AD 1996 nr 52

Parter:

S., G.; Staten genom Riksskatteverket

Nr 52

G.S. i Umeå

mot

Staten genom Riksskatteverket.

ÖVERKLAGAD DOM

Umeå tingsrätts dom den 15 maj 1995, nr DT 220

Tingsrättens dom, se bilaga.

G.S. har yrkat att arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, skall bifalla hans talan vid tingsrätten utom såvitt gäller samtliga yrkanden rörande ekonomiskt skadestånd och ränta på sådant skadestånd.

Staten har bestritt ändringsyrkandena och för det fall att skadeståndsskyldighet i och för sig skulle anses föreligga, yrkat att skadeståndet skall jämkas till 0 kr.

Staten har yrkat ersättning för rättegångskostnader i arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen har avgjort målet efter huvudförhandling. Vid denna har på G.S:s begäran hållits förnyat förhör med honom själv samt förnyade vittnesförhör per telefon med B.B. och S-O.S.. Vidare har på G.S:s begäran bandupptagningen från förhöret vid tingsrätten med vittnet E.Å. har spelats upp. I arbetsdomstolen har G.S. som ny bevisning tillåtits åberopa vittnesförhör med A.M., som även hon har hörts per telefon. På statens begäran har hållits förnyat vittnesförhör med E.B. och spelats upp bandupptagningen från förhöret vid tingsrätten med vittnet H.S.. Parterna har även i arbetsdomstolen åberopat skriftlig bevisning.

Parterna har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak detsamma som antecknats i tingsrättens dom med följande tillägg och förtydliganden.

G.S.

G.S. gör i första hand gällande att han inte skulle ingå i någon av de uppställda kretsarna på grund av att han innehaft en byråsekreterartjänst. De uppställda kretsarna innehåller förutom G.S. endast kontorister, assistenter och vaktmästare. Om det hade upprättats en krets för byråsekreterare skulle han ha tillhört den. Efter huvudförhandlingen vid tingsrätten har G.S. blivit sjukpensionerad med retroaktiv verkan från första arbetslöshetsdagen. De arbetsuppgifter han vid uppsägningen utförde utgjorde en arbetsprövning eller ett led i en rehabilitering. I samband med uppsägningarna hölls ett möte mellan G.S., hans chef E.B. och J.B. från Statshälsan. Vid mötet föreslog E.B. att G.S. och John Brande skulle tala med varandra om G.S:s framtida situation, vilket de också gjorde. Kontakterna mellan G.S. och Statshälsan ledde till att G.S. senare sjukpensionerades. Att E.B. i samband med uppsägningen av G.S. tog initiativet till kontakter mellan honom och Statshälsan visar att hon redan vid uppsägningen ansåg att G.S. på något sätt var sjuk. Om G.S. före uppsägningen har utfört andra arbetsuppgifter än de han tidigare utfört som byråsekreterare, måste det alltså bero på att han genomgick arbetsprövning eller någon typ av rehabilitering.

För det fall arbetsdomstolen ändå finner att G.S:s faktiska arbetsuppgifter vid uppsägningstillfället skall medföra att han inplaceras i någon av de tre uppställda kretsarna, gör G.S. gällande att tingsrättens dom, eftersom den grundats på omständigheter som inte åberopats av parterna, strider mot 17 kap. 3 § rättegångsbalken.

Vid tingsrätten hävdade staten att G.S. hade vaktmästargöromål och att han därför skulle placeras i krets 2 och tillhöra den del av kretsen som bestod av vaktmästare. G.S. å andra sidan hävdade att han hade varken vaktmästar- eller efterbehandlargöromål och att han tillsammans med S-O.S., som inför uppsägningarna också placerats i krets 2, skulle placeras i en egen krets. I sista hand gjorde G.S. vid tingsrätten gällande att han skulle tillhöra krets 3. Utan hänsyn till vad parterna åberopat konstaterade tingsrätten i sin dom att G.S:s arbetsuppgifter inte var i huvudsak jämförbara med vaktmästarnas men väl med efterbehandlarnas och hänförde honom därför till krets 2. Tingsrätten har alltså skapat en ny krets för efterbehandlarna och G.S.. Ingen av parterna har i tingsrätten gjort gällande att efterbehandlarna och G.S. skall tillhöra samma krets. Tingsrätten har således grundat domen på omständigheter som inte åberopats av någon av parterna och dess dom strider därigenom mot 17 kap. 3 § rättegångsbalken.

Eftersom tingsrättens kretsindelning är felaktig skall den inte följas av arbetsdomstolen, som i stället har att utgå från vad parterna anförde vid tingsrätten. G.S. gör därvid i första hand gällande att kretsindelningen som sådan är felaktig och att krets 2 rätteligen skulle ha delats upp i minst tre kretsar, varav en för de båda efterbehandlarna A.M. och B-O.G., i vilken krets arbetsbristen förelåg, en för vaktmästarna R.G. och E.Å. samt minst en för G.S. och S-O.S.. I andra hand gör G.S. gällande att han skulle ha inplacerats i krets 3, vilket skulle ha medfört att han inte stod i tur för att bli uppsagd.

Om arbetsdomstolen skulle finna att tingsrätten inte begått något processuellt fel genom att skapa en ny krets för efterbehandlare gör G.S. för det första gällande att han borde ha placerats i krets 3 och därför inte ha blivit uppsagd. G.S:s huvudsakliga arbetsuppgifter har inte alls, som staten påstått, bestått i vaktmästargöromål, vilka i sin tur varit jämförbara med de båda efterbehandlarnas. Hans arbetsuppgifter har i stället varit i huvudsak jämförbara med dem som utförts av de arbetstagare som inplacerats i krets 3.

Om arbetsdomstolen i likhet med tingsrättens majoritet skulle finna att en ny krets skall skapas för efterbehandlarna och G.S., gör G.S. för det andra gällande att till den kretsen skall - förutom han själv och de två efterbehandlarna A.M. och B-O.G. - också föras ytterligare tre personer som även de utfört okvalificerade kontorsgöromål, nämligen dels B.B. som inför uppsägningarna placerades i krets 3, dels A-K.L. som även hon placerades i krets 3, dels S-O.S. som placerades i krets 2. Dessa tre har alla kortare anställningstid än G.S.. Eftersom endast två arbetstagare ur den av tingsrätten skapade kretsen skulle sägas upp skulle G.S. inte komma ifråga för uppsägning. Även krets 3 har alltså blivit felaktigt indelad, vilket påtalades redan vid tingsrätten.

Beträffande arbetsuppgifterna för de arbetstagare som placerats i kretsarna 2 och 3 är följande att notera. G.S. har utfört vaktmästarsysslor högst en dag per vecka eller 20 procent av arbetstiden. Det är möjligt att han utöver detta utförde viss masskopiering. Övrig tid ägnade G.S. främst åt de sysslor som angivits i tingsrättens dom, d.v.s. avstämning av verifikat mot bokföring, arkivering av bokföringsunderlag, kontroll av bokföringssummor, massmediabevakning när det gäller artiklar inom skatteområdet, brådskande kopieringsarbete, protokollföring vid enhetsmöten, arbete med skattereturer genom datasökning, löpande underhåll av biblioteket, registrering av fakturor på data för personalenheten. Utöver de arbetsuppgifter som omnämndes vid tingsrätten har G.S. även utfört viss maskinskrivning åt andra handläggare. Inför uppsägningarna upprättade arbetsgivaren en förteckning över arbetsuppgifterna för de arbetstagare som ingick i kretsarna 2 och 3. Där har felaktigt angivits att G.S:s arbetsuppgifter bestått i att kopiera, att vara reserv i posthanteringen samt att utföra övrig kontorsservice som flyttning av möbler och arkiv m.m.

Även S-O.S:s arbetsuppgifter har i förteckningen delvis angivits på ett felaktigt sätt. Där anges att han skall hämta och återställa material ur arkiv, göra utdrag ur fastighets- och taxeringslängder, kopiera deklarationer till allmänheten, vara reserv i posthanteringen och vara operatör av flextidssystem. S-O.S. har emellertid haft tjänstetiteln assistent och han har huvudsakligen arbetat i receptionen. Hans arbetsuppgifter kan inte alls jämföras med de andra i krets 2.

Efterbehandlarnas arbetsuppgifter har däremot angivits på ett riktigt sätt i arbetsgivarens förteckning. Där anges att A.M. och B-O.G:s arbetsuppgifter bestått i intern distribution av listor, pärmläggning av fastighetslängder, utskick av personavier, emottagande av paket med blankettmaterial samt distribution av skattsedlar, deklarationsblanketter, förtryckta kontrolluppgifter och blanketter till företag.

R.G:s vaktmästarsysslor har helt riktigt angivits bestå i interna och externa posttransporter, postöppning, frankering, uppackning, lagerhållning, distribution av utbildningsmaterial, kopiering samt övrig kontorsservice som byte av ljusrör, flyttning av möbler m.m. Även vaktmästaren E.Å:s sysslor har återgivits på ett riktigt sätt. Där anges att han arbetat med interna och externa posttransporter, postöppning, frankering, kopiering, utskick av broschyrer till allmänhet och företag samt övrig kontorsservice som byte av lysrör, flyttning av möbler m.m. Vidare anges att han arbetat med beställning, lagerhållning och distribution av blanketter samt inköp, lagerhållning och distribution av kontorsmaterial.

Krets 3 är väldigt heterogen på så sätt att arbetstagare med starkt varierande arbetsuppgifter placerats i kretsen. Där ingår bl.a. L-M.U. som angivits arbeta med grundhantering innefattande beredning, sortering och registrering, M.C. som anges ha utfört expeditionsgöromål, diarieföring och receptionsarbete, A-L.G. som arbetat med expeditionsarbete, personalredovisning, diarieföring, utskick och utskrifter samt E.N. som arbetat med myndighetens bibliotek, inrapportering av tidredovisningsuppgifter och varit ersättare för A-L.G..

B.B. har angivits arbeta med grundhantering innefattande beredning, registrering och sortering samt receptionsarbete och övrigt terminalarbete. Utöver vad som angivits i arbetsgivarens förteckning har B.B. även arbetat med postöppning åt folkbokföringen och registrering av personakter samt vid behov hjälpt till med basregistret. B.B:s arbetsuppgifter har varit väldigt enkla och okvalificerade. Även A-K.L:s arbetsuppgifter har varit av enklare slag. Hon har enligt arbetsgivarens förteckning muntligen och skriftligen lämnat uppgifter ur personregister. Att hämta uppgifter ur ett dataregister på detta sätt är något man lär sig över en dag. Om, såsom tingsrätten funnit en krets skall skapas för enklare okvalificerat arbete där efterbehandlarna samt G.S. och S-O.S. skall ingå, skall även B.B. och A-K.L. föras in i den kretsen.

Bestämmelserna om turordning i 3 § TurA-S ersätter inte bestämmelserna i 22 § anställningsskyddslagen utan den kompletterar dem. Det kan därför bli fråga om skadestånd för brott mot både 3 § TurA-S och 22 § anställningsskyddslagen.

Staten

Inför uppsägningarna förhandlade skattemyndigheten med de fackliga organisationerna och vid lokal förhandling den 26 april 1994 enades parterna om dels att turordningskretsarna skulle definieras i enlighet med en av arbetsgivaren upprättad förteckning som utgjorde bilaga till protokollet, dels att arbetsbristen omfattade sex årsarbetskrafter i krets 1, två arbetskrafter i krets 2 och en årsarbetskraft i krets 3. Arbetsgivaren hade sedan att enligt gällande turordningsregler undersöka vilka arbetstagare vid myndigheten som hade arbetsuppgifter i huvudsak jämförbara med uppgifterna för de arbetstagare vid dataenheten, vilka definierades i kretsarna. G.S. inplacerades i krets 2 eftersom han hade i huvudsak vaktmästarsysslor, vilka var i huvudsak jämförbara med efterbehandlarnas. Hans arbetsuppgifter omfattar kopiering, övrig kontorsservice, distribution av olika slag, posthantering, flyttning av möbler och arkiv m.m. Förhandlingar fördes även om inplaceringen i kretsarna och arbetsgivaren var överens med de fackliga organisationerna om att G.S. skulle inplaceras i krets 2. Skattemyndigheten gjorde därefter en omplaceringsutredning vilket resulterade i att två personer som hade ordinarie tjänster omplacerades. Sju arbetstagare blev därefter uppsagda, däribland G.S.. Arbetsgivaren var vid förhandlingar även överens med de fackliga organisationerna om vilka personer som skulle sägas upp.

G.S:s påstående att tingsrättens dom skulle strida mot 17 kap. 3 § rättegångsbalken är grundlöst eftersom tingsrätten endast konstaterat att G.S:s arbetsuppgifter har varit i huvudsak jämförbara med de som ingick i krets 2. Någon ny turordningskrets har inte konstruerats. När det gäller G.S:s påstående att han skulle ha tillhört krets 3 åberopar staten att hans arbetsuppgifter inte är i huvudsak jämförbara med dem som ingår i krets 3 och att de skiljer sig markant från dem. När det gäller G.S:s påstående att han skulle ha tillhört en krets med S-O.S. samt arbetstagare från krets 3 samt eventuellt ytterligare arbetstagare som inte upptagits i kretsindelningen, ifrågasätter staten om inte åberopandet strider mot 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken eftersom den omständigheten att krets 3 skulle vara felaktigt indelad inte tidigare har åberopas. Detta påstående är i alla händelser felaktigt.

Något brott mot turordningen föreligger inte och skadestånd skall därför inte utgå. Om käromålet skulle bifallas yrkas att skadeståndet skall jämkas på den grunden att arbetsgivaren rent allmänt har haft fog för sin bedömning av rättsfrågan och att ärendet har hanterats med stor omsorg enligt gällande regler och att arbetsgivaren också varit överens angående uppsägningarna med de fackliga organisationerna. Eftersom tvisten rör frågan om staten brutit mot 3 § TurA-S och den bestämmelsen gäller i stället för vad som anges i 22 § tredje stycket anställningsskyddslagen, i den lydelse paragrafen hade år 1984 när TurA-S kom till, skall skadestånd inte utgå för brott mot både anställningsskyddslagen och TurA-S.

Domskäl

Skattemyndigheten i Västerbottens län sade i augusti 1993 upp G.S. från hans anställning vid myndigheten på grund av arbetsbrist. Tvisten i målet rör i huvudsak frågan om skattemyndigheten därvid har åsidosatt turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen och 3 § TurA-S och därigenom ådragit sig skyldighet att utge allmänt skadestånd till G.S.. Enligt den angivna avtalsbestämmelsen gäller att turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns.

Bakgrunden till tvisten är korthet följande. Den 1 juli 1993 upphörde på grund av en omorganisation den verksamhet som bedrivits vid dataenheten vid den lokala skattemyndigheten i Umeå. Därvid uppstod en arbetsbrist motsvarande det arbete som utförts av de nio personer som varit anställda vid dataenheten. Inför de uppsägningar som med anledning därav blev nödvändiga definierades tre turordningskretsar, motsvarande de tre personalkategorierna vid dataenheten. Krets 1, vilken omfattande personal som huvudsakligen arbetade med datadriften, är inte av intresse i målet. Krets 2 angavs omfatta personal som huvudsakligen arbetade med efterbehandling inom ADB-området och personal med huvudsakligen vaktmästargöromål. Krets 3 angavs omfatta personal som huvudsakligen hade rutinmässiga arbetsuppgifter inom det administrativa området, exempelvis diarieföring, personalredovisning, expeditionsarbete och allmänna kontorsgöromål. Anställda vid hela skattemyndigheten kom ifråga för inplacering i kretsarna. G.S. ansågs av arbetsgivaren huvudsakligen utföra vaktmästarsysslor och inplacerades därför i krets 2.

G.S. har riktat åtskilliga invändningar mot skattemyndighetens sätt att bestämma turordningen. Han har i första hand gjort gällande att han på grund av att han innehaft en tjänst som byråsekreterare inte skall hänföras till någon av de uppställda kretsarna. För det fall att hans faktiska arbetsuppgifter vid uppsägningen skall avgöra om han skall inplaceras i kretsarna, har han gjort gällande att han utfört arbetsuppgifterna inom ramen för en arbetsprövning eller någon form av rehabilitering och att han inte heller då skall inplaceras i någon av kretsarna. Om arbetsdomstolen ändå skulle finna att hans faktiska arbetsuppgifter skall medföra att han inplaceras i någon av kretsarna, har han gjort gällande att kretsindelningen som sådan är felaktig genom att krets 2 rätteligen borde ha delats upp i minst tre kretsar, nämligen en för de båda efterbehandlarna, en för de båda vaktmästarna samt en för honom själv och en annan arbetstagare. I sista hand har G.S. gjort gällande att han skulle ha inplacerats i krets 3 eller i varje fall i en särskild krets som borde ha bestått av vissa anställda som placerats i kretsarna 2 och 3.

Utgångspunkter för prövningen av turordningsfrågan

Arbetsdomstolen tar först upp vad G.S. har anfört om att han som byråsekreterare inte borde ha inplacerats i någon av de aktuella turordningskretsarna. Av betydelse för denna fråga är att turordningskretsarna enligt den aktuella kollektivavtalsbestämmelsen skall bestämmas med hänsyn till de arbetsuppgifter som arbetsbristen avser, i förevarande fall de olika arbetsuppgifterna vid dataenheten. Samtliga anställda vid myndigheten vilka har utfört arbetsuppgifter som varit i huvudsak jämförbara med dem som omfattats av arbetsbristen skall då inplaceras i turordningskretsarna.

Det avgörande för inplaceringen i turordningskretsarna är alltså arbetstagarnas arbetsuppgifter. Vilken tjänstetitel eller liknande som en arbetstagare har haft saknar därmed betydelse. Det betyder att det är de arbetsuppgifter som faktiskt har utförts av arbetstagaren som är utslagsgivande. I princip är det arbetstagarens arbetsuppgifter vid den tidpunkt då uppsägningarna aktualiseras som är avgörande, under förutsättning att han då inte endast tillfälligt har utfört dessa arbetsuppgifter.

Det har i målet inte getts något belägg för G.S:s påstående att han genomgick arbetsprövning eller någon typ av rehabilitering som skulle kunna föranleda att turordningsfrågan inte skall bedömas med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som han faktiskt utförde vid den tidpunkt då uppsägningarna aktualiserades. Det får tvärtom anses utrett att han vid denna tidpunkt stadigvarande hade utfört olika arbetsuppgifter vid skattemyndighetens administrativa enhet.

Slutsatsen av det nu anförda är att bedömningen av turordningsfrågan skall göras med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som G.S. faktiskt utförde vid den tidpunkt då uppsägningarna aktualiserades.

Vilka arbetsuppgifter hade G.S.?

Parterna har redovisat delvis olika uppfattningar om vilka arbetsuppgifter G.S. faktiskt utförde vid den tid då uppsägningarna aktualiserades. Utredningen i målet består i denna del främst av de uppgifter som inför arbetsdomstolen har lämnats av G.S. själv samt av hans närmaste chef vid den aktuella tiden, E.B..

G.S. har vid förhör under sanningsförsäkran berättat i huvudsak följande om sina sysslor. Han tilldelades endast sällan arbetsuppgifter av sin chef E.B.. Vanligen fick han uppgifterna genom att personalen vid de olika avdelningarna bad om hjälp och han utförde ofta arbeten åt personalen i expeditionen på den ekonomiadministrativa enheten. Han arbetade regelbundet med ekonomiadministrativa uppgifter såsom avstämning av bokföringslistor mot grundbokföring, kontroll och utredning av bokföringssummor, avstämning av verifikat mot bokföring, avprickning av kontrolluppgiftsummor, ekonomisk registrering och arkivering av redovisningshandlingar. Vidare skötte han regelbundet massmediabevakningen i skattefrågor, vilket tog i genomsnitt två-tre timmar per dag. Uppgiften sköttes tidigare av en kontorsanställd. Han förde protokoll vid de enhetsmöten som hölls ungefär två gånger i månaden och skötte också det löpande underhållet av biblioteket. Vid arbetstoppar eller personalbrist hjälpte han även till i vaktmästeriet, i genomsnitt en dag per vecka. I brådskande fall hjälpte han till med kopiering även när han inte varit vid vaktmästeriet. Han arbetade också med skattereturer, vilket innebar att han då skatteåterbäring sänts till fel adress med hjälp av data sökte den rätta adressen. Det arbetet var tidskrävande på grund av den stora volymen ärenden. Vidare arbetade han med utlandsbetalningar samt med uppdatering och korrigering av personalregistret. Han hjälpte den personaladministrativa enheten med utskick i samband med platsansökningar som avslagits. Han tog också fram information om regler till samtliga anställda inom hela myndigheten och arbetade med utskick av broschyrer i samband med utställningar. Ibland hjälpte han också en handläggare, U.P., med kontorsgöromål som att skriva ut etiketter på skrivmaskin.

E.B., som under den aktuella tiden var administrativ chef för skattemyndigheten, har berättat följande. Hon var G.S:s närmaste chef vid uppsägningen av honom. Den administrativa enheten bestod av en personalfunktion och en ekonomi- och servicefunktion. G.S. tillhörde servicefunktionen och hans huvudsakliga arbetsuppgift var att hjälpa till med vad som kan beskrivas som allmän kontorsservice. Hans arbetsuppgifter bestod i vaktmästargöromål såsom posthantering, utskick av blanketter, kopiering, flyttning av möbler och allmän kontorsservice. Ibland fanns det inte så mycket att göra och då fick han hjälpa till med annat. Den administrativa enheten var delad, vilket innebar att vaktmästeriet låg i en annan byggnad än övriga delar av enheten. G.S. utförde vissa arbetsuppgifter på vaktmästeriet men hade sitt arbetsrum i den andra byggnaden. Han utförde vaktmästarsysslor, som t.ex. kopiering, även när han inte var på vaktmästeriet. Det är möjligt att G.S. vistades på vaktmästeriet i genomsnitt en dag per vecka. G.S. fick sina arbetsuppgifter av E.B. som hade löpande kontakt med honom och därför kände till hans arbetsuppgifter. Om G.S. fått arbetsuppgifter av andra har dessa först frågat E.B. eller också har hon sagt till dem att de kunde lämna en uppgift till honom. Det är möjligt att G.S. arbetat med massmediabevakning två till tre timmar per dag. Han kan också vid vissa tillfällen ha arbetat med avstämning av verifikat mot bokföring, arkivering av bokföringsunderlag samt kontroll och utredning bokföringssummor. Dessa arbetsuppgifter har dock inte varit omfattande eller regelbundet återkommande. G.S. har fört protokoll vid enhetsmöten mindre än en gång i månaden. Den maskinskrivning han utfört har varit utskrift av protokollen från enhetsmötena och etiketter till arkivkartonger. E.B. kan inte minnas att han skött det löpande underhållet av biblioteket. G.S. placerades i krets 2 eftersom hans arbetsuppgifter - vilka alltså främst bestod i allmän kontorsservice - var i huvudsak jämförbara med efterbehandlarnas. Hans arbetsuppgifter var inte jämförbara med dem som var aktuella i krets 3.

De uppgifter som har lämnats skiljer sig från varandra sammanfattningsvis därigenom att G.S. menar att han har utfört vaktmästarsysslor endast under någon dag i veckan, medan däremot E.B. menar att tyngdpunkten i hans arbetsuppgifter, även när G.S. inte arbetade i vaktmästeriet, gällde sysslor som hade karaktären av allmän kontorsservice och som var jämförbara med vaktmästaruppgifter. Arbetsdomstolen har fått intrycket att G.S. har drivits av en önskan att överbetona de mer kontoristbetonade inslagen i hans olika arbetsuppgifter. Det finns enligt domstolens mening större anledning att sätta tilltro till de uppgifter som E.B. har lämnat. Hon har mycket klart, övertygande och förhållandevis detaljerat redogjort för G.S:s arbetsuppgifter och för förhållandena vid den administrativa enheten.

Arbetsdomstolen drar den slutsatsen av utredningen att G.S. vid den aktuella tiden hade arbetsuppgifter som - även om de också bestod av annat - hade sin tyngdpunkt i allmän kontorsservice som posthantering, utskick av blanketter, kopiering, flyttning av möbler och liknande. Det är alltså med utgångspunkt i dessa arbetsuppgifter som prövningen av turordningsfrågan skall göras i målet.

Var det rätt att placera G.S. i krets 2 ?

I krets 2 inplacerades förutom G.S. de båda vaktmästarna R.G. och E.Å., de båda efterbehandlarna A.M. och B-O.G. samt assistenten S-O.S.. För att ta ställning till frågan om G.S. borde ha placerats i krets 2 finns det alltså anledning att undersöka vilka arbetsuppgifter de övriga arbetstagarna i denna turordningskrets hade. Utredningen i målet består i den delen främst av de uppgifter som har lämnats av A.M. och E.Å..

A.M. har berättat i huvudsak följande. Hon arbetade tidigare som efterbehandlare vid dataenheten men övergick i samband med omorganisationen till vaktmästeriet. Hon utför nu alla på vaktmästeriet förekommande sysslor, vilket innebär att hon bl.a. arbetar med den omfattande posthanteringen och med distribution av blanketter. Vidare innefattar arbetet service till alla som arbetar inom myndigheten, vilket kan innebära t.ex. hjälp med flyttning av möbler och kopiering. Några av vaktmästarnas arbetsuppgifter liknar dem hon utförde som efterbehandlare, t.ex. utskick av olika blanketter och av förtryckta kontrolluppgifter till arbetsgivare. Hon hade även som efterbehandlare viss kontakt med Posten då större mängder post skulle sändas. En omfattande arbetsuppgift för efterbehandlarna som inte utförs av vaktmästarna var att sända ut deklarationsblanketter och skattsedlar med hjälp av datamaskiner. När hon övergick från arbetet med efterbehandling till vaktmästeriet kände hon genast att hon passade in eftersom hennes arbetsuppgifter där var mycket lika dem som hon haft tidigare.

E.Å. har berättat följande. Han arbetade vid tidpunkten för uppsägningarna som vaktmästare vid skattemyndigheten. Den viktigaste arbetsuppgiften för honom var posthanteringen. Han var även ansvarig för blankettförrådet och inköp av kontorsmaterial. Han utförde härutöver övriga vaktmästarsysslor av mycket varierande slag såsom att gallra arkiv och att hjälpa de anställda med att flytta möbler, byta lysrör och liknande.

Av den nu angivna utredningen kan man enligt domstolens mening till en början dra den slutsatsen att de s.k. efterbehandlarna och vaktmästarna har haft i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter inom området allmän kontorsservice och vaktmästargöromål. Det har alltså stått i god överensstämmelse med 3 § TurA-S att föra samman R.G., E.Å., A.M. och B-O.G. i en och samma turordningskrets. Huruvida samma sak gäller även för S-O.S. saknar arbetsdomstolen anledning att gå in på eftersom han hade så kort anställningstid att han i likhet med G.S. blev uppsagd.

När det så gäller frågan om G.S:s inplacering i den nu beskrivna turordningskretsen skall bedömningen ske med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som G.S. hade enligt vad arbetsdomstolen har konstaterat i det föregående. Domstolen kan vid en sådan bedömning inte komma till någon annan slutsats än att de arbetsuppgifter inom området allmän kontorsservice som G.S. hade är i huvudsak jämförbara med arbetsuppgifterna för de övriga i krets 2.

Det ligger i det nu anförda att G.S. - med hänsyn till vad som utretts om hans arbetsuppgifter - inte borde ha placerats i krets 3. Hans arbetsuppgifter kan uppenbarligen inte anses i huvudsak jämförbara med dem som var aktuella för den kretsen, nämligen rutinmässiga arbetsuppgifter inom det administrativa området, exempelvis diarieföring, personalredovisning, expeditionsarbete och allmänna kontorsgöromål.

Har krets 3 blivit felaktigt sammansatt ?

G.S. har i målet också gjort gällande att kretsen 3 blivit felaktigt sammansatt därigenom att B.B. och A-K.L., som hade kortare anställningstider än han själv och som enligt hans mening hade relativt okvalificerade arbetsuppgifter, har inplacerats i den kretsen. Vad G.S. har anfört i denna del är inte att dessa båda arbetstagare rätteligen skulle ha tillförts krets 2, utan i stället att en ytterligare turordningskrets borde ha tillskapats för dem och för bl.a. honom själv.

Arbetsdomstolen har i det föregående kommit fram till att det var riktigt att placera in G.S. i krets 2. Mot den bakgrunden saknar domstolen anledning att gå närmare in på vad G.S. har anfört i denna del. Det kan dock tilläggas att det inte finns något som tyder på att arbetsuppgifterna för de av honom omnämnda arbetstagarna i krets 3 faktiskt har varit i huvudsak jämförbara med hans egna.

Sammanfattande slutsats

G.S. har haft arbetsuppgifter som har varit i huvudsak jämförbara med dem som utfördes av övriga arbetstagare i krets 2. Uppsägningen av honom har därför inte inneburit något brott mot 22 § anställningsskyddslagen och 3 § TurA-S. G.S:s talan i arbetsdomstolen skall därför avslås.

Rättegångskostnader

G.S. får anses ha haft skälig anledning att få sin talan prövad även i arbetsdomstolen. Han skall därför inte som förlorande part förpliktas att ersätta staten för dess rättegångskostnader i arbetsdomstolen.