AD 2023 nr 24
Ett bolag med verksamhet inom lokalvård har sagt upp en arbetstagare som bl.a. ägt hälften av bolagets aktier och haft firmateckningsrätt.
Städpoolen Scandinavia AB
mot
L.A.
Överklagade avgörandet: Stockholms tingsrätts dom den 27 juni 2022 i mål nr T 12681-21
Tingsrättens dom, se bilaga.
Bakgrund
L.A. anställdes 1997 i Städpoolen Scandinavia AB (bolaget). Den 26 juli 2021 sades hon upp från sin anställning av skäl som hänfördes till henne personligen.
L.A. yrkade vid tingsrätten att uppsägningen av henne skulle förklaras ogiltig samt att bolaget skulle betala ekonomiskt och allmänt skadestånd till henne.
Bolaget bestred L.A:s talan och yrkade i första hand att hennes talan skulle avvisas, och i andra hand att talan skulle avslås. Bolaget yrkade i ett genkäromål att L.A. skulle förpliktas att utge ekonomiskt skadestånd jämte ränta till bolaget.
L.A. bestred bolagets yrkande om avvisning samt genkäromålet.
En tvistefråga vid tingsrätten var om L.A. omfattades av anställningsskyddslagens s.k. företagsledarundantag och att hennes anställning därmed skulle undantas från lagens tillämpning.
Tingsrätten avslog bolagets yrkande om att L.A;s talan skulle avvisas. Tingsrätten fann att L.A;s talan omfattades av anställningsskyddslagen och att hon sagts upp utan att det funnits saklig grund för uppsägningen. Tingsrätten biföll hennes yrkanden om ogiltigförklaring av uppsägningen samt om allmänt och ekonomiskt skadestånd, liksom bolagets yrkande om ekonomiskt skadestånd. Bolaget förpliktades att betala fyra femtedelar av L.A;s rättegångskostnad jämte ränta.
Yrkanden m.m.
Bolaget har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, ska avslå L.A;s talan, befria bolaget från skyldigheten att betala hennes rättegångskostnad vid tingsrätten och i stället förplikta L.A. att ersätta bolagets rättegångskostnad vid tingsrätten.
L.A. har bestritt ändring av tingsrättens dom.
Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.
Det som nu är föremål för prövning i Arbetsdomstolen är L.A:s yrkanden om att uppsägningen av henne ska ogiltigförklaras samt om ekonomiskt och allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen. Parterna har åberopat samma omständigheter och till utveckling av sin talan anfört i huvudsak detsamma som anförts i denna del vid tingsrätten.
Utredningen
Arbetsdomstolen har avgjort målet efter huvudförhandling. Vid denna har hållits förnyat för under sanningsförsäkran med L.A. samt kompletterande frågor ställts till A.B. Förhör under sanningsförsäkran med A.B. samt vittnesförhör med P.Å., H.A., C.P., L.E., S.B., J.N. och T.K. har lagts fram genom uppspelning av tingsrättens ljud- och bildupptagning. Båda parter har åberopat skriftlig bevisning.
Domskäl
Tvisten
Tvisten avser i första hand om L.A. vid uppsägningen den 26 juli 2021 omfattades av anställningsskyddslagen eller om hon hade en i anställningsskyddslagens mening företagsledande eller därmed jämförlig ställning.
Om Arbetsdomstolen gör bedömningen att L.A. inte omfattats av anställningsskyddslagen, ska tingsrättens dom ändras och hennes talan avslås.
Om Arbetsdomstolen skulle dela tingsrättens bedömning, att anställningsskyddslagen är tillämplig på L.A:s anställning, är det tvistigt om det funnits saklig grund för uppsägningen.
Rättsliga utgångspunkter – företagsledarundantaget
Enligt 1 § andra stycket 1 anställningsskyddslagen, i den lydelse som är aktuell i målet, undantas från lagens tillämpning arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha en företagsledande eller därmed jämförlig ställning.
Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1973:129 s. 194 f. och prop. 1981/82:71 s. 94) framgår bl.a. att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt och ges en snäv innebörd samt att en förutsättning för att en arbetstagare ska anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning är att arbetstagaren inte bara har företagsledande funktioner utan också att arbetstagaren är tillförsäkrad löneförmåner och andra anställningsvillkor som normalt tillkommer företagsledare. Avgörande för bedömningen om företagsledarundantaget är tillämpligt eller inte är hur företagsledningen har organiserats och utövats i praktiken (se AD 2013 nr 4 och där hänvisade rättsfall).
Hade L.A. en företagsledande eller därmed jämförlig ställning?
Följande är ostridigt. L.A. anställdes 1997 som lokalvårdare hos bolaget. Hennes roll och ägande i bolaget förändrades under åren som hon var anställd. År 2002 ägde hon fem procent av bolagets aktier. Hennes ägarandel ökade därefter successivt. Vid uppsägningen ägde hon hälften av bolagets aktier, vilket hon gjort sedan 2018. Den andra hälften ägdes av A.B. År 2013 fick L.A. rätt att teckna bolagets firma. L.A. deltog i möten tillsammans med bl.a. A.B., då olika frågor avseende bolagets drift och ledning diskuterades. Hon undertecknade leasing-, kund- och anställningsavtal. Vid tidpunkten för uppsägningen var hon suppleant i bolagets styrelse. Bolagets styrelse utgjordes av A.B. som enda ledamot. Han presenterade sig utåt som verkställande direktör, även om han inte var verkställande direktör i formell mening förrän efter det att L.A. hade sagts upp. – I tiden efter tingsrättens huvudförhandling har bolaget haft flera bolagsstämmor, påkallade av A.B. eller L.A., då ny styrelse tillsatts genom lottning. När L.A. vann lotten 2022 tillsattes hon som ensam styrelseledamot, varefter bolaget sade upp A.B. från anställningen som verkställande direktör.
Bolaget har gjort gällande att både A.B. och L.A. vid tidpunkten för uppsägningen hade en företagsledande eller därmed jämförlig ställning i bolaget. Enligt L.A. var det endast A.B. som hade en sådan ställning i bolaget.
Det är upplyst att bolaget vid uppsägningstidpunkten hade ca 45 anställda. Av förarbetena och domstolens praxis framgår att det, i ett sådant mindre bolag, i regel inte kan finnas mer än en person med företagsledande ställning (se InU 1973:36 s. 28 och t.ex. AD 1998 nr 65). I AD 1979 nr 60 fann dock Arbetsdomstolen att två personer, som båda genom sina aktieinnehav hade samma ägarinflytande i ett mindre bolag, kunde betraktas som företagsledare i anställningsskyddslagens mening. Så ansågs även vara fallet i AD 2013 nr 4, där två tidigare hälftenägare i ett bolag rent faktiskt delade på de företagsledande arbetsuppgifterna. I det fallet hade, vid tidpunkten för uppsägningen, ett annat bolag tagit över det huvudsakliga ägandet men de två tidigare hälftenägarna hade ägarintressen i det moderbolag som förvärvat bolaget.
Arbetsdomstolen anser, mot bakgrund av ovanstående, att bolagets storlek inte i sig utesluter att både A.B. och L.A. kan ha haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning i anställningsskyddslagens mening.
Vid bedömningen av om L.A. omfattats av företagsledarundantaget behandlar Arbetsdomstolen först frågan vilken betydelse det har att L.A., vid tidpunkten för uppsägningen, ägde hälften av bolagets aktier, jämte A.B. som ägde den andra hälften.
I AD 1979 nr 60 ansågs en ägare av en tredjedel av ett moderbolags aktier ha en företagsledande ställning i anställningsskyddslagens mening. Moderbolaget ägde i sin tur samtliga aktier i det bolag där den aktuelle personen var anställd och den anställde ansågs samtidigt genom sina arbetsuppgifter som källarmästare ha ett väsentligt inflytande över dotterbolagets verksamhet. Domstolen uttalade bl.a. att tredjedelsägaren hade samma möjligheter som de två andra ägarna att genomdriva sin uppfattning. I AD 1983 nr 182 ansågs företagsledarundantaget däremot inte vara tillämpligt på en tredjedelsägares anställning, då arbetstagaren inte i någon större utsträckning sysslade med angelägenheter inom företagsledningsområdet. Arbetsdomstolen uttalade särskilt – till skillnad från i AD 1979 nr 60 – att det under sådana omständigheter saknade betydelse att arbetstagaren skulle ha kunnat förvärva ett större inflytande över bolagets verksamhet genom att vinna stöd för sin uppfattning hos endera av de två andra ägarna. Inte heller i AD 1996 nr 37 ansågs arbetstagaren ha en företagsledande eller därmed jämförlig ställning i anställningsskyddslagens mening. I det fallet hade arbetstagaren ett aktieinnehav om 49 procent, rätt att teckna bolagets firma och var styrelseledamot i bolaget tillsammans med den andre aktieägaren. Arbetstagaren hade varit anställd hos bolaget i sex år när hon förvärvade aktierna och blev ledamot av styrelsen. Efter förvärvet hade hon inte sysslat med angelägenheter inom företagsledningsområdet i någon större utsträckning utan hade i stället i huvudsak utfört samma uppgifter som tidigare. Den andra delägaren innehade, å sin sida, positionen som verkställande direktör i bolaget.
Den omständigheten, att en anställd äger aktier i ett aktiebolag, innebär således inte i sig att han eller hon har en företagsledande eller därmed jämförlig ställning i anställningsskyddslagens mening. Detta gäller även om den anställde aktieägaren samtidigt skulle vara styrelseledamot och firmatecknare i bolaget.
Till skillnad från ovan redovisad praxis har i nuvarande fall en delägare, L.A., som också arbetat i verksamheten haft ett så stort aktieinnehav att hon haft möjlighet till väsentligt inflytande över bolagets styrning enbart baserat på sitt eget aktieinnehav. L.A. kan således i kraft av sitt innehav av hälften av bolagets aktier, utöva samma inflytande som A.B., bolagets andre hälftenägare. Detta förhållande talar med styrka för att hon ska anses ha haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Det inflytande som L.A. haft möjlighet att utöva över bolaget illustreras av det som skett efter tingsrättens huvudförhandling, då hon har haft möjlighet att ta över bolagets styrning och därigenom säga upp den av henne utpekade företagsledaren – A.B. – från hans anställning. I enlighet med Arbetsdomstolens tidigare uttalanden ska det dock göras en helhetsbedömning av omständigheterna vid bedömningen av om företagsledarundantaget är tillämpligt. Det är därvid avgörande hur företagsledningen har organiserats och utövats i praktiken.
Av utredningen har följande framkommit. L.A. och A.B. hade rätt att var för sig teckna bolagets firma. De uppbar lika hög lön och hade i övrigt i huvudsak jämförbara förmåner. Den faktiska skötseln av bolaget var delad mellan A.B. och L.A. A.B. hade ansvar för bolagets utveckling, för IT-frågor och utgjorde ensam bolagets styrelse. L.A. hade å sin sida ansvaret för frågor som rörde bolagets dagliga drift och ekonomi och var suppleant i bolagets styrelse. Parterna är oense om det var A.B. eller både A.B. och L.A. som hade den avgörande beslutanderätten i bolaget. Oavsett vem som hade det, har utredningen, enligt Arbetsdomstolens mening, visat att A.B. och L.A. fortlöpande diskuterade viktigare beslut med varandra. Sammantaget anser Arbetsdomstolen att företagsledningen i praktiken organiserats och utövats på sådant sätt att både L.A. och A.B. haft ett väsentligt inflytande över bolagets verksamhet.
Mot bakgrund av det inflytande L.A. utövade i bolaget är det, enligt Arbetsdomstolens mening, av mindre betydelse att det, vid tidpunkten för L.A:s uppsägning, var A.B. som utåt agerade som verkställande direktör och att L.A. själv uppfattade det som att hon hade ett mindre inflytande än A.B. över bolagets verksamhet (jfr AD 1993 nr 57).
Arbetsdomstolen finner sammanfattningsvis att L.A. hade en företagsledande eller därmed jämförlig ställning i anställningsskyddslagens mening. Hon omfattades därför vid uppsägningen av undantaget för företagsledare i samma lag. Hennes yrkanden om ogiltigförklaring av uppsägning samt om ekonomiskt och allmänt skadestånd enligt anställningsskyddslagen ska därmed avslås. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.
Rättegångskostnader
L.A. är förlorande part och ska därför ersätta bolaget för dess skäliga rättegångskostnader vid tingsrätten och i Arbetsdomstolen.
Bolaget har förklarat att det inte yrkar ersättning för mervärdesskatt.
Bolaget har vid tingsrätten yrkat ersättning med 321 000 kr, varav 300 000 kr avser ombudsarvode. Bolagets kostnadsanspråk vid tingsrätten framstår som skäligt.
I Arbetsdomstolen har bolaget yrkat ersättning med, rätt räknat, 172 555 kr, varav 160 000 kr avser ombudsarvode, 12 000 kr tidsspillan och 555 kr utlägg. L.A. har överlämnat till domstolen att bedöma skäligheten av de yrkade beloppen. Arbetsdomstolen finner att yrkad ersättning är skälig.
Domslut
Domslut
1. Med ändring av tingsrättens domslut punkterna 2 och 3 avslår Arbetsdomstolen L.A:s talan.
2. Arbetsdomstolen befriar Städpoolen Scandinavia AB från att betala L.A:s rättegångskostnad vid tingsrättens (punkten 6 i tingsrättens domslut) och förpliktar i stället L.A. att ersätta Städpoolen Scandinavia AB dess rättegångskostnad där med 321 000 kr, varav 300 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det först nämnda beloppet från den 27 juni 2022 till dess betalning sker.
3. L.A. ska ersätta Städpoolen Scandinavia AB:s rättegångskostnad i Arbetsdomstolen med 172 555 kr, varav 160 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.
Dom 2023-04-26, målnummer B-92-2022
Ledamöter: Karin Renman, Per Sundberg, Berndt Molin, Åsa Kjellberg Kahn, Göran Söderlöf, Gerald Lindberg (f.d. avtalssekreterare i Svenska Livsmedelsarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Lars Hallenberg. Enhälligt.
Rättssekreterare: Eira Arb Zackrisson
BILAGA
Tingsrättens dom (ledamot: Axel Taliercio)
BAKGRUND
L.A. anställdes 1997 i Städpoolen Scandinavia AB (Städpoolen) Städpoolens huvudsakliga verksamhet är lokalvård. Bolaget grundades av A.B.
Den 26 juli 2021 sade Städpoolen upp L.A. med tre månaders uppsägningstid på grund av omständigheter som hänförde sig till henne personligen. Vid tidpunkten för uppsägningen ägde L.A. 50 procent av aktierna i bolaget. Resterande 50 procent ägdes av A.B.
Målet inleddes genom att L.A. den 20 augusti 2021 ansökte om stämning mot Städpoolen och yrkade att uppsägningen ska förklaras ogiltig. L.A. har även yrkat ersättning för utebliven lön, pension och bilförmån samt begärt att Städpoolen ska utge allmänt skadestånd för brott mot lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Städpoolen har härefter i genkäromål framställt yrkande om att L.A. ska utge ersättning för en misstagsbetalning.
Parterna är oense om LAS är tillämplig, beroende på parternas delade meningar i fråga om L.A. innehaft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning i Städpoolen samt om en skiljeklausul i ett aktieägaravtal mellan A.B. och L.A.(aktieägaravtalet) utgör hinder för tingsrätten att pröva L.A:s talan. Parterna är även oense om L.A:s rätt att innehålla beloppet avseende misstagsbetalningen.
YRKANDEN M.M.
L.A. har yrkat att tingsrätten ska förklara Städpoolens uppsägning av henne den 26 juli 2021 ogiltig.
L.A. har därutöver yrkat att tingsrätten ska förplikta Städpoolen att till henne betala
a) 7 986 kr avseende obetald lön för oktober 2021 och därefter, från och med november 2021, 55 000 kr per månad till dagen för dom jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 i varje månad på respektive belopp,
b) 908 kr avseende utebliven pensionsbetalning för oktober 2021 och därefter, från och med november 2021, 5 631 kr per månad till dagen för dom jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 i varje månad på respektive månadsbetalning,
c) 2 406 kr avseende utebliven bilförmån för november 2021 och därefter, från och med december 2021, 6 562 kr per månad till dagen för dom jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 i varje månad på respektive månadsbetalning, samt
d) allmänt skadestånd för brott mot 7, 8, 10 och 30 §§ LAS med 70 000 kr jämte ränta enligt 4 och 6 §§räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker.
Städpoolen har bestritt käromålet och yrkat att L.A:s talan ska avvisas. Yrkade belopp enligt punkterna a och b har vitsordats som skäliga i och för sig. Sättet att beräkna ränta har vitsordats som skäligt i och för sig.
Städpoolen har i ansökan om genstämning yrkat att tingsrätten ska förplikta L.A. att utge 350 000 kr jämte ränta enligt 2 § andra stycket och 5 §räntelagen från den 13 december 2021 till dess delgivning av stämning sker och för tiden därefter med ränta enligt 4 § fjärde stycket och 6 §räntelagen.
L.A. har bestritt Städpoolen Scandinavia AB:s yrkande om avvisning samt genkäromålet. Städpoolens anspråk har vitsordats som skäligt i och för sig.
Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.
GRUNDER
L.A. (huvudkäromålet)
L.A:s anställning omfattas av LAS och uppsägningen är ogiltig då det saknats saklig grund för uppsägningen
L.A. har inte haft arbetsuppgifter eller anställningsvillkor som innebär att hon haft företagsledande eller därmed jämförlig ställning. A.B. har varit den enda personen med företagsledande ställning i bolaget. Hon omfattas därmed av LAS.
Omständigheter som utvisar att L.A. inte haft företagsledande eller därmed jämförlig ställning är bl.a.
- att A.B., som varit verkställande direktör (VD), varit den som bestämt och haft det avgörande inflytandet i Städpoolens verksamhet,
- att A.B. ensam har utgjort bolagets styrelse,
- att det aldrig funnits någon diskussion om att L.A. skulle vara undantagen LAS, utan att det tvärtom framgår av punkten tolv i aktieägaravtalet att avsikten var att hennes anställning skulle omfattas av LAS,
- att Städpoolen inte presenterat något anställningsavtal med löneförmåner och andra anställningsvillkor som normalt tillkommer en företagsledare, och
- att L.A. under alla år och efter aktieförvärven fortsatt att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som hon tidigare utfört.
Städpoolen har saknat saklig grund för uppsägningen av L.A., varför den är ogiltig. Städpoolen har inte angett vilka konkreta förhållanden som påstås ligga till grund för uppsägningen. I vart fall har Städpoolen grundat uppsägningen enbart på omständigheter som bolaget har känt till antingen mer än två månader före tidpunkten för uppsägningen.
Talan ska inte avvisas på grund av skiljeklausul
Parter i målet är L.A. och Städpoolen. Något avtal med skiljeklausul finns inte mellan dessa parter. Skiljeklausulen som Städpoolen hänvisar till finns i ett aktieägaravtal mellan L.A. och A.B., dvs. mellan andra parter. Aktieägaravtalet rör inte heller L.A:s anställning.
Städpoolens påstående att det i punkten 12 i aktieägaravtalet L.A. har inte accepterat detta. L.A. har inte heller i aktieägaravtalet bekräftat eller accepterat att hennes anställning ska anses ha en företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller att anställningen ska vara undantagen LAS. Tvärtom är bestämmelsen skriven utifrån och med den terminologi som används i LAS. I anställningsavtal med personer i företagsledande ställning omfattas av LAS. Avtalet bekräftar på så vis att parterna avsett att L.A:s anställningsavtal med Städpoolen ska omfattas av LAS.
Utebliven ersättning
Städpoolen har per den 26 oktober 2021 stoppat löne- och pensionsutbetalningar till L.A. Hon har därför rätt till utebliven lön och pension från och med den 27 oktober 2021. Premien för ITP 1 är 4,5 procent på lön upp till 42 625 kr i månaden och 30 procent på lön därutöver.
L.A. återlämnade sin tjänstebil den 19 november 2021. Städpoolen har dragit in L.A:s bilförmån med hänvisning till uppsägningen, vilken är ogiltig. Hon har därför rätt till ersättning motsvarande bilförmånen från och med den 20 oktober 2021, vilket motsvarar värdet av den bilförmån som hon har haft rätt till.
Allmänt skadestånd
Städpoolens uppsägning har inte varit sakligt grundad.
Städpoolen har inte i uppsägningsbeskedet angett vad L.A. skulle iaktta för det fall att hon ville göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen.
Städpoolen har inte lämnat uppsägningsbeskedet till L.A. personligen.
Städpoolen har inte underrättat L.A. i förväg om att bolaget ville säga upp henne på grund av omständigheter som hänför sig till henne personligen.
Städpoolen (huvudsvaromålet)
Talan ska avvisas på grund av skiljeklausul
Det finns en skiljeklausul i det aktieägaravtal som L.A. har ingett i målet. L.A. har undertecknat avtalet i sin egenskap av delägare i Städpoolen. Genom undertecknandet har hon accepterat att hennes anställning, och även grunderna för uppsägning av personliga skäl, ska prövas i skiljeförfarande om tvist uppstår mellan henne och Städpoolen.
L.A. var hälftenägare av aktierna i Städpoolen vid tiden för uppsägningen. Under våren och sommaren 2021 uppstod en ägarkonflikt i bolaget. Av punkten tolv i aktieägaravtalet framgår att Städpoolen äger säga upp L.A. av personliga skäl utan krav på saklig grund. Det innebär även att ett förfarande om inlösen av L.A:s aktier i bolaget kan initieras på sätt som framgår av punkten sex i aktieägaravtalet. I konsekvens härmed ska alla frågor som rör hennes anställning och aktieinnehav prövas i ett skiljeförfarande om tvist uppstår. Aktieägaravtalet är skrivet med utgångspunkten att A.B. och L.A. är ägare till Städpoolen och att de därigenom, med bindande verkan för bolaget, kan komma överens i dessa frågor. Detta kan även uttryckas som att ägarna till bolaget, A.B. och L.A., lämnat instruktioner till bolaget om hur bolaget ska agera i de situationer som regleras i avtalet.
I aktieägaravtalet finns alltså en skiljeklausul innebärandes att frågor om tillämpning av aktieägaravtalet, inklusive punkten tolv som reglerar rätten till arbete för L.A., ska prövas i skiljedom (se punkten 14). Det innebär att tingsrätten inte är behörig att pröva frågan om uppsägningen av L.A. Detta eftersom förutsättningarna för hennes anställning och uppsägning är kopplad till hennes aktieinnehav i bolaget och eftersom båda dessa frågor regleras i aktieägaravtalet.
Talan ska ogillas på grund av att LAS inte är tillämplig
L.A. har genom att underteckna aktieägaravtalet även bekräftat att hon är en arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning. LAS är därför inte tillämplig på hennes anställningsförhållande enligt vad som anges i det följande.
L.A. har under lång tid drivit Städpoolen på egen hand och fungerat som bolagets VD. Någon formell VD har dock inte funnits innan hennes uppsägning.
L.A. har varit firmatecknare för bolaget. Hon har för Städpoolens räkning förhandlat med banker och undertecknat skuldebrev och alla leasingavtal för de bilar som använts i verksamheten. Hon har även köpt bilar för bolaget, anställt och sagt upp städare och undertecknat deras anställningsavtal. L.A. har själv förhandlat och skrivit avtal med bolagets största kund, Newsec, och självständigt handlagt alla kontakter och avtal med Newsec, till ett årligt värde för bolaget om cirka 4 500 000 kr.
L.A. har ensam haft inloggning och varit huvudadministratör för Fora AB, som sköter de anställdas försäkringar, och för Collectum, som sköter pensioner och ITP-avtal för de anställda.
L.A. har själv undertecknat e-postmeddelanden som både ägare och verksamhetschef.
L.A. har undertecknat cirka 70 procent av alla städavtal helt självständigt, utan A.B:s inblandning.
L.A. har haft merparten av bolagets kundkontakter och de flesta kunder har ringt direkt till hennes mobiltelefon.
Det har i vart fall förelegat saklig grund för uppsägning eftersom L.A. har agerat illojalt mot Städpoolen
Städpoolen startades av A.B. och han har vid flera tillfällen sålt aktier till L.A. för att han trodde på deras samarbete, som fungerat relativt bra till för några år sedan. Under 2021 uppstod dock en ägarkonflikt mellan L.A. och A.B. som har gjort det omöjligt för dem att fortsätta äga Städpoolen tillsammans. Aktieägaravtalet är skrivet på ett sådant sätt att det ska finnas en möjlighet för A.B. att säga upp L.A.om han anser att deras samarbete inte fungerar, vilket nu alltså har skett.
L.A. har motsatt sig att Städpoolen certifierats enligt ISO 9001 och 14001. A.B. och L.A. hade en konflikt om detta under år 2020. L.A. har i samband med denna konflikt försökt att övertala A.B. att sälja sina aktier i bolaget, vilket framgår av e-postkorrespondens mellan dem.
Under våren 2021, efter att L.A:s nuvarande man H.A. blivit anställd i Städpoolen, kunde A.B. märka att L.A. försökte manövrera ut honom från bolaget och ta över alla kontakter med kunder och leverantörer. Tillsammans har L. och H.A. agerat för att A.B. ska hållas utanför verksamheten. Utifrån deras instruktioner har bl.a. bolagets telefonväxel programmerats så att alla samtal gått till L.A. och, först om hon efter 20 sekunder inte svarat, till A.B. Trots att A.B. begärde att växeln skulle programmeras så att inkommande samtal fördelas jämnt mellan honom och L.A. skedde det inte under den tid som L. och H.A. arbetade i Städpoolen.
L.A. har vidare under försommaren 2021 informerat anställda om att hon kommer att ta över bolaget. A.B. fick information om detta genom att en anhörig till en anställd ringde honom och berättade att hans fru blivit kontaktad av L.A. som sagt att ”hon och hennes kille skulle ta över bolaget” L.A. har i målet givit in ett meddelande från A.B. där han – på förekommen anledning – berättar att han utgör styrelsen i bolaget. Skälet till detta påpekande var att L.A. vägrade att lämna ut bokföringen till honom, vilket tydligt framgår av e-postkorrespondensen. Diskussionen avslutades med att L.A. den 7 juli 2021 kl. 11.00 skev ”{j]ag tänker inte diskutera det här”. L.A. har fortsatt att vägra A.B. tillgång till handlingarna. L.A. har även tagit med sig bokföringspärmar, lönepärmar för 2020 och pärmen med alla anställningskontrakt från bolagets lokaler i Älta till sitt hem. Efter uppsägningen och efter upprepade påtryckningar har visst material återlämnats, dock inte allt.
L.A. har sammanfattningsvis agerat illojalt mot Städpoolen och satt sin vilja att ta över hela bolaget framför sin skyldighet att i varje beslut se till vad som kan vara bäst för bolaget. Därutöver har hon offentliggjort aktieägaravtalet, som är sekretesskyddat. Därmed torde det även finnas saklig grund för uppsägning enligt LAS, om tingsrätten dels skulle anse sig behörig, dels anse att LAS är tillämplig. Avslutningsvis kan noteras att L.A. enligt egen uppgift är medlem i fackföreningen Unionen. Om LAS skulle varit tillämplig på anställningsförhållandet hade givetvis Unionen drivit frågorna som nu drivs av L.A. själv.
Utebliven ersättning samt rätt till allmänt skadestånd
Vad gäller ersättning för utebliven lön, pension och bilförmån har motparten framställt bruttoyrkanden som inte är möjliga att bifalla i dom då yrkandena ska avse nettobelopp. Vidare kan ersättning för premiebetalning inte utbetalas till L.A. på sätt som yrkas i målet då detta ska betalas från Städpoolen till försäkringsbolaget enligt det ITP-avtal som finns mellan parterna.
L.A. har inte haft någon företagsbil under den aktuella perioden efter uppsägning. Bilförmån ska därför inte beaktas vid uträkningen av hennes nettolön. Städpoolen är därför inte heller skyldigt att ersätta L.A. för denna.
L.A. har inte rätt till allmänt skadestånd. I första hand har LAS inte varit tillämplig på hennes anställning. I andra hand har uppsägningen varit sakligt grundad.
Städpoolen Scandinavia AB (genkäromålet)
Städpoolen utbetalade den 13 december 2021 av misstag 350 000 kr till L.A. L.A. har varit i ond tro om sin rätt att motta beloppet. L.A. har inte heller har några kvittningsgilla motfordringar. Det felaktigt utbetalda beloppet ska därför återbetalas till Städpoolen.
Städpoolens talan är inte onödig då den föranletts av att L.A. inte följt reglerna kring condictio indebiti. Med hänsyn till L.A:s inställning är Städpoolen i behov av en exekutionstitel för att få tillbaka beloppet efter ett eventuellt bifall till Städpoolens huvudkäromål.
L.A. (gensvaromålet)
L.A. mottog den 13 december 2021 betalningen om 350 000 kr från Städpoolen. Hon håller inne beloppet som säkerhet för den fordran som Städpoolen är och blir skyldigt att betala henne i målet avseende lön/ersättning och rättegångskostnader. Kravet överstiger det mottagna beloppet.
UTVECKLING AV TALAN
L.A.
Uppsägningen strider mot LAS
L.A. anställdes från början som lokalvårdare. Efter cirka sex månader utvecklades hennes roll till en kombination av att städa (cirka 80 procent av arbetstiden) och att arbetsleda (cirka 20 procent av arbetstiden). Fram till 2017 har hon arbetat som arbetsledare och lokalvårdare samt med sälj och administration. I samband med P.Å:s pension år 2017 ändrades hennes arbetsuppgifter till att sköta bokföring och vissa administrativa frågor samt viss arbetsledning i form av schemaläggning och kvalitetskontroll.
L.A. bestrider att hon drivit bolaget själv och fungerat som dess verkställande direktör. Hon har inte haft en tydlig chefsposition eller självständigt lett företaget, såsom Städpoolen gjort gällande. Tvärtom har företaget letts av A.B. och hon har varit underställd honom. A.B. är Städpoolens grundare och har sedan 1992 varit ensam styrelseledamot i bolaget. Han registrerades som Städpoolens verkställande direktör den 26 juli 2022, men har under alla år benämnt sig själv som detta. A.B. har alltid lett bolagets verksamhet och varit den som fattat de slutliga besluten i bolaget. Detta framgår av såväl Städpoolensegen handbok som arkiverade webbsidor, e-postmeddelanden och organisations-skisser. L.A:s beslut har endast kunnat tas inom de ramar som A.B. angivit. De gånger A.B. och L.A. haft olika uppfattningar, t.ex. om ISO-certifieringar, har det i slutändan blivit såsom A.B. bestämt. L.A. har aldrig undertecknat mail som ägare då e-postsignaturen skötts av A.B. Detsamma gäller för vad som angetts i visitkort och på bolagets webbsidor.
Det är riktigt att L.A. har haft firmateckningsrätt för Städpoolen. Hon bestrider dock att hon undertecknat avtal utan A.B:s inblandning och att hennes undertecknande gör att hon är undantagen LAS. Att L.A. har haft kundkontakt följer av de arbetsuppgifter som hon tilldelats. Hon har därför undertecknat avtal enligt A.B. instruktioner. L.A. har skrivit under avtal även innan hon fick firmateckningsrätt, vilket även P.Å. har gjort.
L.A. bestrider att den omständigheten att hon haft inloggnings-uppgifter till och administrerat försäkringar gör att hon är undantagen LAS. Under sin tid som ekonomichef hanterade P.Å. de anställdas försäkringar. Då L.A. tog över hans roll i bolaget övertog hon också den uppgiften. Hon har dock inte fattat några egna beslut om försäkringarna.
Vad gäller L.A:s anställningsvillkor har det har funnits en lönehierarki där A.B. som verkställande direktör tjänade mest. Ekonomichefen P.Å. låg på andra och L.A. på tredje plats. P.Å. var ekonomichef år 2000 2017 och ägde inga aktier i bolaget. När denne gick i pension övertog L.A. hans uppgifter, vilket ungefär sammanföll med att hon blev hälftenägare i bolaget. I samband därmed gjordes lönerna om så att A.B. och L.A. tjänade lika mycket. A.B. behöll emellertid en privat pensionsavsättning utöver sin lön, något som P.Å. och L.A. aldrig fått. Det saknar betydelse att L.A. inte har haft ett skriftligt anställningsavtal, varken före hon var aktieägare eller när hon successivt övertog fler aktier. När L.A. skrev under aktieägaravtalet år 2002 ägde hon 100 aktier motsvarande fem procent av bolaget, vilket givetvis inte innebär hon hade en företagsledande ställning. Om det hade varit så att L.A. varit undantagen LAS har det legat på Städpoolen att dokumentera detta i ett skriftligt anställningsavtal med sedvanliga bestämmelser som sådana anställningsavtal innehåller. Det har inte gjorts. Det finns även andra anställda som saknar ett sådant avtal.
L.A. har inte agerat illojalt mot Städpoolen
L.A. har inte agerat illojalt mot Städpoolen. En eventuell ägarkonflikt mellan A.B. och L.A. saknar relevans. Parterna i målet är L.A. och Städpoolen. Med anledning av Städpoolens påståenden om en ägarkonflikt anförs dock följande. A.B. och L.A. har haft olika uppfattningar om vissa frågor, bl.a. nödvändigheten av en ISO-certifiering. L.A. har erbjudit sig att köpa A.B:s aktier, vilket han inte accepterat. Påståendet om att L.A. försökte manövrera ut honom från bolaget och ta över alla kontakter med kunder och leverantörer är felaktigt och bestrids. Påståendet om att L.A. och hennes man H.A. agerat för att A.B. skulle hållas utanför verksamheten är felaktigt och bestrids.
Det är riktigt att en ny telefonväxel med utökad funktionalitet installerades under maj och juni 2021. Städpoolen provade då en möjlighet att koppla inkommande samtal i olika svarsgrupper. Avsikten var att kunna svara kunderna snabbare och de som inte var kunder blev kopplade till bolagets svarspassning. De gånger A.B. glömde sin telefon, t.ex. hemma eller i bilen, sattes han som inte tillgänglig i telefonkön. När han hade sin telefon på kontoret var han, liksom alla anställda på kontoret, med i kön. Påståendet om att L.A. under försommaren 2021 informerade anställda om att hon skulle ta över bolaget är felaktigt och bestrids. L.A. har inte talat med någon anställd om att hon erbjudit sig att köpa A.B:s aktier. I samband med att L.A. skulle gå på semester i juli 2021 tog hon med sig några pärmar hem eftersom hon skulle jobba en vecka under sommaren med halvårsavstämningen. Detta har hon gjort vid flera tillfällen tidigare utan synpunkter. Under semestern blev hon uppsagd och hon har lämnat tillbaka allt material till Städpoolen.
Närmare om aktieägaravtalet
Det bestrids att A.B. skulle gå i pension när han fyllde 60 år och erhålla årlig aktieutdelning. Han varvade tvärtom upp de sista åren och det fanns ingen uttalad avsikt att sluta. Det fanns inte heller någon överenskommelse om att han skulle sluta och fortsätta att erhålla aktieutdelning. Påståendet om att det pågick en övergång av drivandet av bolaget till ett ensamt drivande av L.A. bestrids. Påståendet om att L.A. anställde sin sambo H.A. likaså. A.B. beslutade vid ett möte med L.A. den 7 januari 2021 att anställa H.A. som verksamhetschef. Det är felaktigt att aktieägaravtalet är skrivet på sådant sätt att det ska finnas möjlighet för A.B. att säga upp L.A.om han anser att deras samarbete inte fungerar. Någon möjlighet för A.B. att säga upp L.A:s anställning utan saklig grund finns inte. Städpoolens inställning visar tydligt att L.A. inte har haft en företagsledande ställning, då bolagets inställning är att A.B. ensam kunnat bestämma att säga upp L.A. och ta tillbaka hennes aktier i bolaget.
Det är inte heller korrekt att aktieägaravtalet är skrivet utifrån att L.A. är delägare i bolaget och har en arbetsledande position i driften av bolaget och att LAS alltså inte är tillämpligt på hennes anställningsavtal. L.A. har inte heller accepterat aktieägaravtalet i förhållande till bolaget och bolagets styrelse, så som Städpoolen gjort gällande. Aktieägaravtalet är inget anställningsavtal utan ett avtal mellan aktieägarna, där A.B. såsom ägare till 95 procent av aktierna vid avtalets ingång skulle säkerställa att L.A. fick anställning hos bolaget.
L.A har aldrig kallats till eller deltagit vid någon bolagsstämma. Någon bolagstämma har såvitt hon känner till aldrig hållits. Såvitt hon har förstått har stämmoprotokoll upprättats av bolagets revisor på instruktion av A.B., utan att någon faktisk stämma har hållits. L.A. har således inte som ägare haft någon påverkan på hur styrelsen har utsetts eller lämnat instruktioner till styrelsen.
Utebliven ersättning samt rätt till allmänt skadestånd
L.A. yrkanden om utbetalning av lön/ersättning avser naturligtvis bruttolön/bruttoersättning. Det åligger bolaget att göra skatteavdrag samt betala arbetsgivaravgift. Vad gäller uteblivna förmåner för pension och bil ska hon ersättas för dessa uteblivna förmåner, vilket kan göras med kontantersättning motsvarande värdet av dessa. Premien för ITP är 4,5 procent på lön upp till 42 625 kr i månaden och 30 procent på lön därutöver. L.A. har en bilförmån värd 6 562 kr.
Städpoolen
Närmare om skiljeförfarandet
L.A. har den 8 oktober 2021 initierat ett skiljeförfarande med stöd av aktieägaravtalet och där anfört identiska grunder i frågan om hur uppsägningen ska bedömas i de båda målen, varför det föreligger rättegångshinder. Hennes talan vid tingsrätten initierades innan skiljeförfarandet påkallades. Tingsrättens bedömning för prejudiciell betydelse för utgången i skiljeförfarandet. I detta fall kan frågan om inlösen av L.A:s aktier och uppsägningen av henne endast prövas i ett sammanhang i skiljeförfarandet. Detta samt processekonomiska skäl talar starkt för att L.A:s talan ska avvisas.
Närmare om aktieägaravtalet
L.A. köpte aktierna i Städpoolen för ett pris långt under marknadspriset bl.a. då man kommit överens om att A.B. skulle gå i pension när han fyllde 60 år och då erhålla årlig aktieutdelning med stöd av sitt innehav. Härefter skulle L.A. även formellt sköta bolaget själv. Övergången från ett delat till ensamt drivande av L.A. av bolaget pågick sedan några år tillbaka och var avsett att avslutas under 2021, varför L.A. anställde sin nuvarande man H.A. under hösten 2020. Dessa fick andra planer och L.A. klargjorde under våren 2021 att hon ville köpa ut A.B. från bolaget. Detta tillsammans med andra samarbetssvårigheter som uppstod 2021 ledde till att de inte kunde driva företaget tillsammans längre.
Aktieägaravtalet är utformat utifrån förutsättningen att A.B. som grundare av Städpoolen ska kunna behålla bestämmanderätten över bolaget om det uppstår problem i samarbetet med L.A. A.B. har alltid utgjort styrelsen i Städpoolen. Partsavsikten har varit att bolaget ska bereda L.A. anställning, dvs. det är fråga om åtaganden av A.B. i dennes egenskap av styrelseledamot i bolaget. A.B. har undertecknat avtalet både i sin kapacitet som privatperson och i sin roll som styrelse i bolaget. Avtalet binder således formellt även bolaget. L.A. har accepterat avtalet i sin helhet i förhållande till bolaget och bolagets styrelse. Därmed har hon även accepterat att avtalet innehåller instruktioner till bolagets styrelse i frågor som gäller hennes anställning och grunderna för uppsägning.
Aktieägaravtalet bygger på det undantag som finns i LAS från krav på saklig grund vid uppsägning som finns för personer i företagsledande ställning. Om aktieägaravtalet inte hade haft detta undantag, som korresponderar med LAS regler, skulle aktieägaravtalet till sin utformning vara verkningslöst för A.B. vad gäller att lösa en tvist som grundas i personliga omständigheter med L.A. Aktieägaravtalet är alltså skrivet utifrån att L.A. är delägare i bolaget, har en arbetsledande position i driften av bolaget och att LAS inte är tillämpligt på hennes anställningsavtal.
Närmare om L.A:s ställning i Städpoolen
Efter fem års anställning köpte L.A. in sig i bolaget. L.A. och A.B. ingick ett muntligt avtal som gick ut på att A.B. skulle träda tillbaka från bolaget vid pension och överlämna driften av företaget till L.A. Vid tidpunkten för uppägningen ägde L.A. hälften av aktierna i Städpoolen och hade en företagsledande position. Den rollen är ett resultat av att L.A. successivt fått ökat ansvar tills hon blivit jämställd med A.B. beträffande lön och andra anställningsförmåner. Beslut av största dignitet har L.A .och A.B. tagit tillsammans, vilka man har diskuterat på ledningsgruppsmöten.
När det gäller bolagets organisation i närtid framgår det av Städpoolens handbok att L.A. och A.B. den 29 mars 2021 tillsammans var inplacerade på den högsta nivån i organisationsschemat. L.A. har varit Städpoolens ansikte utåt sedan i vart fall 2018 och skött kontakt med såväl nya som gamla kunder. L.A. har undertecknat e-postmeddelanden som ägare och verksamhetschef. Hon har inte haft reglerade arbetstider och själv bestämt sina arbetsuppgifter enligt en uppdelning mellan henne och A.B. Hon har på egen hand lagt sin semester och då erhållit normal lön. L.A. har sedan flera år tillbaka haft lika hög lön som A.B. Hon har ingått avtal för bolagets räkning och skött kontakten med dess största kund, Newsec, utan att först fråga A.B. Detta talar med styrka för att hon vid tiden för uppsägningen hade företagsledande arbetsuppgifter och att hon därför är undantagen lagen. L.A. har intagit denna ställning i vart fall från 2013 då hon fick firmateckningsrätt.
L.A. har inte rätt till ersättning för bilförmån och pensionsutbetalningar
Bilförmåner kan inte lyftas av anställda och motsvaras inte av någon utebliven lön. En bilförmån är ett värde som Skatteverket bestämt för varje förmånsbil som läggs på toppen av de anställdas inkomster varje månad. L.A. har inte haft någon förmånsbil och ska därför ha en högre lön. Vad gäller ersättning för pensionspremier ska yrkandet formuleras på så sätt att Städpoolen ska betala beloppet till försäkringsbolaget. Någon rätt för L.A. att erhålla pensionsbetalningar i förtid finns inte.
UTREDNINGEN
L.A. har, utöver förhör under sanningsförsäkran med sig själv, åberopat vittnesförhör med P.Å. (tidigare ekonomichef i Städpoolen) och H.A. (hennes sambo och tidigare anställd i Städpoolen).
Städpoolen har åberopat förhör under sanningsförsäkran med A.B. samt vittnesförhör med C.P. (tidigare revisor i Städpoolen), L.E. (Städpoolens bankman), S.B. (tidigare anställd i Städpoolen), J.N. (anställd i Städpoolen) och T.K. (tidigare anställd i Städpoolen).
Parterna har åberopat omfattande skriftlig bevisning.
DOMSKÄL
Inledning
Tingsrätten har inledningsvis att pröva om L.A:s talan ska avvisas på den av Städpoolen angivna grunden. Om tingsrätten skulle finna att huvudkäromålet inte ska avvisas har tingsrätten att pröva L.A:s yrkande om att Städpoolens uppsägning av henne ska förklaras ogiltig. Tingsrätten ska därvid ta ställning till frågan om L.A:s anställning varit undantagen LAS och, om så inte är fallet, om uppsägningen har haft saklig grund. Tingsrätten har slutligen att pröva Städpoolens genkäromål.
Ska L.A:s talan avvisas?
Städpoolen har yrkat att L.A:s talan ska avvisas. Städpoolen har därvid hänvisat till ett aktieägaravtal mellan L.A. och A.B. och gjort gällande att avtalets skiljeklausul är bindande även mellan L.A. och Städpoolen. Parter till aktieägaravtalet är emellertid L.A. och A.B., i egenskap av aktieägare i Städpoolen. Avtalet är endast bindande mellan dessa, varför vare sig den aktuella skiljeklausulen eller förbudet mot att två förfaranden pågår parallellt (lis pendens) utgör hinder för tingsrättens prövning av käromålet. Städpoolens yrkande om avvisning ska därmed avslås.
Har L.A. innehaft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning i bolaget?
Av 1 § andra stycket 1 LAS följer att arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha en företagsledande eller därmed jämförlig ställning är undantagen från lagens tillämpning. I lagens förarbeten anges att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt och ges en snäv innebörd (se prop. 1973:129 s. 194 f. och prop. 1981/82:71 s. 94). En förutsättning för att en arbetstagare ska anses ha en företagsledande eller därmed jämförlig ställning är inte bara att arbetstagaren har företagsledande funktioner utan också att arbetstagaren är tillförsäkrad löneförmåner och andra anställningsvillkor som i normalfallet tillkommer företagsledare. Vad som avses här är arbetstagare med en utpräglad arbetsgivarfunktion och en särskild förtroendeställning i förhållande till arbetsgivaren där anställningsförhållandena i regel är sådana att det från sociala skyddspunkter inte föreligger något framträdande behov av att ge dem ett anställningsskydd genom lag (se rättsfallen AD 2011 nr 84 och 2014 nr 12). Avgörande för bedömningen är det sätt på vilket företagsledningen organiserats och utövats i praktiken (se rättsfallet AD 1983 nr 182).
I målet är ostridigt att L.A. inledningsvis anställdes som lokalvårdare i Städpoolen och att hon en kort tid därefter tog sig an vissa uppgifter som arbetsledare. Vidare är klarlagt att L.A. år 2002 ägde fem procent av bolagets aktier samt att hennes ägarandel gradvis utökades under åren som följde ända fram till år 2018 då hon blev hälftenägare i bolaget. Städpoolen har gjort gällande att L.A. i vart fall år 2013 intagit en företagsledande ställning i bolaget då hon fick rätt att teckna bolagets firma. Parterna synes alltså vara överens om att L.A:s anställning i ett inledande skede inte varit av företagsledande natur. Frågan är därför om L.A. någon gång härefter har kommit att inta en sådan ställning i Städpoolen som bolaget gjort gällande.
Vad gäller frågan om den praktiska organisationen och ledningen av Städpoolens verksamhet går parternas mening isär. Städpoolen har gjort gällande att L.A. självständigt och utan inblandning från A.B. ansvarat för driften av bolaget samt att hon på egen hand ingått avtal för Städpoolens räkning och anställt personal. Städpoolen har därvid pekat på att L.A. deltagit i ledningsgruppsmöten, benämnt sig som ägare och verksamhetschef samt att hon i egenskap av firmatecknare för bolaget har skrivit under leasing-, kund- och anställningsavtal. L.A. har för egen del gått med på att hon deltagit i bolagets ledningsgruppsmöten tillsammans med A.B. samt vid skilda tillfällen även P.Å. och H.A. L.A. har även gått med på att hon utfört de av Städpoolen angivna arbetsuppgifterna. Hon har dock bestritt att hon haft någon beslutanderätt i fråga om bolagets verksamhet och påstått att hon endast har utfört arbetsuppgifterna på begäran av A.B. eller med dennes godkännande, vilken är den som har haft den slutgiltiga bestämmanderätten i bolaget.
Utredningen i målet ger inte något entydigt stöd för Städpoolens påståenden. Av de vittnen som hörts har endast S.B. varit av uppfattningen att L.A. och A.B:s positioner i bolaget var likställda med varandra. S.B. har som belägg för detta nämnt att A.B. behövde L.A:s godkännande för att anställa honom. Enligt S.B. fanns det emellertid begränsningar för vad L.A. kunde göra utan A.B:s godkännande, vilket närmast tyder på att hon saknat den självständiga bestämmanderätt som Städpoolen har gjort gällande. P.Å. och H.A. har vidare gett uttryck för uppfattningen att A.B. ensamt innehaft det avgörande inflytandet över bolagets verksamhet och att denne utgett sig för att vara bolagets verkställande direktör.
Det ankommer på Städpoolen att styrka att L.A:s anställning varit undantagen LAS. Utgångspunkten härvidlag är att A.B. ensam har utgjort Städpoolens styrelse och att denne med hänsyn härtill samt till sitt ägande i bolaget har haft ett övergripande ansvar för Städpoolens verksamhet. Vid tiden för uppsägningen ägde L.A. hälften av Städpoolens aktier och hade rätt att teckna bolagets firma. Dessa förhållanden talar visserligen för att L.A. vid denna tidpunkt hade ett inte obetydligt inflytande i bolaget. Såvitt framkommit har L.A. trots detta inte i praktiken utövat något självständigt inflytande över bolagets verksamhet. I sammanhanget kan även nämnas att både L.A. och P.Å. utan formell firmateckningsrätt har undertecknat avtal för bolagets räkning, något som de menar har skett på uppdrag av A.B. Mot bakgrund av den utredning som redovisats ovan är tingsrättens bedömning att Städpoolen inte har visat att L.A. utövat företagsledande funktioner. Under alla förhållanden har L.A:s anställningsvillkor inte varit sådana som normalt tillkommer personer i företagsledande ställning. Av det anförda följer att reglerna i LAS är tillämpliga på hennes anställning.
Har Städpoolen haft saklig grund för uppsägningen?
Enligt 7 § första stycket LAS ska en uppsägning från arbetsgivarens sida vara sakligt grundad. Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen följer det av andra stycket i samma bestämmelse att den inte får grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen.
Städpoolen sade upp L.A. den 26 juli 2021 på grund av omständigheter som hänförde sig till henne personligen. Till stöd för att uppsägningen varit sakligt grundad har Städpoolen angett att L.A. agerat illojalt mot bolaget och hänvisat i huvudsak dels till den ägarkonflikt som bolaget menar hade uppstått mellan L.A. och A.B. år 2021, dels till att L.A. undanhållit bolagets bokföring från A.B. utan rätt därtill.
Tingsrätten noterar inledningsvis att den kritik som riktas mot L.A. till viss del är svepande och allmänt hållen. Det åligger Städpoolen att konkretisera och föra bevisning om de omständigheter som åberopas till grund för uppsägningen. L.A. har bestritt att hon agerat illojalt och förnekat att det överhuvudtaget funnits någon överenskommelse mellan henne och A.B. om ägandet av bolaget. Hon har också förnekat att hon undanhållit bokföringsmaterial. Utredningen i målet ger inget belägg för Städpoolens påståenden. Mot L.A:s bestridande är därför annat inte visat än att L.A. vid något tillfälle har lämnat A.B. ett bud om att köpa hans aktier i bolaget och att förhållandet mellan dem därefter varit spänt.
Mot angiven bakgrund finner tingsrätten att omständigheterna inte varit sådana att det förelegat saklig grund för Städpoolens uppsägning av L.A. Det anförda leder till att uppsägningen ska ogiltigförklaras.
Yrkanden om lön och skadestånd
L.A. har ostridigt gått miste om lön för tiden den 26 oktober den 16 juni 2022 (dagen för huvudförhandling) med yrkade belopp. Parterna är även ense om lönebeloppens storlek. Städpoolen ska därmed förpliktas att betala yrkade belopp gällande lön.
L.A. har under sin anställning haft rätt till tjänstebil. L.A. har gått miste om den förmån som ligger i att hon kunnat använda bilen privat. Värdet av den förmånen överensstämmer med det av Skatteverket framräknade beskattningsbara förmånsvärde, vilket L.A. grundat sitt yrkande på. Städpoolen ska alltså även förpliktas att betala ut yrkade belopp fram till dagen för huvudförhandling för bilförmån.
När det gäller L.A:s yrkande om utebliven pensionsbetalning synes det inte finnas något hinder mot att pröva yrkandet som det framställts av L.A. (jfr t.ex. AD 2005 nr 11). Då det inte råder tvist om beloppets storlek ska därför Städpoolen förpliktas att utge yrkade belopp fram till dagen för huvudförhandling avseende pensionspremier till L.A. En annan sak är att Städpoolen, med anledning av att bolagets uppsägning av L.A:s, i första hand är skyldigt att betala in beloppet till försäkringsbolaget, varför tingsrättens förordnande i denna del lär sakna praktisk betydelse.
Städpoolen har skilt L.A. från sin anställning i strid med LAS och är därför skyldigt att betala allmänt skadestånd till henne. L.A. har varit anställd i Städpoolen sedan 1997. Med hänsyn till detta är även utan hänsyn till begångna formaliafel från Städpoolens sida yrkat belopp skäligt.
Genkäromålet
Den enda invändning som L.A. framfört mot Städpoolens krav är att hon har kvittningsgilla motfordringar mot bolaget. Anspråket är även vitsordat som skäligt i och för sig. Genkäromålet ska således bifallas.
Rättegångskostnader
Fördelningen av kostnaderna mellan huvudkäromålet och genkäromålet kan uppskattas vara 9/10 respektive 1/10. Städpoolen ska därför förpliktas att ersätta L.A:s rättegångskostnader med ett till 4/5 jämkat belopp. Vad hon yrkat i ersättning är skäligt.
DOMSLUT
1. Städpoolen Scandinavia AB:s yrkande om att huvudkäromålet ska avvisas avslås.
2. Tingsrätten förklarar att Städpoolen Scandinavia AB:s uppsägning av L.A. den 26 juli 2021 är ogiltig.
3. Städpoolen Scandinavia AB:s förpliktas att till L.A. betala
a. 7 986 kr för oktober 2021 och därefter, från och med november 2021, 55 000 kr per månad till den 16 juni 2022 jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 i varje månad på respektive belopp, avseende obetald lön,
b. 2 406 kr för november 2021 och därefter, från och med december 2021, 6 562 kr per månad till den 16 juni 2022 jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 i varje månad på respektive månadsbetalning, avseende utebliven bilförmån,
c. 908 kr för oktober 2021 och därefter, från och med november 2021, 5 631 kr per månad till den 16 juni 2022 jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 i varje månad på respektive månadsbetalning, avseende utebliven pensionsbetalning, och
d. 70 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 21 september 2021 avseende allmänt skadestånd för brott mot 7, 8, 10 och 30 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd.
4. Sekretessbestämmelsen i 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska, i den mån uppgifterna inte tagits in i domen, fortsätta att vara tillämplig på uppgifter i Städpoolen Scandinavia AB:s handbok (aktbil. 90) som lagts fram vid förhandling inom stängda dörrar.
5. L.A. förpliktas att till Städpoolen Scandinavia AB betala 350 000 kr jämte ränta enligt 2 § andra stycket och 5 §räntelagen från den 13 december 2021 till den 17 januari 2022 och för tiden därefter med ränta enligt 6 § räntelagen.
6. Städpoolen Scandinavia AB ska ersätta L.A:s rättegångskostnad med 329 200 kr, varav 326 500 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag.