med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
Regeringens proposition
1980/81: 125
med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1980/81;
beslutad den 19 mars 1981.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som [framgår av
föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår.
De anslag som begärs uppgär till ca 449 milj. kr. De största anslagen föreslås gå till särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning,
lån till Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB), Operativ ledning m. m.:
Anläggningar samt till FN-styrkors verksamhet utomlands.
I Riksdagen I1980/81. 1 saml. Nr 125
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-03-19
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten,
Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren. Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn.
Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsråden Bohman. Wikström, Mogård, Dahlgren, Krönmark, Johansson, Wirtén, Holm, Adelsohn, Petri, Eliasson
Proposition med förslag om tilläggsbudpget IH till statsbudgeten för budget-
året 1980/81
Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m.
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret [980/81. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Wirtén anför: Regeringen har i prop. 1980/81:67 föreslagit riksdagen att sammanlagt 103.6 milj. kr. anvisas till lån och bidrag till
SSAB, Svenskt Stål AB, samt att 20 milj. kr. anvisas till medelstillskott till vissa utvecklingsbolag. Vidare föreslås i prop. [980/81:85 att ytterligare 39 milj. kr. anvisas till kontant stöd vid arbetslöshet. Regeringen har i prop. 1980/81: 93 föreslagit att sammanlagt 55 milj. kr. anvisas i utvecklings- och förlusttäckningsbidrag till Datasaab AB. I prop. 1980/81:98 föreslås att riksdagen anvisar dels 300 milj. kr. till teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, dels 100 milj. kr. i lån till samma företag.
Vidare föreslås i prop. 1980/81: 128 att det anvisas dels 1065 milj. kr. som
medelstillskott till Statsföretag AB. dels 50 milj. kr. ult teckning av aktier i samma företag. I prop. 1980/81: 161 föreslås att 100 milj. kr. anvisas för finansiering av stirlingprojektet. m. m.
De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget IH till stats-
budgeten för budgetåret 1980/81.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget IN till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar
att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen
och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas
propositionen som bilagor 1—11.
Biluga I
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-03-19
Föredragande: statsrådet Krönmark -
Anmälan till tilläggsbudget HI till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde
FJÄRDE HUVUDTITELN
E. Operativ ledning m. m.
[1] E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar. Under den-
na rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ett förslagsanslag av 58 570 000 kr.
Överbefälhavaren har hemställt att få tidigarelägga vissa truppbefästningar. Detta medför ett ökat medelsbehov för innevarande budgetår av 43,6 milj. kr.
Föredraganden
Truppbefästningarna bör få komma till utförande. För att bekosta dem
förordar jag att 43,6 milj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget III för innevarande budgetår. För att detta inte skall medföra att utgiftsramen för det militära försvaret överskrids kommer motsvarande belopp att innehållas vid den slutliga fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåret 1980/81.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar på
tilläggsbudget IH till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa
ett förslagsanslag av 43 600000 kr.
H. Övrig verksamhet
[2] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär
styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179. rskr 1956: 539). Därefter
har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.
Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och
organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för
FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveri-
ges ständiga representation i FN samt — fr.o.m. den 1 juli 1967 — för observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66—1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. bud-
getåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige
anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 1295 965 000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 54.5 milj. kr.
anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern. FN-styrkan i
Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden juli-december 1980 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1980/81:25 bil. 2, FöU 1980/ 81: 14. rskr 1980/81:77).
Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Intill den 16 januari 1981 har från FN influtit 557 240496 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f.n. till 147 110806 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse inkomster. .
Genom beslut i april 1980 förordnade regeringen att ett sjukhuskompani
omfattande högst 150 man jämte viss stabspersonal skulle ställas till FN:s förfogande för tjänstgöring i Mellersta Östern under högst ett år. Utgif-
terna beräknas till 1.6 milj. kr. för månad eller för tiden januari-juni 1981
"sammanlagt 9.8 milj. kr.
Genom beslut i december 1980 förlängdes tiden för den svenska FNinsatsen på Cypern t. o. m. den 15 juni 1981. Utgifterna beräknas till ca 5.1 milj. kr. för månad eller för tiden januari-juni 1981 sammanlagt 31.1 milj. kr.
Genom beslut i juni 1980 medgav regeringen att observatörer i FN-tjänst
får avlösas under budgetåret 1980/81. Antalet observatörer uppgick den I januari 1981 till 42. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till ca 700 000 kr. för månad eller för tiden januari-juni 1981 sammanlagt 4,2 milj. kr. En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med hänsyn till
eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.
Vid utgången av december 1980 fanns ett överskott på 9630 100 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på
Cypern och för observatörer uppgår alltså till (9800000 +
31 100 000-+4 200 000+3 000.000-—-9 630 100) avrundat 38,5 milj. kr. Medlen
bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis täcka utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp senare.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ettt reservations-
anslag av 38500 000 kr.
T
Bilaga 2
Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-03-19
Föredragande: statsrådet Holm
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 sävitt avser socialdepartementets verksamhetsområde
FEMTE HUVUDTITELN
A. Socialdepartementet m. m.
[i] A 2. Kommittéer m,m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ett reservationsanslag av 25 milj. kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1979. Jag räknar nu med ett viterligare medelsbehov av 2,5 milj. kr. Jag har därvid bl.a. beräknat medel för den undersökning om orsäkerna bakom det låga barnafödandet. som statistiska centralbyrän har fått i uppdrag att genomföra.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Kommirtéer m.m. på ulläggsbudget IH till statsbudgeten för
budgetåret 1980/8 I anvisa ett reservationsanslag av 2 500000 kr.
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvärd, socialvård m. m.
21 E 7. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag. För SBL:s verksamhet gäller att full kostnadstäckning i princip skall uppnäs för verksamheten i sin helhet även om enskilda sektorer kan uppvisa övereller underskott. Den största delen av verksamheten finansieras genom täxesatta tjänster och produkter. Under förevarande reservationsanslag
har I statsbudgeten för budgetäret 1980/81 anvisats ett formellt belopp av
1000 kr.
Statens bakteriologiska laboratorium
SBL. föreslår att 4.4 milj. kr. anvisas för att täcka huvuddelen av det underskott som uppkommit under verksamhetsåret 1979/80 samt 7,5 milj.
kr. för att höja statskapitalet till 20.7 milj. kr. Behovet av rörlig kredit i riksgäldskontoret skulle därmed kunna minskas från 18 milj. kr. till 12 milj. kr.
SBL tillämpar programbudgetering. Drygt 8096 av verksamheten finansieras av uppdragsintäkter. Resterande medelsbehov täcks genom särskil-
da anslag på statsbudgeten. SBL redovisar för verksamhetsåret 1979/80 ett
rörelseresultat som innebär ett underskott med 4.6 milj. kr. Intäkterna
under budgetåret 1979/80 uppgår till 117,2 milj. kr. Samtidigt uppgår kost-
naderna. inklusive avskrivningar och räntor, till 121,8 milj. kr. Efter bokslutsdispositioner uppgår underskottet till 5.6 milj. kr. Av detta belopp
avser 1.1 milj. kr. kostnader hänförbara till föregående budgetår.
Underskottet i verksamheten beror på att intäkterna under budgetåret 1979/80 inte nådde upp till den beräknade nivån. Huvuddelen av intäktsbortfallet kan hänföras ull programmet Preparatförsörjning. Däremot understeg kostnaderna för verksamhetsåret 1979/80 de budgeterade kostnaderna. Anledningen till att intäkterna blev mindre än de budgeterade är en
minskad efterfrågan på polio- och influensavaccin samt en övergång från
trippelvaccin till duplexvaccin. Vidare har budgeterade intäkter för be-
redskapslagring av preparat för vissa totalförsvarsändmaål inte helt infriats.
Föredruganden
Jag förordar att 4,4 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för innevarande
budgetår för att täcka huvuddelen av SBL:s underskott för budgetåret 1979/80. Riksrevisionsverket har den 26 november 1980 till regeringen
överlämnat en rapport beträffande SBL:s kapitalbehov m. m. Frågan om SBL:s kapitalbehov kommer att behandlas i anslutning till den översyn av den fortsatta verksamheten vid SBI som f. n. pägår inom regeringskansliet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag på ulläggs-
budget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 4400 000 kr.
G. Undervisningssjukhus m. m.
[3] G 6. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader. Under denna
rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ett förslagsan-
slag av 36 946 000 kr.
I prop. 1979/80: 100 (bil. 8, SoU 1979/80: 32, rskr 1979/80: 237) anförde
jag vid min anmälan av detta anslag bl.a. att utgifterna för löner till personal vid akademiska sjukhuset i Uppsala — bortsett från läkarna — under budgetåret 1980/81 inte borde behöva överstiga ett belopp som
motsvarade en ram av 365 milj, kr. i 1979 års löneläge, lönekostnadspålägg
inräknat. Jag ansåg vidare att utgifterna för omkostnader borde inrymmas
inom 134,8 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Härifrån borde dras från vissa driftintäkter, som för budgetåret 1980/81 hade beräknats till 32,5 milj. kr.
För omkostnader kunde således beräknas en nettoutgift av 102.3 milj. kr. att ingå i en totalram. Mot denna bakgrund föreslog jag att en totalram för utgifterna för ifrägavarande lönekostnader och omkostnaderna för sjukhusets verksamhet fastställdes till 467,3 milj. kr. Ramen skulle endast få
nal till följd av avtal som träffades efter utgången av november 1979 och
eljest endast efter medgivande av riksdagen. Jag framhöll att ramen också
gav utrymme för viss försöksverksamhet med i huvudsak utomlänsvård
vid en vårdavdelning vid kirurgiska kliniken.
Riksdagen lämnade det anförda utan erinran.
Med anledning av att ytterligare löneavtal har träffats har regeringen den 19 februari 1981 beräknat lönekostnaderna för annan personal än läkare till
420,7 milj. kr. i löneläget vid utgången av år 1980 och fastställt en total kostnadsram av 523 milj. kr. för dessa lönekostnader och omkostnaderna
för akademiska sjukhusets verksamhet under budgetåret 1980/81.
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
Enligt gällande samarbetsavtal mellan staten och Uppsala läns landstingskommun om akademiska sjukhuset i Uppsala har landstingskommunen tillförsäkrats rätt att disponera överenskommet antal vårdplatser vid sjukhuset. Sjukhuset meddelar såsom centrallasarett öppen och sluten vård till patienter inom landstingskommunens sjukvårdsområde. Lands-
tingskommunen utser hälften av direktionens ledamöter och har full insyn i
sjukhusets drift. Sjukhusets huvudmän, dvs. staten och tandstingskommunen, har genom gällande regionsjukvårdsavtal förbundit sig att inrätta, utrusta och driva sjukhuset som ett regionsjukhus för Uppsala. Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands läns landstingskommuners sjukvårdsom-
råden och huvudsakliga delar av Västmanlands och Västernorrlands läns
landstingskommuners sjukvärdsområden. En regionsjukvårdsnämnd har inrättats som samarbetsorgan för frågor rörande regionsjukvården. Vidare förutsätts sjukhuset ge vård enligt det s.k. ”utomlänsavtalet”, t. ex. åt det stora antalet studerande i Uppsala och åt patienter med specialistvårdremiss.
Ca 65,54. av sjukhusets bruttovårddagar utnyttjas av patienter från Uppsala läns landstingskommun. Regionlandstingskommunernas patienter
belägger ungefär 30 och övriga landstingskommuners patienter ca 492.
Sjukhuset har dimensionerats för den vård som krävs av sjukhuset. Uppsala läns landstingskommun har i sin tur dimensionerat sina sjukvärds-
resurser med utgångspunkt i den vård, som kunnat påräknas från akademiska sjukhuset. ”
Sjukhuset skall enligt gällande reglemente för akademiska sjukhuset
också tjäna undervisningen och forskningen vid universitetets i Uppsala
medicinska fakultet och ställa resurser tull förfogande för vidareutbildning av läkare, sjuksköterskeutbildning och annan vårdyrkesutbildning.
Enligt reglementet fastställer konsistoriet vid universitetet i Uppsala inkomst- och utgiftsstat för akademiska sjukhuset efter att ha berett Uppsala läns landstings förvaltningsutskott och sjukvårdsstyrelse tillfälle att avge yttrande i ärendet. På direktionens förslag har konsistoriet fastställt en budget för budgetåret 1980/81, som innebär en nettoram för omkostnaderna av 114,4 milj. kr. att jämföras med den i budgetpropositionen 1980 beräknade utgiften för omkostnader om 102,3 milj. kr.
Direktionen har under en följd av år i samråd med representanter för
Uppsala läns landstingskommun vidtagit alla åtgärder, som stått direktionen till buds. för att förbilliga och effektivisera sjukhusdriften och för att genomföra möjliga besparingar med oförändrad omfattning av sjukhusdriften. Trots sina bemödanden har direktionen inte kunnat hålla kostnaderna för verksamheten inom de av regering och riksdag beslutade ekonomiska
ramarna för budgetäret 1980/81. Sålunda beräknas nu utgifterna för löne-
kostnaderna för annan personal än läkare till 426 milj. kr. i löneläget vid
utgången av år 1980. Omkostnaderna beräknas komma att uppgå till 114,5 milj. kr., sedan vissa driftsintäkter frånräknats. Direktionen pekar på de
betydande prisökningar, som drabbat särskilt sjukvårdsmaterial och läkemedel.
Endast genom att väsentliga delar av sjukhuset stängs kan utgifterna nedbringas så att de kan rymmas inom ramarna.
Direktionen har beräknat hur en besparing för är av 15,4 milj. kr. skulle kunna genomföras. Räkneexempiet kan sammanfattas sålunda (milj. kr.'. I. Stängning av
| a) 23 kirurgiska vårdplatser | 2,6 |
| b) 21 medicinska vårdplatser | 1.9 |
| c) 15 psykiatriska vårdplatser | 1.2 |
| d) 8 barn- och ungdomspsykiatriska vårdplatser | 0.5 |
| e) 2 barnmedicinska vårdplatser | 0.4 |
2. Övergång till veckovård vid öronkliniken och plastkirurgiska kliniken 0.3
3. Minskad medicinsk service
a) p.g.a. stängningarna 5.2
b) andra åtgärder 1,2 4. Minskad administrativ service
a) p.g.a. stängningarna : 0,4
b) andra åtgärder | 1,7
15.4¶Direktionen anser med hänsyn till vad direktionen anfört om sjukhusets dimensionering att en sådan neddragning av sjukvårdsverksamheten inte bör genomföras.
Direktionen föreslår därför, att en ny total kostnadsram om 540.5 milj.
kr. fastställs för ifrågavarande utgifter under budgetåret 198(V81. vari lönekostnaderna bör ingå med 426 milj. kr. i löneläget december 1980.
Direktionen hemställer i andra hand — om regeringen finner sig inte kunna höja ramarna enligt förslaget — att regeringen bemyndigar direktionen att i erforderlig utsträckning vidta de redovisade besparingsåtgärderna under förutsättning av landstingskommunens medgivande.
Föredraganden
När jag vid min anmälan för budgetåret [980/81 av detta anslag föreslog att en totalram skulle fastställas för utgifterna för löner till personal — bortsett från läkarna — och för omkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala förutsatte jag att en i stort sett oförändrad verksamhet skulle kunna rymmas inom denna ekonomiska ram. Direktionen för sjukhuset har anmält att ramen bör höjas ull 540,5 milj. kr. om oförändrad omfattning av sjukhusdriften skall kunna bibehållas. Jag är beredd att med hänsyn till omständigheterna i stort sett godta den av direktionen föreslagna totalramen. I ramen ingår en beräknad utgift för löner till annan personal än läkare vid sjukhuset med 426 milj. kr. i löneläget vid utgången av år 1980. Lönekostnaderna överstiger därvid med 5.3 milj. kr. det belopp. som regeringen beräknat för lönekostnaderna I samma löneläge genom beslut den 19 februari 1981. Jag vill betona att jag endast godtar ett överskridande såsom en engångsföreteelse, föranledd av särskilda förhållanden under hösten 1980.
När det gäller omkostnader utgår direktionens beräkning från den nivå för bruttoutgifterna för budgetåret 1979/80, som låg bakom direktionens förslag som redovisas i prop. 1979/80: 101 (bil. 2, SoU 1979/80: 26. rskr 1979/80: 162). Jag vill erinra om att jag i nämnda proposition ansåg alt omkostnaderna inte borde få överstiga ett belopp, som låg 5,2 milj. kr. under det av direktionen beräknade beloppet. Direktionens nu framlagda förslag innebär vidare en uppräkning från berörda nivä med 1592 mot bakgrunden av vissa prisökningar. Jag är inte beredd att acceptera höjningen av omkostnadsramen annat än som en engångsföreteelse för budgetåret 1980/81. Jag har således inte godkänt den nivå. som direktionen utgått ifrån vid beräkningarna.
Jag finner emellertid att vissa av de besparingsåtgärder, som direktionen redovisat. bör kunna genomföras under innevarande budgetår. Jag undantar därvid stängning av kirurgiska och medicinska vårdplatser. Det bör
ankomma på direktionen att med stöd av regeringens bemyndigande beslu-
ta om vidtagande av åtgärder, som totalt medför en besparing av 1.1 milj. kr. under kvarvarande del av budgetåret. Med hänsyn till vad jag har anfört är jag beredd att föreslå en ny totalram för ifrägavarande utgifter av
539,4 milj. kr.
Den av mig nu förordade totalramen om 539,4 milj. kr. får endast räknas
upp med hänsyn till förändrade lönekostnader för sjukhusets personal till följd av avtal som träffas efter utgången av år 1980 och eljest endast efter
medgivande av riksdagen. Ramen ger utrymme för försöksverksamheten
vid den kirurgiska kliniken.
Regeringen bör underställa riksdagen detta förslag till ny kostnadsram
för budgetåret 1980/81.
Jag vill i detta sammanhang framhålla att uppgiften att slutligt fastställa inkomst- och utgiftsstat för akademiska sjukhuset i fortsättningen inte bör ankomma på konsistoriet vid universitetet i Uppsala. Jag ämnar föreslå regeringen att utfärda föreskrifter härom.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om ändrad medelsram för akademiska sjukhuset i Upp-
sala för budgetåret 1980/81 i enlighet med vad jag har förordat i det föregående.
Bilaga 3
Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-03-19
Föredragande: statsrådet Adelsohn
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
SJÄTTE HUVUDTITELN
D. Järnvägar
D 1. Statens järnvägar [1] Höjning av rörlig kredit till statens järnvägar. I en skrivelse till rege-
ringen den 13 februari 1981 har SJ hemställt om ökade rörelsemedel genom höjning av maximibeloppet för verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret från 250 milj. kr. till 500 milj. kr.
För beredande av ytterligare rörelsemedel åt SJ utökade riksdagen den 1
juli 1971 verkets ram för rörlig kredit från 150 till 250 milj. kr. Jag har inga
crinringar mot verkets förslag till ytterligare utökning av krediten eftersom
beloppet varit oförändrat under lång tid och inte räknats upp med hänsyn
till penningvärdets förändringar.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att medge att statens järnvägar för sitt behov av rörelsemedel får
disponera en från 250 000000 kr. till högst 500000.000 kr. höjd
rörlig kredit i riksgäldskontoret.
H. Telekommunikationer
1. Teleanläggningar m. m. [2] Höjning av rörlig kredit till televerket. I en skrivelse till regeringen den
7 november 1980 har televerket hemställt om höjning av maximibeloppet
för verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret.
Televerket anför att verkets behov av rörelsemedel är av betydande
omfattning. vilket främst beror på att avgifterna för televerkets produkter
och tjänster debiteras kunderna i efterskott. De sammanlagda abonnent-
krediterna uppgick den 30 juni 1980 till ca 1 730 milj. kr. Stora belopp binds även i varulager, förskott till leverantörer m.m. En annan faktor av betydelse för televerkets likviditet är de utbetalningar som verket har gjort och
övergångsvis kommer att göra för rundradioverksamheten utöver vad som täcks av tillgängliga medel i radiofonden.
Televerket disponerar dels ett fast amorteringsfritt rörelsekapital på 83.4 .
milj. kr., dels en rörlig kredit i riksgäldskontoret på maximalt I 500 milj. kr.
Televerkets verksamhet expanderar fortlöpande. vilket leder till ett ökat behov av rörelsekapital. Kundfordringarna har under budgetåret 1979/80 ökat med ca 285 milj. kr. Enligt televerkets beräkningar kommer de under
innevarande budgetår att öka med ytterligare ca 350 milj. kr. Enligt vad jag
har erfarit har verket beslutat vidta åtgärder i syfte att minska de utestående fordringarna. Bl.a. kommer faktureringen av teleräkningar att tidigareläggas med en månad, vilket förbättrar verkets likviditet med ca
325 milj. kr. Genomförandet sker successivt och får full effekt om ca ett är.
Televerket räknar med att inom de närmaste åren genomföra ytterligare förändringar av faktureringssystemet i syfte att minska behovet av rörelse-
kapital. Rationaliseringar av verkets materieldistribution bidrar också till
att minska kapitalbindningen. Åtgärderna får effekt först på sikt och medför därför inte någon nämnvärd inverkan på rörelsemedelsbehovet under innevarande budgetår.
Televerket hemställer mot denna bakgrund och med hänsyn till behovet
av rörelsemedel för Sveriges Radio AB:s verksamhet om en höjning av maximibeloppet för den rörliga krediten från 1500 milj. kr. till 2200 milj. kr. Vad avser höjningen med hänsyn till behovet av rörelsemedel för Sveriges Radio AB kommer detta att minska mot bakgrund av höjningen av den allmänna mottagaravgilten från den I april 1981 med 96 kr. per år (prop. 1980/81: 101, KrU 1980/81:21, rskr 1980/81: 169). Jag har inga erinringar mot televerkets hemställan och förordar den föreslagna höjningen. Jag vill samtidigt framhålla att det enligt min mening är angeläget att televerket framdeles vidtar ytterligare åtgärder — bl.a. förändringar av faktureringssystemet — för att begränsa ianspråktagandet av den rörliga krediten. Den del av räntekostnaderna för den rörliga krediten som avser rundradioverksamheten bör belasta radiofonden. Räntekostnaderna kom-
mer inte att för Sveriges Radio AB:s del medföra en nämnvärd likviditetsmässig ansträngning eller menligt påverka företagets investeringsprogram. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet.
Jag vill i sammanhanget också beröra en fråga av annan art. Enligt riksdagens beslut (prop. 1980/81:66. TU 1980/81:9, rskr 1980/81: 132) skall Teleinvest AB inrättas med huvudsaklig uppgift att förvalta akticinnehavet iteleverkets dotter- och intressebolag exkl. EELEMTEL Utvecklings AB. Statens aktier I SOS Alarmering AB (SOSAB) kommer sålunda att i
fortsättningen förvaltas av FTeleinvest AB. SOSAB. som är samägt av televerket, Svenska kommunförbundet och Eandstngsförbundet bildades år 1973 sedan riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att godkänna det konsortialavtal som träffats mellan parterna (prop. 1972:129, TU 1972: 20, rskr 1972:329). Överföringen av statens aktier i SOSAB till Teleinvest AB
föranleder vissa tormella ändringar av konsortialavtalet. Riksdagens bemyndigande att godkänna sådana ändringar bör därför inhämtas. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att I. medge att televerket för sitt behov av rörelsemedel får disponera en från 1500000000 kr. till högst 2200000000 kr. höjd rörlig kredit i riksgäldskontoret, [NA bemyndiga regeringen att godkänna de ändringar av konsortial-
avtalet mellan televerket, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet angående SOS Alarmering AB som erfordras på grund av inrättandet av Teleinvest AB.
2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 125
Bilaga 4
Utdrag EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-03-19
Föredragande: statsrådet Bohman
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser ekonomidepartementets verksamhetsområde
SJUNDE HUVUDTITELN
A. Ekonomidepartementet m. m.
[1] A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ett reservationsanslag av 5,5 milj. kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från anstaget beräknas under budgetåret bli mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1979. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov av 1,5 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget IH till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av I 500000 kr.
Biluga 5
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-03-19
Föredragande: statsrådet Wirtén
Anmälan till tilläggsbudget II] till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde
ATTONDE HUVUDTITELN
E. Statlig lokalförsörjning
[II E 3. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Från detta anslag
bestrids utgifter för inredning och viss utrustning av byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet. För planering m.m. av inredning svarar huvudsakligen byggnadsstyrelsen. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under anslagsrubriken uppfört ett reservationsanslag av
20 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av 1.3 milj. kr.
under anslaget.
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1979/ 80: 150 bil. 2, FiU 1979/80:40. rskr 1979/80:421) uppdragit ät byggnadsstvrelsen att utföra om- och nybyggnader för verkstadslokaler m.m. i Malå för Sveriges geologiska undersökning. Byggnadsstyrelsen har redovisat förstag till kostnadsram för anskaffning av inredning till de nya lokalerna. Enligt styrelsens redovisning uppgår den inredda arean till 3295 m”. varav kontorslokaler 790 m”. laboratorie- och arbetslokaler 1305 m?. förrådslo-
kaler 1000 m? samt restaurang. uppehållsrum m.m. 200 m”. Styrelsen
föreslår att befintlig inredning till ett nvanskalfningsvärde av 125000 kr. återanvänds i de nya lokalerna. Kostnaderna för erforderlig ny inredning beräknar styrelsen till 2,2 milj. kr. Med utgångspunkt i byggnadsstyrelsens förslag förordar jag att följande nya kostnadsram förs upp i gällande inredningsplan under detta anstag. Vid beräkningen av kostnadsramen har Jag förutsatt att befintlig inredning kan återanvändas i större omfattning än vad styrelsen föreslagit samt beaktat tidpunkten vid vilken anskaffningen av ny inredning kommer att ske.
Inredningsplan t 1 000-tal kr.) Inredningsobjekt Förordad Kostnadsram,
| ram definitiv Malå Inredning av verkstadsiokaler m.m. för SGU +1800 I 800
Jag förordar vidare att utgifterna för det nu redovisade inredningsprojektet får bestridas av tillgängliga medel under detta reservationsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning
för byggnader för statlig förvaltning inom den kostnadsram jag
har förordat i det föregående.
[5 godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestri-
dande av utgifterna för inredning av byggnader för statlig förvalt-
ning.
Bilaga 6
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-03-19
Föredragande: statsrådet Wikström sävitt avser punkterna I, 2, 3 och 5: statsrådet Mogård såvitt avser punkten 4
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde
:
NIONDE HUVUDTITELN .
A. Utbildningsdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 anvisats ett reservationsanslag av 21,9 milj. kr. Den
utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret
blivit mera kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäk-
ningen hösten 1979. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov av 11,6 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 11600 000 kr.
B. Kulturändamål
[21] B 77. Bidrag till ett museum på Helgeandsholmen. Något anslag för detta ändamäl finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1980/81.
På uppdrag åv riksdagens byggnadskommitté och Stockholms kommunstyrelse har en arbetsgrupp utrett förutsättningarna för att anordna ctt
museum i anslutning till bevarade historiska lämningar under Riksplan på Helgeandsholmen i Stockholm. Företrädare för staten och Stockholms
kommun har därefter träffat principuppgörelse angående bl. a. ett museum
på Helgeandsholmen. Överenskommelsen är preliminär i avvaktan på
beslut av behöriga organ på den statliga och kommunala sidan.
Överenskommelsen har följande lydelse i vad den avser ett museum på
Helgeandsholmen:
"Staten står för samtliga kostnader för byggandet av en museidel under
Riksplan intill ett belopp av 10 milj. kr. Stockholms kommun står för all
inredning, framtida drift och utställningsverksamhet samt eventuella följdkostnader vad avser Strömparterren. Huruvida riksdagen är beredd att
avstå från att debitera vissa driftkostnader får avgöras i senare förhand-
lingar mellan kommunen och riksdagen. Anm. Ovanstående åtaganden
bygger på att fynden från utgrävningarna på Helgeandsholmen i enlighet med nuvarande praxis kommer att överlåtas till Stockholms stadsmuseum.
Beslut härom fattas av riksantikvarieämbetet eller regeringen i enlighet med 13 § lagen om fornminnen.”
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till ett museum på Helgeandsholmen på tilläggsbud-
get III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reser-
vationsanslag av 10.000000 kr.
[3] Radio och television
Föredraganden
Riksdagen begärde vid förra riksmötet att regeringen skulle överväga och för riksdagen redovisa sin syn på behovet av AM-ljudradiosändningar
på mellan- och långvågsbanden och bur detta behov i framtiden skall
tillgodoses (KrU 1979/80: 27, rskr 1979/80: 247).
Frågan har därefter beretts inom regeringskansliet. bl.a. av en särskild arbetsgrupp med representanter från berörda departement. Televerket och Sveriges Riksradio AB har biträtt gruppen med material och synpunkter.
Televerket och Sveriges Radice har i sina anslagsframställningar inför budgetåret 1981/82 anfört att det är särskilt angeläget att en ny mellan vägssändare i Skåne byggs upp. Av mindre angelägenhetsgrad anses en utbygg-
nad av långvågssändare på Gotland och i nordligaste Sverige vara.
I prop. 1980/81: 100 (bil. 12 s. 92) anförde jag bl. a. följande.
"Jag delar televerkets och Sveriges Radios uppfattning. Mellanvågssän-
daren i Hörby har i dag en dubbei uppgift. På dagtid distribueras rikspro-
grammet i P I över sändaren. Härigenom kan riksprogrammet nås av olika
lyssnarkategorier som befinner sig utom FM-sändarnas räckvidd. Detta
gäller bl.a. svenskar ombord på båtar i yrkestrafik eller på fritidsbåtar. svenskar som är bosatta i eller reser i närbelägna delar av Europa samt nordiska lyssnare. På kvällstid distribueras utltandsprogrammets sändningar över Hörbysändaren. Härigenom kan dessa program nå lyssnare i
närliggande delar av Europa, i vilka områden de mera långtnående kort-
vågssändarna inte kan tas in. |
Min bedömning är att de nu anförda behoven kommer att finnas kvar även i en framtid. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att under
innevarande riksmöte äterkomma med förslag hur dessa behov skall tillgodoses. Jag beräknar inte nu medel för uppförande av en ny mellanvågssän-
dare på Skånes ostkust”.
Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.
Hörbysändaren kan förväntas fungera t.o.m. är 1985. Därefter är risken stor att sändaren släcks på grund av rörbrist. Jag förordar att sändaren ersätts med en ny mellanvågssändare på Skänes ostkust. Arbetet med att
uppföra en sådan sändare bör påbörjas innevarande år (projekteringsme-
del). Genom den nya sändarens placering och sändningseffekt kommer den
dels att bättre kunna fylla de funktioner som Hörby-sändaren har. dels att
ta över vissa uppgifter som andra AM-sändare nu har.
Den nya sändaren på Skånes ostkust — Skåne MV-sändaren — bör
uppföras med medel ur radiofonden. Denna lösning kommer inte att innebära att fonden utsätts för likviditetsmässiga svårigheter eller att Sveriges
Radios investeringsprogram påverkas menligt. Kapitalkostnader och fram-
tida driftkostnader bör med hänsyn till utltandsprogrammets sändningar till viss del även belasta det under tredje huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Sveriges Radios programverksamhet för utlandet. Jag har härvid-
lag samrått med chefen för utrikesdepartementet. I den följande tablån
visas hur investeringskostnaderna om 17,3 milj. kr. i 1981/82 års priser
fördelar sig under uppförandeperioden 1980/81— 1984/85. Av tablån fram-
går även utlandsprogrammets andel av kapitalkostnaderna.
1980/81 1981/82 198283 1983/84 1984/85 Investeringsmedel 100 000 2200 000 6300 000 6500 000 2200 000 Utlandsprogrammets andel av | kapitalkostnader 50 000 250000 600 000 550 000 Belastning på radiofonden 100 000 2150000 6050 000 5900 000 I 350 000
Utlandsprogrammets andel av kapitalkostnaderna för budgetåret 1981/ 82 kan tas inom ramen för befintliga resurser. Fr, o. m. budgetåret 1985/86.
då sändaren beräknas tas i drift, skall driftkostnaderna och kapitalkostna-
derna fördelas mellan utrikes- och utbildningsdepartementen med utgångspunkt i riksradions resp. utlandsprogrammets då förväntade utnyttjunde av sändaren. Det är nu inte möjligt att fastställa denna fördelning.
Under hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för uppförandet av en ny mellanvågssän-
dare som jag har förordat i det föregående,
: 2. televerket för budgetåret 1980/81 av radiofondsmedel tilldelas
ytterligare 100000 kr.
C. Skolväsendet
[4] € 20. Bidrag till driften av riksinternatskolor. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 11092000 kr.
Från anslaget bestrids kostnader för bidrag till driften av Grännaskolan och Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk och till internatverksamhet knuten till Sigtunaskolan.
Föredraganden
Mellan staten, Sigtunastiftelsen (stiftelsen) och Sigtunaskolans AB (bo-
laget) träffades den 13 september 1979 ett avtal angäende riksinternatskola m.m. i Sigtuna (avtalet återgivet i prop. 1979/80:25 bil. 6). I avtalet förutsattes att stiftelsen och bolaget gemensamt skulle bilda en ny stiftelse
(skolstiftelsen) med ändamål att fr. o. m. den 1 juli 1980 driva den skol- och
internatverksamhet som ankommit på stiftelsen och bolaget. Enligt avtalet skulle staten — om vissa förutsättningar var uppfyllda beträffande skolstif-
telsen — på vissa villkor träffa ett särskilt avtal med skolstiftelsen om
riksinternatskola m. m. i Sigtuna för tiden den 1 juli 1980—den 30 juni 1985. Dåvarande avtal mellan staten och stiftelsen resp. bolaget skulle därvid upphöra att gälla vid utgången av juni 1980.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (UbU 1979/80:14. rskr 1979/ 80:120) har regeringen den 20 december 1979 med visst förbehåll godkänt avtalet av den 13 september 1979.
I avvaktan på en lösning av frågan om riksinternatskoleverksamheten i Sigtuna har regeringen genom beslut den 26 juni 1980 förordnat att stiftelsen och bolaget får driva riksinternatskola resp. internatverksamhet även
efter den 30 juni 1980. .
Parterna i avtalet den 13 september 1979 har den 19 januari i år ehats om ett tilläggsavtal. Detta avtal bör fogas till detta protokoll som hilaga 6.1.
I avtalet den 13 september 1979 angavs som en förutsättning för att staten skulle erbjuda skolstiftelsen att träffa avtal med staten, att stiftelsen och bolaget för skolstiftelsens bildande skulle tillskjuta tillgångar i form av
mark. byggnader och inventarier m. m. till ett värde av ca 79 milj. kr. För
bolagets del angavs i bilaga 2 till avtalet att bolaget skulle tillskjuta tillgångar till ett värde av 36 640000 kr., varav cj specificerade fastigheter till ett värde av 34 890000 kr. Filläggsavtalet innebär viss ändring i detta avseende. Bakgrunden är följande. |
Det har visat sig att bolaget rör skolstiftelsens bildande inte kunnat
tillskjuta all den fasta egendom som avsågs med värdet 34 890000 kr. Om
detta har upprättats en promemoria som fogats till tilläggsavtalet den 19
januari 1981. Under vissa förutsättningar kommer bolaget att totalt tillskjuta tillgångar
till ett värde av 30777 000 kr., varav fastigheter till ett värde av 29027 000 kr.
Prop. 1980/81: 125 . 27
Stiftelsen och bolaget har därvid för skolstiftelsens bildande kommit att tillskjuta tillgångar i form av mark, byggnader och inventarier m. m. till ett värde av sammanlagt ca 73 milj. kr.
Med hänsyn till omständigheterna bör differensen mellan vad bolaget ursprungligen hade för avsikt att tillskjuta och vad bolaget faktiskt till-
skjuter vid en samlad bedömning kunna anses ha underordnad betydelse
för skolstiftelsens möjligheter att bedriva den tilltänkta verksamheten.
Sedan Sigtuna Skolstiftelse bildats har staten och skolstiftelsen den 19
januari i år träffat avtal om att skolstiftelsen för tiden den I februari 1981— den 30 juni 1985 skall driva sin internatskola Sigtunaskolan Humanistiska
Läroverket såsom riksinternatskola. Detta avtal bör fogas till detta protokoll som bilaga 6.2.
I stort innebär avtalet mellan staten och Sigtuna Skolstiftelse följande.
Skolstiftelsen skall driva skol- och internatverksamhet som riksinternatskola med utbildning som motsvarar läroplanen för gymnasieskolan. Riksinternatskolan får även omfatta utbildning som motsvarar grundskolans årskurser 7—9 enligt läroplanen för grundskolan. Omfattningen av grundskoleundervisningen fastställs ärligen av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (punkt I avtalet).
För internatelever skall finnas sammanlagt minst 200 internatplatser i riksinternatskolan. Det förutsätts även att elever intas som externatelever
(dagelever) (punkt 2 avtalet).
I en gemensam protokollsanteckning till avtalet har staten och skolstittelsen förklarat sig vara överens om att en internationell gymnasieskollinje skall inrättas vid riksinternatskolan. Parterna har enats om att fortsätta
diskussionen om tidpunkten för införandet och den närmare utformningen
av denna linje.
Staten skall lämna skolstiftelsen ett lån på 5 milj. kr. (punkt 6 avtalet).
Detta lån skall vara ränte- och amorteringsfritt under tiden fram till den I juli 1985. Länet skall dock amorteras eller återbetalas dessförinnan under vissa förutsättningar. För lånet skall ställas säkerhet i form av pantbrev i vissa av skolstiftelsens fastigheter.
Skolstiftelsen skall svara för att riksinternatskolan har erforderliga lokaler och anläggningar. Till byggnadskostnader för elevhem skall utgå statsbidrag enligt förordningen (1979: 452) om statsbidrag till vissa elevhem
(punkt 8 avtalet). För driften av skol- och internatverksamheten skall utgå statsbidrag i
den omfattning som följer av gällande statsbidragsbestämmelser för riksinternatskolorna (punkt 9 avtalet).
De kostnader för riksinternatskolans verksamhet som inte täcks av statsbidrag eller ersättning från kommuner skall täckas av skolstiftelsen genom elevavgifter eller på annat sätt (punkt 10 avtalet).
Riksinternatskolan skall ledas av skolstiftelsens styrelse (punkt 4 avta-
let). I denna har Sigtuna kommun rätt att utse en ledamot. Regeringen skall
Prop. 1980/81: 125 . 28
utse tre eller. om kommunen inte utnyttjar sin rätt, fyra ledamöter. Staten
skall vidare utse en av stiftelsens revisorer. Regeringen har genom beslut den 29 januari 1981 med stöd av riksdagens tidigare bemyndigande godkänt de två avtalen av den 19 januari 1981. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om riksinternatskola m. m. i Sigtuna.
E. Vuxenutbildning
[5] E 7. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. På statsbud-
geten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
förslagsanslag av 110241 000 kr. Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för
grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare, vilka är stadigvarande bosatta i landet. Undervisningen
som bedrivs som försöksverksamhet. får omfatta högst 850000 studietimmar under budgetåret 1980/81. Av dessa får 400 000 studietimmar användas till undervisning som ges enligt lagen (1972:650, ändrad 1976: 590) om rätt
till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare och
450000 studietimmar får användas för övrig invandrarundervisning. Un-
dervisningen som skall vara kostnadsfri för deltagarna, bedrivs av skol-
överstyrelsen (SÖ) i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden. Statsbidrag utgår till studieförbunden för verksamheten med sammanlagt 107 kr. 60 öre per studietimme. Bidraget är fördelat enligt följande: 61 kr. 10 öre för cirkelledararvode, 8 kr. för materiel, 35 kr. för lokaler, uppsökande verksamhet och lokal administration samt 3 kr. 50 öre för lönebikostnader.
SÖ har i skrivelse den 25 augusti 1980 redovisat att studieförbunden har överskridit den tilldelade kvoten för övrig undervisning på 450000 studie-
timmar under budgetåret 1979/80 med 30802 timmar. SÖ hemställer mot den bakgrunden dels att överskridandet av studietimmarna under budget-
året 1979/80 får belasta budgetåret 1980/81 mot att antalet studietimmar minskas med motsvarande antal, dels att regeringen för budgetåret 1980/8 1
medger en omfördelning inom den totala kvoten för undervisning av invandrare i svenska språket m. m. från 400000 studietimmar inom lagbunden undervisning och 450000 studietimmar inom övrig undervisning till
300 000 studietimmar för lagbunden undervisning och 550000 studietimmar
för övrig undervisning.
Folkbildningsförbundet har i en särskild skrivelse framhållit att det är
angeläget att det fr. o. m. innevarande budgetår sker en omfördelning mel-
lan lagbunden och övrig undervisning i enlighet med SÖ:s hemställan.
Folkbildningsförbundets förhandlingsgrupp har i en särskild skrivelse anmält att en grundförutsättning för att studieförbunden i framtiden skall
kunna bedriva verksamhet med svenska för invandrare och få till ständ en uppgörelse med Svenska facklärarförbundet om nya löne- och anställ-
ningsvillkor är att studieförbunden fär full kostnadstäckning för admini-
stration, lokaler, löner och lönebikostnader för verksamheten.
Statens invandrarverks styrelse har i en särskild skrivelse den 18 decem-
ber 1980 vädjat till regeringen att lösa frågan om resurser för svenskunder-
visningen för invandrare. så att invandrarna ges en reell möjlighet att få arbete och medverka i produktionen. Ett antal skrivelser i övrigt har
inkommit i frågan.
Föredraganden
De förhandlingar, som pågått meltan Folkbildningsförbundet och Svens-
ka facklärarförbundet om nya löne- och anställningsvillkor för cirkelledare
i svenska språket med samhällsorientering för invandrare har nu avslutats.
Avtalet innebär bl. a. förbättrade löne- och pensionsvillkor för cirkelledarna. Med hänsyn härtill förordar jag att den del av statsbidraget som avser att täcka cirkelledararvodet höjs med 3 kr. 50 öre från den I juli 1980 samt med ytterligare 2 kr. fr.o.m. den I januari 1981. Den del av statsbidraget som avser att täcka kastnaderna för lokaler. lokal administration och uppsökande verksamhet har sedan år 1973 utgått med ett belopp av 35
kr. per studietimme. Statsbidraget bör fr. o. m. den I januari 1981 utgå med
ett väsentligt högre belopp. Enligt vad jag har inhämtat kräver den lag-
bundna undervisningen mera resurser för ifrågavarande ändamål än vad
den övriga undervisningen gör. Jag föreslår därför en ökning med 24 kr. för
den lagbundna undervisningen per studietimme. För den övriga undervis-
ningen bör ökningen bli 10 kr. 50 öre per studietimme. För lönebikostnader utgår f.n. ett bidrag med 3 kr. 50 öre per studietimme. Jag räknar även här med vissa ökningar per studietimme. För den lagbundna undervisningen räknar jag med en höjning med I kr. och för den övriga undervisningen med 50 öre. Bidragshöjningarna för lönebikostnader bör likaså utgå fr. o. m. den I januari 1981.
Statsbidrag per studietimme till studieförbunden för medverkan i svenskundervisning för invandrare bör säledes utgå med 111 kr. 10 öre för bäde lagbunden och övrig undervisning fr.o.m. den 1 juli 1980 samt med
138 kr. 10 öre för lagbunden undervisning och 124 kr. 10 öre för övrig
undervisning fr. o. m. den I januari 1981.
I prop. 1978/79: 222 om bidrag till allmänna studiecirklar föreslogs alt på tilläggsbudget IN till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 skulle anvisas
5,45 milj. kr. för ytterligare bidrag till studieförbunden för deras allmänna studiecirkelverksamhet. Det föreslagna beloppet avsåg att täcka vissa pensionskostnader. Anslaget, som var av engångskaraktär, borde disponeras av Folkbildningsförbundet. som hade att fördela medlen till studieför-
bunden för deras allmänna studiecirkelverksamhet. Riksdagen hade ingen erinran häremot (UbU 1978/79: 46, rskr 1978/79: 439). Bidraget har ännu ej
förbrukats. Folkbildningsförbundet har i en särskild skrivelse bl. a. anhållit att ifrågavarande medel skall få utnyttjas för att täcka vissa pensionskost-
nader för såväl ledare i allmänna cirklar som ledare i cirklar med svenska
med samhällsorientering för invandrare. Jag vill föreslå att de medel som står till Folkbildningstförbundets förfogande för att täcka vissa pensions-
kostnader för ledare i allmänna cirklar jämväl får utnywjas för att täcka pensionskostnader för cirkelledare i svenska med samhällsorientering för invandrare fr. o. m. den I januar: 1981.
1 prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 618 beräknade jag att 400 000 studietimmar skulle användas till undervisning som ges enligt 1972 års lag och att 450 000 studietimmar skulle användas för övrig undervisning. Jag anförde att det av mig föreslagna sammanlagda antalet studietimmar skulle utgöra ett tak som inte fick överskridas. Den angivna ramen för undervisning enligt 1972 års lag borde emellertid vid behov kunna ändras av regeringen. Riksdagen hade ingen erinran häremot (UbU 1979/80: 23, rskr 1979/80: 258).
Efterfrågan på den lagbundna undervisningen visar sig emellertid kraftigt understiga vad som har beräknats för innevarande budgetår. Samtidigt har efterfrågan på övrig undervisning visat sig väsentligt större än beräknat. Jag finner det därför vara nödvändigt att en omfördelning av timmar mellan lagbunden och övrig undervisning får ske. Antalet studietimmar i - den lagbundna undervisningen bör minska från 400000 studietimmar till
150000 studietimmar medan antalet studietimmar 1 den övriga undervisningen får öka från 450000 till 525 000 studietimmar. Vid min bedömning
av behovet av studietimmar I den övriga undervisningen har jag därvid tagit hänsyn till att regeringens beslut den 23 december 1980 att bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen att öka arbetsmarknadsutbildningens (AMU) omfattning även kan medföra en viss ökning av den svenskundervisning för invandrare som bedrivs som AMU. Den omfördelning av studietimmar mellan lagbunden och övrig undervisning, som jag nu har föreslagit kommer att medföra ökade kostnader för staten i jämförelse med vad som
annars hade blivit fallet. Det ökade antalet studietimmar i övrig undervis-
ning innebär således en reform.
Som jag tidigare har redogjort för har bildningsförbunden överskridit den kvot som fastställts för övrig undervisning för budgetåret 1979/80 med
30802 studietimmar. Från studieförbundens sida har anförts att det huvudsakliga skälet till detta har varit de svårigheter man har haft att beräkna hur
stor del av undervisningen som skett som AMU. Principen är den att om fyra eller fler av deltagarna i en cirkel har utbildningsbidrag så betraktas cirkeln som en AMU-grupp och belastar därmed inte studieförbundens kvot för övrig undervisning. Under ifrågavarande budgetår har det varit särskilt svårt att i förväg kunna avgöra om en grupp skulle komma att
hänföras till AMU eller belasta kvoten för övrig undervisning. Jag delar
SÖ:s uppfattning att överskridandet av timmar varit betingade av för studieförbunden ytterst svårbemästrade faktorer. Regeringen har därför
genom beslut den 26 februari 1981 låtit vid det gjorda överskridandet bero.
De totala kostnaderna under anslaget för budgetåret 1980/81 utifrån det antal studietimmar som beräknats i prop. 1979/80: 100 bil. 12 och med nu gällande statsbidrag per studietimme (107 kr. 60 öre) utgör totalt 112 486 060 kr.
Utifrån det antal studietimmar och de nya statsbidragsbelopp, som nu föreslås beräknas kostnaderna totalt uppgå till 99324 160 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har förordat i fråga om höjning av statsbidragsbeloppet per studietimme till undervisning för invandrare i svenska språket med samhällsorientering m. m.,
2. godkänna vad jag har förordat i fråga om antalet studietimmar i
lagbunden resp. övrig undervisning i svenska för invandrare,
3, godkänna vad jag har förordat i fråga om att använda medel som
ställts till Folkbildningsförbundets förfogande för vissa pensions-
kostnader för ledare i allmänna cirklar jämväl för pensionskost-
nader för cirkelledare i svenska med samhällsorientering för
invandrare. |
Prop. 1980/81: 125 ' ra
Bilaga 6.1
Tilläggsavtal
1981-01-19
till avtal 1979-09-13 angående riksinternatskola m. m. i Sigtuna
Mellan staten, å ena sidan, samt Sigtunastiftelsen (stiftelsen) och Sig-
tunaskolans aktiebolag (bolaget). å andra sidan, träffades den 13 september 1979 ett avtal angående riksinternatskola m.m. i Sigtuna. I avtalet
förutsattes att stiftelsen och bolaget gemensamt skulle bilda en ny stiftelse (skolstiftelsen), som fr.o.m. den 1 juli 1980 skulle överta den skol- och internatverksamhet som stiftelsen och bolaget bedrev. Enligt avtalet skulle
staten, om den tilltänkta skolstiftelsen bildades och under vissa förutsättningar i övrigt, erbjuda skolstiftelsen att med staten för tiden den I juli 1980
— den 30 juni 1985 ingå avtal om riksinternatskola på vissa angivna villkor. Dåvarande avtal mellan staten och stiftelsen resp. bolaget skulle därvid
upphöra att gälla vid utgången av juni 1980.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1979/80:25 bil. 6, UbU 1979/80:14, rskr 1979/80:120) har regeringen den 20 december 1979 med visst förbehåll godkänt avtalet den 13 september 1979.
Sedan det visat sig att övergång i en skolstiftelses regi inte kunde ske redan den 1 juli 1980 har regeringen genom beslut den 26 juni 1980 i
avvaktan på en lösning av frågan om riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna
förordnat att stiftelsen och bolaget även efter den 30 juni 1980 får fortsätta
att driva riksinternatskola resp. internatverksamhet för elever som anvisas av intagningsnämnden för riksinternatskolorna.
I avtalet den 13 september 1979 angavs som en förutsättning för att staten skulle erbjuda skolstiftelsen att träffa avtal med staten. att stiftelsen och bolaget för skolstiftelsens bildande skulle tillskjuta tillgångar förtecknade i bilagor till avtalet. För bolagets del angavs i bilaga 2 till avtalet att bolaget skulle tillskjuta tillgångar till ett värde av 36640000 kr.. varav ej specificerade fastigheter till ett värde av 34 890000 kr.
Det har visat sig att bolaget inte för skolstiftelsens bildande kunnat tillskjuta all den fasta egendom som avsågs med värdet 34 890000 kr. Om detta har upprättats en promemoria som fogas till detta tilläggsavtal som
bilaga ÅA.
Stiftelsen och bolaget har den 21 maj 1980 kommit överens om att bilda
Sigtuna Skolstiftelse. Stiftelseurkunden med därtill hörande bilagor — av
vilka framgår stiftelsens och bolagets tillskott — fogas till detta tilläggsavtal som bilaga B.
Mot angivna bakgrund. har staten samt stiftelsen och bolaget enats om följande ändringar i avtalet den 13 september 1979.
1. Staten skall erbjuda skolstiftelsen att med staten ingå avtal enligt vad
som framgår av det som bilaga C till detta tilläggsavtal fogade utkastet.
2. Det belopp om 1 milj. kr. som nämns i punkt 2 i avtalet den 13 september 1979 skall erläggas till stiftelsen genom att denna, så snart ett
vederbörligen godkänt avtal mellan staten och skolstiftelsen föreligger, av
de medel som staten genom skolöverstyrelsen den 28 december 1979 har insatt på konto nr 041 162 504 hos Sparbanken Stockholm får lyfta I milj.
kr. jämte ränta som hänför sig till detta kapitalbelopp. I och med att stiftelsen erhåller dessa medel har stiftelsen och bolaget — utöver statsbidrag som kan utgå enligt gällande förordningar — inte något anspråk gentemot staten med anledning av den riksinternatskoleverksamhet resp. internatverksamhet som har bedrivits före övergången i skolstif-
telsens regi.
Detta tilläggsavtal är från statens sida träffat under förutsättning av
regeringens godkännande.
Avtalet har upprättats i tre likalydande exemplar av vilka parterna har
tagit var sitt.
Stockholm den 19 januari 1981
För staten Anders Arfwedson
För Sigtunastiftelsen För Sigtunaskolans aktiebolag
Ulf Söderlind, Curt Nicolin Peter Wallenberg, Sven Gunnard
Mot ovanstående tilläggsavtal har vi intet att erinra
För Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Peter Wallenberg
! Bilagan här utesluten. Överensstämmer med bilaga A i avtalet mellan staten och skolstiftelsen (se bilaga 6.2). : | : ” Bilagan här utesluten. Överensstämmer med bilaga 6.2. 3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 125
Bilagu A
till tilläggsavtal 1981-01-19 -
PM 1981-01-19
Om tillskott från Sigtunaskolans AB för Sigtuna Skolstiftelse
Enligt avtal den 13 september 1979 mellan staten, Sigtunastiftelsen och
Sigtunaskolans AB (bolaget) skulle bolaget vid grundandet av Sigtuna
Skolstiftelse tillskjuta tillgångar till ett värde av 36640000 kr.. varav ej specificerade fastigheter till ett värde av 34890 000 kr.
Bolaget har senare beslutat undanta fastigheter till ett värde av 7743 000 kr. från tillskottet enligt avtalet den 13 september 1979 för att täcka
"uppkomna underskott i internatverksamheten samt för att fullgöra pen-
sionsåtaganden mot tidigare anställda i bolaget.
Bolaget har beslutat att undanta följande fastigheter från Specifikation av tillgångar som Sigtunaskolans AB skall tillskjuta vid grundandet av skolstiftelsen (bilaga 2 till avtal mellan staten, Sigtunastiftelsen och Sig-
tunaskolans AB den 13 september 19791.
Fastighets- Beskrivning Värde 'TL
beteckning 1 000-tal kr. Del av steg 115 gymnastik- 503 i Sigtuna lärarbostad Del av rektorn I rektorsbostad 800 i Sigtuna Dansen I i lärarbostad 472 Sigtuna Snurrin 17 i f.d. elevhem 831 Sigtuna Sandvreten 4 i personalbostad ” 380 Sigtuna Stg 95 i Sigtuna obebyggd 707 Del av stg 244 sim- och 4050 i Sigtuna tennishall | Summa 7743 ! Bruksvärde enligt värdering år 1977.
Sigtuna kommun har förvärvat fastigheterna Sandvreten 4, Stg 95, del av stg 244 samt del av Harbacken 13 (personalbostäder). Denna del av Har-
backen 13, som värderats till I1660.000 kr., ingick inte bland de fastigheter som bolaget hade för avsikt att tillskjuta enligt avtalet den 13 september
1979. Dessa fastigheter som motsvarar ett bruksvärde av ca 6,8 milj. kr. har Sigtuna kommun förvärvat för 3,8 milj. kr.
Köpeavtalet mellan bolaget och kommunen innebär dels att kommunen övertar bolagets pensionsåtaganden mot tidigare anställda i bolaget, dels
att kommunen erlägger ett kontantbelopp.
Bolaget har även sålt fastigheten Snurrin 17 för 850000 kr.
Beträffande fastigheten Dansen I pågår f.n. försäljning.
Fastigheten rektorn 1 (del av) kommer enligt bolaget att tillföras skolstiftelsen.
Det av stg 115 kommer troligen också att tillföras skolstiftelsen.
Under förutsättning att bolaget inte försäljer fastigheterna rektorn 1 (del av) och stg 115 (del av) kommer bolaget att totalt tillskjuta tillgängar till ett värde av 30 777 000 kr., varav fastigheter till ett värde av 29027 000 kr.
För de fastigheter som bolaget sålt till kommunen föreligger en stor skillnad mellan bruksvärde och marknadsvärde. Detta gäller i synnerhet sim- och tennishallen (del av stg 244). Skillnaden mellan bruksvärde och marknadsvärde för denna fastighet har beräknats till ca 3 milj. kr.
Sim- och tennishallen är dessutom mycket dyrbart i drift och skulle förmodligen komma att innebära en belastning på skolstiftelsens budget.
I bolagets uppgörelse med kommunen ingår också ett femårigt avtal om hyra av undervisningslokaler. Kommunen skall enligt detta avtal för 900 000 kr. per år exklusive indexuppräkning hyra lokaler av skolstiftelsen för sitt skolväsende.
I uppgörelsen ingår också att skolstiftelsen kostnadsfritt får disponera vissa timmar i sim- och tennishallen under perioden fram t.o.m. den 30 juni 1985.
Med hänsyn till omständigheterna bör differensen mellan vad bolaget ursprungligen hade för avsikt att tillskjuta och vad bolaget faktiskt tillskjuter vid en samlad bedömning kunna anses ha underordnad betydelse för skolstiftelsens möjligheter att bedriva den tilltänkta verksamheten.
Bilaga 6.2
Avtal
1981-01-19
Angående riksinternatskola med Sigtuna Skolstiftelse såsom huvudman
Mellan staten, å ena sidan, samt Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans aktiebolag, å andra sidan, slöts den 13 september 1979 ett avtal angående
riksinternatskola m.m. i Sigtuna. I avtalet förutsattes att Sigtunastiftelsen och bolaget skulle bilda en särskild skolstiftelse, som fr.o.m. den 1 juli 1980 skulle överta den skol- och internatverksamhet som Sigtunastiftelsen .
och bolaget bedrev. Enligt avtalet skulle staten, om den tilltänkta skolstif-
telsen bildades och under vissa förutsättningar i övrigt, erbjuda skolstiftelsen att med staten ingå avtal om riksinternatskola på vissa angivna villkor.
Avtalet den 13 september 1979 har med visst förbehåll godkänts av regeringen genom beslut den 20 december 1979.
Sedan det visat sig att övergång i en skolstiftelses regi inte kunde ske
redan den I juli 1980 har regeringen genom beslut den 26 juni 1980 i
avvaktan på en lösning av frågan om riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna
förordnat att Sigtunastiftelsen och bolaget även efter den 30 juni 1980 får fortsätta att driva riksinternaiskola.resp. internatverksamhet för elever
som anvisas av intagningsnämnden för riksinternatskolorna.
Parterna i avtalet den 13 september 1979 har den 19 januari 1981 enats
om ett tilläggsavtal, som från statens sida h slutits med förbehåll för -
regeringens godkännande.
Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans aktiebolag har den 21 maj 1980 kommit överens om att bilda Sigtuna Skolstiftelse. Stiftelseurkunden med därtill hörande bilagor fogas till detta avtal som bilaga A.
Staten och skolstiftelsen har enats om följande.
1. Skolstiftelsen skall driva sin internatskola Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket som riksinternatskola med utbildning som motsvarar utbildning enligt läroplanen för gymnasieskolan. Riksinternatskolan får även omfatta utbildning som motsvarar grundskolans årskurser 7—9 enligt läroplanen för grundskolan.
Det förutses att vissa elever skall kunna gå i Sigtuna kommuns grundskola elter gymnasieskola och att även dessa elever anvisas av intagningsnämnden för riksinternatskolorna.
2. I riksinternatskolan intas både internatelever och cexternatelever
(dagelever).
För internatelever vid riksinternatskoltan skall finnas sammanlagt minst 200 internatplatser.
3. Riksinternatskolans gymnasieskoleutbildning omfattar de studicvä-
gar som skolöverstyrelsen bestämmer för varje läsår. Förslag skall lämnas av skolstiftelsens styrelse efter samråd med Sigtuna kommun.
För läsåret 1980/81 skall dock riksinternatskolans gymnasieutbildning omfatta de studievägar som anges i regeringens beslut den 26 juni 1980.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för
varje läsår det antal klasser som får anordnas för utbildning motsvarande
årskurserna 7-9 i grundskolan. Förslag skall lämnas av skolstiftelsens
styrelse efter samråd med Sigtuna kommun.
För läsåret 1980/81 gäller i fråga om klasser för grundskoleutbildning vad som anges i regeringens beslut den 26 juni 1980.
4. Riksinternatskolan skall ledas av skolstiftelsens styrelse. Det förut-
sätts därvid dels att skolstiftelsen under avtalstiden inte bedriver annan verksamhet av nämnvärd omfattning, dels att 5 § första—tredje styckena
och 6 § i skolstiftelsens stadgar (se bilaga A) kvarstär med oförändrat
innehåll under avtalstiden.
5. Den mark och de anläggningar som har tillskjutits i samband med skolstiftelsens bildande får under avtalstiden inte avyttras, ytterligare be-
lånas eller annat än tillfälligt upplåtas utan regeringens medgivande. 6. Staten skall lämna skolstiftelsen ett lån på 5 milj. kr. Detta lån skall vara ränte- och amorteringsfritt under tiden fram till den 1 juli 1985, om
inte annat följer av femte stycket under denna punkt.
För lånet skall skolstiftelsen ställa säkerhet i form av pantbrev i skolstiftelsens fastigheter till belopp som vid varje tidpunkt skall motsvara lånets
restbelopp. Då lånet utlämnas skall pantbreven ha bästa förmånsrätt i
skolstiftelsens fastigheter stadsägorna 41 och 42 L.
Lånet betalas ut genom att skolstiftelsen, mot utlämnande av pantbrev
enligt andra stycket, av de medel som staten genom skolöverstyrelsen den
28 december 1979 har insatt på konto nr 041 162504 hos Sparbanken
Stockholm får lyfta 5 milj. kr. jämte ränta som hänför sig till detta kapitalbelopp.
Som underlag för eventuella förhandlingar om förlängning av lånet för
tid efter utgången av juni 1985 skall skolstiftelsen till regeringen inge en plan över hur skolstiftelsen tänker sig att mark och andra tillgångar fort-
sättningsvis skall disponeras.
Om skolstiftelsen skulle försälja någon fastighet eller någon del därav, skall skolstiftelsen erlägga 25 procent av köpeskillingen till staten såsom
amortering på lånet. Detta skall dock inte gälla om annat följer av regering-
ens beslut vid medgivande enligt punkt 5. Om skolstiftelsens verksamhet
läggs ned eller om dess ändamål i väsentlig mån ändras skall då kvar-
stående del av länet äterbetalas. Detsamma skall gälla om skolstiftelsen upplöses.
7. Styrelsen skall väl vårda den egendom som står till förfogande för den avtalade verksamheten och svara för driften av verksamheten. Därvid
skall styrelsen anställa personal för verksamheten, om inte annat följer av
privatskolförordningen (1967: 270), fastställa elevavgifter samt årligen upp-
rätta budget och till skolöverstyrelsen lämna redovisning för verksamhe-
ten. Räkenskaperna för den avtalade verksamheten skall föras åtskilda från skolstiftelsens övriga räkenskaper.
Det förutsätts att staten såvitt gäller tid som omfattas av avtalet har den
rätt att utse en revisor och en suppleant för denne som föreskrivs i 9 §
andra stycket i skolstiftelsens stadgar (se bilaga A).
Närmare bestämmelser om redovisning och revision av styrelsens verksamhet enligt denna punkt meddelas av skolöverstyrelsen i reglemente för riksinternatskolan.
8. Skolstiftelsen svarar för att den avtalade verksamheten har erforderliga lokaler och anläggningar.
Det förutsätts att skolstiftelsen utan ekonomiskt stöd från staten bestrider kostnader för underhåll och reparationer.
Till byggnadskostnader för clevhem utgår statsbidrag enligt förordning-
en (1979: 452) om statsbidrag till vissa elevhem etler de bestämmelser som
kan komma att ersätta berörda bestämmelser i denna förordning. Vad sålunda har utgått i statsbidrag skall återbetalas, om skolstiftelsen upp-
löses.
I fråga om ny-, om- eller tillbyggnad etler köp av andra lokaler och
anläggningar än elevhem skall staten och skolstiftelsen överlägga om de
ekonomiska konsekvenserna utifrån de regler som gäller för statlig medverkan vid finansiering av skolbyggnader inom det allmänna skolväsendet.
Därvid erinras om att riksdagen våren 1980 har fattat beslut om att syste-
met med statsbidrag till skolbyggnader skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1981. Överläggningar mellan staten och skolstiftelsen skall företrädesvis
äga rum med ledning av plan över hur skolstiftelsen tänker sig att mark och
andra anläggningar fortsättningsvis skall disponeras.
9. För driften av den avtalade verksamheten utgår statsbidrag av den
omfattning som följer av 20—23 §§ förordningen (1970: 333) om riksinter-
nätskolor..
10. De kostnader för den avtalade verksamheten som inte täcks av statsbidrag eller ersättning från kommuner skall täckas av skolstiftelsen
genom elevavgilter eller på annat sätt.
11. Avtalet skall gälla för tiden den I februari 1981—den 30 juni 1985.
Om avtalet inte sägs upp senast tio månader före avtalstidens utgång, skall det förlängas varje gång med ett år. . 12. Om endera parten inte iakttar villkoren i avtalet, får den andra
parten säga upp avtalet till upphörande nästkommande I juli. Dock skall
uppsägningstiden vara lägst fyra månader.
Till detta avtal har fogats vissa protokollsanteckningar som bilaga B.
Avtalet är från statens sida träffat under förutsättning av regeringens godkännande.
Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sitt.
Stockholm den 19 januari 1981
För staten För Sigtuna Skolstiftelse
Anders Arfwedson Torgny Segerstedt, Nils Svensson
Vi förutser inte att den möjlighet till upplösning som behandlas i $ 11: stadgarna för Sigtuna Skolstiftelse skall komma till tillämpning under ovanstående avtals giltighetstid.
Stockholm den 19 januari 1981
För Knut och Alice Wallenbergs För Sigtunastiftelsen Stiftelse
Peter Wallenberg Ulf Söderlind, Curt Nicolin
Bilaga ÅA
till avtal mellan staten och Sigtuna Skolstiftelse
Stiftelseurkund
Undertecknade, Sigtunastiftelsens och Sigtunaskolans Aktiebolag,
överenskommer härmed att bilda en stiftelse, som under namn av Sigtuna Skolstiftelse skall förvaltas såsom en självständig förmögenhet enligt de stadgar som fogas härvid som bilaga 1.
Sigtunastiftelsen tillskjuter och överlämnar härmed till Sigtuna Skolstiftelse de tillgångar som förtecknats på härvid fogad bilaga 2.
Sigtunaskolans Aktiebolag tillskjuter och överlämnar härmed till Sigtuna Skolstiftelse de tillgångar som förtecknats på härvid fogad bilaga 3.
Sigtuna den 21 maj 1980
För Sigtunastiftelsen För Sigtunaskolans Aktiebolag
Curt Nicolin, Ulf Söderlind Peter Wallenberg, Jan Olov Olsson
Bevittnas:
Bilaga I till stiftelseurkund för Sigtuna Skolstiftelse
Stadgar för Sigtuna Skolstiftelse
$i
Stiftelsens benämning är Sigtuna Skolstiftelse.
$2
Stiftelsen har till ändamål att driva internatskola med den etiska grundsyn, som sedan grundandet utmärkt Sigtunatiftelsens Humanistiska Läroverk och Sigtunaskolan och i övrigt enligt de lagar och författningar som vid envar tidpunkt gäller för svenskt skolväsende.
$ 3
Stiftelsen skall ha sitt säte i Sigtuna kommun, AB län.
4¶Stiftelsens räkenskapsår skall omfatta tiden 1 juli-30 juni påföljande år.
$5
Stiftelsens styrelse skall bestå av lägst fyra och högst åtta ledamöter, av
vilka Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tillsätter två och Sigtunastiftelsen två. Så länge det avtal angående riksinternatskola m. m. i Sigtuna som
träffades 1979-09-13 mellan staten, Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans AB gäller skall Sigtuna kommun ha rätt att tillsätta en styrelseledamot och regeringen tre styrelseledamöter eller, om kommunen inte' utnyttjar sin rätt, fyra styrelseledamöter. För varje ordinarie ledamot utses en personlig suppleant.
Den som utser styrelseledamot och suppleant bestämmer dennes man-
dattid, som ej får överstiga tre räkenskapsår för varje period. Omval får ske. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Till ordförande skall utses en av de av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse eller Sigtuna-
stiftelsen tillsatta ordinarie ledamöterna.
De i Stiftelsens verksamhet anställda äger genom sina organisationer utse tre företrädare med lika många ersättare, som skall ha närvarorätt och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.
$6
Styrelsen är besiutför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamö-
ter eller suppleanter för dem är närvarande. Beslut i ärende får dock icke
fattas. om ej såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter dels fått tillfälle att
delta i ärendets behandling. dels erhållit tillfredsställande underlag för att
avgöra ärendet. Har styrelseledamot förfall, skall den personlige suppleanten beredas tillfälle att inträda i hans ställe.
Som styrelsens beslut gäller den mening som biträds av mer än hälften av närvarande styrelseledamöter eller tjänstgörande suppleanter eller vid lika röstetal den mening som biträdes av ordföranden.
$ 7 .
Styrelsen äger rätt att inom sig utse ett arbetsutskott för att under
styrelsens överinseende och enligt dess direktiv handlägga ärenden av
brådskande eller rutinmässig karaktär.
£8
Styrelsen företräder Stiftelsen och tecknar dess firma.
Styrelsen äger rätt att bemyndiga styrelseledamot eller annan att, två i förening, företräda Stiftelsen gentemot tredje man och teckna dess firma.
$9
För granskning av Stiftelsens räkenskaper och styrelsens förvaltning
äger Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Sigtunastiftelsen för en tid
av tre räkenskapsår i taget vardera utse en revisor och en suppleant för denne. Såväl revisorer som revisorssuppleanter skall vara auktoriserade
revisorer. Så länge det avtal angående riksinternatskola m. m. i Sigtuna som träf-
fades 1979-09-13 mellan staten. Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans AB gäller skall jämväl regeringen, med den mandattid regeringen bestämmer, äga utse en revisor och en suppleant för denne.
$ 10
Denna stiftelse skall icke stå under tillsyn enligt lagen (1929: 116) om tillsyn över stiftelser.
$ I
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Sigtunastiftelsen skall var för sig äga rätt att påkalla nedläggning av Stiftelsens verksamhet och upplösning av Stiftelsen. Sådant päkallande må dock endast ske under förutsättning att den skolform som omfattas av Stiftelsens verksamhet icke längre fyller något angeläget behov eller kan utövas utan betydande ekonomiskt avbräck för Stiftelsen.
$ 12
Ändring av dessa stadgar kan företas genom enhälligt beslut av en fulltalig styrelse. För ändring av stadgarnas $ 2, $ 11. $ 12 och & 13 fordras därjämte tillstånd av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses och Sigtunastiftelsens styrelser.
& 13
Vid Stiftelsens upplösning skall dess behållna förmögenhet tillfalla Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Sigtunastiftelsen i proportion till Sigtunaskolans Aktiebolags respektive Sigtunastiftelsens i samband med Stiftelsens bildande gjorda tillskott under förutsättning att de då äger bestånd med i väsentliga delar samma ändamål som den I januari 1979 och i annat fall institution, inrättning eller samfund, vars huvudsakliga ändamål är att främja svensk ungdoms utbildning.
Bilaga 2
till stiftelseurkund för Sigtuna Skolstiftelse
Specifikation av tillgångar som Sigtunastiftelsen skall tillskjuta vid grundandet av Sigtuna Skolstiftelse Tillgångar | Värde, I 000-tal kronor Inventarier 1500 Byggnader
| Skollokalter och elevhem | 21600 |
| Fyra villor | 1000 |
| Bostäder ttidigare S:t Göran, del) | 1700 |
| Gymnastikhus med slöjdsalar, m. m. | 1600 |
Tennisbana med Barracudahall, ishockeyrink samt div. byggnader å Aludden 900 26800 Mark Skollokaler och elevhem, Sig 41, 41A, 42, 42N, 421, 423 och 421 i Sigtuna 9000 Fyra villor, Stg 42D, 42E, 42F och 42G i Sigtuna 644 Del av Aludden i Sigtuna, områden t och 2 på bifogade karta till denna bilaga (Bil. A)! 3400 Skogsområde norr skolområdet, Stg 42K i Sigtuna 2145 15 189
Tillgångar Värde, 1 000-tal kronor
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder till samma värden
Summa tillgångar 43489 Avgår | | Ränte- och amorteringsfritt lån enligt
K brev 1963-06-05 1150 Saldo tillskott 42339 Kartan här utesluten.
Bilaga 3 till stiftelseurkund för Sigtuna Skolstiftelse
Specifikation av tillgångar som Sigtunaskolans AB skall tillskjuta vid grundandet av Sigtuna Skolstiftelse
| Tillgångar | Värde, 1000-tal kronor | |
| 2 andelar i brf Sigtunahus I | 540 | |
| 2 andelar i brf Koppardosan 4 | 180 | |
| Inventarier | 1030 | |
| Fastigheter | Mark Byggnad | |
| Stg 93 i Sigtuna ) | 584 | |
| Stg 93 A i Sigtuna | ” | |
| Stg 96 i Sigtuna | 175 | 130 |
| Stg 99 i Sigtuna | 209 |
Stg 100 i Sigtuna
| Ste 101 i Sigtuna | | 458 450 |
| Stg 102 i Sigtuna | 2426 3920 |
| Stg 110 i Sigtuna | 7 |
Stg 115: Sigtuna utom den del
som begränsas av den med rött färgade gränslinjen på bif. karta
till denna bilaga (bil. B)' 489 950
Stg 217 I i Sigtuna 47 Stg 244 i Sigtuna utom den del som begränsas av den med rött färgade
gränslinjen på bif. karta till denna bilaga (bil. C)! 3797 9080 Rektorn I i Sigtuna utom den del
som begränsas av den med rött färgade
gränslinjen på bif. karta
| till denna bilaga (bil. D)! | 503 2500 |
| Läraren 1 i Sigtuna | 110 |
| Boken I i Sigtuna | 324 900 |
| Boken 2 i Sigtuna | 83 |
| Boken 3 i Sigtuna | 70 |
9352 17930 27282 Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder till samma värden Summa tillgångar 29032 ! Bifogas ej till denna proposition.
Bilaga B
till avtal mellan staten och Sigtuna Skolstiftelse
Protokollsanteckningar
till avtal 1981-01-19 angående riksinternatskola med Sigtuna Skolstiftelse
såsom huvudman
Gemensamma protokollsanteckningar
1. Parterna är överens om att en internationell gymnasieskollinje skall inrättas vid riksinternatskolan. Parterna har enats om att fortsätta diskus-
sionen om tidpunkten för införandet och den närmare utformningen av
denna linje.
2. Staten avser att se över konstruktionen av driftbidragssystemet för
riksinternatskolorna. | |
Protokollsanteckning av staten
Framställning enligt punkt 5 i avtalet om avyttring, ytterligare belåning
eller annan än tillfällig upplåtelse av mark cHer anläggningar som tillhör skolstiftelsen kommer normalt att medges om detta kan bedömas vara till förmån för skolstiftelsens verksamhet enligt avtalet.
Bilaga 7
Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
| vid regeringssammanträde
1981-03-19
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde
TIONDE HUVUDTITELN
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
[1] B 7. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 1,5 milj. kr. Riksdagen har vidare för budgetåret medgivit att statlig kreditgaranti får lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagt 713 milj. kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 35milj.kr., för lån till rennäringens rationalisering m.m. med 2,5 milj. kr. samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med 500 000 kr.
Lantbruksstyrelsen
Garantiramen för lån till trädgårdsnäringens rationalisering uppgår för budgetåret 1980/81 till 35 milj. kr. Detta är samma belopp som ursprungligen fastställdes som ram för budgetåret 1979/80. Genom beslut om tilläggsbudget III för budgetåret 1979/80 ökades ramen till 40 milj. kr. genom överföring från garantiramen för jordbrukets rationalisering.
För trädgårdsföretag med odling i växthus har det blivit en tvingande nödvändighet att möta energikostnadsökningen med åtgärder för att spara energi dels direkt, dels indirekt genom att öka avkastningen per m” uppvärmd växthusyta. Dessa åtgärder innebär till övervägande del kostnadskrävande investeringar som i allmänhet måste finansieras med lån. Efterfrågan på kreditgarantier har ökat markant de senaste åren och visar heller ingen minskning under innevarande budgetår.
Styrelsen bedömer att det totala behovet av lånegarantier för hela budgetåret kommer att uppgå till 45 milj. kr.
Det är angeläget att dessa investeringar för minskad energiåtgång eller övergång till annat bränsle än olja eller för övriga rationaliseringsåtgärder inte hindras genom bristande möjligheter att lämna kreditgarantier. Detta har också kommit till uttryck i prop. 1978/79: 136 om trädgårdsnäringen.
Styrelsen hemställer att garantiramen för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. ökas med 10 milj. kr. och att garantiramen avseende lån till jordbrukets rationalisering minskas med motsvarande belopp.
Föredraganden
Som lantbruksstyrelsen anfört är det angeläget att investeringarna inom trädgårdsnäringen inte hämmas av bristande tillgång på kreditgarantier. Jag tillstyrker därför styrelsens förslag och förordar att ramen för kreditgarantier till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. för innevarande budgetår ökas med 10 milj. kr. till 45 milj. kr. och att motsvarande ram för jordbruket minskas med 10 milj. kr. till 703 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att medge att för budgetåret 1980/81 statlig kreditgaranti lämnas för
lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordför-
värvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagt högst
703 000000 kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. med högst 45 000 090 kr., för lån till rennäringens rationali-
sering m.m. med högst 2500000kr. samt för lån till inköp av
avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst 500 000 kr.
[2] B 17. Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk, m. m. i Norrbottens län. Under denna anslagsrubrik anvisades medel senast på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 (prop. 1979/80: 101, JoU 1979/80: 28, rskr 1979/80:166). Bidrag beviljas av skogsvårdsstyrelsen i länet såvitt avser skogsbruk och av lantbruksnämnden såvitt avser andra ändamål.
Stöd kan bl. a. lämnas med högst 75 20 av kostnaden för dels iståndsättning av åkermark, dels investeringar i viss specialproduktion i jordbruket och dels investeringar i övriga glesbygdsnäringar. För andra investeringar i jordbruksföretag än iståndsättning av åkermark kan bidrag lämnas med högst 5096 av kostnaden. Bidragen kan utgå som komplement till annat stöd.
Norrbottendelegationen
Norrbottendelegationen (11976:04) har den 21 oktober 1980 överlämnat en slutrapport (Ds 11980: 14) över sin verksamhet. I rapporten anför delegationen bl. a. att under den tid som delegationen verkat har regionalpoliti-
kens instrument för glesbygden förfinats betydligt. Delegationens tillkomst år 1977 med dess möjligheter att stödja investeringar även till mindre
företag med kombinationer av olika näringsverksamheter representerade något nytt i regionalpolitiken, även om insatserna sades vara av försöks-
karaktär. Riktlinjerna för denna har numera också reviderats varigenom
glesbygdsstödet blivit ett ordinarie inslag bland de regionalpolitiska stödin-
strumenten.
Glesbygdsstödet i dess nuvarande utformning bygger på synsättet att
varje tillskott till varaktig sysselsättning är värt samhällets stöd enligt ett
system som inte har olika stimulansregler för olika näringsgrenar. Enligt Norrbottendelegationens erfarenheter är detta helt grundläggande för att kunna behålla nuvarande befolkningstal i länets mest utsatta regioner.
Utifrån förhållandena i länet bedömer delegationen att den projektverk-
samhet som inletts inom jordbruk. skogsbruk och övriga glesbygdsnäringar och för vilken medel bl. a. utgått från förevarande anslag, bör fortsätta
ytterligare ett antal år. Delegationen föreslår därför att ytterligare medel
anvisas. Delegationen bedömer att en lämplig omfattning av verksamheten erfordrar en medelstilldelning om sammanlagt 15 milj. kr./år.
Delegationen föreslår att nu gällande föreskrifter för verksamheten även
fortsättningsvis skall tillämpas.
Föredraganden
Norrbottendelegationen, som tillkallades år 1976, har bl. a. haft i upp-
drag att lämna förslag till åtgärder som främjar utvecklingen inom andra näringsgrenar än industrin, främst jordbruk och skogsbruk. Sedan år 1977 har sammantagt 81 milj. kr. ställts till delegationens förfogande för dess
verksamhet inom detta område. Medlen har främst använts för att främja uppbyggnaden av bärkraftiga mindre företag av olika slag, främst jord-
bruksföretag, i de inre delarna av Norrbotten.
Av delegationens rapport framgår att verksamheten hittills gett ett var-
aktigt sysselsättningstillskott av inemot 400 årsarbeten. Detta visar enligt
min mening vilken stor roll jord- och skogsbruket kan spela för sysselsättningen i glesbygderna, förutsatt att lämpliga stödinsatser görs. Insatserna är också förhållandevis begränsade, räknat per arbetstillfälle. Delegationen anför att det är angeläget att de insatser som inletts inte avbryts. Jag delar denna uppfattning. Jag förordar därför att ytterligare 5 milj. kr. ställts till förfogande för den verksamhet med jordbruk och skogsbruk, m. m. som Norrbottendelegationen hittills bedrivit. Härigenom bör tillsammans med tillgängliga medel verksamheten kunna bedrivas också under nästa budgetår. I avvaktan på en översyn inom regeringskansliet av glesbygdsstödet
m. m. bör nu gällande bestämmelser tillämpas vid stödgivningen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk, m.m. i Norrbottens
län på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
D. Skogsbruk
[3] D 7. Lån för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag beslutades att en statlig lånefond, benämnd lånefonden för insamling av skogsfrö, skulle inrättas (prop. 1949:2, JoU 1949:2, rskr 1949:21). Som kapital till fonden har sedan dess sammanlagt anvisats 9 milj. kr. Lån får beviljas skogsvårdsstyrelse.
För utlåning under resten av innevarande budgetår beräknas finnas tillgängligt 870 000 kr.
Skogsstyrelsen
Denna säsong finns förutsättningar att skörda tallfrö med hög grobarhet även i sådana klimatiskt utsatta lägen, främst i Norrland, där fröanskaffning är möjlig endast vart 10—20 år. Styrelsen bedömer det därför som synnerligen angeläget att ta till vara så mycket frö som möjligt från dessa områden. För detta ändamål behöver 3,9 milj. kr. ställas till berörda skogsvårdsstyrelsers förfogande omedelbart.
Det är vidare stort behov av vitryskt granfrö. Under ett decennium har . det rått brist på frö av denna härkomst som kan öka tillväxten inom nyanlagd skog i södra Sverige. I år har det blivit möjligt att anskaffa lämpligt frö i sådan mängd att behovet tryggas fram till nästa importtillfälle om 5—10 år. Härför behövs 1,9 milj. kr.
Styrelsen hemställer att sammanlagt 5 milj. kr. anvisas för nämnda ändamål.
Föredraganden
Skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet skapar inte sådana ekonomiska reserver att tillfälliga omfattande behov av medel för fröan-
vårdsstyrelsernas förfogande. Jag har tidigare anmält mina förslag till . regeringen om förändringar av skogsvårdsstyrelsernas organisation. Dessa förändringar kan emellertid inte göras innan de tillfällen till fröanskaffning måste utnyttjas som skogsstyrelsen har anmält. Jag föreslår mot bakgrund "härav och med hänsyn till behovet att höja skogsvårdens kvalitet att ytterligare 5 milj. kr. ställs till skogsvårdsstyrelsernas förfogande för lån till ifrågavarande ändamål.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lån för insamling av skogsfrö på tilläggsbudget III till stats-
budgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.
E. Fiske
14] E 8. Bidrag till fiskets rationalisering m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 6 milj. kr. Från anslaget utgår bl.a. bidrag till fiskets rationalisering, inom en ram av 5 milj. kr., enligt förordningen (1978: 516) om statligt stöd
till fiskets rationalisering, m.m. (ändrad 1980: 365). Bidrag får lämnas till förvärv av nytt fiskefartyg eller, om särskilda skäl föreligger, förvärv av begagnat fartyg. Bidrag får också lämnas till åtgärd som behövs för att fiskeföretag skall kunna övergå till annan lämplig fångstinriktning. Den alltmer ökande fångstkapaciteten i världens fiskeflottor liksom den därav följande överfiskningen av värdefulla fiskbestånd har under de senaste decennierna föranlett många kuststater, bl.a. Sverige, att utvidga sitt sjöterritorium eller inrätta särskild fiskezon utanför sjöterritoriet. Avtal om kvoter och andra regleringar har av fiskevårdsskäl träffats mellan olika
länder i fråga om havsfisket. Utan dessa överenskommelser hade den
ekonomiska och biologiska överfiskningen av fiskbestånden fortsatt och
på sikt lett till en avsevärd minskning av yrkesfisket.
De ingångna avtalen om fiskekvoter innebär att fångstutrymmet begränsas jämfört med tidigare. För Sveriges del har detta fått till följd en oroväckande hög fångstkapacitet inom sillfiskeflottan. Samtidigt härmed
finns en risk för framtida avsättningssvårigheter på den utländska markna-
den för svenskfångad sill/strömming.
I riksdagens beslut om en ny fiskeripolitik våren 1978 (prop. 1977/ 78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78: 272) framhölls att det är angeläget
att fiskeflottans totala fångstkapacitet är väl anpassad till fångst- och
avsättningsmöjligheterna för att fiskerinäringen skall kunna arbeta effek-
tivt och utnyttja hela sin kapacitet. Det framhölls också att en successiv
förnyelse bör ske av fiskeflottan.
Vid årsskiftet 1978/79 fanns totalt 3800 fiskefartyg i det yrkesmässiga saltsjöfisket. Av dessa var ca 3350 mindre än 26 bruttoton. Ca 450 var på 26 bruttoton eller större. Dessa är fiskeskepp i sjölagens mening och bildar utsjöflottan. Inemot 90 Z av infiskningen inom yrkesfisket i havet hänför sig till fiskeskeppen. Närmare 120 fiskeskepp är minst 40 år gamla och utgör således mer än 2592 av antalet skepp inom utsjöflottan. Ytterligare
drygt 100 fiskeskepp är byggda under åren 1940-1949. Fiskeflottan har tillförts nybyggda skepp i mycket begränsad omfattning. En av orsakerna till detta är de höga nybyggnadskostnaderna för
större fartyg. En annan orsak är att en utökning av antalet yrkesfiskeli-
censer f.n. inte sker på grund av det bristande fångstutrymmet. Om ett nytt fartyg tillförs fiskeflottan måste således i princip motsvarande kapacitet i form av äldre tonnage avföras, dvs. i praktiken minst en gammal enhet
av motsvarande fartygskapacitet. Det finns emellertid praktiskt taget ingen marknad för äldre medelstora och större fiskefartyg vid sidan av yrkesfis- 4 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 125
ket. Eftersom dessa fartyg är svåra att avyttra sker byten till nyare fartyg i
liten utsträckning och en förnyelse av denna del av fiskeflottan stoppas därför också av detta skäl. Behov föreligger således både av en anpassning av fiskeflottans totala
fångstkapacitet och av en förnyelse av fiskeflottan. I utlandet har tillämpats s.k. kondemneringssystem för att underlätta anpassningen av fiskeflottorna. Dessa system innebär att visst bidrag utgår till fartygsägare som eliminerar fartyg ur fiskeflottan genom t. ex. skrotning. upphuggning eller
försäljning till utlandet. .
Fiskeristyrelsen har i olika sammanhang föreslagit att bidrag bör utgå till kondemnering av äldre orationella fartygsenheter i den svenska fiskeflottan. Förutom anpassningen av fiskeflottan till fångst- och avsättningsutrymmet samt behovet av förnyelse av flottan av effektivitetsskäl pekar
fiskeristyrelsen också på angelägenheten av en förbättrad arbetsmiljö för yrkesfiskarna. Därutöver anför styrelsen rena sjösäkerhetsskäl som motiv
för bidraget.
För egen del vill jag betona att det är angeläget att kapaciteten i den
svenska fiskeflottan anpassas till utrymmet för fångst och avsättning för att erforderlig lönsamhet skall uppnås inom yrkesfisket. Det är av samma skäl
angeläget att en förnyelse sker av fartygsbeståndet. Förnyelsen har också betydelse för arbetsmiljön och siösäkerheten och därigenom också för möjligheten till nyrekrytering och föryngring av fiskarkåren.
Eftersom anpassning och förnyelse av fiskeflottan fördröjs genom svårigheter att avyttra äldre fartyg och det är önskvärt att de äldsta och sämsta
fiskefartygen. utgår ur fiskeflottan anser jag att ett system med särskilt
kondemneringsbidrag nu bör kunna prövas. På grund av fiskeflottans
struktur bör bidrag för kondemnering begränsas till att enbart avse skepp,
dvs. sådana fiskefartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Systemet bör vara utformat så att
det inte innebär uppenbar kapitalförstöring. Det bör således endast avse de
äldsta och sämsta fiskefartygen. Det bör också ges en sådan utformning
som säkerställer att ett fiskefartyg för vilket bidrag utgått inte: återförs till fiskeflottan. Huvudregeln bör därför vara att fartyget skrotas. Bidragets storlek måste vara avpassad så att kondemnering kan ses som ett reellt
alternativ till försäljning på öppna marknaden. Kondemneringsbidrag'bör i enlighet härmed kunna utgå för fiskefartyg som är minst 40 år men även för
fartyg som är yngre i de fall dessa är i så dåligt skick att de från ekonomiska eller andra synpunkter inte bedöms lämpliga för upprustning. Kondemne-
ringsbidrag bör vidare endast utgå för i bruk varande fartyg som används i
fiske av fiskelag eller fiskare som har beviljats licens för yrkesfiske. Bidrag
bör kunna lämnas när sådant fartyg skrotas. Om det finns särskilda skäl
bör emellertid bidrag även kunna lämnas vid försäljning, t.ex. till någon som är bosatt utomlands och man kan förutsätta att fartyget inte kommer att återföras till den svenska fiskeflottan. Fiskeristyrelsen har föreslagit att
Prop. 1980/81: 125 | 51
kondemneringsbidrag normalt skall utgå med schablonbelopp på 2500 kr. per bruttoton för fartyg äldre än 40 år och på 3500kr. per bruttoton för
fartyg som är yngre än 40 år. Enligt min mening bör emellertid dessa
belopp endast utgöra en utgångspunkt för bestämning av bidragets storlek. Hänsyn bör nämligen tas till omständigheterna i varje enskilt fall exempel-
vis till hur stora värden som ägaren vid försäljning eller skrotning kan tillgodogöra sig.
Det ankommer på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela de särskilda föreskrifter som behövs för bidraget.
Jag föreslår att kondemneringsbidrag får beviljas inom en ram av
I milj. kr. Det totala rambeloppet för bidrag till-fiskets rationalisering bör
därför ökas med 1 milj. kr. till 6 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Eventuellt kvarstående belopp av förstnämnda ram vid utgången av budgetåret 1980/
81 bör få disponeras under budgetåret 1981/82.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
I. godkänna vad jag har förordat om bidrag för kondemnering av
äldre fiskeskepp,
ta . medge att under budgetåret 1980/81 statsbidrag beviljas till fis-
kets rationalisering med sammanlagt högst 6 000 000 kr.
H. Miljövård
[5] H 19. Teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB). Under denna rubrik finns inte något anslag uppfört i statsbudgeten för budgetåret 1980/81.
Riksdagen beslutade under år 1975 att samhället skulle ha det organisa-
toriska ansvaret för det slutliga omhändertagandet av miljöfarligt avfall
(prop. 1975:32, JoU 1975: 10, rskr 1975: 161). Ett särskilt behandlingsföre-
tag skulle enligt riksdagens beslut ges principiell ensamrätt att behandla
och långtidsförvara sådant avfall. Behandlingsresurserna skulle byggas
upp successivt och anpassas till de behov av omhändertagande som kunde
skapas genom kommunalt renhållningsmonopol i fråga om miljöfarligt avfall. En femårsperiod angavs som mål för att genomföra kommunalt insamlingsmonopol för hela landet. F.n. har ett 60-tal kommuner — bl. a.
Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner — tagit på sig ett sådant
insamlingsansvar. Riksdagen godkände senare (prop. 1975/76:25, JoU -1975/76: 24, rskr 1975/76: 128) ett avtal mellan staten, Svenska kommunförbundet och Sve-
riges Industriförbund om samverkan för att inrätta och driva behandlings-
företaget Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB). Enligt avtalet äger staten 85,7 Zz av aktierna och de bägge förbunden vardera 7,1 26. Industri- . förbundet har sedermera överlåtit sina aktier till en för ändamålet särskilt bildad stiftelse Näringslivets stiftelse för avfallsbehandling. Av bolagets
Prop. 1980/81: 125 | 52
styrelse tillsätter staten fyra ledamöter och de två andra aktieägarna en
ledamot var. Ordförande i styrelsen utses av staten.
SAKAB:s hantering av det miljöfarliga avfallet sker f.n. vid fem mot-
tagningsstationer och tre mindre behandlingsanläggningar. Behandlingsanläggningarna är belägna i Stockholm, Kumla och Göteborg. Anläggningen i
Stockholm får enligt beslut av koncessionsnämnden för miljöskydd drivas längst till den I januari 1982. Beslutet har överklagats hos regeringen av bl.a. SAKAB. Avfall som inte kan behandlas i Sverige exporteras till behandlingsanläggningar i utlandet.
SAKAB har sedan flera år tillbaka planerat för en ny central behand-
lingsanläggning för miljöfarligt avfall på fastigheten Norrtorp inom Kvarn- .
torpsområdet i Kumla kommun. Enligt ett år 1978 tecknat kontrakt har
Götaverken Ångteknik AB åtagit sig totalentreprenadansvar för uppföran-
de av anläggningen. Den viktigaste delen av anläggningen är en ugn för
förbränning av fast och flytande miljöfarligt avfall. Anläggningen kommer
att ge arbete åt ca 50 personer. Det beräknas ta ungefär 2,5 år att bygga anläggningen. SAKAB räknar med att i ganska stor utsträckning behöva lagra miljöfarligt avfall under en övergångstid till dess erforderliga behand-
lingsresurser hunnit byggas upp.
Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva behandlingsan-
läggningen i Norrtorp lämnades av koncessionsnämnden i december 1978.
Sedan beslutet överklagats hos regeringen av bl. a. statens naturvårdsverk
har ett flertal olika alternativa lokaliseringsorter för anläggningen prövats. Något bättre alternativ än Norrtorp har därvid inte kommit fram. Regeringen har i beslut den 15 januari 1981 fastställt det av koncessionsnämn-
den lämnade tillståndet. Genom beslutet har villkoren för verksamheten i flera avseenden skärpts. Bl. a. tillåts inte utsläpp av processavloppsvatten från förbränningsenheten. De krav som framställts av naturvårdsverket i överklagandet har i väsentlig mån tillgodosetts.
Statsbidrag kan lämnas till investeringskostnader för anläggningar för avfallsbehandling. Vidare kan bidrag ges bl.a. för att täcka förluster vid långtidslagring av miljöfarligt avfall. Bidragen utgår från det under tionde huvudtiteln upptagna anslaget Stöd till avfallsbehandling m. m. För innevarande budgetår har anslagits 59 milj. kr. I årets budgetproposition har regeringen lagt fram förslag till nya riktlinjer för statligt stöd till miljövårds-
investeringar. Bidragsgivningen skall enligt förslaget i fortsättningen inriktas främst på anläggningar vari nya tekniska metoder inom miljöskyddet provas ut. Vissa bidrag förutsätts dock också i fortsättningen kunna utgå
för avfallsanläggningar av gemensamt intresse för landet såsom anläggningar för omhändertagande av visst miljöfarligt avfall. Ocksä för förluster vid lagring skall bidrag kunna lämnas i likhet med vad som hittills har gällt. Regeringen har för budgetåret 1981/82 föreslagit att till angivna ändamäl
anvisas ett reservationsanslag av 69 milj. kr. benämnt Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. (prop. 1980/81: 100 bil. 13 s. 144—147).
I framställningar den 17 december 1980 och den 12 februari 1981 har
SAKAB begärt statligt stöd till uppförandet av den centrala behandlingsanläggningen och till temporär lagring av miljöfarligt avfall. Kostnaderna för projektering och byggande av anläggningen beräknar SAKAB till 228 milj. kr. i löpande priser, vartill kommer en till 15 milj. kr. uppskattad
räntekostnad under byggnadstiden, eller sammanlagt 243 milj. kr. Enligt SAKAB behövs vidare en viss reserv för oförutsedda kostnader om
8 milj. kr. Av investeringskostnaderna faller 188 milj. kr. på kontraktet med Götaverken Ångteknik AB. Betalningen sker i olika delposter under bygg-
nadstiden. För att under anläggningens byggnadstid kunna ta emot det
miljöfarliga avfall som samlas in av kommunerna behöver SAKAB ytterli-
gare resurser för lagring av avfall. För sådan tillfällig lagring har SAKAB
redovisat ett investeringsbehov av 5.6 milj. kr. Till stöd för framställningarna åberopas tidigare uttalanden av statsmak-
terna av innebörd att SAKAB bör erhålla statligt stöd till investeringar i behandlingsresurser. Bolaget anser att stödet lämpligen bör ges i form av
tillskott av aktiekapital, bidrag samt kreditgarantier för lån. Det nuvarande aktiekapitalet av 7 milj. kr. bör enligt SAKAB ökas med 21 milj. kr. med
hänsyn till investeringens storlek. Aktieteckningen bör ske till viss överkurs, varigenom reservfonden som en trygghetsåtgärd kan tillföras
6 milj. kr. När det gäller att bedöma behovet av bidrag bör enligt SAKAB
beaktas de positiva konsekvenser som bidrag får för bolagets behandlings-
avgifter. Om avgifterna blir för höga. finns enligt bolaget en uppenbar risk
för att avfallet omhändertas på ett icke miljöriktigt sätt. Bolaget menar
också att hänsyn bör tas till den fördyring som orsakats av senareläggning-
en av byggstarten. Enligt SAKAB: s bedömning bör ett statsbidrag i storleksordningen 130 milj. kr. lämnas bolaget. |
Föredraganden
De resurser för omhändertagande av miljöfarligt avfall som finns i vårt land är f.n. otillräckliga. En del av de nu tillgängliga resurserna kan dessutom användas bara under en begränsad ytterligare tid. Behovet av resurser för att omhänderta miljöfarligt avfall ökar också i takt med att allt fler kommuner utvidgar sitt renhållningsansvar till detta avfall. Enligt min bedömning är det därför mycket angeläget att den centrala behandlingsanläggningen för miljöfarligt avfall kan byggas och tas i drift så snart som
möjligt. Jag räknar med att SAKAB bl.a. med hänsyn till det stöd ull
anskaffande av lagringsresurser som jag ämnar föreslå i det följande kommer att kunna klara av att ta emot allt avfall som lämnas från kommunerna under tiden fram till dess anläggningen är färdig. Om det mot förmodan skulle uppstå svårigheter för SAKAB att klara situationen, är jag givetvis beredd att efter hänvändelse från bolagets styrelse överväga ytterligare
åtgärder. |
5 Riksdagen 1980/81.1 saml. Nr 125
När SAKAB iår 1975 gavs uppgiften att svara för det slutliga omhändertagandet av miljöfarligt avfall uttalades att staten borde lämna stöd till
företagets investeringar (se prop. 1975:32 s. 52). Från anslaget Stöd till avfallsbehandling m. m. har också bidrag med 50/7z av kostnaderna lämnats till SAKAB för vissa investeringar som gjorts i behandlingsanlägg-
ningar och mottagningsstationer. Vidare har ett förskott av 7 milj. kr. för
betalning till Götaverken Ångteknik AB av nu aktuella investeringskostnader beviljats SAKAB som bidrag. Därvid beslöt regeringen att det senare
skulle bestämmas hur dessa kostnader slutligt skulle bestridas. SAKAB
bör nu erhålla statligt stöd för att finansiera kostnaderna för den centrala
behandlingsanläggningen och för tillfälliga lagringsresurser.
Jag beräknar det totala investeringsbehovet något högre än vad SAKAB gjort eller till 260 milj. kr. i löpande priser. Jag ansluter mig till SAKAB: s förslag om ökning av aktiekapitalet med 21 milj. kr. Efter genomförd nyemission kommer aktiekapitalet således att uppgå till 28 milj. kr. Samtidigt bör reservfonden tillföras 4 milj. kr. genom att aktieteckningen sker till viss överkurs. Då övriga aktieägare inte önskat teckna nva aktier, kommer nyemissionen att riktas enbart till staten. Behövliga medel av 25 milj. kr.
bör anvisas på tilläggsbudget HI för innevarande budgetår. När det gäller att ta ställning till det statliga stödets utformning i övrigt vill jag först erinra om det uttalande rörande avgiftssättningen som gjordes
i prop. 1975:32. Där framhölls (s. 52) att SAKAB: s avgifter borde beräknas så att de skall täcka utöver rörliga kostnader även kalkylmässiga
avskrivningar och ränta på allt arbetande kapital. Uttalandet avspeglar den
internationellt vedertagna principen att den som förorenar också skall betala kostnaderna för behövliga miljöskyddsåtgärder. I den nämnda propositionen påpekades samtidigt att det sannolikt inte går att anlägga strikt företagsekonomiska principer på SAKAB:s verksamhet. För egen del instämmer jag I denna uppfattning. Det är främst tillgängligheten och beläggningen I anläggningen under de första verksamhetsåren som är svår att förutse. Jag delar SAKAB:s bedömning att behandlingsavgifternas
storlek har betydelse för hur mycket avfall som lämnas in till anläggningen. Höga avgifter kan därför få negativa effekter från miljöskyddssynpunkt. Vid bidragsgivning kan SAKAB omedelbart skriva av så stor del av
anläggningskostnaderna som svarar mot bidraget. Kraven på rörelseresultatet blir därigenom lägre och detta ger i sin tur utrymme för en mjukare
avgiftspolitik. Å andra sidan vill jag understryka att jag anser att principen om förorenarens kostnadsansvar är viktig och att den bör tillämpas också i
fråga om kostnaderna för omhändertagande av miljöfarligt avfall. Vid
behandlingsanläggningen bör därför principen om kostnadstäckning upp-
rätthållas i ett längre tidsperspektiv. Mot bakgrund av vad jag nu har sagt bör finansieringen vara så utformad att den i princip ställer krav på en
avgiftssättning som leder till kostnadstäckning men samtidigt medger stor handlingsfrihet med hänsyn till osäkerheten om utvecklingen. Jag har
därför kommit fram till att SAKAB utöver lån på den ordinarie kreditmarknaden bör beviljas såväl ett statligt bidrag som ett statligt lån med villkorlig skyldighet att betala ränta och amorteringar.
Det direkta bidraget, som jag beräknar till 43 milj. kr. vari ingår förskottsbeloppet på 7 milj. kr., bör kunna utgå av de medel som innevarande budgetår finns på anslaget Stöd till avfallsbehandling m.m. och som för nästa budgetår föreslagits på anslaget Stöd till miljöskyddsteknik. m. m.
Behovet av villkorslån beräknar jag till 82 milj. kr. Medlen bör anvisas på tilläggsbudget III för innevarande budgetår. På lånet bör utgå ränta enligt statens normalränta och amorteringstiden bör vara 20 år. Enligt min mening bör ränte- och amorteringsskyldighet i princip inte inträda förrän fem år efter det att anläggningen har tagits i drift. Det bör ankomma på regeringen att besluta om utbetalningen av lånet. Regeringen bör vidare bemyndigas att efter nämnda femårsperiod besluta om eventuell fortsatt ränte- eller amorteringsfrihet eller avskrivning.
Det stöd jag hittills förordat till SAKAB i form av nyteckning av aktier, bidrag och villkorslån uppgår till sammanlagt (25+43+82=) 150 milj. kr. Av det totala investeringsbehovet om 260 milj. kr. återstår för SAKAB att genom lån på kreditmarknaden finansiera 110 milj. kr. För lån upp till detta belopp jämte ränta bör staten ikläda sig garanti.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. till Tecknihg av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
anvisa ett reservationsanslag av 25000 000 kr.,
2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten ga-
ranti för lån till Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) med
högst 110000 000 kr. jämte ränta.
[6] H 20. Lån till Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB). Under denna rubrik finns inte något anslag uppfört i statsbudgeten för budgetåret 1980/ 81.
Med hänvisning till vad jag nyss har anfört under anslaget Teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
I. till Lån till Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) på tilläggs-
budget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 82000 000 kr.,
ta. bemyndiga regeringen att i fråga om nämnda lån besluta i frågor
som gäller utbetalning, ränta och återbetalning i enlighet med
vad jag har förordat.
Bilaga &
Utdrag HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-03-19
Föredragande: statsrådet Burenstam Linder
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde
ELFTE HUVUDTITELN
G. Tullverket
[1] G 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel. Under denna rubrik har
på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 3032 000 kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av 13 241072 kr. under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och telemateriel. Utgifterna hänför sig i huvudsak till verksam-
hetsgrenen bevakning.
Efter framställning av generaltullstyrelsen har regeringen föreslagit riks-
dagen att på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
anvisa ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för att täcka kontraktsenliga kostnadshöjningar och kostna-
der för tilläggsbeställningar för de redan levererade bevakningsfartygen,
Tv [71 och Tv 282.
För att täcka kontraktsenliga kostnadshöjningar och kostnader för tillläggsbeställningar för det andra utsjöbevakningsfartyget Tv 172, som avses levereras i maj 1981, beräknar jag ytterligare 7709 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Tullverket: Anskaffning av viss materiel på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservations-
anslag av 7709 000 kr.
Prop. 1980/81: 125 | 59
Bilaga 9
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-03-19
Föredragande: statsrådet Eliasson
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
TOLFTE HUVUDTITEEN
A. Arbetsmarknadsdepartementet m.m.
[1] A 2. Kommittéer m. m. Under denna rubrik har på statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 anvisats ett reservationsanslag av 12072 000kr., varav
9 milj. kr. till anslagsposten Övrig utredningsverksamhet. Under tiden juli —december 1980 har utbetalats drygt 6 milj. kr. från anslagsposten. Åter-
stoden beräknas inte räcka till för att täcka kostnaderna för utrednings-
verksamheten under resten av budgetåret. Jag räknar med ett ytterligare medelsbehov av 6,3 milj. kr. till anslagsposten Övrig utredningsverksam-
het under innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 6 300 000 kr.
C. Arbetsmiljö
[2] C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. Under
denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett
anslag av 1316,5 milj. kr. Härav har under delprogrammet Arkivarbete/
Anställning med lönebidrag anvisats 1 313,6 milj. kr.
Föredraganden
Anställning med lönebidrag är en stödform som syftar till att stimulera arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappad för vilken andra
åtgärder inte lämpligen kan vidtas för att underlätta en arbetsplacering.
Stödformen ersätter fr. o. m. den 1 juli 1980 arkivarbete/musikerhjälp och halvskyddad sysselsättning. Lönebidrag lämnas till arbetsgivare med vissa
procentuella andelar av lönekostnaden, inkl. lönebikostnaden för den som
är anställd med lönebidrag.
I skrivelse den 20 januari 1981 har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) hemställt om ytterligare 150 milj. kr. för att täcka kostnader under anslagsposten Arkivarbete/Anställning med lönebidrag. Anslagsberäkningen för
budgetåret 1980/81 grundade sig på 1979 års lönenivå. Vidare beräknades
att bidrag skulle utges för ca 28000 personer. Enligt AMS nu gjorda
beräkningar kommer för budgetåret 1980/81 anvisade medel inte att räcka
till. AMS beräknar att en merkostnad om ca 135 milj. kr. för arkivarbete/ anställning med lönebidrag kommer att uppstå till följd av avtalsenliga lönehöjningar. En merkostnad av ytterligare 100 milj. kr. hänför sig till att antalet personer som sysselsätts genom stödformen ökat med ca 2000 personer jämfört med de ursprungliga beräkningarna. Detta är en följd av intensifierade förmedlingsinsatser i samband med verkets handlingsprogram för arbetshandikappade som genomfördes under hösten 1979 och
våren 1980. AMS hänvisar också till ökade lönebikostnader som är en följd
av att arbetstagare, när lönebidragsreformen infördes, övergick från arkivarbete till anställning med lönebidrag. För främst anställda vid organisationer och idéella föreningar har överföringen medfört att lönebikostnaderna
ökat från 3992 för arkivarbetet till 452 för anställning inom det nya
avtalsområdet. Merkostnaderna härför beräknar AMS till ca 30 milj. kr.
Eftersom lönebidrag som regel rekvireras halvårsvis i efterskott kommer
emellertid utfallet vad gäller kostnaderna på anslagsposten enligt AMS
bedömning att överstiga anvisade medel med ett lägre belopp än summan av de redovisade merkostnaderna. AMS beräknar därför att ett medelstillskott om 150 milj. kr. är tillräckligt.
För egen del bedömer jag att ett medelstillskott om 145 milj. kr. är tillfyllest för att klara utgifterna under budgetåret 1980/81 för anslagsposten Arkivarbete/Anställning med lönebidrag.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 an-
visa ett reservationsanslag av 145 000 000 kr.
[3] C 5. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ett förslagsanslag av
1685 milj. kr. Av detta belopp avser 1600 milj. kr. driftbidrag. I skilda skrivelser till regeringen den 2 december 1980 och den 30 januari 1981 har Stiftelsen Samhällsföretag hemställt om ytterligare 344 milj. kr. i driftbi-
drag. Behovet av ytterligare medel föranleds av att anvisade medel för budgetåret 1980/81 beräknades utifrån 1979 års priser och löner.
Stiftelsens framställning bereds f.n. inom regeringskansliet och kan komma att medföra ett överskridande av anslaget.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om ytterligare medel till Stiftelsen
Samhällsföretag.
6 Riksdagen 198081. 1 saml. Nr 125
Bilaga 10
Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-03-19
Föredragande: statsrådet Johansson såvitt avser punkterna 1—5;
statsrådet Petri såvitt avser punkt 6
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde
FJORTONDE HUVUDTITELN
ÅA. Industridepartementet m. m. :
[1] A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ett reservationsanslag av 43 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en reservation på anslaget av 2271984 kr. Vid utgången av februari 1980 hade av anslaget förbrukats 32963 648 kr. Därutöver tillkommer beslutade men ännu inte verkställda utbetalningar med ca 10 milj. kr. Detta innebär att det under anslaget finns disponibelt för återstoden av detta budgetår 2,3 milj. kr.
En genomgång har visat att detta belopp inte räcker för att täcka utgifterna för utredningsverksamheten under resten av detta budgetår. En av anledningarna till att utredningsarbetet har kommit att bli mer kostnadskrävande än tidigare beräknat är att ett antal utredningar tillkommit sedan våren 1980 och vilkas medeltsbehov sålunda inte varit kända vid beräkningen av anslaget. Bland dem kan nämnas elanvändningskommittén (1 1980: 05) och ångexplosionskommittén (I 1980:06).
Efter samråd med statsrådet Petri beräknar jag det ytterligare medelsbehovet till 17 milj. kr.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 17 000000 kr.
C. Regional utveckling
[21 C 5. Åtgärder m.m, i anslutning till länsplanering. I statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag
av 35 milj. kr.
Från anslaget bestrids kostnader för att vidareutveckla förslag till åtgärder som redovisas i länsplaneringen. Det gäller bl. a. projektarbete av den typ som tidigare bedrevs av särskilda delegationer och arbetsgrupper med uppgift att samordna regional- och sysselsättningspolitiska åtgärder i vissa län. Regeringen fördelar medlen på länsstyrelserna, som själva får avgöra
vilka projekt de vill prioritera. Av de för innevarande budgetår anvisade medlen har regeringen fördelat
sammanlagt 34,5 milj. kr. till länsstyrelserna. Erfarenheterna av verksamheten är genomgående goda. Tillsammans med kommuner, landstingskommuner och Övriga länsorgan kan länsstyrelserna använda medlen till att möta problem med konkreta åtgärder för att skapa sysselsättning. Genom
att länsstyrelserna disponerar dessa medel relativt fritt kan de också göra
omprioriteringar om förutsättningarna förändras. Goda möjligheter finns
att föra över information och erfarenhet mellan olika projekt, vilket i sig är
resursbesparande. Att länsstyrelsen har ansvar och befogenhet att göra prioriteringar för att lösa regionalt betingade problem anser jag i längden bli betydligt effektivare och billigare än alternativet med centrala bedömningar av de enskilda projekten.
Flera länsstyrelser har anmält ett ökat behov av sådana medel inte minst
i samband med genomförda och aviserade driftsinskränkningar och före-
tagsnedläggelser till följd av strukturförändringar inom vissa industri-
branscher. |
Alt stärka sysselsättningen i olika regioner är ett långsiktigt arbete som kräver resurser. Det är därför angeläget att man i de regioner som drabbas av betydande omställningar inom näringslivet har resurser för att kunna medverka till att verksamhet som ger ny sysselsättning kan byggas upp. Betydande sådana resurser har under senare år tillförts den regionala
nivån. Av avgörande betydelse är dock även tillgång på goda projekt och vilja till engagemang hos berörda människor och företag på orter som drabbas av sysselsättningskriser.
Inom ramen för de villkor som gäller för anslaget förordar jag därför att .
reservationsanslaget Åtgärder rm. m. i anslutning till länsplanering räknas upp med 5 milj. kr. Detta extra medelstillskott bör möjliggöra konstruktiva insatser såväl under innevarande som nästa budgetår. Det ankommer på regeringen att fördela resurserna mellan länsstyrelserna. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att till Åtgärder m.m. i anslutning till länsplanering på tilläggsbud-
get III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 5 000 009 kr.
D. Mineralförsörjning m. m.
Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivs inom fyra program, nämligen Kartering, Information och dokumentation, Prospektering samt Speciella undersökningar. Medel för verksamheten anvisas Över anslagen D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation, D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m. och D 4. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Anslagen är reservationsanslag. Under förslagsanslaget D 2. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet redovisas uppdragsverksamheten vid SGU.
Sveriges geologiska undersökning
SGU har i skrivelse den 2 februari 1981 redovisat kostnadsökningar under budgetåret 1980/81 till följd av pris- och löneökningar.
Kostnaderna för höjda löner och traktamenten m.m. till den delen av SGU:s personal som sysslar med anslagsfinansierad verksamhet beräknas av SGU uppgå till sammanlagt 4788000 kr. SGU hemställer att detta belopp anvisas till SGU. Härav bör 293000 kr. utgå över anslaget D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation och 662 000 kr. över anslaget D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m. Resterande belopp 3833 000 kr. bör utgå som täckningsanslag.
Övriga kostnadsökningar, höjda priser m. m. beräknas av SGU uppgå till 1368 000 kr.
Under åttonde huvudtiteln finns uppfört förslagsanslaget Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. Vissa av de av SGU angivna kostnadsökningarna är av sådant slag att de bör täckas från sistnämnda anslag.
SGU har i skrivelse den 26 januari 1981 hemställt om bidrag för att täcka förluster på uppdragsverksamheten under budgetåren 1978/79 och 1979/80. Den balanserade förlusten uppgår totalt till 6,8 milj. kr. Bidraget bör utgå över anslaget D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.
[3] D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation. För detta ändamål har för budgetåret 1980/81 anvisats ett reservationsanslag av 32 302000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmen Kartering och Information och dokumentation.
Föredraganden
Under detta anslag beräknar jag 226000 kr. för ökade kostnader på grund av höjda löner och traktamenten m. m. för den del av SGU:s perso-
nal som sysslar med anslagsfinansierad verksamhet och för vilken täckning inte kan erhållas från förslagsanslaget Täckning av merkostnader för löner
och pensioner m. m. under åttonde huvudtiteln. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt
information och dokumentation på tilläggsbudget II till statsbud-
geten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av
226 000 kr.
[4] D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. För detta
ändamål har för budgetåret 1980/81 anvisats ett reservationsanslag av
16 506 000 kr.
Anslaget avser täcka sådana kostnader för programmen Prospektering
och Speciella undersökningar som inte kan finansieras genom uppdragsintäkter.
Föredraganden
Jag beräknar under detta anslag 601 000 kr. för ökade kostnader på grund ' av höjda löner och traktamenten m. m. för SGU:s personal och för vilken täckning inte kan erhållas från förslagsanslaget Täckning av merkostnader
för löner och pensioner m. m. under åttonde huvudtiteln.
Vidare beräknar jag under detta anslag 6,8 milj. kr. för att täcka SGU:s balanserade förlust på uppdragsverksamheten. Jag räknar med att uppdragsverksamheten i fortsättningen bedrivs på sådant sätt att ytterligare medel för att täcka förluster inte blir aktuella.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m. på
tilläggsbudget III tilt statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa
ett reservationsanslag av 7401 000 kr.
E. Energi
[5] E 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. I statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 1801,2 milj. kr., varav 51,2 milj. kr. på tilläggsbudget I (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 175, NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410 och prop. 1980/81:25 s. 48, NU 1980/81:23, rskr 1980/81: 112). Statens vattenfallsverks investeringsram för innevarande budgetår uppgår till 2 155,3 milj. kr. inkl. 150 railj. kr. som verket har medgetts att föra över från investeringsramen för budgetåret 1979/80, 7,2 milj. kr. som utgör
outnyttjad andel av ur konjunkturreserven anvisade medel samt tidigare
nämnda tilläggsanslag om 51,2 milj. kr. på tilläggsbudget I.
I skrivelse den 15 december 1980 har vattenfallsverket hemställt om medgivande att förvärva Jonsereds kraftstation samt att under innevarande budgetår belasta anslaget med ytterligare 7 250 000 kr. för detta förvärv.
I skrivelse den 14 januari 1981 har vattenfallsverket hemställt om medgivände att förvärva Håveruds och Upperuds kraftstationer och att bygga ut stationerna samt att under budgetåret 1980/81 belasta anslaget med ytterligare 23,6 milj. kr. för nämnda förvärv och för på budgetåret fallande investeringskostnader.
I skrivelse den 6 mars 1981 har vattenfallsverket hemställt om medgivande att få avyttra aktier i Svensk Kärnbränsleförsörjning AB. Hemställan avser 140 aktier om totalt 14000 kr. som avses bli förvärvade av Forsmarks Kraftgrupp AB. Vattenfallsverket har även hemställt om att regeringen i vad avser verkets medverkan godkänner det till regeringen ingivna konsortialavtalet för Svensk Kärnbränsleförsörjning AB.
Statens vuattenfallsverk
Vattenfallsverket anför i de två förstnämnda skrivelserna bl. a. följande. Jonsereds AB, ett företag inom Electroluxkoncernen, har under lång tid ägt en kraftstation vid Jonsered i Säveån inom Partille kommun jämte vissa distributionsanläggningar inom kommunen. Kraftstationen omfattar fyra aggregat om sammanlagt 2 385 kW med en produktionsförmåga om 8,5
GWnh'/år.
I samband med rationalisering av sin verksamhet önskade Electroluxkoncernen sälja samtliga berörda anläggningar. Anläggningar har förvärvats av Partille kommun som samtidigt har träffat en preliminär överenskommelse med statens vattenfallsverk om att överlåta kraftstationen i Säveån med tillhörande rättigheter förknippade med gällande vattenbyggnadstillstånd till verket. Kommunen upplåter även servitutsrätt till vissa nu outnyttjade fallrättigheter i fallsträckan. I överlåtelsen ingår också transformeringsanläggningar mellan kraftstationen och distributionsnätet. Övriga distributionsanläggningar avser kommunen behålla.
Den mellan företaget och kommunen överenskomna köpeskillingen för kraftstationen uppgår till 7 milj. kr. Överenskommelsen mellan kommunen och vattenfallsverket innebär att verket till kommunen erlägger samma köpeskilling som kommunen har erlagt till Jonsereds AB, dvs. 7 milj. kr. Vattenfallsverket erlägger härutöver ett belopp om 250000 kr. för servitutsavtal mellan verket och kommunen utgörande ersättning för visst intrång på mark som kommunen tidigare förvärvat från företaget. Den totala köpeskillingen uppgår således till 7 250 000 kr.
Ett förvärv på angivna villkor har beräknats ge god förräntning.
Överlåtelsen till statens vattenfallsverk sker genom att avtalet mellan kommunen och Jonsereds AB transporteras på statens vattenfallsverk.
! GWh (gigawattimme) = I milj. kWh (kilowattimman).
Det kommunala beslutet om förvärv av anläggningarna och om transport av förvärvsavtalet har vunnit laga kraft.
Avtalet om förvärvet av kraftstationen har träffats under förutsättning av regeringens godkännande.
Beträffande förvärvet av Håveruds och Upperuds kraftstationer anför
verket följande. AB Klippans Finpappersbruk, som är ett dotterföretag till Södra Skogsägarna AB, äger bl.a. två kraftstationer, Håverud och Upperud i Upperudsälven i Dalsland. Med anledning av att angiven kon-
cern avser att avveckla sina vattenkrafttillgångar har de två kraftstatio-
nerna utbjudits till vattenfallsverket. Verket har sedan år 1920 varit råk-
raftleverantör till koncernens (tidigare Håfreströms AB) industrianläggnin-
gar i anslutning till kraftstationerna.
De båda kraftstationerna är utbyggda för en fallhöjd av 10,4 m resp. 4,2
m och en vattenföring av 46 m'/s resp. 15 m/s. Befintliga aggregat, fyra stycken i vardera stationen, avger totalt ca 3,6 MW?” och ca 23 GWh/
normalår.
En preliminär överenskommelse, med förbehåll för regeringens medgivande, har träffats med AB Klippans Finpappersbruk om ett övertagande av de båda kraftstationerna jämte det ca 3,4 km långa ledningssystemet för 20 kV till en köpeskilling av 22 milj. kr. I överenskommelsen ingår vidare att ett kraftkontrakt avseende en utökad kraftleverans, med fem års giltighetstid, utväxlas mellan parterna.
Dammanläggningen i Håverud är enligt vattendom utdömd och skall
ersättas under år 1981. Kostnaden härför har beräknats till 2,6 milj. kr.
Övriga anläggningar i Håverud bedöms trots sin höga ålder; anlagda åren 1906— 1907 med en tillbyggnad år 1915, vara i relativt gott skick. Upprustning av vattenvägar och maskinutrustning bedöms dock erforderlig till en kostnad av 2,3 milj. kr. För fjärrkontroll av anläggningen erfordras dessutom en investering av ca 800000 kr.
Vid Upperud är dammanläggningen i gott skick. Den nyanlades år 1960
och är sambyggd med en vägverket tillhörig landsvägsbro. Övriga anlägg-
ningar är i så dåligt tillstånd att upprustning-är otänkbar. I stället förutsätts en helt ny kraftstation med en effekt av 1,5 MW och en produktion av 9,4 GWh/normalår byggas till en kostnad av 10 milj. kr.
Utöver dessa kostnader bedöms det ledningssystem, som förbinder de
båda kraftstationerha, behöva upprustas för 100000.kr.
Totalt uppgår kostnaden för en ny kraftstation vid Upperud, en ny damm vid Håverud, upprustning av övriga befintliga anläggningar och införande av fjärrkontroll till ca 15,8 milj. kr. Produktionsförmågan för de
båda kraftstationerna har då utökats till 4,3 MW och en normalårsproduktion av 28,4 GWh.
" MW (megawatt) = I 000 kW (kilowatt).
Med hänsyn till att en ny regleringsdamm i Håverud enligt åläggande av vattendomstolen skall vara färdigställd före utgången av år 1981 ingår i den preliminära överenskommelsen med bolaget att det skall svara för projektering och utförande av regleringsdammen. Under förutsättning av att
Håveruds kraftstation kommer att överlåtas på vattenfallsverket skall ver-
ket ersätta bolaget för samtliga bolagets kostnader för dammens utförande fr. o. m. tidpunkten för avtalets undertecknande.
Den personalstyrka som svarar för driften av kraftstationerna uppgår till
fem personer. Dessa kommer att förbli anställda hos bolaget men kommer i avvaktan på att fjärrmanövrering införs att lånas ut till verket mot bolagets
självkostnad.
Den överenskomna köpeskillingen om 22 milj. kr. skall erläggas den 1 juli 1981. Av upprustningskostnaderna, 15,8 milj. kr.. beräknas 1.6 milj.
kr. falla på budgetåret 1980/81, 7.2 milj. kr. på budgetåret 1981/82, 5 milj. kr. på budgetåret 1982/83 samt resterande 2 milj. kr. på senare budgetår. Gjorda räntabilitetskalkyler visar att nuvärdet av framtida intäkter från
anläggningarna täcker den överenskomna köpeskillingen och kostnader för angivna nyinvesteringar samt framtida drift- och underhållskostnader.
Svensk Kärnbränsleförsörjning AB
I skrivelse den 18 februari 1981 har Svensk Kärnbränsleförsörjning AB hemställt om godkännande av nytt konsortialavtal för bolaget. Det tidigare
konsortialavtalet för Svensk Kärnbränsleförsörjning AB som träffades den
10 mars 1972 (prop. 1972:57. NU 1972: 39. rskr 1972: 200) upphör att gälla när det nya avtalet träder i kraft den 1 juli 1981.
Föredraganden
I skrivelser till regeringen i december 1980 och i januari 1981 har vattenfallsverket anmält behov av medel på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för innevarande budgetår. Det ökade medelsbehovet uppgär till 30 850 000 kr. och är hänförligt till kostnader för förvärv av Jonsereds, Håveruds och Upperuds kraftstationer samt till vissa utbyggnadsarbeten vid de två sistnämnda stationerna.
För egen del har jag inget att erinra mot att vattenfallsverket förvärvar de nämnda kraftstationerna samt utför de utbyggnadsarbeten vid Håveruds och Upperuds kraftstationer som jag just har redogjort för. Jag föror-
dar därför att vattenfallsverkets investeringsram för budgetåret 1980/81
räknas upp med 30850 000 kr. till 2 186 150000 kr. och att ett tilläggsanslag om 30850 000 kr. anvisas under reservationsanslaget E 1. Statens vatten-
fallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget II för budgetåret 1980/81. I prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken (bil. 1 s. 323) har
regeringen lagt fram förslag till lag om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. I detta sammanhang togs också upp frågan om hur hanteringen av det använda bränslet kan organiseras. Det anfördes
därvid att det skulle vara lämpligt att kärnkraftinnehavarna samordnade sin verksamhet vad gäller hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta. De ändringar i ägareförhållandena och konsortialavtalet för Svensk Kärnbränsleförsörjning AB som kärnkraftin-
nehavarna nu har beslutat genomföra syftar till att möjliggöra en sådan
samordning av verksamheten som jag tidigare har nämnt. Det konsortialavtal som nu har tillställts regeringen för godkännande avses gälla perioden den 1 juli 1981—-den 31 december 2010. Avtalet, som har träffats mellan statens vattenfallsverk. Sydsvenska Värmekraftakticbolaget,
Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB och Forsmarks Kraftgrupp AB,
avser samarbete i bolagsform för att planera, samordna och vidta åtgärder
syftande till att främja landets försörjning med nukleärt material och tjäns-
ter inom kärnbränslecykeln. Konsortialavtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.1. Detta konsortialavtal ersätter det tidigare konsortiaiavtalet om Svensk Kärnbränsleförsörjning AB från år 1972. Detta tidigare avtal har underställts riksdagen för godkännande (prop.
1972: 57, NU 1972:39, rskr 1972: 200).
Jag föreslår att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att god-
känna det nya konsortialavtalet i den mån det kommer att innebära ekonomiska förpliktelser för staten. I övrigt ankommer det på regeringen att
godkänna avtalet.
Som en följd av avtalet skall vattenfallsverket avyttra 140 av sina aktier i Svensk Kärnbränsleförsörjning AB till Forsmarks Kraftgrupp AB. Aktiernas värde är 14000 kr. Jag föreslår att regeringen inhämtar riksdagens
medgivande till försäljningen. Det bör ankomma på regeringen att besluta
om användningen av köpeskillingen.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. till Statens varttenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggsbud-
get III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reser-
vationsanslag av 30 850:000 kr.,
La . bemyndiga regeringen att medge statens vattenfallsverk att avytt-
ra 140 aktier i Svensk Kärnbränsleförsörjning AB,
3. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtal mellan sta-
tens vattenfailsverk, Oskarshamnsverkets Kraftgrupp Aktiebo-
lag, Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget och Forsmarks Kraft-
grupp Aktiebolag om samarbete i bolagsform för att främja lan-
dets försörjning med nukleärt material och tjänster inom kärn-
bränslecykeln i den mån det innebär ekonomiska förpliktelser för
staten.
Bilaga 10.1
Konsortialavtal
Mellan Statens Vattenfallsverk (Vattenfall), Sydsvenska Värmekraft Aktiebolaget (Sydvärme), Oskarshamnsverkets Kraftgrupp Aktiebolag (OKG) och Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag (FKA) (här nedan gemensamt benämnda "kontrahenterna "') har träffats följande avtal om samarbete i bolagsform för att — i enlighet med tillämplig lagstiftning och eljest i Överensstämmelse med de allmänna riktlinjer som anges av statsmakterna — planera, samordna och vidtaga åtgärder syftande till att främja landets försörjning med nukleärt material och tjänster inom kärnbränslecykeln.
$1
Genomförande av avtalets syfte skall äga rum inom ramen för ett av kontrahenterna gemensamt ägt aktiebolag, Svensk Kärnbränsleförsörjning Aktiebolag (här nedan benämnt ”bolaget””).
För bolaget skall gälla bilagda bolagsordning.! Aktiekapitalet. som utgör 100000 kronor, skall fördelas enligt följande:
Vattenfall: 36000 kronor Sydvärme: 12000 kronor OKG: 22000 kronor FKA: 30 000 kronor
Fördelningen av aktiekapitalet grundar sig på de koncessionerade netto eleffekterna hos kontrahenternas resp. kärnkraftverk. Skulle i framtiden väsentliga förändringar häri ske skall kontrahenterna förhandla i syfte att omfördela aktiekapitalet med beaktande av sådana förändringar.
Vid eventuell framtida ökning av aktiekapitalet skall förhållandet mellan kontrahenternas aktieinnehav vara orubbat.
$2
Bolaget skall ha till uppgift att
a) utreda behoven på kort och lång sikt av nukleärt material och tjänster inom kärnbränslecykeln för landets kärnkraftstationer,
b) utreda frågor om råvarutillgångar och produktionsresurser inom och utom landet avseende nukleärt material och tjänster inom kärnbränslecykeln samt utföra marknadsstudier,
c) främja en samordnad upphandling av nukleärt material och tjänster inom kärnbränslecykeln samt föra förhandlingar och träffa avtal rörande leveranser av ifrågavarande material och tjänster,
d) verkställa upphandlingsuppdrag,
e) verka för en gemensam planering inom bränslecykeln,
f) utreda behov av, utvärdera samt där så befinnes erforderligt låta utföra eller medverka i forsknings- och utvecklingsarbete inom kärnbränsleområdet som bedöms vara till nytta för landets kraftförsörjning, avseende till exempel utvinning av uran, prospektering efter nya uranfyndigheter, anrikning av uran, upparbetning av använt bränsle och transporter,
g) taga initiativ till projekt inom bränslecykeln, syftande till erforderlig utökning av tillgången på material och produktionsresurser, och därvid företräda kontrahenterna gentemot in- och utländska producentintressen,
! Bilagan har uteslutits här.
h) förse den för beredskapslagring av kärnbränsle ansvariga myndigheten med underlag för en bedömning av erforderliga åtgärder på lagringsområdet samt på myndighetens uppdrag svara för verkställigheten av sådana åtgärder,
i) följa och utreda frågor rörande internationella avtal och bestämmelser rörande försörjning med kärnbränsle, säkerhetskontroll och transporter av nukleärt material. samt lämna erforderligt underlag för förhandlingar mellan svenska staten och utländska stater eller internationella organisationer,
j) samordna, planera och vidtaga åtgärder för åstadkommande av en säker hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från kärnkraftproduktion och i samband därmed fullgöra skyldigheter som författningsenligt åläggs kontrahenterna och bolaget,
k) engagera sig i sådan annan verksamhet som står I överensstämmelse med bolagets syfte och som beslutas av styrelsen.
$3
Förutom sådan rapportering som göres författningsenligt, skall bolaget till regeringen årligen före den 1 juli avge redogörelse omfattande dels översikt över försörjningsläget beträffande kärnbränsle, dels redovisning av bolagets verksamhet under det sistförflutna verksamhetsåret, dels allmänt program för planerad verksamhet.
$4
Kostnaderna för bolagets allmänna administration skall täckas av kontrahenterna i proportion till deras andelar i aktiekapitalet till den del dessa kostnader inte täcks på annat sätt.
Kostnader för upphandlingsuppdrag skall ersättas av uppdragsgivaren enligt principer som styrelsen fastställer eller som särskilt överenskommes mellan kontrahenterna från fall till fall. Upphandling för kontrahenternas gemensamma behov förutsätter enighet mellan kontrahenterna. |
Kostnaden för särskilda engagemang som av kontrahenterna eller vissa av dem anförtros bolaget skall fördelas efter vad därvid från fall till fall överenskommes.
Kostnader för övriga engagemang, som avses belasta företagens driftkostnader, skall fördelas mellan kontrahenterna i proportion till de koncessionerade kärnkraftverkens netto eleffekt. Beslut rörande sådana engagemang förutsätter enighet mellan kontrahenterna. Detsamma gäller beträffande beslut om borgen eller annan ekonomisk säkerhet för r såväl upphandling som andra engagemang.
$5 :
Bolagets verksamhet skall bedrivas så att rörelsen utvisar varken vinst eller förlust.
Kontrahenterna är ense om att inte var för sig utan samråd i styrelsen bedriva cller deltaga i verksamhet som ligger inom bolagets arbetsområde.
$7 :
Utöver de förpliktelser, som bestämmelserna i bolagsordningen om hembud m. m. ålägger kontrahenterna såsom aktieägare i bolaget. åtager sig kontrahenterna gentemot varandra att, om kontrahent önskar sälja sin
aktiepost, icke utbjuda denna till försäljning eller antaga anbud från utomstående eller medkontrahent avseende förvärv av aktieposten. förrän samtliga medkontrahenter haft tillfälle att efter förhandlingar taga ställning till om de önskar förvärva aktierna i fråga. Aktierna skall i så fall fördelas mellan kontrahenterna i proportion till dessas aktieinnehav.
Kontrahent må icke överlåta aktie i annat fall än som ovan sägs.
$9 Bolagets styrelse skall bestå av fem ledamöter med lika antal supplean-
ter, varav Vattenfall äger nominera två ledamöter och två suppleanter, och övriga kontrahenter vardera äger nominera en ledamot och en suppleant.
Vid bolagsstämma skall varje röstberättigad äga utöva rösträtt för fulla antalet av honom ägda och representerade aktier. Styrelsens ordförande skall vara ordförande vid bolagsstämma.
Utöver bolagsordningens bestämmelser om röstflertal överenskommer kontrahenterna att styrelsen enhälligt skall fatta beslut i fråga av för bolagets verksamhet väsentlig natur, dock ej i vad som författningsenligt föreskrivits eHer beslutats av myndighet. Beträffande vissa ekonomiska frågor har särskilda bestämmelser lämnats i $ 4.
$ I0
Bolaget skall ha två revisorer och två revisorssuppleanter av vilka en revisor och en revisorssuppleant utses på förslag av Vattenfall och FKA och en revisor och en revisorssuppleant på förslag av övriga kontrahenter
gemensamt.
$
Avtalet gäller för tiden den 1 juli 1981 — den 31 december 2010. Sker ej
uppsägning senast två är före avtalstidens utgång förlänges avtalet automa-
tiskt med tio år och så vidare i tioårs-perioder med två års uppsägningstid.
$ 12
Tvister om tolkning och tillämpning av detta avtal skall avgöras genom skiljedom enligt vid ifrågakommande tid gällande svensk lag om skiljemän.
$ 13
För detta avtals giltighet fordras att regeringen godkänt avtalet. Avtalet
träder i kraft den 1 juli 1981.
$ 14
I och med detta avtals ikraftträdande upphör ett mellan Vattenfall, OKG och Sydkraft Aktiebolag träffat konsortialavtal av den 10 mars 1972 att gälla, utom sävitt avser rättigheter och skyldigheter som belöper på tiden intill avtalets upphörande eller som uppkommit dessförinnan.
Det nuvarande aktieinnehavet i bolaget skall med verkan från detta avtals ikraftträdande bringas t överensstämmelse med den i $ I stadgade fördelningen. Överlåtelse i anledning härav skall ske till akties nominella värde. Styrelsen 1 bolaget bemyndigas att i övrigt vidtaga eller föranstalta om de åtgärder som betingas härav.
De särskilda avtal som träffats mellan kontrahenterna eller vissa av dem och I förekommande fall Sydkraft Aktiebolag med avseende på viss upp-
handling eller vissa gemensamma projekt beröres icke av förevarande avtal med mindre annat särskilt överenskommes inom ramen för först-
nämnda avtal.
$ 15
För Sydvärmes förpliktelser enligt. detta avtal går härmed Sydkraft Ak-
tiebolag i borgen såsom för egen skuld till dess fullgörelse skett.
Detta avtal har upprättats i sex exemplar, varav kontrahenterna. Sydkraft Aktiebolag och bolaget tagit var sitt.
Bilaga l1
Förteckning över av regeringen hos riksdagen i prop. 1980/81: 125 begärda anslag
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
Statsutgifter IV. Försvarsdepartementet
E3 Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 43 600 000
H9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservationsanslag 38 500 000 V. Socialdepartementet Kommittéer m. m. reservationsanslag 2500 000 Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag, reservationsanslag 4400 000 VII. Ekonomidepartementet Kommittéer m. m. reservationsanslag 1500 000 IX. Utbildningsdepartementet Kommittéer m. m.. reservationsanslag 11600 000 Bidrag till ett museum på Helgeandsholmen.
reservationsanslag 10.000 000
X. Jordbruksdepartementet
Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk,
m. m. i Norrbottens län, reservationsanslag 5000 000 Lån för insamling av skogsfrö, reservationsanslag 5000 000 Teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB). reservationsanslag 25000 000
Lån till Svensk Avfallskonvertering AB
(SAKAB), reservationsanslag 82.000 000 XI. Handelsdepartementet
G2 Tullverket: Anskaffning av viss materiel,
reservationsanslag 7709 000 XII. Arbetsmarknadsdepartementet
| A2 Kommittéer m. m., reservationsanslag | Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, reservationsanslag XIV. Industridepartementet | 6300 000 145 000 000 |
| A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag | 17 000 000 |
C5 Åtgärder m.m, i anslutning till
länsplanering, reservationsanslag 5000 000 Di1 Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk kartering samt information och
dokumentation, reservationsanslag 226 000
D3 Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering m. m., reservationsanslag 7401 000
E I Statens vattenfallsverk: Kraft-
stationer m. m., reservationsanslag 30 850 000
Summa statsutgifter 448 586 000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981