AD 1993 nr 133

TCO-OF:s sektor för området civil statsförvaltning (TCO-OF/C)

Staten genom Riksskatteverket.

Enligt3 § kollektivavtalet för arbetstagare hos staten (TurA-S) gäller - i stället för reglerna i 22 § tredje stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd - att turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns. - Fråga om tillämpning av denna bestämmelse på ett antal assistenter vid en länsskattemyndighet.

SOL 90-reformen innebär i korthet att i varje län den tidigare länsskattemyndigheten och de tidigare lokala skattemyndigheterna sammanförts till en enda skattemyndighet för länet. Bortsett från vad som gäller i Stockholms län har skattemyndigheten i varje län dels vissa länsgemensamma stödfunktioner (rättsenhet, administrativ enhet och ADB- enhet), dels ett länsskattekontor med skatteoperativa uppgifter avseende större företag, dels lokalkontor med övriga skatteoperativa uppgifter m.m. Lokalkontoren finns normalt på de orter där det tidigare fanns lokala skattemyndigheter.

Den formella ombildningen av myndighetsstrukturen till en enda skattemyndighet för varje län genomfördes den 1 januari 1991. Enligt SOL, 90-rapporten skulle därefter omläggningen till den nya inre organisationen äga rum per den 1 januari 1992. Omlokaliseringen av verksamheten i fråga om arbetsuppgifter m.m. skulle enligt rapporten påbörjas så snart som möjligt och ske i den takt som förhållandena inom varje län medgav, varvid beräknades att omlokaliseringen kunde slutföras fram till omkring år 1995.

Innan omställningsarbetet på grund av SOL, 90 hade genomförts fullt ut i Gävleborgs län sades 21 av ST:s medlemmar upp från sina anställningar vid skattekontoret i Gävle. Uppsägningstiden löper för samtliga ut den 1 juli 1993. Skälet för uppsägningarna var arbetsbrist. Arbetstagarna som har sagts upp är samtliga assistenter.

Turordningsavtalet TurA-S är tillämpligt i den uppkomna arbetsbristsituationen. Enligt detta avtals 3 § gäller att turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns. Inför de aktuella uppsägningarna indelades personalen i huvudsak i tre olika turordningskretsar. De uppsagda arbetstagarna återfinns i en krets, krets 1. Uppsägningarna omfattade alla arbetstagare i denna krets utom två som var anställda med konstitutorial och som därför inte kunde sägas upp.

TCO-OF/C har efter stämning på staten genom RSV gjort gällande att 25 arbetstagare som hänförts till en annan krets, krets 2, har arbetsuppgifter som är i huvudsak jämförbara med dem som arbetstagarna i krets 1 har och att dessa 25 därför borde ha hänförts till krets 1. Turordningslistan borde enligt TCO-OF/C:s mening ha upptagit de personer som framgår av en bilaga (uteslutes här) till denna dom. På denna lista finns upptagna de arbetstagare som hänförts till krets 1 och de arbetstagare från krets 2 som enligt TCO-OF/C:s mening borde ha hört till krets 1. I detta sammanhang bör antecknas att parterna är ense om att M.E:s anställningstid uppgår till 20 år 11 månader och 23 dagar, att B.P. avgått med pension under uppsägningstiden samt att M.K:s och Y.Å:s anställningstider blivit omkastade i bilagan. Om kretsindelningen gjorts på det sätt som TCO-OF/C anser vara det riktiga skulle 12 av arbetstagarna i krets 1 inte ha berörts av uppsägningarna.

TCO-OF/C har med hänvisning till sin inställning i frågan om turordningskretsens omfattning, såsom talan slutligt bestämts, med stöd av 8 kap. 3 § lagen om offentlig anställning (LOA) yrkat att arbetsdomstolen ogiltigförklarar uppsägningarna av K.A., M.A.-B., M.B., C.N., E.J., A.-M-L., R.E., M.E., S.J., U.J., A.-C.N. och M.B.

Staten har bestritt käromålet.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

TCO-OF/C

Omorganisationen inom skatteförvaltningen innebar att det i varje län endast skall finnas en skattemyndighet. De tidigare lokala skattemyndigheterna upphör att vara egna myndigheter. I stället finns lokala skattekontor.

Förändringarna innebar bl.a. att vissa arbetsuppgifter lades ut på de lokala skattekontoren. Arbetsbrist uppkom vid skattekontoret i Gävle och 21 anställda där berörs av uppsägningar. Alla av uppsägningar berörda arbetstagare är assistenter med kontorsgöromål inom den s.k. grundhanteringen.

Enligt TCO-OF/C:s mening har skattemyndigheten inte till samma turordningskrets hänfört alla arbetstagare som har i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter. Visserligen rådde det vid lokal förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen enighet om indelningen i kretsar. ST:s lokala företrädare utgick då från att indelningen var riktigt gjord av arbetsgivaren. De kriterier som skulle ligga till grund vid indelningen var riktigt angivna. Såvitt nu är av intresse skulle i krets 1 ingå personer som inte har någon skatteutbildning och personer som arbetar med basuppgifter/grundhantering och i krets 2 skulle ingå personer som har skatteutbildning inom löntagarbeskattning, uppbörd eller momsbeskattning och som arbetar med beskattningsuppgifter inom dessa områden. Det har emellertid visat sig ätt med tillämpning av dessa kriterier borde ytterligare 25 personer ha ingått i krets 1.

Skriftliga befattningsbeskrivningar saknas för de aktuella arbetstagarna. Arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan har var för sig upprättat beskrivningar av de olika arbetstagarnas arbetsuppgifter. I sak föreligger inga stora skillnader mellan de beskrivningar som upprättats av de olika sidorna. I huvudsak kan arbetstagarna i både krets 1 och krets 2 sägas ha allmänna kontorsgöromål. De i krets 2 upptagna arbetstagarna har inte beskattningsuppgifter, vilket ju skulle vara kriteriet för att de skulle tillhöra denna krets. Den väsentliga skillnaden mellan parternas sätt att beskriva arbetsuppgifterna ligger i att arbetsgivarsidan i sina beskrivningar lagt in värderingar, som t.ex. att arbetsuppgifterna för arbetstagarna i krets 1 är enkla eller att de inte är självständiga och för arbetsuppgifterna i krets 2 att de är självständiga och kräver utbildning. Värderingarna grundas inte på någon individuell prövning. De har tillkommit i efterhand för att rättfärdiga den gjorda kretsindelningen.

Alla de uppsagdas arbetsuppgifter har av arbetsgivaren angetts vara ej självständiga. Huruvida arbetsuppgifterna är självständiga eller inte är emellertid inte relevant för kretsindelningen. Avgörande skall i stället vara vilka arbetsuppgifter arbetstagarna faktiskt har.

De 25 arbetstagare som arbetstagarsidan menar rätteligen skulle ha förts till krets 1 ägnar sig liksom de uppsagda åt allmänna kontorsgöromål. Av de 25 är en, K.R., anställd med konstitutorial. Beträffande de övriga vill arbetstagarsidan framhålla följande.

K.Ö:s och C.J:s huvudsakliga arbetsuppgifter rör taxering av fastigheter. Det kan inte vitsordas att det arbetet, som arbetsgivarsidan påstår, innefattar självständiga arbetsuppgifter med ett eget beslutsfattande samt kräver särskild utbildning och lång erfarenhet. Arbetet kan i stället beskrivas så att det innefattar inmatning av vissa uppgifter på data, d.v.s. som allmänna kontorsgöromål.

G.T., S.B., A.-M.H., M.S. och M.H. är diarieföreståndare vid olika enheter inom myndigheten. I arbetsuppgifterna ingår registratorsarbete, personalredovisning, kassaredovisning och bokföring. De har inga underställda och de utför i princip samma arbete som andra som ägnar sig åt diarieföring. Arbetstagarsidan kan inte vitsorda att det är fråga om självständiga arbetsuppgifter med eget beslutsfattande och att arbetsuppgifterna kräver en lång upplärningstid.

E.L. och B.B. har likartade uppgifter. E.L. är föreståndare för inkomstdeklarationsarkivet. B.B. har motsvarande arbetsuppgifter inom området registrering. I deras arbetsuppgifter ingår enligt arbetsgivarsidan viss arbetsledning. Arbetstagarsidan vill dock framhålla att de sysslar med sortering och registrering, d.v.s. allmänna kontorsgöromål, och att inga beskattningsuppgifter ingår i deras arbete.

C.F:s och A.-C.J. arbetsuppgifter utgörs enligt arbetstagarsidans mening också av allmänna kontorsgöromål, s.k. likvidhantering inom olika funktioner. Det kan inte vitsordas att arbetet är självständigt och kräver särskilda kunskaper och lång upplärningstid.

A.W. och B.L. förestår myndighetens reception i Gävle. Enligt arbetsgivarsidan är det ett självständigt arbete som innefattar eget beslutsfattande samt kräver stort och brett kunnande, särskilda personliga egenskaper och mycket lång upplärningstid. Enligt arbetstagarsidans mening är det dock fråga om allmänna kontorsgöromål. En av de uppsagda arbetstagarna, U.J., har samma uppgifter i receptionen.

I.-M.A. och I.-L.W. arbetar med register av olika slag samt löpande kontroll av arbetsgivaravgifter och källskatt. Det kan dock inte vitsordas att det är fråga om självständiga arbetsuppgifter som kräver kunnande och lång erfarenhet samt utbildning inom uppbördsområdet.

U.M. är länsskattechefens sekreterare och sköter myndighetens huvuddiarium. Hon är dessutom diarieföreståndare för vissa andra enheter, ansvarig för planering och genomförande av konferenser och länsansvarig för Diaskatt m.m. Arbetstagarsidan kan inte vitsorda att arbetet kräver stor kunskap om organisationen och dess arbetssätt, vissa personliga egenskaper eller lång inlärningstid.

L.F. arbetar inom folkbokföringsområdet, enligt arbetstagarsidans beskrivning med registrering av dödsboadresser, utskrift av vissa bevis och utdrag samt personbevis, allt i huvudsak genom data. Det kan inte vitsordas att det som arbetsgivarsidan påstår är ett självständigt arbete med ett eget beslutsfattande som kräver särskild utbildning och inlärningstid.

U.P., V.L. och M.J. sköter enligt arbetsgivarsidans beskrivning bokföring och likvidhantering inom ekonomifunktionen. De har inga beskattningsuppgifter.

U.S. sköter bokföringsarbetet inom ekonomifunktionen. Det kan inte vitsordas att arbetet är självständigt samt kräver särskilda kunskaper och lång upplärningstid.

P.J. och M.E. utför vaktmästarsysslor med posthantering och service med eget budgetansvar på två olika områden. Arbetstagarsidan menar att allmänna kontorsgöromål ingår i deras dagliga arbete.

J.P. har ansvar för postfrågorna i länet och budgetansvar för inköp av kontorsmaterial m.m. Detta utgör allmänna kontorsgöromål och arbetstagarsidan kan inte vitsorda att det är fråga om självständiga arbetsuppgifter.

Staten genom RSV

Bakgrunden till den i målet aktuella arbetsbristsituation är den ingripande förändring av organisationen och verksamhetens inriktning som skett samt de besparingskrav som ställts på myndigheten. Förändringarna innebar bl.a. att arbetet med fördjupade kontroller skulle öka och arbetet med den s.k. grundhanteringen minska. En följd av förändringarna var att det uppstod ett behov att rekrytera kvalificerade handläggare till lokalkontoren ute i länet samtidigt som det uppstod arbetsbrist i Gävle.

Grundhanteringen minskade i omfattning och de arbetsuppgifter som minskade var framför allt sådana som inte utförs självständigt utan enligt detaljerade anvisningar. Detta var bakgrunden till de diskussioner om kretsindelningen som fördes i en särskilt tillsatt arbetsgrupp.

Vad som åsyftades med arbetsgruppens förslag var, som framgår bl.a. av ett brev från ST:s dåvarande sektionsordförande, att man vid kretsindelningen skulle skilja mellan baspersonal med arbetsuppgifter i form av sortering och registrering och övrig baspersonal. Arbetstagare som endast arbetar med sortering och registrering skulle utgöra en krets oberoende av om de hade någon form av skatteutbildning. Baspersonal som har handläggande arbetsuppgifter med fattande och undertecknande av egna beslut skulle ingå i en annan krets. Vad som åsyftades var alltså att skilja mellan mer kvalificerade och mindre kvalificerade assistentuppgifter. Allmänna kontorsgöromål var ett alltför vitt begrepp för att kunna läggas till grund för kretsindelningen. Lokalt var man helt överens om hur gränsdragningen mellan kretsarna borde göras. Vilka personer som skulle tillhöra respektive krets rådde det inte heller någon oenighet om. Därför lade man inte ned någon möda på formuleringarna när kriterierna för kretsindelningen angavs i protokoll från förhandlingar enligt medbestämmandelagen. Vad som sägs om skatteutbildning vid beskrivningen av turordningskretsarna innebar inte att kretsindelningen skulle göras på något annat sätt än det som parterna var överens om.

Till krets 1 har förts assistenter som enbart arbetar med sortering och registrering. De är verksamma inom s.k. efterbehandling, tryckeri och registrering. Gemensamt för dessa är att de har rutinartade arbetsuppgifter utan egentligt beslutsfattande och att arbetet kräver endast en kortare inlärningstid. Till krets 2 har förts assistenter med beskattningsuppgifter, ekonomiadministration och likvidhantering samt diarieföreståndare och kvalificerade vaktmästare. Det gemensamma för dessa är att de har kvalificerade arbetsuppgifter och arbetar självständigt. Vad som särskilt beaktats vid kretsindelningen är den inlärningstid som behövs för olika arbetsuppgifter. Arbetstagarna i krets 1 har arbetsuppgifter som inte kräver längre inlärningstid än en månad. Arbetstagarna i krets 2 har arbetsuppgifter som kräver avsevärt längre inlärningstid. Detta talar emot att arbetsuppgifterna i de båda kretsarna är utbytbara.

Beträffande de arbetstagare i krets 2 som arbetstagarsidan vill hänföra till krets 1 vill arbetsgivarsidan framhålla följande.

K.Ö:s och C.J:s huvudsakliga arbetsuppgifter rör taxering av fastigheter. De påför visserligen inte skatt men de har ett beskattningsarbete i den meningen att de fastställer underlaget för beskattningen. Arbetet kräver kunskaper som gör att man kan bedöma om taxeringsvärdena är rimliga.

G.T., S.B., A.-M.H., M.S. och M.H. arbetar som diarieföreståndare. Arbetet kräver goda kunskaper om organisationen och om olika ärendetyper. Arbetet kräver också kännedom om de regler som finns om offentlighet och sekretess. Även för den som har lång erfarenhet av organisationen tar det omkring sex månader att uppnå den för arbetet erforderliga kunskapsnivån.

E.L. och B.B. är arkivföreståndare och som sådana tidvis arbetsledare för ett flertal personer. De planerar själva arbetet med sortering och arkivering och deras arbete är av stor vikt för att verksamheten skall fungera. Det tar minst ett år att lära sig dessa arbetsuppgifter.

C.F. och A.-C.J. arbetar med s.k. likvidhantering avseende vissa skatter och avgifter. I uppgifterna ingår också visst utredningsarbete. Arbetet kräver lång erfarenhet av området och minst sex månaders upplärningstid.

A.W. och B.L., som arbetar i receptionen, har båda uppbördsutbildning och lång erfarenhet av kontakter med allmänheten. De besvarar de flesta förfrågningar angående skatter utom sådana som rör näringsverksamhet. De utfärdar också skattsedlar varvid det bl.a. gäller att avgöra vilken typ av skattsedel som skall utfärdas. U.J., som också arbetar i receptionen, har inte några skatteuppgifter utan delar ut blanketter och hänvisar besökande till rätt tjänsteman m.m.

I.-M.A. och I.-L.W. arbetar med registrering och med löpande kontroll av arbetsgivaravgifter och källskatt. I arbetet ingår tillämpning av en mängd skatteregler och det kräver minst ett halvt års inlärningstid. Det finns 13 andra anställda med likartade arbetsuppgifter utan att arbetstagarsidan för den skull hävdat att de bort föras till krets 1.

U.M. är länsskattechefens sekreterare och sköter myndighetens huvuddiarium. Hon är dessutom diarieföreståndare för vissa andra enheter samt ansvarig för planering och genomförande av konferenser m.m. Hon har egen besluts- och attesträtt. Arbetet kräver stora kunskaper om organisationen, vissa personliga egenskaper och en inlärningstid på minst sex månader.

L.F. arbetar inom folkbokföringsområdet. Hon har ett självständigt arbete i vilket ingår ett eget beslutsfattande. I arbete ingår bl.a. hanteringen av besvärliga besvärsärenden. Det tar minst sex månader att lära sig detta arbete.

U.P., V.L. och M.J. arbetar med likvidhantering och bokföring inom ekonomifunktionen. I fråga om likvidhanteringen gäller detsamma som anförts beträffande C.F. Arbetet är självständigt och kräver särskilda kunskaper med hänsyn till att stora belopp hanteras. Att lära sig arbetet tar minst sex månader. Minst treårig gymnasieutbildning skulle i dag krävas av en person som nyanställs för sådant arbete. Vad som nu sagts gäller också för det bokföringsarbete som U.S. utför inom ekonomifunktionen.

P.J. och M.E. utför vaktmästarsysslor med posthantering och servicearbete som möbelflyttning och godsmottagning m.m. P.J. har budgetansvar för kontorsmaterial och M.E. för tjänstebilar. Egentligen borde de med hänsyn till de speciella uppgifter de har inte ha tillhört någon av de två aktuella kretsarna.

J.P. har ansvar för postfrågor i länet och budgetansvar för inköp av kontorsmaterial. Han har självständiga arbetsuppgifter och fattar egna beslut. Vid sidan av dessa arbetsuppgifter biträder han vaktmästeriet.

Utöver vad som sålunda anförts om de berördas arbetsuppgifter vill arbetsgivarsidan tillägga följande. Arbetsgivaren avgör ensam var arbetsbrist föreligger. Arbetstagarsidans talan i detta mål innebär i själva verket att man vill på ett oriktigt sätt utvidga det område inom vilket arbetsbrist enligt arbetsgivarens mening föreligger. Käromålet kan ogillas redan på grund härav.

Sammanfattningsvis gör staten gällande följande. Arbetsbrist råder endast inom krets 1 sådan den kretsen ursprungligen fastställdes. De personer som enligt arbetstagarsidans mening bör tillföras krets 1 har inte arbetsuppgifter som är i huvudsak jämförbara med dem som arbetstagarnas i krets 1 har. De arbetstagare som finns i krets 1 har, med ett undantag, inte tillräckliga kvalifikationer förde arbetsuppgifter som arbetstagarna i krets 2 har. M.E. har numera andra arbetsuppgifter och arbetsgivarsidan kan inte påstå att hon saknar tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som vissa arbetstagare i krets 2 Ivar.

Domskäl

Skattemyndigheten i Gävleborgs län har sagt upp 21 arbetstagare från deras anställningar vid skattekontoret i Gävle. De 21 arbetstagarna hade av skattemyndigheten placerats i en turordningskrets, kallad krets 1. Uppsägningarna omfattade alla arbetstagare i denna krets utom två som är anställda med konstitutorial och som därför inte kan sägas upp. Tvisten i målet rör i första hand frågan om denna krets borde ha omfattat ytterligare 25 arbetstagare som av arbetsgivaren placerats i en annan krets, kallad krets 2. Om dessa hade placerats i krets 1, skulle 12 av de uppsagda arbetstagarna inte ha sagts upp. Arbetstagarsidan har yrkat att uppsägningarna av dessa 12 arbetstagare skall ogiltigförklaras.

Turordningskretsarnas omfattning skall bestämmas enligt 3 § TurA-S, Där föreskrivs att turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns.

Bestämmelsen i 3 § TurA-S leder sitt ursprung från en bestämmelse som infördes i 41 § statstjänstemannalagen med anledning av tillkomsten av 1974 års anställningsskyddslag. Av förarbetena till den bestämmelsen framgår att olika sätt att avgränsa turordningskretsarna diskuterades men att departementschefen stannade för en lösning som innebar att turordningslistan borde innefatta tjänstemän vred i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter, "d.v.s, sådana arbetsuppgifter som i stort sett är av samma beskaffenhet och inriktning" (prop. 1974:174 s. 54). Några uttalanden därutöver om den åsyftade innebörden av bestämmelsen gjordes inte i lagstiftningsärendet. Bestämmelsen överfördes senare till förordningen (1976:685) om vissa turordningsfrågor i statligt reglerad anställning m.m. för att 1984 utan några förändringar av intresse här upptas i TurA-S.

Arbetsdomstolen har i några domar haft att pröva innebörden i bestämmelsen. I domen AD 1992 nr 90 konstaterade domstolen att vad söm förekommit i samband med bestämmelsens tillkomst ger föga vägledning för dess praktiska tillämpning samt uttalade att det måste anses bäst överensstämma med grunderna för anställningsskyddslagen att ge uttrycket "i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter" en relativt vidsträckt tolkning. Tvisten i det målet rörde frågan om arbetstagare vid en biblioteksenhet och en dokumentationsenhet inom Arbetslivscentrum hade i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter. Arbetsdomstolen fann att så var fallet. I domen AD 1993 nr 85 fann domstolen att två arbetstagare som båda arbetade som företagsekonomer vid en länsstyrelses lantbruksenhet men inom olika sektioner hade i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter. Bedömningen blev den motsatta i AD 1993 nr 89. De arbetsuppgifter en chef för ett inköps- och servicekontor vid en länsstyrelse hade ansågs inte i huvudsak jämförbara med de arbetsuppgifter som utfördes av fyra andra arbetstagare. En av de fyra var chef för en arkiv- och bibliotekssektion, en var handläggare vid en AU/ADB-sektion och sysslade bl.a. med utredningar, upphandling och integritetsfrågor inom ADB- området, en var förste byråsekreterare med uppgift bl.a. att registrera betalningar av reseräkningar, fakturor och arvoden och en utförde sedvanliga vaktmästaruppgifter, främst posthantering.

Det är mot den nu angivna bakgrunden arbetsdomstolen har att bedöma den nu föreliggande tvisten.

Parterna i detta mål har lämnat i stort sett likalydande beskrivningar av de arbetsuppgifter som utförs av de berörda arbetstagarna. De är i och för sig ense om att mer än en turordningskrets bör finnas. De är dock oense om hur gränsdragningen mellan de aktuella turordningskretsarna, krets 1 och krets 2, skall göras. Arbetstagarsidan har åtminstone som ett slags huvudprincip hävdat att gränsdragningen bör ske med hänsyn till om arbetstagarna har beskattningsuppgifter eller ej. Arbetstagarsidan har också beskrivit de 21 uppsagda arbetstagarnas arbetsuppgifter som allmänna kontorsgöromål och gjort gällande att 25 av de arbetstagare som av arbetsgivaren hänförts till krets 2 också utför allmänna kontorsgöromål utan några inslag av beskattningsuppgifter. Arbetsgivarsidan har däremot gjort gällande att gränsdragningen bör göras med hänsyn till hur kvalificerade och självständiga arbetsuppgifterna är. Ett mått på detta är enligt arbetsgivarsidan den inlärningstid som de olika arbetsuppgifterna kräver.

Utredningen i målet består väsentligen av de förhör som hållits upplysningsvis på begäran av arbetstagarsidan med ST:s sektionsordförande W.A. samt assistenterna E.J. och M.E. och på begäran av arbetsgivarsidan med länsskattechefen S.F., skattemyndighetens administrative chef H.H. och chefen för lokala skattekontoret i Gävle B.B.

De hörda personerna har uttalat sig i huvudsak i överensstämmelse med vad parterna sakframställningsvis anfört. H.H. och B.B. har dock lämnat mer detaljerade beskrivningar av de olika arbetstagarnas arbetsuppgifter.

Enligt arbetsdomstolens mening framstår det inte som möjligt att - som arbetstagarsidan om än inte helt konsekvent vill göra - låta gränsdragningen mellan krets 1 och andra kretsar bli beroende av om arbetstagarnas arbetsuppgifter innefattar beskattningsuppgifter eller inte. Krets 1 skulle med en sådan gränsdragning otvivelaktigt komma att omfatta arbetstagare med vitt skilda arbetsuppgifter. Det är här tillräckligt att peka på att inte ens i förhållande till varandra kan alla de berörda 25 arbetstagarna i krets 2 sägas ha i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter. Det framstår t.ex. som helt klart att myndighetschefens sekreterares och vaktmästarnas arbetsuppgifter inte är på det sättet jämförbara.

Arbetstagarsidan har också betecknat samtliga berörda arbetstagares arbetsuppgifter som allmänna kontorsgöromål och framhållit att samtliga utför arbetsuppgifter vid dataterminaler samt av dessa omständigheter tydligen velat dra slutsatsen att alla borde tillhöra en och samma turordningskrets. Det framstår som oklart vad som kan läggas in i begreppet allmänna kontorsgöromål. Men om man ger begreppet en så vidsträckt innebörd som arbetstagarsidan vill göra och ändå lägger det till grund för kretsindelningen blir resultatet också att krets 1 kommer att omfatta arbetstagare med vitt skilda arbetsuppgifter som inte kan sägas vara i huvudsak jämförbara. Det kan tilläggas att uran inte redan av den omständigheten att arbetstagare i sitt arbete använder sig av dataterminaler kan dra slutsatsen att deras arbetsuppgifter är i huvudsak jämförbara.

Det förefaller inte heller möjligt att göra gränsdragningen mellan turordningskretsarna direkt beroende av om en del men inte andra arbetsuppgifter kan betecknas som kvalificerade i den meningen att de utförs självständigt och kräver viss upplärningstid. Dessa kriterier är alltför vaga för att medge några bestämda slutsatser, även om de i viss mån kan belysa faktiska skillnader i olika arbetsuppgifters innehåll.

Mot bakgrund av det nu anförda förefaller det inte möjligt, i vart fall inte i denna tvist, att finna några generella kriterier som kan läggas till grund för bedömningen av om turordningskretsarna bestämts på ett enligt kollektivavtalet riktigt sätt. Det blir nödvändigt att göra en jämförelse mellan å ena sidan arbetsuppgifterna för dem som tillhör krets l och å andra sidan arbetsuppgifterna för de 25 arbetstagare som enligt arbetstagarsidan också bör tillhöra krets 1.

Enligt arbetsdomstolens mening råder det - mot bakgrund av de i allt väsentligt ostridiga beskrivningarna av de olika arbetstagarnas arbetsuppgifter - irrgen tvekan om att det föreligger avsevärda skillnader mellan å ena sidan de arbetsuppgifter, i huvudsak sortering och registrering inom den s.k. grundhanteringen, som arbetstagarna i krets 1 utför och å andra sidan de arbetsuppgifter som arbetstagarna i krets 2 utför. Detta gäller även om man inte betonar graden av självständighet och kraven på upplärningstid. De arbetsuppgifter som huvudsakligen består i att fastställa taxeringsvärden på fastigheter, att förestå diarier och arkiv, att svara för likvidhantering av skatter och avgifter, att besvara allmänhetens frågor och utfärda skattsedlar, att kontrollera arbetsgivaravgifter och källskatt, att vara myndighetschefens sekreterare, att syssla med folkbokföring, att syssla med likvidhantering och bokföring samt att utföra vaktmästarsysslor måste nämligen alla både till beskaffenhet och inriktning anses vara annorlunda än arbetsuppgifter som i huvudsak består av sortering och registrering. De olika arbetsuppgifter som de berörda 25 arbetstagarna i krets 2 har kan alltså inte anses i huvudsak jämförbara med de arbetsuppgifter som arbetstagarna i krets 1 har.

TCO-OF/C:s talan skall redan på grund av det nu anförda avslås. Arbetsdomstolen har därmed inte anledning att gå in på de övriga invändningar som staten gjort i målet.

Vid denna utgång skall arbetstagarsidan förpliktas utge ersättning till arbetsgivarsidan för rättegångskostnader.