Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 1994 Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall utreda frågan om en lämplig form för finansiering av framtida verksamheter som fortlöpande är beroende av statligt stöd men som inte bör bedrivas i myndighetsform. Utredaren skall även klargöra hur behovet av statlig insyn och kontroll skall tillgodoses.

Utredaren skall vidare göra en förutsättningslös översyn av befintliga stiftelser som är beroende av statligt stöd och därefter lämna förslag bl.a. om hur verksamheten skall vara finansierad i framtiden. Därvid skall motiven för det offentliga åtagandet i respektive stiftelse prövas.

Bakgrund

Regeringen föreslår i prop. 1993/94:9 att en stiftelselag skall införas. Lagförslaget innehåller en civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet samt bestämmelser om tillsyn. Regeringen föreslår att stiftelselagen skall träda i kraft den 1 januari 1995. Den skall med vissa undantag tillämpas även på nu befintliga stiftelser. Regeringens förslag behandlas för närvarande av riksdagen.

I propositionens allmänna motivering (s. 54 f) tas frågan upp om s.k. anslagsstiftelser. Med dessa stiftelser menas av staten bildade anslags- beroende men självägande organ. De omfattas inte av lagförslaget. Däremot ges sådana stiftelser enligt övergångsbestämmelserna rättskapacitet som stiftelser i lagens mening. I propositionen konstateras att frågan om en lämplig organisationsform för verksamheter som är beroende av statliga anslag men som inte bör bedrivas i myndighetsform bör övervägas utifrån andra utgångspunkter än som kan ske inom ramen för det nu föreliggande lagstiftningsarbetet. Samma bedömning görs för kommunernas och landstingens vidkommande.

I propositionen anförs även att övervägandena om lämplig organisationsform får göras i ett annat sammanhang samt att regeringen avser att senare ta initiativ till detta.

I prop. 1992/93:100 bil. 1 (s. 94 f) konstateras att myndigheter medverkat i bildande av bl.a. stiftelser genom att avsätta statliga medel utan att inhämta tillstånd från statsmakterna. Detta har gjorts i strid med regeringsformens bestämmelser. Det påpekas därvid att ett sådant förfarande inte kan accepteras och att statens åtaganden i dessa verksamheter måste omprövas. I samband därmed bör det statliga huvudmannaskapet begränsas. I de fall verksamheten som bedrivs är av centralt statligt intresse bör myndighetsformen vara den verksamhetsform som skall tillämpas. Det framgår även av propositionen att regeringen avser att lägga fram förslag om vilka tekniker som bör tillämpas för finansiering av organisationer som inte är statliga myndigheter men som får statliga bidrag för sin verksamhet. Uttalandena har godtagits av riksdagen (bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189).

Utgångspunkter för uppdraget

Den förra regeringen lade fast vissa principer för tillämpningen av stiftelseformen (se prop. 1990/91:100 bil. 1 s. 60 f). Det uttalades därvid bl.a. att regeringen bör ha en restriktiv hållning till statlig verksamhet i stiftelseform. Även den nuvarande regeringen har ställt sig bakom detta uttalande (se prop. 1991/92:100 bil. 1 s. 40 f). Vad den nuvarande regeringen anfört har också godtagits av riksdagen (bet. 1991/92:FiU20 s. 57, rskr. 1991/92:128).

Regeringens restriktiva hållning innebär att staten inte skall medverka som stiftare eller genom statuter skaffa sig ett avgörande inflytande över stiftelser. Stiftelseformen bör i regel övervägas endast vid ett partssammansatt agerande. Följande förhållanden bör dessutom föreligga:

- behov av ekonomisk samverkan med annan part - behov av självständig framtoning - väl avgränsad verksamhet.

- helt finansieras av staten - är av betydande allmänt intresse - kräver omfattande styrning.

De av regering och riksdag fastlagda principerna för tillämpning av stiftelseformen i statlig verksamhet skall utgöra en utgångspunkt för utredarens arbete.

I årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 1 s. 95) anförs bl.a. att ett arbete skall påbörjas med förutsättningslösa analyser av den offentliga verksamheten - i första hand av de statliga utgiftsåtagandena. Det är de bakomliggande, egentliga målen som verksamheten är, eller har varit, avsedd att främja som skall vara utgångspunkten för bedömningen om det är motiverat med just ett offentligt åtagande eller ej.

Även de återgivna uttalandena i 1994 års budgetproposition skall utgöra en utgångspunkt för utredarens arbete.

Huvuduppgiften för utredaren skall vara att finna en lämplig form för finansiering av framtida verksamheter som fortlöpande är beroende av statligt stöd men som inte bör bedrivas i myndighetsform. Utredaren skall även klargöra hur behovet av statlig insyn och kontroll skall tillgodoses.

De verksamheter som omfattas av uppdraget avser främst partssammansatt agerande, d.v.s. en samverkan mellan staten och en annan part (t.ex. kommuner, näringsliv eller enskilda organisationer). Det gäller bl.a. att finna en alternativ form för framtida verksamhet motsvarande den som för närvarande bedrivs i form av s.k. anslagsstiftelser. Uppdraget omfattar inte att överväga någon ny associationsform för detta ändamål.

Uppdraget är att finna alternativ till statlig verksamhet i stiftelseform för sådana fall då statsmakterna inte bedömer att denna form är den lämpligaste. Utredaren skall även överväga om alternativet kan tillämpas på kommunal och landstingskommunal verksamhet.

Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag utrett vilka rättssubjekt, som får ändrade förutsättningar och därmed måste hanteras i särskild ordning då det statliga ekonomiadministrativa regelverket ändras till att omfatta enbart statliga myndigheter. Uppdraget redovisades den 3 maj 1993 i rapporten Uteslutning av andra än statliga myndigheter från det statliga ekonomiadministrativa regelverket (RRV dnr 20-92-1023). En betydande del av dessa rättssubjekt är stiftelser. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansliet.

I rapporten berörs frågor som rör finansieringen av vissa organisationer som bl.a. tar emot ersättning för utförda uppdrag. Dessa uppdrag regleras genom avtal med staten. Utredaren skall pröva om denna finansieringslösning kan tillämpas även på de verksamheter som omfattas av utredarens uppdrag.

RRV framhåller i sin rapport att det inte inom ramen för uppdraget varit möjligt att pröva i vilken utsträckning det är motiverat att statliga bidrag bör ges även i framtiden. Utredaren skall därför pröva denna fråga genom att göra en förutsättningslös översyn av befintliga stiftelser som fortlöpande är beroende av statliga medel och därefter lämna förslag om hur verksamheten skall vara finansierad i framtiden. Även behovet av statlig insyn och kontroll skall klargöras. Därvid skall de bakomliggande, egentliga målen för verksamheten anges och en prövning göras av motiven för det offentliga åtagandet i respektive stiftelse. Utredaren bör även överväga om de förslag om finansiering, insyn och kontroll som rör befintliga stiftelser kan tillämpas även på verksamhet i andra privaträttsliga organisationer som fortlöpande är beroende av statligt stöd.

Utredaren skall under arbetet samråda med RRV och Kammarkollegiet. Arbetet skall bedrivas i nära samverkan med andra utredningar som har anknytning till uppdraget, t.ex. Kommittén (Ku 1993:03) om kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:24).

Utredaren skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare om utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5), om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).

Utredaren skall redovisa vilka konsekvenser förslagen får för gällande författningar samt lämna förslag till ändring av dessa.

Det står utredaren fritt att överväga även andra frågor som har nära samband med utredningsuppdraget.

Uppgiften att finna en lämplig form för finansiering m.m. av framtida verksamheter som fortlöpande är beroende av statligt stöd skall redovisas före utgången av november 1994. Även övervägandena som rör andra privaträttsliga organisationer än stiftelser och som är beroende av statligt stöd skall redovisas vid detta tillfälle.

Arbetet skall i sin helhet vara avslutat före utgången av juni 1995.