Prop. 1980/81:178

om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m.m.

Prop. l980/81:178 Regeringens proposition l980/81: 178

om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m. m.:

beslutad den 26 mars 1981.

Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

Tl-IORBJÖRN FÄLLDIN - KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om enhetligare och enklare regler för beräkningen av arbetsgivarzwgifter och egenavgifter. Syftet härmed är bl. a. att uppnå administrativa lättnader för myndigheter samt för arbetsgivare och egenföretagare. De nya reglerna gör det också möjligt att införa ett effektivare clebiteringS- och upphördssystem.

Förslagen innebär i korthet följande. De nuvarande basbelopps- och maximeringsavdragen slopas vid beräk- ningen av ATP-avgiften. I likhet med vad som f.n. gäller för övriga socialförsäkringsavgifter skall ATP-avgiften i fortsättningen beräknas på hela lönesumman resp. hcla nettoinkomsten efter schablonavdrag av rörelse eller jordbruk. Proeentsatsen för avgiftsuttaget sätts ned med hänsyn härtill.

En gemensam övre åldersgräns för uttag av arbetsgivaravgiftcr och egenavgifter införs. Avgifter skall erläggas längst t. o. m. det är då arbetstagaren resp. egenföretagaren uppnår 65 års ålder.

Den särskilda byggnadsforskningsavgiften avskaffas. Byggnadsforskning- en finansieras i stället genom anslag över statsbudgeten. Samtidigt höjs folkpensionsavgiftcn frän 8.4 %- till 8.45 (ii.-.

Möjligheten för egenföretagare att få undantagande frän ATP avskaffas. De personer som är födda är 1923 eller tidigare och som har ett gällande undantagande från ATP skall dock också i fortsättningen ha möjlighet att stå utanför försäkringen om de så önskar.

De materiella bestämmelserna för beräkningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter förs samman i en gemensam lag, benämnd lag om socialavgifter. Som en följd härav kan nuvarande separata lagar, innehållande avgiftsbe- stämmelser. upphävas.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1982.

] Riksdagen l980/8I. I saml. Nr 178

Prop. 1980/81:17s

(J

1. Förslag till Lag om socialavgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledning

l & I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamäl.

lä Avgifterna skall betalas av arbetsgivare samt av den som är försäkrad enligt lagen (19622381) om allmän försäkring och har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 .5 eller 11 kap. 3 & nämnda lag.

Vid tillämpning av denna lag skall den som har utgett sådant bidrag som avses i 11 kap. 2 & första stycket m) lagen om allmän försäkring anses som arbetsgivare.

2 kap. Arhetsgivaravgifter

1 & En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3—5 ss för varje år betala 1. sjukförsäkringsavglft med 10,50 procent, 2. folkpensionsavgift med 8,45 procent. . tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag, . delpensionsavgift med 0,50 procent, . barnomsorgsavgift med 2,20 procent, 3 4 5 6. arbetsskadeavngr efter den procentsats som anges i särskild lag.

7. arbetsmarknadsavngt med 0,80 procent.

8. arbetarskyddsavgift med 0,155 procent.

9. vuxenutbildningsavgifr med 0,25 procent samt 10. lönegamntim-grft med 0,20 procent. Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 5 andra stycket skall dock betala endast tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

25 En arbetsgivare som s_vsselsätter sjömän skall på den ersättning som utgetts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsargifl med 0,80 procent. I fräga om sjömän skall sjukförså'ikringsavgift och folkpensionsavgift beräknas efter de procentsatser som regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsvcrket årligen fastställer. Procentsatserna skall utgöra den andel av de i lä första stycket 1 och "2 angivna procentsatserna som svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 3]

Prop. l980/8lzl78

oktober de tre är som närmast föregätt det är dä procentsatserna fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg meden bruttodräktighet understigande trehundra registerton. Procentsatserna beräknas med två decimaler.

Med sjöman avses i denna lagden som skall betala sjömansskatt enligt l & 1 mom. första stycket lagen (19582295) om sjömansskatt.

35 Underlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgivaren under året har utgett som lön i pengar eller naturaförmaner i form av kost. bostad eller bil eller. i fall som avses i 3 kap. 2.5 andra stycket lagen (19622381 ) om allmän försäkring. annan ersättning för utfört arbete. Bidrag som avses i 11 kap. 2 s'första stycket m") lagen om allmän f("irsäkring likställs med lön.

4 & Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1 . ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått till 500 kronor.

2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 är.

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för värd av barn eller med anledning av barns födelse. till den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare fär uppbära enligt 3 kap. 16.5 eller 4 kap. ans lagen (19622381) om allmän f("irsäkring,

4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen ("Il)(l81128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet. i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen.

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att täcka med ersättningen. i den mån riksförsäkringsvcrket medger detta. samt

7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47% tredje stycket civilförsvarslagen (1960174). i den män ersättningen utgör eller motsvarar dagpenning.

Medgivande enligt första stycket 6 får lämnas endast om kostnaderna beräknas uppgå till minst en tiondel av ersättningen samt fär avse arbetstagare i viss verksamhet eller. efter framställning av arbetsgivaren. viss eller vissa arbetstagare.

I fråga om inkomst från fämansföretag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 & kommunalskattelagen (H;-28370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.

5 _b' Vid bestämmande av underlaget för beräkning av tilläggspensionsavgift skall bortses frän ersättningar som inte räknas som inkomst av anställning enligt 11 kap. ”lå tredje eller fjärde stycket lagen (1962381) om allmän försäkring. Vidare skall bortses från ersättningar till arbetstagare som inte är

Prop. l980/81 :178 4

svenska medlmrgareoch som inte heller är bosatta här. dä ersättningarna avser arbete utom riket.

Vid bestämmande av underlaget för beräkning av annan avgift än tilläggspensionsavgift skall bortses fran ersättningar till arbetstagare som inte varit försäkrade enligt lagen (1976380) om arbetsskadeförsäkring. I fråga om arbete som har utförts för annans räkning utan att anställning förelegat skall vid beräkningen bortses frän ersättningar till personer som varit bosatta utomlands och utfört arbetet utom riket.

3 kap. Egenavgifter

] & En försäkrad som avses i [ kap. 2 & skall på det avgiftsunderlag som anges i 3—5 åå för varje år betala "1. sjukförsäkringsavgift. _. folkpensionsavgift. %. tilläggspensionsavgift, 4. de'/pensionsavgift. 5. barnmnsorgsavgift samt 6. arl)etsskadeat-'gift. I fråga om avgiftssatserna gäller vad som föreskrivits i 2 kap. 1 S'.

2 & En försäkrad för vilken sjukpenningförsäkringen enligt 3 kap. ll & lagen (1961381) om allmän försäkring gäller med karenstid skall dock betala sjukförsäkringsavgift efter den procentsats som regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. riksförsäkringsverket fastställer med hänsyn till den inverkan karenstiden bedöms fä pa försäkringens utgifter.

39" Egenavgifter beräknas inte för är efter det då den försäkrade fyllt 65 är.

Andra avgifter än tilläggspensionsavgift betalas inte av den som vid utgången av inkomstäret ej var inskriven hos allmän försäkringskassa. Sädana avgifter betalas ej heller av den som för någon del av samma är uppburit hel förtidspension enligt lagen (19621381) om allmän försäkring eller för hela året uppburit hel ålderspension enligt nämnda lag.

Tilläggspensionsavgift betalas inte för är före det då den fi'irsäkrade fyllt 16 är eller för det är då den försäkrade avlidit. Sådan avgift betalas ej heller då den försäkrade för hela året uppburit hel älderspension enligt lagen om allmän försäkring.

Avgift betalas inte dä avgiftsunderlaget understiger 500 kronor.

4 & Grunden för beräkning av avgift enligt 1 s 1. 5 och () utgörs av inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2.5 lagen (19622381) om allmän försäkring.

Prop. 1980/8l :178

'Jl

Grunden för beräkning av avgift enligt 1 52—4 utgörs av inkomst av annat förvärvsarbete som avses i l 1 kap. 3 :$ lagen om allmän försäkring.

5 & Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses frän inkomst som avses i 11 kap. Sä första stycket d) lagen (19621381) om allmän försäk- ring.

Vid beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i J] kap. alä lagen om allmän försäkring.

4 kap. Fördelning av influtna avgifter

] åSjukförsäkringsavgifter används. i den mån kostnaderna inte skall täckas med statsbidrag enligt 19 kap. 2 så lagen (1962381 ) om allmän försäkring. för att täcka

]. kostnader för sjukförsäkringsförmäner enligt lagen om allmän försäk- ring.

2. kostnader enligt lagen (19741525) om ersättning för viss födelsekontrol- lerande verksamhet rn. m..

3. den allmänna försäkringens kostnader för förmåner enligt lagen (1981149) om begränsning av läkemedelskostnader. m. m..

4. centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att sadana äterbetalningspliktiga studiemedel som belöper på en studerandes sjukpe- riod enligt studiestödslagen(1973349) inte skall återbetalas.

5. förvaltningskostnadcr för de allmänna försäkringskassorna. För reglering av över- och underskott finns en fond. benämnd allmänna sjukförsäkrings—fonden. Grunderna för överföring av medel till och från fonden fastställs av regeringen.

Zä Folkpensionsavgifter förs till staten som bidrag till finansieringen av folkpensioneringen enligt lagen (19621381) om allmän försäkring.

35 Tilläggspensionsavgifter förs till en fond. benämnd allmänna pensions- fonden. med vars tillgångar kostnaderna för försäkringen för tilläggspension enligt lagen (:'19621381) om allmän försäkring skall täckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskilt.

4ä Delpensionsavgifter förs till en fond. benämnd delpensionxfonden. med vars tillgängar kostnaderna för pensioner enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser skall täckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskilt.

Så Barnomsorgsavgifter förs till staten för finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhct inom kommunernas barnomsorg.

Prop. l980/8] :178 (i

6 & Arbetsskadcavgifter förs till en fond. benämnd urlwtsskadejon(len. med vars tillgångar kostnaderna för ersättningar enligt lagen (l97oz380) om arbetsskadeförsi-ikring och motsvarande äldre. bestämmelser skall täckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskilt.

7 & Arbetsmarknadsavgifter förs till staten för finansiering av arbetslöshets- ersättning enligt lagen (1973370) om arbetslöshctsförsäkring och lagen (.1973371) om kontant arbetsmarknadsstöd samt utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering.

8 & Av influtna arbetarskyddsavgiftcr förs 16.5 procent till staten som bidrag till kostnader för arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksam- het.

Återstoden av influtna arbetarskyddsavgifter förs till en fond. benämnd arbetarskyddsfonden. vars tillgångar skall utgöra bidrag till

1. kostnader i övrigt för forskning och utveckling samt utbildning och information beträffande arbetarskydd.

2. kostnader för forskning och utveckling samt utbildning och information beträffande medbestämmande i arbetslivet och arbetslivsfrägor i övrigt.

3. kostnader för skyddsarbete som utförs av skyddsombud som har utsetts enligt 6 kap. 2.5 tredje stycket arbetsmiljölagen (1977zllötl).

4. kostnader för utbildning av styrelserepresentanter för de anställda.

95 Vuxenutbildningsavgifter förs till staten och används för finansiering av timstudiestöd. dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestöds- lagen (19731349) samt vuxenutbildning enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

10 & Lönegarantiavgiftcr förs till en fond. benämnd lönegarantifomlen. med vars tillgångar kostnaderna för ersättningar enligt lagen (197tlz74 l) om statlig lönegaranti vid konkurs skall täckas.

]] & Sjömanspensionsavgifter används för beredande av pension ät sjömän vilka som manskap varit för utrikes fart pämönstrade svenskt handelsfartyg. Riksdagen fastställer särskilt de grunder som skall gälla för användningen av sjömanspensionsavgifter.

12 & Fonder som avses i detta kapitel förvaltas. i den mån ej annat föreskrivs. enligt grunder som regeringen fastställer. 5 kap. Övriga bestämmelser

Hänvisningar till S1

15. Har den som är skyldig att betala annan egenavgift än tilläggspensions- avgift avlidit. skall 75 ä 1 mom. kommunalskattelagen (1928370) tillämpas

Prop. l980/81:l78 ' 7

beträffande befrielse från skyldighet att betala avgiften. l fraga om befrielse i vissa fall från skyldighet att betala egenavgift för tilläggspension gäller särskilda bestämmelser.

2 & Har annan arbetsgivare för sjöman än redare fast driftställe i riket bara på fartyg. svarar redaren för att arbetsgivaren fullgör sina förpliktelser enligt denna lag som om förpliktelserna ålegat redaren själv. Har redaren till följd härav betalat avgiftsbelopp. får han fordra tillbaka beloppet av sjöntannens

arbetsgivare.

39" ()m debitering och uppbörd av avgifter enligt denna lag gäller särskilda bestämmelser i lagen (1959552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (tltltltlztltltl) om socialavgifter samt i uppbördslagcn (1953272).

itä Regeringen bemyndigas att efter överenskommelse med främmande makt meddela föreskrifter om utsträckt tillämpning av denna lag eller om undantag i vissa fall frän lagens bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Genom lagen upphävs

1. lagen (196077) om byggnadsforskningsavgift. "2. lagen (19(i1:3(.l()) om avgift för sjöfolks pensionering.

3. lagen (119701742) om lönegarantiavgift.

4. lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift.

5. lagen (19751358) om vuxenutbildningsavgift.

6. lagen (1981115) om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhet samt

7. lagen (1981:()()(l)' om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

Den för vilken undantagande från försäkringen för tilläggspcnsion gäller betalar inte egenavgifter till tilläggspensioneringen och arbetsskadeförsäk- ringen. För den som nu sagts beräknas sjukförsäkringsavgiften efter den procentsats som regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. riksför- säkringsverket fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet bedöms få pä utgifterna för sjukförsäkringen.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift som har ersatts av en bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

'.lfr prop. l98tls'812145.

Prop. 1980/81:178

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (l962:38l) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962z381') om allmän försäk-

ring]

dels att 11 kap. 7å och 19 kap. 4 a — 11 åå skall upphöra att gälla. dels att 3 kap. 2. 5 och 11 åå. 11 kap. 2 och 6 åå. 12 kap. 2 å. 13 kap. 2 å. 15 kap, ] å. 17 kap, [ å. 19 kap. 1—4 åå samt 21.) kap. 4 och 14 åå skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen [vale/se

3 kap.

253

Sjukpenninggrundande in k 0 m s t är den inkomst i penning- ar eller naturaförmåner i form av kost. bostad eller bil. som försäkrad kan antagas för är räknat komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete. antingen såsom arbetstagare i all- män eller enskild tjänst (_ i n k 0 m st av anställning) eller på annan (inkomst av förvärvsarbete ).

grund annat Sjukpen— ninggrundandc inkomst fastställes av försäkringskassan. Inkomst av an- ställning och inkomst av annat för- värvsarbete skola därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. För tid då undantagande från försäkringen för tilläggspension enligt 1] kap. 7å' gäller för den försäkrade skall inkomst av annat förvärvsarbete icke beaktas.

Vid beräkning av sjukpenning- grundande inkomst bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete i den mån summan därav överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp. från vilket sålunda skall bortses,

1 Lagen omtryckt 1977:63(). 3 Senaste lydelse 1979:650.

avräknas i

Sjukpenninggrundande in k 0 mst är den inkomst i pengar eller naturaförmåner. i form av kost. bostad eller bil. som en försäkrad kan antas för är räknat komma att tills vidare fäför eget arbete. anting- en säsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (in ko m st a v a n - ställn in g) eller på annan grund (inkomst av annat för- Den ninggrundande inkomsten fastställs värvsarbete). sjukpen— av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hund- ratal kronor.

Vid beräkning av sjukpenning- grundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från

Prop. l980/81 :178 Nut-'aratule lydelse

första hand på inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pen— ningar eller naturaförmäner som i första stycket sagts för arbete som någon utför för annans räkning utan att vara anställd i dennes fjänst skall. om ersättningen under ett är uppgått till minst femhundra kronor. anses säsöm inkomst av anställning. Är ersättningen att hänföra till inkomst av rörelse som bedrivits av den som utfört arbetet eller av jordbruksfas- tighet som denne brukat skall vad nu sagts gälla endast såvida denne och den som utgivit ersättningen äro ense därom. ] de fall som nu nämnts skall den som utfört arbetet anses såsom arbetstagare och den som utgivit ersättningen såsom arbetsgi- vare. '

Beräkning av sjukpenninggrun- dande inkomst skall. där förhällan- dena ej eljest ära kända för försäk— ringskassan. grundas pä de upplys- ningar. som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbets- givare eller som må kunna framgå av den uppskattning. som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. inkomst av arbete för egen räkning mä ej beräknas högre än som mot- SVarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Utgöres inkomst helt eller delvis av natura- förmäner i form av kost och bostad. skola dessa uppskattas efter de reg- ler. som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt. Värdet av natura- förmän i form av bil skall uppskattas enligt de grunder som gälla för värdering av förmånen vid debite- ring oeh uppbörd av arbetsgivarav-

9 Föreslagen ltt/else inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturalör— mäner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall anses säsom inkomst av anställning. om ersättningen under ett är uppgätt till minst femhundra kronor. Är ersättningen att hänföra till inkomst av rörelse som bedrivits av den som utfört arbetet eller av jordbruksfas- tighet som denne brukat. skall vad nu sagts gälla endast om denne och den som utgivit ersättningen är ense om detta. I dessa fall skall den som utfört arbetet anses säsom arbetsta- gare och den som utgivit ersättning- en säsom arbetsgivare.

Beräkningen av den sjukpenning- grundandc inkomsten skall. där för- hällandena inte är kända för försäk— ringskassan. grundas på de upplys— ningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbets- givare eller som kan framgå av den Uppskattning. som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som mot- svarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av naturaförmäner i form av kost och bostad. skall dessa förmåner upp- skattas efter de regler som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt. Värdet av naturaförmän i form av bil skall uppskattas enligt de grunder som gäller f ör Värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av

Prop. l980/8lzl78 Nut-'arande lydelse

gift till sjukförsäkringen.

..

Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av försäk— rad besluta angående den försäk- rades tillhörighet till sjukpenning- försäkringen. I fraga om försäkrad som avses i 1 s första stycket skall kassan samtidigt fastställa den för- säkrades sjukpenninggrundande in- komst. Av beslutet skall framgå i vad mån sjukpenninggrundande inkomst är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om till- hörighet till sjukpenningförsäkring- en skall omprövas

21) när till kassans kännedom kom- mit attförsäkrads inkomstförhällan- den undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när undantagande som avses i 2 5 första stycket sista punkten blir giltigt eller upphör att äga giltig/tet.

c) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension änd- ras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbe- te, samt

d) när dclpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sädan pension änd- ras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstför- hällandcn.

&.

l (.) Föreslagen [rt/else

arbetsgivartwgift till sjukförsäkring-

en.

"»

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäk- rades tillhörighet till sjukpenning- försäkringen. I fråga om en försäk- rad som avses i l 9" första stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkmnsten är att hänföra till anställ— ning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpen- ningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan får! kännedom om att den försäkrades inkomstförhål- landen undergått ändring av bety- delse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension änd- ras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbe- te. samt

(') när dclpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sadan pension änd- ras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstför- hällanden.

Ändring Skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän trettio dagar

3 Senaste lydelse l980z315.

Prop. l980/81:178 ' 11

Nuvarande lydelse l't'it't'slr'tgt'll [WIF/SV efter det försäkringskassan fätt kännedom om inkomständringen. Andring skall i annat fall ske sä snart anledning till ändringen uppkommit eller. i fall dä sjukpenningförsäkring enligt 1 & andra stycket skall upphöra pa grund av att den försäkrades make eller någon med vilken den försäkt'atile varit gift

eller har eller har haft barn avlider. vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Under tid. då den försäkrade bedriver studier för vilka han uppbär särskilt vuxenstudiestöd enligt stu- diestödslagen (19731349) eller ut— bildningsbidrag för doktorander en- ligt förordningen (19702536) om utbildningsbidrag för doktorander. eller dä han är inskriven vid arbets- marknadsinstitut eller efter förmed- ling av en arbetsmarknadsmyndig- het genomgår yrkesutbildning skall den fastställda sjukpenninggrundan- de inkomsten ej sänkas. Sänkning fär dock ske i sädana fall som avses i första stycket b). c.) eller tl). Vidare får sänkning ske när någon undergär arbetsträning i arbetsmarknadsinsti- tut. under förutsättning att arbets- träningen pägätt sex månader.

Den fastställda sjukpenninggrun— dande inkomsten skall ej sänkas under tid dä den försäkrade bedriver studier. för vilka han uppbär särskilt vuxenstudicstöd enligt studiestöds- lagen (1973349) eller utbildningsbi- drag för doktorander enligt för- ordningen (19761536) om utbild- ningsbidrag för doktorander. eller dä han är inskriven vid arbetsmark- nadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet ge- nomgår yrkesutbildning. Sänkning far dock ske i sådana fall som avses i första stycket b) eller c). Vidare far sänkning ske när någon undergär arbetsträning i arbetsmarknadsinsti- tut. under förutsättning att arbets- träningen pägätt sex månader.

11.5

Därest försäkrad gör anmälan där- om till den allmänna försäkringskas- san. skall i fråga om sjttkperiod. som börjar efter nästa manadsskiftc. sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete icke utgä för de första tre, trettiotre eller nittiotre dagarna av varje sjukperiod. den dag dä sjukdomsfallet inträffade inräknad (k a r e n sti d ) . Därvid äga 10% första—tredje styckena icke tillämpning i fråga om sådan sjuk- penning. Vid beräkning av karenstid skola. därest sjukperiod börjar inom tjugtt dagar efter föregående sjukpe-

Om en försäkrad gör anmälan till den allmänna försäkringskassan skall i fråga om sjttkperiotlf'r. som månadsskifte.

sjukpenning som svarar mot inkomst

börjar efter nästa

av annat förvärvsarbete inte utgä för de första tre. trettiotre eller nittiotre dagarna av varje sjukperiod. den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad (k a re n s tid ). I fråga om sädan sjukpenning tillämpas inte 10 & första—tredje styckena. Vid beräkning av karenstid skall. om en sjukperiod börjar inom tjugu dagar

0

"efter föregaende sjukperiods slut. de

Prop. l980/81 :178 Nuvarande lydelse

riods slut. de båda perioderna anses säsom en sjukperiod.

Försäkrad. som gjort anmälan enligt första stycket, må övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid. om han ej fyllt femtiofem är samt har god hälsa. Sädan ändring skall gälla frän och med månaden närmast efter den. då _f'ramstt'illning härom gjordes hos kas- san. men mä ej äga tillämpning vid sjukdom. som inträffat innan änd- ringen blivit gällande.

Föreslagen lydelse

bäda perioderna anses säsom en sjukperiod.

En försäkrad. som gjort anmälan enligt första stycket. fär övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid. om han har god hälsa och ej har fyllt femtiofem är. En sådan ändring skall gälla från och med månaden närmast efter den. då framställningen gjordes hos kassan. men får ej tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen blivit gällande.

[ fråga om försäkring med karenstid skall vid tillämpning av 5 å andra stycket första punkten den i sagda punkt angivna tiden trettio dagar ökas med det antal dagar som svarar mot den valda karenstiden.

Upphör undantagande som avses i 2 # första stycket sista punkten att äga giltighet, skall beträffande sjukpen- ning. som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete, gälla en karenstid av nittiotre dagar. Den försäkrade mä dock under de förut- sättningar som angivas i andra styck- et välja försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid; och skall därvid jämväl i Övrigt tillämpas vad i andra stycket är stadgat.

Ej mä [ nägotfall sjukpenning som avses i denna paragraf utgivas vid inträffat

undantagandc ägde giltighet.

sjukdom, som medan

11 kap. 2 %*

Med inkomst av anställ- nin g avses den lön ipenningar eller naturaförmäner i kost. bostad eller bil. som försäkrad åtnju- tit säsom arbetstagare i allmän eller

form av

* Senaste lydelse 1980315.

Med inkomst av anställ- ni ng avses den lön i pengar eller kost.

bostad eller bil. som en försäkrad har naturaförmäner. i form av

fått säsom arbetstagare i allmän eller

Prop. l980/81 : 178

Mtvarande lydelse

enskild tjänst. Till sädan inkomst lu'införes dock icke frän en och sam- me arbetsgivare åtnjuten lön som under ett är ej uppgått till femhund- ra kronor. Säsom inkomst av anställ-

ning anses även

1 3 Föreslagen lydelse

enskild tjänst. Till sädan inkomst räknas dock inte frän en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett är ej uppgatt till femhundra kronor. Säsom inkomst av anställ-

ning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976380) om arbetsskade- försäkring eller motsvarande ersättning sotn utgär enligt annan författning eller pä grund av regeringens ft'irordnande. i den man ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst säsom arbetstagare i allmän eller enskild

tjänst . b) föräldrapenninO.

e) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 &.

d) dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa.

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973z37l) om kontant arbetsmarknadsstöd.

f) utbildningsbidrag under arbets- marknadsutbildning och yrkesinrik— tad rehabilitering i form av dagpen- ning ()Cll stimulansbidrag.

f) utbildningsbidrag under arbets- marknadsutbildning och yrkesinrik- tad rehabilitering i form av dagpen- ning.

g) timstudiestöd. inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestöds- lagen (19732349).

h) delpension enligt lagarna (19751380) och (1979:84) om delpensionsför- säkring.

i) dagpenning till värnpliktiga. vapenfria tjänstepliktiga och elever i biständs- och katastrofutbildning under repetitionsutbildning. frivilli- ga som genomgå utbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilft'irsvarsplikti—

ga.

i) dagpenning till värnpliktiga. vapenfria tjänstepliktiga och elever i biständs- under repetitionsutbildning. frivilli-

och katastrofutbildning

ga som genomgår utbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningcn. läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarsplikti—

ga.

j) utbildningsbidrag för doktorander.

k) timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna. |) livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsva- rande livränta som bestämmes med tillämpning av sagda lag.

I) livränta enligt 4 kap. lagen (1976.'380) om arbetsskadeförsäk- ring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag.

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgäende bidrag

Prop. l980/81:178

Nuvarande lydelse

I-l

Ft'r'res/agen lydelse

som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 &. i den män regeringen sa förordnar.

I fråga om ersättning i penningar

eller naturaförtnäner som i första stycket sägs för arbete som nägon utfört för annans räkning titan att vara anställd i dennes tjänstskall vad i 3 kap. 35 andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning. Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tagas till lön eller annan ersättning. som försäk- rad älnjtttit frän arbetsgivare. vilken är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person. endast i fall dä den försäkrade sysselsätts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord pa svenskt handelsfartyg. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffan— de lön till svensk medborgare. såframt svenska staten eller. där lönen härrör frän utländsk juridisk person. svensk juridisk person. som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska perso- nen. enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift tillförsäkringenför tilläggs- pensitm enligt 19 kap. ] .Q'.

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning frän främman- de makts närvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare. vilken tillhör beskick- ning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medbor- gare eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket. såframt utländsk beskickning här i

lfräga om ersättning i pengar eller naturaförmäner som sägs i första stycket för arbete som någon utfört för någon annans räkning titan att vara anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar hestämmelserna i 3 kap. 2 & andra stycket. Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan ersättning. som den för- säkrade harj'ätl frän en arbetsgivare. som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person. endast i fall då den försäkrade sysselsätts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medbor- gare. om svenska staten eller. där lönen härrör från utländsk juridisk person. en svensk juridisk person. som äger ett bestämmande inflytan- de över den utländska juridiska per- sonen. enligt av riksförsi'tkringsver- ket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensitmsavgi/"ten.

llänsyn skallej heller tas till lön eller annan ersättning frän främman- de makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbets- givare. som tillhör sådan beskick— ning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk med- borgare är bosatt i riket. om en utländsk beskickning här i riket

Prop. l980/8l:l78 Ntt varande lydelse

riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift tillförsäkringen för tilläggs- pension enligt 19 kap. ] sä.

Föreslagm lydelse

enligt av riksförsäkt'ingsverket god- tagen förbindelse har att svara för tilläggspettsionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses

säsom arbetsgivare.

För varje är. för vilket pensions- grundande inkomst fastställts för skall äng tillgodoräknas honom. I den

försäkrad. p en s i o n s po -

män pensionsgrundande inkomst härrör från inkomst av annat för— värvsarbete må dock pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade en- dast såvida tilläggspensionsavgift en- ligt 19 kap. 39" för året till fullo erlagts inom föreskriven tid. Utan hinder av att sådan avgiftsbetz'tlning icke skett skall pensionspoäng tillgo- doräknas den försäkrade för de häda är som närmast föregått det då pension vid bifall till ansökningen skulle börja utgå. Pensitmspoäng skall vidare alltid tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst härrö- rande frän inkomst som avses i 3 & första stycket d).

.ä

6;

För varje är. för vilket pensions- grttndande inkomst fastställts för en skall

äng tillgodoräknas honom. I den

försäkrad. p e n s i o n 5 p 0 -

män (len pensionsgrundande in-

komsten härrör från inkomst av annat förs-'ärvsarbete får dock pcn- sionspoäng tillgodoräknas den för- säkrade endast om tilläggspensions- avgift för äret till fullo erlagts inom fi'ireskriven tid. Utan hinder av att sådan avgiftsbetalning inte skett skall pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade för de båda är som närmast förcgätt det då pension vid bifall till ansökningen skulle börja utgä. Pensionspoäng skall vidare all- tid tillgodoräknas för pensionsgrun- dande inkomst som härrör frän inkomst som avses i 3 s första stycket

(1).

Pensionspoäng som i första stycket sägs är den pensionsgrundande inkomsten delad med det vid ärets ingång gällande basbeloppet. Pensions- poäng beräknas med två decimaler.

l-lar försäkrad ttndcr minst halva äret ätnjutit halv eller två tredjedelar av hel förtidspension enligt 13 kap. 2 5. skall han. utöver pensionspoäng enligt första stycket tillgodoräknas. om han ätnjutit halv förtidspension. hälften och. om han ätnjutit tvä tredjedelar av hel förtidspension. tvä tredjedelar av det poängmedeltal som avses i andra stycket av nämnda paragraf. Vad nu sagts skall icke gälla om pensionen enligt 6 kap. l 5 lagen (19761380) om arbetsskadeförsäkring är samordnad med livränta. Är endast en del av pensionen samordnad med Iivräntan. beaktas dock så stor del av poängmc-

5 Senaste lydelse l9791127.

Prop. l980/81zl78 16 Nu ! 'aran de lydelse Föreslagen lydelse

deltalet som svarar mot förhällandet mellan den del av pensionen. som icke är samordnad med livräntan, och pensionen.

llar försäkrad under olika tider av året atnjutit hel förtidspension. t'ä tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension. skall vid tillämpning av tredje stycket den pension som utgätt under den längsta tiden anses ha utgått under hela tiden. llar pensionerna utgätt under lika läng tid av året skall den för den försäkrade gynnsammaste bcräkningsgrunden tillämpas.

Oavsett bestämmelserna i denna paragrafskall försäkrad för är, varunder han fitnjutit förtidspensitm enligt 13 kap. 2 s. alltid tillgodoräknas lägst pensionspoäng motsvarande vad enligt nämnda paragraf skall antagas hava tillgodt'träknats honom för samma är.

7 s

Försäkrad äger göra anmälan om itndantagande från försäkringen så- vitt angår inkomst av annat förvärvs- arbete. Har sådant unt/antagande skett. skall vid beräkning av pen- simzsgrttndande inkomst för den för- säkrade för tid efter ingången a v året näst efter det då anmälan gjordes hänsyn icke tagas till inkomst av annat förvärvsarbete eller till del/Jen- sion som avses i 2 Så första stycket h).

Anmälan som i första stycket sägs mä återkallas av den försäkrade med verkan från nästa årsskifte. doek tidigast från det som inträffar sedan nndantttgandet ägt giltighet [ fem år. Har anmälan återkallats. äger den försäkrade ej ånyo göra dylik anmä- lan.

Anmälan eller återkallelse skall. där den försäkrade är omyndig. göras av förmyndare/t. som därvid har att visa att den försäkrade sam- tycker till åtgärden.

Anmälan av försäkrad. som är

" Senaste lydelse 1979:86.

Prop. 1980/81 : 178

Nu varande lydelse

gift. är tttan verkan. om icke ltans make samtycker till andantagande/. Är maken omyndig eller bortavaran- de. ankommer det på förmyndare eller god man att lämna samtycke. Särskilt samtycke är ej erforderligt. om den ft'irsäkradc är förmyndare eller god man för sitt make. l--'ägras samtycke. äger riksförsäkringsverket medgiva ttm'lantagandct, om särskil- da skäl ]i'ireligga.

17

Föreslagen lydelse

12 kap.

'?

Ålderspension utgör. där ej annat följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 st. för är räknat sextio procent av produkten av basbelop- pet för den månad. för vilken pen- sion skall utgivas. och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräk- nats den försäkrade eller. om pen- sionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton år. medeltalet av de femton högsta poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för mindre än trettio år. skall hänsyn tagas endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mot förhållandet mellan det antal år. för vilka pensionspoäng tillgodoräk- nats honom. och talet trettio.

l-lar ttndantagande enligt 11 kap. 75 ägt giltighet för den försäkrade. skall honom tillkommande ålders- pension utgöra sextio procent av så stor del av den i första stycket angivna produkten. som svarar mot förhållandet mellan det antal är, dock högst trettio. för vilka pen- sionspoäng tillgodoräknats den för- säkrade. oeh talet trettio ökat med

Ålderspension utgör. där ej annat följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 åå. för år räknat sextio procent av produkten av basbelop- pet för den månad. för vilken pen- sion skall betalas och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräk- nats den försäkrade eller. om pen- sionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton är. medeltalet av de femton högsta poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för mindre än trettio år. skall hänsyn tas endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mot förhållandet mellan det antal år. för vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom. och talet trettio.

Harpensionspoäng enligt 11 kap. 6 sf första stycket på grund av under- läten avgiftsbetalning inte tillgodo- räknats dcn försäkrade. skall hans ålderspension utgöra sextio procent av så stor del av den i första stycket angivna produkten. som svarar mot förhållandet mellan det antal är. dock högst trettio. för vilka pen- sionspoäng tillgodoräknats den för-

Prop. l980/81zl78 Nuvarande lydelse

ett för varje är. för vilket den försäk- rade till följd av umlantagandet icke tillgodoräknats pensionspoäng eller gattförlastig mer än en poäng. Ej mä med tillämpning av vad nu sagts talet trettio ökas till mer än femtio. l-"adi detta stycke stadgas skall äga motsva- rande tillämpning ifall dti pensions- poäng jämlikt ]! kap. (.) s* första stycket på grund av ande/läten avgiftshetalning icke tillgodoräknats den försäkrade.

Börjar ålderspension utgä tidigare än från och med den månad var- under den f("irsäkrade fyller sextio- fem är. skall pensionen minskas med fem tiondels procent för varje manad. som då pensionen börjar utgä äterstär till ingången av den månad varunder den försäkrade fyl- ler sextiofem är. Om pensionen bör- jar utgå senare än från och med sistnämnda månad. ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgä förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder: härvid mä hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången av den månad. under vil- _ken den försäkrade fyllt sjuttio år. och ej heller till tid. då den försäk- rade åtnjutit folkpension eller icke varit berättigad till tilläggspension i form av ålderspension.

Föreslagen lydelse

säkrade. och talet trettio ökat med ett för varje iir, för vilket den försäk- rade till följd av anderlåten avgiftsbe- talning inte tillgodoräknats pensions- poäng. Vid tillämpning av vad nu sagts får talet trettio ej ökas till mer än femtio.

Om äldcrspensionen börjar utbe- talas tidigare än från och med den månad varunder den försäkrade f_vl- ler sextiofem är, skall pensionen minskas med fem tiondels procent för varje månad. som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem är. Om pensionen börjar utgä senare än frän och med sistnämnda månad. ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad. som dä pensionen börjar utgä förflutit från ingången av den lnånad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid får hänsyn dock ej tas till tid efter ingången av den månad. da (len försäkrade fyllt sjuttio är. och ej heller till tid. då den försäkrade åtnjutit folkpension eller inte varit berättigad till tilläggspension i form av ålderspension.

13 kap.

257

Uppgår den försäkrades sjukpen- ninggrundande inkomst vid tidpunk-

7 Senaste lydelse l979:127.

Uppgär den försäkrades sjukpen- ninggrundande inkomst vid tidpunk-

Prop. l980/81 : 178 Nttt'arantft: f_i'delxe

ten för pensionsfallet lägst till ett belopp sotn motsvarar det vid ärets ingäng gällande basbeloppet. eller har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst tvä av de fyra är. som närmast föregått det är då pensionsfallet inträffar. skall för- tidspension utgä med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket. Detsamma skall gälla dä vid tid- punkten för pensionsfallet sjukpen- ninggrundande inkomst uppgående till belopp som nu sagts" icke fast— ställts. men skulle ha faststt'illts. därest den allmänna försäkringskas- san haft kännedom om samtliga de förhällandcn som skola ligga till grund för fastställandet.

Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspen- sion. som skulle tillkomma den för- säkrade. därest sådan pension skulle börja utgå från och med den manad varunder han fyller sextiofem är. Härvid skall älderspensionen beräk- nas under antagande att den försäk— rade för varje är från och med det då förtidspensionen börjar utgä till och med det då han uppnär sextiofyra års ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de pen- sionspoängtal. vilka tillgodoräknats honom under de fyra är som närmast föregått det är dä pensionsfallet inträffade eller. om pensionen däri- genom blir större. under samtliga är från och med det då han fyllt sexton år till och med det som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräk- ningen av nämnda medeltal bortses från de är intill ett antal av hälften.

19. Föreslagen lydelse

ten för pensionsfallet lägst till ett belopp som motsvarar det vid ärets ingäng gällande basbeloppet. eller har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst tvä är av de fyra är som närmast föregått det är då pensionsfallet inträffar. skall för- tidspension utgå! med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket. Detsamma skall gälla då vid tid- punkten för pensionsfallet den sjuk- penninggrundande inkmnslen inte har fastställts till en mir/unt belopp. den haft kännedom om samtliga de förhällan-

men så skulle ha skett, om allmänna försäkringskassan den som skall ligga till grttnd för fastställandet.

Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspen— sion. som skulle tillkomma den för- säkrade. om sådan pension skulle börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextiofem år. Härvid skall älderspensionen beräk- nas under antagande att den försäk- rade för varje år från och med det dä ft'örtidspensionen börjar tttgä till och med det då han uppnär sextiofyra års ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de pen- sionspoängtal. vilka tillgodoräknats honom under de fyra är som närmast föregätt det är då pensionsfallet inträffade eller, om pensionen däri- genom blir större. under samtliga är från och med det då han fyllt sexton år till och med det som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräk- ningen av nämnda medeltal bortses från de år intill ett antal av hälften.

Prop. ]980/81 :178 Nuvarande lydelse

för vilka pensionspoäng ej tillgodo- räknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf må ej utgå, om unt/antagande enligt 11 kap. 7 $$ ägde giltighet för den försäk- rade då pensions/rillet inträffade samt undantagandet tillika föranlett, att den försäkrade för något av de fyra närmastföregående åren gått förlus- tig mer än en pensionspoäng. Ej heller mä pension som nu sagts utgå, om den försäkrade vid sextiofem års ålder icke. kan komma iåtnjutande av ålderspension enligt 12 kap.

Föreslagen lydelse

för vilka pensionspoäng ej tillgodo— räknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf får ej utgå, om den försäkrade vid sextiofem års ålder inte kan bli berät- tigad till ålderspension enligt 12 kap.

15 kap.

Är försäkrad, som är svensk med- borgare. född under något av åren 1896—1914. skall vid tillämpning av 12 kap. 2 .5 första stycket talet trettio utbytas mot talet tjugu. Beträffande försäkrad som nu sagts ska!! 12 kap. lå andra stycket icke äga tillämp- ning.

Om försäkrad är svensk medbor- gare och född under något av ären 1915—1923. skall vid tillämpning av 12 kap. 2 & första och andra styckena talet trettio utbytas mot talet tjugu ökat med ett för varje år. som den försäkrade är född senare än är 1914; och skall för varje år. som den försäkrade är född senare än är 1914. ökning som i 12 kap. 2.5 andra stycket sägs ske med en tiondel av det antal är. för vilket den försäk— rade till följd av tuzdantagandet icke tillgodoräknats pensionspoäng eller gått förlustig mer än en poäng.

Om en försäkrad är svensk med- borgare oeh född under något av ären 1896—1914. skall vid tillämp- ning av 12 kap. 2.5 första stycket talet trettio utbytas mot talet tjugu. Beträffande en sådan försäkrad till- länzpas inte bestämmelserna i 12 kap. 2 å andra stycket.

Om en försäkrad är svensk med- borgare och född under något av ären 1915-1923. skall vid tillämp— ning av 12 kap. 2 5 första och andra styckena talet trettio utbytas mot talet tjugu ökat med ett för varje är som den försäkrade är född senare än är 1914. Dessutom skall för varje är född senare än är 1914. en ökning som i 12 är. som den försäkrade kap. 2 & andra stycket sägs ske med en tiondel av det antal är. för vilket den försäkrade till följd av underlå- ten avgiftsbetalning inte tillgodoräk- nats pensionspoäng.

Prop. 1980/81:l78

Nur-'arande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

Det pensionsbelopp. som först förfaller till betalning efter beviljan— de av förtidspension. skall minskas med den försäkrade tillkommande sjukpenning enligt denna lag i den mån pension och sjukpenning lta/(';'- pa på samma månad. Minskning som nu sagts skall ske även med sjukpen- ning som utgår enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk- ring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan f("ärfattning eller på grund av regeringens förord- nande. Beviljas förtidspensionen att utgå i omedelbar anslutning till sjuk- bidrag, skall minskning dock göras endast & belopp. varmed pensionen i anledning av ytterligare nedsättning av den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom förvz'irvsarbete överstiger sjukbidraget. I första hand minskas folkpension. Vad i detta stycke stad- gas om minskning av pension då sjukpenning har utgått gäller även när dagpenning enligt 165 arbets- (1966368) och särskilt vuxenstudicbidrag enligt 7 kap. studiestödslagen (1973z349) har utgått.

marknadskungörelsen

Har vid omprövning/'ämlikt 3 kap. 5 s' första stycket () befunnits att den försäkrade även efter det pensionen beviljats är berättigad att vid sjuk- dom uppbära sjukpenning. skall för dag, då hel sjukpenning utgivits. sjukpenningen föranleda minskning av pensionen endast i den män den

** Senaste lydelse 1979:1125.

ist"

Det pensionsbelopp som först för- faller till betalning sedan förtidspen- sion beviljats skall minskas med den sjukpenning den försäkrade har rätt till enligt denna lag i den män pen- sion och sjukpenning belöper pä samma månad. En sådan minskning skall ske även med sjukpenning som utgår enligt lagen (l97öz38tl) om arbetsskadeförsäkring eller motsva- rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande. Beviljas förtidspensionen att utgä i omedel- bar anslutning till sjukbidrag. skall minskningen dock göras endast på det belopp. varnted pensionen i anledning av ytterligare nedsättning av den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete överstiger sjukbidraget. I första hand minskas folk/verisionen. Vad i detta stycke föreskrivs om minskning av pensio- nen dä sjukpenning har utgått gäller även när dagpenning enligt 16.5 arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368) och särskilt vuxenstudiebidrag enligt 7 kap. studiestödslagen (1973: 349) har utgatt.

Om den omprövning som skall ske enligt 3 kap. 5 % första stycket I)) har lett till att den försäkrade även efter det att pensionen beviljats är berätti- gad att vid sjukdom uppbära sjuk- penning. skall för dag. då hel sjuk- penning utgivits. sjukpenningen för- anleda minskning av pensionen

Prop. 1980/81 :178 Nuvarande lydelse

överstiger vad som skulle hava utgått om sjukdomsfallet inträffat efter det pensionen beviljats.

Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämp- ning beträffande belopp. varmed förtidspension ökas i anledning av ytterligare nedsättning i den försäk- rades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom förvärvs- arbete.

77

Föreslagen lydelse

endast i den mån (len överstiger vad som skulle ha utgått om sjukdoms- fallet inträffat efter det pensionen beviljats.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar beträffande belopp som förtidspen- sionen ökas med. om den försäk- rades förmz'iga eller möjlighet att få inkomst genom förvärvsarbete _vtter- ligare nedsätts.

19 kap. 1 &”

Arbetsgivareskall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga socialförsäk- ringstwgtft till sjukförsäkringen. folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen utgår ä summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmäner i form av kost. bostad eller bil utgivit såsom lön eller, därfall som avses i 3 kap. 2 5 andra stycket sista punkten är för handen, annan ersättning för utfört arbete.

Avgift till försäkringen för tilläggs- pension utgår & summan av vad arbetsgivaren under året till arbetsta- gare hos honom i penningar eller nattlrtlföt'mäner i form av kost. bostad eller bil utgivit såsom lön eller. därj'all som avses i 1] kap. .? 5 andra stycket är för handen. annan ersätt- ning för utfört arbete. sedan från nämnda summa dragits ett belopp motst-'arande det vid årets ingång

9 Senaste lydelse 198035.

Om avgifter för finansiering av sjukfe'irst'ikringen. folkpensione- ringen och försäkringen för tilläggs- pension föreskrivs i lagen (0000-000) om socialavglfter.

Prop. 1980/81 :178 Nuvarande lydelse

gällande basbeloppet multiplieerat med det beräknade genomsnittliga anta/et arbetstagare hos arbetsgi- varen under året. Härvid skall arbets— tagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid. räknas såsom en arbetstagare ()('ll arbetsta- gare. som under året varit anställd i mindre omfattning. medrt't'knas i motsvaram'le män. Det atttal arbets- timmar per år som i allmän/tet skall anses motsvara full arbetstid faststäl- les av regeringen efter jörslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittli- ga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föran- leda därtill, må avgift beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt den- na paragraf skall hänsyn ieke tagas till arbetstagare. vars lön under året ej uppgått till femhundra kronor. Vad gäller sjukförsäkringen och folkpen- sioneringen skall vidare bortses från arbetstagare. SOm ieke är obligato- riskt försäkrad enligt lagen (ll/76.380) om arbetsskadeförst'ik- ring. eller. där fråga är om arbete som utfört-&” för annans räkning utan att anställning förelegat. frän arbets- tagare som varit bosatt utomlands och utfört arbetet utom riket. Såvitt angår försäkringen för tillt't'ggspen- sion skall hänsyn ieke tagas till arbetstagares lön eller ersättning i vad dö" för år " åk nat ä versti ger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för tillt'iggspension skall vidare bortses från arbetstagare. som

Föreslagen l vdelse

lx.) 'JJ

Prop. 1980/81:178 Nuvarande lydelse

vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare ifall då lön eller annan ersättning till ltonom antingen enligt 11 kap. .? .ö tredje eller fjärde st_vcket icke räknas säsom inkomst av anställning eller. om arbetstagaren icke är svensk med- borgare och ej heller är bosatt härstä- des. avser arbete utotn riket.

Avgift erlägges ick ef ör arbetstaga- res lön vid sjukdom eller ledighetftfir vård av barn eller med anledning av burns födelse till den del lönen mot- svarar sjukpenning ellerföräldrapen- ning. som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 10 55 eller 4 kap. 12 55. Avgift erlägges ej hellerför lön som arbetsgivare utgivit till barnför arbete utfört i hans förvt't'rvst'erksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaserittgen ellerför ersättning för vilken bet-*illningsavgtft erlagts enligt lagen (] 908.128 s. 1) om bevill- ningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Den som ltar utgivit ett bidrag som avses i 11 kap. 2 # första stycket m) skall erlägga avgift till försäkringen för tilläggspettsion som om bidraget hade utgjort lön från honom sotn arbetsgivare. Vid beräkningen av avgiften skall den som fått bidraget anses .sotn en arbetstagare sotn under hela året varit (inställd med full arbetstid.

Föreslagen l_vdelse

2 gm

Försäkrad. som vid utgången av visst är är inskriven hos allmän för- säkringskassa och ej f_vllt sextiofem år

'” Senaste lydelse. 1979:127.

.S'jukförsäkringen finansieras. för- utom genom avgifter som avses i I #. av stt'ttsmedel.

Prop. l980/8l : 178 Nuvarande lydelse

och ej ltellerföt' någon del av satttttta år ätnjutit hel förtidspension enligt detttta lag eller för hela året åtnjutit lte/ ålderspension enligt sattttna lag. skall för nämnda år till kassatt erläg— ga sjukföt'säkringsavgift undet'förutsättning att ltan under året haft inkomst av anttatföt'värt'sarbete enligt 3 kap. .? 5.

Vid beräkning av avgift enlig/jör- sta stycket äger 3 å andra och fjärde styckena satttt ] ] kap. 4 s motsvaran— de tilläntpning.

IQ 'J'l

Föreslagen lydelse

Statsbidrag lämnas ttted fem- tott procent av kostttaderna för sjuk— försäkt'ingsförtttätter. inberäknat försäkringens kostnader enligt lagen ( ] ()?—1.525) om ersättning för viss _ft't't'lelsekontro/letande verksam/tet

m. m.. satttt för förvaltning.

Statsbidrag lämnas vidare ttted fetntott procent av kostnaderna för den allmänna försäkringen för för- tttånet' enligt lagett (IOS/:”) om begränsning av läketnedelskostna- det". m. m.. sattt! för centrala studie- stödsnämttden ttted attledtting av att sådana återbetalnittgspliktiga studie- medel sattt belöper på en sttalerandes sjukperiod ett/igt stu(liestödslagett (IS/73.349] inte skall t'tterltetalas.

3 gl!

Försäkrad. som vid utgången av- visst är är ittskriven hos allmän för- säkringskassa. skall för nämnda är erlägga s 0 cia lfö rs ä k rings - a v g i f t till ring e n under förutsättning att ltatt

folkpensione-

under året haft inkomst av annat föt'värt'sat'bete enligt ll kap. 3 s'. Avgift erlägges dock ej av den sotn vid årets ingän g uppnått sextiofem års ålder och ej heller av den sotn för någon del av samma år åtnjutit hel förtidspension ett/igt dettna lag eller för hela året ätnjutit hel ålderspension enligt samma lag.

Vid beräkning av avgift enligtftft'r- sta stycket tages icke häns_vn till inkomst sotn för år räknat ej uppgått

” Senaste lydelse 19791127.

Folkpensioneringen finansieras. förutom genom tll-gifter sotn avses i 1 s". av statsmedel. om ej annat sär- skilt föreskrivits.

Prop. l980/81zl78 Nuvarande lydelse

till fettthundra kronor.

Försäkrad. för vilken för visst är fastställts pensionsgruttdande itt- kotnst på grundval av inkomst av attttatförvärvsarbete. skul/för nämn- da år erlägga tillägg s p e n - s i o ns (: vg ift a" den pensionsgrun- a'attde inkomsten. i vad detttta härrör från inkomst av annat förvärvsariw- lL'.

Avgift erlägges icke för inkomst. sotn avses i ll kap. 3 s första stycket (1).

Föreslagen lydelse

-t: 43

Avgift till sjukförsäkringen enligt 1 # eller sjukförsäkringsavgift enligt 2 55 skall utgå med tio och fem tion— dels procent av det belopp. varå (utgiften skall beräknas. För försäk- rad sotn på gruttd av undantagatule ett/igt ]] kap. 7.6 ej omfattas av sjukpenningft'irsr'ikrittgen eller ör vil- ken fe't'rsäkringen enligt 3 kap. ]] Si gäller ttted karenstid, beräknas dock avgift ett/igt .? .5 efter den lägre pro- centsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndig- het fastställer med hättsyn till den inverkan undantagamlet eller karens- tiden bedömes få på försäkringens utgtfter. lnflutna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskas- sorna till täckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmå- ner. inberäknat de kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss jödelsekontrol/erande l-*('rl(s'altl- het m. m.. sotn åvila kassorna. satnt jörft't't'valtning. till den del utgifterna

*: Senaste lydelse 198010”.

Avgiftsuttaget till fr'trsäkringen för tilläggspension skall vara så avvägt att avgifterna i förening med andra tillgängliga medel finansierar pett- siottsutbetalnittgar. förvaltningskost- under och andra utgifter för försäk- ringett satnt den fondering sotn behövs.

Beslut om avgiftsuttaget för ett visst år skall fattas senast under året dess- förinnatt. Riksförsäkringsverket skall vartfetnte årföreslå avgiftsuttag för nästföljande sju år, i den mätt uttaget ittte redan beslutats.

Prop. l980/8lzl78 Nuvarande l vile/se

icke täckas av statsbidrag enligt 7 s*. lnflttttta (utgifter skola även täcka de kostnader som uttder äret uppkom- mit för dett allmänna försäkringen för förmåner enligt lagen (19.34.1919) om kostnadsfria och prisncdsatta läkemedel m. m. samt för centrala studiesti't'dsnätttttden i anledning av att åtet'betalningspliktiga studieme- del, sotn belöpa på studerandes sjuk- period. enligt stut'liestödslagen ("If)73:349) icke skola återbetalas. till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligt 75 andra stycket. För reglering av över- oclt underskott skall finnas en fond, benämnd a lltn ä tt n a sju kfö r - s ä k rin gsfo n d e n . Regeringen fastställer grunderna för överföran- det av medel till och från fonden. Ifråga om sjöman som avses i l s* I mom. första stycket lagen (1958295) om sjömansskatt beräknas avgiften till sjukförsäkrittgen enligt procent- sats sotn regeringen eller. efter rege- ringens bemyndigande, myndighet fastställer. Prmentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mot för- hållandet mellan antalet svenska sjö- män och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmastföregått det år då procentsat- sen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en bruttodräktighet understigande trehundra registerton. Procentsatsen beräknas med två deci-

maler.

Föreslagen lvdelse

Prop. l980/8lzl78 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 11 än

Avg/ft till folkpensiotteringen ett- ligt] eller3 .Sskall utgå med åtta och fyra tiondels procent av det belopp. på vilket avgiften skall beräknas. ] fråga om sjöman som avses i I s” ! mom. första stycket lagen (195151295) om sjömansskatt INräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller. efter regering- ens bem_w1digande. myndighet fast- ställer med motsv.-'arande tillämpning av 4,5 andra stycket. Avgifterna till- föras staten.

A vgtft till försäkringen för tilläggs- pension enligt 1 5 samt tilläggsjwn- sionsavgtft enligt 3 s* skola utgå e ter en procentsats. som fastställes i sär- skild lag. Procentsatsen skall vara så avvägd att avgifterna i förening med andra tillgängliga medel förslå till bestridande av pensionsutbetalning- ar. för»'altningskostnader och andra försäkringen för tilläggspension åvi- lande utgifter ävensom till den fonde- ring som finnes erforderlig.

Beslut om den procentsats. som skall tillämpas för visst år, skall fattas senast under året dessförinnan. Riks- försäkringsverket åligger att vart fem- te är framlägga förslag beträffande procentsatserna under nästföljande sju år, i den mån uttaget icke redan beslutats.

De avgifter. som avses i första stycket. skola ingå till en fond. be- nämnd allmänn a pensions-

” Senaste lydelse 198():1039. ” Senaste lydelse 1979:12?.

Prop. 1980/8lzl78 tN-"uvaran de lydelse

fon de n . ttted vars tillgångar kost- ttaderttaförförsäkringenför tilläggs- pension skola bestridas.

Allmänna pensionsfomlen förval- tas enligt grunder som riksdagen fastställer särskilt.

Saknar annan arbetsgivare för sjö- man än redare fast driftställe i riket annorstädes än på fartyg. svarar redaren för att arbetsgivaren fullgör sitta förpliktelser enligt denna lag som om förpliktelserna ålegat reda- ren själv. Har redare till följd härav erlagt avgiftsbelopp. äger ltatt söka beloppet åter av sjötnannens arbetsgi-

vare.

'I];

Föreslagen lydelse

7.515

Statsbidrag utgår för varje år med femton procent av allmän för- säkringskassas utgifter för sjukför- säkringsförmåner. inberäknat de kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrolle- rande verksam/tet m. ut., som åvila kassan. sattt! för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för varje år med femton procent av de kostnader som under året uppkom- mit för den allmänna försäkringen för förmåner enligt lagen (IOS—1.519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.. satnt för centrala studiestödsnämnden i anledning av att återbetalningspliktiga studieme- del. som belöpa på studerandes sjuk- period. enligt stluliestödslagen (1973:349) icke skola återbetalas.

” Senaste lydelse 197921134.

Prop. 1980/81:178

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 ä' Förutom genom avgifter ett/igt I och 3 5.5 bestridas kostnaderna för folkpettsimterittgett av statsmedel. om ej annat särskiltföreskrivits.

() ål"

Om debitering oeh upphörd av avgifter enligt 1 55 sattt! av tilläggspen- sionsavgifter enligt 3 # ävensom angående befrielse i vissa fall från skyldighet att erlägga avgift av sist- ttätttnda slag gälla särskilda bestäm- tnelser.

10 5

Om debitering och uppbörd av sjukförsäkringsavgifter och avgtfter till folkpensioneringen enligt 2 och 3 så stadgas i uppbärdslagen.

Har försäkrad. som är pliktig att erlägga sjukförsäkringsavgtft enligt 2 s* eller avgift tilljblkpensioneringen enligt 3 s* avlidit skall 75 _6 I mom. kommunalskattelagen (19.28.1370) äga motsvarande tillämpning beträf- fande befrielse från skyldighet att erlägga sådan avgift.

11 å [ avräkning å de avgifter, som tillkomtna allmän försäkringskassa. äger kassan av statsverket erhålla förskott enligt de föreskrifter rege- ringen utfärdar.

20 kap. 4 S* Har någon genom oriktiga uppgif-

3.0

Har någon genom oriktiga uppgif-

ter eller genom underlinenhet att ter eller genom underlåtenhet att

”" Senaste lydelse l979:127.

l'rop. 1980/81:l78 Nuvarande lydelse

fttllgöra ltonottt åvilttttde uppgifts— ellcr anmälningsskyldighet eller att- ttorledes förorsakat att ersättning utgätt obehörigen eller med för högt belopp. eller har nägon eljest obehö- rigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och har han skä- ligen hort inse. detta. skall återbetal- ning ske av rad för mycket utbeta- lats. där ej i särskilt fall anledning föreligger att helt eller delvis eftergi- va återbetalningsskyldighet.

Har ålagts nagon enligt första stycket, mä vid senare utbetalning till honom i avräkning å vad för mycket utgått

äterbetalningsskyldighet

innehallas skäligt belopp. Avdrag å tilläggspension må tillika göras för oguldett tillt't'ggspensiottsavgift. såvi- da enligt 11 kap. (15 första stycket pensionspoäng som svarar mot avgiften tillgodoräknats den försäk- rade för det är som avgiften avser.

3 ] l-"r'ireslagen lydelse

fullgöra ett uppgifts- eller anmäl- ningsskyldighet eller pit annat sätt förorsakat att ersättning utgatt obe- hörigen eller med för högt belopp. eller har nägon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och har han skäligen bort inse detta. skall återbetalning ske av vad som för mycket utbetalats. om inte i särskilt fall anledning föreligger att helt eller delvis efterge återbetal- ttittgsskyldiglteten.

Har älagts någon enligt första stycket.får

äterbetalningsskyldighet

vid senare utbetalning till honom i avräkning på vad som för mycket utgatt innchällas ett skäligt belopp. Avdrag på tillz'iggspension får även göras för obetald egenavgift för till- läggspension. om enligt 11 kap. (tå första stycket pensionspoäng som svarar mot avgiften tillgodoräknats den fi'irsäkrade för det är som avgif— ten avser oavsett att avgiften inte erlagts.

14.5

Beträffande fullföljd av talan i vissa fall skall gälla vad därom är stadgat i författning som avses i ll kap. 4? eller 19 kap. 9 s* eller 109" första stycket. lfräga om besvär över beslut i ärende. som avses i 19 kap. 10 s* sista stycket skall vad som gäller beträffande besvär över beslttt enligt 15 55 ] tttotn. förordttingett om statlig ittkotttstskatt äga motsvarande till- lämptting.

Beträffande fullföljd av talan i vissa fall skall gälla vad därom före- skrivs i författning som avses i 11 kap. 4 &.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2. Äldre bestämmelser i 3 kap. 11 & gäller fortfarande för försäkrade för

Prop. 1980/8lzl78 32 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vilka undantagande enligt 11 kap. 75 i dess äldre lydelse ägt giltighet.

3. För försäkrade sotn är födda är 1923 eller tidigare och för vilka undantagande enligt 11 kap. 734 i dess äldre lydelse ägt giltighet. gäller fortfarande bestämmelsernai 12 kap. 2 äoch 15 kap. 1 äideras förutvarande lydelse. För försäkrz-tde som är födda är "1923 eller tidigare och för vilka sädant undantagande varit gällande under är 1981 gäller alltjämt äldre bestämmelser i 3 kap. 2 och 5 åå. 11 kap. 7 s. 13 kap. 2 & och 17 kap. 1 &. Anmälan som avses i 11 kap 7 9" första stycket i dess äldre lydelse fär utan hinder av andra stycket nämnda paragraf återkallas med verkan från och med ingängen av året näst efter det då anmälan har återkallats. Ny anmälan får inte göras.

4. Äldre bestämmelseri 11 kap. 2 och (» ss. 19 kap. samt 20 kap. 4 ägäller fortfarande i fräga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

5. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts av en bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

'.» '.»

Prop. 1980/81:l78

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976z380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19761380) om arbetsskadeförsäk- ringl

dels att 4 kap. 85? samt 7 kap. 3 och 4 åå skall upphöra att gälla. dels att 1 kap. 1 :$. 3 kap. 6 ä. 6 kap. 1 & samt 7 kap. 1 och 2 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 &

Den som f("itrvz'irvsarbetar är f("ärsäkrad för arbetsskada enligt denna lag. Försäkringen skall även gälla den som genomgår utbildning i den män utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter härom.

Annan förvärvsarbetande än ar- Annan förvärvsarbetande än ar- betstagare är försäkrad under förut- betstagare är försäkrad under förut- sättning att han är bosatt i Sverige sättning att han är bosatt i Sverige. och att undantagande från försäk- ringen för tilläggspension enligt 1 I kap. 7 sf lagen (196238!) om allmän

försäkring ej gäller för-horton].

3 kap. 6 sl

Sjukpenningunderlag utgöres av

1. för den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381 ) om allmän försäkring: .

hans sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. 25 nämnda lag.

2. för den som ej är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring men likvälhar inkomst av förvärvsarbete:

den inkomst som skulle ha utgjort sjukpenninggrundande inkomst för honom enligt 3 kap. 2 s nämnda lag. om han hade varit sjukpenningförsäk- rad. dock lägst 6 Otto.,kronor.

3. för försäkrad som avses i 1 kap. l å andra stycket eller som i annat fall genomgick yrkesutbildning när skadan inträffade:

hans livränteunderlag enligt 4 kap. .. Bestämmelserna i 4 kap. 8 59 äger. Sjukpenningunderlaget fär ej be-

1 Lagen omtryckt 1977264. 3 Senaste lydelse 1979:1165.

Prop. 1980/8lzl78 Nuvarande lydelse

motsvarande tillämpning i fråga om sjukpenningunderlag. Sjukpenning- underlaget får ej beräknas till högre belopp än som motsvarar sju och en halv gånger det basbelopp enligt 1 kap. 6 5 lagen om allmän försäkring som gällde vid årets början.

34

Föreslagen lydelse

räknas till högre belopp än som motsvarar sju och en halv gånger det basbelopp enligt 1 kap. 6 5 lagen om allmän försäkring som gällde vid årets början.

4 kap.

Inkomst som enligt 11 kap. 75 lagen (1962:381) om allmän försäk- ring har undantagits från försäkring- en för tilläggspension inräknas i liv- ränteunderlaget utan hinder av 3 kap. 25 första stycket fjärde meningen samma lag.

6 kap. 1 5

Är någon som har rätt till livränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt berättigad till folkpension eller tilläggspension i form av förtidspension eller familje— pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring med anledning av den inkomstförlust som har föranlett Iivräntan. utgår livräntan endast i den mån den överstiger pensionen.

Livrånta enligt 5 kap. till änka eller kvinna som avses i 5 kap. 6 5 utgår från och med den månad under vilken hon fyller 65 är endast i den mån hon ej har rätt till folkpension i form av ålderspension och tilläggspcnsion i form av änkepension med belopp som motsvarar en livränta som är beräknad på 65 procent av livränteunderlaget enligt 5 kap. 2 &. Bestämmelserna i 4 kap. 4 & tredje stycket har därvid motsvarande tillämpning.

Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt system för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.

Börjar undantagande från försäk- Om den försäkrade till följd av ringen för tilläggspension enligt ]] underlåten avgiftsbetalning ej har kap. 75 lagen om allmän försäkring att gälla efter det att arbetsskadan har inträffat, skall vid tillämpning av denna paragraf och 4 kap. 4 # hänsyn tagas till tilläggspension som skulle ha utgått om undantagande ej hade

tillgodoräknats pensionspoäng en- ligt 11 kap. 65 lagen om allmän försäkring för år efter det då arbets- skadan har inträffat, skall vid till- lämpning av denna paragraf och 4 kap. 45 hänsyn tas till den tilläggs-

Prop. 1980/8lzl78

Nuvarande lydelse

anmälts. Motsvarande skall gälla, om den försäkrade till följd av underlätcn avgiftsbetalning ej har tillgodoräknats pensionspoäng cn- ligt ll kap. 65 nämnda lag för år efter det då skadan har inträffat.

35. Föreslagen lydelse

pension som skulle ha utgått om avgift hade erlagts.

7 kap.

l 5 För finansiering av arbetsskade- försäkringen erlägges årligen avgif- ter enligt detta kapitel. För staten gäller särskilda' bestämmelser som meddelas av regeringen.

Om avgifter för finansiering av arbetsskadeförsäkringcn föreskrivs i lagen (0000:000) om socialavgtfter. För staten gäller särskilda bestäm- melser som meddelas av regering- en.

2.53

Arbetsgivare erlägger avgift på summan av vad han under året har utgivit som [ön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost. bostad eller bil eller, i fall som avses i 3 kap. 2 9' andra stycket sista meningen lagen ( I 962.381 ) om allmän försäkring, annan ersättning för infört arbete. Vid beräkningen av avgiften tages ej hänsyn till arbetsta- gare vars lön under året har understi- git 500 kronor.

3 Senaste lydelse 1979:653.

Avgiften till arbetsskadeförsäk- ringen skall utgå efter en procentsats som skall vara så avvägd att avgifter- na tillsammans med andra tillgängli- ga medel täcker

].

samt ersättningar på grund av obliga-

ersättningar enligt denna lag

torisk försäkring enligt lagen (I 916.235) om försäkring för olycks- fall i arbete. lagen (I929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar och lagen (1954:243) om yrkesskade- försäkring.

2. kostnader som föranleds av lagen ( ] 955.469) angående omregle- ring av vissa ersättningar enligt lagen den ]7juni 1916 (nr 235) om försäk- ring för olycksfall i arbete m.m.. lagen (1962.'303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av yrkesskada m. m. lagen (I967:919) om värdesäkring av yrkesskadeliv- räntor m.m. och lagen (1977.'268)

Prop. l980/81: [78

Nuvarande lydelse

A vgtft erlägges icke för arbetstaga- res lön vid sjukdom eller ledighet för vård av barn till den del lönen mot- svararsjukpenning eller föräldrapen- ning som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 # lagen om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit till barn för arbete utfört i hans fört'ärl-'s1.'erksamlzet [ de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttax- eringen.

Försäkrad som under äret har haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 .(5' lagen om alltnän försäkring erlägger avgift enligt de grunder som anges för sjukförsäk- ringsavgift i 19 kap. 2 # satnma lag.

3

Avgift utgår efter procentsats som fastställes i lag. Procentsatsen skall vara avvägd så att avgifterna tillsam- mans med andra tillgängliga medel täcker

]. ersättningar enligt denna lag samt ersättningar på grund av obliga- torisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycks- fall i arbetc. lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar och lagen (1954:243) om yrkesskade- försäkring.

2. kostnader som föranledes av lagen (1955:469) angående omregle- ring av vissa ersättningar enligt lagen

Föreslagen lydelse

om uppräkning av _vrkesskadelivrän- tor m. m..

3. förvaltaingskoslnader,

4. behövlig fondbildning. Med förvaltningskostnader enligt första stycket 3 avses omkostnader för riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas verk- samhet beträffande arbetsskade ör- säkringen. Den del av avgifterna som skall anses svara mot förvaltnings- kostnader fastställs genom särskild lag.

Beslut om procentsats och förvalt- ningskostnadsandel för ett visst år skall fattas senast under året dessför- innan. Riksförsäkringsverket skall vart femte år föreslå procentsats och förvaltningskostnadsandel för de sju följande åren. i den mån beslut ej redan har fattats.

ä

Prop. 1980/81 :178 Nuvarande lydelse

den l7jutti 1916 (nr 235) om försäk- ring för olycksfall i arbete m.m.. lagen (]9(i3.'303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av yrkesskada m. m.. lagen (1967.'919) om t-'t'irdesäkring av _vrkesskadeliv- räntor m.m. och lagen (197726?!) om uppräkning av _vrkesskadelivrän- tor m. m..

3. fört-'altningskostnader.

4. behövligfo/tdbildning. Med fört-'altningskostnader enligt första stycket 3 avses omkostnader för riksförsäkringst'erkets och de allmänna försäkringskassornas verk- samhet beträffande arbetsskadeför- säkringen. Den del av avgifterna som skall anses svara mot förvaltnings— kostnader fastställes genom särskild lag.

Beslut om procentsats och förvalt- ningskostnadsandel för visst år skall fattas senast under året dessförinnan. Riksförsäkringsverket skall vartfem- tc år föreslå procentsats och förvalt- nittgskostnadsandelför de sju följan- de åren. iden mån beslut ej redan har fattats.

4.5

Om debitering och uppbörd av avgift gäller särskilda bestämmel- ser.

A vgifternaföres till en fond, kallad arbetsskadeförsäkringsfonden, som förvaltas enligt grunder som riksda- gen fastställer särskilt.

Föreslagen lydelse

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. 2. Äldre bestämmelser i 1 kap. "1 5, 3 kap. 6 &. 4 kap. Sä och 6 kap. 1 & gäller fortfarande i fråga om skada som har inträffat före ikraftträdandet samt i fråga om försäkrade för vilka undantagande från försäkringen för

Prop. l980/81:178 38 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tilläggspension enligt lagen (1962381) om allmän försäkring äger giltighet efter ikraftträdandet. 3. Äldre bestämmelser i_ 7 kap. gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

Prop. 1980/81:178

4. Förslag till

39

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs att 4 & lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Vid tillämpning av 35 skall, då undantagande enligt 11 kap. 7.6 lagen om allmän försäkring gällt, hänsyn tagas till tilläggspension, som skulle ha utgått om undantagande ej ägt rum. Motsvarande skall gälla. då pensionspoäng enligt 1] kap. 65 första stycket lagen om allmän för- säkring på grund av underlåten avgiftsbetalning icke tillgodoräknats försäkrad.

Föreslagen lydelse

45

Vid tillämpning av 3å skall. då pensionspoäng enligt 11 kap. 6.6 första stycket lagen (1962:38] ) om allmän försäkringpa" grund av under- låten avgiftsbetalning icke tillgodo- räknats den försäkrade, hänsyn tas till den tilläggspension, som skulle ha utgått om avgift erlagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Har undantagande från försäkringen för tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gällt för försäkrad skall vid beräkning av pensionstillskott enligt 3 % hänsyn tagas till den tilläggspcnsion som skulle ha utgått om undantagande ej ägt

rum.

Prop. 1980/81:l78 40». ' 5 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1979z84) om delpcnsionsförsäkring'

Härigenom föreskrivs att 4, 13 och 21 55 lagen (1979:84) om delpensions- försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 i? För att någon skall vara försäkrad för delpension fordras vidare att han från och med det är då han fyllde 45 år har varit förvä'rvsvcrksam i sådan utsträckning att han för minst tio år har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst för tilläggspension enligt 11 kap. lagen (1962381) om allmän försäkring. Vid tillämpning av första stycket skall i förekommande fall tagas hän-

Vid tillämpning av första stycket skall i förekommande fall tas hänsyn

syn även till är. för vilket den för- värvsarbetande skulle ha tillgodo- räknats pensionsgrundande inkomst om han inte hade antnält undanta- gande från försäkringen för tilläggs-

även till är. för vilket den förvärvsar- betande skulle ha tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst om han inte hade underlåtit att erlägga till- läggspensionsavgift.

pension eller hade underlåtit att erlägga tilläggspcnsionsavgift.

13 5 För försäkrad som avses i 7 S' utgörs pensionsunderlaget av hälften av hans genomsnittliga förvärvsinkomst före arbetstidsminskningen. Överstiger den förvärvsinkomst. som han efter arbetstidsminskningen kan antagas tills vidare ha. hälften av den tidigare inkomsten. minskas pensionsundcrlaget med hänsyn härtill. Vidare tillämpas 8.5 och 9.5 andra stycket vid beräkningen av pcnsionsunderlaget.

Den försäkrades genomsnittliga förvärvsinkomst före arbetstids- minskningen beräknas med ledning av dels de pensionspoäng för till- läggspension som han har tillgodo- räknats för de närmaste tre åren före arbetstidsminskningen. dels det bas- belopp som gällde vid arbetstids- minskningen. Därvid skall tilläggas en pensionspoäng för varje år. Har inkomsten något är understigit vad som motsvarar en pensionspoäng för året. skall i stället tillgodoräknas

Den försäkrades genomsnittliga förvärvsinkomst före arbetstids- minskningen beräknas med ledning av dels de pensionspoäng för till- läggspension som han har tillgodo- räknats för de närmaste tre åren före arbetstidsminskningen, dels det bas- belopp som gällde vid arbetstids- minskningen. Därvid skall tilläggas en pensionspoäng för varje år. Har inkomsten något år understigit vad som motsvarar en pensionspoäng för året. skall i stället tillgodoräknas

Prop. l980/81:178 Nuvarande lydelse

motsvarande del av en pensionspo- äng. l förekommande fall skall tagas hänsyn även till pensionspoäng som den försäkrade skulle ha tillgodoräk- nats om han inte hade anmält undan- tagande från försäkringen för till- läggspensimt eller hade underlåtit att erlägga tilläggspensionsavgift.

41. Föreslagen lydelse

motsvarande del av en pensionspo- äng. l förekommande fall skall hän- syn tas även till pensionspoäng som den försäkrade skulle ha tillgodoräk- nats om han inte hade underlåtit att erlägga tilläggspensionsavgift.

För den som före arbetstidsminskningen under den ettärsperiod som avses i 3 &" endast förvärvsarbetade som anställd, som uppdragstagare eller som bådadera skall inkomsten före minskningen beräknas enligt 12 s. En förutsättning härför är att ersättningen vid inkomsttaxeringen är att hänföra till inkomst av tjänst.

21.5

För finansiering av delpensions- försäkringen erlägger arbetsgivare årligen avgift enligt de grunder som anges för soeialfr'irsäkringsavgift till sjukförsäkringen i 19 kap. I 54 lagen (I962:381) om allmän försäkring. Avgift erläggs med 0,50 procent av avgiftsunderlaget.

Den som under året har haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt I 1 kap. 3 # lagen om allmän försäkring erlägger avgift till delpen— sionsförsäkringen enligt de grunder som anges försocialförsäkringsavgtft till folkpensitmeringen i 19 kap. 39' samma lag och efter procentsats som anges i första stycket.

[ fråga om debitering och uppbörd av avgifterna gäller lagen ( I 959.552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. och uppbördslagen (1951-272). Av- gifterna skall ingå till en fond. som förvaltas av riksförsäkringsverket.

Om avgifter för finansiering av - delpensionsförsäkringen föreskrivs i lagen (OOOOJOOO) om socialavgifter.

]. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. 2. För den som har anmält undantagande från försäkringen för tilläggs—

Prop. 1980/81zl78 42 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

pension enligt lagen (1962:381 ) om allmän försäkring skall 4 och 13 så i deras äldre lydelse alltjämt gälla.

3. Äldre bestämmelser i 21 & gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

Prop. 1980/81:178

6. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.' dels att rubriken till lagen skall ha nedan angivna lydelse. dels att 1—4. 28 och 39 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.

Angående debitering och upp- börd av avgifter från arbetsgivare enligt lagen (1962381) om allmän lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. lagen (I960:77) om byggnadsforsknings— avgift. lagen (I970:742) om lönega- (197l:282) om lagen

försäkring,

rantiavgtft, lagen arbetarskyddsavgtft samt

(1973:372) om arbetsgivaravgtft till

och det kontanta arbetsmarknadsstödel skall gälla vad nedan stadgas.

arbetslöshetsförsäk ringen

Föreslagen lydelse

Lag om upphörd av vissa avgifter enligt lagen (0000:()()()) om socialav— gifter.

153

Angående debitering och upp— börd av avgifter från arbetsgivare enligt lagen (0000:000) om socialav— gifter skall gälla vad som föreskrivs nedan.

253

I denna lag förstås med arbetsgivaravgift: sum- man av arbetsgivarens avgifter enligt ] 5 första stycket;

avgiftsunderlag: belopp varå avgift. som avses i 1 & första stycket. skall beräknas för arbetsgi- varen:

utgiftsår: det kalenderår för

' Lagen omtryckt 1974938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z938. 3 Senaste lydelse 1977:283. 3 Senaste lydelse 1979:652.

I denna lag förstås med

avgiftsunderlag:detbelopp på vilket avgifter, som avses i l 5. skall beräknas för arbetsgivaren;

utgift s ä r : det kalenderår för

Prop. 1980/8] : 178 Nuvarande lydelse

vilket avgiftsunderlag skall bestäm- mas:

slutlig a vg i ft : arbetsgivarav— gift som påföres vid den årliga avgiftsdebiteringen för nästförcgå- ende utgiftsår;

preliminär avgift: belopp som enligt debitering skall erläggas eller eljest erlägges i avräkning på slutlig avgift;

kvarstående avgift: av- giftsbelopp som återstår att erlägga sedan preliminär avgift avräknats från slutlig avgift;

tillkommande avgift: ar- betsgivaravgift som skall erläggas enligt beslut om debitering fattat sedan den årliga avgiftsdebiteringen avslutats.

Såvitt gäller beräkning av avgifts- underlag för avgift till sjukförsäk- ringen, folkpensioneringen. försäk- ringen för tilläggspension och arbets- skadeförsäkringen samt för arbetar- skyddsavgift och arbetsgivaravgtft till arbetslös/tetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall med lön enligt denna lag förstås jämväl sådan ersättning, som enligt 3 kap. 2 .6 andra stycket sista punkten och 11 kap. 25 andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring anses såsom inkomst av anställning. Vad nu sagts äger dock icke tillämp- ning ifall där ersättningen utgått till utomlands bosatt person och avser arbete utom riket eller där bevill- ningsavgift erlagts enligt lagen (I908.'128 s. I ) om ber-'illningsavgif- ter för särskilda förmåner och rättig- heter.

44. Föreslagen lydelse

vilket avgtftsunderlaget skall bestäm- mas;

slutlig avgift:.sumtnanavde arbetsgivaravgtfter som en arbetsgi- vare påförs vid den årliga avgiftsde- biteringen för det nästföregående utgrftsåret;

preliminär avgift: det be- lopp som enligt debitering skall heta- las eller annars betalas i avräkning på den slutliga avgiften;

kvarstående avgift: det avgiftsbelopp som återstår att betala sedan den preliminära (utgiften av- räknats från den slutliga avgiften;

tillkommande avgift: den arbetsgivaravgift som skall betalas enligt ett beslut om debitering som harfattats sedan den årliga avgiftsde- biteringen avslutats.

Med lön förstås i denna lag det- samma som i lagen (0000:000) om socialavgtfter.

Prop. 1980/81zl78 Nu I'd/”(111110 lydelse

Ifråga om inkomst från fämansft'i- retag skola föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 s kommunal- skattelagen (1928.'37()) äga motsva- rande tillämpning vid beräkning av at-gi'ftsitnderlag.

Vad i 19 kap. () # lagen om allmän försäkring föreskrives om avgth som där avses äger motsvarande tillämp- ning pä annan avgift som upphäres enligt förevarande lag.

Föreslagen lydelse

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten. om inte annat framgår av omständigheterna.

Vid tillämpning av denna lag skall sådant bidrag som avses i I ] kap. 3 35 första stycket m) lagen om allmän försäkring anses som lön och den som utgivit bidraget sotn arbetsgiva-

re.

'.'—J

Avgiftsunderlag bestämmes av riksförsäkringsverkel och angives i hela hundratal kronor. så att över- skjutande belopp. som icke uppgår till llt'lt hundratal kronor. bortfal- ler.

A vgiftsuaclerlaget fastställs av riks- försäkringsverket och avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Avlider arbetsgivare, skall för det utgiftsår. dä dödsfallet inträffade. avgiftsunderlag bestämmas för dödsboet efter honom och avse både lön. som den avlidne utgivit, och lön. som utgivits av dödsboet.

494

Vid bestämmande av avgiftsun- derlag skall utöver vad som framgår av de i 1 .5 angivna författningarna gälla följande.

Värdet av naturaftlärmän i form av kost. bostad eller bil skall uppskattas efter regler. som fastställas av rege- ringen eller efter regeringens be-

4 Senaste lydelse 1979652.

Vid bestämmande av avgiftsun- derlaget skall värdet av naturaför- män i form av kost, bostad eller bil uppskattas efter regler. som _faststtlills av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av riksförsäkrings- verket. Värdet av bilförmän skall bestämmas enligt schablon på

Prop. 1980/8lzl78

Nuvarande lvdelse

myndigande av riksförsäkringsver- ket. Värdet av billörmän skall bestämmas enligt schablon på grundval av genomsnittliga faktiska kostnader för innehav av bilar i olika pris- och årsklasser vid en ärlig körsträcka i privat bruk om 1000 mil. Vad angår naturaförmän i form av kost och bostad åt arbetstagare, som avses i ] 5 första stycket lagen om sjömansskatt. skall dock värdet beräknas efter de grunder. enligt vilka motsvarande naturaförmäner till ombordanställt manskap som erlagt sjömansskatt värderas vid bestämmande av pcnsionsgrundan- de inkomst.

Avdrag för kostnader. som arbets- tagare haft att-av sin lön bestrida i anställningen. mä göras i den mån riksförsäkringsverket sä medgiver: Sådant ' endast om

medgivande må lämnas kostnaderna beräknas uppgå till minst en tiondel av lönen samt må avse arbetstagare i viss verksamhet eller, efter framställning av arbetsgivare, viss eller vissa arbets- tagare.

Ersättning för tjänstgöring i verk- skydd enligt 47 5 tredje stycket civil- försvarslagen (196074) skall i den mån ersättningen utgör eller motsva- rar dagpenning icke beaktas vid bestämmande av avgiftsunderlag.

46. Föreslagen lydelse

grundval av genomsnittliga faktiska kostnader för innehav av bilar i olika pris- och årsklasser vid en ärlig körsträcka i privat bruk om 1000 mil. Värdet av naturaförmän i form av kost och bostad åt sådana arbets- tagare som avsesi l ä 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjö- mansskatt skall dock beräknas efter de grunder. enligt vilka motsvarande naturaförmäner till ombordanställt manskap som erlagt sjömansskatt värderas vid bestämmande av pen- sionsgrundande inkomst.

28 s*

Arbetsgivaravgift, som appbäres av riksförsäkringsverket. skall. där verket ej medgivit annat betalnings- sätt. erläggas genom inbetalning till

5 Senaste lydelse 197611016.

Arbetsgivaravgift skall, om riks- försäkringsverket ej medger annat betalningssätt. betalas genom insätt- ning på verkets postgirokonto med

Prop. 1980/81:l78

Nuvarande lydelse

verkets postgirokonto medelst inbe- talningskort. vilka skola vara fogade vid räkning som avses i 27 å.1nbetal- ning medelst sådant kort sker kost— nadsfritt.

Avgiftsbelopp och räntor skola i den mån de inflyta eller utbetalas till arbetsgivare fördelas mellan avgif- ter, som avses i I .é' första stycket eller eljest uppbäras med tillämpning av denna lag. enligt följande:

preliminär avgift för visst utgifts- år. så som avgifterna ingå i summan av de under samma utgiftsår debite- rade preliminära avgifterna;

kvarstående avgift och överskju- tande preliminär avgift, så som avgifterna ingå i summan av motsva- rande slutliga avgifter;

tillkommande avgift och avgifts- belopp, som visst år återbetalas enligt 31 å. så som avgifterna ingå i summan av de slutliga avgifter som påförts vid närmast föregående årli- ga avgiftsdebitering; samt

47. Föreslagen lydelse

inbetalningskort som skall vara fogade vid räkning som avses i 27 %. Inbetalning med sådant kort sker kostnadsfritt.

Avgiftsbelopp och räntor skall i den mån de inflyter eller utbetalas till arbetsgivare fördelas mellan olika avgiftsändamäl enligt föl jande:

preliminär avgift för visst "utgifts- år, så som avgifterna ingåri summan av de under samma utgiftsår debite- rade preliminära avgifterna;

kvarstående avgift och överskju- tande preliminär avgift. så som avgifterna ingår i summan av mot- svarande slutliga avgifter;

tillkommande avgift och avgifts- belopp. som visst år återbetalas enligt 31 å, så som avgifterna ingåri summan av de slutliga avgifter som påförts vid närmast föregående årli- ga avgiftsdebitering; samt

särskild avgift och ränta, så som fördelning sker av det avgiftsbelopp, på vilket den särskilda avgiften eller räntan beräknats.

.. Sedan den årliga avgiftsdebite- ringen avslutats, skall influten preli- minär avgift för utgiftsåret ifråga omfördelas enligt de bestämmelser som gälla för kvarstående avgift.

Sedan den årliga avgiftsdebite- ringen avslutats, skall influten preli- minär avgift för utgiftsåret omförde— las enligt de bestämmelser som gäller för kvarstående avgift.

39%

Tilläggspensionsavgift enligt 19 kap. 3 54 lagen om allmän försäkring skall. med iakttagande av vad i 40 & sägs, debiteras och uppbäras i enlig- het med vad som stadgas i uppbörds- lagen.

Egenavgifter till försäkringen för tilläggspension skall. med iakttagan- de av vad som sägs i 40 å. debiteras och uppbäras enligt bestämmelserna i upphördslagen (1953-272).

Prop. l980/81 : 178 48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

Prop. l980/8lzl78

7. Förslag till

49

Lag om ändring i reglementet (1959z293) angående allmänna pen- sionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 åå reglementet (l959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall ha nedan angivna lydelse.

Nut-'arande lydelse

De penningmcdel, som enligt 19 kap. 5 ,(4 lagen (1962381) om allmän försäkring skall ingå till allmänna pensionsft'mden. skall på det sätt som nedan stadgas förvaltas av fyra särskilda styrelser. benämnda för- sta, andra, tredje och fjärde fondsty- relserna. Därvid får dock de medel som överförs till fjärde fondstyrel- sens förvaltning uppgå till högst 1 850 miljoner kronor.

2.5"

Det åligger riksförsäkringsverket att i fråga om avgifter till försäkring- en för tilläggspension överföra

]. till första fondstyrelsens för- valtning avgifter, som enligt 19 kap. I 55 lagen (196138!) om allmän för- säkring erläggas av staten, kommu- ner och därmed jämförliga samfäl- ligheter samt bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet äger ett bestämmande inflytande;

2. till andra fondstyrelsens för- valtning jämlikt nämnda lagrum inflvtande avgifterfrän andra arbets- givare än under 1 Sägs, som i genom- snitt för det år, varå avgifterna femtio helöpa. minst

arbetstagare;

sysselsätta

' Senaste lydelse l981:182. 3 Senaste lydelse 1979:1056.

Föreslagen lydelse

151

De penningmedel. som enligt 4 kap. 3 .5 lagen (()()()():()()0) om social- avgifter skall ingå till allmänna pen- sionsfonden, skall på det sätt som föreskrivs nedan förvaltas av fyra särskilda styrelser. benämnda för- sta. andra. tredje och fjärde fondsty- relserna. Därvid får dock de medel som överförs till fjärde. fondstyrel- sens förvaltning uppgå till högst 1 850 miljoner kronor.

Riksförsäkringsverket skall över- föra

1. till första fondstyrelsens för- valtning tilläggspensionsa)'gtfter, som erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfällighe- ter samt bolag, föreningar och stif- telser, i vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet har ett bestämmande inflytande;

2. till andra fondstyrelsens för- valtning tilläggspensionsavgifter, som erläggs av andra arbetsgivare än under ] sägs, vilka i genomsnitt för det år som avgifterna avser sysselsät- ter minst femtio arbetstagare;

Prop. 1980/81zl78 Nuvarmulc lydelse

3. till tredje fondstyrelsens för— valtning övriga avgifter enligt samma lagrum samt avgifter som erläggas jämlikt 19 kap. 3 5 lagen ()()(33381) om allmän försäkring; samt

4. till fjärde fondstyrelsens för- valtning medel. som av styrelsen rckvircrats hos riksförsäkringsver- ket och som avräknas på medel som belöpa pä de övriga styrelserna i förhållande till kapitalbehällningar- na enligt styrelsernas balansräkning- ar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Föreslagen lydelse

3. till tredje fondstyrelsens för- valtning övriga tilläggspensionsav- gifter; samt

4. till fjärde fondstyrelsens för- valtning medel. som av styrelsen rekvirerats hos riksförsi'ikringsver— ket och som avräknas pä medel som belöper pä de övriga styrelserna i förhållande till kapitalbehällningar- na enligt styrelsernas balansräkning- ar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall jämväl hänföras avkastning av de av styrelsen förvaltade medlen. Av avkastningen varje år av de medel fjärde fondstyrelsen förvaltar skall dock, efter avdrag av sädana kostnader som anges i 3 5 andra stycket, fyra femtedelar överföras till de övriga fondsty- relsernas förvaltning i förhållande till de avräkningar som har skett enligt första stycket 4 till och med det är som avkastningen avser.

4 53

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna skall bestå av nio och fjärde fondstyrelsen av tolv ledamöter, vilka alla förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företrä- der kommunerna och landstingskommunerna. och tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare:

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgi me. en efter förslag av sammanslutning. som företräder konsu— mentkooperationen. och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare:

i tredje fondstyrelsen tvä efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare. fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsta- gare och tvä efter förslag av sam- manslutningar. som företräder per- soner vilka erläggcr avgifter enligt 19

3 Senaste lydelse 1981182.

i tredje fondstyrelsen tvä efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsta- gare och tvä efter förslag av sam- manslutningar, som företräder per- soner vilka erlägger egenavgifter för

Prop. l980/81:178 51 Nuvarande lydelse Föreslagen lyric/su

kap. 3 s* lagen (196138!) om allmän tillr'iggspr'nsion; samt förnya/(ring; samt

i fjärde fondstyrelsen tvä efter förslag av sammanslutning. som företräder kommunerna. tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare och fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare.

Avge-s inte förslag. förordnar regeringen ändå ledamöter. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga. har i riket bosatta svenska medborgare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

U| IJ

Prop. l980/81zl78

8. Förslag till Lag om ändring i reglementet ('l961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder

Härigenom föreskrivs i fråga om reglementet (_l9blzle) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonderl

dels att i Slå ordet "arbetsskadeförsäkringsfonden" skall bytas ut mot "arbetsskadefonden".

dels att 1 och ?. så skall ha nedan angivna lydelse.

Nut-'arana'e lydelse Föreslagen lydelse

1 ål

Folkpensioneringsfonden. arbets- Folkpensioneringsfonden. arbets- Skadcförsiikringsfonden, särskilda skadcfonden, särskilda yrkesskade- yrkesskadefonden. fonden för frivil- fonden. fonden för frivillig yrkesska- lig yrkesskadeförsäkring. samt de deförsäkring, delpcnsionsfonden fonder, som avses i22 kap. lagen om samt fonden för den frivilliga pen- allmän försäkring och i 75 lagen sionsförsäkringenskallpå sätt nedan (1975-380) om delpensionsförsäk- föreskrivs förvaltas av fondfullmäk- ring, skola på sätt nedan stadgas tige. förvaltas av fondfullmäktige.

2 %? Arbetsskadefömäkringsfondens Arbetsskadefondens inkomster ut- inkomster utgöras av görs av avgifter enligt 7 kap. lagen arbetsskadeavgtfter enligt lagen (1976:38()) om arbetsskadeförsäk- (0000:000) om socialavgifter; ring;

återbetalda belopp enligt lZå andra stycket lagen om försäkring för olycksfall i arbete och 51 å andra stycket lagen om yrkesskadeförsäkring:

bötesmedel enligt 34 å lagen om försäkring för olycksfall i arbete; kapitalbelopp. som inflyta vid inköp i riksförsäkringsverket av livräntor enligt 10 5 lagen angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete eller på grund av verkets övertagande jämlikt 35 & lagen om försäkring för olycksfall i arbete samt 54 och 55 && lagen om yrkesskadeförsäkring av annan åvilande skyldighet att utgiva ersättning i anledning av olycksfall eller sjukdom; samt

räntor och annan avkastning. Arbetsskatleförsäkringsfondens Arbetsskadefondens utgifter ut- utgifter utgöras av ersättningar och görs av ersättningar och andra kost- andra kostnader. som i anledning av nader, som i anledning av inträffade 1 Senaste lydelse av 9 '$ 1977273. 3 Senaste lydelse 19771273. 3 Senaste lydelse l977:273.

Prop. l980/81:l78

Nuvarande lydelse

inträffade skadefall skola utbetalas av riksft'ärsäkringsverket eller allmän försäkringskassa pä grund av obliga- torisk försäkring enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete. lagen om försäkring för vissa yrkes- sjukdomar. lagen om krigsförsäk- ringför ombord ä fartyg tjänstgöran- de personer. lagen om yrkesskade- försäkring. lagen omkrigsförsäkring för sjömän m. fl. och lagen om arbetsskadeförsäkring. ävensom kostnader för omreglering. förhöj- ning. uppräkning och värdesäkring av ersättningar enligt dessa lagar; ersättningar. som skola utbetalas av riksförsäkringsverket på grund av övertagande jämlikt 10 5 lagen angå- ende ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete. 35?" lagen om försäkring för olycksfall i arbete samt 54 och 55 åå lagen om yrkes- skadeförsäkring av annan ävilande ersättningsskyldighet:

kil ',»)

Föreslagen lydelse

skadefall skall utbetalas av riksför- säkringsverket eller allmän försäk- ringskassa på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen om försäk- ring för olycksfall i arbete. lagcn om försäkring för vissa yrkessjukdomar. lagen om krigsfiiirsäkring för ombord ä fartyg tjänstgörande personer. lagen om yrkesskadeförsäkring. la- gen om krigsförsäkring för sjömän m. fl. och lagen om arbetsskadeför— säkring. ävensom kostnader för omreglering. förhöjning. uppräk- ning och värdesäkring av ersättning- ar enligt dessa lagar;

ersättningar, som skall utbetalas av riksförsäkringsvcrket på grund av övertagandejämlikt lll ålagen angä- ende ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete. 35å lagen om försäkring för olycksfall i arbete samt 54 och 55 åå lagen om yrkes- skadeförsäkring av annan ävilande ersättningsskyldighet;

belopp. som av riksförsäkringsverkct eller eljest återbetalas på grund av att för mycket influtit till verket i avgift som i första stycket sägs:

belopp. som skola utbetalas för bestridande av förvaltningskostna- der enligt 7 kap. 35 andra stycket lagen om samt

arbetsskadeft'irsäkring:

belopp. som skall utbetalas för finansiering av förvaltningskostna- der enligt 7 kap. 2.5 andra stycket lagen om arbetsskadeförsäkring. samt

belopp, som utbetalas till följd av vad nedan i 335 stadgas.

]. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

Prop. 1980/81 :178 54

9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1959z551) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 a & lagen (1959z551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkringl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

321352

Pensionsgrundande inkomst be- höver icke fastställas om pensions- poängen beräknad enligt ll kap. 6 s* första och tredje styckena lagen (l962138l) om allmän försäkring skulle pensionspoäng som avses i sista uppenbarligen understiga stycket samma paragraf och tilläggs- pensionsavgift enligt 19 kap. 3 5 nämnda lag ej heller skall påföras den försäkrade för året.

Pensionsgrundande inkomst be- höver inte fastställas om pensionspo- ängen beräknad enligt 11 kap. 6.5 första och tredje styckena lagen (1962:381) om allmän försäkring uppenbarligen skulle understiga pensionspoäng som avses i sista stycket samma paragraf och tilläggs- pensionsavgift ej heller skall påföras den försäkrade för året.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

1 Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 197611015. 2 Senaste lydelse l979zl'28.

Prop. l980/81:178

10. Förslag till

55

Lag om ändring i lagen (l979:648) om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980—1984 till försäkringen för tilläggspension

Härigenom föreskrivs att lagen (1979:648) om procentsatser för uttag av avgift under ären 1980—1984 till försäkringen för tilläggspension skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Enligt riksdagens beslut före- skrivs. att den i 19 kap. 5.6 lagen (1962:38]) om allmän föm'äkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggs- pension skall utgöra 12,00 procent för år 1980, 12.25 procent för är 1981, 12,50 procent för år 1982. 12,75 procent för är 1983 och 13,00 procent för år 1984.

Föreslagen lydelse

Enligt riksdagens beslut före- skrivs. att procentsatsen för uttag av tilläggspcnsionsavgift skall utgöra 12.00 procent för är 1980. 12.25 procent för är 1981 . 9,40 procent för år 1982. 9,60 procent för år 1983 och 9,80 procent för år 1984.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

Prop. 1980/81zl78

11. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979z649) om procentsats för uttag av avgift under åren 1980—1984 till arbetsskadeförsäkringen

Härigenom föreskrivs att lagen (1979:649) om procentsats för uttag av avgift under åren 1980—1984 till arbetsskadeförsäkringen skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Enligt före- skrivs, att den i 7 kap. 3.6 lagen (l976:380) om arbetsskadeförsäk- ring nämnda procentsatsen för uttag avförsäkringsavglfl skall utgöra 0,60 procent för åren 1980—1984 och att 1/30 av försökringsavnglerna skall

riksdagens beslut

anses svara mot förvaltningskostna- der.

Föreslagen lydelse

Enligt skrivs. att procentsatsen för uttag av arbetsskadeat-gift skall utgöra 0.60 procent för åren 1980—1984 och att '1/30 av avgifterna skall anses svara

riksdagens beslut före-

mot förvaltningskostnader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

Prop. l980/81zl78 57

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 198 1 412-05

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Friggebo. Mogard. Dahlgren. Åsling. Söder, Krön— mark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Danell. Petri. Eliasson

Föredragande: statsrädet Söder

Lagrådsremiss om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m. m.

»

1 Inledning

För finansieringen av socialförsäkringarna m. fl. ändamål betalar arbets- givare och uppdragsgivare arbetsgivaravgifter. De mer betydande arbetsgi- varavgifterna motsvaras för egenföretagare m. 11. av egenavgifter.

I några avseenden överensstämmer inte beräkningsgrunderna för de olika avgifterna. bl. &. när det gäller underlaget för avgiften till tilläggspensitme- ringen (ATP-avgiften) jämfört med underlaget för övriga avgifter. Jag har i min anmälan till propositionen 1980/81120 om besparingar i statsverksamhe- ten. m. m. framhållit det som angeläget att ett slutligt förslag till ett nytt, enhetligt system för debitering och uppbörd av socialförsäkringsavgifter utformas (prop. 198t)!81:20 bil. 4 s. 16).

Jag avser att i det följande ta upp denna fråga och vissa frågor som har samband därmed.

En redogörelse för gällande avgiftsbestämmelser bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Pensionskommittenl har i betänkandet SOU 1977:46, Pensionsfrågor m. m.. lagt fram förslag till bl. a. enhetligare regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter. En sammanfattning av betänkandet i dessa frågor bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

' ('S l97U:4(l) Ledamöter presidenten Liss Granqvist. ordförande. riksdagsledamöter— na Alvar Andersson och Britta Bergström. departementsrädet Gustav Jönsson, riksdagsledamöterna Göran Karlsson och Ivar Nordberg samt f. riksdagsledamoten Carl Göran Regnéll.

Prop. 1980/81 : 178

'Jl OC

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av kammarrätten i Jönki'äping. socialstyrelsen. riksförsäkringsverket. statens handikappräd. riksskatteverkct. statskontoret. riksrevisionsverket. dävarande statens avtalsverk. dävarande statens personalpensitmsverk. försäkringsinspektio- nen. arbetsmarknadsstyrelsen. statens im'ant'lrarverk. statens kulturräd. konstnärsnämnden. styrelsen för Sveriges författarfond. länsstyrelserna i Stockholms. Östergötlands. Skaraborgs och Örebro län. Svenska kommun- förbundet. Landstingsförbundet. Landsorganisationen i Sverige (ILO). 'l'jänstemännens centralorganisation (TCO.). Centralorganisationen SACO.-" SR. Svenska arbetsgivareföreningen (SAI-"). Lantln'ukarnas riksförbund. Sveriges hantverks- och industriorganisation. Sveriges industriförbund. Svensk industriförening. Svenska företagares riksförbund. llandikappför- bundcns centralkommitté. De handikappades riksförbund. Pensionärernas riksorganisation. Sveriges folkpensionärers riksförbund. Försäkringskasse- förbundet. Svenska Personal-Pensitmskassan. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Folksam. Kommunernas pensionsanstalt, Kooperationens pensionsanstalt. Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd. Utlandssvenskarnas förening. ILO-kommittén och Statens räd för byggnads- forskning.

Vissa remissinstanser har bifogat yttranden som de har inhämtat. Yttranden har dessutom kommit in från Föreningen Auktoriserade Reviso- rer. Ensamstäendes lntresseorganisation. Sveriges advokatsamfund. Opi— nionsgruppen För Rättvisa Ät Pensionärer samt Immigrant-Institutet.

En sammanställning av remissyttrandena i de frägor som nu behandlas bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

2 Allmän motivering 2.1 Allmänna utgångspunkter

Arbetsgivare och uppdragsgivare betalar arbetsgivaravgifter för finansie- ringen av socialfi'n'säkringarna m. t1. ändamal. Det finns f. n. ett dussintal olika arbetsgivaravgifter där uttagen i princip grundas på storleken av utgivna löneförmäner. Egenföretagare m. fl.. som har inkomster av annat fi.")rvärvsarbete än anställning. betalar egenavgifter. som motsvarar de ekonomiskt mer betydande arbetsgivaravgifterna. nämligen avgifterna till ATP. sjukförsäkringen. folkpensioneringen. delpcnsioneringen. barnom- sorgen samt arbetsskadeförsäkringen. Arbetsgivaravgifterna och egenavgif- terna inbringar f. n. drygt 711 miljarder kr. årligen. varav arbetsgivarzwgif- terna svarar för drygt 95 Ci .

De olika avgifterna beräknas i princip var för sig enligt särskilda bestämmelser i lagen (l9t12z381) om allmän försäkring (AFL) och i en rad andra författningar. l-"örfarandct vid debitering och upphörd regleras i fråga om arbetsgivaravgifterna i en särskild lag och beträffande egenavgifterna i

'Jl sC

Prop. 1980/81 : l78

uppbördslagen (ll/353272). Till följd av spridningen av de materiella bestämmelserna på en mångfald författningar är avgiftssystemct svart att överblicka.

Även om reglerna för de olika avgifterna ("werensstämmer i de flesta avseenden. måste ändå flera skilda avgiftsunderlag fastställas vid debitering— en. Flertalet avgifter beräknas pä hela lönesumman eller hela inkomsten av annat förvärvsarbete. Avgiften till ATP skiljer sig därvid pa ett mera väsentligt sätt frän övriga avgifter. eftersom den inte beräknas på hela lönesumman eller förvärvsinkomsten. Arbetsgivaravgiften till ATP beräk- nas sålunda på den del av utgiven lön som för arbetstagare och år ligger mellan det vid årets ingång gällande basbeloppet och 7.5 gånger detta belopp. Vid beräkningen görs därför ett basbeloppsavdrag och i vissa fall ett maximeringsavdrag. Motsvarande regler gäller för egenavgiften till ATP.

Arbetsgivare och egenföretagare är skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att fastställa avgiftsunderlagen. Egenföretagarna länmar uppgif- terna i självdeklarationen. medan arbetsgivarna gör det i särskild ordning. Främst arbetsgivare med mer än tio anställda belastas av en förhållandevis omfattande och stundom komplicerad uppgiftsskyldighet. Debiteringsarbe- tet är likaså tidsödande och inrymmer åtskilliga kontrollproblem.

[ olika sammanhang har påtalats ni'idvändigheten av ett enklare och effektivare system för debitering och uppbörd av avgifterna till socialförsäk- ringen m. m. Det har därvid framhållits att en förutsättning för att den önskade rationaliseringen av avgiftsadministrationen skall kunna komma till stånd är att de materiella avgiftsreglerna görs enhetligare och enklare.

Mot denna bakgrund har pensionskontmitten gjort en översyn av avgiftssystcmet inom socialförsäkringen. Kommittén har lagt fram förslag om enhetligare regler för beräkning av socialförsäkringsavgifterna. Kommit- téns målsättning har varit att vid ett beloppsmässigt oförändrat avgiftsuttag fä till stånd enhetligare och mer lättillämpade regler för avgiftsberäkningen.

Kommitténs genomgång visar att de väsentliga skiljaktighetcrna i nuva- rande avgiftsregler består i de bcgränsningari avgiftsskyldigheten som knyter an till arbetstagares och egenföretagares alder liksom de speciella — sinsemellan olika — begränsningar som gäller vid beräkning av ATP-avgift och byggnadsforskningsavgift samt i fråga om uppdragsgivares avgiftsskyl- dighet. Kommittén föreslår på samtliga dessa punkter en enhetlig regle- ring.

Sammanfattningsvis föreslår kommitten följande ändringar av reglerna för socialft'örsäkringsavgifter.

]. De nuvarande basbelopps- och maxinteringsavdragcn slopas vid beräkning av ATP-avgiften. ATP-avgiften tas ut proportionellt på i princip hela den utgivna lönesumman resp. nettoinkomsten av rörelse eller jordbruksfastighet. Procentsatsen för avgiftsuttaget sätts ned med hänsyn till denna utvidgning av avgiftsunderlaget.

2. En gemensam övre åldersgräns införs för uttag av arbetsgivar— och

Prop. 1980/8lzl78 (ul)

egenavgifter.

3. Den särskilda byggnadsforskningsavgiften avskaffas.

4. Uppdragsgivare blir skyldiga att erlägga samma avgifter som arbetsgi- vare.

5. Möjligheten till undantagande från ATP avskaffas. De personer som omfattas av övergångsbestämmelscrna inom ATP och som har ett gällande undantagande från ATP skall dock ocksä i fortsättningen ha möjlighet att stå utanför försäkringarna om de så önskar.

6. De materiella reglerna för beräkning av avgifterna förs samman i en gemensam lag. Kommitténs målsättning att söka åstadkomma enhetligarc och enklare regler för avgiftsberäkningen har vunnit allmän anslutning vid remissbehand- lingen även om de materiella förändringar som föreslås föranleder diskussion bland remissinstanserna. Arbetsgivarorganisationerna framhåller — med hänVisning främst till den tidsåtgång och de administrativa kostnader som nuvarande system medför för arbetsgivarna — vikten av en förenkling av reglerna. De administrativa myndigheterna understryker betydelsen av förenklingar i systemet från rationaliserings-. kontroll- och informationssyn- punkt. Flertalet remissinstanser som yttrar sig i frågan anser också att kommitténs förslag innebär betydande administrativa fördelar. Jag anser i likhet med kommittén att cnhetligare och enklare regler för avgiftsberäkningen bör åstadkommas. Fördelarna med ett sådant system är. som jag anförde i min anmälan till prop. [WC,-81:20, bl. a. följande. Avskaffandct av basbelopps- och maximcringsavdraget samt den tidsre- dovisning detta system förutsätter medför väsentliga administrativa lättna- der. Förslaget innebär även i övrigt förenklingar. Den mångfald av regler som f. n. finns på området kan ersättas med färre och mer entydiga regler. Detta bör leda till en större överblickbarhet och väsentliga administrativa förenklingar för arbetsgivarna. vilkas uppgiftslämnande skulle kunna minskas betydligt. Dessutom skulle myndigheternas debiteringsrutiner bli enklare och kontrollen av avgiftsuttaget underlättas. Förenklingen av reglerna för avgiftsberäkningen är en viktig förutsättning för den av DEMA-utredningen (riksförsäkringsverkets utredning angående decentralisering av manuella funktioner inom avgiftssystemet: Rapport mars 1978) föreslagna decentraliseringen från riksförsäkringsverket till de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelserna av debitering resp. uppbörd av arbetsgivaravgifter. Den preliminära arbetsgivaravgiften debiteras f. n. på de inkomstuppgif- ter som ligger till grund för beräkning av den slutliga avgiften under nästföregående år uppräknade med hänsyn till den beräknade allmänna löneökningen t.o.m. det aktuella inkomstårct. Trots denna uppräkning innebär det nuvarande systemet att betydande belopp i arbetsgivaravgifter betalas in med upp till två års eftersläpning. I den reviderade finansplanen 1980 framhölls att den preliminära uppbörden av arbetsgivaravgifter på

Prop. l980/81:178 " 6l

längre sikt borde ktlnna knytas till den lönesumma som redovisas i samband med källskatteredovisningen (prop. l979/8tl:15tl bil. 1 s. 21). Därigenom skulle i princip nästan all eftersläpning kunna upphöra. Den föreslagna förenklingen av avgiftsberäkningen underlättar en sådan omläggning av dcbiterings— och uppbördssystemet.

Som tidigare nämnts skiljer sig ATP-avgiften enligt nuvarande regler från övriga avgifter genom att den inte beräknas på hela bruttolönesumman resp. hela förvårvsinkomsten. Beträffande avdragen från bruttolönesumman är man hänvisad till beräkningar som görs av arbetsgivarna. bl. a. över den arbetade tid som en utbetald lön hänför sig till. lVlyndigheternas möjligheter att kontrollera de uppgifter som arbetsgivarna lämnar härvidlag är i praktiken mycket begränsade. Dagens regelsystem ger således möjligheter till felaktigt eller missledande uppgiftslämnande. Ett genomförande av kommitténs förslag innebär att dessa möjligheter tas bort. Det blir också möjligt att på ett effektivt sätt samordna kontrollen på avgiftsområdet med skattekontrollen.

lnkomsterna till socialförsäkringen kan förväntas öka bl. a. till följd av att möjligheterna att undandra sig inbetalning av avgifter minskar. Härtill kommer rationaliscringsvinster för såväl företag som myndigheter genom att de administrativa rutinerna kan förenklas. Genom att uppenbara möjlighe- ter till avgiftsundandragande för mindre nogräknade företagare undanröjs främjas också sundare konkurrensvillkor i näringslivet.

Det bör här nämnas att kommitténs förslag mött vissa erinringar. Ett borttagande av basbelopps- och maximeringsavdragen vid fastställande av avgiftsunderlaget för ATP-avgiften innebär att sambandet mellan avgifter och förmåner försvagas. Vidare kan ett genomförande av förslaget leda till omfördelningseffekter och marginalcffekter. Beräkningar som redovisas i det följande visar emellertid att effekterna av en omläggning blir förhållan- devis obetydliga för de avgiftsskyldiga och att de kan kompenseras genom åtgärder på skattesidan. Jag har därför gjort den ava-'ägningen att dessa crinringar inte bör utgöra hinder mot den av andra skäl angelägna reformen av avgiftssystcmet.

Jag förordar således en övergång till ett system för socialförsäkringsavgif- ter i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari l982.

Genomförs de regler som nu föreslås blir det möjligt att gå vidare på vägen att införa ett effektivare debiterings- och uppbördssystem. Som tidigare antytts bör den preliminära uppbörden av arbetsgivaravgiftcr kunna knytas an till den lönesumma som redovisas i samband med källskattcrcdovisningen eller på något liknande sätt anknytas till de löner som löpande utbetalas. Detta kräver emellertid omfattande ändringar i nuvarande författningar om debiteringsförfarandet. Dessutom behövs en genomgripande omställning av de administrativa rutinerna samt en noggrann information till arbetsgivarna. Vidare måste problemen beaktas för de arbetsgivare som vid en övergång har

Prop. l980/8l : 178 (32

mera betydande kvarstående avgifter enligt det gamla uppbördssystemet.

En dcccntrillisering av debitering och uppbörd till de lokala skattemyn- digbeterna och länsstyrelserna bör också kunna ske i samband med den nyss förutskickadc omläggningen eller något år därefter.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört anser jag det angeläget att snarast möjligt få de närmare frågorna kring ett effektivare debiterings- och uppbi'irdssystem för arbetsgivaravgifter utredda. Jag avser därför att senare återkomma till regeringen i den frågan.

.lag övergår härefter till att närmare behandla de olika huvudpunktermi i

pensionskommitténs förslag.

2.2 Basbelopps— och maximeringsavdrag vid beräkning av A'l'P-avgiften

Som tidigare nämnts beräknas ATP-avgiften f. n. på den del av utgiven lön som för arbetstagare och år ligger mellan det vid årets ingång gällande basbeloppet och 75 gånger detta belopp. Egenavgiften till ATP (tilläggs- pensionsavgiften) beräknas pä den fastställda pcnsionsgrundande inkomsten av annat förvärvsarbete än anställning. KVP—avgift tas säledes ut i princip endast på löne- eller inkomstdelar som är fi'irmz'msgrundande. Underlagen för beri'ikningen av ATP-avgifterna skiljer sig genom dessa begränsningar från övriga förekommande avgiftsunderlag. som genomgäcnde utgörs av i huvudsak hela lönen resp. fört-'ärvsinkomsten.

Pensionskommitten framhåller att reglerna om basbelopps- och maxime- ringsavdrag samt den redovisning av arbetad tid som dessa regler ft'.'>rutsätter gör AFP-avgiften till den mest komplicerade arbctsgivaravgiften vad gäller såväl uppgiftslämnande sorti beräkning och kontroll.

Basbeloppsavdrag görs av rikst'örsäkringsverket i samband med faststäl- lande av avgiftsunderlag. Maximeringsavdrag görs. såvitt gäller arbetsgivare som har haft mer än tio anställda under året. av arbetsgivaren själv Och. i övriga fall. av verket. Basbeloppsavdraget erhålls genom att basbeloppet vid årets ingång multipliceras med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Vid beräkningen av antalet arbetstagare skall en arbetstagare. som har arbetat hela året med full arbetstid. räknas som en arbetstagare och en arbetstagare. som har utfört arbete i mindre omfattning. medräknas i motsvarande mån. För att det genomsnittliga antalet arbetstagare skall kunna beräknas fordras därför dels uppgift om det totala antalet arbetstimmar hos arbetsgivaren under året. dels ett mått på vad som skall anses vara full '.'irsarbetstid för en arbetstagare.

Det åligger arbetsgivaren att lämna uppgift om det totala antalet arbetade timmar under året. Kommittén pekar på de svårigheter en arbetsgivare ofta står inför när det gäller att ange den relevanta tiden. För åtskilliga former av arbete sker inte någon registrering av den verkliga arbetstiden. varför den måste uppskattas. Sä torde i regel vara fallet vid exempelvis uppdragsför-

Prop. l980/81zl78 ' ' 63

hällanden. Svärigheter kan vidare uppstår vid beräkningen av arbetstid för anställda som helt eller delvis har sitt arbete förlagt till hemmet eller till en annan arbetsplats utanför arbetsgivarens kontroll.

Detsamma gäller enligt kommitten ocksä vid beräkningen av arbetstiden i fall då ersättning utgär för tid varunder den anställde inte har utfört nägot direkt arbete för arfmtsgivarens räkning men ända har varit bunden till viss plats (_iourersättning, assningsersättning.väntetidsersättning m. m.). l vissa fall skall särskild beräkning av arbetstiden göras. t. ex. da en ersättning som skall avgiftsbeläggas avser arbete som faktiskt har utförts under tid före det ar för vilket avgift skall beräknas.

Vid beräkning av ATP—avgiften skall som tidigare har nämnts häns_vn inte tas till arbetstagares lön till den del lönen överstiger 7.5 gänger det vid ärets ingång gällande basbeloppet. Maximeringsbestämmelsen innebär att för en arbetstagare som har arbetat hela året med full arbetstid fär dras av den del av lönen som överstiger maximibeloppet. För arbetstagare med kortare arbetstid utgör maximigränsen en mot den arbetade tiden svarande del av maximibeloppet.

Det antal arbetstimmar under äret som arbetsgivaren redovisar är saledes avgörande för hasbeloppsavdragets och i åtskilliga fall även för maximerings- avdragets storlek. Kommittén framhaller de begränsade möjligheternt'z för riksförsäkringsverket att kontrollera redovisade tidsuppgiften särskilt i fall då arbetstiden för ett större antal anställda redovisas i en klumpsumma. Kommittén konstaterar att en arbetsgivare till följd av svärigheter vid bedömningen av den faktiska arbetstiden manga ganger kan få betala för hög ATP-avgift lika väl som han kan undandra sig avgift genom att medvetet lämna oriktiga uppgifter. Utsikterna att ens med kraftigt f("irstärkta resurser få till stånd en tillräckligt effektiv kontroll av tidsredovisningen bedömer kommitten som m_veket smä. Kommittén förordar därför en övergång till ett s_vstem för avgiftsberäkning som inte är beroende av tidsfaktorn.

Vid en övergång till ett system för uttag av AU)-avgift som inte tar hänsyn till den arbetade tiden är det enligt kommitten nödvändigt att avskaffa basbeloppsavdraget. Kommittén framhaller att det vid en kollektiv avgifts- beräkning inte kan komma i fråga att göra ett helt basbeloppsavdrag för varje arbetstagare oavsett om anställningen varat under en kortare eller en längre tidsperiod. En sådan ordning skulle ensidigt gynna arbetsgivare med mänga korttidsanställda eller mänga tillfälligt anlitade uppdragstagare. Kommittén har övervägt bl.a. att införa en avgift som differentieras med häns_vn till basbeloppsavdragets relativa betydelse. vid nuvarande avgiftsberäkning. men har förkastat en sådan lösning med hänvisning till de administrativa svårigheter som skulle uppkomma. En sådan differentiering förutsätter nämligen bl. a. att avgifterna debiteras individuellt för varje arbetstagare. Kommittén avvisar även. främst med häns_vn till de griinsdragningssvärighe- ter som skulle uppstå. tanken på en differentiering av ATP-avgiften efter näringsgren. bransch e. d.

Prop. l980/8] : l78 64

Kommittén stannar därför för att föreslå att såväl futsbeloppsavdraget som maximeringsavdraget slopas vid beräkningen av ATP-avgiften och att avgiften i stället tas ut proportionellt pä hela den utgivna lönesumman efter en jämkad procentsats. Kommittén konstaterar att ett avskaffande av basbeloppsavdraget av fördelningspolitiska skäl förutsätter att maximerings- avdraget slopas samtidigt. Kommittén betonar att en sadan lösning inte missgynnar företag i läglönebranseher på samma sätt som ett ensidigt avskaffande av basbeloppsavdraget skulle göra. Utvidgningen av avgiftsun- derlaget med inkomster över beloppstaket motverkar de effekter som uppstår vid ett slopande av basbeloppsavdraget. För att en rättvis fördelning av ATP-kostnaderna skall bibehållas bör enligt kommitten egenavgiften till ATP beräknas på samma sätt. För en sadan samstämmighet talar också önskemålet om avgiftsregler som är neutrala i förhållande till olika företagsformer.

Majoriteten av remissinstanserna har inte haft några erinringar mot den av kommittén föreslagna lösningen. Förslaget fär uttalat stöd av bl. a. riksförsäkringsverket. kammm'rätten i Jönköping. riksrevisionsverket. Svenska kommunförbundet. LO och Försäkringskasseförbundet.

Främst arbetsgivarorganisationet'na. däribland SAF. Sveriges hantverks- och industriorganisation och Sveriges industriförbund. uttalar sig för ett bibehållande av avgiftstaket. Den huvudsakliga invändningen mot kommit- téns förslag härvidlag är att det framstar som principiellt felaktigt att i ett försäkringssystem av ATP:s natur ta ut avgifter pä löner och inkomster över den gräns som gäller på förmänssidan. Enligt SAF mäste en samordning av avgiftstak och förmänstak inom ATP anses naturligt.

TCO accepterar kommitténs förslag under förutsättning att förmånstaket höjs till minst tio basbelopp.

Omfördelningscffekterna med ett slopande av basbelopps- och maxime- ringsavdragcn pätalas av flera remissinstanser. Landstingsförbunt'let anser att de föreslagna reglerna bör omarbetas så att en utjämning av kostnaderna sker mellan olika arbetsgivargrupper eller att landstingen på annat sätt ges kompensation för de höjda kostnaderna. Lantbrukarnas riksförbund anser att förslaget inte bör genomft'jras med mindre kompensation ges genom justering av skatteskalor eller på annat sätt.

Enligt min mening framstar det som angeläget att ATP-avgiften i fortsättningen kan beräknas titan basbelopps- och maximeringsavdrag. Därigenom blir redovisningen över arbetad tid obehövlig och en övergång kan ske till ett system för uttag av ATP-avgifter som ansluter till vad som gäller i fråga om övriga avgifter. Jag vill här hänvisa till vad jag under avsnittet allmänna utgångspunkter har anfört om fördelarna. bl.a. de administrativa. för såväl de uppgiftsskyldiga som myndigheterna. med ett enhetligt system för soeialförsäkringsavgiftcr.

Som jag tidigare nämnt har kommitteförslaget mött vissa erinringar som går ut på att det försvagar sambandet mellan förmän och avgift. Vidare har

Prop. 1980/81zl78 ' ' 6

'Jl

omfördelningseffekterna pätalats av flera remissinstanser.

Syftet med basbelopps- och maximeringsreglerna liksom med åtskilliga andra begränsningar i avgiftssystemct har varit att uppnå överensstämmelse mellan avgifter och förmåner eller i vart fall att upprätthålla ett visst samband mellan dem. Denna princip har emellertid efter hand övergivits på övriga områden. t. ex. sjukförsäkringen. folkpensioneringen och delpensionsför— säkringen. och vidhalls numera bara i fråga om ATP. Sambandet mellan avgifter och förmäner inom ATP upprätthålls till priset av ett betungande uppgiftslämnande och stora administrativa insatser. Det bör också framhål- las att överensstämmelsen mellan avgifter och förmåner inom ATP endast är principiell. l situationer med blandade inkomster — inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete — räder exempelvis ett enbart formellt samband mellan avgifts- och förmänssidorna. [ vissa situationer finns inte nägot samband alls. Allmänt gäller i fråga om anställningsinkomst att avgiftsplikten för arbetsgivaren är oberoende av om arbetstagaren kommer att tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst. Det försäkringsmässiga inslaget i ATP kan inte heller i övrigt anses vara sä framträdande att principiella invändningar kan riktas mot den av kommittén föreslagna finansieringsmetoden.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att finansieringen av ATP sker enligt en fördelningsmctod. som innebär att de avgifter som tas ut för dem som är i aktiv ålder fortlöpande används till att betala pensioner till dem som är pensionärer. Fördelningsmetoden har dock inte renodlats. Det sker en betydande fondering i syfte bl. a. att utjämna skillnader i utgifter mellan olika är. Fondbildningen har även motiverats av samhällsekonomiska skäl.

Med anledning av den kritik som från nägra remissinstansers sida har riktats mot ett slopande av avgiftstaket vill jag framhålla att jag med hänsyn bl. a. till de effekter som skulle uppstå för företag i läglönebranscher inte är beredd att förorda en lösning som innebär att basbeloppsavdraget slopas medan avgiftstakct bibehålls.

Övre gränsen för beräkning av pensionsgrundande inkomst (förmånsta- ket) är 7.5 basbelopp (för är l98l motsvarande 120 750 kr. ). Som framgår av kommitténs undersökningar är det en mycket liten andel av befolkningen som har inkomster som överstiger denna gräns. I nuvarande ekonomiska läge anser jag inte att det finns anledning att ta upp en diskussion i frågan om en höjning av förmånstaket.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av en omläggning vill jag nämna följande. Enligt kommitténs beräkningar skulle uttagsproccnten till ATP. med hänsyn till den utvidgning av avgiftsunderlaget som blir följden om basbelopps- och maximeringsavdragen avskaffas. ha kunnat sänkas från 11.75 % till ca 8.75 % om de regler kommittén föreslär hade gällt för är 1977. En inom kommitten gjord undersökning visar omfördelningseffekterna pä arhetsgivaravgiftssidan till följd av en sådan omläggning. Undersökningen

Prop. l980/81zl78 66

avsåg 33 företag fördelade på olika branscher och gav till resultat att en omläggning skulle minska avgiftsuttaget för 18 företag. För återstående företag skulle avgiftsuttaget öka med mindre än 0.2 % för 8 företag. med ("LE—0.4 % för 5 företag och med mer än 0.4 'if. för 2 företag.

När det gäller effekterna för egenföretagare vill jag erinra om att nuvarande regler. vilka gäller fr. o. m. "1977 års taxering. innebär att egenavgifter som belöper på inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen som omkostnad i förvärvskällan. Vid taxering för ett visst beskattningsär medges ett selmblonavdrag för de egenavgifter som hänför sig till beskattningsåret i fråga. Sehablonavdraget beräknas på ett underlag som motsvarar bruttointi-ikterna i förvärvskällan efter avdrag för andra omkostnader än sehablonavdraget. Avdraget. som normalt utgör 10 % av den del av underlaget som inte överstiger 10000 kr.. 20 % av den del av underlaget som ligger mellan 10000 kr. och 100 000 kr. samt 15 % av överskjutande del av underlaget. har avpassats med hänsyn till reglerna om uttag av egenavgifter. Att olika procentsatser gäller för olika inkomstdelar beror bl. a. på basbelopps- och maximeringsz'wdragen för ATP—avgiften. Avdragsschablonen leder i de flesta fall till ett i förhållande till de faktiska avgifterna för lågt avdrag. I situationer med s. k. blandad inkomst. där anställningsinkomsten fyller upp beloppstaket. medför scha- blonen ett i förhållande till de faktiska egenavgifterna för högt avdrag. De slutliga egenavgifterna för visst beskattningsär avstäms mot det tidigare medgivna schablonavdraget. Om de slutliga avgifterna är större än schablon- avdraget, får överskjutande belopp dras av nästa år. Överstiger schablon- avdraget de slutliga avgifterna, tas skillnadsbeloppet upp som intäkt nästa år.

Ett genomförande av den av kommittén föreslagna omläggningen föranleder givetvis behov av en justering av sehablonm'draget. De förenk- lingar som följer av kommitténs förslag i denna och övriga delar medger därvid en förfining av schablonen. När jag i det följande diskuterar effekterna av en omläggning av ATP-avgiften utgår jag från att schablonav- draget blir så utformat att det motsvarar de slutliga avgifterna.

För egenföretagare i inkomstlägen Linder 180 000 kr. blir under denna förutsättning den samlade effekten av omläggningen i fråga om avgift och skatt normalt oförändrat eller sänkt uttag. I inkomstläget 250000 kr. kan uppkomma en nettoskärpning som uppgår till ca 0.25 % av inkomsten.

En omläggning leder även till att det sammanlagda skatte- och avgiftsut- taget pä en inkomstökning förändras. Det bör dock framhållas att ATP-avgiften är avdragsgill vid beräkning av såväl egenavgifter som skatter. En höjning av ATP-avgiften följs därför automatiskt av en minskning av övriga egenavgifter och av skatter. I inkomstläget 110000 kr. skulle en omläggning av avgiftssystemet medföra att marginaleffekten av en inkomst- höjning på skatter och avgifter minskade med ca 0.5 %. I inkornstläget 180000 kr. och däröver skulle omläggningen medföra en marginaleffekts-

Prop. 1980/81:l78 ' 67

skärpning med ca en procent.

Redogörelsen visar att en (:nnläggning inte kan väntas medföra några mera betydande avvikelser från nuvarande :'tvgiftsuttag för flertalet arbetsgivare och egenföretagare. Vad gäller marginaleffektsskärpningarna vill jag. efter samråd med chefen för budgetdepartementet. förorda att kompenserande åtgärder vidtas genom en justering av skatteskalorna i berörda inkomstlägen. En sådan justering avses ske i samband tried den sänkning av marginalskat- tesatserna som regeringen tidigare har aviserat.

I frågan om schablonavdrag för egenavgifter har jag erfarit att chefen för budgetdepartementet är beredd att senare lägga fram förslag för regeringen om en justering av schablonavdragen i enlighet med vad som här förutsatts. En sådan justering aktualiseras också av kulturskattekommitténs nyligen avlämnade delbetänkande (Ds B 1980115) om samordningen av egenföreta- gares skatter och st:)eialförsäkringsavgifter. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Jag förordar därför att ATP-avgiften i fortsättningen beräknas utan basbelopps- och maximeringsavdrag och att uttagsprocenten därvid sätts ned för att kompensera ökningen av avgiftsunderlaget. Jag återkommer senare till regeringen i sistnämnda fråga.

2.3 Övre åldersgräns för uttag av avgifter

Som tidigare har nämnts gäller delvis skilda regler om övre åldersgräns för arbetsgivares och egenföretagares skyldighet att erlägga socialförsäkringsav- gifter. Vid beräkningen av arbetsgivaravgift till ATP bortses från lön till arbetstagare som vid ingången av det år avgiften avser har uppnått 65 års ålder medan någon åldersgräns inte gäller i fråga om övriga arbetsgivarav- gifter. En egenföretagare betalar enligt huvudregeln ATP-avgift t. o. m. det år då han uppnått 64 års ålder. För den som är född år 1927 eller tidigare är dock åldersgränsen 65 år. Beträffande övriga egenavgifter gäller att folkpensionsavgift och delpensionsavgift inte betalas av den som vid inkomstårets början fyllt 65 är samt att sjukförsäkringsavgift. barnomsorgs- avgift och arbetsskadeavgift inte betalas av den som vid inkomstärets slut fyllt 65 år.

Socialförsäkringsutskottet har i ett av riksdagen godkänt betänkande (SfU 197511 1 ) uttalat att det kan finnas skäl att införa en generell övre äldersgränsi fråga om arbetsgivar- och egenavgifter till såväl folkpensioneringen som sjukförsäkringen. Utskottet har härvid hänvisat till det berättigade kravet på likformighet i bestämmelserna mellan olika försäkrade när det gäller skyldigheten att erlägga socialförsäkringsavgifter.

Pensionskommittén erinrar om att dess övergripande målsättning vid översynen av avgiftsreglcrna är att åstadkomma enkla och enhetliga regler. Ett ytterligare mål bör vara att tillskapa regler som uppvisar neutralitet mellan olika företagsformer. Kommittén anser att den lösning som med

Prop. l980/8lzl78 68

dessa utgångspunkter ligger närmast till hands är att helt avskaffa ålders- gränserna. Kommittén finner emellertid att vägande skäl talar för att ha kvar en åldersgräns. Avskaffas gällande åldersgränser skulle detta leda till en utvidgning av avgiftsskyldigheten som inte till fullo får någon motsvarighet på förmånssidan. Som exempel anger kommitten att pensionsgrundande inkomst för ATP enligt huvudregeln inte beräknas för den som har fyllt 65 år. att ålderspension från folkpensioneringen kan tas ut oreducerad fr. o. m. 65 års ålder liksom att förmånerna från sjukft' säkringen och arbetsskadeför- säkringen är på visst sätt begränsade för äldre försäkrade.

Kommittén förordar därför en övre åldersgräns för uttag av avgifter. Av administrativa skäl och för att neutralitet mellan olika företagsformer skall åstadkommas bör enligt kommittén åldersgränsen vara gemensam för samtliga avgifter. Kommittén stannar för att föreslå att avgift skall erläggas för arbetstagare resp. av egenföretagare längst t. o. rn. det kalenderår då dessa uppnår 64 års ålder.

Kommitténs förslag får stöd av det övervägande antalet remissinstanser. Statskontoret och riksrevisionsverket förordar från administrativ synpunkt ett borttagande av samtliga åldersgränser.

Jag anser i likhet med kommitten att det bör införas en gemensam övre åldersgräns för uttag av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Av skäl som jag anger i det följande bör emellertid åldersgränsen bestämmas på det sättet att avgifter skall erläggas längst t. o. m. det år då arbetstagaren eller egenföre- tagaren fyllt 65 år.

Efter sänkningen av den allmänna pensionsåldern föreligger rätt till ålderspension fr.o.m. den månad den pensionsberi'ittigade fyller 65 år. Antalet arbetstagare och egenföretagare som fortsätter att förvärvsarbeta efter 65 års ålder är förhållandevis ringa. ()m den övre åldersgränsen för avgiftsuttag läggs så att avgift skall erläggas t.o.m. det kalenderår då arbetstagaren eller egenföretagaren uppnår 65 år. kati det totala avgiftsun- derlaget antas i det närmaste svara mot det totala underlaget enligt nuvarande ordning och någon avgiftshöjning skulle därför inte behövas som en följd av åldersgränserna. Det är emellertid främst administrativa synpunkter som talar för att välja nämnda åldersgräns för uttag av socialavgifter. Vid uppgiftslämnandet behöver sålunda bara ett mycket litet antal personer. för vilka avgift inte skall erläggas. avskiljas i redovisning- en.

Jag förordar således att det för uttag av arbetsgivartwgiftcr och egenav- gifter införs en gemensam övre åldersgräns innebärande att avgift skall erläggas längst t. o. in. det år arbetstagaren resp. egenföretagaren uppnär 65 års ålder.

2.4 Byggnadsforskningsavgif'ten

Den statliga byggnadsforskningen finansieras genom en särskild byggnads- forskningsavgift. Avgiften debiteras och uppbärs i samma administrativa

Prop. 1980/81zl78 69

ordning som socialförsäkringsavgil'terna. Staten erlägger inte avgift titan bidrar till forskningen genom anslag över budgeten. Byggnadsforskningsav- gift skall erläggas av arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare i yrkesmässig byggnads— eller anläggningsverksamhet liksom av kommuner som bedriver husbyggnads- eller anläggningsverksamhet. Avgiften beräknas på löner som utges till arbetstagare i arbete som är att hänföra till näringsgrenen byggnadsindustri i näringsgrensindelningen för yrkesskadestatistik. Genom dessa begränsningar intar byggnadsforskningsavgiften en särställning bland de arbetsgivaravgifter som debiteras och uppbärs av riksförsäkringsver- ket.

Pensionskonnnitten förordar — mot bakgrund av önskemälet om enklare och enhetligitre avgiftsregler — att byggnadsforskningsavgiften avskaffas. Kommittén konstaterar att nuvarande bestämning av skyldigheten att erlägga ifrågavarande avgift föranleder betydande gränsdragningsproblem. Som exempel nämner kommitten att verksamheten hos en arbetsgivare ofta måste delas upp i en avgiftspliktig resp. en ej avgiftspliktig del. Åtskilliga gånger får i redovisningen även göras en motsvarande uppdelning av det arbete som har utförts av en och samme arbetstagare. Sålunda ,skall exempelvis kontorsarbete fördelas på de verksamheter som det har utförts i anslutning till. Systemet medför. framhåller kommitten. ett komplicerat debiteringsarbete som ofta mäste utföras manuellt. Kontrollmöjligheterna är begränsade.

Kommittén anser att det föreligger ett klart behov av enklare och administrativt mindre betungande regler — inte minst inför den planerade decentraliseringen av avgiftsdebiteringen från riksförsäkringsverket till lokal skattemyndighet. Enligt kommitténs bedömning kan emellertid de nödvän- diga förenklingarna av reglerna för beräkning av byggnadsforskningsavgiften inte åstadkommas om nuvarande principer för finansieringen av byggnads- forskningen alltjämt skall beaktas. Kommittén föreslår därför att byggnads- forskningszwgiften avskaffas och att forskningen i stället finansieras på annat sätt.

Kommitténs förslag ha tillstyrkts vid remissbehandlingen. Statens råd för byggnadsforskning framhåller dock att något beslut inte kan fattas i frågan förrän ett alternativt finansieringssystem utformats. Kommittén går inte in pt frågan om utformningen av ett sådant finansieringssystem.

Jag anser i likhet med kommittén att starka administrativa skäl talar för att byggnadsforskningsavgiften avskaffas i dess nuvarande utformning. Bered- ningen av frågan om formerna för byggnadsforskningens framtida finansie— ring i regeringskansliet är emellertid inte slutförd. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fräga när så skett. De lagändringar som föranleds av ett avskaffande av byggnadsforskningsavgiften är av sådan beskaffenhet att lagrådets yttrande inte behöver inhämtas över dem.

Prop. 1980/81:178 7()

2.5 Uppdragsgivares avgiftsskyldighet

På förslag av pensionskommitten i betänkandet (SOU 1975:74) Socialför- säkringsavgifter pä uppdragsinkomster m. m. infördes fr. o. m. den 1 januari 1976 nya regler för beräkning av avgifter vid uppdrag (prop. DNS,-"76:46. SR) 17. rskr 67). De nya reglerna innebar att uppdragstagare befriades frän avgiftsskyldighet till socialförsäkringarna. I stället ävilar det uppdragsgi- varen att erlägga arbetsgivaravgifter på uppdragsersättningcn. Utgör upp- dragsersättningen inkomst av rörelse eller jordbruk för uppt'lragstagaren skall dock denne » och inte uppdragsgivaren — i regel svara för avgifterna. Parterna kan emellertid i sådant fall genom s. k. likställighetsavtal komma överens om att ersättningen skall anses som anställningsinkomst. Härigenom flyttas avgiftsskyldigheten över på uppdragsgivaren.

När ifrågavarande regler infördes undantogs från uppdragsgivarnas avgiftsskyldighet avgifterna till yrkesskadeförsäkringen. arbetarskyddet. byggnadsforskningen och lönegarantin samt den allmänna arbetsgivz-travgif- ten. Motivet härför var bl. a. att omfattningen av uppdragsgivarnas avgiftsskyldighet ansågs böra sättas i relation till de förmäner som uppdragstagare kunde tjäna in. Sedan de berörda reglerna infördes har yrkesskadeförsäkringen ersatts av arbetsskadeförsäkringen. Den nya försäk- ringen omfattar — till skillnad från den tidigare — även uppdragstagare. Med anledning härav utvidgades fr. o. rn. ikraftträdandet den 1 juli 1977 av lagen om arbetsskadeförsäkring uppdragsgivarnas avgiftsskyldighet att omfatta även arbetsskadeförsäkringsavgift. Fr. o. rn. den 1 januari 1978 skall uppdragsgivare också erlägga arbetarskyddsavgift. Även denna ändring föranleddes av genomförandet av den nya arbetsskadeförsäkringen_ Den allmänna arbetsgivaravgiften slopades den 1 juli 1978.

Pensionskommitten förordar att uppdragsgivares avgiftsskyldighet får samma omfattning som gäller för arbetsgivare. Genom en sådan åtgärd vinner man att avgiftsreglerna blir neutrala till valet av arbetskraft. dvs. avgiftsskyldigheten kommer att ha samma omfattning oavsett om arbetet utförs på uppdrag eller i en anställning. Kommittén påpekar att man härigenom också kommer bort ifrån de gränsdragningsproblcm som är förknippade med nuvarande uppdelning mellan arbetstagare och uppdrags- tagare.

Jag anser att de av kommittén sålunda anförda skälen talar för en utvidgning av uppdragsgivares avgiftsskyldighet. De remissinstanser som yttrar sig över kommitténs förslag i denna del har också genomgående tillstyrkt det. Jag biträder således kommitténs förslag. Den föreslagna utvidgningen gäller numera endast lönegarantiavgiften. Avgiften till sjö- manspensioneringen är inte aktuell i detta sammanhang. De nya reglerna bör gälla säväl då en uppdragsgivares avgiftsskyldighet följer av lag som dä den grundas på likställighetsavtal.

Prop. 1980/81zl78 ' 71

2.6 Undantagande från ATP

En försäkrad kan enligt nuvarande regler anmäla undantagande frän ATP savitt avser inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagandct medför att sådan inkomst inte beaktas vid beräkningen av pensionsgrundan- de inkomst eller sjukpenninggrundande inkomst. Verkningarna av ett undantagande sträcker sig emellertid långt härutöver och kan bli mycket betydande på förmänssidan. Sålunda kan undantagandet minska även den pensionsrätt som har förvärvats eller kommer att förvärvas på grund av inkomster som inte omfattas av undantagandet. Vidare tas vid bedömningen av den försäkrades rätt till pensionstillskott hänsyn till den ATP som skulle ha utgått om undantagandet inte hade gällt. Till följd av den fasta kopplingen mellan ATP och arbetsskadeförsäkringen kan uppdragstagare och egenfö- retagare som har ett gällande undantagande från ATP inte heller omfattas av arbetsskadeförsäkringen.

Mot bakgrund av bl. a. äldersfördclningen inom den grupp ft.")rsäkrade som är undantagna frän ATP och det förhållandevis ringa antalet nytillkomman- de som anmäler sådant undantagande anser kommittén att undantagande- institutet i stort sett har spelat ut sin roll. Antalet personer med ett gällande undantagande uppgick till ca 41) 600 vid utgången av år 1976. Av dessa var drygt 30 % 65 är eller äldre och ungefär lika stor del mellan 55 och 64 är. Med hänsyn till undantagandets verkningar främst såvitt gäller rätten till pensionstillskott och anslutning till arbetsskadeförsäkringen föreslär kom- mitte'n därför att möjligheten att vara undantagen från ATP avskaffas. Förslaget innebär att en redan gjord anmälan i princip inte längre skall gälla för tiden efter ikraftträdandet av de nya reglerna. Försäkrade som är födda senast år 1923 och som har ett gällande undantagande berörs dock inte av förslaget. Kommittén konstaterar att försäkrade som tillhör denna kategori har kort tid kvar till den allmänna pensionsåldern och att åtskilliga av dem efter ikraftträdandet av nya regler inte ens skulle kunna förvärva det minimiantal poängår som krävs för rätt till förmåner från ATP. De bör därför enligt kommittén få välja mellan att träda in i försäkringen eller att även i fortsättningen omfattas av bestämmelserna om undantagande. Alla de verkningar som enligt nuvarande regler är knutna till ett undantagande skall enligt förslaget också i fortsättningen gälla för försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare. En försäkrad som väljer att alltjämt vara undantagen bör enligt kommittén inte vara skyldig att erlägga egenavgifter till ATP eller arbetsskadeförsäkringen. Sjukförsäkringsavgift föreslås i dessa fall — i likhet med vad som gäller f. n. — uttagen efter en reducerad procentsats.

I syfte att mildra konsekvenserna av undantagandet för dem som enligt förslaget avses återföras till försäkringen. dvs. försäkrade som är födda år 1924 eller senare, föreslär kommittén att nuvarande regler ändras så att det tidigare undantagandet inte medför någon ökning av det antal poängår som erfordras för full pension. Detta bör enligt kommittén gälla även i fråga om

Prop. 1980/8lzl78 72

försäkrade i berörda åldrar som tidigare har återkallat anmälan om undantagande.

Remissinstanscrna har i allmänhet lämnat kommitténs förslag titan erinran. SACO/SR och SAF anser dock att nuvarande regler om undanta- gande bör bibehållas. SACO/SR hänvisar till att det finns stora grupper statspensionärer med läg pensionsålder som efter pensionsavgi'tngen har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Avskaffas möjligheten att anmäla undantagande kan dessa komma att få erlägga ATP-avgifter utan att detta leder till någon förhöjning av bruttopensionsnivån. Liknande synpunk- ter har Statens avtalsverk fört fram. SAF anser att valfrihet bör föreligga för dem som har sådana inkomstförhallandcn att ett undantagande från ATP kan lta betydelse. Lantbrukarnas riksförbund biträder förslaget men anser att bestämmelserna om ökning i vissa fall av det antal poängär som fordras för full ATP-pension bör slopas beträffande samtliga försäkrade som återkallar eller tidigare har återkallat anmälan om undantagande.

Jag anser i likhet med kommittén att särreglerna om undantagande från ATP har spelat ut sin roll och att de med hänsyn till de negativa verkningar som ett undantagande har på försäkringens förmänssida bör avskaffas. Genom de betydande lindringar som kommittén samtidigt föreslår i de bestämmelser som hittills har gällt för undantagande kommer de försäkrade som sålunda förordas bli obligatoriskt anslutna till försäkringen att ges rimlig möjlighet att bygga upp ett ATP-skydd. De har också möjlighet att få sjukpenning med 93 dagars karenstid samt efter särskild prövning sjukpen- ning med kortare eller ingen karens. Förslaget medför vidare att i princip samtliga försäkrade. utom de som är födda är 1923 eller tidigare och som väljer att även fortsättningsvis vara undantagna från ATP. kommer att omfattas av arbetsskadeförsäkringen.

Jag vill med anledning av vad Lantbrukarnas riksförbund har anfört vid remissbehandlingen framhålla att gynnsamma regler redan gäller för försäkrade som är födda är 1923 eller tidigare. Reglerna innebär att för försäkrade som är födda något av åren 1915—1923 ökas antalet poängår som fordras för full pension med endast 1/10 av antalet relevanta är med undantagande. Den i remissyttrandet föreslagna ordningen skulle dessutom öppna möjligheter till spekulation för vissa försäkrade med undantagan- de.

När det gäller de invändningar som framförts av bl. a. SACO/SR vill jag framhålla att de konsekvenser som angivits för statspensionärerna inte följer av ATP-reglerna utan är en avtalsfräga.

Jag stannar således i likhet med flertalet remissinstanser för att biträda kommitténs förslag.

2.7 Övriga frågor

Pensionskommittén tar upp frågan om avgiftsskyldighet för småinkomstcr. Enligt gällande regler skall vid beräkningen av arbetsgivarzwgiftcr en

Prop. l980/81zl78 73

ersättning till en arbetstagare medräknas bara om den under året har uppgått till minst 500 kr.

Kommittén förordar att nuvarande S(lö-kronorsgräns behålls i ett refor- merat avgiftssystem. Kommittén framhåller att man genom beloppsgränsen undgår kostnader för debitering och uppbörd av en mängd småavgifter. Ett slopande av gränsen skulle medföra en kraftig utökning av antalet avgiftspliktiga arbetsgivare och föranleda stegrade administrationskostna- der. Kommittén har övervägt om det med hänsyn till penningvärdeutveck- lingen m.m. katt finnas skäl att höja beloppsgränsen men har avvisat en sådan ätgärd eftersom den enligt kommitten torde få åtföljas av en motsvarande justering av beloppsgränsen på förmänssidan.

Frågan om den allmänna nedre beloppsgränsen för avgiftsskyldighet har berörts av flera remissinstanser. Sålunda anser kammarrätten i Jönköping att ytterligare administrativa förenklingar skulle kunna uppnås om nuvarande beloppsgräns höjdes till t. ex. 1000 kr. Enligt kammarrätten torde en motsvarande höjning på förmånssidan inte medföra några större olägenheter för de. förmänsberättigade. Enligt riksrevisionsverket får man ett adminis- trativt säkrare system med en beloppsgräns utformad så att avgiftsskyldighet inte föreligger för en arbetsgivare som anlitar arbetskraft som sammanlagt under året ersätts med mindre än t. ex. 1 (100 kr.. oavsett om det rör sig om en eller flera arbetstagare.

Som kommitten antyder är det ofrånkomligt att en höjning av belopps- gränsen för avgiftsskyldighet skulle aktualisera en motsvarande höjning pä förmänssidan. Jag är inte beredd att förorda en sådan inskränkning av möjligheterna att förvärva förmåner och kan således inte biträda det av kammarrätten framförda förslaget. Jag är inte heller beredd att ansluta mig till den av riksrevisionsverket förordade ordningen. Ett sådant system skulle innebära bl. a. att de debiterande myndigheterna tvingades att utreda avgiftsplikten för småinkomster. Enligt min mening är det också tveksamt om systemet skulle leda till någon mera väsentlig minskning av antalet debiterade arbetsgivare. Jag delar således kommitténs uppfattning att någon justering av S(.1()-kronorsgränsen för skyldighet att erlägga arbetsgivaravgift inte bör göras f. n.

Som riksförsäkringsverket har påpekat i sitt remissyttrande innebär ' nuvarande regler att arbetstagare eller uppdragstagare, som har flera inkomster vilka var och en understiger 500 kr. men sammanlagt uppgår till eller överstiger nämnda belopp. debiteras egenavgifter. Denna debitering medför administrativa kostnader som enligt verket inte står i rimlig proportion till de avgifter som flyter in. Verket föreslår därför att egenavgifter inte längre tas ut på småinkomster av ifrågavarande slag. En ändring av denna innebörd förordas även av statens kulturråd. TCO och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.

Jag anser i likhet med riksförsäkringsvcrket att administrativa skäl talar för att egenavgifter inte borde. tas ut på dessa småinkomster. Ett slopande av

Prop. l980/81 :178 74

avgiftspliktcn på dessa inkomster aktualiserar dock frågan om en inskränk- ning av möjligheterna att förvärva förmåner. Frågan om avgiftsplikt på småinkomster har även samband med rätten till schablonavdrag för olika typer av uppdragsinkomster. Som tidigare ltar nämnts remissbehandlas f. n. kulturskattekommittens delbetänkande om samordningen av egenföretaga— res skatter och socialförsäkringsavgiftcr. Jag är nu inte beredd att ta ställning till frågan om att införa avgiftsfrihet för nämnda småinkomstcr. Det kan emellertid finnas anledning att på nytt behandla frågan isamband med den av chefen för budgetdepartetnentet aviserade översynen av schablonavdragen för egenavgifter.

Kommittén lägger fram förslag om ett gemensam! mult'rlagjk'ir [vart?/(ning m= egenavgifter. Underlaget bör enligt kommitten utgöras av sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avsesi 11 kap. 3 & AFL. På detta underlag. som alltså knyter an till beräkningen av pcnsionsgrunt'lande inkomst. beräknas enligt nuvarande regler egenavgifterna till ATP. folkpensioneringen och delpensioneringen. Övriga egenavgifter beräknas däremot på ett underlag som knyter an till beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst.

Riksförsäkringsverket och riksskatteverket påpekar i sina remissyttranden att olika inkomstbegrepp tillämpas vid beräkningen av sjukpenninggrundan- de resp. pensionsgrundande inkomst. I remissyttrandena ges exempel på situationer där den av kommittén förordade ordningen därför skulle få till föjd att avgift tas ut på inkomst som inte grundar rätt till motsvarande förmån och vice versa. Enligt riksförsäkringsverket ökar kommitténs förslag behovet av en översyn av reglerna för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Riksskatteverket anser att en samordning av bestämmelserna om pensions- grundande inkomst och sjukpenninggrundande inkomst är önskvärd.

Vid remissbehandlingen har även tagits upp frågan om en översyn och samordning av de olika inkomstbegreppen inom socialförsäkringslagstift- ningen och skattelagstiftningen. Denna fråga har även uppmärksammats av riksdagen (jfr STU l978f79225 och 1979/80:16).

Det av kommittén förordade gemensamma underlaget för beräkning av egenavgifter skulle enligt min mening otvivelaktigt medföra administrativa förenklingar. l materiellt hänseende skulle förslaget emellertid få mindre tillfredsställande konsekvenser på grund av olikheterna i inkomstbegreppen vid beräkningen av sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst. Jag vill här erinra om att hithörande frågor berörts i socialpolitiska samordningsutredningens betänkande (SOU 197994). En allmän socialför- säkring. som nyligen har remissbehandlats. lnnan ställning tas till de i betänkandet behandlade samordningsfrågorna är jag inte beredd att föreslå några mer genomgripande ändringar av reglerna för beräkningen av pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst. Som jag nyss framhållit katt dock frågan om vissa smärre ändringari systemet komma att tas tipp i samband med den av chefen för budgetdepartementet aviserade översynen av reglerna om schablonavdrag för egenavgifter.

Prop. l980/8lzl78 75

De materiella reglerna för avgiftsberäkning. vilka f. n. finns intagna i ett flertal skilda författningar. förs enligt kommitténs förslag samman i en gemensam lag. I lagen. som har benämnts lag om socialavgifter. föreslås också ingå bestämmelser om fördelning av inllutna avgiftsmedel. Jag biträder kommitténs förslag som i denna del har vunnit allmän anslutning bland remissinstanserna. Sammanföringen medför att överblicken över regelsystemet väsentligt förbättras. Jag återkommer i specialmotiveringen till bestämmelsernas närmare utformning.

3 Upprättade lagförslag

[ enlighet med vad jag har anfört nu har inom socialdcpartcmentet upprättats ff.")rslag till

"1. lag om socialavgifter. . lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, . lag om ändring i lagen (l97o:38t)) om arbetsskadeförsäkring. . lag om ändring i lagen (1969z205) om pensionstillskott. . lag om ändring i lagen (_1979184) om delpensionsförsäkring.

0. lag om ändring i lagen (l959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m..

.'JI-$-'—'_)JlJ

7. lag om ändring i reglementet (1959293) angående allmänna pensions- fondens förvaltning,

8. lag om ändring i reglementet (l961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

9. lag om ändring i lagen (1959z551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962381') om allmän försäkring.

Förslaget under I har upprättats i samråd med chefen för kommunikationsdepartementet såvitt avser bestämmelserna om sjömanspensionsavgift.

chefen för utbildningsdepartemcntet såvitt avser bestämmelserna om vuxenutbildningsavgift samt

chefen för arbetsmarknadsdepartementet såvitt avser bestämmelserna om arbetsskadeavgift. arbetslöshetsavgift. arbetarskyddsavgift. arbetsmark- nadsutbildningsavgift och lönegarantiavgift.

Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bila- ga 4.'

' Bilagan har uteslutits här sävitt gäller de under 2—9 angivna lagförslagen. l det under 3 angivna förslaget saknades i punkt .! övergångsbestämmelserna orden 6 kap. 1 s". ldct under 6 angivna förslaget hade 2 .5 andra stycket följande lydelse: "Med lön förstås i denna lag även sädan ersättning som enligt 3 kap. 3 .5 andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring anses såsom inkomst av anställning." Frånsett nägra redaktio— nella ändringar är förslagen i övrigt likalydande med dem som är fogade till propositionen.

Prop. 1980/81 : 178 76

4 Specialmotivering 4.1 Förslaget till lag om socialavgifter

] lagen har samlats de materiella reglerna om arbetsgivares och försäk- rades avgifter för finansieringen av socialförsäkringarna och vissa andra sociala ändamål. Avgifterna har i rubriken till lagen fatt benämningen socialavgifter.

] kap. Inledning 'l &

Denna paragraf behandlar lagens tillämpningsområde.

2 &

De avgifter som upptas i lagen skall erläggas av arbetsgivare samt av försäkrade enligt AFL som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Denna bestämning av kretsen avgiftsskyldiga överensstämmer med vad som nu gäller enligt 19 kap. AFL.

1 andra stycket anges att den som har utgett ett bidrag som avsesi 11 kap. 2.5 första stycket rn) AFL skall anses som arbetsgivare. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande 2.5 sista stycket AVGL. I fråga om avgiftsskyldigheten för de bidrag som avses här hänvisas till motiveringen till 2 kap. 3 å andra stycket.

2 kup. Arbelsgivaravglfter

[ detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av arbetsgivaravgifter. Dessa bestämmelser ersätter nuvarande regler i 19 kap. AFL och i en rad andra författningar. Dessa författningar anges i bilaga 1, avsnitt 1. Lagen upptar inte bestämmelser om byggnadsforskningsavgift. Som har framgått av den allmänna motiveringen bereds f.n. frågan om avskaffande av byggnads- forskningsavgiften i regeringskansliet.

1 5

1 paragrafen fastslås vilka avgifter arbetsgivare skall erlägga. Avgifterna beräknas på det underlag som anges i 3—5 %& [ paragrafen har. för att genomföra en enhetlig terminologi. avgifterna fått delvis nya benämningar. På motsvarande sätt har i 3 kap. 1 & benämningarna på där avsedda avgifter ändrats.

Beträffande samtliga avgifter utom tilläggspensionsavgiften och arbetsska- deavgiften anges i paragrafen nu gällande uttagsprocent för de olika avgifterna. Bestämmelserna i första stycket 3 och 6 att tilläggspensionsavgift och arbetsskadeavgift skall uttas efter procentsats som fastställs i särskild lag har — liksom motsvarande regler i 3 kap. 1 %$ 3 och 6 — överförts från 19 kap.

Prop. l980/81:176 77

Så AFL och 7 kap. 3.5 lagen om arbetsskadeförsz'ikring. Bestämmelserna skall ses mot bakgrund av det speciella förfarandet vid fastställandet av procentsatserna för dessa avgifter.

En konsekvens av enhetliga re gler om avgiftsunderlaget blir att den totala arbetsgivaravgiften i fortsättningen erhälls på grundval av en summering av de i första stycket angivna procentsatserna och de procentsatser som för året gäller för tilläggspensionsavgiften och arbetsskadeavgiften.

lfräga om de arbetsgivaravgifter som skall erläggas för en sjöman hänvisas till 2 &.

Paragrafens andra stycke innehåller en bestämmelse om att staten i likhet med vad som f.n. gäller ej skall erlägga arbetsskadezwgift. Bestämmelsen motiveras av att staten slår självrisk beträffande ersättning till sina arbetstagare vid arbetsskada och i fräga om sådana skador svarar för arbets- skadeft'irsäkringens förvaltningskostnader.

2 .5

Av denna paragraf framgår att särskilda bestämmelser gäller i fråga om arbetsgivaravgifter för sjömän. Förutom de avgifter som anges i l 5 skall redaren i likhet med vad som f.n. gäller även erlägga sjömanspensionsavgift. Det bör här nämnas att en särskild utredare (K l979:06) undersöker förutsättningarna för en sjömanspensit'mering grundad på kollektivavtal.

Andra stycket svarar mot delar av nuvarande 19 kap. 4 och 4 a äs AFL. Bestämmelserna innebär att redare även i fortsättningen skall betala arbetsgivaravgift till sjukförsäkringen och folkpensioneringen efter en lägre procentsats än som annarstillämpas. Deni 1 äangivnaprocentsatsen reduce- ras enligt bestämmelserna så att den står i proportion till de svenska sjömännens andel av den totala arbetsstyrkan på svenska handelsfartyg.

Som framgår av tredje stycket förstås med sjöman den som skall erlägga sjömansskatt enligt l ä 1 mom. första stycket lagen (19581295) om sjömans- skatt. Denna definition överensstämmer med nu gällande regler.

3 s

1 första stycket anges det underlag på vilket arbetsgivaravgifterna skall beräknas. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 19 kap. 1 å andra stycket AFL. Underlaget överensstämmer sälunda med det underlag på vilket arbetsgivaravgifterna till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen be- räknas enligt nu gällande regler. På detta underlag skall samtliga arbetsgivar- avgifter tas ut.

Bestämmelsen innebär att alla avgifter skall tas ut säväl pä utgiven lön som pa utbetald uppdragsersättning. Med arbetstagare skall i lagen förstås jämväl uppdragstagare. Detta framgår av hänvisningen till 3 kap. 2 & andra stycket AFL.

Bestämmelsen i andra stycket föranleds av att konstnärer och andra som

uppbär vissa statliga bidrag fär tillgodoräkna sig bidraget som pensionsgrun-

Prop. 1980/81 :178 73

dande inkomst inom den allmänna försäkringen. Den som betalar ut bidragen skall också betala tilläggspensionsavgift. Bestämmelsen motsvarar nuvarande l9 kap. 1 åå sista stycket AFL.

4 ä

] paragrafen har intagits de begränsningar som gäller avgiftsunderlaget för samtliga arbetsgivarzwgifter. Paragrafen har utformats i nära anslutning till regleri nu gällande lagstiftning. Som framhållits i kommentaren till 3 & skall med ersättning förstås säväl lön som uppdragsersättning.

Första stycket punkten 1 har behandlats i den allmänna motiveringen. Bestämmelsen upptar den s.k. 5(.)U-kronorsregcln och motsvarar nuvarande 19 kap. ] & fjärde stycket AFL. [ punkten 2 finns en bestämmelse om övre åldersgräns för uttag av avgifter. Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen. Punkten 3 motsvarar nuvarande 19 kap. l & femte stycket AFL och har betydelse i de fall en arbetsgivare utger lön vid sjuk- eller föräldraledighet. Punkten 4 avser ersättningar till utomlands bosatta utländska artister som tillfälligt medverkar här i Sverige vid offentlig föreställning eller inom radio/TV (jfr prop. 1975/76:46 s. 34, 35 och 40). Bestämmelsen har överförts från nuvarande 19 kap. ] & femte stycket AFL och innebär ingen ändring i förhållande till vad som nu gäller. ] punkten 5 har upptagits en bestämmelse som motsvarar den om lön till arbetsgivarens egna barn i nuvarande 19 kap. ] & femte stycket AFL. Punkten 6 om kostnads- avdrag har hämtats från 4å tredje stycket AVGL. De närmare förut- sättningarna för att kostnadsavdrag skall medges har angivits i paragrafens andra stycke. Punkten 7 slutligen. som avser vissa civilförsvarsersättningar. har hämtats från 4.5 fjärde stycket AVGL.

[ tredje stycket i paragrafen finns en bestämmelse som tar sikte på behandlingen i avgiftshänseende av inkomst frän fämansföretag. Bestäm- melsen motsvarar nuvarande 2? tredje stycket AVGL.

5 &

Bestämmelserna i denna paragraf har med smärre redaktionella föränd- ringar överförts frän 19 kap. 1 & fjärde stycket AFL.

Bestämmelserna om avgifter m.m. i fråga om arbete som utförs utomlands är föremål för övervägande i särskild ordning och nuvarande regler har överförts till avgiftslagen i avvaktan på resultatet av dessa överväganden.

3 kap. Egenavgifter

Detta kapitel innehåller bestämmelser om skyldighet att erlägga egenav- gifter. l kapitlet regleras också hur avgiftsunderlaget för de olika avgifterna skall beräknas.

Prop. 1980/81 : l78 79

1 15

Av hänvisningen till 1 kap. 2 s' följer att den som är försäkrad enligt AFI. och har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 s* eller 11 kap. ss nämnda lag är skyldig att betala egenavgift. Pensionskommittén har föreslagit att avgifterna spräkligt skulle särskiljas från motsvarande arbets- givaravgifter genom att ges benämningar som innehåller sammansättnings— ledet egenavgift. En sädan sammansättning. t.ex. tilläggspensionsegenav- gift. blir emellertid alltför lång och otymplig. Avgiftsbenämningarna i lagen är således desamma för arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Det hindrar givetvis inte att man. när särskiljande benämningar behövs. kan använda sådana. t.ex. egenavgift till tilläggspensioneringen resp. arbetsgivarzwgift till tilläggspensioneringen.

] fräga om uttagsprocenten förde olika avgifterna hänvisas i andra stycket till 2 kap. 1 s'.

2 &

Bestämmelsen har hämtats från 19 kap. 4 s första stycket AFL och avser försäkrade vars sjukpenningförsäkring gäller med karenstid. Av bestämmel- sen följer att i de fall försäkringen gällt med karenstid endast under en del av ett är eller med olika karenstider för skilda delar av ett är detta skall beaktas vid beräkningen av sjukfi'irsäkringsavgiften. Av3 kap. 2 åandra stycket AFL framgår att sjukpenninggrundande inkomst inte beräknas på inkomstdelar överstigande 7.5 gånger basbeloppet. IIärav följer att avgiftsnedsättningen enligt denna paragraf inte har avseende på inkomstdelar över denna gräns.

Om försäkrade som pä grund av undantagande frän ATP inte omfattas av sjukpenningft'irsäkringen har intagits särskilda övergängsbestämmelser.

3 &

l paragrafen har samlats regler om undantag från skyldigheten att betala egenavgifter. [första stycket anges att egenavgifter inte skall beräknas för är efter det dä den försäkrade fyllt 65 är. Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen.

Övriga begränsningar i avgiftsskyldigheten framgår av andra. tredje och fjärde styckena. Dessa begränsningar har sakligt sett samma. innehåll som nuvarande regler i 19 kap. 2 och 3 ss AFL. Sälunda gäller enligt andra och tredje styckena denna paragraf särskilda regler bl.a. för den som under inkomstäret uppburit förtidspension eller ålderspension och som inte redan är befriad från avgiftsskyldighet på grund av bestämmelsen i första stycket. Andra egenavgifter än tilläggspensionsavgift skall inte betalas av den som under någon del av inkomstäret uppburit hel förtidspension eller för hela året uppburit hel ålderspension. Tilläggspensionsavgift skall inte betalas av den som under hela inkomstäret uppburit hel ålderspension.

[ fjärde stycket anges minsta underlaget för debitering av avgift.

Prop. l980/81:178 80

4 ?

Vid beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst och pensions- grundattde inkomst tillämpas delvis olika inkomstbegrepp. vilket äterverkar på avgiftsplikten. Denna fråga har behandlats i den allmänna motiveringen. Första stycket reglerar underlaget för beräkningen av sjukförsäkringsavgif- ten. barnomsorgsavgiften och arbetsskadcavgiften. Andra stycket innehåller bestämmelser om underlaget för egenavgifterna till folkpensioneringen, tilläggspensioneringen och delpensioneringen.

5 5

Med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning avses i ll kap. 3 5 AFL inkomst av här i riket bedriven rörelse. inkomst av här belägen jordbruksfastighet som brukas av den försäkrade och ersättningi pengar eller naturaförmäneri form av kost eller bostad för arbete för annans räkning. allt under förutsättning att anställningsförltällande enligt ll kap. 255 AFL inte föreligger. Till inkomst av annat förvärvsarbete hänförs i 11 kap. ?vä AFL ocksä sjukpenning. arbetslöshetscrsättning och andra jämförliga ersättning- ar som träder i stället för inkomst av ovan nämnt slag. Avgifter skall, liksom enligt nu gällande regler, inte erläggas på de angivna socialförsäkringsför— mäncrna. [ första stycket har intagits föreskrift härom.

Avgiftsunderlaget skall genom uttrycklig hänvisning i andra stycket till 11 kap. stå AFL beräknas med tillämpning av bestämmelserna i den paragrafen. som bl.a. innehåller anknytningar till taxeringsförfarandet. Genom hänvisningen blir även föreskrifterna i lagen (1959:551) om beräkning av pcnsionsgrundande inkomst enligt lagen (19621381) om allmän försäkring tillämpliga.

4 kap. Fördelning av inf/uma avgifter

l kapitlet har samlats föreskrifter om fördelning av influtna avgiftsmedcl. I huvudsak motsvarar föreskrifterna nuvarande lagstiftning.

Grunder för förvaltningen av allmänna pensionsfonden återfinns i reglementet (19591293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning. Delpensionsfonden och arbetsskadefonden förvaltas enligt grunder som anges i reglementet (1961265) angående förvaltningen av riksförsäkrings- verkets fonder. Övriga fonder som avses i detta kapitel förvaltas enligt grunder som regeringen fastställer. 13 & innehåller en erinran härom.

5 kap. Ovriga bestänmtclser

l 5

Första stycket i paragrafen motsvarar nuvarande 19 kap. 105 andra stycket AFL och innebär i sakligt hänseende att annan egenavgift än tilläggspensionsavgift i händelse av dödsfall kan efterskänkas på samma

Prop. 1980/81: 178 81

villkor som gäller för inkomstskatt. Genom paragrafens andra stycke, som avser befrielse i vissa fall från tilläggspensionsavgift. görs en hänvisning till föreskrifterna i 41 & AVGL.

2 & Bestämmelserna i denna paragraf har överförts från nuvarande 19 kap. 6 & AFL.

3 &

Regler om debitering och uppbörd av arbetsgivar- och egenavgifter finns i AVGL och i uppbördslagen. AVGL avses i samband med den nya lagstiftningen fä ändrad rubrik.

Av 3 & AVGL framgår sålunda att underlaget för beräkning av arbetsgi- varavgifter fastställs av riksförsäkringsverket. I 38 å AVGL finns regler om besvär över sådana beslut.

Underlaget för beräkning av egenavgifter fastställs enligt nuvarande. regler av den lokala skattemyndigheten. Denna ordning bör gälla också i fortsättningen. Direkta lagbestämmelser saknas f.n. om besvärsväg i dessa fall. I praxis har besvär över den lokala skattemyndighetcns beslut i sådana ärenden ansetts kunna föras i samma ordning som besvär över beslut om beräkning av pensionsgrundandc inkomst. Den föreslagna regeln i andra stycket har utformats i anslutning härtill.

4 5 Paragrafen motsvarar nuvarande 20 kap. 15 & AFL och föranleds av att avgiftsreglerna bryts ut ur AFL.

( ) vergångsbestämmelserna

Som framgått av den allmänna motiveringen föreslås lagen träda i kraft den ljanuari 1982. Till följd av att de materiella bestämmelserna om socialavgifter förts över till lagen kan nuvarande separata lagar. innehållande avgiftsbestämmclser, upphävas.

Förslaget till lag om ändring i AFL innebär att möjligheten att göra anmälan om undantagande från ATP avskaffas. Tidigare undantaganden upphör i princip att gälla. Vissa försäkrade kommer dock övergångsvis alltjämt att kunna vara undantagna frän ATP. I övergångsbestämmelserna anges därför att skyldighet att erlägga avgifter till tilläggspensioncringen och arbetsskadeförsäkringen inte föreligger för berörd kategori. Beträffande sjukförsäkringsavgiften har till övergångsbestämmelserna överförts nuva- rande regel i 19 kap. 4 & första stycket AFL om avgiftsnedsättning.

Prop. 1980/81zl78 82

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 3 kap.

2 s"

Som har framgätt av den allmänna motiveringen föreslås att möjligheten att anmäla undantagande frän ATP och sjukpenningförsäkringcn s10pas fr,o_m, den 1 januari 1982. Som en följd av detta förslag skall inkomst av annat förvärvsarbete beaktas vid fastställande av sjukpenninggrundande inkomst för samtliga försäkrade utom för dem som är födda är 1923 eller tidigare och som även efter utgången av år 1981 är undantagna fran ATP.

Enligt övergängsbestämmelserna kommer första stycket sista punkten i denna paragrafi dess äldre lydelse alltjämt att gälla efter utgången av är 1981 för försäkrade som även efter denna tidpunkt är undantagna frän ATP.

5 s Punkten b) upphävs som en följd av att undantagandeinstitutet slopas. Som framgår av övcrgängsbestämmelserna skall bestämmelsen emellertid tillämpas även efter den 1 januari 1982 beträffande den som efter utgängen av är 1981 äterkallar en dessförinnan gjord anmälan om undantagande. Punkterna e.) och d) har oförändrade flyttats upp som nya punkter b) och c). Hänvisningen i tredje stycket har justerats med anledning härav.

11 5

Nya anmälningar om undantagande får inte förekomma efter utgången av är 1981. Till följd härav upphävs fjärde och femte styckena i denna paragraf. Försäkrade för vilka ett undantagande vid nämnda tidpunkt har upphört eller upphör att gälla och vilka uppfyller kraven i andra stycket har. som framgår av övergängsbestämmelserna, efter framställning hos försäkringskassan alltjämt möjlighet att erhålla sjukpenningförsäkring med kortare karenstid än 93 dagar eller sädan försäkring utan karenstid.

De äldre bestämmelserna i fjärde stycket första punkten och i femte Stycket gäller — som framgår av övergångsbestämmelserna — efter utgången av är 1981 för dem som även efter denna tidpunkt är undantagna frän ATP.

11 kap. 2 %$

Ändringen i första stycket f) föranleds av att riksdagen nyligen beslutat att de s.k. stimulansbidragen skall slopas fr.o.m. den 1 april 1981 (prop. HSO/81:85. AU 13. rskr 153).

Ändringarna i tredje och fjärde styckena föranleds av de nya reglerna i fråga om avgifter för finansiering av tilläggspensioneringen.

Prop. l980/81zl78 83

() & Ändringarna i denna paragraf föranleds av de nya reglerna om avgifter för

finansiering av tilläggspensione ringen .

7 &

Som framgått av den allmänna motiveringen har möjligheten att begära undantagande frän ATP spelat ut sin roll. Undantagande medför dessutom negativa verkningar pä försäkringens förmänssida även utanför ATP. Paragrafen föresläs därför upphävd. Nya anmälningar om undantagande från ATP skall över huvud taget inte kunna göras efter utgången av är 1981. För försäkrade med undantagande upphör detta att gälla vid nämnda tid- punkt. Detta gäller dock inte för försäkrade som är födda är 1923 eller tidigare och som har ett gällande undantagande under är 1981. Nu nämnda försäkrade kan Välja om de även i fortsättningen vill vara undantagna eller om de vill gå med i försäkringarna. Paragrafen kommer därför enligt övergångsbestämmelserna i tillämpliga delar att gälla för dem som också efter utgången av år 1981 är undantagna frän ATP. De som efter sagda tidpunkt vill återkalla en anmälan om undantagande får enligt övergångsbe- stämmelserna göra detta utan hinder av att undantagandet inte har gällt i fem ar.

12 kap. 2 s

Ändringarna i denna paragraf föranleds av att undantagandeinstitutet slopas. Innebörden är att för försäkrade, som är födda är 1924 eller senare och som tidigare har varit undantagna men som återkallat sin anmälan om undantagande eller för vilka undantagandet upphör att gälla vid utgången av år 1981. det tidigare undantagandet inte skall kunna föranleda ökning av talet 30i nämnaren vid beräkning av pensionen enligt paragrafens första stycke. En ökning av talet 30skall däremot alltjämt göras i de fall pensionspoäng inte tillgodoräknats till följd av underläten avgiftsbetalning. Pensionsberäkning- en för dem som är födda är 1923 eller tidigare. kommenteras närmare under motiveringen till 15 kap. 1 &.

13 kap.

2 %

Som en följd av att anmälan om undantagande frän ATP inte får förekomma efter utgången av är 1981 har bestämmelserna i tredje stycket i paragrafen ändrats. Försäkrade som är födda är 1924 eller senare samt försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare och som återkallar sin anmälan om undantagande med verkan fr.o.m. den ljanuari 1982 bereds genom ändringen möjlighet att. om pensionsfallet inträffar är 1982 eller därefter. fä förtidspension med antagandepoängberäkning.

Prop. 1980/81:178 34

Tredje stycket i dess nuvarande lydelse kommer enligt över- gängsbestämmelserna att vara tillämpligt för ft.")rsäkrade som också efter utgången av är 1981 är undantagna frän ATP.

15 kap.

1 !#

För en försäkrad som är född under något av åren 1915—1923 innebär ett undantagande att det antal är -— tjugo ökat med ett för varje år som denne är född efter är 1914 — som erfordras för full pension skall ökas med 0.1 av antalet sådana är som den försäkrade på grund av undantagandet inte har tillgodoräknats någon poäng eller har förlorat mer än en poäng.

Enligt övergångsbcstämmelserna skall denna regel även i fortsättningen tillämpas för försäkrade som är födda är 1923 eller tidigare. oavsett om de före utgången av är 1981 har äterkallat en anmälan om undantagande eller om de efter nämnda tidpunkt är undantagna frän ATP.

Hänvisningen i andra stycket till 12 kap. 25% andra stycket medför att underlåten avgiftsbctalning i princip har samma inverkan på pensionen som ett undantagande. varför ordet "undantagandet" bytts ut mot orden "underlåten avgiftsbetalning".

17 kap.

1 s 1 andra stycket har hänvisningen till 3 kap. 5 & första stycket c) ändrats som en följd av ändringarna i nämnda paragraf.

19 kap.

Som har framgått av motiveringen till lagen om socialavgiftcr har de materiella reglerna för beräkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter förts samman i nämnda lag. Som en följd härav kan större delen av reglerna i 19 kap. AFL upphävas. Bestämmelsen i nuvarande 11 & saknar praktisk betydelse och har därför ej getts någon motsvarighet i den nya lagen. 19 kap. AFL kommer härigenom att innehålla i huvudsak endast föreskrifter som inte avser socialförsäkringsavgiftcrna.

1 & innehåller en hänvisning till de avgiftsregler som föreslås bli intagna i lagen om socialavgifter. I 2 & införs ett nytt första stycke med en erinran om att kostnaderna för sjukförsäkringen. förutom genom avgifter från arbets- givare och försäkrade, täcks med statsmedel. Närmare bestämmelser om statsbidrag till sjukförsäkringen finns i andra och tredje styckena i paragrafen. vilka motsvarar nuvarande 7ä. Stadgandet i 3ä motsvarar nuvarande 8 &. Bestämmelserna i 4 & är — med en viss justering - överförda från 5 & första och andra styckena i deras nu gällande lydelse. Sistnämnda föreskrifter reglerar bestämmandet av procentsatsen för avgiftsuttaget till

'Jl

Prop. l980/8lzl78 g

försäkringen för tilläggspension. Dessa regler har ansetts böra stå kvar i AFL.

20 kap.

4 s Ändringarna i denna paragraf är rena följdändringar till den föreslagna lagen om socialavgifter.

14 ä

1 paragrafens nu gällande lydelse anges att det beträffande fullföljd av talan i vissa fall skall gälla vad som stadgas därom i författning som avses i bl.a. 19 kap. 9 5 eller 10 5 första stycket. De författningar som sålunda avses är AVGL och uppbördslagen. I den föreslagna lagen om socialavgifter har tagits in en erinran om att särskilda bestämmelser gälleri fråga om debitering och uppbörd av avgifterna. AVGLzs och uppbördslagens besvärsregler gäller då också i fråga om beslut enligt dessa lagar. Hänvisningen i förevarande paragraf till 19 kap. 9 och 10 åå kan därför utgå.

Också bestämmelsen i andra punkten i paragrafen kan upphävas. Bestämmelsen innehåller en hänvisning till 19 kap. 10% sista stycket AFL. vilket stadgande upptar en regel att sjukförsäkringsavgift och socialförsäk- ringsavgift till folkpensioneringen i händelse av dödsfall kan efterskänkas på samma villkor som gäller beträffande inkomstskatt. Denna regel är numera uttryckt genom en hänvisning till 75.5 1 mom. kommunalskattclagen. l förslaget till lag om socialavgiftcr har intagits ett stadgande av motsvarande innebörd.

Övergångsbestämnte/serna

Som har framgått av motiveringen till 3 kap. 11 så skall paragrafen i dess äldre lydelse fortfarande tillämpas för försäkrade som någon gång omfattats av ett undantagande. För försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare och som varit undantagna från ATP eller som — om förutsättningarna därför är uppfyllda — väljer att även efter utgången av är 1981 vara undantagna Skall i huvudsak äldre bestämmelser fortfarande gälla. 1 vilken utsträckning dessa bestämmelser avses gälla har angetts i specialmotiveringcn till resp. paragraf.

För den som väljer att även efter utgången av år 1981 vara undantagen från ATP öppnas möjlighet att återkalla anmälan om undantagande utan hinder av att undantagandet inte har gällt i fem år. Ny anmälan om undantagande får inte göras efter utgången av år 1981.

Prop. l980/81 :178 86

4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (l976:380) om arbetsskadeförsäk- ring

1 kap. 1 s. 3 kap. 6 5 och 4 kap. Sä

Möjligheten att vara undantagen från ATP upphör enligt ändringarna i AFLi princip fr.o.m. den 1 januari 1982. Detta gäller dock inte dem som är födda år 1923 eller tidigare och som har ett gällande undantagande under år 1981. Nu nämnda försäkrade får enligt övergängsbestämmelserna till lagen om ändring i AFL välja om de även efter utgången av är 1981 vill vara undantagna från ATP eller inte.

Den fasta kopplingen mellan arbetsskadeförsäkringen och ATP innebär att den som är undantagen från ATP också är undantagen från arbetsska- deförsäkringen. Ett slopande av undantagandeinstitutet medför således att samtliga försäkrade, utom de som enligt förslaget även i ft.)rtsättningen är undantagna från ATP, i egenskap av egenföretagare och uppdragstagare kommer att omfattas också av arbetsskadeförsäkringen under förutsättning att de är bosatta i Sverige.

Ändringarna i dessa paragrafer är sålunda en konsekvens av undatagan— deinstitutets upphörande. De nuvarande bestämmelserna kan dock — såsom framgår av övergångsbestämmelserna — även efter utgången av år 1981 tillämpas för försäkrade som efter nämnda tidpunkt är undantagna från ATP.

() kap. 1 1?

Ändringen är en följd av ändringen i AFL varigenom nya anmälningar om undantagande från ATP över huvud taget inte skall få göras efter utgången av är 1981. Den situationen som paragrafen i denna del avser. nämligen att ett undantagande börjar gälla efter det att arbetsskadan har inträffat, kan fr.o.m. den 1 janauri 1982 inte uppkomma. Bestämmelsen i dess nuvarande lydelse — såvitt den avser reglerna om undantagande från ATP — kan därför inte bli tillämplig ens övergångsvis efter utgången av är 1981.

7 kap.

Med anledning av att alla bestämmelser om socialförsäkringsavgifter m.m. har förts samman i en lag kan huvuddelen av reglerna i detta kapitel utgå. Avsikten är att avgiftsskyldigheten till arbetsskadeförsäkringcn i fortsätt- ningen skall regleras i 1agen om socialavgifter. Ändringen i 1 & innebär en hänvisning till nämnda lag. 2 s' motsvarar — med viss justering — nuvarande 3 s. 1 paragrafen anges bl.a. vilka ersättningar och kostnader som skall täckas genom influtna avgifter. Även vissa regler om det formella förfarandet i samband med beslut om och förslag till avgiftsuttag för olika är finns intagna i paragrafen. Dessa bestämmelser är av sådan natur att de inte har ansetts böra överflyttas till lagen om socialavgifter.

Prop. 1980/Slzl78 ' 37

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969205) om pensionstillskott

4 &

Ändringarna i denna paragraf är en följd av förslaget om slopande av undantagandeinstitutet i AFL. Vid bedömande. av rätten till pensionstillskott skall dock — enligt de föreslagna övergängsbestämmelscrna — även efter utgången av är 1981 hänsyn tas till den tilläggspension som skulle ha utgätt om undantagande inte hade ägt rum. Detta skall gälla samtliga försäkrade. dvs. säväl dem som någon gäng har varit undantagna frän ATP som dem som nu är undantagna och som obligatoriskt föreslås anslutna till försäkringen liksom dem som också efter utgången av är 1981 är undantagna frän ATP.

4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsl'örsäk- ring

Ändringarna i 4 och 13 5.5 föranleds av att möjligheten att vara undantagen från tilläggspensioneringen inom den allmänna försäkringen, med undantag för vissa försäkrade som hör till övergängsgcnerationen inom ATP. upphör fr.o.m. den 1 januari 1982. För dem som har varit eller fortfarande kan vara undantagna frän ATP. skall reglerna alltjämt gälla. Bestämmelse härom har intagits i övergängsbestämmelserna.

Enligt förslaget till lag om socialavgifter skall skyldigheten att erlägga avgifter för finansiering av delpensionsförsäkringen regleras i den lagen. Bestämmelserna i 21 .b" förevarande lag föresläs därför upphävda. 1 paragra- fen intas i ställct en erinran om att det i lagen om socialavgifter finns föreskrifter om avgifter för finansiering av försäkringen.

4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m.

Förslaget till lag om socialavgifter innebär att alla materiella bestämmelser om arbetsgivaravgifter och egenavgifter skall tas in i den lagen. Avsikten är att debitering och uppbörd av avgifterna fortfarande skall regleras i särskild ordning. Bestämmelser härom finns nu sävitt gäller egenavgifter i uppbörds- lagen (1953:272) och sävitt gäller arbetsgivarzwgifter i lagen (19591552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m. (AVGL). Sistnämnda lag innehåller ocksä vissa bestämmelser beträffande egenavgif- ter till tilläggspensioncringen. Förslaget till ändringar i AVGL innebär inte några ändringar i detta administrativa regelsystem. Vissa följdändringar är dock erforderliga.

Med hänsyn till att de materiella avgiftsreglerna har förts över från AFL m.fl. författningar till lagen om socialavgifter har rubriken till AVGL ändrats till lag om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (00()():l)()()) om socialavgifter. m.m.

Prop. l980/8lzl78 gg

1 ä'

Ändringen i denna paragraf innebär en anpassning till lagen om socialavgifter. Som tidigare har nämnts är beredningen av frågan om avskaffande av byggnadsforskningsavgiften inte avslutad.

2 ä

1 första stycket denna paragraf i dess nuvarande lydelse definieras arbetsgivaravgift som summan av arbetsgivarens avgifter. Denna definition stämmer inte överens med förslaget till lag om socialavgifter. Vad som förstås med arbetsgivaravgifter framgår av nämnda lag. Någon definition av arbets- givaravgift behövs inte längre i AVGL. Som en följd av denna ändring föreslås att med slutlig avgift förstås summan av de arbetsgivaravgifter som en arbetsgivare påförs vid den årliga avgiftsdebiteringen för det nästföregå- ende utgiftsäret.

I andra stycket föreskrivs att med lön enligt AVGL skall förstås också uppdragsersättning. Detta har kommit till uttryck genom en hänvisning till 3 kap. 2 & andra stycket AFL. Att låta hänvisningen avse också 11 kap. 2 5 andra stycket AFL har bedömts som onödigt, eftersom detta stadgande i sin tur numera enbart innehåller en hänvisning till 3 kap. 25 andra stycket AFL.

I andra stycket finns f.n. bestämmelser om att avgifter inte skall erläggas i de fall då uppdragstagaren har varit bosatt och arbetat utomlands eller då bevillningsavgift har erlagts för ersättningen. Dessa bestämmelser. som motsvarar nuvarande 19 kap. 1 & AFL. tar sikte främst på andra arbetsgivaravgifter än de som regleras i AFL. Bestämmelserna i AFL och AVGL i här avsedda fall har överförts till den föreslagna lagen om socialavgifter.

Tredje stycket innehåller f.n. en bestämmelse om behandlingen i avgiftshänseende av inkomst från fåmansföretag. Denna bestämmelse är av materiellrättslig betydelse. På grund härav föreslås att bestämmelsen i AVGL upphävs samtidigt som motsvarande bestämmelse tas in i lagen om socialavgifter.

Fjärde stycket innehåller f.n. en hänvisning till 19 kap 65 AFL. Som tidigare nämnts har bestämmelsen i AFL överförts till Skap. 25 i den föreslagna lagen om socialavgifter.

l sjätte stycket finns f.n. en bestämmelse om statliga bidrag till konstnärer m.fl. Bestämmelsen har överförts till den föreslagna lagen om socialavgif- ter.

3 & Ändringen är av redaktionell natur.

Prop. l980/81zl78 89

4 5

I tredje och fjärde styckena denna paragraf finns f.n. bestämmelser om kostnadsavdrag och om vissa civilförsvarsersättningar. Som tidigare har nämnts föreslås dessa bestämmelser bli överförda till lagen om socialavgif—

ter.

28 och 39 åå Ändringarna i dessa paragrafer innebär en anpassning till förslaget till lag om socialavgifter.

4.7 Förslaget till lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Ändringarna föranleds av att bestämmelserna om avgifter för finansiering av försäkringen för tilläggspension förts över från "19 kap. AFL till lagen om socialavgifter.

4.8 Förslaget till lag om ändring i reglementet (l961:265) angående förvalt— ningen av riksförsäkringsverkets fonder

Delpensionsavgifter förs till en fond. med vars tillgångar kostnaderna för pensioner enligt lagen (1979284) om dclpensionsförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser skall täckas. Fonden har i förslaget till lag om socialavgifter benämnts delpensionsfonden. vilket föranleder en följdänd- ring i 1 & förevarande reglemente. Det har även beaktats att den fond som avses med "22 kap. ?. & AFL i dess lydelse före den 1 januari 1981 benämns fonden för den frivilliga pensionsförsäkringen.

Övriga ändringar ansluter till förslaget till lag om socialavgifter.

4.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Ändringen är en ren följdänclring till den föreslagna lagen om socialav- gifter.

5. Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till 1. lag om socialavgifter.

. lag om ändring i lagen (19621381) om allmän försäkring. . lag om ändring i lagen (19761380'l om arbetsskadeförsäkring. 4. lag om ändring i lagen (1969205) om pensionstillskott. 5

b) l—J

. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring.

Prop. l980/81:178 90

6. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m..

7. lag om ändring i reglementet (1959:293) angäende allmänna pensions- fondens förvaltning.

8. lag om ändring i reglementet (19611265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder. 9. lag om ändringi lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (19622381) om allmän försäkring.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. l980/81:l78 91

Utdrag LAGRÄDET PROTOKOLL

vid sarnnn'mträde

1981-(1342

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén. regeringsri'idet Hilding. justitierådet Vängby.

Enligt lagrådet (len 27 februari 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för socialdepartementet Söder beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om socialavgifter. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän ff'irsäkring, . lag om ändring i lagen (1976380) om arbetsskadeförsäkring. . lag om ändring i lagen (1969:2(J5) om pensionstillskott. '.JI #— 'J—l PJ . lag om ändring i lagen (1979z84) om delpensionsft'irsäkring.

6. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m..

7. lag om ändringi reglementet (19592293) angående allmänna pensions- fondens förvaltning.

8. lag om ändring i reglementet (1961265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

9. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsasscssorn Lars [vars- son.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om socialavgifter

Det remitterade förslaget syftar till att åstadkomma enhetligare och enklare regler för beräkningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter inom socialförsäkringen. Den genomgång av gällande rätt som lagrådet gjort i samband med granskningen av lagförslaget ger vid handen att behovet av sådana regler är mycket stort. Lagförslaget innebär också att betydande framsteg görs i den åsyftade riktningen. Ytterligare förenklingar borde dock vara möjliga. Det synes främst vara olikheterna i inkomstbegreppen vid beräkningen av sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst. som alltjämt medför komplikationer vid avgiftsberäkningen (set. ex. 3 kap. 45 i det remitterade förslaget).

Frågan om att åstadkomma ett helt enhetligt avgiftsunderlag torde inte kunna lösas titan föregående utredning men lagrådet har ändå velat

Prop. l980/81 : 178 92

framhålla (.")nskvärdheten av att arbetet på att förenhetliga och förenkla reglerna för avgiftsberäkningen fortsätter.

2 kap. 1—3 åå

Förevarande paragrafer är indelade så att I och 2 åå innehåller bestäm- melser om vilka olika arbetsgivaravgifter som skall betalas och procentsat- serna för dem medan 3 å— liksom även 4 och 5 åå — innehåller bestämmelser om avgiftsunderlaget. Av bestämmelserna om avgifter och procentsatser har de som enbart avser sjömän samlats i 2 å. Dispositionen är emellertid inte helt konsekvent genomförd och 1 och 2 åå har ej utformats helt likartat.

Andra stycket av 3 å innehåller sålunda en bestämmelse om skyldighet att betala tilläggspensionsavgift som rätteligen synes höra hemma i l å. Innebörden av bestämmelsen är att den som utger vissa bidrag från Sveriges författarfond eller konstnärsnåmnden och som enligt 1 kap. 2 å andra stycket skall anses som arbetsgivare är skyldig att betala tilläggspensionsavgift men ej annan avgift. Det fi'ärordas därför att i [ å som ett andra stycke upptas en bestämmelse av följande lydelse: "Arbetsgivare som avses i ] kap. 2 å andra stycket skall dock betala endast tilläggspensionsavgift." Den nu i ] å andra stycket av förslaget upptagna bestämmelsen om att staten inte betalar arbetsskadeavgift torde därvid böra utgöra ett nytt tredje stycke. Godtas vad som nu föreslagits bör återstoden av 3 å andra stycket sammanföras med första stycket och bilda en andra mening i paragrafen av förslagsvis följande lydelse: ”Bidrag som avses i ll kap. ?. å första stycket m) lagen om allmän försäkring likställs med lön."

Enligt Zå första stycket skall en arbetsgivare som sysselsätter sjömän ""även" — dvs. utom de i l å angivna avgifterna — betala sjömanspensionsav- gift med 0.80 procent. Till skillnad från ] å ges inte här någon hänvisning till det avgiftsunderlag på vilket avgiften skall beräknas. Eftersom en arbetsgi- vare som sysselsätter sjömän även kan ha andra anställda bör dessutom preciseras. att det endast är ersättning till sjömännen som ingår i avgiftsunderlaget såvitt angår sjömanspensionsavgiftcn. Detta sker — till undvikande av ytterligare bestämmelser i 3—5 åå — lämpligen i Zå första stycket. På grund av det anförda bör detta ges förslagsvis följande lydelse: "En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som utgetts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgtft med 0,80 procent. [ övrigt gäller om avgiftsunderlaget bestämmelserna i 3—5 åå i tillämpliga delar."

] 2 å andra stycket bör hänvisningen till de i ] å angivna procentsatserna förtydligas till att avse de procentsatser som anges i "l å första stycket 1 och j..

Prop. l980/81:178 93

5 kap. 3 å

Innebörden av första stycket i den föreslagna paragrafen är att underlaget för egenavgifter liksom hittills skall bestämmas av den lokala skattemyndig- heten.

Enligt 85 å uppbördslagen skall besvär över lokal skattemyndighets beslut föras hos länsrätten. l praxis har emellertid besvär över den lokala skattemyndighetens beslut i vad avser fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter ansetts skola föras hos riksförsäkringsverket. [ sak synes intet vara att erinra häremot. En bestämmelse av denna innebörd har intagits i andra stycket av förevarande paragraf.

Det synes emellertid inte tillfredsställande ur lagteknisk synpunkt. att en fullföljdsregel som innebär en avvikelse från den generella fullföljdsregeln i Såå uppbördslagcn får sitt plats i en annan lag. Såsom framgår av vad lagrådet i det följande anför i samband med övergångsbeståmmelserna till den föreslagna lagen om socialavgifter får det förutsättas att bl. a. uppbördslagen kommer att anpassas till den nya lagstiftningen. Det synes lämpligt att i samband därmed den föreslagna besvärsregcln i fråga om lokal skattemyndighets beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter införs som en undantagsbestämmelse i 85 å uppbördslagen. Samtidigt torde i tydlighetens intresse en direkt bestämmelse böra införas i uppbördslagen om att lokal skattemyndighet har att fastställa avgiftsunderlag för egenavgifter (jfr pensionskommitténs förslag i 3 kap. 6 å förslaget till lag om socialavgif- ter).

På grund av det anförda förordas att andra stycket i nu förevarande paragraf får utgå.

Öve rgångsbestämmelserna

Enligt punkt '.7 sista stycket skall. om i lag eller annan författning förekommer hänvisning till en föreskrift som har ersatts av en bestämmelse i lagen om socialavgifter. i stället den nya bestämmelsen tillämpas. En sådan teknik kan godtas, när risk finns att någon bestämmelse som borde ändras har blivit förbisedd. I den mån man vet att det finns hänvisningar i andra författningar bör man däremot inte nöja sig med en reservregel av förevarande art. Såvitt inhämtats föreligger. utöver de författningar vari ändringar föreslås i förevarande lagrådsremiss. behov av ändringar i kommunz'tlskattelagen (192813701 anvisningarna till 41 b å). taxeringslagen (19561623; 37 å ?. mom. och 39 å 1 mom.). uppbördslagen (19531272; l å. 3 å 1 mom.. 25å och 27å 1 mom.). skattebrottslagen (l97lzö9; ] å). lagen (197111072') om förmänsberättigade skattefordringar m.m. (] å). lagen (19791648) om procentsatser för uttag av avgift under åren WRG—1984 till försäkringen för tilläggspension samt lagen (19791649) om procentsats för uttag av avgift under åren MISO-1984 till arbetsskt-tt'leförsäkringen. Det är av

Prop. l980/81zl78 94

vikt att dessa lagar ändras innan den nya lagen om socialavgifter träder i kraft. lnte minst gäller detta om en sa central straffrättslig lag som skattebrottslagen; det förtjänar anmärkas att i denna ännu inte intagits hänvisning till lagen (197oz38t1) om arbetsskadeförsäkring utan i stället hänvisas i själva lagen till lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Avsikten lär emellertid vara att genom nya lagförslag senare under är 1081 anpassa nämnda lagar till den nya lagen om socialavgifter. Under förutsätt- ning att sädan lagstiftning kommer till ständ kan det nu pätalade förhållandet inte anses utgöra hinder mot att nu genomföra det föreliggande förslaget.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1976380) om arbetsskadeför- säkring

Overgängsbestämmelse rna

1 6 kap. lä nuvarande lydelse föreskrivs att om undantagande frän försäkringenför tilläggspension enligt 1 1 kap. 7 ä lagen om allmän försäkring börjar gälla efter det att arbetsskadan inträffat. hänsyn i vissa angivna hänseenden skall tas till tilläggspcnsion som skulle ha utgått om undanta- gande ej anmälts. Föreskriften föreslas upphävd och med hänsyn till att undantagande ej kan ske efter nya lagens ikraftträdande har någon övergängsbestämmclse ej ansetts erforderlig. Äldre lydelse kan emellertid vid prövning efter nya lagens ikraftträdande behöva tillämpas i fräga om förhållanden som inträffat före ikraftträdandet. 1 punkt ?. bör därför intas en hänvisning även till 6 kap. ls.

Förslaget till lag om ändring i lagen (l959:552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.

2.5

Enligt nuvarande bestämmelser i Z & skall med lön enligt lagen jämställas ersättning som utges till uppdragstagare — med vissa angivna undantag — samt bidrag från Sveriges författarfond och konstnärsnänmden. Vidare sägs i paragrafen i dess gällande lydelse att — om annan arbetsgivare för sjöman än redare saknar fast driftställe i riket annorstädes än pä fartyg — redaren svarar för att arbetsgivaren fullgör sina förpliktelser enligt lagen samt att — i fraga om inkomst från fämansföretag - föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 äkommunalskattelagen skall äga motsvarande tillämpning. dvs. att lön till företagsledarens make och barn under angivna förutsättningar skall beskattas hos företagsledaren.

1 det remitterade förslaget har bestämmelserna i fräga om bidrag fran Sveriges författarfond och konstnärsnämnden. redares ansvar i vissa fall samt makes och barns inkomst frän fämansföretag överflyttats till den föreslagna lagen om socialavgifter. Av de nu berörda bestämmelserna stär i den

Prop. l980/81:178 95

föreslagna nya lydelsen av 2 s'i nu förevarande lag kvar endast bestämmelsen om att ersättning till uppdragstagare skall jämställas med lön i lagens mening.

Enligt 5 55 första stycket gällande lag äligger det arbetsgivare. som utgivit lön till någon hos honom anställd med minst 5110 kronor. att lämna s. k. arbetsgivaruppgift. Vid arbetsgivaruppgiften skall enligt 5 å andra stycket fogas sadan särskild uppgift varom stadgas i 3 & lagen (19591551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen ( 1962381 ) om allmän försäkring. Vidar * åligger det enligt 23 s gällande lag arbetsgivare, vilkens löneutgifter för år räknat överstiger eller kan beräknas komma att överstiga femtusen kronor. att snarast anmäla detta till riksförsäkringsverket.

Så som de remitterade lagförslagen utformats framstår det som oklart vilken uppgiftsskyldighet som i fortsättningen kommer att gälla för de fall där hittills i förevarande paragraf upptagna bestämmelser föreslas överft'irda till lagen om socialavgifter. i all synnerhet som bestämmelserna om uppdrags- ersättning funnits böra kvarstå i paragrafen. En sådan oklarhet får anses otillfrcdsställande med hänsyn särskilt till att underlåtenhet att lämna arbetsgivaruppgift kan medföra avgiftstillägg och förseningsavgift enligt 43 och 4-1 åå gällande lag (i fall som avses i 5. å andra stycket bötesstraff enligt 34 5).

På grund av det anförda förordas att l å andra stycket erhäller följande lydelse: "Med lön förstås i denna lag detsamma som i lagen (tltltltliltltl) om socialavgifter."

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

Prop. 1980/81 :178 96

Utdrag SOCTIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-26

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten, Bohman. Wikström, Friggebo. Dahlgren. Söder. Krönmark, Burenstam Linder. Johansson. Wirte'n. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn, Danell. Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m. m.

] Anmälan av lagrådets yttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande[ över förslag till

1. lag om socialavgifter.

2. lag om ändring i lagen (1962381) om allmän försäkring.

3. lag om ändring i lagen (19762380) om arbetsskadeft'fnsäkring. . lag om ändring i lagen (19691205) om pensionstillskott. . lag om ändring i lagen (1979z84) om delpensionsförsäkring.

Lit-T'—

6. lag om ändring i lagen (19:39:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m..

7. lag om ändring i reglementet (1959293) angående allmänna pensions— fondens förvaltning.

8. lag om ändring i reglementet (1961265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

9. lag om ändring i lagen (19591551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (19621381) om allmän försäkring.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande.

Lagrådet har uttalat att det remitterade förslaget till lag om socialavgifter innebär betydande framsteg i syfte att åstadkomma enhetligare och enklare regler för beräkningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter inom social— försäkringen. Samtidigt har lagrädet framhållit att ytterligare förenklingar borde vara möjliga. Det synes enligt lagrådet främst vara olikheterna i inkomstbegreppen vid beräkningen av sjukpenninggrundande och pensions-

1 Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 5 februari 1981.

Prop. l980/81zl78 97

grundande inkomst som alltjämt medför komplikationer vid avgiftsberäk- ningen. Lagrådet har därvid velat framhålla önskvärdheten av att arbetet på att förenhetliga och förenkla reglerna för avgiftsberäkningen fortsätter.

Som framgår av vad jag anfört när beslutet om lagrådsremiss fattades är det min avsikt att fortsätta arbetet på att förenhetliga och förenkla reglerna för avgiftsberäkningen. Jag delar alltså lagrådets uppfattning. Vad särskilt angår inkomstbegreppen vid beräkningen av sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst har, säsom nämnts i lagrådsremissen. hithöran- de frågor berörts i socialpolitiska samordningsutredningens betänkande (SOU 197994). En allmän socialförsäkring. som har remissbehandlats. lnnan ställning tas till de i betänkandet behandlade samordningsfrågorna är jag inte beredd att föreslå några mer genomgripande ändringar av reglerna för beräkningen av pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst. Av betydelse i detta sammanhang är också om en bättre samordning kan åstadkommas mellan inkomstbegreppen inom skatte- och avgiftsområdet.

Jag godtar de av lagrådet föreslagna ändringarna av 2 kap. 1—3 åå förslaget till lag om socialavgifter. Det är dock enligt min mening inte erforderligt atti 2 kap. 2 å ånyo hänvisa till bestämmelserna om avgiftsunderlaget i 3—5 åå. Att bestämmelserna om avgiftsunderlaget gäller även för de arbetsgivare som avses i 2 å följer av att i ] å redan är intagen en hänvisning till bestämmelserna om avgiftsunderlaget och att 2 å utgör en tilläggsbestäm- melse till 1 å.

Lagrådet har anfört att den besvärsregel som intagits i 5 kap. 3 å andra stycket av det remitterade förslaget till lag om socialavgifter lämpligen bör införas som en undantagsbestämmelse i 85å uppbördslagen (19531272). Samtidigt har lagrådet framhållit att i tydlighetens intresse bör införas en direkt bestämmelse i uppbördslagen om att lokal skattemyndighet har att fastställa avgiftsunderlag för egenavgifter.

Efter samråd med chefen för budgetdepartementet är jag beredd att godta lagrådets synpunkter i denna del. Den i det remitterade förslaget till lag om socialavgifter intagna besvärsrcgeln kan därför utgå. Förslag till ändringar i uppbördslagen avses läggas fram i samband med förslag om justering av sehablonavdragen för egenavgifter. I det sammanhanget avses också förslag läggas fram till ändringari kommunalskattelagen (1928z370). taxeringslagen (1956:623). skattebrottslagen (1971:69) och lagen (197'l : l072) om förmåns- berättigade skattefordringar m. m.. vilka ändringar bl. a. syftar till att anpassa nämnda lagar till den föreslagna lagen om socialavgifter.

Jag biträder likaså lagrådets synpunkter vad gäller utformningen av punkt 2 övergångsbestämmelserna den föreslagna lagen om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och 2 å i lagen (19591552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.

Jag förordar således att de av lagrådet särskilt kommenterade bestämmel- serna omredigeras i huvudsaklig överensstämmelse med vad lagrådet har

Prop. l980/8l :178 98

föreslagit. Härutöver bör vissa redaktionella ändringar göras i de till lagrådet remitterade förslagen.

Efter det att beslut fattades om inhämtande av lagrådets yttrande har regeringen i proposition HSO/81:15 föreslagit att de båda avgifterna om vardera (),-1 % till arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadsutbildning- en skall ersättas av en gemensam arbetsgivarzwgift på 0.8 % och även föreslagit en del ändringar i de regler som gällt om fondering m. m. för de båda avgifterna. Den föreslagna ordningen innebär att en lag om arbetsgi- varavgift till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag skall träda i kraft den 1 juli 1981 och ersätta dels lagen (.l973z372) om arbetsgivarzwgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet. dels lagen (19751335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen. Detta föranleder vissa justeringar av den föreslagna lagen om socialavgifter. som den 1 januari 1982 bör ersätta den i prop. .l98t).-'Sl:l45 föreslagna lagen.

2 Byggnadsforskningsavgiften

Som jag anfört i lagrådsremissen talar starka administrativa skäl för att byggnadsforskningsavgiften avskaffas i dess nuvarande utformning. Jag vill särskilt framhålla de svårigheter som skulle uppstå om efter en decentrali- sering av avgiftsdebiteringen de lokala skattemyndigheterna skulle tillämpa nuvarande regler om byggnadsforskningsavgift.

Pensionskommittén går inte in på frågan om ett alternativt finansierings- system.

Det nuvarande systemet innebär att forsknings- och utvecklingsverksam- heten inom byggnads- och anläggningsområdet stöds finansiellt genom den särskilda byggnadsforskningsavgiften. beräknad på löner som utges till arbetstagare inom byggnadsindustrin. Därjämte anvisas årligen statsan- slag.

Efter samråd med chefen för bostadsdcpartementct förordar jag att byggnadsforskningen i fortsättningen helt finansieras genom anslag över statsbudgeten. För en budgetfinansiering talar också det förhållandet att byggnadsforskningen avser mer än rena husbyggnads- och anläggningsfrå- gor.

Omläggningen skall inte i sig påverka inriktning och omfattning av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som finansieras med byggnadsforsk- ningsavgifter. Jag erinrar i detta sammanhang om att i budgetpropositionen 1981 har framhållits att statens råd för byggnadsforskning bör planera sin verksamhet på sådant sätt att den icke encrgiinriktade verksamheten till budgetåret 1984/85 inte överstiger 117 milj. kr. i det penningvärde som råder budgetåret 1981/82 (Prop. l980/81:lt)0 bil. 16 s. 96).

Den merbelastning på statsbudgeten. som föranleds av slopandet av byggnadsforskningsavgiften, kan kompenseras genom att folkpensionsavgif-

Prop. l980/81: 178 99

ten höjs och därigenom minskar statens andel i folkpensionskostnaderna.

För år 1981 har preliminärt debiterats drygt 112 milj. kr. i arbetsgivarav— gifter till byggnadsforskningen. Underlaget för samtliga arbetsgivaravgifter med undantag för statens avgifter är f. n. ca 225 miljarder kr. Om byggnadsforskningsavgiften beräknades för hela arbetsgivarkollektivet_ skulle avgiften motsvara ca 0.05 '.'-?. Avskaffandet av byggnadsforskningsav- giften kan därför kompenseras genom att folkpensionsavgiften. som f. n. är 8.4 % höjs med 0.05 procentenheter.

Jag förordar således att byggnadsforskningsavgiften avskaffas. att bygg— nadsforskningen i stället finansieras genom anslag över statsbudgeten samt att folkpensionsavgiften höjs från 8,4 % till 8.45 '.!-"2.

Vad jag nu har anfört föranleder vissa justeringar av den i lagrådsremissen föreslagna lagen om socialavgifter.

En konsekvens av den föreslagna omläggningen är att byggnadsforskning— en måste helt budgetfinansieras fr. o. m. den 1 januari 1982. Chefen för bostadsdepartementet har för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga i samband med förslag om tilläggsbudget ] till statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

3 Avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension, m. m.

Som har framgått av lagrådsremissen föreslås att ATP—avgiften i fortsätt- ningen skall beräknas utan basbelopps— och maximeringsavdrag och att uttagsprocenten därvid sätts ned för att kompensera det ökade avgiftsun- derlaget.

Avgiftsuttaget till försäkringen för ATP fastställs i särskild lag. Hittills har avgiftsuttaget fastställts för fem femårsperioder. Under perioden 1980—1984 skall enligt den gällande lagen procentsatsen för avgiftsuttaget årligen höjas med 0.25 % så att ATP-avgiften för år 1984 kommer att utgöra 13 %.

Enligt pensionskommitténs beräkningar skulle uttagsprocenten till ATP. med hänsyn till den utvidgning av avgiftsunderlaget som blir följden om basbelopps- och maximeringsavdragen slopas. ha kunnat sänkas från dåvarande 11.75 % till ca 8.75 % om de regler kommittén föreslår hade gällt för är 1977.

Enligt beräkningar som gjorts inom riksförsäkringsverket i februari 1981 innebär en rent matematisk omräkning av uttagsprocenten att ATP-avgiften skulle sättas till 9.35 % för år 1982. 9.56 % för år 1983 och 9.78 % för år 1984. Jag finner det dock lämpligt att procentsatserna avrundas uppåt till närmaste tiondels procent. Jag förordar således att procentsatserna för ATP-avgiften fastställs till 9,40 % för år 1982, 9.60 % för år 1983 och 9.80 % för år 1984.

Vad jag nu har anfört föranleder ändringar i lagen (1979:648) om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980—1984 till försäkringen för tilläggspension. I detta sammanhang bör även en ändring göras i lagen

Prop. l980/81zl78 100

(1979:649) om procentsats för uttag av avgift under åren 1980—-1984 till arbetsskadeförsäkringen. Ändringen i sistnämnda lag är en ren följdändring till den föreslagna lagen om socialavgifter.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1. lag om socialavgifter.

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. lag om ändring i lagen (1969z205) om pensionstillskott.

sne-s»

lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring.

6. lag om ändringi lagen ('l959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.,

7. lag om ändring i reglementet (19591293) angående allmänna pensions- fondens förvaltning,

8. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

9. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

10. lag om ändring i lagen (1979:648) om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980—1984 till försäkringen för tilläggspension.

11. lag om ändring i lagen (1979:649) om procentsats för uttag av avgift under åren 1980—1984 till arbetsskadeförsäkringen.

De under 10 och 11 angivna förslagen rör frågor av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande över dessa skulle sakna betydelse.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragan- den har lagt fram.

Prop. l980/81-z 178 101 Bilaga ]

Gällande avgiftsbestämmelser ] Allmänt om socialförsäkringsavgifter

Socialförsäkringarna finansieras genom arbetsgivaravgifter och avgifter från de försäkrade (egenavgifter) samt genom allmänna medel. 1 19 kap. lagen (1962z381) om allmän försäkring (AFL) finns bestämmelser om skyldighet att erlägga arbetsgivaravgifter och egenavgifter till försäkringen för tilläggspension (ATP). sjukförsäkringen och folkpensioneringen. Arbetsgivaravgifter och egenanifter utgår vidare enligt lagen (1979284) om delpensionsförsäkring. lagen (19761381) om barnomsorg och lagen (19761380) om arbetsskadeförsåkring. Slutligen utgår arbetsgivaravgifter enligt lagen (19731372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet, lagen (1975:358) om vuxenutbild- ningsavgift. lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbild- ningen. lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift. lagen (1970:742) om lönegarantiavgift. lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift samt lagen (1961:300) om avgift för sjöfolks pensionering. Procentsatserna för uttag av ATP-avgift och arbetsskädeförsäkringsavgift regleras i lagen (1979z648) om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980—1984 till försäkringen för tilläggspension resp. lagen (1979:649) om procentsats för uttag av avgift under åren 1980—1984 till arbetsskadeförsäkringen. Särskilda regler gäller för uttag från redare m. fl. av avgifterna till sjukförsäkringen och folkpensione- ringen.

Arbetsgivaravgifterna debiteras och uppbärs enligt lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. (AVGL). Egenavgifterna debiteras och uppbärs i huvudsak enligt bestämmelser i uppbördslagen (19531272).

Vad gäller avgifter till barnomsorgen bör här nämnas att ny lagstiftning träderi kraftden 1 januari 1.982. llag (1981 :15) om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidsverksamhet föreskrivs sålunda att socialavgifter skall erläggas för finanSiering av statsbidrag till sådan verksamhet inom kommu- nernas barnomsorg. Vidare föreskrivsi socialtjänstlag (19801120) att lagen om barnomsorg upphävs.

Avgifterna och de procentsatser som tillämpas för år 1981 framgår av följande sammanställning.

Prop. l980/81:178 102

Ändamål Arbets- Egen- givar- avgift avgift

A'I'P1 12.25 12.25 Sjukförsäkringen 105 10,5 Folkpensioneringen 8.4 SA Delpensioncringen (1.5 U_S Barnomsorgen 2.2 2.2 Arbetsskadeförsäkringcn 0.6 ()_6 Arbctslöshctsförsäkringen m. m. (l.—l Vuxenutbildningen 0,25 Arbetsmarknadsutbildningen ()_4 Arbetarskyddet 0.155

Lönegarantin 0.2 Byggnadsforskningen2 ("1.7 Sjömanspcnsioneringcn3 0.8

2 Arbetsgivaravgifter

I fråga om avgiftsunderlaget föreligger vissa skillnader mellan de olika arbetsgivaravgifterna. Gemensamt för samtliga avgifter gäller dock följande. Arbetsgivaravgifterna beräknas på kontantlöner och naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil som under året har utgått till arbetstagare. Värdet av naturaförmån uppskattas enligt regler som fastställs av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av riksförsz'ikringsverket. l-lar arbetstagaren varit tvungen att med sin lön svara för kostnaderi anställningen. får riksförsäk- ringsverket medge avdrag härför på lönen. Vid avgiftsberäkningen tas inte hänsyn till arbetstagare vars lön under året har understigit 500 kr. Vidare bortses frän arbetstagare som inte är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Det sistnämnda undantaget gäller dock inte för ATP-avgiften. Avgift erläggs inte för lön vid sjukdom m. m. som motsvarar ersättning från försäkringskassa till arbetsgivare med s.k. arbetsgivarin- träde. Avgift utgår ej heller för lön till barn om lönen inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. [ fråga om inkomst från fåmansföretag gäller särskilda bestämmelser.

Vid beräkning av underlaget för ATP-avgiften medräknas inte lön till arbetstagare som har fyllt 65 år vid ingången av det är avgiften avser.

ATP-avgiften beräknas på den del av utgiven lön som för arbetstagare och är ligger mellan det vid årets ingång gällande basbeloppet och 7.5 gånger detta belopp. lnnan avgiften beräknas görs därför ett s. k. basbeloppsavdrag och i vissa fall ett maximeringsavdrag.

Basbeloppsavdraget erhålls genom att basbeloppet vid årets ingång multipliceras med det genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren 1 Avgiften beräknas inte på hela lönesumman.

3 Endast för husbyggnads- och anläggningsvcrksamhet. 3 Avgiften beräknas på lön till sjömansskattepliktig personal.

Prop. 1980/81:178 103

under året. Vid beräkningen av antalet arbetstagare skall arbetstagare som har arbetat hela året med full arbetstid räknas som en arbetstagare och arbetstagare. som har utfört arbete i mindre omfattning. medräknas i motsvarande män. Vad som i detta hänseende skall anses utgöra full ärsarbetstid bestäms av regeringen efter förslag från riksförsäkringsver- ket.

Maximeringsavdraget görs för att skära bort sådan del av arbetstagares lön sotn överstiger 7.5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. För en arbetstagare som har arbetat hela året med full arbetstid dras hela det belopp av som överstiger 7.5 gånger nämnda basbelopp. För arbetstagare med kortare arbetstid under året än det fastställda måttet på full ärsarbctstid utgör maximigränsen en mot arbetstiden svarande del av maximibeloppet.

ATP-avgift skall även erläggas för uppdragstagare som har utfört arbete för uppdragsgivares räkning, om ersättningen för arbetet har uppgått till minst 500 kr. under året. Med uppdragstagare avses härvid en person som har utfört arbete för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst och utan att arbetet ingår i uppdragstagarens rörelse eller jordbruk. Om uppdraget har utförts av en person som ett led i en av honom bedriven yrkesmässig förvärvsverksamhet (rörelse eller jordbruk) föreligger avgiftsskyldighet för uppdragsgivaren endast om parterna har kommit överens om att ersättning— en skall likställas med anställningsinkomst. s.k. likställighctstwtal eller överenskommelsefall. Vid avgiftsberäkningen bortses frän uppdragsersätt- ning för vilken utgår bevillningsavgift enligt lagen (l908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Arbetsgivare och uppdragsgivare skall förutom ATP-avgift erlägga sjukförsäkrings—avgift. som beräknas på hela bruttolönesumman. På samma underlag som avgiften till sjukförsäkringen beräknas även avgifterna till folkpensioneringen. delpensionsförsäkringen. arbetsskadeförsäkringen. ar- betslös/1atsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet. vuxenutbild- ningen, arbetsmarknatlsutbildningcn, barnomsorgen samt arbetarskyddet.

Avgiften till lönegarantin erläggs varken för uppdragstagare eller vid öVCrenskommelsefall. Detsamma gäller avgiften till sjömanspensioneringen. vilken erläggs endast av arbetsgivare som har utgivit lön till sjömansskatte- pliktig personal. Avgifterna beräknas på hela bruttolönesumman.

Byggnadsforskningsavgzjtcn debiteras och uppbärs enligt samma admini- strativa regler som socialförsäkringsavgifterna. Byggnadsforskningsavgift skall erläggas på — den som yrkesmässigt bedriver husbyggnads- eller anläggningsverksamhet

under sådana förhållanden att han är att anse som arbetsgivare enligt lagen om yrkesskadeförsäkring - kommun. vilken som arbetsgivare i yrkesskadeförsäkringslagens mening bedriver husby gnads— och anläggningsverksamhct. Avgiften erläggs för arbetstagare. för vilka arbetsgivaravgift skall påföras enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och som är sysselsatta med husbygg-

Prop. 1980/812178 104

nads- eller anläggningsverksamhet eller i arbete som har samband med sådan verksamhet.

3 Egenavgifter

Egenavgifterna beräknas på den försäkrades inkomst av annat förvärvsar— bete än anställning. Härmed avses inkomst av rörelse eller jordbruk samt även viss inkomst av tjänst. Till grund för beräkningen av inkomst av annat ftiirvärvsarbete läggs i princip den avgiftsskyldiges taxering till statlig inkomstskatt. llar egenföretagaren bedrivit säväl jordbruk som rörelse eller flera olika jordbruk eller rörelser skall summan av inkomsterna läggas till grund för beräkningen av egenavgifter. Underskott av rörelse dras av från inkomsten av annan rörelse och underskott av jordbruksfastighet avräknas mot inkomst av sådan fastighet.

Understiger inkomsten 500 kr. påförs inte egenavgift. Inkomster i form av sjukpenning är alltid avgiftsfria.

A TP-avgifr skall erläggasi den mån pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har fastställts för den försäkrade för året. Pensionsgrundande inkomst beräknas inte för är före det då den försäkrade har uppnått 16 års ålder eller för år efter det han har fyllt (14 är (övergångsvis 65 är). Pensionsgrundande inkomst beräknas inte heller för den som har avlidit under året eller som för hela året har uppburit i förtid uttagen hel ålderspension.

Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall avdrag göras för det vid årets ingång gällande basbeloppet. Vidare skall bortses frän inkomst i den mån den överstiger 7,5 gånger detta basbelopp (beloppstaket). Har den försäkrade samtidigt haft pensionsgrundande inkomst av anställning skall basbeloppet i första hand avräknas mot inkomsten av anställning. I den män inkomstsumman överstiger beloppstaket sker avräkning i första hand mot inkomsten av annat förvärvsarbete.

Den som har inkomst av rörelse eller jordbruk kan begära undantagande från tilläggspensioneringen enligt 11 kap. 7å AFL. Har egenföretagaren begärt undantagande. blir inkomsten av rörelsen inte pensionsgrundande och han betalar inte heller någon ATP-avgift. Undantagandct omfattar även sjukpenningförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. vilket innebär att egenföretagaren inte är sjukpenningförsäkrad och att han inte heller är försäkrad för skador i arbetet enligt lagen om arbetsskadeförsäkring.

Ett undantagande kan medföra att pensionstillskotten till folkpension helt eller delvis reduceras. Vid bedömningen av rätten till pensionstillskott skall nämligen hänsyn tas till den ATP som skulle ha utgått om undantagande inte hade skett.

Sjukförsäkringsavgift skall erläggas av försäkrad. som vid utgången av inkomståret är inskriven hos allmän försäkringskassa och som under året haft inkomst av annat förvärvsarbete än anställning enligt 3 kap. 2.5 AFL.

Prop. 1980/81 : 178 105

Avgiften beräknas dock inte för den som vid utgången av inkömstaret fyllt 65 är och inte heller för den sotn för någon del av samma är uppburit hel förtidspension eller för hela äret uppburit hel ålderspension.

Sjukförsäkringsavgiften beräknas på hela förvärvsinkomsten.

l—"örsäkrad som anmält undantagande fran ATP är som tidigare nämnts inte sjukpenningförsäkrad och betalar därför sjukförsäkringsavgift efter reduce- rad procentsats. Den lägre procentsatsen avser inkomstdelar sotn annars skulle ha omfattats av sjukpenningförsäkringen. dvs. inkomst upp till 7.5 gänget basbeloppet. Motsvarande gäller försäkrad för vilken sjukpenning- försäkringen enligt 3 kap. 11 & AFL gäller med karenstid. Procentsatsen fastställs av riksförsz'ikringsverket med hänsyn till den inverkan undantagan- det eller karenstiden bedöms fä pä fi.")rsäkringens utgifter.

.it vgift tillfolkpensioneringen skall erläggas av försäkrad. som vid utgången av inkomstäret är inskriven hos allmän försäkringskassa och som under året haft inkomst av annat förvärvsarbete. än anställning enligt 11 kap. 3 & AFL. Avgift beräknas dock inte för den som vid inkomstärets början uppnätt 65 års ålder och inte heller för den som för någon del av samma är uppburit hel förtidspension eller för hela året uppburit hel ålderspension.

Folkpensionsavgiften beräknas på hela förvärvsinkomsten. Avgiften till (ie/pensioneringen beräknas enligt grunder som gäller för avgiften till folkpensioneringen.

Avgifterna till barnomsorgen och arbetsskadeförsäkringen beräknas enligt grunder som gäller för sjukförsäkringsavgiften. Den som har anmält undantagande från ATP betalar inte avgift till arbetsskadeförsäkringen.

Uppdragsgivare svarar som tidigare har nämnts för avgifterna avseende ersättning som han har utgett till uppdragstagare. dock endast om ersättningen under året har uppgått till minst 500 kr. Har den försäkrade under året från olika uppdragsgivare fätt arvoden som var för sig understiger 500 kr. men sammanlagt överstiger detta belopp. är han i princip skyldig att själv betala egenavgiften.

Utgör ersättning för uppdrag inkomst av rörelse eller jordbruk skall uppdragstagaren — och inte uppdragsgivaren — svara för avgifterna. Parterna kan emellertid genom likställighetsavtal komma överens om att ersättningen skall anses som anställningsinkomst. Härigenom flyttas avgiftsskyldigheten över till uppdragsgivaren.

4 Debitering och uppbörd

Arbetsgivaravgifterna beräknas och uppbärs av riksförsäkringsverket. Under det år som avgifterna avser, dets. k. utgiftsaret. skall en arbetsgivare betala preliminära avgifter vid sex betalningstillfällen. Den preliminära avgiften för ett visst är uppgår i princip till samma belopp som den slutliga avgift som arbetsgivaren debiterades året före utgiftsaret. Den preliminära avgiften för utgiftsäret 1981 motsvarar således till storleken den slutliga

Prop. 1980/81 :178 mt»

avgiften för utgiftsäret l979. När den preliminära avgiften bestäms. skall dock hänsyn tas till ändringar i de procentsatser som avgifterna utgår med och andra ändringar av betydelse i avgiftsbestämmelserna. Efter regeringens förordnande skall hänsyn även tas till mer betydande ändringar av avgiftsunderlaget som kan antas komma att ske till följd av den allmänna löneutvecklingen. Sådana generella förordnanden meddelas varje är. För att uppnå en bättre överensstämmelse med den beräknade slutliga avgiften kan den preliminära avgiften under vissa förutsättningar såväl sänkas som höjas genom särskilda beslut om jämkning i enskilda fall.

Riksförsäkringsverket utfärdar skilda räkningar på preliminär avgift och slutlig avgift. lntill den 30 april året efter utgiftsäret har arbetsgivaren möjlighet att göra fyllnadsinbetalningar av preliminär avgift. Om den preliminära avgiften understiger den slutliga avgiften. skall arbetsgivaren under andra året efter utgiftsäret betala kvarstående avgift jämte särskild avgift. Överstiger erlagda preliminära avgifter den slutliga avgiften. betalas överskjutande belopp jämte ränta tillbaka till arbetsgivaren.

Egenavgifterna debiteras och uppbärs som skatt enligt uppbördslagen. Lokal skattemyndighet debiterar avgifterna preliminärt i samband med debiteringen av preliminär B-skatt. Även den slutliga debiteringen ombe- sörjs av lokal skattemyndighet. Till grund för avgiftsberäkningen läggs i princip taxeringen till statlig inkomstskatt. Avgifterna uträknas samtidigt med beräkningen av pensionsgrundande inkomst för ATP och påförs debetsedeln för slutlig skatt.

I likhet med de avgifter som en arbetsgivare betalar för anställd personal är egenavgifterna avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. För att förhindra att egenavgifter fastställs på ett för stort underlag och för att undvika att avdraget kommer ett är för sent fär egenföretagaren vid inkomstberäkningen göra ett schablonmässigt beräknat avdrag för egenavgifter. Är detta schablonavdrag lägre än de slutligt bestämda avgifterna utgör skillnadsbe- loppet en avdragspost nästa år. I konsekvens med detta skall det belopp varmed schablonavdraget kan ha överstigit de slutliga avgifterna redovisas som intäkt nästa år.

Prop. 1980/81 :178 [07

Bilaga .?

Sammanfattning av pensionskommitténs betänkande SOU 1977:46, Pensionsfrågor m. m., såvitt avser frågor om enhetligare avgiftsreg- ler, undantagande från ATP och övre gränsen för pensionsgrundande inkomst inom ATP

] Enhetligare avgiftsregler

1.1 Allmänt

Kommittén framhåller att socialförsäkringsavgifterna i princip beräknas var för sig enligt särskilda bestämmelser. Även om reglerna överensstämmer för vissa avgifter mäste likväl flera olika avgiftsunderlag fastställas vid avgiftsberäkningen. Avgiftsberäkningen är förenad med ett komplicerat uppgiftslämnande. För de administrativa myndigheterna innebär fastställan- det av de olika avgiftsunderlagen ett tidsödande och besvärligt arbete med åtskilliga kontrollproblem. Avgiftssystemet är svårt att överblicka till följd av att bestämmelserna har tillkommit vid flera skilda tillfällen och spridits på olika författningar.

Kommittén erinrar om att behovet av en enklare och effektivare avgiftsadministration har pätalats från flera häll varvid det har framhållits att en förutsättning härför är att de materiella avgiftsreglerna görs enhetligare och enklare. Kommittén erinrar vidare om att frågan om en decentralisering av debiteringen i första instans av arbetsgivaravgifterna från riksförsäkrings- verket till de lokala skattemyndigheterna utreds av en arbetsgrupp— den s. k. DEMA-utredningen — med representanter för riksförsäkringsverket, stats- kontoret och riksskatteverket. Inför den planerade decentraliseringen ökar givetvis. framhåller kommittén. behovet av förenklingar i avgiftssystemet ytterligare.

Kommittén har haft som målsättning att vid ett beloppsmässigt oförändrat avgiftsuttag åstadkomma enhetligare och mer lättillämpade materiella regler för avgiftsberäkningen. Med hänsyn till de pågående förberedelserna för en decentralisering av debiteringen av arbetsgivaravgifter samt det rationalise- ringsarbete som bedrivs inom den s.k. RS-utredningen har kommitten däremot inte ansett sig böra lägga fram förslag till ändringar i det administrativa regelsystemet.

Väsentliga administrativa lättnader skulle enligt kommitten uppnås genom en minskning av antalet olika avgiftsunderlag. Kommittén konstaterar att motivet bakom nuvarande olikheter och begränsningar i avgiftsunderlagcn i de flesta fall har varit en önskan att uppnå överensstämmelse eller i vart fall ett visst samband mellan avgifter och förmåner. Kommittén påpekar emellertid att detta samband har luckrats upp på senare tid. exempelvis genom slopandet av beloppstaket vid beräkningen av samtliga socialförsäk- ringsavgifter utom ATP-avgiften. En ytterligare uppluckring är enligt

Prop. 1980/81 :178 108

kommitténs bedömning ofränkomlig om verkliga förenklingar i avgiftsbe- räkningen skall uppnås. Sambandet mellan avgifter och förmåner anses dock i princip alltjämt böra upprätthållas så längt detta kan ske utan ett alltför betungande uppgiftslämnande och med rimliga administrativa insatser.

Kommittén har vidare sökt att åstadkomma regler som upprätthåller neutralitet mellan olika företagsformer. Sålunda bör likartade beräknings— regler gälla i fråga om arbetsgivarzwgifter och egenföretagares avgifter. Avgiftsreglerna bör också vara neutrala till olika former för anlitande av arbetskraft. Avgifter bör således erläggas i samma utsträckning på ersättning för arbete som har utförts på uppdragsbasis resp. i anställning.

Kommittén framhåller som tidigare har nämnts att nuvarande avgiftssys— tem är svårt att överblicka på grund av att bestämmelserna finns intagna i ett flertal skilda författningar. De materiella reglerna för beräkning av samtliga berörda avgifter föreslås sammanförda i en gemensam lag.

1.2 Basbelopps- och maximeringsavdrag vid beräkningen av ATP-avgiften

Kommittén föreslår att basbelopps- och maximeringsavdragen slopas vid beräkning av ATP-avgiften. Kommittén framhåller att reglerna om basbe- lopps- och maximeringsavdrag samt den tidsredovisning dessa regler förutsätter gör ATP-avgiften till den mest komplicerade arbetsgivarz'tvgiften vad gäller såväl uppgiftslämnande som beräkning och kontroll. Kommittén pekar här på de svårigheter arbetsgivaren ofta står inför när det gäller att ange den relevanta tiden. Samtidigt framhålls de begränsade möjligheterna för riksförsäkringsverket att kontrollera redovisade tidsuppgifter. Kommit- tén konstaterar att en arbetsgivare till följd av svårigheter att bedöma den faktiska arbetstiden många gånger kan kotntna att få erlägga för hög ATP-avgift lika väl som han åter utan större risk kan undandra sig ATP-avgift genom att medvetet lämna oriktiga tidsuppgifter. Utsikterna att ens med kraftigt förstärkta resurser få till stånd en tillräckligt effektiv kontroll av tidsredovisningen bedömer kommittén som mycket små.

Kommittén förordar därför en övergång till ett system för avgiftsberäkning som inte är beroende av tidsfaktorn. Därvid är det enligt kommittén nödvändigt att avskaffa basbeloppsavdraget. Kommittén framhåller att det vid en kollektiv avgiftsberäkning inte kan komma i fråga att göra ett helt basbeloppsavdrag för varje arbetstagare som under året har varit anställd hos arbetsgivaren under en kortare eller längre period. Arbetsgivare med många korttidsanställda eller med många tillfälligt anlitade uppdragstagare skulle ensidigt gynnas genom en sådan regel. Kommittén anser att ett borttagande av basbeloppsavdraget av fördelningspolitiska skäl förutsätter att maxime- ringsavdraget samtidigt slopas. För att en rättvis fördelning av ATP- kostnadcrna skall bibehållas bör enligt kommittén egenavgiften till ATP beräknas efter samma principer som förordas beträffande arbetsgivaravgif-

Prop. l980/8lzl78 ' 109

ten. För en sådan samstämmighet talar också önskemålet om avgiftsregler som är neutrala till olika företagsformer.

Enligt kommitten torde invändningar av principiell natur numera inte kunna riktas mot ett system för uttag av ATP-avgifter som ansluter till vad som gäller i fråga om övriga socialförsäkringsavgifter. Kommittén framhåller också att den lösning kommitten förordar och som innebär att såväl basbeloppsavdraget som beloppstaket avskaffas inte på samma sätt missgyn- nar företagi låglönebranscher som en ordning där endast basbeloppsavdra- get slopas. _

Kommittén föreslår således att ATP-avgiften tas ut som en proportionell avgift på i princip hela summan utgivna löner resp. hela företagarinkomsten. Procentsatsen för avgiftsuttaget föreslas jämkad med hänsyn till det sålunda utvidgade avgiftsunderlaget.

Kommittén påpekar att de föreslagna reglerna medför vissa omfördel- ningseffcktcr. Kommittén har undersökt effekterna för arbetsgivare inom olika branscher liksom effekterna för hela branscher. Undersökningarna ger enligt kommittén vid handen att några mer betydande avvikelser från nuvarande avgiftsuttag inte kan väntas uppkomma för det st(_)ra'flertalet arbetsgivare vid en övergång till ett uttag av ATP—avgifter på bruttolön. De individuella effekterna på egenavgiftssidan kommer enligt kommittén självfallet att kunna bli mer påtagliga. Flertalet försäkrade som har inkomst av både anställning och annat förvärvsarbete kan väntas få en sänkning av egenavgiften. För den som vid sidan av annan inkomst har en anställnings- inkomst som uppgår till eller överstiger nuvarande maximigräns motsvaran- de 7.5 gånger basbeloppet innebär dock förslaget att egenavgift till ATP — till skillnad från vad som gäller enligt nuvarande regler — kommer att tas ut på företagarinkomsten. Kommittén erinrar emellertid i sammanhanget om att egenavgifter som belöper på inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen som driftkostnad i resp. förvärvskälla.

1.3 Övre åldersgräns för uttag av avgifter

Vid beräkningen av arbetsgivaravgift till ATP skall enligt gällande bestämmelser bortses frän lön till arbetstagare som vid ingången av det år avgiften avser har uppnått 65 års ålder. I fråga om övriga arbetsgivaravgifter finns inte någon motsvarande övre åldersgräns. En egenföretagare betalar enligt huvudregeln ATP-avgift t. o. ni. det ärdå han uppnär (14 års ålder. För den som är född år 1927 eller tidigare är dock åldersgränsen 65 år. Beträffande övriga egenavgifter gällde — vid tidpunkten för avlämnandet av kommitténs betänkande — att egenföretagaren skulle betala sjukförsäkrings- avgift och arbetsskadeavgift t. o. at. det år då han uppnådde 64 års ålder samt folkpensionsavgift t. o. ut. det år då han uppnådde 65 års ålder. I praktiken var dock åldersgränsen 64 år även för folkpensionsavgiften på grund av

Prop. l980/81zl78 110

avgiftsbefrielse för den som under december månad uppburit ålderspen- sion.

Kommittén erinrar om att i det betänkande av soeialförsäkringsutskottet (SfU 19741) som ligger till grund för kommitténs uppdrag i denna del har framhållits att frågan om en övre åldersgräns för uttag av socialförsäkrings- avgifter borde tas upp i samband med kommitténs översyn av avgiftsreglerna inom den allmänna försäkringen. Riksdagen har därefter (5le 1975111) uttalat att det kan finnas skäl att införa en generell övre åldersgri'ins i fraga om både arbetsgivar— och egenavgifter till såväl folkpensit'meringen som sjukförsäkringen. Riksdagen har härvid hänvisat till det berättigade kravet på likformighet i bestämmelserna mellan olika försäkrade när det gäller avgiftsskyldighet.

Den allmänna målsättningen bör enligt kommitten vara att åstadkomma enklare och enhetligare avgiftsregler. Enligt kommittén bör detta gälla även reglerna på förevarande område. Kommittén anser vidare att reglerna bör uppvisa neutralitet mellan olika företagsformer.

Med dessa utgångspunkter har kommittén övervägt alternativa lösningar. nämligen å ena sidan ett slopande av nuvarande övre åldersgränser. å andra sidan införande av en gemensam sådan gräns för samtliga avgifter. Kommittén konstaterar att den mest tillfredsställande lösningen från rent administrativa synpunkter vore att helt avskaffa åldersgränserna. De administrativa vinsterna till följd av en sådan lösning bör emellertid enligt kommitténs uppfattning inte överbetonas. De fall. där avgift inte skulle behöva erläggas på grund av en övre åldersgräns, torde utan alltför stora ansträngningar kunna särskiljas vid debiteringsarbetet. Enligt kommitten talar dessutom vägande skäl för ett bibehållande av åldersgränserna.

Kommittén framhåller härvid att det f. n. finns en viss övre åldersgräns i fråga om samtliga egenavgifter. En sådan gäller också beträffande arbetsgi- varavgiften till ATP. Ett avskaffande av dessa åldersgränser skulle således innebära en utvidgning av zwgiftsskyldigheten förvissa kategorier. Kommit- tén påpekar att vidgningen av avgiftsskyldigheten inte fullt ut skulle få någon motsvarighet på förmänssidan. Sålunda kan pensionsgrundande inkomst till ATP inte beräknas efter det år då den försäkrade har fyllt 64 är (övergångsvis 65 år). Folkpension kan utan reduktion tas ut fr. o. m. 65 års ålder. Förmånerna från sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen är också på visst sätt begränsade för äldre försäkrade.

Kommittén uttalar sig således för en övre åldersgräns. Av administrativa skäl och för att neutralitet mellan olika företagsformer skall åstadkommas bör enligt kommittén en sådan åldersgräns göras gemensam för samtliga avgifter.

Kommittén stannar för att föreslå att avgift skall erläggas för arbetstagare resp. av egenföretagare längst t. o. in. det år då dessa uppnär 64 års ålder. Denna åldersgräns ansluter till vad som då i praktiken gällde för egenföre- tagare i fråga om skyldigheten att erlägga bl. a. sjukförsäkringsavgift och

Prop. l980/8lzl78 ' 111

folkpensionsavgift. Den förordade åldersgränsen motsvarar vidare den som — efter viss övergångstid - gäller för beräkningen av pensionsgrundande inkomst för ATP.

1.4 Byggnadsforskningsavgiften

Sedan år 1954 bedrivs i Sverige en statlig teknisk och ekonomisk forskning avseende yrkesmässig byggnadsverksamhet. Denna forskning har fr. o m. är "1972 utökats att även avse yrkesmässig anläggningsverksamhet. Finansie- ringen sker genom en särskild byggnadsforskningsavgift. som debiteras och uppbärs enligt samma administrativa regler som socialförsäkringsavgifterna. Staten är befriad från avgiftsskyldighet men bidrar till forskningen genom anslag över budgeten. Inbetalda byggnadsforskningsavgifter och statens anslag förs till en särskild fond för byggnadsforskning. vars medel fördelas av statens råd för byggnadsforskning. Medlen används för forsknings- och rationaliseringsverksamhet inom byggnads- och anläggningsområdct och anslås dels till verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning. dels till andra forskningsinstitutioner. företag och enskilda forskare. Även kostnaderna för rådets administration bestrids med dessa medel. Avgifts- skyldigheten regleras genom lagen (l960:77) om byggnadsforskningsav- gift.

Kommittén framhåller att byggnadsforskningsavgiften i flera avseenden intar en särställning bland de arbetsgivaravgifter som debiteras och uppbärs av riksförsäkringsverket. Sålunda skall avgiften erläggas endast av arbetsgi- vare som sysselsätter arbetstagare i yrkesmässig byggnads- och anläggnings— verksamhet samt av kommun som bedriver husbyggnads- eller anläggnings- verksamhet. Begränsningen medför att bl. a. industriföretags, jordbrukares. egnahemsägares och sportstugeägares byggnadsverksamhet i egen regi är undantagen från avgiftsplikten. Kommittén konstaterar att bestämningen av avgiftsskyldigheten föranleder betydande gränsdragningsproblem. Som exempel nämner kommittén att många arbetsgivare. bl. a. kommunerna. har blandad verksamhet där endast en del av verksamheten är avgiftspliktig. En uppdelning mäste således i dessa fall göras på avgiftspliktig resp. ej avgiftspliktig del av verksamheten. Vidare måste många gånger i redovis- ningen t. o. m. göras en motsvarande uppdelning av arbete som utförs av viss arbetstagare. Exempelvis skall kontorsarbete fördelas på de verksamheter som det utförsi anslutning till. Systemet medför. framhåller kommittén. ett komplicerat debiteringsarbete som ofta måste utföras manuellt hos riksför- säkringsverket. Kontrollmöjligheterna är begränsade.

Enligt kommittén föreligger ett klart behov av enklare och administrativt mindre betungande regler — inte minst inför den planerade decentralisering- en av avgiftsdebiteringen från riksförsäkringsverket till lokal skattemyndig— het. De nödvändiga förenklingarna kan enligt kommittén emellertid inte åstadkommas om de särskilda principer som vid avgiftens införande ansågs

Prop. l980/8'1:178 112

böra gälla i fråga om finansieringen av byggnadsforskningen alltjämt skall beaktas. Kommittén förordar därför att byggnadsforskningsavgiften i dess nuvarande utformning avskaffas och att byggnadsforskningen i stället finansieras på annat sätt. ”ur denna finansiering bör komma till ständ gär kommitten inte in på.

1.5 Uppdragsgivares avgiftsskyldighet

Vid tidpunkten för avlämnandet av kommitténs betänkande var uppdrags- givare undantagna från skyldigheten att erlägga avgifter till arbetarskyddet. lönegarantin och byggnadsforskningen. Fr. o. m. den 1 januari 1978 skall uppdragsgivare ocksa erlägga arbetarskyddsavgift.

En av utgångspunkterna för kommitten har varit att avgiftsreglerna bör vara neutrala i förhållande till valet av arbetskraft. Utvidgas uppdragsgivares avgiftsskyldighet till att omfatta även lönegarantiavgiften kommer avgifts- skyldigheten — under förutsättning att byggnadsforskningsavgiften samtidigt avskaffas — att ha samma omfattning för den som anlitar arbetskraft oavsett om arbetet utförs som uppdrag eller i anställning. Härigenom. framhåller kommittén. skulle man också komma bort ifrån de gränsdragningsproblem som är förknippade med nuvarande uppdelning mellan arbetstagare och uppdragstagare. Ett särskilt underlag för beräkningen av avgiften på uppdragsersättningar skulle således inte behöva fastställas.

Kommittén föreslår sålunda att uppdragsgivare får erlägga lönegarantiav- gift på av dem utgiven ersättning till uppdragstagare. Detta bör enligt kommittén gälla såväl da zwgiftsskyldigheten följer av lag som då den grundas på likställighetsavtal.

1.6 Övriga avgiftsfrågor

Kommittén har prövat frågan om den allmänna nedre beloppsgränsen för avgiftsskyldighet. F.n. gäller i fråga om samtliga arbetsgivaravgifter den begränsningen att ersättning till arbetstagare som under året har uppgått till högst 500 kr. från en och samma arbetsgivare inte skall medräknas i avgiftsunderlaget. Regeln har en motsvarighet på förmänssidan. I ll kap. 2 & AFL föreskrivs att inkomst från en arbetsgivare som ej har uppgått till 500 kr. för år räknat inte är pensionsgrundande inom ATP såsom anställningsin- komst. SOO-kronorsgränsen för avgiftsskyldighet är betingad främst av administrativa hänsyn. Kommittén påpekar att man genom denna belopps- gräns undgär kostnader för debitering och uppbörd av en mängd smäavgifter. kostnader som ställer sig oproportionerligt höga i förhållande till de avgifter som skulle kunna tas ut på ersättningar under 500 kr. Beloppsgränsen har också den fördelen att de som endast i ringa omfattning anlitar avlönad arbetskraft inte blir avgiftsskyldiga.

Kommittén avvisar tanken på att slopa beloppsgränsen med hänvisning till

Prop. 1980/81:l78 113

att en sådan åtgärd skulle innebära en kraftig utökning av antalet avgiftspliktiga arbetsgivare och föranleda stegrade administrationskostna- dcr. Kommittén har däremot övervägt om det med hänsyn till penningvär- desutvecklingen m. rn. kan finnas skäl att höja beloppsgränsen. Även en sådan åtgärd avvisas dock av kommittén. eftersom den enligt kommitten torde fä åtföljas av en motsvarande höjning av beloppsgränsen på förmänssidan.

Kommittén framhåller att egenavgifterna och arbetsgivaravgifterna bör beräknas efter likartade bestämmelser. Enligt gällande regler tas egenavgif- terna till socialförsäkringen ut på försäkrads inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Kommittén anser att denna bestämning bör vara avgörande även i framtiden. I syfte att åstadkomma att egenavgifterna beräknas på ett och samma underlag föreslär kommitten att underlaget skall utgöras av sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avsesi 11 kap. 3 s'AFL. Egenavgifterna skulle sålunda komma att beräknas på inkomst av häri riket bedriven rörelse. pä inkomst av här belägen jordbruksfastighet som brukas av den försäkrade samt på ersättning i pengar eller naturaförmäner för arbete för annans räkning. allt under förutsättning att inkomsten inte är att hänföra till inkomst av anställning. Ifråga om ettvart av dessa inkomstslag bör enligt kommittén gälla att avgiftsskyldighet inträder endast om inkomsten överstiger 500 kr.

2 Undantagande från ATP

Försäkrad kan anmäla undantagande från ATP sävitt avser inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagandet gäller då all sådan inkomst och avser säväl ATP som sjukpenningförsäkringen. Anmälan om undantagande kan återkallas med verkan frän nästa årsskifte; dock skall undantagandet gälla minst fem år.

Kommittén finner. mot bakgrund av bl. a. äldersfördelningen inom den grupp av försäkrade som är undantagna från ATP och det förhållandevis ringa antalet försäkrade som varje år anmäler sådant undantagande. att undantagandeinstitutet i stor utsträckning har spelat ut sin roll. Med hänsyn härtill och med beaktande av undantagandets verkan för den försäkrade särskilt då det gäller rätten till pensionstillskott och anslutning till arbets- skadeförsäkringen föreslår kommittén att möjligheten att vara undantagen från ATP skall upphöra. En tidigare gjord anmälan om undantagande skall sålunda enligt förslaget i princip inte gälla efter nämnda tidpunkt.

Kommittén anser emellertid att man inte generellt för alla kategorier försäkrade kan avskaffa möjligheten att vara undantagen. Försäkrade som har kort tid kvar till den allmänna pensionsåldern och som vid den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande inte ens kan fi"')n-'ärva de tre poängår som krävs för rätt till ålderspension från ATP bör enligt kommittén få välja mellan att träda in i systemet och att stå kvar i undantagandet. Kommittén stannar för

Prop. l980/81zl78 114

att föreslå att försäkrade som är födda är 1923 eller tidigare och som står utanför ATP skall beredas tillfälle att även i fortsättningen omfattas av bestämmelserna om undantagande. Alla de verkningar som nu är knutna till ett undantagande bör enligt kommittén också i fortsättningen gälla för försäkrad som är född år 1923 eller tidigare. Sådan försäkrad som väljer att alltjämt vara undantagen föreslås bli helt befriad från såväl ATP- som arbetsskadeförsäkringsavgift och bör enligt kommittén även — liksom hittills — erlägga reducerad sjukförsäkringsavgift.

För att mildra konsekvenserna av en obligatorisk anslutning till ATP för försäkrade som är födda år 1924 eller senare föreslär kommittén att ett tidigare undantagande inte längre skall medföra någon ökning av antalet poängår (30) som erfordras för full pension. Detta föreslås gälla även beträffande försäkrade i berörda åldrar som tidigare har återkallat anmälan om undantagande. Genom den föreslagna lindringen får enligt kommitten de som sålunda avses bli obligatoriskt anslutna till ATP en rimlig möjlighet att bygga upp ett pensionsskydd. De har också möjlighet att — om de har god hälsa — få sjukpenning utan karens eller med kortare karenstid än 93 dagar.

I fråga om försäkrad som är eller har varit undantagen från ATP skall vid bedömningen av rätten till pensionstillskott hänsyn tas till den ATP som skulle ha utgått om undantagande inte hade ägt rum. Kommittén föreslär inte någon ändring härvidlag.

Kommittén erinrar om att ifrågavarande regel syftar till att åstadkomma rättvisa på förevarande område mellan å ena sidan den som har valt att stå utanför ATP och å andra sidan den som har varit ansluten _obligatoriskt eller frivilligt —— till försäkringen. Den senare erlägger avgifter och förvärvar ATP mot vilken pensionstillskottet räknas av. Skulle man inom pensionstillskot- tens ram garantera de som har valt att stå utanför ATP en viss miniminivå skulle. framhåller kommittén. den som har varit med i försäkringen kunna erfara att hans avgiftsinbetalning har varit till ingen eller ringa nytta.

Kommittén säger sig vara medveten om att det föreligger fall där försäkrads pensionssituation på grund av undantagande har blivit mindre tillfredsställande. Kommittén har bl. a. därför övervägt en konstruktion med avgiftsinbetalning i efterhand. En sådan lösning har emellertid enligt kommittén visat sig behäftad med betydande svårigheter. Sålunda uppkom- mer t. ex. fråga om vilken hänsyn som skall tas till räntefaktorn. om man kan kräva avgiftsbetalning i efterhand av änkor eller invalider och hur man skall förfara för att kunna beakta det förhållandet att avgiften år avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Även om dessa frågor skulle kunna lösas vill kommittén inte förorda en sådan konstruktion eftersom den skulle gynna dem som har ekonomiska möjligheter att erlägga avgifter retroaktivt medan andra. som kanske bättre skulle behöva en förhöjning av sin pension. ofta inte skulle ha råd att betala dessa retroaktiva avgifter.

Prop. l980/81:178 115

3 Övre gränsen för beräkning av pensionsgrundande inkomst inom ATP

Den pensionsgrundande inkomsten inom ATP motsvarar summan av (len försäkrades inkomster av anställning och annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger det vid årets ingång gällande basbeloppet (16 100 kr. år 1981). Maximigränsen eller det s. k. beloppstaket för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör 7.5 gånger det nämnda basbeloppet. således 120 750 kr. år 1981.

Kommittén har behandlat frågan om nuvarande övre gräns för beräkning av pensionsgrundande inkomst fortfarande är riktigt avvägd eller om den bör höjas med hänsyn till utvecklingen sedan ATP:s tillkomst.

Inledningsvis konstaterar kommittén att antalet försäkrade med maximal pensionspoäng (6.5) iförhållande till samtliga försäkrade med pensionsgrun- dande inkomst ökat från 3.l % år 1960 till 8.1 % är1975. Kommittén har för år 1975 beräknat att beloppstaket, för att proportionen mellan inkomster ovanför och under taket skulle ha varit samma som år 1960 då ATP trädde i kraft, torde ha legat vid omkring 8.6 basbelopp.

Kommittén finner det vara synnerligen vanskligt att med utgångspunkt i de senaste årens utveckling dra några säkra slutsatser om den framtida inkomstutvecklingen. Kommittén framhåller att prognoserna också är beroende av i vilka former standardökningen fortsättningsvis kommer att ta sig uttryck. Förkortad arbetstid. en ytterligare semestervecka. ökad benä- genhet att ta ut eventuella förbättringar i annat än pengar är faktorer som tillsammans med frågan om fortsatt låglönesatsning försvårar bedömningen av den framtida inkomstutvecklingen. Kommittén har emellertid försökt att beräkna på vilken nivå beloppstaket skulle ligga vid olika antaganden om realinkomstutveckling för berörda inkomstgrupper under tidsperioden fram till år 1990 om proportionen mellan inkomster ovanför och under belopps- taket skall vara densamma som vid ATP:s tillkomst är 1960.

Beräkningarna visar enligt kommittén att avvikelserna jämfört med år 1960 inte är särskilt betydande. Kommittén framhåller att smärre justeringar uppåt av beloppstaket synes mindre väl motiverade med hänsyn till återverkningarna på kompletterande pensionsordningar samt problemati- ken med övergångsbestämmelser. Härtill kommer enligt kommittén att frågan om en höjning av beloppstaket inte bör ses helt isolerad från åtgärder som vidtas i övrigt för att garantera en viss pensionsstandard i vid mening. Mot bakgrund av att kommittén inte finner det möjligt att i rådande ekonomiska läge föreslå några förbättringar av grundstödet till pensionärer- na lägger därför kommittén nu inte heller fram förslag om höjning av beloppstaket.

Prop. 1980/81:178 116

Sammanställning av remissyttrandena sävitt avser frågor om enhet- ligare avgiftsregler, undantagande från ATP och övre gränsen för beräkning av pensionsgrundande inkomst inom ATP

l Enhetligare avgiftsregler

Kommitténs målsättning att söka åstadkomma enhetligare och enklare regler för avgiftsberäkningen vinner allmän anslutning hos remissinstanser- na. Arbetsgivarorganisationerna understryker behovet av förenklade regler med hänvisning främst till den tidsåtgång och de administrationskostnader som nuvarande system medför för arbetsgivarna. De administrativa myndig- heterna framhåller betydelsen av förenklingar i avgiftsreglerna från rationa- liserings—. kontroll- och informationssynpunkt. Flertalet remissinstanser som yttrar sig i frågan anser också att kommitténs förslag innebär betydande administrativa fördelar.

Kommitténs förslag om avskaffande av h a 5 b e lo p p s - 0 e h maxim e - ringsreglerna vid beräkning av ATP-avgiften tas upp av många remissinstanser. Nackdelarna med nuvarande tidsredovisning vitsordas allmänt. Från flera håll framhålls det önskvärda i en övergång till ett system som gör tidsredovisningen obehövlig. Kommitténs förslag får stöd av bl. a. kammarrätten iJönköping, riksrevisionsverket. kulturrådet. liinsstyrclsernai Stockholms, Östergötlands, Skaraborgs och Örebro län. Svenska kommun- förbundet, LO. Försäkringskasseförbundet och Konstnärliga och litterära _vrkesutövares samarbetsnämnd.

Riksförsäkringsverket finner det med hänsyn till arbetsgivaravgifternas kollektiva natur fullt naturligt att ATP-avgiften i likhet med övriga avgifter tas ut på utbetalda bruttoersättningar oberoende av de mot avgifterna svarande förmånerna. Verket ifrågasätter dock om egenföretagarna. vilkas avgifter är individuella. skall avkrävas ATP-avgifter som inte svarar mot pensionsförmäner. Verket påpekar emellertid att en ordning motsvarande den ifrågasatta gäller inom sjukförsäkringen. Landstingsförbundet anser en förenkling av reglerna för beräkning av ATP-avgift synnerligen önskvärd. Om kommitténs förslag skall genomföras förutsätter emellertid förbundet att reglerna omarbetas så att en utjämning av kostnaderna sker mellan olika arbetsgivargrupper eller att landstingen på annat sätt ges kompensation för de höjda kostnaderna. Lantbrukarnas riksförbund anser det inte rimligt att de av kommittén föreslagna åtgärderna vidtas utan hänsyn till fördelnings- effekterna. Förslaget bör därför enligt riksförbundet inte genomföras såvida inte kompensation för den ökade avgiftsbelastningen kan ges genom justering av skatteskalor eller på annat sätt. TCO accepterar kommitténs förslag under förutsättning att taket på förmånssidan inom ATP höjs till minst tio basbelopp.

Försäkringsinspektionen och Svenska Pcrsonal-Pensionskassan tillstyrker

Prop. 1980/81zl78 117

att basbeloppsavdraget slopas men förordar ett avgiftstak utan anknytning till den arbetade tiden under året. För ett bibehållande av avgiftstaket uttalar sig även SA F. Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges industri- förbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Föreningen Auktoriserade Rei-'isoreroch Sveriges advokatsamfund. Som skäl anges att det framstår som principiellt felaktigt att i ett försäkringssystem av ATP:s natur ta ut avgifter på löner och inkomster över den gräns som gäller på förmänssidan. SAF framhåller bl. a. att betydande premier erläggs till kompletterande pensions- system på löne- och inkomstdelar över sju och ett halvt basbelopp. Enligt föreningen måste ett samordnat ställningstagande till avgiftstak och förmåns- tak inom ATP anses naturligt. Liknande synpunkter anförs av bl. a. S/l (TO/SR, som avstyrker kommitténs förslag så länge förmånstaket bibehålls.

Förslaget Om ändrade regler för beräkning av ATP-avgiften avstyrks på liknande grunder även av Svensk industriförening, Svenska jöretagares riksförbund. Folksam och Kooperationens pensionsanstalt.

Det övervägande antalet remissinstanser som yttrar sig över kommitténs förslag om en gemensam ö vr e å 1 d e r 5 g r ä n s för uttag av avgifter tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Statskontoret och riksrevisionsverket förordar frän administrativ synpunkt ett borttagande av samtliga åldersgränser.

Även förslagetom avskaffande av b y g g 11 ad s fo r s k nin g 5 a v g i ft e n godtas av remissinstanserna. Statens råd för byggnadsforskning framhåller dock att något beslut inte kan fattas i frågan förrän ett alternativt finansieringssystem har utformats.

Kommitténs förslag om viss utvidgning av u p p (1 r a g 5 giv a r e s a v g i ft ss k y 1 d i g h et godtas av samtliga remissinstanser som särskilt behandlar denna fråga.

Flera remissinstanser tar upp frågan om den allmänna n e d r e b e l 0 p p s — g r ä n s e n fö r a v gifts s k y 1 d i g h et. Kammarrätten iJönköping anser att ytterligare administrativa förenklingar skulle kunna uppnås om nuvaran- de SOO-kronorsgräns höjdes till exempelvis] 000 kr. En motsvarande höjning på förmånssidan torde enligt kammarrätten inte medföra några olägenheter av större betydelse för de förmånsberättigade. Riksförsäkringsverket erinrar om att nuvarande regler innebär att arbetstagare eller uppdragstagare. som har flera inkomster vilka var och en understiger 500 kr. men sammanlagt uppgår till nämnda belopp. debiteras egenavgifter. Denna debitering medför administrativa kostnader som enligt verket inte står i rimlig proportion till de avgifter som flyter in. Verket föreslår därför att inkomst av anställning eller uppdrag under 500 kr. från en och samma arbetsgivare inte heller skall föranleda egenavgift. En förändring av denna innebörd förordar även statens kulturråd, TCO och Konstnärliga och litterära _vrkesutövares samarbets- nämnd. Statskontoret anser att ett grundavdrag på avgiftsunderlaget motsva- randet. ex. l./3 av basbeloppet bör övervägas. Härigenom skulle man slippa

9 Riksdagen I980/81. ] saml. Nr 178

Prop. 1980/81:178 118

att debitera arbetsgivaravgifter för ca 45 000 arbetsgivare. Enligt riksrevi- sionsverket får man ett administrativt säkrare system än det nuvarande om beloppsgränsen utformas så att avgiftsskyldighet inte föreligger för arbets- givare vilken anlitar arbetskraft som sammanlagt under året ersätts med mindre än t. ex. 1 000 kr.. oavsett om det rör sig om en eller flera arbetstagare. Ett sådant system har — framhåller verket —— också den fördelen att arbetsgivaren vid beräkningen av avgiftsunderlaget inte behöver sortera bort några ersättningar.

Kommitténs förslag om ett gemensamt underlag för beräk- ning av samtliga egenavgifter i form av inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 & AFL berörs av riksförsäkringsverket och riksskatteverket. Riksförsäkringsverket anser att förslaget medför adminis- trativa förenklingar men att det samtidigt ökar behovet av en översyn av reglerna för pensionsgrundande inkomst. Verket påpekar att en person som har inkomst av arbete som portvakt i sitt eget hus inte får tillgodoräkna sig inkomsten såsom pensionsgrundande för ATP eftersom den taxeras som inkomst av annan fastighet. Inkomsten är däremot sjukpenninggrundande. Kommitténs förslag innebär att sjukförsäkringsavgift inte längre skall påföras i den aktuella situationen. Verket ger även exempel på situationer där det motsatta förhållandet råder. Verket föreslår att pcnsionskommittén fåri uppdrag att i sitt fortsatta arbete se över reglerna för pensionsgrundande inkomst inom ATP. Liknande påpekanden görs av riksskattéverket. som anser att en samordning mellan bestämmelserna om pensionsgrundande inkomst och sjukpenninggrundande inkomst är önskvärd.

Kommitténs förslag att föra samman avgiftsbestämmelserna i en g e m e n - s a m la g tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna.

2 Undantagande från ATP

Kommitténs förslag om avskaffande av möjligheten att anmäla undanta- gande från ATP får uttryckligt stöd av bl. a. länsstyrelserna i Skaraborgs och Örebro län, Svenska kommunförbundet, TCO, LO, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Försäkringskasseförbundet, Folksam och Kooperatio- nens pensionsanstalt. Försäkringskasseförbundet anser att reglerna om undantagande från ATP nu har spelat ut sin roll och framhåller även de negativa konsekvenser som ett undantagande medför bl. a. för skyddet från arbetsskadeförsäkringen och rätten till pensionstillskott. Svenska kommun- förbundet understryker angelägenheten av att de som enligt kommitténs förslag också i fortsättningen skall ha möjlighet att stå utanför ATP upplyses om konsekvenserna av undantagandet genom en effektiv information. Kommitténs förslag biträds även av Lantbrukarnas riksförbund. som emellertid anser att bestämmelserna om ökning i vissa fall av det antal poängår som erfordras för full ATP-pension bör slopas beträffande samtliga försäkrade som återkallar eller tidigare har återkallat en anmälan om

Prop. 1980/81:178 119

undantagande. Riksförsäkringsverket ifrågasätter om inte reglerna för omdebitering av tilläggspcnsionsavgiften bör avskaffas samtidigt med reglerna om undantagande.

För ett bibehållande av nuvarande regler om undantagande från ATP uttalar sig SA CO/SR och SAF. SACO/SR framhåller att det fortfarande finns stora grupper statspcnsionärer med låg pensionsålder, t. ex. regementsoffi- cerare, vilka efter pensionsavgången många gånger har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Saknas möjlighet att anmäla undantagande från ATP kan ATP-avgifter komma att få erläggas utan att detta leder till någon förhöjning av bruttopensionsnivän. Statens avtalsverk anser att fortsatt möjlighet till undantagande för försäkrade med bruttosamordnade pensionsförmåner bör övervägas. SAF menar att valfrihet bör föreligga för dem som har sådana inkomstförhållanden att ett undantagande kan ha betydelse. Den fasta kopplingen mellan arbetsskadeförsäkringen och ATP får enligt föreningen inte vara avgörande för frågans slutliga bedömning, inte heller den omständigheten att färre än tidigare väljer att vara undantagna. Med SAF instämmer i denna del Sveriges industriförbund och Svenska företagares riksförbund.

Vissa remissinstanser tar upp frågan om rätt till pensionstillskott för dem som har varit undantagna från ATP. Lantbrukarnas riksförbund påpekar att majoriteten av dent som har begärt undantagande gjorde detta vid en tidpunkt då det var omöjligt att förutse införandet av pensionstillskotten. Enligt riksförbundet bör syftet med pensionstillskotten, nämligen att säkra en rimlig minimistandard för försäkrade med enbart folkpension. gälla även för dem som har anmält undantagande från ATP. Riksförbundet anser därför att bestämmelserna om undantagandets verkan på rätten till pensionstillskott bör slopas. Kommunernas pensionsanstalt beklagar att kommittén inte har kunnat finna någon godtagbar lösning på frågan om rätt till pensionstillskott vid undantagande. Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet anser att frågan bör prövas ytterligare.

3 Övre gräns för beräkning av pensionsgrundande inkomst inom ATP

Frågan Om avvägningen av den övre gränsen för beräkning av pensions- grundande inkomst inom ATP berörs av flera remissinstanser. TCO anser att nuvarande tak vid sju och ett halvt basbelopp bör höjas till minst tio basbelopp. En höjning av taket förordar även kammarrätten [Jönköping, Sveriges folkpensionärers riksförbund, Folksam och Kooperationens pen- sionsanstalt. Riksförsäkringsverket och Kommunernas pensionsanstalt fram- håller att det är angeläget att ATP—systemet inte urholkas och understryker därför behovet av den aviserade fortsatta utredningen av frågan om en höjning av taket. Enligt statskontoret skulle en höjning av taket till t. ex. tio

Prop. l980/81:178 120

basbelopp vara värdefull frän kontrollsynpunkt om förslaget om borttagande av motsvarande tak vid beräkningen av ATP-avgift genomförs. Sveriges hantverks- och induslriorganisation anser att en höjning av förmånstaket måste bli en naturlig följd av det föreslagna borttagandet av avgiftstaket.

LO anser att stor restriktivitet hör iakttas när det gäller att höja taket. Först sedan de stora löntagargrupperna kommer upp i inkomstlägen som motsvarar beloppsgränsen kan enligt LO en justering vara motiverad. LO framhåller att den förordade restriktiviteten emellertid kan tolkas som ett medgivande att beloppstaket höjs till maximalt nio basbelopp.

Svenska Personal-Pensionskassrm framhåller att det övervägande flertalet försäkrade med inkomster överstigande taket genom kollektivavtal har tillförsäkrats pension på överskjutande inkomstdelar. Den nuvarande fördelningen mellan lagstadgade. t-ivtalsreglerade och helt frivilliga trygg- hetsanordningar fungerar enligt Svenska Personal—Pensionskassan bra såväl administrativt som funktionellt. Svenska Personal-Pensionskassan anser även att ett avskaffande av möjligheten att anmäla undantagande från ATP utgör ett skäl mot en höjning av taket.

Prop. 1980/812178 121

här»)

] Förslag till Lag om socialavgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledning

lå I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål.

25 Avgifterna skall betalas av arbetsgivare samt av den som är försäkrad enligt lagen (19621381) om allmän försäkring och har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 & eller 11 kap. 3 % nämnda lag. Vid tillämpning av denna lag skall den som har utgett sådant bidrag som avses i 11 kap. ?. Q' första stycket m) lagen om allmän försäkring anses som arbetsgivare.

2 kap. Arbetsgivaravgifter

] & En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3—5 åå för varje år betala

1. sjukförsäkringsavgift med 10,50 procent, . folkpensionsavgift med 8,40 procent. tilläggsPensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag, tie/pensionsavgift med 0.50 procent, barnomsorgsavgtft med 2,20 procent. arbets—skadeavgift efter den procentsats som anges i särskild lag, arbetslöshetsavgift med 0,40 procent. arbetarskyddsavgifl med 0 155 procent .arbetsmarknadsutbildningsavgift med 0,40 procent

:J- ;—

cease»

10. vuxenutbildningsavgift med 0,25 procent samt 11. lönegarantiavgift med 0,20 procent. Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

25 En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall även betala sjömanspen- sionsavgift med 0.80 procent. I fråga om sjömän skall sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift beräknas efter de procentsatser som regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. riksförsäkringsverket årligen fastställer. Procentsatserna skall utgöra den andel av de i 1 & angivna procentsatserna som svarar mot

Prop. 1980/8lzl78 l IQ lk)

förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober de tre är som närmast föregått det år då procentsatserna fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg med en bruttodräktighet understigande trehundra registerton. Pro- centsatserna beräknas med två decimaler.

Med sjöman avses i denna lag den som skall betala sjömansskatt enligt 1 & 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt.

3 5 Underlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgivaren under året har utgett som lön i pengar eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil eller, i fall som avses i 3 kap. Zå andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. annan ersättning för utfört arbete.

Den som har utgett ett bidrag som avses i 11 kap. 2 & första stycket m) lagen om allmän försäkring skall betala tilläggspensionsavgift som om bidraget hade utgjort lön från honom som arbetsgivare.

45 Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1. ersättning som under året understiger 500 kr. för en arbetstagare.

2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16% eller 4 kap. 20?) lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. uppdragsersättning för vilken bevillnings'avgift har erlagts enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,

5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete i hans förvärvsverksamhet, i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen,

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att täcka med ersättningen. i den mån riksförsäkringsverket medger detta, samt .

7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47% tredje stycket civilförsvarslagen (1960z74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dagpenning.

Medgivande enligt första stycket 6 får lämnas endast om kostnaderna beräknas uppgå till minst en tiondel av ersättningen samt får avse arbetstagare i viss verksamhet eller, efter framställning av arbetsgivaren, viss eller vissa arbetstagare.

I fråga om inkomst från fåmansföretag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 & kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget". -

5 5 Vid bestämmande av underlaget för"-beräkning av tilläggspensionsavgift skall bortses från ersättningar som inte räknas som inkomst av anställning

Prop. 1980/81 :178 123

enligt 11 kap. 25 tredje eller fjärde stycket lagen (19621381) om allmän försäkring. Vidare skall bortses från ersättningar till arbetstagare som inte är svenska medborgare och som inte heller är bosatta här. då ersättningarna avser arbete utom riket.

Vid bestämmande av underlaget för beräkning av annan avgift än tilläggspensionsavgift skall bortses från ersättningar till arbetstagare som inte varit försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. I fråga om arbete som har utförts för annans räkning utan att anställning förelegat skall vid beräkningen bortses från ersättningar till personer som varit bosatta utomlands och även utfört arbetet utom riket.

3 kap. Egenavgifter

] 5 En försäkrad som avses i 1 kap. 2 5 skall på det avgiftsunderlag som anges i 3—5 åå för varje år betala

1. sjukförsäkringsavgifl,

2. fal/(pensionsavgift,

3. tilläggspensionsavgift,

4. delpensionsavgift.

5. barnomsorgsavgift samt

6. arbetsskadeavngr. I fråga om avgiftssatserna gäller vad som föreskrivits i 2 kap. 1 5.

2 & En försäkrad för vilken sjukpenningförsäkringen enligt 3 kap. 11 å lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller med karenstid skall dock betala sjukförsäkringsavgift efter den procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. riksförsäkringsverket fastställer med hänsyn till den inverkan karenstiden bedöms få på försäkringens utgifter.

35 Egenavgifter beräknas inte för år efter det då den försäkrade fyllt 65 år.

Andra avgifter än tilläggspensionsavgift betalas inte av den som vid utgången av inkomståret ej var inskriven hos allmän försäkringskassa. Sådana avgifter betalas ej heller av den som för någon del av samma år uppburit hel förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för hela året uppburit hel ålderspension enligt nämnda lag.

Tilläggspensionsavgift betalas inte för år före det då den försäkrade fyllt 16 år eller för det år då den försäkrade avlidit. Sådan avgift betalas ej heller då den försäkrade för hela året uppburit hel ålderspension enligt lagen om allmän försäkring.

Avgift betalas inte då avgiftsunderlaget understiger 500 kr.

4 & Underlaget för beräkning av avgift enligt 1 & 1, 5 och 6 utgörs av inkomst

Prop. l980/81:178 124

av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 & lagen (19621381) om allmän försäkring.

Underlaget för beräkning av avgift enligt ] & 2—4 utgörs av inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 5 lagen om allmän försäkring.

Sä Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från inkomst som avses i 11 kap. 3å första stycket d) lagen (1962:381) om allmän försäk- ring.

Vid beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11 kap. 4ä lagen om allmän försäkring.

4 kap. Fördelning av innulna avgifter

1 & Sjukförsäkringsavgifter används, iden mån kostnaderna inte skall täckas med statsbidrag enligt 19 kap. 2 & lagen (1962:381 ) om allmän försäkring. för att täcka

1. kostnader för sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäk- ring,

2. kostnader enligt lagen (19741525) om ersättning för viss födelsekon- trollerande verksamhet m. m..

3. den allmänna försäkringens kostnader för förmåner enligt lagen (1981z49) om begränsning av läkemedelskostnader. m. m..

4. centrala studiestödsnämndcns kostnader med anledning av att sådana återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på en studerandes sjukpe- riod enligt studiestödslagen (1973z349) inte skall återbetalas,

5. förvaltningskostnader för de allmänna försäkringskassorna. För reglering av över- och underskott finns en fond. benämnd allmänna sjukfömäkringsfonden. Grunderna för överföring av medel till och från fonden fastställs av regeringen.

25 Folkpensionsavgifter förs till staten som bidrag till finansieringen av folkpensioneringen enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring.

3 & Tilläggspensionsavgifter förs till en fond, benämnd allmänna pensions- fonden, med vars tillgångar kostnaderna för försäkringen för tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall täckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskilt.

4 & Delpensionsavgifter förs till en fond. benämnd delpensionsfonden, med vars tillgångar kostnaderna för pensioner enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser skall täckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskilt.

Prop. l980/81zl78 125

5.5 Barnomsorgsavgifter förs till staten för finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunernas barnomsorg.

6 & Arbetsskadeavgifter förs till en fond. benämnd arbetsvkatlefonden. med vars tillgångar kostnaderna för ersättningar enligt lagen (1976z380) om arbetsskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser skall täckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskilt.

7.5 Arbetslöshetsavgifter förs till en fond. benämnd arbetslöshetsfmtden. vars tillgångar används för finansiering av ersättningar enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973z37l) om kontant arbetsmarknadsstöd.

8 ,5 Av influtna arbetarskyddsavgifter förs 16.5 procent till staten som bidrag till kostnader för arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksam- het.

Återstoden av influtna arbetarskyddsavgifter förs till en fond. benämnd arbetarskyddsfonden. vars tillgångar skall utgöra bidrag till

1. kostnader i övrigt för forskning och utveckling samt utbildning och information beträffande arbetarskydd.

2. kostnader för forskning och utveckling samt utbildning och information beträffande medbestämmande i arbetslivet och arbetslivsfrägor i övrigt,

3. kostnader för skyddsarbete som utförs av skyddsombud som har utsetts enligt 6 kap. 2.5 tredje stycket arbetsmiljölagen (1977:116(l),

4. kostnader för utbildning av styrelserepresentanter för de anställda.

99' Arbetsmarknadsutbildningsavgifter förs till en fond. benämnd arbets- marknadsutbildningsfonden. vars tillgångar används för finansiering av arbetsmarknadsutbildningen.

10 & Vuxenutbildningsavgifter förs till staten och används för finansiering av timstudiestöd. dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestöds— lagen (1973349) samt vuxenutbildning enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

]] ä Lönegarantiavgifter förs till en fond. benämnd lönegarantifonden, med vars tillgångar kostnaderna för ersättningar enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs skall täckas.

125 Sjömanspensionsavgifter används för beredande av pension åt sjömän vilka som manskap varit för utrikes fart påmönstrade svenskt handelsfartyg. Riksdagen fastställer särskilt de grunder som skall gälla för användningen av sjömanspensionsav gifte r.

Prop. 1980/81 : 178 126

13.5 Fonder som avses i detta kapitel förvaltas. i den mån ej annat föreskrivits. enligt grunder som regeringen fastställer.

5 kap. Övriga bestämmelser

l & Har den som är skyldig att betala annan egenavgift än tilläggspensions- avgift avlidit. skall 75 å .] mom. kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas beträffande befrielse från skyldighet att betala avgiften.

I fråga om befrielse i vissa fall från skyldighet att betala egenavgift för tilläggspension gäller särskilda bestämmelser.

2.5 Har annan arbetsgivare för sjöman än redare fast driftställe i riket bara på fartyg. svarar redaren för att arbetsgivaren fullgör sina förpliktelser enligt denna lag som om förpliktelserna ålegat redaren själv. Har redaren till följd härav betalat avgiftsbelopp. får han fordra tillbaka beloppet av sjömannens arbetsgivare.

3 & Om debitering och uppbörd av avgifter enligt denna lag gäller särskilda bestämmelser i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (00001000) om socialavgifter. m. m. samt i uppbördslagen (19532272).

Beträffande besvär över beslut av den lokala skattemyndigheten i fråga om fastställande av underlaget för egenavgifter gäller i tillämpliga delar llå lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962381) om allmän försäkring.

45 Regeringen bemyndigas att efter överenskommelse med främmande makt meddela föreskrifter om utsträckt tillämpning av denna lag eller om undantag i vissa fall från lagens bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Genom lagen upphävs

1. lagen ('196'11300) om avgift för sjöfolks pensionering.

2. lagen (1970:742) om lönegarantiavgift.

3. lagen (1971282) om arbetarskyddsavgift.

4. lagen (1973z372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet.

5. lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildning- en.

6. lagen (19751358) om vuxenutbildningsavgift samt

7. lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole- och fritidshemsverksamhet.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

Den för vilken undantagande från försäkringen för tilläggspension gäller betalar inte egenavgifter till tilläggspensioneringen och arbetsskadeförsäk-

Prop. 1980/81:178 127

ringen. För den som nu sagts beräknas sjukförsäkringsavgiften efter den procentsats som regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. riksför- säkringsverket fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet bedöms få på utgifterna för sjukförsäkringen.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift som har ersatts av en bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Prop. l980/8l :178

Innehåll Proposition ................................................. Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Lagförslag .................................................. 1 Förslag till lag om socialavgifter ........................... 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring .............................................. 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeför— säkring ................................................. 4 Förslag till lag om ändring i lagen ('l969:205) om pensionstill- skott ................................................... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsför- säkring ................................................. 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1959z552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m. ........... 7 Förslag till lag om ändring i reglementet (1959z293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning ...................... 8 Förslag till lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder .............. 9 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring .............................................. 10 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:648) om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980—1984 till försäkringen för tilläggspension .......................................... 11 Förslag till lag om ändring i lagen (l979:649) om procentsats för

uttag av avgift under åren 1980—1984 till arbetsskadeförsäkring- en .....................................................

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1981 1 2

Inledning ............................................... Allmän motivering ...................................... 2.1 Allmänna utgångspunkter ........................... 2.2 Basbelopps- och maximeringsavdrag vid beräkning av

ATP-avgiften ...................................... 2.3 Övre åldersgräns för uttag av avgifter ................ 2.4 Byggnadsforskningsavgiften ......................... 2.5 Uppdragsgivares avgiftsskyldighet .................... 2.6 Undantagande från ATP ...........................

2.7 Övriga frågor ..................................... Upprättade lagförslag ....................................

128

NNl—lb—l

33

39

40

43

49

52

54

55

56 57 57 58 58

62 67 68 70 71 72 75

Prop. l980/8] :178

4 Specialmotivering ....................................... 4.1 Förslaget till lag om socialavgifter ...................

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381 ) om allmän försäkring ......................................... 4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring .............................. 4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott ................................... 4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1.979z84') om delpensionsförsäkring .............................. 4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959z552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäk-

ring. m. m. .......................................

4.7 Förslaget till lag om ändring i reglementet (19591293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning ....... 4.8 Förslaget till lag om ändring i reglementet (19611265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder 4.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1959z551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring ..................................

5 Hemställan ............................................. 6 Beslut .................................................. Utdrag av lagrådets protokoll den 12 mars 1981 ................. Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1981 . . Anmälan av lagrådets yttrande ............................ Byggnadsforskningsavgiften ............................... Avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension. m. m ...... Hemställan ............................................. Beslut .................................................. Bilagor till lagrådsremissen ................................... 1 Gällande avgiftsbestämmelser .............................

Uli—wN—

2 Sammanfattning av pensionskommitténs betänkande (SOU

1977:46) Pensionsfrågor m. m. ............................ 3 Sammanställning av remissyttrandena ...................... 4 Det till lagrådet remitterade förslaget till lag om socialavgifter

129

_76

76

86 87

87

89

89

89 89 90 91 96 96 98 99 100 100

101 107

116 121