AD 1998 nr 65
En advokat är anställd på en advokatbyrå vars verksamhet bedrivs i aktiebolagsform. Advokaten är aktieägare i bolaget och är liksom de övriga sju aktieägarna ledamot av bolagsstyrelsen. Har advokaten haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning och därmed varit undantagen från anställningsskyddslagens tillämpningsområde?
Parter:
A.P.; H. & S. Advokatbyrå Aktiebolag
Nr 65
P.A. i Stockholm
mot
H. & S. Advokatbyrå i Stockholm.
ÖVERKLAGAD DOM
Stockholms tingsrätts, avd. 3, mellandom 1997-02-05 i mål nr T 3-16-96
Tingsrättens mellandom, se bilaga.
P.A. har yrkat att arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens mellandom ogillar den av H. & S. Advokatbyrå Aktiebolag (hädanefter advokatbyrån) i mellandomsdelen förda talan. P.A. har vidare yrkat ersättning för rättegångskostnader i arbetsdomstolen.
Advokatbyrån har bestritt ändring samt yrkat ersättning för rättegångskostnader i arbetsdomstolen.
P.A. har hörts på nytt. På hans begäran har även U.Å. hörts på nytt. På advokatbyråns begäran har hållits omförhör med L.S. Båda parterna har även i arbetsdomstolen åberopat skriftlig bevisning.
Domskäl
Tingsrätten har i den överklagade mellandomen tagit ställning till frågan om P.A. med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Enligt tingsrättens beslut skall mellandomsprövningen emellertid också, för den händelse anställningsskyddslagen är tillämplig, gälla frågan om P.A:s talan är preskriberad. Arbetsdomstolen återkommer senare till den saken.
Har P.A:s anställning omfattats av anställningsskyddslagen?
Enligt 1 § andra stycket p.1 anställningsskyddslagen undantas från lagens tillämpningsområde arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen har uttalats att den nu aktuella undantagsbestämmelsen avser tjänstemän som direkt företräder arbetsgivaren och därigenom har en utpräglad arbetsgivarfunktion. Bestämmelsen skall tillämpas restriktivt (prop. 1973:129 s. 130 och 230 samt prop. 1981/82:71 s. 94). I förarbetena har vidare angetts att i mindre företag ingen person utom företagsledaren bör omfattas av undantaget (InU 1973:36 s. 28).
Arbetsdomstolen har tidigare uttalat att bestämmelsen förutsätter som huvudregel att det i rörelsedrivande företag finns åtminstone en företagsledare, i varje fall om företaget har fler än några enstaka anställda (se avgörandet 1979 nr 146). Vid tillämpningen av bestämmelsen blir det därför ofta av intresse att undersöka vem som kan vara företagsledare i företaget. Som domstolen också har uttalat i tidigare avgöranden är det i och för sig inte nödvändigt att företagsledaren är anställd i företaget. Den företagsledande funktionen kan i ett visst givet fall utövas av en styrelse, dess arbetsutskott eller av en ordförande i styrelsen eller arbetsutskottet som inte är anställd (se domarna 1980 nr 92 och 1998 nr 22). Det är emellertid också tänkbart att den företagsledande funktionen utövas av en styrelse, som består av anställda i företaget. Att den företagsledande funktionen i ett sådant fall utövas av styrelsen i dess helhet innebär inte utan vidare att var och en av ledamöterna i styrelsen undantas från lagens tillämpning enligt den aktuella lagbestämmelsen.
Under den i målet aktuella tiden hade advokatbyrån omkring 40 anställda, varav cirka 20 jurister. Mot den bakgrunden står det klart att advokatbyrån utgör ett sådant mindre företag där det inte bör komma i fråga att undanta mer än en arbetstagare med tillämpning av lagbestämmelsen.
Beträffande frågan om hur företagsledningen bedrivits i praktiken har i målet framkommit följande. Advokatbyråns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform. Bolagets styrelse bestod under den i målet aktuella tiden av bolagets åtta aktieägare, däribland P.A. Aktiebolaget saknade verkställande direktör, och enligt vad advokatbyrån har uppgett fanns det inte heller någon särskilt utsedd ordförande för styrelsen.
Advokatbyrån har i målet gjort gällande att företagsledarfunktionen utövades uteslutande av styrelsen. P.A. har på sin sida menat att företagsledningen i praktiken utövades av delägarna K.H. och L.S. såsom huvudansvariga för advokatbyråns obestånds- respektive värdepappersgren. Utredningen i målet kan inte sägas ge klart försteg för någotdera av dessa synsätt. Det saknas emellertid anledning för arbetsdomstolen att ta ställning till denna fråga. Det avgörande för mellandomsprövningen är nämligen huruvida P.A:s ställning i bolaget har varit sådan att han kan anses ha varit företagsledare i den mening som avses med undantagsbestämmelsen.
Advokatbyrån har inte gjort gällande att P.A. har haft någon annan ställning i bolaget med vidare befogenheter i företagsledarhänseende än de övriga sju styrelseledamöterna. Om P.A. skulle anses ha varit företagsledare, synes konsekvensen bli att detsamma skall gälla även de övriga styrelseledamöterna och att advokatbyrån alltså har haft åtta företagsledare i anställningsskyddslagens mening. Ett sådan slutsats är inte förenlig med den restriktiva inställning som kommer till uttryck i lagens förarbeten och arbetsdomstolens praxis (se exempelvis domen 1982 nr 111).
Det är ostridigt att P.A. efter sitt inträde i delägarkretsen i princip hade en självständig ställning såvitt gällde hans egna arbetsuppgifter och att han åtminstone formellt sett inte stod under någon annans förmansskap. Dessa omständigheter kan dock inte i sig föranleda slutsatsen att han har haft en företagsledande ställning. En sådan slutsats är berättigad endast om det kan konstateras att P.A. ensam har utövat en ledningsfunktion avseende advokatbyråns verksamhet som helhet. Som arbetsdomstolen har uppfattat saken är det ostridigt i målet att denna förutsättning inte är uppfylld. Det kan tilläggas att utredningen i målet ger klart belägg för att P.A:s inflytande över företagsledningen i praktiken var starkt begränsad. Som exempel på detta kan nämnas att advokatbyrån, sedan den tappat förtroendet för P.A., fråntog honom huvuddelen av hans arbetsuppgifter och i stor utsträckning hindrade honom från att skaffa sig nya uppdrag.
Arbetsdomstolen finner på grund av det anförda att P.A. inte har haft en sådan företagsledande eller därmed jämförlig ställning som avses i 1 § anställningsskyddslagen. Tingsrättens mellandom skall alltså ändras i enlighet härmed.
Frågan om P.A:s talan är preskriberad
Tingsrätten har med hänvisning till sin slutsats att P.A:s anställning inte har omfattats av anställningsskyddslagen inte funnit skäl att pröva det andra mellandomstemat, dvs. frågan om P.A:s talan är preskriberad.
Med hänsyn till att tingsrätten inte har prövat preskriptionsfrågan bör det inte komma i fråga att arbetsdomstolen efter överklagande tar ställning till denna tvistefråga. Frågan bör i stället prövas av tingsrätten efter målets återupptagande där, antingen genom en ny mellandom eller i samband med avgörande av målet i dess helhet.
Rättegångskostnader m.m.
S.F. har i egenskap av rättshjälpsbiträde åt P.A. yrkat ersättning enligt rättshjälpslagen bl.a. för 95 timmars arbete. Arbetsdomstolen anser att målet inte har varit av sådan omfattning eller beskaffenhet i övrigt att denna tidsåtgång har varit skäligen påkallad för tillvaratagande av P.A:s rätt. S.F. bör tillerkännas ersättning för 40 timmars arbete.
Frågan om skyldighet för part att utge ersättning för motparts rättegångs- kostnad i arbetsdomstolen eller kostnad för motparts allmänna rättshjälp bör prövas av tingsrätten efter målets återupptagande.
Domslut
Domslut
1. Med ändring av tingsrättens domslut fastställer arbetsdomstolen att P.A. i sin anställning hos H. och S. Advokatbyrå Aktiebolag inte har haft en sådan företagsledande eller därmed jämförlig ställning som avses i 1 § anställningsskyddslagen.
2. Arbetsdomstolen fastställer att ersättning enligt rättshjälpslagen skall utgå till S.F. med fyrtiotvåtusenfem (42 005) kr, varav 40 160 kr för arbete, 1 365 kr för tidsspillan och 480 kr för utlägg.
3. Det åligger tingsrätten att efter målets återupptagande pröva frågan om skyldighet för part att utge ersättning för motparts rättegångskostnad i arbetsdomstolen eller kostnad för motparts allmänna rättshjälp.
Dom 1998-05-27, målnummer B27-1997
Ledamöter: Michaël Koch, Brita Swan, Margit Strandberg, Mats Holmgren, Inger Mattsson Kasserud, Göte Larsson och Sven Kinnander. Enhälligt.
Sekreterare: Håkan R:son Matz
BILAGA
Tingsrättens dom (ledamöter: Ulla Ljunggren-Thedéen, Lars Ivarsson och Annika Åkerlind)
BAKGRUND
P.A. anställdes den 15 juli 1991 som biträdande jurist hos H. & S. Advokatbyrå AB (Advokatbyrån). Det var en tillsvidareanställning. Den 2 april 1993 antogs P.A. som ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Under 1994 var advokaterna K.H., L.S., E.S., C.S., M.C. och U.B. delägare i Advokatbyrån. Det fördes under slutet av 1994 diskussioner om att ytterligare två advokater, nämligen P.A. och D.E., skulle inträda som delägare.
Den 1 januari 1995 träffades ett avtal mellan nämnda advokater avseende samarbetet i Advokatbyrån. Avtalet benämns i det följande samarbetsavtalet och fogas till domen som bilaga 1. Samtidigt träffades ett avtal, bilaga 2, enligt vilket P.A. och D.E. från övriga delägare mot vederlag förvärvade ett visst antal aktier i Advokatbyrån. På det sättet blev P.A. fr.o.m. den 1 januari 1995 en av åtta delägare i Advokatbyrån. Enligt samarbetsavtalet ägde delägarna aktierna i Advokatbyrån till lika delar.
Samtliga delägare var enligt registreringsbevis styrelseledamöter i Advokatbyrån. Firman tecknades två i förening av U.B., M.C., K.H., C.S., E.S. och L.S., eller en av dem i förening med P.A. eller D.E.
Enligt P.A. blev han uppsagd, i första hand den 22 april 1995 och i andra hand den 8 september 1995, från sin tillsvidareanställning hos Advokatbyrån. I stämningsansökan, som kom in den 4 januari 1996 till tingsrätten, har P.A. yrkat förpliktande för Advokatbyrån utge allmänt skadestånd med 60 000 kr, lön med 1 374 552 kr samt ekonomiskt skadestånd med 626 308 kr. I andra hand har P.A. yrkat allmänt skadestånd med 60 000 kr. På samtliga belopp har yrkats ränta.
P.A. har som grund för sina yrkanden i huvudsaken åberopat bl.a. att bestämmelser i lagen om anställningsskydd (LAS) är tillämpliga på hans anställning.
Advokatbyrån har helt bestritt P.A:s yrkanden. I det sammanhanget har Advokatbyrån gjort gällande att LAS inte är tillämplig på anställningsförhållandet. För det fall LAS är tillämplig, har Advokatbyrån gjort gällande att de krav som hänför sig till den påstådda uppsägningen den 22 april 1995 är preskriberade.
På hemställan av parterna har tingsrätten beslutat att i mellandom pröva de frågor som framgår av det följande.
YRKANDEN OCH GRUNDER I MELLANDOMSDELEN
1. Advokatbyrån har yrkat att tingsrätten skall fastställa att P.A. var en arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning efter den 31 december 1994, i den mening som avses i LAS.
2. För det fall LAS anses tillämplig på anställningsförhållandet har Advokatbyrån yrkat att tingsrätten skall fastställa att den del av P.A:s talan som hänför sig till påstådd uppsägning den 22 april 1995 är preskriberad.
P.A. har bestritt dessa yrkanden.
Som grunder för sin talan i mellandomsdelen har Advokatbyrån åberopat de omständigheter som anges under punkterna 1 och 2.
P.A. har gjort gällande att LAS är tillämplig på anställningsförhållandet och att hans talan inte till någon del är preskriberad.
PARTERNAS UTVECKLANDE AV TALAN
Advokatbyrån har anfört bl.a. följande.
År 1991 var det ca 25 anställda hos Advokatbyrån. Antalet anställda är nu ca 40 personer, varav ca 21 är jurister.
Fram till 1995 sysslade P.A. som biträdande jurist huvudsakligen med konkursärenden. Under 1994 tog handläggningen av ett ärende, Capital Line AB:s konkurs, i stort sett all hans tid. Som biträdande jurist hade P.A., förutom viss annan ersättning, en fast lön på 20 000 kr per månad.
Företagsledningen för Advokatbyrån utövas av styrelsen. I och med de avtal som undertecknats den 1 januari 1995, har P.A. blivit delägare i Advokatbyrån. I enlighet med samarbetsavtalet ingår i styrelsen de åtta advokater, som är delägare. Advokatbyrån har ej haft rätt att leda och fördela P.A:s arbete. Inte heller har P.A. som delägare någon lydnadsplikt i förhållande till Advokatbyrån.
Sedan samarbetsavtalet ingåtts, har P.A. inte erhållit någon fast lön. Innan tvisten i målet uppkom, begärde inte heller P.A. någon fast lön. Med anledning av delägarskapet är P.A. berättigad till en åttondel av biträdande juristers överskott.
Inom Advokatbyrån arbetar varje delägare i princip självständigt med sina egna ärenden. Under del av 1995 fortsatte P.A. att åta sig uppdrag från andra delägare. Detta var inte uttryck för någon styrning från Advokatbyråns sida utan P.A:s eget val av arbetsuppgifter. Det uppkom sedermera vissa motsättningar, vilket ledde till att han från hösten 1995 inte utfört några arbetsuppgifter.
Vad angår preskriptionsfrågan görs gällande att P.A. inte inom fyra månader från den påstådda uppsägningen den 22 april 1995 underrättat Advokatbyrån om att han avsåg att yrka skadestånd. Först den 20 september 1995 lämnades sådan underrättelse av P.A.
P.A. har anfört bl.a. följande.
Under åren 1992 - 1994 ökade Advokatbyråns omsättning från ca 27 milj kr till ca 52 milj kr. Advokatbyrån hade och har fortfarande huvudsakligen två verksamhetsgrenar, nämligen obestånd och värdepapper. K.H. är ansvarig för obeståndsgrenen, medan L.S. är ansvarig för värdepappersgrenen.
Under den första tiden av anställningen erhöll P.A. som handläggare tilldelning av konkursärenden från den s.k. byråpotten. I september 1993 slutade den biträdande juristen U.Å. sin anställning hos Advokatbyrån. P.A. övertog då som handläggare arbetet med Capital Line AB:s konkurs. På grund av komplexiteten och omfattningen av konkursen upptog det ärendet i stort sett all hans tid. Han blev därför befriad från den allmänna tilldelningen av konkursärenden från byråpotten.
Det förekom en minskning av antalet konkurser under 1993 och 1994. Advokatbyrån föreslog under 1994 att P.A. skulle söka egna konkursförvaltarförordnanden trots att han då inte var delägare. Advokatbyrån begärde i samband med det att han skulle skriva under en s.k. konkurrensklausul. Han avstod dock under 1994 från att söka egna förordnanden.
Efter det att P.A. den 1 januari 1995 inträtt som delägare har han inte haft något arbetsgivaransvar. Han har inte lett och fördelat arbetet. Enligt hans uppfattning har han haft en ställning som, trots delägarskapet, i praktiken varit den biträdande juristens. Med något undantag har han inte kunnat ackvirera uppdrag till Advokatbyrån. Under 1995 fråntogs han handläggningen av Capital Line AB:s konkurs. Han fick inte arbetsuppgifter i tillräcklig omfattning. Detta utvisas av att han 1994 hade fakturerat för ca 3,8 milj. kr. Under tiden den 1 januari - 8 september 1995 fakturerade han emellertid för endast 165 000 kr.
Av samarbetsavtalet framgår att han inte har samma inflytande som de ursprungliga sex delägarna. I § 2 andra stycket anges att de ursprungliga delägarna alltid skall väljas såsom styrelseledamöter i Advokatbyrån och att dessa delägare inte kan entledigas vid bolagsstämma. Övriga styrelseledamöter, däribland han själv, skall väljas in i styrelsen under vissa förutsättningar. Det är också skillnader i firmateckningsrätten mellan de sex ursprungliga delägarna och övriga delägare. Vidare har K.H. och L.S. vetorätt såvitt avser ändring av Advokatbyråns firma.
Vid uppsägningen den 22 april 1995 erhöll P.A. inte någon besvärshänvisning enligt formaliaföreskrifterna i 8 § LAS. Han har därför varit bibehållen sin rätt att föra skadeståndstalan. Den 20 september 1995 underrättade han Advokatbyrån om sin avsikt att ogiltigförklara uppsägningen. Senare underrättade han Advokatbyrån om att han i stället skulle föra skadeståndstalan.
DOMSKÄL
P.A. och L.S. har hörts under sanningsförsäkran. Vittnesförhör har på begäran av P.A. ägt rum med U.Å. Parterna har även åberopat skriftlig bevisning.
Av bestämmelserna i 1 § första stycket LAS framgår att lagen gäller för arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. I andra stycket görs undantag från lagens tillämpningsområde för vissa arbetsgrupper. Såvitt nu är av intresse föreskrivs att LAS inte gäller för arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha en företagsledande eller därmed jämförlig ställning. I förarbetena till lagstiftningen anges att det undantaget bör ges en restriktiv tolkning (se prop. 1981/82:71 sid. 112, AU 1981/82:11 sid. 14; jfr Lars Lunning, Anställningsskydd, 1984 års upplaga, sid. 38 f).
I förevarande fall tar tingsrätten hänsyn till följande omständigheter.
Av § 1 samarbetsavtalet följer att de åtta delägarna äger aktierna i Advokatbyrån till lika delar. För upptagande av ytterligare delägare i Advokatbyrån krävs enighet. Så länge antalet delägare är begränsat till åtta ingår samtliga i styrelsen för Advokatbyrån. Samarbetsavtalet utvisar att ingen av de åtta delägarna kan anses vara företagsledare i egentlig mening. I stället anges i § 5 samarbetsavtalet att varje delägare inom Advokatbyrån har sin rörelsegren. Genom den utredning som i övrigt lagts fram är det enligt tingsrättens mening inte visat att K.H. och L.S., såsom P.A. påstått, varit ansvariga för var sin verksamhetsgren. Det förhållandet att K.H. och L.S. har vetorätt mot ändring av Advokatbyråns firma föranleder inte annat bedömande.
Det nu anförda leder till slutsatsen att företagsledningen hos Advokatbyrån utövas av dess styrelse.
I det avtal som träffats samtidigt med samarbetsavtalet anges att P.A. skall betala nästan 3,4 milj kr för förvärvet av delägarskapet (§ 2 i bilaga 2). I likhet med vad som gäller för övriga delägare har efter årsskiftet 1994/95 inte utbetalats någon fast lön till P.A. Eftersom P.A. blivit delägare, har Advokatbyrån inte längre haft någon rätt att leda och fördela hans arbete. Inte heller har P. A. haft någon lydnadsplikt i förhållande till Advokatbyrån som arbetsgivare. När det särskilt gäller förordnanden som konkursförvaltare bör dock sägas att dessa självfallet är personliga. Vid handläggningen av en konkurs är det den advokat som utsetts som förvaltare som närmast är ansvarig för att leda arbetet i det ärendet.
Advokatbyrån har ca 40 anställda, varav ca 21 är jurister. Sedan P.A. den 1 januari 1995 blivit delägare, fortsatte han att arbeta med i stort sett samma arbetsuppgifter som tidigare. Visserligare kan sägas att P.A:s arbete kom att drastiskt minska under 1995. Det är emellertid enligt tingsrättens mening inte visat att Advokatbyrån under 1995 lett och fördelat de arbetsuppgifter som skulle ankomma på P.A. Den omständigheten att delägarna, med hänsyn till erfarenhet och kontakter med klienter, haft olika förutsättningar för att ackvirera uppdrag till Advokatbyrån föranleder inte annat bedömande.
Av betydelse är även att P.A. inom sin rörelsegren på Advokatbyrån har rätt till andel i biträdande juristers överskott. I den mån P.A. som delägare anlitat biträdande jurister har han haft en arbetsledande funktion.
En samlad bedömning av omständigheterna kring P.A:s delägarskap utvisar enligt tingsrättens mening att han efter den 31 december 1994 varit en sådan arbetstagare hos Advokatbyrån som med hänsyn till anställningsvillkor och arbetsuppgifter får anses ha haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Advokatbyråns yrkande under punkten 1 skall därför bifallas.
Med hänsyn till att LAS inte är tillämplig på anställningsförhållandet saknas anledning att ta ställning till yrkandet under punkten 2.
DOMSLUT
Tingsrätten fastställer att P.A. var en arbetstagare hos H. & S. Advokatbyrå AB som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor efter den 31 december 1994 får anses ha haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning, i den mening som avses i lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Bilaga 1
Mellan K.H., nedan KH, L.S., nedan LS, E.S., nedan ES, C.S., nedan CS, M.C. nedan MC, U.B., nedan UB, P.A., nedan PA och D.E., nedan DE, har denna dag träffats följande
A V T A L
avseende samarbete i bolaget H. & S. Advokatbyrå AB. Bolaget skall bedriva advokatverksamhet under nämnda firma.
Bolagets bolagsordning lyder som bilaga 1 (uteslutes här).
§ 1
KH, LS, ES, CS, MC, UB, PA och DE äger bolagets samtliga aktier till lika delar.
Vid upptagande av ytterligare delägare i bolaget är parterna ense om, att varje delägare skall till den nye delägaren överlåta lika stor andel av sitt aktieinnehav, så att varje part härefter - inberäknat den nye delägaren - äger lika stor andel av bolagets samtliga aktier. Beträffande skyldighet att utge ersättning för förvärv av delägarskap i aktiebolaget och avräkning i anledning av överlåtelsen skall särskild överenskommelse träffas.
§ 2
Bolagets styrelse skall bestå av högst tio ledamöter, som är advokater och tillika delägare i bolaget.
KH, LS, ES, CS, MC och UB skall alltid väljas såsom styrelseledamöter i bolaget och de kan ej entledigas vid bolagsstämma. Övriga styrelseledamöter skall väljas vid bolagsstämma, vid vilken förenämnda styrelseledamöter inte skall utöva sin rösträtt. För det fall att övriga aktieägare inte lyckas skapa majoritet för val av övriga styrelseledamöter utses dessa genom majoritetsbeslut av samtliga aktieägare.
Bolagets firma tecknas av styrelsens ledamöter två i förening, varav en alltid måste vara endera av KH, LS, ES, CS, MC eller UB.
Styrelsens beslut fattas genom enkel majoritet med de begränsningar endast, som följer av detta avtal. Vid lika röstetal äger eventuell utsedd ordförande ej utslagsröst.
§ 3
Parterna förbinder sig att utöva sin rösträtt på bolagsstämma i enlighet med detta avtal.
§ 4
Förvaltningen av bolagets angelägenheter ombesörjes av styrelsen. Beslut om upptagande av ny delägare samt om väsentlig förändring av verksamhetens inriktning och organisation får fattas endast om parterna är ense. Beslut om ändring av bolagets firma får fattas endast om KH och LS medger det.
§ 5
Varje part skall inom bolaget ha sin rörelsegren. Bolagets kontoplan bifogas, bilaga 2 (uteslutes här). Internt skall resultatet av parternas rörelsegrenar inom bolaget årligen i resultaträkning beräknas enligt följande:
Intäkter
Varje part gottskrives på parten belöpande andel av bolagets fakturering samt annan intäkt som är direkt hänförlig till denne part. Bolagets övriga intäkter gottskrives parterna med lika andelar.
Kostnader
Varje part belastas med 100 procent av egna kostnader, såsom lön, arbetsgivaravgifter å lön, pensionsförsäkringar och andra försäkringar, bilkostnader, kundförluster, kostnad för egna inventarier, representation, kurser/utbildning, medlemsavgifter, resekostnader samt andra egna omkostnader direkt hänförliga till partens rörelsegren. Häri innefattas även sådan kostnad som i och för sig belastar flera parter, men som inte kan anses hänförlig till samtliga parter. Bolagets samtliga övriga kostnader skall belasta parterna med lika andelar.
Skillnaden mellan intäkter och kostnader enligt ovan utgör resultatet av parts respektive rörelsegren. Part är skyldig tillse, att resultatet av hans rörelsegren inklusive ingående balans från tidigare år inte är negativt. Skulle sådan brist ändock uppkomma är part, om särskild överenskommelse inte träffas, skyldig att omgående tillse, att uppkommet underskott täckes genom tillskjutande av egna medel.
§ 6
Varje part äger rätt att utnyttja rörelseöverskott å sin rörelsegren genom löneuttag, pensionering eller andra tillåtna uttag ur eller belastningar på bolaget. Part äger även rätt att låta överskottet eller del därav innestå i bolaget, varvid den eventuella skatt som därvid påföres bolaget skall belasta den partens rörelsegren. Motsvarande skall gälla om part av annat skäl orsakar att bolaget påföres skatt. Handling utvisande parternas obeskattade och beskattade vinstmedel i bolaget skall upprättas vid varje bokslutstillfälle. I obeskattade reserver ingår även reservering för semesterlöneskuld för parterna.
§ 7
Part äger utan särskilt styrelsebeslut inköpa avskrivningsbara inventarier till ett sammanlagt värde av 300 000 kronor samt icke avskrivningsbara inventarier till ett sammanlagt värde av 100 000 kronor, dock skall inköp av inventarie överstigande 25 000 kronor föregås av särskilt styrelsebeslut.
Part äger rätt att förvärva egna inventarier från bolaget till marknadsvärde, vilket normalt skall anses motsvara bokfört värde.
§ 8
Varje part skall, om styrelsebeslut härom föreligger, ställa säkerhet för bolagets förpliktelser. Säkerhet skall ställas med lika fördelning parterna emellan.
Skulle av part ställd säkerhet tas i anspråk av borgenär, är övriga parter ense om att omedelbart svara för bristen med lika fördelning dem emellan.
§ 9
Parterna skall sig emellan vara solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser med undantag för skadeståndsanspråk mot bolaget eller mot part för skada orsakad direkt eller indirekt av den parten.
§ 10
Bolagets bolagsordning, bilaga 1, innehåller en hembudsklausul. Med ändring av och tillägg till vad därigenom stadgas skall följande gälla utöver vad som framgår av § 1.
Part äger inte rätt att överlåta sina aktier i bolaget till part/parter på annat sätt än att parts samtliga aktier hembjuds samtliga övriga aktieägare till inlösen i proportion till vars och ens aktieinnehav. Detsamma gäller vid hembud enligt hembudklausulen.
Part äger inte rätt att överlåta aktier i bolaget till utomstående utan att först hembjuda aktierna till samtliga övriga aktieägare till inlösen i proportion till vars och ens aktieinnehav. Överlåtelse till utomstående får således ske endast om övriga parter avböjt erbjudande att lösa aktierna enligt detta avtal och/eller hembudsklausulen i bolagsordningen.
Vid utträde ur bolaget är aktieägare skyldig att hembjuda sina samtliga aktier till övriga aktieägare i proportion till vars och ens aktieinnehav. Övriga aktieägare är härvid skyldiga att lösa den utträdande aktieägarens aktier, dock med det undantag som föreskrivs i § 22 nedan.
I ovannämnda fall liksom vid hembud enligt hembudsklausulen i bolagsordningen skall köpeskillingen för aktierna fastställas enligt §§ 14 och 15 nedan.
§ 11
Om part underlåter att tillskjuta erforderliga medel enligt § 5 ovan eller att ställa säkerhet enligt § 8 ovan till bestridande av hans andel av bolagets kostnader, har övriga parter, om underlåtenheten är väsentlig i ekonomiskt hänseende, rätt att lösa partens aktier i proportion till vars och ens aktieinnehav. Härvid skall utlösenpriset/köpeskillingen för aktierna bestämmas enligt §§ 14 och 15 nedan.
Påfordrar övriga parter lösen av underlåtande parts aktier skall skriftlig handling av sådant innehåll tillställas den underlåtande parten på den bostadsadress som senast är känd för bolaget genom rekommenderad försändelse. Äganderätten till den underlåtande partens aktier övergår till övriga parter tio (10) dagar efter det att försändelsen inlämnats till posten för befordran.
§ 12
Parts aktier i bolaget får inte pantsättas. Skulle part förfoga över sina aktier i strid med detta avtal, åsidosätta i väsentligt hänseende vad som åligger honom som part i bolaget, parts aktier bli utmätta eller tvångsvis försålda, part i bolagets angelägenheter visa trolöshet eller grov försummelse/vårdslöshet, part genom lagakraftvunnen dom dömas till frihetsstraff, part försättas i konkurs eller uteslutas ur advokatsamfundet, har övriga parter rätt att lösa partens aktier i bolaget i proportion till vars och ens aktieinnehav. Härvid skall utlösenpriset/köpeskillingen för aktierna bestämmas enligt §§ 14 och 15 nedan.
Påfordrar övriga parter lösen av felande parts aktier skall skriftlig handling av sådant innehåll tillställas den felande parten på den bostadsadress som senast är känd för bolaget genom rekommenderad försändelse. Äganderätten till den felande partens aktier övergår till övriga parter tio (10) dagar efter det att försändelsen inlämnats till posten för befordran.
§ 13
Om part genom sjukdom eller olycksfall blivit på bestående sätt satt ur stånd att fullgöra vad som åligger honom som part enligt detta avtal, föreligger, om denne så begär eller övriga parter gemensamt så begär och enas om att så är skäligt, rätt och skyldighet för övriga parter att lösa partens aktier i bolaget. Sådan rätt och skyldighet föreligger vidare alltid vid parts dödsfall.
Påfordrar övriga parter lösen av urståndsatte parts aktier skall skriftlig handling av sådant innehåll tillställas den urståndsatte parten på den bostadsadress som senast är känd för bolaget genom rekommenderad försändelse. Äganderätten till den urståndsatte partens aktier övergår till övriga parter sex (6) månader efter det att försändelsen inlämnats till posten för befordran.
Övriga parter skall i båda fallen lösa partens aktier i bolaget i proportion till vars och ens aktieinnehav, varvid utlösenpriset/köpeskillingen för aktierna fastställes enligt §§ 14 och 15 nedan.
§ 14
Vid överlåtelse, utträde och utlösen enligt §§ 10 t.o.m. 13 ovan, skall köpeskillingen/utlösenpriset för aktierna i första hand fastställas genom frivillig överenskommelse mellan parterna. Skulle parterna icke träffa sådan överenskommelse skall köpeskillingen beräknas till ett belopp motsvarande de lösta aktiernas nominella värde ökat med beloppet av sådana beskattade vinstmedel i bolaget, vilka den utlösta parten själv svarat för skattekostnaden för. Betalning till utträdande part enligt denna avtalsparagraf skall ske per utträdesdagen.
§ 15
Om annan överenskommelse ej träffas skall parterna, utöver vad som föreskrives i § 14, tillse att bolaget såsom lön till den utträdande parten utbetalar ett belopp beräknat enligt följande.
- Utträdande parts resultat på dennes rörelsegren per utträdesdagen, vari även inbegripes parts andel per utträdesdagen i bolagets resultat. Resultatet skall fastställas med ledning av vid tidpunkten gällande redovisningsprinciper för upprättande av årsbokslut. Detta resultat skall ökas med:
- Parts fastställda andel av obeskattade reserver enligt § 6 ovan.
- 90 procent av värdet av utträdande parts egen inarbetade ofakturerade tid.
- 80 procent av värdet av utträdande parts andel av inarbetad ofakturerad tid hos andra jurister vid advokatbyrån.
- Utträdande parts andel av eventuella övervärden.
Resultatet skall belastas med:
- 5 procent inkuransavdrag på utestående fordringar.
Före utbetalning av lön till utträdande part grundat på det sålunda framräknade justerade resultatet skall beaktas lagstadgade arbetsgivaravgifter samt andra skatter och avgifter, vilka bolaget enligt lag har att innehålla och inbetala för parten. Vid utbetalningen skall bolaget innehålla källskatt. Utbetalning till utträdande part enligt denna avtalsparagraf skall ske med 50 procent per utträdesdagen och resterande 50 procent inom sex månader därefter.
§ 16
Med utträdesdag avses den dag då avtalet efter iakttagande av uppsägningstid upphör att gälla.
Utlösen vid utträde eller i övrigt skall alltid avse den utlöstes samtliga aktier.
Vid utlösen/överlåtelse av parts samtliga aktier skall i samtliga fall den utlöstes/utköptes anställning i bolaget upphöra senast per utträdesdagen.
§ 17
Utträdande part äger, under förutsättning av klientens medgivande, rätt att omedelbart före utträdesdagen förvärva pågående arbeten hänförliga till egna klienter samt pågående arbeten hos annan jurist hänförliga till partens egna klienter. Köpeskillingen, som skall motsvara de pågående arbetenas verkliga värde, skall erläggas per utträdesdagen.
§ 18
Värdet av utträdande parts egen inarbetade ofakturerade tid skall bestämmas efter den partens normala timdebitering. Värdet av inarbetad ofakturerad tid hos andra jurister skall bestämmas efter deras respektive normala timdebitering.
§ 19
Vad som anges ovan skall i tillämpliga delar gälla även vid parts dödsfall, dock äger parts dödsbo inte rätt att köpa ut något tidlager.
§ 20
Ingen av parterna har rätt att efter samarbetets upphörande själv eller i annat bolag använda bolagets firma.
Utträdande part äger inte rätt att vidtaga åtgärder som negativt kan påverka bolagets verksamhet, vari innefattas att parten inte äger rätt att ensam informera klienter om utträdet utan skall denna information lämnas klienten av bolaget efter samråd med utträdande part.
§ 21
Parterna skall ägna hela sin arbetstid åt arbete för bolaget. Inkomster av alla uppdrag såsom skiljemannauppdrag, undervisning m.m. som har anknytning till advokatverksamheten, skall tillföras bolaget, såvitt inte parterna träffar annan överenskommelse. Med uppdrag enligt ovan avses dock inte uppdrag såsom styrelseledamot eller annat förtroendeuppdrag. Uppdrag till bolaget skall, om klienten så önskar, i första hand handläggas av part, som tidigare haft förbindelse med klienten och eljest av part, som med hänsyn till arbetsbörda, kompetensområde och speciell erfarenhet kan åtaga sig uppdraget.
§ 22
Detta avtal gäller för part så länge den parten är aktieägare i bolaget.
Part, som vill avbryta samarbete, skall säga upp avtalet skriftligen hos övriga aktieägare. Avtalet upphör i så fall gentemot den uppsägande sex månader efter uppsägningens delgivning, utträdesdagen. Om part sagt upp avtalet har övriga parter rätt att lösa hans aktier i proportion till vars och ens aktieinnehav och i enlighet med vad som föreskrivs vid utträde enligt §§ 10, 14 och 15 ovan. Om part sagt upp avtalet har andre parten/övriga parter rätt att, inom en månad från delfående av parts uppsägning, också säga upp avtalet för dennes/deras egen del. Vid sådant fall skall, om ingen part erbjuder sig lösa uppsägande parts/parters aktier, bolaget träda i likvidation. Likvidation av bolaget kan dock förhindras genom att uppsägande part/parter inom tre månader från uppsägningen och med samtliga parters/aktieägarens medgivande, överlåter sina samtliga aktier i bolaget till utomstående advokat.
Bestämmelserna avseende ekonomisk avräkning skall, trots att avtalet i övrigt upphört att gälla, tillämpas vid avräkning mellan parterna.
§ 23
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller angående övriga till avtalsförhållandet hänförliga frågor, skall avgöras av skiljemän i den ordning gällande lag om skiljemän stadgar.
Stockholm den 1 januari 1995
K.H. L.S.
(K.H.) (L.S.)
E.S. C.S.
(E.S.) (C.S.)
M.C. U.B.
(M.C.) (U.B.)
P.A. D.E.
(P.A.) (D.E.)
Bilaga 2
K.H., nedan kallad KH, L.S., nedan kallad LS, E.S., nedan kallad ES, C.S., nedan kallad CS, M.C., nedan kallad MC och U.B., nedan kallad UB, är ägare till aktierna i ett bolag H. & S. Advokatbyrå AB, nedan kallat H&S AB. KH, LS, ES, CS, MC och UB har nu träffat avtal med P.A., nedan PA, och D.E., nedan DE, innebärande att PA och DE vardera skall förvärva 52 st aktier i H&S AB, av vardera KH, LS, ES, CS, MC och UB, varefter KH, LS, ES och CS innehar 313 st aktier vardera och MC, UB, PA och DE 312 st aktier vardera.
I anledning härav har KH, LS, ES, CS, MC, UB och PA träffat följande
A V T A L
§ 1
KH, LS, ES, CS, MC, UB och PA har internt inom H&S AB var sin rörelsegren. PA skall, som ersättning för goodwill, från sin rörelsegren, till KH:s, LS:s, ES:s, CS:s, MC:s och UB:s rörelsegrenar med en sjättedel vardera, överföra intäkter enligt följande.
Under kalenderåren 1995, 1996 och 1997, varje 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december, skall P.A. erlägga 25 000 kr, totalt 300 000 kr.
§ 2
P.A. skall, med anledning av sitt förvärv av delägarskap, förvärva sitt per den 31 december 1994 upparbetade och ej fakturerade tidlager. P.A:s tidlager per ovan nämnda dag uppgår till 1 774 620 kr.
P.A. skall vidare förvärva en åttondel av advokatbyråns biträdande juristers per den 31 december 1994 upparbetade och ej fakturerade tidlager. De biträdande juristernas lager per ovan nämnda dag uppgår till 12 961 785 kr. En åttondel därav är 1 620 223 kr. Såsom ersättning till KH, LS, ES, CS, MC och UB för eget tidlager och del i biträdande juristers tidlager skall PA, från sin rörelsegren, till KH:s, LS:s, ES:s, CS:s, MC:s och UB:s rörelsegrenar med en sjättedel vardera, överföra intäkter enligt följande.
Under kalenderåren 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001 varje 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december skall PA erlägga 125 000 kr. Totalt skall betalningarna enligt denna paragraf uppgå till 3 394 843 kr.
§ 3
PA äger rätt att lösa skulden enligt ovan helt och eller delvis i förtid. Skulle samarbetet mellan KH, LS, ES, CS, MC, UB, PA och DE upphöra innan skulden är till fullo betald, skall återstoden av skulden anses vara förfallen till betalning i sin helhet per utträdesdagen och utbetalas från PA:s rörelsegren till KH:s, LS:s, ES:s, CS:s, MC:s och UB:s rörelsegrenar senast per den dag som i samarbetsavtalet mellan KH, LS, ES, CS, MC, UB, PA och DE angivits för erläggande av lösenbelopp eller likvid.
Detta avtal har upprättats i sju likalydande exemplar, varav parterna tagit varsitt.
Stockholm den 1 januari 1995
K.H. L.S.
(K.H.) (L.S.)
E.S. C.S.
(E.S.) (C.S.)
M.C. U.B.
(M.C.) (U.B.)
P.A.