med hänsyn till de höga uppvärmningskostnaderna för dessa hushåll. En ytterligare sänkning av skatten för hushållens del torde ha ringa betydelse då det gäller sådana regionalpolitiska mål som höjd sysselsättning, ökat serviceutbud etc.

Av det anförda framgår att utskottet, som tidigare har ställt sig tveksamt till en regionalpolitisk differentiering av energibeskattningen, anser att den i motionsyrkandet föreslagna åtgärden att sänka eller helt slopa energiskatten på elkraft i vissa delar av landet är en diskutabel metod att uppnå regionalpolitiska mål. De medel som motsvaras av de uteblivna skatteinkomsterna bör enligt utskottets mening kunna användas på ett effektivare sätt inom regionalpolitikens ramar. Skatteutskottet anser därför att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka motion 1981/82:2289 yrkande 12.

Stockholm den 20 april 1982

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Bo Södersten (s) och Arne Svensson (m)*.

*Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

av Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Arne Svensson (alla m) som anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar med "Skatteutskottet har" och slutar med ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

AU 1981/82:23 Bilaga 1: SkU 1981/82:5 y

Enligt skatteutskottets mening bör regionalpolitiken inriktas på att dämpa behovet av selektiva insatser. På sikt bör därför förutsättningar skapas att avveckla de selektiva stödformerna. Detta bör enligt skatteutskottets uppfattning kunna ske genom att man i stället inriktar regionalpolitiken på mera generellt verkande åtgärder, t. ex. med utnyttjande av det skattepolitiska instrumentet. I propositionen saknas en analys av sådana mera generellt verkande åtgärder inom regionalpolitiken.

Ett sätt att motverka kostnadsnackdelar för företag inom sysselsättningssvaga regioner är att sänka eller helt ta bort den allmänna energiskatten på elkraft. Detta är enligt skatteutskottets mening en åtgärd som är väl ägnad att skapa ett allmänt gynnsammare klimat för företagsamheten inom den berörda regionen, vilket i sin tur torde medföra positiva effekter i form av ökad sysselsättning m. m.

Det föreslagna stödområdet A är den region i landet som har de allvarligaste sysselsättningsproblemen och som därför är mest i behov av generella stimulansåtgärder till fromma för näringslivet.

Av det anförda framgår att skatteutskottet anser att den i motionsyrkandet föreslagna åtgärden, som innebär att den allmänna energiskatten på elkraft som förbrukas inom stödområde A slopas, är väl värd att pröva. Skatteutskottet anser därför att arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka motion 1981/82:2289 yrkande 12.

AU 1981/82:23 Bilaga 2: SfU 1981/82:2 y

Socialförsäkringsutskottets yttrande 1981/82:2 y

över proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshållning såvitt avser förslag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter och förslag till lag om nedsättning av socialavgifter, jämte motioner

Till arbetsmarknadsutskottet

Genom beslut den 30 mars 1982 har arbetsmarknadsutskottet berett socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1981/ 82:113 om program för regional utveckling och resurshållning såvitt avser förslaget till lag om nedsättning av socialavgifter och förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter. Vidare har utskottet beretts tillfälle yttra sig över motionerna 1981/82:1575, 2057, 2129, 2289 yrkande 7, 2290, 2352 yrkandena 15-17 samt 2355 yrkande 7, vilka berör frågor i anslutning till de nämnda lagförslagen.

Inledningsvis vill utskottet erinra om att riksdagen (prop. 1980/81:178, SfU 28, rskr 406) vid föregående riksmöte beslöt att nya regler för uttag av socialavgifter skulle införas fr. o. m. den 1 januari 1982. Ändringarna innebar enhetligare och enklare regler för beräkningen av arbetsgivaravgifter och hade bl. a. till syfte att uppnå administrativa lättnader för myndigheter och för arbetsgivare och egenföretagare. Genom de nya reglerna skulle det också bli möjligt att införa ett effektivare debiterings- och uppbördssystem och en särskild utredning, socialavgiftsutredningen (S 1981:04), tillsattes i maj 1981 för att göra en översyn av debiterings- och uppbördssystemet.

De sammanlagda arbetsgivaravgifterna för år 1982 uppgår till 33,055% av ett för avgifterna gemensamt avgiftsunderlag, motsvarande i huvudsak utgiven bruttolön för anställda. Egenavgifterna uppgår till sammanlagt 31,65 % av avgiftsunderlaget.

Propositionens förslag i nu aktuell del innebär en sänkning av socialavgifterna i Gällivare, Jokkmokks, Kiruna och Pajala kommuner med tio procentenheter för alla arbetsgivare utom kommun, allmän försäkringskassa eller statlig myndighet med undantag av statens affärsdrivande verk. Motsvarande sänkning föreslås beträffande egenavgifterna. Förslaget grundar sig, med vissa avvikelser, på ett förslag av utredningen om vissa regionalpolitiska medel i betänkande Ds 1981:21, Differentierade arbetsgivaravgifter som regionalpolitisk! medel.

Från utgångspunkten som regionalpolitisk! medel har förslaget fått ett övervägande positivt gensvar under remissbehandling. Däremot har viss kritik riktats mot förslaget utifrån administrativa synpunkter. Sålunda har några remissinstanser, bl. a. socialavgiftsutredningen, ansett att en diffe -

AU 1981/82:23 Bilaga 2: SfU 1981/82:2 y

rentiering av arbetsgivaravgifter bör anstå till dess statsmakterna tar ställning till de frågor utredningen har att behandla.

Vid utformningen av propositionen har i syfte att administrativt förenkla avgiftsuttaget föreslagits att arbetsgivarens verksamhet i de ifrågavarande kommunerna skall utgöra basen för en differentiering av arbetsgivaravgifterna i stället för såsom utredningen föreslagit arbetstagarens mantalsskrivningsort. Arbetsgivaravgifterna föreslås sålunda nedsatta i den mån de avser arbete i den aktuella regionen. I fråga om egenavgifter knyts däremot avgiftsnedsättningen till egenföretagarens mantalsskrivningsort.

Motion 2289 av Gösta Bohman m.fl. innehåller förslag om nedsättning av socialavgifterna enligt samma metod som föreslagits i propositionen. Motionärerna vill emellertid utvidga rätten till nedsättning till att gälla betydligt fler kommuner i landet. Procentsatserna för nedsättning skall dessutom kunna varieras till 10, 5 eller 3%, beroende på vilken kommun det är fråga om.

Olof Palme m. fl. föreslår i motion 2352 en alternativ metod för sänkning av avgiftsuttaget som fr. o.m. år 1983 avses tillämpad på företag inom gruv- och tillverkningsindustrin i Norrbotten. Förslaget innebär att en del av de faktiskt erlagda avgifterna återbärs i efterhand. Sålunda skall år 1983 återbäring ske med ett belopp som motsvarar den del av de inbetalda avgifterna för år 1982 som överstiger 60% av de genomsnittliga årliga avgiftsinbetalningarna under åren 1979, 1980 och 1981. Motionärerna framhåller att med den av dem föreslagna metoden för avgiftsnedsättning riktas stödet i första hand till företag som upprätthåller eller ökar antalet anställda. Genom att återbäring endast utgår som andel av faktiskt inbetalade avgifter torde, anför motionärerna, också benägenheten öka för att i tid inbetala avgifterna under kvalifikationsåret. Systemets konstruktion medför också att framtida avgiftshöjningar slår igenom fullt ut först efter tre år, vilket medför en extra konkurrensfördel för Norrbottens tillverkningsindustri.

Utifrån de synpunkter utskottet främst har att beakta kan utskottet konstatera att båda de föreslagna systemen för avgiftsnedsättning innebär en administrativ merbelastning.

Något avgörande hinder mot att genomföra något av förslagen synes dock inte föreligga varför de administrativa nackdelarna måste vägas mot förslagens regionalpolitiska fördelar. Med hänsyn till att förslaget i motion 2352 har klara sysselsättningsbefrämjande fördelar framför förslagen i propositionen och i motion 2289 förordar utskottet att en avgiftsnedsättning utformas enligt de riktlinjer som föreslagits i motion 2352. Den slutliga formen för att administrera systemet kräver dock, såsom framhållits i motionen, vissa kompletterande undersökningar. Bl. a. bör närmare övervägas metoden för avgränsning av vilka företag som skall hänföras till gruv- och tillverkningsindustri. Vidare bör, med hänsyn till att ett företags arbetsgivaravgifter avseende verksamhet i Norrbotten kan ha redovisats

AU 1981/82:23 Bilaga 2: SfU 1981/82:2 y

tillsammans med arbetsgivaravgifter för verksamhet i andra delar av landet, övervägas hur de avgifter som avser Norrbottensverksamheten kan särskiljas. Ett system för avgiftsnedsättning för nyetablerade företag måste också övervägas.

Med det av utskottet förordade systemet för avgiftsnedsättning tillgodoses även de synpunkter på en differentiering av arbetsgivaravgifter som förts fram i motion 2355 av Lars Werner.

Utskottets ställningstagande innebär ett avstyrkande av, förutom propositionen och motion 2289, även motionerna 1575, 2057, 2129 och 2290.

Stockholm den 27 april 1982

På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s), Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson (s), Arne Lindberg (c), Siri Häggmark (m), Arne Andersson i Gustafs (c), Ingegerd Elm (s), Ulla Johansson (s), Lars-Erik Lövdén (s), Kerstin Sandborg (fp) och Åke Svensson (c).

Avvikande meningar

Avvikande meningar har avgivits av dels center- och folkpartiledamöterna, dels de moderata ledamöterna.

1. Maj Pehrsson (c), Arne Lindberg (c), Arne Andersson i Gustafs (c), Kerstin Sandborg (fp) och Åke Svensson (c) anser att utskottets yttrande fr. o. m. den del på s. 2 som böljar med ”Utifrån de” bort ha följande lydelse:

Utifrån de synpunkter utskottet främst har att beakta finnér utskottet att propositionens förslag har utformats med hänsynstagande till att det skall vara så administrativt enkelt som möjligt att genomföra. Förslaget har i detta hänseende också klara fördelar framför förslaget i motion 2352. Motionsförslagets genomförande kräver administrativa överväganden vars resultat är svårbedömbara utifrån det begränsade underlag som riktlinjerna i motionen ger. Utskottet kan dock förutse svårigheter när det gäller att på ett rättvisande sätt avgränsa gruv- och tillverkningsindustrier från andra industrier, eftersom något tillfredsställande system för sådana avgränsningar inte finns f. n. Vidare uppkommer utrednings- och kontrollproblem i samband med särskiljande av arbetsgivaravgifter för verksamhet som ett bolag bedrivit i Norrbotten i de fall avgifterna redovisats för år 1979 och därefter tillsammans med avgifter för verksamhet i andra delar av landet. Det föreslagna systemet kan inte heller tillämpas på nya verksamheter eftersom basen för avgiftsnedsättningen hänför sig till förfluten tid.

AU 1981/82:23 Bilaga 2: SfU 1981/82:2 y

Utskottet förordar att det system för avgiftsnedsättning som föreslagits i propositionen genomförs. Utskottet anser det därvid angeläget, att man gör en klar geografisk avgränsning av systemets användningsområde och undviker den spridning till ett flertal andra delar av landet som föreslagits i motion 2289. I annat fall är risken uppenbar för att nya krav på en avgiftsnedsättning — med varierande procentsatser — efter hand uppkommer. En allmänt utbredd tillämpning av ett system med avgiftsnedsättning skulle, menar utskottet, allvarligt försvåra administrationen av socialavgifterna.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 2290 om att en uppföljning och utvärdering av verkningarna av det nya systemet görs och att resultatet härav föreläggs riksdagen. I övrigt avstyrker utskottet bifall till de remitterade motionerna i vad de däri framförda kraven inte sammanfaller med propositionens förslag.

2. Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser att utskottets yttrande fr. o.m. den del som börjar på s. 2 med ”Utifrån de” bort ha följande lydelse:

Utifrån de synpunkter utskottet främst har att beakta finner utskottet att propositionens förslag har utformats med hänsynstagande till att det skall vara så administrativt enkelt som möjligt att genomföra. Förslaget har i detta hänseende också klara fördelar framför förslaget i motion 2352. Motionsförslagets genomförande kräver administrativa överväganden vars resultat är svårbedömbara utifrån det begränsade underlag som riktlinjerna i motionen ger. Utskottet kan dock förutse svårigheter när det gäller att på ett rättvisande sätt avgränsa gruv- och tillverkningsindustrier från andra industrier, eftersom något tillfredsställande system för sådana avgränsningar inte finns f. n. Vidare uppkommer utrednings- och kontrollproblem i samband med särskiljande av arbetsgivaravgifter för verksamhet som ett bolag bedrivit i Norrbotten i de fall avgifterna redovisats för år 1979 och därefter tillsammans med avgifter för verksamhet i andra delar av landet. Det föreslagna systemet kan inte heller tillämpas på nya verksamheter eftersom basen för avgiftsnedsättningen hänför sig till förfluten tid.

Utskottet förordar att det system för avgiftsnedsättning som föreslagits i propositionen genomförs.

Utskottet anser emellertid att användningen av det föreslagna systemet med en avgiftsnedsättning är geografiskt alltför begränsad och att systemet bör tillämpas i den utsträckning som föreslagits i motion 2289, och utskottet tillstyrker att de i motionen framlagda lagförslagen genomförs.

Vidare tillstyrker utskottet förslaget i motion 2290 om att en uppföljning och utvärdering av verkningarna av det nya systemet görs och att resultatet härav föreläggs riksdagen. I övrigt avstyrker utskottet bifall till de remitterade motionerna i vad de däri framförda kraven inte sammanfaller med det förordade förslaget i motion 2289.

AU 1981/82:23 Bilaga 3: UbU 1981/82:2 y

B 10

Utbildningsutskottets yttrande 1981/82:2 y

över den regionalpolitiska forskningen (prop. 1981/82:113)

Till arbetsmarknadsutskottet

Genom beslut den 20 april 1982 har arbetsmarknadsutskottet berett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning i de delar som berör utbildningsutskottets verksamhetsområde jämte motionerna 1981/82:321, 1981/82:1342 och 1981/82: 2220 (yrkande 4 i denna del).

Propositionen

I proposition 1981/82:113 föreslås riksdagen godkänna att regeringen beslutar om inrättande av ett centrum för samordning av regionalpolitisk forskning m. m. inom Umeå högskoleregion (hemställan 8). I samma proposition bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad chefen för industridepartementet anfört om inriktingen av den regionalpolitiska forskningen (hemställan 12).

Motionerna

1981/82:321 av John Andersson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för skapandet av ett regionalt utvecklingsinstitut för Norrland och hos regeringen begär förslag härom.

1981/82:1342 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande forskning om regional utveckling vid Umeå universitet.

1981/82: 2220 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om regional forskning.

Utskottet

I propositionen begär regeringen riksdagens bemyndigande att inrätta ett centrum för samordning av regionalpolitisk forskning m. m. inom Umeå högskoleregion. Huvuduppgiften för den föreslagna centrumbildningen skall enligt förslaget vara att ta initiativ till och samordna tvärvetenskapligt inriktade projekt inom det regionalpolitiska området och sådana forskningsområden som kan vara av betydelse för den regionala utvecklingen,

AU 1981/82:23 Bilaga 3: UbU 1981/82:2 y

B 11

t. ex. teknisk och naturvetenskaplig forskning. Beträffande centrumbildningens samordnande uppgift bör enligt förslaget särskilt beaktas kopplingen till det forsknings- och utvecklingsarbete kring inlandets glesbygdsproblem som pågår vid högskolan i Östersund och det utvecklingsarbete som bedrivs vid högskolan i Luleå med syfte att stimulera näringslivet i Norrbotten.

I motion 1981/82:2220 (yrkande 4 i denna del) varnas för ett synsätt som leder till att forskningen regionaliseras. De regionalpolitiska forskningsresurserna i Umeå högskoleregion bör enligt motionärerna samordnas, och ytterst ansvarig för den sålunda samordnade forskningsverksamheten bör vara universitetet i Umeå. Enligt motion 1981/82:1342, väckt under allmänna motionstiden 1982, bör resurser ställas till förfogande för att vidareutveckla den regionala forskningen med anknytning till Umeå universitet och övriga högskolor inom Umeå högskoleregion. I motion 1981/82:321, även den väckt under allmänna motionstiden 1982, begärs förslag om ett regionalt utvecklingsinstitut för Norrland.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionsyrkandena anföra följande.

Med regionalpolitisk forskning förstås dels utveckling av kunskapsområden med relevans för regionala frågor — det kan gälla nationalekonomi, kulturgeografi, företagsekonomi, regional ekonomi och förvaltningsforskning - dels forskning kring existerande regionala problem med hjälp av redan vunna kunskaper. Det finns vid regionalpolitisk forskning liksom vid annan forskning en växelverkan mellan kunskapsutveckling, problemval och problemlösning.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att den föreslagna centrumbildningens lokalisering till Umeå högskoleregion är motiverad med hänsyn till de regionala problemens omfattning och karaktär i norra Norrland. Samtidigt vill utskottet erinra om att regionala problem förekommer inte bara i landets fyra nordligaste län. Sålunda ingår delar av inte mindre än 16 län i stödområde enligt nu gällande stödområdesindelning. Vidare ligger 76 av de sammanlagt 118 kommuner, som ingår i stödområde, utanför de fyra län som omfattas av Umeå högskoleregion.

Genom inrättandet av den föreslagna centrumbildningen i Umeå skapas, såsom utskottet ser det, förutsättningar för en samordnad och effektiv regional forskningsverksamhet med för landet unika resurser. Utskottet har förståelse för att dessa resurser i stor utsträckning inriktas på att klarlägga och lösa de stora och delvis speciella problem som finns i norra Norrland. Samtidigt vill utskottet, med hänvisning till vad som nyss nämnts om de regionala problemens geografiska utbredning, framhålla betydelsen av att centrumbildningens resurser kommer också landet i övrigt till del. Centrumbildningens verksamhet får inte vara en angelägenhet enbart för Umeå högskoleregion. Utskottet vill slutligen stryka under kravet på att den regionalpolitiska forskningen håller hög vetenskaplig kvalitet.

17¶Riksdagen 1981182. 18 sami Nr 23

AU 1981/82:23 Bilaga 3: UbU 1981/82:2 y

B 12

Med hänvisning till det anförda och till att den föreslagna centrumbildningens styrelse skall förordnas av styrelsen för universitetet i Umeå, föreslår utskottet att motion 1981/82:2220 yrkande 4 i denna del avstyrks och att förslaget om inrättande av ett centrum för samordning av regionalpolitisk forskning m.m. inom Umeå högskoleregion tillstyrks. Därmed tillgodoses i allt väsentligt yrkandet i motion 1981/82:321, varför även denna motion föreslås bli avstyrkt.

Med anledning av vad som anförts i motion 1981/82:1342 om resurser till regionalpolitisk forskning vill utskottet erinra om att de medel som i budgetpropositionen föreslås till expertgruppen för forskning om regional utbildning (ERU) endast utgör en liten del av det totala stödet till den regionalpolitiska forskningen i landet. Vad gäller motionärernas krav på en ökad koncentration av resurserna till Umeå högskoleregion kan erinras om att forskningen inom den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet redan nu i stor utsträckning är inriktad på regionala problem. Sedan år 1979 finns där också en professur i regional ekonomi, och i årets budgetproposition (bilaga 12) föreslås att en tjänst som professor i förvaltningsforskning med regional inriktning inrättas vid samma universitet under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna, vilket anslag utskottet behandlar i ett senare betänkande. Vidare kan erinras om att resurserna vid högskolan i Luleå i stor utsträckning utnyttjas för utvecklingen av regionens näringsliv. Härtill kan läggas att chefen för industridepartementet i proposition 1981/82:113 (s. 163) föreslår att medel för särskilda sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län anvisas för en förstärkning av forskningsverksamheten vid högskolan i Luleå. Sammantaget har därmed lagts en god grund för utveckling av en kraftfull regionalpolitisk forskning vid universitetet i Umeå i samverkan med övriga högskoleenheter i regionen. Några ytterligare åtgärder bör därför inte nu vidtas. Utskottet föreslår att motion 1981/82:1342 avstyrks.

Vad som i proposition 1981/82:113 anförs om inriktningen av den regionalpolitiska forskningen föranleder inte något ytterligare uttalande från utbildningsutskottets sida.

Stockholm den 29 april 1982

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage (m), Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (—), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp), Torsten Karlsson (s), Iris Mårtensson (s) och Gunhild Bolander (c).

AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y

B 13

Trafikutskottets yttrande 1981/82:2 y

om transportstöd och trafikplanering

Till arbetsmarknadsutskottet

Genom beslut den 30 mars 1982 har arbetsmarknadsutskottet berett trafikutskottet tillfälle att yttra sig över vissa motionsyrkanden som framlagts med anledning av proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning, nämligen 1981/82:2341 (c), 1981/ 82:2352 (s) yrkandena 57-60, 63 och 64, 1981/82:2357 (s) samt 1981/ 82:2358 (fp) yrkande 1.

Trafikutskottet får med anledning härav anföra följande.

Transportstöd

I motion 1981/82:2352 (partimotion s) yrkas att transportstöd skall utgå till företag i Norrlands kustregion som arbetar under samma förutsättningar som inlandssågverken, att transportstöd skall utgå för hyvlade trävaror, att transportstöd skall utgå för järn- och stålprodukter och att riksdagen till anslaget Transportstöd för Norrland m. m. anvisar ytterligare 30 milj. kr. Vidare föreslås att fraktstöd lämnas med följande procentandelar för de olika delarna av stödområdet:

Inlandskommunerna i Norrbottens och Västerbottens län samt Strömsunds kommun i Jämtlands län (kommuner i transportstödszon 5), vid avstånd över 70 mil 50 %

Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, övriga delar 35 %

Västernorrlands län 25 %

De delar av Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län som omfattas av transportstödet 15%

I motion 1981 /82:2341 (c) yrkas att riksdagen beslutar om en ändring av transportstödet i enlighet med vad som anförts i motionen. Enligt motionärerna innebär det nyligen fattade riksdagsbeslutet betydande försämringar av transportstödet. Vissa företag kommer i en konkurrenssituation som gör att deras fortsatta existens riskeras. Det gäller exempelvis de mindre sågverken i kustregionen. Transportrådets tolkning av riksdagsbeslutet att undanta hyvlade trävaror från rätten till transportstöd kommer icke att främja den stimulans till vidareförädling som var avsedd. Motionärerna yrkar vidare att fraktstödet för stålverken bibehålls och att stöd för de olika delarna av stödområdet utgår med samma procentandelar som föreslås i motion 1981/82:2352 (partimotion s).

AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y

B 14

I motion 1981/82:2358 (fp) yrkas att riksdagen begär att regeringen granskar konsekvenserna av nuvarande avgränsningsregler för transportstödet, varefter ett nytt förslag föreläggs riksdagen. Enligt motionären innebar riksdagsbeslutet i november 1981 en försvagning av transportstödet. Möjligheten för vissa sågverk att söka dispens innebär en alltför stor osäkerhet för företagen. Beslutet att undanta järn- och stålprodukter från uttransportstöd har bl. a. medfört att Plannja AB i Luleå, som är den mest högförädlade delen av SSABrs verksamhet i Luleå fått vidkännas en avsevärd fördyring av sina produkter. Detta kan enligt motionen inte ha varit riksdagens mening.

Riksdagen fattade den 25 november 1981 beslut om nya regler för transportstödet (prop. 1981/82:30 bil. 3, TU 1981/82:5, rskr 1981/82:42). Beslutet innebar bl. a. en reduktion av antalet transportstödszoner, att lägsta bidragsberättigade transportavstånd höjdes till 251 km och att vissa varugrupper uteslöts från möjligheten att få stöd. De nya reglerna beräknades medföra besparingar på 50 milj. kr.

Utskottet behandlade samtliga nu aktuella motionsyrkanden — förutom kravet att hyvlade trävaror skall få stöd — i sitt betänkande TU 1981/82:5. Beträffande sågade trävaror framhöll utskottet att de problem som kan uppkomma för vissa företag bör, inom ramen för de angivna besparingarna, kunna lösas genom bemyndigandet för regeringen eller den myndighet som regeringen utser att avgränsa de områden för vilka stödet till sågade trävaror skall slopas.

Att uttransportstödet slopades för järn- och stålprodukter motiverades dels av att administrativa förenklingar kunde uppnås, dels av att stödet till dessa företag torde sakna betydelse från lokaliseringssynpunkt.

Utskottet beräknade att det förslag till bidragssatser och stödområdesindelning, som nu på nytt föreslås i motionerna 1981/82:2352 (partimotion s) och 1981/82:2341 (c), skulle innebära merkostnader på ca 25 milj. kr. i förhållande till regeringsförslaget. Detta ansågs inte kunna accepteras av statsfinansiella skäl. Utskottet ansåg vidare att regeringsförslaget, genom att ta särskild hänsyn till de nordligaste och inre delarna av landet var regionalpolitisk! effektivare.

De nya reglerna för transportstödet trädde i kraft den 1 mars 1982. Utskottet, som vidhåller sin uppfattning i här berörda frågor, anser att erfarenheter av de nya bestämmelserna bör avvaktas innan ytterligare förändringar vidtas.

Beträffande kravet att stöd även skall utgå till hyvlade trävaror vill utskottet framhålla att riksdagsbeslutet innebar att stöd till sågade produkter i princip endast skall lämnas till företag i stödområdets inland. Transpoiträdet har därför gett ut nya tillämpningsföreskrifter i vilka bl. a. angivits inom vilka kommuner stöd till sågade trävaror fortfarande kan lämnas. I begreppet sågade trävaror har även innefattats hyvlade och andra lågförädlade trävaror. Stödet finns kvar i hela stödområdet för mer

AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y

B 15

förädlade produkter baserade på rundvirke. Enligt utskottets mening strider inte transportrådets föreskrifter mot riksdagsbeslutet som bl. a. innebar att kravet på vidareförädling skärptes för att stöd skall kunna lämnas. Hyvling av sågade trävaror kan inte anses vara någon längre driven form av förädling.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1981/ 82:2341 (c), 1981/82:2352 (partimotion s) yrkandena 57, 58, 59, 60 och 64, 1981/82:2358 (fp) yrkande 1.

I motion 1981/82:2357 (s) yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att Hofors och Ockelbo kommuner inordnas i transportstödsområdet.

Med hänvisning till att riksdagen så sent som den 25 november 1981 beslutat om nya gränser för stödområdet avstyrks motionen.

Trafikplanering

I motion 1981/82:2352 (partimotion s) yrkas vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om trafikplanering. Enligt motionärerna har den viktiga samordningen mellan investeringarna i trafikgrenarna inbördes samt mellan trafikpolitiken och regionalpolitiken ej berörts i propositionen. Oklarheterna i hur planeringen skall bedrivas anses så stora att man kan tala om ett allvarligt avsteg från 1979 års trafikpolitiska beslut. Det besvärliga finansiella läge som råder medför enligt motionen att behovet av samordning mellan trafikgrenarna blivit än mer uttalat, att dubbelinvesteringar än mer måste undvikas och att varje trafikgrens fördelar därför måste utnyttjas på bästa sätt. En viktig förutsättning för att dessa mål skall kunna uppnås är en fortsatt trafikplanering på länsnivå. Behovet av att en långsiktig investeringsplanering hos fler trafikverk än vägverket kommer till stånd framhålls också.

I den trafikpolitiska propositionen framhölls att en utbyggd trafikplanering är värdefull för att trafikföretagen och samhället skall få underlag för trafik- och investeringsbeslut. Detta uttalande lämnades utan erinran från riksdagens sida (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/ 79:419). Utskottet anser liksom tidigare att trafikplaneringen har en viktig uppgift att fylla, bl. a. genom att ta fram det beslutsunderlag som behövs för att det trafikpolitiska beslutet skall kunna konkretiseras genom beslut på olika nivåer i samhället. Enligt utskottets mening är de uttalanden och förslag om trafikplaneringen som framförts i proposition 1981/82:113 väl förenliga med 1979 års trafikpolitiska beslut. Motion 1981/82:2352 (partimotion s) yrkande 63 avstyrks därför.

Stockholm den 15 april 1982

På trafikutskottets vägnar BERTIL ZACHRISSON

AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y

B 16

Närvarande: Bertil Zachrisson (s). Rolf Clarkson (m), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Filip Fridolfsson (m), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove Karlsson (s), Eric Rejdnell (fp), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Ingegärd Oskarsson (c) och Lars Hedfors (s).

Avvikande meningar

1. Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Birger Rosqvist, Ove Karlsson, Rune Johansson, Sten-Ove Sundström och Lars Hedfors (alla s) anser

dels att den del i yttrandet under rubriken Transportstöd som börjar med ”Utskottet behandlade” och slutar med ”1981/82:2358 (fp) yrkande 1.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som framhålls i motion 1981/82:2352 (partimotion s) att det är orimligt att försämra transportstödet till de svaga regionerna på det sätt som gjorts i ett läge då sysselsättningen måste värnas och stärkas.

Utskottet tillstyrker därför att fraktstöd lämnas med de procentandelar för de olika delarna av stödområdet som föreslås i motionerna 1981/ 82:2352 (partimotion s) och 1981/82:2341 (c) vid transporter över 250 km. Därigenom kan ett system erhållas som ekonomiskt sett är mer fördelaktigt för företagen i stödområdet samtidigt som betydande administrativa förenklingar kan uppnås. Den nya stödområdesindelningen och de nya bidragssatserna bör införas så snart som möjligt, dock senast den 1 oktober 1982.

Riksdagsbeslutet i november 1981 innebär att transportstöd inte längre utgår till sågverk i kustregionerna. Detta betyder att ett antal mindre företag längs Norrlandskusten har uteslutits från möjligheten att erhålla stöd trots att de arbetar under samma förutsättningar som inlandssågverken. Utskottet tillstyrker därför förslaget att stöd bör utgå till de sågverk i Norrlands kustregion som har samma konkurrensförhållanden som inlandssågverken.

Med hänsyn till den betydelse fraktbidraget haft för konkurrensförhållandena mellan järn- och stålverken i Norrbotten och Mellansverige tillstyrker utskottet också förslaget att återinföra stödet för järn- och stålprodukter.

Transportrådet har tolkat riksdagsbeslutet på så sätt att hyvlade trävaror har innefattats i begreppet sågade trävaror. Det innebär att hyvlerierna längs Norrlandskusten går miste om transportstöd varvid sysselsättning och produktion kommer att hotas. En grundtanke med riksdagsbeslutet var att stimulera till vidareförädling. Eftersom hyvling av sågade trävaror innebär ett betydande mått av vidareförädling tillstyrker utskottet förlaget att riksdagen bör uttala att transportstöd även fortsättningsvis skall utgå för hyvlade trävaror.

AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y

B 17

För att så långt som möjligt undvika olägenheter för berörda företag bör de av utskottet föreslagna regelförändringarna vad avser sågade och hyvlade trävaror samt järn- och stålprodukter gälla fr. o. m. innevarande ansökningsperiod, dvs. mars—juni 1982.

För att täcka merkostnaderna för de av utskottet förordade förändringarna av transportstödet bör riksdagen såsom föreslås i motion 1981/ 82:2352 (partimotion s) till förslagsanslaget Transportstöd för Norrland m. m. anvisa ytterligare 30 milj. kr. för nästa budgetår. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna 1981/82:2341 (c) och 1981/82:2352 (partimotion s) yrkandena 57, 58, 59, 60 och 64 tillstyrks.

Utskottet kan vidare instämma i syftet med motion 1981/82:2358 (fp) yrkande 1. Någon ytterligare översyn av transportstödet anser dock utskottet inte vara behövlig varför motionen i denna del avstyrks.

dels att den del i yttrandet under rubriken Trafikplanering som börjar med ”1 den” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1981/82:2352 (partimotion s) att det är en allvarlig brist att den viktiga samordningen mellan investeringarna i trafikgrenarna inbördes samt mellan trafikpolitiken och regionalpolitiken ej har berörts i proposition 1981/82:113. Oklarheterna är så stora att man kan tala om ett allvarligt avsteg från 1979 års trafikpolitiska beslut som underströk betydelsen av trafikplanering på skilda nivåer i samhället.

Som motionärerna framhåller medför det statsfinansiella läget att behovet av samordning mellan trafikgrenarna blivit än mer uttalat, att dubbelinvesteringar måste undvikas och att varje trafikgrens fördelar måste utnyttjas på bästa sätt. Det är också angeläget att trafikpolitiken används för att stärka industrins konkurrenskraft och trygga sysselsättningen inte minst i de svagaste delarna av landet. En viktig förutsättning för att uppnå dessa mål är en fortsatt trafikplanering på länsnivå.

En sådan trafikplanering skulle enligt utskottets mening visa att den knappa medelstilldelningen till vägunderhållet framför allt drabbar glesbygdens invånare som får det allt svårare att ta sig till arbetet eller affärerna. Den knappa medelstilldelningen kommer också att medföra att ett stort antal av vägverkets arbetsområden i glesbygden blir nedläggningshotade med sysselsättningsproblem som följd.

En sådan trafikplanering skulle också visa att den typ av väginvesteringar som socialdemokraterna föreslagit i sin motion 1981/82:2133 om ökat byggande skulle medverka till att stärka sysselsättningen i skogslänen då de syftar till att förbättra den tunga industrins och då framför allt skogsindustrins transportförhållanden.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker motion 1981/82:2352 (partimotion s) yrkande 63.

AU 1981/82:23 Bilaga 4: TU 1981/82:2 y

B 18

2. Rolf Sellgren (fp) anser att den del i yttrandet under rubriken Transportstöd som börjar med ”Utskottet behandlade” och slutar med ”1981/ 82:2358 (fp) yrkande 1.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att riksdagsbeslutet inneburit en försvagning av transportstödet. Kritik måste enligt utskottets mening framför allt riktas mot beslutet att slopa transportstödet till sågade trävaror i kustregionen och vissa inlandskommuner. Detta har lett till en besvärande konkurrenssnedvridning mellan företag inom samma bransch och med samma avståndsproblem vilket kan medföra risk för nedläggning och produktionsbortfall för flera sågverk utmed den norrländska kusten. Som begärs i motion 1981/82:2358 (fp) bör därför regeringen granska konsekvenserna av de senaste ändringarna av transportstödet och återkomma till riksdagen med ett nytt förslag. Utskottet anser att det nya förslaget kostnadsmässigt bör hållas inom ramen för de av riksdagen anvisade medlen för transportstödet (prop. 1981/82:100, bil. 9, TU 1981/82:23, rskr 1981/82:219).

Utskottet är inte berett att, såsom föreslås i motionerna 1981/82:2341 (c) och 1981/82:2352 (partimotion s), förorda regeländringar av transportstödet som medför ökade statsutgifter.

Utskottets ställningstagande innebär att motion 1981/82:2358 (fp) yrkande 1 tillstyrks och motionerna 1981/82:2341 (c) och 1981/82:2352 (partimotion s) yrkandena 57, 58, 59, 60 och 64 avstyrks.

AU 1981/82:23 Bilaga 5: JoU 1981/82:3 y B 19

Jordbruksutskottets yttrande 1981/82:3 y

om vissa följdmotioner till proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning

Till arbetsmarknadsutskottet

Genom beslut den 13 april 1982 har arbetsmarknadsutskottet berett jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna 1981/82:2334, 1981/82:2342 och 1981/82:2348 yrkande 1.

I motion 1981/82:2334 av Axel Andersson m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om planering och programsamarbete på det skogliga området,

2. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av vilka åtgärder som vidtagits i anledning härav,

3. att i den mån uppnåendet av motionens syfte beträffande ett effektivt resursutnyttjande fordrar riksdagens medverkan regeringsförslag härför snarast föreläggs riksdagen,

4. att riksdagen beslutar att motionen överlämnas till den pågående allmänningsutredningen för beaktande i de delar som berör utredningens arbete.

I motion 1981/82: 2342 av Filip Johansson och Arne Lindberg (båda c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående möjligheterna att lokalisera den centrala rennäringsenheten från Jönköping till Jokkmokk.

I motion 1981/82: 2348 av Per-Axel Nilsson (s) och Gunhild Bolander (c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av bestämmelserna för lokaliseringsstöd så att sådant stöd kan utgå för uppförande av växthus enligt samma villkor som gäller för kommunala industrilokaler.

Utskottet får med anledning härav anföra följande.

Allmänningsskogar. Motion 2334 tar närmast sikte på skogsbrukets roll inom den regionala planeringen och samordningen. Motionärerna anför att det i många trakter inom de föreslagna stödområdena A och B finns otillräckligt utnyttjade resurser i form av alltför litet eller inte alls ianspråktagna men i praktiken utnyttjbara skogsmarker, maskinkapital och - inte minst - arbetskraft. Det framstår för motionärerna som ett självklart samhällsekonomiskt och socialt krav att dessa resurser snarast disponeras aktivt på ett helt annat sätt än vad som f. n. sker. I motionen framhålls i

AU 1981/82:23 Bilaga 5: JoU 1981/82:3 y

B 20

sammanhanget att de s. k. allmänningsskogarna i Norrland och Dalarna är välskötta och med hänsyn till sina lägen högproducerande, välorganiserade enheter som ger jämn avkastning och nettovinst. Med hänsyn till den betydelse och det stöd i pengar allmänningsskogarna i de föreslagna stödområdena A, B och C svarar för inom de areella näringarna anser motionärerna att dessa enheter på lämpligt sätt bör infogas i den länsvisa och kommunala planeringen och programarbetet.

Utskottet vill framhålla att gällande av riksdagen år 1979 fastställda riktlinjer för skogspolitiken bl. a. innebär att statligt ekonomiskt stöd av främst regionalpolitiska skäl kan utgå till vissa åtgärder som i och för sig kan vara föreskrivna i skogsvårdslagstiftningen men som med hjälp av stöd kan bli utförda på ett kvalitativt bättre sätt. Ett särskilt skogligt stödområde har lagts fast, inom vilket regionalpolitisk! motiverat stöd kan utgå. Som anförs i proposition 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning finns sålunda förutsättningar för ett från regionalpolitiska utgångspunkter inriktat arbete på skogsbrukets område. I motionen berörs bl. a. behovet av ett aktivare skogsbruk i områden med omfattande s. k. 5:3-skogar, alltså skogar som enligt 5 § 3 skogsvårdslagen (1979:429) är så glesa eller till så stor del består av för marken olämpligt trädslag att deras tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt som är möjlig. Utskottet får i anslutning härtill erinra om att riksdagen hösten 1981 beslöt att kraftigt förbättra möjligheterna till bidrag till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd. Insatserna som skulle planeras för en 15-årsperiod berör till större delen områden i Norrland (prop. 1981/82:30 bil. 5, JoU 1981/82:8, rskr 1981/82:29).

Som anförs i motionen är lagstiftningen angående häradsallmänningar och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna föremål för översyn inom allmänningsutredningen (Jo 1979:04). Utredningen skall bl. a. undersöka vilka möjligheter det kan finnas att i framtiden använda medel från avkastningen från ifrågavarande skogsbruk så att de kommer bygden till godo. Utskottet anser för sin del lämpligt att motion 2334 överlämnas till allmänningsutredningen för övervägande.

Lokaliseringen av den centrala rennäringsadministrationen. Enligt motion 2342 bör riksdagen hos regeringen begära en utredning angående möjligheterna att lokalisera den centrala rennäringsenheten från Jönköping till Jokkmokk. En sådan lokalisering skulle enligt motionärernas mening ytterligare förstärka ambitionen att till sistnämnda plats knyta en samisk enhet, som därifrån bevakar och tillvaratar samernas intressen.

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om bl. a. rennäringen. För lantbruksstyrelsens handläggning av rennäringsfrågor finns inom styrelsens veterinär- och husdjursavdelning en särskild rennäringsenhet inrättad. Inom enheten handläggs frågor om rennäringens rationalisering innefattande översiktlig planering, rådgivning, statliga stödåtgärder såsom bidrag, lånegarantier, avgångsvederlag m. m., marknads -

AU 1981/82:23 Bilaga 5: JoU 1981/82:3 y

B 21

frågor, renslakt, avsättning av renprodukter m.m., renbeteskonventionerna med Norge och Finland, utnyttjande av mark ovan odlingsgränsen och inom renbetesfjällen samt sysselsättningsfrågor för samer.

F. n. ingår i rennäringsenheten två handläggarbefattningar och drygt en biträdestjänst. Härutöver har enheten tillgång till myndighetens gemensamma resurser inom områdena juridik, information, administration osv. Lantbruksstyrelsen inkl. rennäringsenheten är lokaliserad till Jönköping. Inom lantbruksstyrelsens organisationsplan men med placering i Luleå finns vidare en befattningshavare, som har till uppgift att samordna lantbruksverkets sysselsättningsskapande åtgärder inom renskötselområdet. Vidare finns en rådgivare i rennäringsfrågor stationerad i Umeå.

Regionalt handläggs rennäringsfrågor inom lantbruksnämnderna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Inom var och en av dessa nämnder finns en särskild rennäringsenhet. Lantbruksstyrelsens uppgift som central rennäringsmyndighet är av övergripande natur. Beslut av lantbruks verket i fråga om rennäring, sameby, ekonomiskt stöd, markförvaltning m. m. fattas i första hand av vederbörande lantbruksnämnd, som även har att svara för kursverksamhet och övriga direkta kontakter med rennäringsutövarna. Såvitt avser lantbruksnämnden i Norrbottens län sköts denna verksamhet från huvudkontoret i Luleå och från lokala rennäringskontor belägna på sex olika platser i länet, bl. a. i Jokkmokk. Rennäringsadministrationen är sålunda redan i dag i förhållandevis stor utsträckning decentraliserad till det aktiva renskötselområdet. Detta är naturligtvis inte ett skäl för att inte ytterligare utlokalisering av de administrativa funktionerna på rennäringens område skulle kunna medföra vissa fördelar. Som framgår av proposition 1981/82:113 (s. 169) anför sålunda industriministern efter samråd med jordbruksministern att det bör vara möjligt att utan påtagliga effektivitetsförluster på sikt förlägga lantbruksnämndens rennäringsenhet till Jokkmokk. Länsstyrelsen kommer enligt propositionen att få i uppdrag att utarbeta förslag till hur en sådan omlokalisering kan ske.

Utskottet vill erinra om att frågan om att förlägga den centrala rennäringsadministrationen till Jokkmokk var föremål för prövning även vid förra riksmötet med anledning av en motion i ämnet. Utskottet framhöll då (JoU 1980/81:18, p. 2) att utskottet delade meningen att det så långt det var praktiskt möjligt borde vidtas åtgärder som ytterligare kunde underlätta den samiska befolkningens kontakter med den centrala rennäringsadministrationen. Utskottet ansåg bl. a. det motiverat att man i de fortsatta övervägandena på förevarande område även undersökte möjligheterna att lokalisera den centrala rennäringsadministrationen i närmare anslutning till renskötselområdet. Sambandet med annan viktig verksamhet på området, såsom forsknings- och försöksverksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet och statens veterinärmedicinska anstalt borde även uppmärksammas. Aktualiserade planer på att förlägga en renforsbningsstation till Vindeln

AU 1981/82:23 Bilaga 5: JoU 1981/82:3 y

B 22

ansågs även kunna ha betydelse i sammanhanget. Det borde ankomma på regeringen att närmare bestämma hur den förordade översynen bör genomföras.

Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet, som hänvisar till nyss redovisade uttalanden från förra årets riksdagsbehandling, vill avslutningsvis fasta uppmärksamheten på att Svenska samernas riksförbund i skrivelse till arbetsmarknads- och jordbruksutskotten hävdar att en flyttning av den centrala rennäringsadministrationen till Jokkmokk inte bör genomföras. Förbundet förordar för sin del att lantbruksstyrelsens rennäringsenhet förläggs till Umeå.

Stöd till växthusodlingen på Gotland. I motion 2348 förordas att bestämmelserna om lokaliseringsstöd ses över så att sådant stöd kan utgå för uppförande av växthus enligt samma villkor som gäller för kommunala industrilokaler. Motionärerna, som framhåller att det är i högsta grad önskvärt att nybyggnad av växthus sker på Gotland, anser att lokaliseringsstöd är enda möjligheten att åstadkomma en önskvärd utbyggnad.

Enligt riksdagens beslut år 1979 utgår statligt stöd för att främja trädgårdsnäringens rationalisering samt till åtgärder som möjliggör användning av andra bränslen än olja eller har bränslebesparande effekt inom trädgårdsföretag. Bestämmelserna härom återfinns i förordningarna 1979:427 resp. 1979:428. Rationaliseringsstödet lämnas i form av statlig lånegaranti och statsbidrag. Lånegaranti lämnas till alla åtgärder som effektiviserar produktionen inom näringen, till utvidgning, nyetablering och förvärv av företag samt till åtgärder i övrigt som bidrar till att målet för rationaliseringspolitiken uppfylls. Häri inkluderas stöd till samverkan inom näringen i olika former. Statsbidragsformen är förbehållen sådana investeringar som från samhällets synpunkt är särskilt angelägna. Två typer av sådana investeringar kan urskiljas. Den ena avser investeringar i speciella rationaliseringsåtgärder, exempelvis ny teknik och samverkan. Den andra avser investeringar i regioner där det från samhällets synpunkt är önskvärt att trädgårdsnäringen utvecklas. Sistnämnda regionala rationaliseringsstöd, som kan utgå i samband med större investeringar i trädgårdsföretag, är begränsat till de fyra nordligaste länen samt till Ljusdals, Malungs, Vansbro, Älvdalens och Torsby kommuner. Stödet till energisparande åtgärder utgår i form av statsbidrag.

Därest av regionalpolitiska skäl ytterligare former av stöd till växthusodlingen befinns motiverade, exempelvis på Gotland, vill utskottet för sin del förorda att eventuella åtgärder främst inriktas på sådana som är ägnade att förbilliga och rationalisera driften av befintliga företag, exempelvis genom stöd till anordningar för att tillvarata spillvärme o.d. Behovet av stöd till uppbyggnad av nya trädgårdsföretag eller utvidgning av sådana företag bör med hänsyn till näringens utsatta läge med stark utland skonkurrens prövas utifrån en helhetsbild av trädgårdsnäringens situation inom landet och

AU 1981/82:23 Bilaga 5: JoU 1981/82:3 y

B 23

därför i första hand bedömas i enlighet med de för trädgårdsnäringen speciellt avsedda reglerna om finansieringsstöd.

Stockholm den 27 april 1982

På jordbruksutskottets vägnar SVANTE LUNDKVIST

Närvarande: Einar Larsson (c)*, Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i Ljung (m)*, Maj Britt Theorin (s)*, Boije Stensson (fp), Grethe Lundblad (s), Åke Wictorsson (s), Filip Johansson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Håkan Strömberg (s)*, Märta Fredrikson (c), Martin Segerstedt (s), Esse Petersson (fp), Jan Fransson (s)* och Ingvar Eriksson (m).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

AU 1981/82:23 Bilaga 6: NU 1981/82:8 y

B 24

Näringsutskottets yttrande 1981/82:8 y

över motion om regionalpolitiken

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över motion 1981/82:2352 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser hemställan att riksdagen

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om offertstöd i kombination med stöd från styrelsen för teknisk utveckling

(STU),

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de samhällsägda utvecklingsbolagen och Industrifonden beaktar regionalpolitiska synpunkter.

Motionen

Motionärerna konstaterar att de nuvarande statliga insatserna för forskning och utveckling är ogynnsamt fördelade sett ur regionalpolitisk synvinkel. Mer än 60 % av STU:s stöd till teknisk utveckling anges gå till storstadsregionerna. Det är enligt motionärerna därför motiverat att man systematiskt prövar en kombination av stöd från STU och Industrifonden med regionalpolitisk! stöd. De föreslår att de företag inom stödområdena som får stöd från dessa institutioner skall kunna få tilläggsstöd i form av villkorligt offertstöd med t. ex. 10, 15 eller 25 % av stödunderlaget, utöver de 50 % som exempelvis STU kan ge. Ett motsvarande stöd bör enligt motionärerna kunna ges till företag utanför stödområdena om företaget träffar avtal med ett annat företag i ett stödområde och en del av den framtida produktionen avses förlagd dit. I motionen erinras vidare om att tre statliga utvecklingsbolag nu har påbörjat sin verksamhet. Det bör enligt motionärerna ankomma på regeringen att tillse att dessa bolag och Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) i sitt fortsatta arbete beaktar regionalpolitiska synpunkter.

Gällande ordning

Stöd till teknisk forskning och utveckling ges i första hand genom styrelsen för teknisk utveckling, STU. Grunderna för STU:s verksamhet har lagts fast av riksdagen. De kommer till uttryck i dess instruktion (SFS 1979:113, ändrad 1980:476). STU har tre huvuduppgifter, nämligen att främja den tekniska utvecklingen inom olika samhällssektorer, att främja

AU 1981/82:23 Bilaga 6: NU 1981/82:8 y

industrins innovationsverksamhet och tekniska kvalitet samt att höja den tekniska forskningens nivå och öka kunnandet på olika områden. STU stödjer projektens forsknings- och utvecklingsfaser fram till dess att en prototyp finns. STU kan i princip bevilja anslag som täcker hela utvecklingskostnaden, men vid projektstöd till företag eller till insatser med industriell medverkan gäller att STU sällan bidrar med mer än 50 % av beräknad utvecklingskostnad. För utvecklingsprojekt i mindre företag och uppfinningsprojekt gäller s.k. villkorlig återbetalningsskyldighet. Större företag blir i allmänhet återbetalningsskyldiga när det förväntade tekniska resultatet uppnåtts.

När en färdig prototyp föreligger men marknadsintroduktionen ännu återstår finns möjlighet till finansiellt stöd från de regionala utvecklingsfonderna.

Som ett komplement till stöd från STU och utvecklingsfonderna lämnar Industrifonden lån till större industriella utvecklingsprojekt. Fondens engagemang skall i princip koncentreras till projekt i företag med goda produktions- och marknadsförutsättningar och till projekt som har nått det skede då en stor del av den tekniska osäkerheten har eliminerats. Fonden får inte delta i sådana projekt som kan ges stöd genom de regionala utvecklingsfonderna. Dess engagemang i ett projekt får inte heller överstiga 50 milj. kr. Fonden kan finansiera upp till 50 % av projektkostnaden, normalt i form av lån med återbetalningsskyldighet. Projektens storlek kan ligga mellan ca 5 och 100 milj. kr. Fonden har hittills beslutat om stöd för drygt 350 milj. kr. (prop. 1981/82:100 bilaga 17 s. 155).

Tre av riksdagen beslutade nationella utvecklingsbolag — Svensk Energiteknisk Utveckling AB, Svensk Transportsystemutveckling AB och Svensk Miljöteknikutveckling AB — har nyligen påböljat sin verksamhet. Enligt bolagsordningarna skall bolagen inom sina resp. områden dels identifiera möjligheter till teknikupphandling som kan leda till internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller tjänster, dels ta initiativ till teknikupphandling av myndigheter, dels handla upp teknik i sådana fall där ingen myndighet vill engagera sig men där bolagen kan finansiera verksamheten på annat sätt, dels åta sig uppdrag mot betalning. Varje bolags aktiekapital utgör 2500000 kr.

Instruktionerna m. m. för STU, Industrifonden och de nationella utvecklingsbolagen innehåller ingenting om att dessa organ skall ta särskilda regionalpolitiska hänsyn i sin verksamhet.

Offertstödet är en av de regionalpolitiska stödformerna. Det infördes år 1977. Beslut om offertstöd fattas av regeringen, och den tekniska utformningen avgörs från fall till fall. Offertstödet är avsett att användas när regionalpolitisk! stöd i annan form inte kan lämnas. Det kan användas i samtliga stödområden när det gäller projekt inom den privata tjänste- och servicesektorn, riksorganisationer och administrativa funktioner inom större företag. För övriga typer av stödberättigad verksamhet kan offert -

AU 1981/82:23 Bilaga 6: NU 1981/82:8 y

B 26

stöd beviljas inom de nuvarande stödområdena 4-6. Offertstödet har inte kommit till så stor användning som förutsågs vid dess införande. Detta har bl. a. uppmärksammats av riksdagen, vilken uppmanat regeringen att verka för ökad användning av stödformen. Den begränsade användningen beror på att övriga regionalpolitiska stödformer används i första hand och tillgodoser de flesta stödbehoven. Regeringen föreslår i proposition 1981/ 82:113 (s. 112) att offertstöd i fortsättningen skall kunna lämnas till samtliga typer av stödberättigad verksamhet inom hela det framtida stödområdet. Övriga grunder för offertstödet föreslås kvarstå oförändrade. Anslaget för budgetåret 1981/82 är 30 milj. kr. För nästa budgetår föreslås en höjning till 40 milj. kr. (prop. s. 182).

Näringsutskottet

I de avsnitt av motion 1981/82: 2352 (s) som näringsutskottet här yttrar sig över föreslås att det s. k. offertstödet i regionalpolitisk! syfte skall kunna användas i kombination med stöd från STU samt att de samhällsägda utvecklingsbolagen och Industrifonden skall beakta regionalpolitiska synpunkter i sin verksamhet.

Näringsutskottet vill först erinra om att STU:s av riksdagen fastställda huvuduppgifter är att främja den tekniska utvecklingen i landet, att främja industrins innovationsverksamhet och tekniska kvalitet samt att höja den tekniska forskningens nivå och kunnandet på olika områden. STU:s beslut om stöd skall grundas på överväganden angående ett projekts tekniska och kommersiella förutsättningar. Däremot är det inte STU:s uppgift att ta regionalpolitiska hänsyn. Detta hindrar naturligtvis inte att STU kan samarbeta med exempelvis de regionala utvecklingsfonderna när det gäller uppläggningen av ett visst projekts finansiering. Sådant samarbete förekommer också i stor utsträckning.

Den redogörelse för offertstödet som har lämnats i det föregående får anses ge vid handen att bestämmelserna rörande detta stöd inte utesluter att stödet används på det sätt som motionärerna föreslår. Regeringen föreslår som framgått (prop. 1981/82:113 s. 112) att möjligheterna att använda offertstödet nu ytterligare vidgas, och industriministern framhåller att det enligt hans mening är angeläget att man med hjälp av bl. a. offertstödet tar till vara alla möjligheter till ökad sysselsättning i de sämst ställda områdena. Samtidigt anförs emellertid att någon förändring av de nuvarande flexibla möjligheterna att använda offertstödet inte bör göras. Näringsutskottet har, från de utgångspunkter utskottet har att beakta, inga invändningar mot dessa uttalanden i propositionen. Enligt utskottets mening är det önskvärt att flexibiliteten när det gäller denna stödforms användning finns kvar. Riksdagen bör därför inte genom något uttalande binda regeringen vid att använda offertstödet på något speciellt sätt. Motionsyrkandet härom avstyrks sålunda av utskottet.

AU 1981/82:23 Bilaga 6: NU 1981/82:8 y

B 27

Enligt näringsutskottets mening är det nödvändigt att statsmakterna får bättre instrument i sin hand när det gäller att styra resurser för industriell utveckling till sysselsättningssvaga delar av landet.

Vad angår Industrifondens och de nationella utvecklingsbolagens möjligheter att beakta regionalpolitiska synpunkter inom sina verksamhetsområden vill näringsutskottet till en början erinra om att dessa organs tillkomst har motiverats av andra skäl än regionalpolitiska. Industrifondens syfte är att stödja utveckling av nya produkter, processer och system för industriell produktion genom att lämna lån eller bidrag till större, riskfyllda utvecklingsprojekt. Fram till oktober 1981 hade Industrifonden bundit sig för finansiell medverkan i 35 projekt med ett belopp av ca 380 milj. kr. Utvecklingsbolagens uppgift är främst att främja teknikupphandling som kan leda till internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller tjänster. Med hänsyn bl. a. till att Industrifonden och de aktuella utvecklingsbolagen har varit verksamma endast en kortare tid synes riksdagen inte nu böra fatta beslut om en ändrad inriktning av dessa organs verksamhet. När det gäller Industrifonden vill utskottet påpeka att ett beslut från fondens sida om lån eller bidrag till ett industriellt utvecklingsprojekt i regel torde få stor betydelse för sysselsättningen på den ort där projektet är beläget. Industrifonden har i flera fall beslutat om stöd till utvecklingsprojekt på orter utanför storstadsregionerna, bl. a. i Malmberget, Luleå, Deje och Lesjöfors. I denna mening är således Industrifondens verksamhet redan nu av regionalpolitisk betydelse. Utskottet vill också fästa uppmärksamheten på att projekt som utvecklats genom stöd från STU, Industrifonden eller något av de tre nämnda utvecklingsbolagen givetvis därefter kan komma att omsättas i produktion i områden med undersysselsättning. Produktionen kan då förverkligas med stöd från de regionalpolitiska organen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker näringsutskottet det här aktuella yrkandet i motion 1981/82:2352 (s).

Stockholm den 4 maj 1982

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Thage Peterson (s), Rune Jonsson (s). Hadar Cars (fp), Sivert Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Per Westerberg (m), Ivar Franzén (c) och Lennart Blom (m).

18 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23 Bilaga 6: NU 1981/82:8 y

B 28

Avvikande mening

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson, Rune Jonsson, Sivert Andersson och Birgitta Johansson (alla s) anser att det stycke i yttrandet som börjar med ”Den redogörelse” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Av den redogörelse för offertstödet som har lämnats i det föregående framgår att regeringen har stor frihet att bestämma formerna för och ändamålet med de enskilda stödinsatserna. Detta är naturligtvis en fördel, sett från regeringens synpunkt. Å andra sidan har riksdagen, mot bakgrund av att offertstödet inte har kommit till så stor användning som förutsågs vid dess införande, uppmanat regeringen att verka för en ökad användning av stödformen (se den föregående redogörelsen för gällande ordning). Enligt utskottets mening står motionärernas förslag om att offertstödet skall kunna användas i kombination med stöd från STU i god samklang med de önskemål riksdagen tidigare har framfört i fråga om offertstödets användning. Utskottet tillstyrker därför detta förslag i motionen.

AU 1981/82:23 Bilaga 7: Tabeller B 29

Bilaga 7 Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen

Innehållsförteckning Sid.

Regionalstatistiskt underlag B 30

Riket B 32

Norrbottens län B 34

Västerbottens län B 36

Västernorrlands län B 38

Jämtlands län B 40

Gävleborgs län B 42

Kopparbergs län B 44

Värmlands län B 46

Örebro län B 48

Västmanlands län B 50

Uppsala län B 52

Stockholms län B 54

Södermanlands län B 56

Östergötlands län B 58

Skaraborgs län B 60

Älvsborgs län B 62

Göteborgs och Bohus län B 64

Hallands län B 66

Jönköpings län B 68

Kronobergs län B 70

Kalmar län B 72

Gotlands län B 74

Blekinge län B 76

Kristianstads län B 78

Malmöhus län B 80

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 30

Regionalstatistiskt underlag

1 följande tabeller redovisas regionalstatistiska uppgifter för landets kommuner och län avseende befolkning, förvärvsfrekvens, arbetslöshet samt arbetsmarknadsläget under första kvartalet 1982. De redovisade uppgifterna är hämtade från följande källor.

Befolkningsutveckling åren 1970—1990

Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek år 1970 är från folkoch bostadsräkningen, medan uppgifterna för åren 1975 och 1981 är hämtade ur statistiska centralbyråns officiella statistik och avser förhållandena per den 31 december resp. år. Kommunindelningen är däremot i samtliga fall den från den 1 januari 1982 gällande.

Beteckningen ”1970= 100" i tabellen beskriver befolkningsutvecklingen sedan år 1970 i form av en index. Uppgifterna för år 1990 är härvid baserade på länsstyrelsernas officiella prognoser per mars 1982.

Förvärvsfrekvens åren 1975 och 1980 och skattekraft Uppgifter avseende förvärvsfrekvensen år 1975 är hämtade från Folkoch bostadsräkningen. 1980 års uppgifter är baserade på specialbearbetningar av inkomststatistiken (SPINK). Förvärvsfrekvensen avser andelen förvärvsarbetande som arbetar minst 1 timme per vecka av befolkningen i arbetsför ålder, dvs. i åldern 16-64 år.

Skattekraften redovisas på grundval av preliminära siffror från 1981 års taxering. Med skattekraft avses antal skattekronor dividerat med invånarantalet vid taxeringsårets ingång.

Arbetslöshet

Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten baseras på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande utan arbete för omedelbar placering för åren 1980 och 1981 enligt arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.

För att räkna fram den procentuella arbetslösheten har antalet arbetslösa ställts i relation till den aktuella åldersgruppens storlek. Det totala antalet arbetslösa samt antalet arbetslösa kvinnor har sålunda ställts i relation till totalbefolkningen resp. antalet kvinnor i åldern 16-64 år. Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till det totala antalet individer i åldern 16-24 år.

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982

Samtliga uppgifter rörande arbetsmarknadsläget under första kvartalet 1982 avser ett genomsnittsvärde för årets tre första månader. Kvarstående arbetslösa arbetssökande samt det totala antalet arbetssökande vid månadens slut är hämtade ur arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

Antalet lediga platser är tagna ur arbetsmarknadsstyrelsens register över lediga platser.

Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har beräknats genom att dividera antalet lediga platser med antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut.

Uppgifter rörande personer i beredskapsarbete, i övriga sysselsättningsskapande åtgärder samt i olika typer av arbetsmarknadsutbildning har hämtats ur löpande statistik från arbetsmarknadsstyrelsen.

Uppgifter rörande antalet personer med förtidspension är hämtade från riksförsäkringsverkets preliminära statistik för januari 1982. Genom att förtidspension och sjukbidrag kan beviljas retroaktivt kan det slutliga antalet personer med denna typ av ersättning väntas öka något.

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 32

Riket

Befolkningsutvecklingen i länen åren 1970—1990

Befolkning

1981 Index 1970= 100 1975 1981 1990

Planeringstal 1990 enl. prop.

Norrbottens län

255 156

103,6

104,5

101,2

267 Västerbottens län

233 203

101,4

105,0

106,5

249 Västernorrlands län

100,2

99,9

97,4

268 Jämtlands län

101,6

102,8

104,4

137 Gävleborgs län

100,3

100,1

98,9

294 Kopparbergs län

281 109

101,4

103,3

105,1

291 Värmlands län

284 249

283 175

99,9

99,5

99,5

284 Örebro län

99,4

99,4

98,9

274 Västmanlands län

99,4

98,9

97,8

259 Uppsala län

105,9

112,9

117,4

252 Stockholms län

101,1

104,0

108,7

1560 Södermanlands län

252 191

101,5

101,6

102,7

255 Östergötlands län

101,3

102,7

104,1

398 Skaraborgs län

263 218

101,8

104,5

106,4

275 Älvsborgs län

103,9

105,8

107,3

432 Göteborgs och Bohus

100,0

99,3

99,7

713 Hallands län

110,0

116,5

122,8

245 Jönköpings län

100,9

101,1

101,5

304 Kronobergs län

174 169

101,5

104,4

103,2

174 Kalmar län

99,9

100,1

100,1

242 Gotlands län

101,2

103,4

102,8

55 Blekinge län

101,2

99,4

99,5

153 Kristianstads län

103,0

106,2

111,2

294 Malmöhus län

103,0

103,4

105,0

755 Riket

8 208442

101,6

103,1

104,6

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Län

Förvärvsfrekvens

Skattekraft/

Män

Kvinnor

in v. ^pici.

uppgifter

Pnl 1Q81 års

— Cili. 1701 dia

taxering)*

Norrbottens län

79,0

79,9

54,4

63,8

320 Västerbottens län

79,3

81,9

58,7

65,6

305 Västernorrlands län

79,9

80,9

57,7

64,4

312 Jämtlands län

76,9

79,5

59,1

64,8

292 Gävleborgs län

82,3

82,7

58,4

64,2

307 Kopparbergs län

83,4

83,7

57,4

62,2

yärmlands län

83,0

83,2

58,6

64,9

300 Örebro län

83,6

83,6

61,9

67,1

316 Västmanlands län

85,0

83,9

60,8

66,1

320 Uppsala län

81,6

83,3

61,6

67,8

317 Stockholms län

82,0

82,8

69,4

73,6

418 Södermanlands län

83,8

83,9

61,2

66,1

315 Östergötlands län

84,8

84,7

62,0

67,7

309 Skaraborgs län

86,7

86,5

60,7

66,0

284 Älvsborgs län

85,3

85,0

64,2

67,8

297 Göteborgs o. Bohus län

81,5

79,4

62,4

66,1

343 Hallands län

86,2

84,9

61,4

65,5

296 Jönköpings län

85,3

86,0

62,1

66,3

300 Kronobergs län

84,2

85,4

61,6

66,5

293 Kalmar län

84,1

84,4

64,9

283 Gotlands län

84,1

83,6

63,1

69,6

274 Blekinge län

84,1

84,3

58,7

64,1

292 Kristianstads län

84,4

84,1

61,0

64,8

287 Malmöhus län

82,8

82,0

65,3

68,3

332 Riket

82,9

83,0

62,7

67,5

* Prel. uppgifter.

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 33

Riket

Arbetslöshet 1980 och 1981

Län

Arbetslöshet (%)

1980 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Norrbottens län

5,51

5,51

10,13

4,92

5,12

9,00

Västerbottens län

3,31

3,70

6,27

2,63

3,05

4,79

Västernorrlands län2,95

3,17

5,59

2,29

2,56

4,34

Jämtlands län

2,69

2,40

5,39

2,23

2,05

4,63

Gävleborgs län

3,10

3,67

6,57

2,55

3,14

5,65

Kopparbergs län

2,82

3,01

5,74

2,24

2,75

4,67

Värmlands län

3,67

3,83

6,96

2,89

3,18

5,60

Örebro län

2,61

2,73

4,83

2,15

3,53

Västmanlands län

2,73

3,06

5,63

2,30

2,85

4,92

Uppsala län

1,51

1,62

3,09

1,20

1,32

2,41

Stockholms län

1,01

0,92

2,11

0,84

0,79

1,77

Södermanlands län

2,76

3,03

6,50

2,21

2,55

5,07

Östergötlands län

2,14

2,21

4,59

1,64

1,80

3,50

Skaraborgs län

2,49

2,66

5,21

1,67

1,96

3,43

Älvsborgs län

2,50

2,68

5,07

1,78

1,97

3,63

Göteborgs o. Bohus län

2,21

2,21

3,91

1,77

1,84

3,44

Hallands län

2,04

2,32

4,34

1,40

1,73

2,74

Jönköpings län

2,09

2,41

4,60

1,36

1,67

2,75

Kronobergs län

2,02

2,31

4,36

1,33

1,71

2,76

Kalmar län

2,35

2,46

4,75

1,81

2,00

3,66

Gotlands län

1,38

1,32

3,52

1,06

1,06

2,71

Blekinge län

2,90

3,19

6,68

2,41

4,67

Kristianstads län

2,43

2,75

5,34

1,50

1,88

3,02

Malmöhus län

2,75

2,85

5,52

2,05

2,20

4,02

Riket

2,35

2,46

4,75

1,81

2,00

3,66

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982

Län Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%)

Bered-

skaps-

arbete

Arbets- marknads- institut m. m.

Arbets-

marknads-

utbildning

Förtids-

pension

Norrbottens län

2,4

1,9

2,0

6,5

Västerbottens län

1,3

1,6

0,9

7,1

Västernorrlands län

1,4

1,5

0,8

7,3

Jämtlands län

1,6

2,3

8,5

Gävleborgs län

1,3

1,5

0,9

7,8

Kopparbergs län

1,2

1,2

0,6

6.4¶Värmlands län

1,4

1,3

0,8

5,9

Örebro län

1,1

1,0

1,0

6,4

Västmanlands län

1,1

1,1

0,8

5,9

Uppsala län

0,5

0,9

4,5

Stockholms län

0,2

0,8

0,6

5,0

Södermanlands län

1,0

M

1,2

6,3

Östergötlands län

0,7

LO

0,8

5,3

Skaraborgs län

0,9

1,1

1,0

4,2

Älvsborgs län

0,8

1,1

0,8

5,2

Göteborgs o. Bohus län

0,7

1,1

0,8

6,7

Hallands län

0,5

0,9

0,6

4,8

Jönköpings län

0,5

1,3

0,6

5,3

Kronobergs län

0,5

1,4

1,0

5,3

Kalmar län

0,6

1,6

0,8

5,4

Gotlands län

1,1

2,3

1,3

4,9

Blekinge län

1,4

1,7

0,8

5,8

Kristianstads län

0,8

1,0

0,6

5,3

Malmöhus län

0,8

1,0

0,5

4,7

Riket

0,8

1,2

0,8

5,7

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 34

Norrbottens län

Befolkningsutveckling

Kommun

Befolkning

1970 =

% över 64 år

1990 Arvidsjaur

96,7

102,4

19,0

19,6

Arjeplog

4 192

95,9

91,6

89,2

19,2

18,1

Jokkmokk

94,6

87,6

71,1

17,9

19,2

Överkalix

6 048

90,3

83,7

88,1

21,2

20,5

Kalix

103,0

107,9

100,0

16,8

17,7

Övertorneå

7 365

6 374

88,6

86,5

76,8

20,2

23,4

Pajala

10 793

87,3

80,7

73,2

20,2

23,0

Gällivare

24 562

100,0

96,7

91,5

12,6

13,2

Älvsbyn

105,0

109,9

109,2

15,8

17,2

Luleå

58 668

113,0

114,0

112,6

10,8

12,2

Piteå

35 547

108,5

117,7

13,8

15,3

Boden

102,7

106,4

107,2

15,5

16,5

Haparanda

101,7

109,9

114,7

15,6

16,7

Kiruna

31 194

102,2

95,8

92,7

9,2

10,1

Norrbottens län

255 156

266 589

103,6

104,5

101,2

13,8

15,0

Riket

101,6

103,1

104,6

16,6

16,8

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun

Förvärvsfrekvens

Skattekraft

Män

Kvinnor

1980 Arvidsjaur

78,6

81,6

49,4

59,3

276 Arjeplog

78,1

80,8

51,7

58,2

293 Jokkmokk

78,5

80,7

51,6

61,0

491 Överkalix

72,1

73,6

47,0

56,3

264 Kalix

78,4

81,4

50,8

62,0

285 Övertorneå

67,1

70,6

45,6

52,9

257 Pajala

65,7

66,5

40,0

49,7

245 Gällivare

76,4

77,8

54,4

66,1

348 Älvsbyn

78,7

82,5

48,0

57,1

275 Luleå

83,0

82,2

59,9

68,4

344 Piteå

80,5

83,0

55,1

65,2

298 Boden

80,7

80,9

68,9

333 Haparanda

70,1

69,4

47,5

53,2

254 Kiruna

81,1

79,2

49,2

60,6

343 Norrbottens län

79,0

79,9

54,4

63,8

320 Riket

82,9

83,0

62,7

67,5

330 AU 1981/82: 23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 35

Norrbottens län

Arbetslöshet (%)

Kommun

1980 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Arvidsjaur

6,10

6,12

10,24

5,62

5,57

7,38

Aijeplog

6,62

8,19

8,75

6,02

7,77

8,94

Jokkmokk

4,08

4,82

6,90

4,49

5,61

7,36

Överkalix

8,21

6,08

14,96

7,11

5,62

11,93

Kalix

6,31

6,43

11,42

5,01

5,57

8,96

Övertorneå

9,17

8,75

12,63

9,45

9,95

12,02

Pajala

12,06

11,70

17,28

10,62

10,13

15,62

Gällivare

5,77

5,91

11,66

6,22

7,17

13,76

Älvsbyn

6,62

7,04

11,29

5,73

6,40

9,73

Luleå

3,85

3,85

7,54

3,24

3,22

6,23

Piteå

4,19

3,74

7,90

3,21

3,03

5,55

Boden

3,56

2,92

6,06

3,55

2,93

6,15

Haparanda

9,54

9,11

14,71

8,16

7,95

12,65

Kiruna

7,53

9,18

15,02

6,61

8,32

13,19

Norrbottens län

5,51

5,51

10,13

4,92

5,12

9,00

Riket

2,35

2,46

4,75

1,81

2,00

3,66

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

6,0

2,9

Samtliga arbetssökande

9,8

5,4

Kvarstående lediga platser

0,5

0,5

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

11,6

5,6

I beredskapsarbete

2,4

0,8

I arbetsmarknadsinstitut, anställning

med lönebidrag samt Samhällsföretag1

3 292

1,9

1,2

1 arbetsmarknadsutbildning2

2,0

0,8

Personer med förtidspension3

6,5

5,7

1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Avser januari 1982.

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 36

Västerbottens län

Befolkningsutveckling

Kommun

Befolkning

1970 =

% över 64 år

1990 Nordmaling

8 138

94,9

99,8

93,7

21,1

20,8

Vindeln

93,9

92,7

92,5

21,2

21,6

Robertsfors

98,7

102,9

98,5

20,1

20,0

Norsjö

93,6

91,3

90,5

17,0

18,8

Stomman

96,1

94,9

92,0

15,8

17,8

Sorsele

94,3

90,9

86,6

21,7

22,0

Dorotea

96,3

95,7

93,8

22,8

22,3

Vännäs

93,9

94,9

93,4

18,1

19,0

Vilhelmina

99,7

99,2

97,2

18,6

19,0

Åsele

5 323

92,0

87,1

87,2

25,5

23,3

Umeå

75 290

108,5

118,3

124,6

10,9

11,7

Lycksele

99,3

98,2

99,1

16,2

16,8

Skellefteå

101,5

103,9

105,3

16,2

17,0

Västerbottens län

233 203

101,4

105,0

106,5

15,4

16,0

Riket

101,6

103,1

104,6

16,6

16,8

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun

Förvärvsfrekvens

Skattekraft

Män

Kvinnor

1980 Nordmaling

78,5

82,1

52,1

60,5

247 Vindeln

74,4

80,0

51,6

58,0

270 Robertsfors

78,1

80,1

56,8

62,7

249 Norsjö

77,3

79,6

50,1

55,3

293 Stomman

75,5

78,7

51,3

55,9

302 Sorsele

70,9

75,5

50,2

55,6

301 Dorotea

72,7

78,8

48,2

58,1

260 Vännäs

76,3

79,9

54,3

61,1

yilhelmina

75,6

79,0

55,2

57,2

281 Åsele

76,1

79,7

52,2

59,8

269 Umeå

80,9

82,3

66,4

71,9

335 Lycksele

77,7

79,6

55,6

66,0

308 Skellefteå

81,4

84,1

56,8

64,8

303 Västerbottens län

79,3

81,9

58,7

65,6

305 Riket

82,9

83,0

62,7

67,5

330 AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 37

Västerbottens län

Arbetslöshet (%)

Kommun

1980 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Nordmaling

2,79

2,79

5,78

2,19

2,73

4,40

Vindeln

2,96

3,90

3,83

2,41

3,18

3,09

Robertsfors

2,95

3,54

4,62

2,93

3,98

4,89

Norsjö

5,98

8,66

10,47

5,59

7,69

8,48

Storuman

3,84

3,36

8,01

2,99

2,60

5,90

Sorsele

6,47

8,28

9,41

6,91

8,57

10,79

Dorotea

6,76

7,38

10,79

4,26

4,91

8,37

Vännäs

3,40

4,19

5,94

3,06

3,91

5,44

Vilhelmina

5,19

5,58

9,77

4,80

4,84

9,71

Åsele

4,84

5,37

8,26

4,91

5,41

7,19

Umeå

2,31

2,12

4,53

1,82

1,86

3,48

Lycksele

4,02

4,40

8,25

3,12

3,11

6,36

Skellefteå

3,38

4,16

6,84

2,31

3,00

4,27

Västerbottens län

3,31

3,70

6,27

2,63

3,05

4,79

Riket

2,35

2,46

4,75

1,81

2,00

3,66

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

4,1

2,9

Samtliga arbetssökande

7,4

5,4

Kvarstående lediga platser

0,4

0,5

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

9,9

5,6

I beredskapsarbete

1,3

0,8

1 arbetsmarknadsinstitut, anställning

med lönebidrag samt Samhällsföretag1

1,6

1,2

1 arbetsmarknadsutbildning2

0,9

0,8

Personer med förtidspension3

7,1

5,7

' Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Avser januari 1982.

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 38

Västernorrlands län

Befolkningsutveckling

Kommun

Befolkning

1970-

% över 64 år

1990 Ånge

92,6

88,4

84,9

22,7

23,8

Timrå

18 804

104,6

105,7

102,1

16,2

16.0¶Härnösand

100,4

103,0

99,5

18,1

18,0

Sundsvall

94 768

103,7

104,5

103,4

15,2

16,1

Kramfors

95,9

90,3

84,1

25,3

23,8

Sollefteå

95,0

94,0

90,8

22,0

22,1

Örnsköldsvik

60 378

100,0

100,0

98,5

17,2

18,0

Västernorrlands

län

267 115

100,2

99,9

97,4

18,0

18,4

Riket

101,6

103,1

104,6

16,6

16,8

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun

Förvärvsfrekvens

Skattekraft

Män

Kvinnor

1980 Ånge

76,6

80,8

51,6

58,0

305 Timrå

81,3

83,3

55,2

64,2

292 Härnösand

80,3

81,2

64,6

70,9

326 Sundsvall

79,8

81,9

60,0

67,7

333 Kramfors

78,6

79,6

55,9

61,3

277 Sollefteå

76,4

79,9

57,3

63,7

313 Örnsköldsvik

82,1

79,2

53,8

59,0

296 Västernorrlands län

79,9

80,9

57,7

64,4

312 Riket

82,9

83,0

62,7

67,5

330 AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 39

Västernorrlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun

1980 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Ånge

2,60

3,29

4,51

2,12

2,71

3,03

Timrå

3,10

3,65

5,67

2,26

3,18

4,22

Härnösand

2,13

1,73

3,85

1,50

1,31

2,72

Sundsvall

2,59

2,48

5,02

1,93

2,02

3,94

Kramfors

3,89

3,90

7,52

2,85

2,87

5,20

Sollefteå

4,77

4,70

8,14

3,65

3,08

5,86

Örnsköldsvik

2,81

3,87

5,76

2,47

3,43

5,09

Västernorrlands

län

2,95

3,17

5,59

2,29

2,56

4,34

Riket

2,35

2,46

4,75

1,81

2,00

3,66

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

3,3

2,9

Samtliga arbetssökande

6,1

5,4

Kvarstående lediga platser

0,5

0,5

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

6,4

5,6

I beredskapsarbete

1,4

0,8

I arbetsmarknadsinstitut, anställning

med lönebidrag samt Samhällsföretag1

1,5

1,2

I arbetsmarknadsutbildning2

0,8

0,8

Personer med förtidspension3

7,3

5,7

1 Samhällsföretag avser december 1981—februari 1982.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Avser januari 1982.

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 40

Jämtlands län

Befolkningsutveckling

Kommun

Befolkning

1970 =

% över 64 år

1990 Ragunda

92,1

88,1

88,5

24,1

23,8

Bräcke

92,3

85,5

23,8

22,9

Krokom

100,9

103,7

102,2

20,2

18,5

Strömsund

96,1

93,6

92,0

22,9

23,1

Åre

95,5

99,1

97,7

20,8

19,9

Berg

94,2

96,3

23,7

22,6

Härjedalen

102,2

102,5

97,6

21,5

21,8

Ostersund

109,2

113,0

120,8

14,8

15,6

Jämtlands län

101,6

102,8

104,4

19,2

19,1

Riket

101,6

103,1

104,6

16,6

16,8

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun

Förvärvsfrekvens

Skattekraft

Män

Kvinnor

1980 Ragunda

75,5

77,7

51,5

57,5

287 Bräcke

74,3

75,4

56,1

63,7

256 Krokom

78,1

79,3

56,3

61,1

255 Strömsund

73,0

75,4

51,2

58,9

268 Åre

74,5

76,8

57,5

64,2

271 Berg

73,5

77,6

55,3

57,1

231 Härjedalen

77,2

78,6

53,3

57,9

289 Ostersund

79,4

82,6

65,2

70,6

329 Jämtlands län

76,9

79,5

59,1

64,8

292 Riket

82,9

83,0

62,7

67,5

330 AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 41

Jämtlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun

1980 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Ragunda

2,28

2,28

4,80

2,73

2,47

4,58

Bräcke

1,54

1,54

2,95

1,72

2,20

4,05

Krokom

2,48

2,03

4,52

2,18

1,76

3,15

Strömsund

4,55

4,15

8,87

3,60

3,28

7,43

Åre

3,22

2,06

4,91

2,48

1,86

4,20

Berg

3,65

2,99

6,90

3,24

2,90

6,94

Härjedalen

4,98

4,47

9,97

3,42

3,42

7,36

Ostersund

1,70

1,70

4,03

1,41

1,34

3,45

Jämtlands län

2,69

2,40

5,39

2,23

2,05

4,63

Riket

2,35

2,46

4,75

1,81

2,00

3,66

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

3,0

2,9

Samtliga arbetssökande

5,4

5,4

Kvarstående lediga platser

0,4

0,5

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

6,8

5,6

I beredskapsarbete

1,6

0,8

1 arbetsmarknadsinstitut, anställning

med lönebidrag samt Samhällsföretag1

2,3

1,2

I arbetsmarknadsutbildning2

0,9

0,8

Personer med förtidspension3

8,5

5,7

1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.

2 Exklusive företagsutbildning.

3¶Avserjanuari 1982.

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 42

Gävleborgs län

Befolkningsutveckling

Kommun

Befolkning

1970 =

% över 64 år

1990 Ockelbo

6 687

95,3

99,4

93,6

21,1

23,1

Hofors

15 644

92,4

82,6

80,1

19,0

19,2

Ovanåker

13 163

102,1

104,8

104,9

18,2

18,2

Nordanstig

101,0

104,0

98,8

21,3

Ljusdal

97,2

95,9

92,3

21,6

23,2

Gävle

102,9

103,6

103,6

16,4

17,0

Sandviken

43 642

98,9

97,3

98,0

17,8

17,8

Söderhamn

31 148

101,3

97,9

96,0

19,4

18,1

Bollnäs

109,8

111,2

109,2

18,7

18,8

Hudiksvall

36 281

101,1

103,7

102,9

18,0

17,9

Gävleborgs län

100,3

100,1

98,9

18,2

18,4

Riket

101,6

103,1

104,6

16,6

16,8

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun

Förvärvsfrekvens

Skattekraft

Män

Kvinnor

1980 Ockelbo

81,8

82,1

54,0

61,2

270 Hofors

83,7

82,3

52,6

59,6

321 Ovanåker

84,5

85,0

53,7

61,3

271 Nordanstig

79,0

79,5

50,9

58,6

244 Ljusdal

76,1

78,1

53,5

58,3

260 Gävle

82,8

83,4

62,4

67,2

343 Sandviken

85,1

84,8

56,4

62,7

315 Söderhamn

84,0

82,6

57,0

62,1

302 Bollnäs

81,6

81,7

61,5

66,8

290 Hudiksvall

80,2

82,3

59,4

66,1

292 Gävleborgs län

82,3

82,7

58,4

64,2

307 Riket

82,9

83,0

62,7

67,5

330 AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 43

Gävleborgs län

Arbetslöshet (%)

Kommun

1980 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Ockelbo

2,86

3,66

4,55

2,10

2,53

3,23

Hofors

2,94

4,82

6,18

2,43

4,11

4,84

Ovanåker

3,07

3,74

6,64

2,28

2,64

4,70

Nordanstig

2,46

2,%

5,44

1,72

2,42

3,48

Ljusdal

4,88

5,38

4,18

4,57

10,06

Gävle

2,72

3,12

5,62

2,39

2,77

5,23

Sandviken

3,31

4,27

8,01

2,77

3,94

6,95

Söderhamn

3,31

3,77

6,80

2,81

3,42

6,03

Bollnäs

2,50

2,56

5,52

2,25

2,16

5,39

Hudiksvall

3,31

3,89

6,61

2,25

2,96

4,39

Gävleborgs län

3,10

3,67

6,57

2,55

3,14

5,65

Riket

2,35

2,46

4,75

1,81

2,00

3,66

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

3,8

2,9

Samtliga arbetssökande

6,2

5,4

Kvarstående lediga platser

0,4

0,5

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

8,6

5,6

I beredskapsarbete

1,3

0,8

I arbetsmarknadsinstitut, anställning

med lönebidrag samt Samhällsföretag1

1,5

1,2

I arbetsmarknadsutbildning2

0,9

0,8

Personer med förtidspension3

14 249

7,8

5,7

1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Avser januari 1982.

19 Riksdagen 1981182. 18 sami. Nr 23

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 44

Kopparbergs län

Befolkningsutveckling

Kommun

Befolkning

1970 =

% över 64 år

1990 Vansbro

96,5

94,1

95,4

24,1

22,7

Malung

98,0

97,2

95,8

19,8

20,5

Gagnef

111,5

120,4

126,7

17,6

16,9

Leksand

103,0

110,3

112,4

23,2

22,9

Rättvik

11 128

99,0

102,7

102,0

24,5

24,3

Orsa

7 350

101,1

106,1

104,9

21,7

21,8

Älvdalen

8 350

93,3

92,5

95,2

20,4

21,0

Smedjebacken

13 377

101,6

101,4

94,3

16,9

17,1

Mora

104,8

113,7

123,2

17,7

17,2

Falun

102,3

109,3

112,5

16,3

16,3

Borlänge

105,6

106,7

108,8

15,0

16,2

Säter

104,3

111,1

112,1

16,8

15,9

Hedemora

99,3

101,1

103,7

19,6

18,5

Avesta

96,7

92,8

95,2

18,4

18,8

Ludvika

99,6

94,5

93,4

19,9

20,2

Kopparbergs län

101,4

103,3

105,1

18,3

18,4

Riket

101,6

103,1

104,6

16,6

16,8

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun

Förvärvsfrekvens

Skattekraft

Män

Kvinnor

1980 Vansbro

81,5

82,4

49,7

51,9

254 Malung

82,6

84,2

58,9

56,1

291 Gagnef

85,6

84,4

49,4

54,1

265 Leksand

83,3

83,6

55,6

59,9

281 Rättvik

79,6

80,5

53,8

55,3

266 Orsa

77,2

79,4

53,6

58,7

260 Älvdalen

79,5

81,3

50,6

55,1

283 Smedjebacken

86,3

85,6

52,5

58,7

291 Mora

82,6

84,5

57,2

62,7

289 Falun

83,6

84,6

64,3

68,8

325 Borlänge

84,0

84,9

57,4

64,1

324 Säter

85,0

86,5

64,1

70,0

282 Hedemora

84,8

84,9

59,5

67,2

287 Avesta

82,4

81,7

56,4

60,2

298 Ludvika

84,9

81,6

54,6

58,5

306 Kopparbergs län

83,4

83,7

57,4

62,2

299 Riket

82,9

83,0

62,7

67,5

330 AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 45

Kopparbergs län

Arbetslöshet (%)

Kommun

1980 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Vansbro

4,21

4,37

8,37

2,28

3,00

6,19

Malung

4,15

4,12

8,22

3,51

4,02

6,83

Gagnef

2,11

2,11

3,65

1,20

1,68

2,63

Leksand

2,72

2,20

4,41

1,60

1,85

3,06

Rättvik

3,91

3,09

7,73

2,29

2,23

3,97

Orsa

2,64

2,50

4,38

1,62

1,48

3,13

Älvdalen

3,38

2,93

6,28

2,84

2,99

5,64

Smedjebacken

3,77

4,87

7,79

3,42

4,71

7,30

Mora

2,65

2,15

5,23

1,66

1,57

3,54

Falun

2,23

2,10

4,25

1,60

1,68

2,85

Borlänge

2,44

2,76

5,08

1,76

2,43

3,77

Säter

1,36

1,30

2,08

1,08

1,34

1,52

Hedemora

2,10

2,46

4,72

1,68

2,26

3,55

Avesta

3,19

4,00

7,18

3,00

3,97

6,49

Ludvika

3,59

4,62

8,35

3,89

5,05

8,99

Kopparbergs län

2,82

3,01

5,74

2,24

2,75

4,67

Riket

2,35

2,46

4,75

1,81

2,00

3,66

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

3,6

2,9

Samtliga arbetssökande

6,1

5,4

Kvarstående lediga platser

0,4

0,5

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

8,9

5,6

I beredskapsarbete

1,2

0,8

1 arbetsmarknadsinstitut, anställning

med lönebidrag samt Samhällsföretag'

1,2

1,2

I arbetsmarknadsutbildning2

0,6

0,8

Personer med förtidspension3

6,4

5,7

1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Avser januari 1982.

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 46

Värmlands län

Befolkningsutveckling

Kommun

Befolkning

1970 =

% över 64 år

1990 Kil

120,3

136,7

134,9

12,9

12,5

Eda

96,6

95,0

93,2

21,9

21,5

Torsby

15 565

95,0

92,0

89,9

23,5

23,0

Storfors

94,0

98,8

97,5

18,2

16,7

Hammarö

100,9

114,5

120,9

13,5

13,2

Munkfors

95,9

88,4

89,2

23,0

22,8

Forshaga

118,4

126,1

126,7

15,5

13,6

Grums

105,0

104,3

106,6

16,9

15,6

Åijäng

98,4

97,6

97,9

23,7

21,9

Sunne

13 281

96,9

94,5

91,9

23,9

23,4

Karlstad

72 369

100,1

102,4

104,3

15,7

16,9

Kristinehamn

100,1

96,2

95,6

17,8

18,1

Filipstad

95,4

89,1

86,9

21,8

21,3

Hagfors

17 322

95,2

88,7

87,8

20,6

19,6

Arvika

100,6

98,3

96,9

21,0

21,1

Säffle

18 820

97,4

92,9

91,5

19,8

19,9

Värmlands län

284 249

283 175

99,9

99,5

99,5

18,6

18,5

Riket

101,6

103,1

104,6

16,6

16,8

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun

Förvärvsfrekvens

Skattekraft

Män

Kvinnor

1980 Kil

84,7

85,6

52,0

61,5

260 Eda

81,5

81,8

54,0

58,8

259 Torsby

77,0

78,2

52,1

57,8

283 Storfors

84,5

84,4

58,3

63,6

277 Hammarö

85,4

85,1

61,3

70,4

326 Munkfors

84,1

82,3

54,4

62,7

303 Forshaga

86,3

85,4

56,4

65,4

266 Grums

86,9

86,4

55,1

62,2

287 Åijäng

84,0

83,2

56,7

60,6

254 Sunne

81,3

82,0

54,3

59,6

264 Karlstad

82,8

83,5

63,7

70,2

342 Kristinehamn

84,6

84,5

63,6

68,6

313 Filipstad

83,2

81,6

59,2

65,2

295 Hagfors

82,3

83,5

54,0

61,9

293 Arvika

82,3

55,8

60,7

286 Säffle

83,4

82,1

54,9

59,7

280 Värmlands län

83,0

83,2

58,6

64,9

300 Riket

82,9

83,0

62,7

67,5

330 AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 47

Värmlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun

1980 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Kil

3,32

4,11

6,74

2,47

3,10

5,05

Eda

3,80

4,19

7,17

2,52

2,60

5,28

Torsby

5,44

5,63

8,79

5,21

5,54

8,32

Storfors

4,00

4,39

7,11

2,41

3,50

4,50

Hammarö

2,11

2,27

5,18

1,52

1,74

3,93

Munkfors

3,33

3,94

6,81

3,24

4,24

7,54

Forshaga

3,68

4,05

7,53

2,76

3,39

6,45

Grums

2,81

3,48

6,39

1,98

2,57

4,18

Åijäng

4,91

4,12

9,06

3,07

2,36

5,21

Sunne

4,30

4,10

8,25

3,18

3,40

6,28

Karlstad

3,67

3,62

6,99

2,64

2,65

5,49

Kristinehamn

3,05

2,89

4,80

2,17

2,37

3,62

Filipstad

2,71

3,16

5,00

2,57

2,74

4,77

Hagfors

4,11

5,44

7,89

4,08

5,60

7,96

Arvika

3,93

4,10

8,68

2,89

3,41

6,12

Säffle

3,72

3,52

6,10

3,94

3,90

6,04

Värmlands län

3,67

3,83

6,96

2,89

3,18

5,60

Riket

2,35

2,46

4,75

1,81

2,00

3,66

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

4,6

2,9

Samtliga arbetssökande

7,4

5,4

Kvarstående lediga platser

0,6

0,5

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

7,8

5,6

I beredskapsarbete

1,4

0,8

I arbetsmarknadsinstitut, anställning

med lönebidrag samt Samhällsföretag1

1,3

1,2

I arbetsmarknadsutbildning2

0,8

0,8

Personer med förtidspension3

5,9

5,7

1 Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Avser januari 1982.

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 48

Örebro län

Befolkningsutveckling

Kommun

Befolkning

1970 -

% över 64 år

1990 Laxå

91,5

89,9

93,4

16,5

15,8

Hallsberg

98,9

102,9

106,5

16,9

16,6

Degerfors

102,3

102,9

100,9

16,7

17,0

Hällefors

94,2

87,3

84,3

20,6

19,3

Ljusnarsberg

97,0

94,2

83,3

23,2

23,1

Örebro

100,2

99,4

98,7

17,9

18,4

Kumla

17 861

104,4

110,1

115,7

16,9

16,2

Askersund

101,2

105,5

100,8

21,6

20,5

Karlskoga

96,0

92,0

92,1

17,6

18,5

Nora

9 269

102,9

112,6

114,8

18,9

16,5

Lindesberg

101,4

103,4

100,5

18,4

18,3

Örebro län

275 492

99,4

99,4

98,9

18,1

18,2

Riket

101,6

103,1

104,6

16,6

16,8

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun

Förvärvsfrekvens

Skattekraft

Män

Kvinnor

1980 Laxå

84,8

83,8

57,0

61,3

310 Hallsberg

84,2

85,2

57,4

64,2

291 Degerfors

85,3

85,3

53,9

60,1

289 Hällefors

84,2

83,7

54,5

62,2

307 Ljusnarsberg

82,9

80,9

50,4

56,2

285 Orebro

81,9

82,0

66,3

70,4

330 Kumla

86,0

85,8

62,1

66,1

292 Askersund

84,5

84,8

54,3

60,3

277 Karlskoga

85,4

84,7

60,2

66,4

351 Nora

84,5

85,6

63,6

69,9

298 Lindesberg

84,8

84,9

60,2

67,0

293 Örebro län

83,6

83,6

61,9

67,1

316 Riket

82,9

83,0

62,7

67,5

330 AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 49

Örebro län

Arbetslöshet <%)

Kommun

1980 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Laxå

3,11

4,01

6,05

2,08

2,67

3,45

Hallsberg

2,61

2,87

4,29

1,71

2,04

2,51

Degerfors

2,22

2,65

5,08

1,92

2,36

4,45

Hällefors

2,32

3,43

4,63

1,88

3,01

4,03

Ljusnarsberg

4,47

5,10

9,13

3,82

4,62

7,48

Örebro

2,55

2,30

4,44

1,90

1,72

3,16

Kumla

1,83

1,68

3,73

1,16

1,23

2,24

Askersund

2,49

2,85

4,20

2,02

2,69

3,20

Karlskoga

2,89

3,59

6,08

2,13

2,81

4,43

Nora

2,67

2,76

4,71

2,41

2,70

4,69

Lindesberg

2,65

2,82

4,81

1,98

2,25

3,60

Örebro län

2,61

2,73

4,83

1,96

2,15

3,53

Riket

2,35

2,46

4,75

1,81

3,66

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

3,3

2,9

Samtliga arbetssökande

9 841

5,8

5,4

Kvarstående lediga platser

1,1

0,5

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

3,0

5,6

1 beredskapsarbete

1,1

0,8

I arbetsmarknadsinstitut, anställning

med lönebidrag samt Samhällsföretag1

1,0

1,2

I arbetsmarknadsutbildning2

1,0

0,8

Personer med förtidspension3

6,4

5,7

' Samhällsföretag avser december 1981-februari 1982.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Avser januari 1982.

AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 50

Västmanlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun

1980 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Skinnskatteberg

2,01

2,69

4,35

1,87

2,86

4,13

Surahammar

3,38

4,85

6,78

3,12

5,31

5,89

Heby

2,54

2,72

4,34

2,13

2,56

4,53

Kungsör

2,97

3,67

5,84

2,06

2,88

3,75

Hallstahammar

3,36

4,26

7,70

2,57

3,78

6,49

Norberg

3,97

3,75

6,58

2,48

3,66

5,12

Västerås

2,50

2,61

5,19

2,20

2,38

4,83

Sala

2,23

2,51

4,82

2,03

2,44

4,58

Fagersta

2,15

2,41

4,44

1,99

2,63

4,05

Köping

3,15

3,47

6,83

2,42

3,18

5,16

Arboga

3,65

4,51

6,74

3,02

3,99

5,17

Västmanlands län

2,73

3,06

5,63

2,30

2,85

4,92

Riket

2,35

2,46

4,75

1,81

2,00

3,66

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun

Förvärvsfrekvens

Skattekraft

Män Kvinnor

1975 1980 1975 1980

Skinnskatteberg

83,7

84,5

50,9

60,2

293 Surahammar

85,6

84,3

56,6

65,4

301 Heby

85,5

85,1

52,9

57,9

250 Kungsör

86,2

86,6

58,7

64,6

290 Hallstahammar

86,5

82,8

60,4

66,0

318 Norberg

84,1

82,2

53,5

61,8

288 Västerås

84,6

83,3

63,3

68,7

346 Sala

84,6

85,5

62,0

66,2

286 Fagersta

85,6

85,0

59,4

65,8

340 Köping

85,8

84,9

61,9

64,4

307 Arboga

85,3

83,4

54,8

59,2

300 Västmanlands län

85,0

83,9

60,8

66,1

320 Riket

82,9

83,0

62,7

67,5

330 AU 1981/82:23 Bilaga: Uppgifter om länen

Västmanlands län

Befolkningsutveckling

Kommun

Befolkning

1970 =

% över 64 år

1990 Skinnskatteberg

5 459

5 383

98,6

97,7

93,7

18,4

17,8

Surahammar

101,0

105,8

101,7

13,6

13,9

Heby

13 298

13 189

13 393

99,2

100,7

95,1

18,3

18,8

Kungsör

8 552

100,6

103,9