MIG 2008:5

Svenskt medborgarskap har nekats av migrationsdomstol med hänvisning till att sökanden enligt Rikspolisstyrelsens misstankeregister var misstänkt för brott. Registerutdraget var dock inaktuellt vid tidpunkten för migrationsdomstolens prövning. Fråga om domstolens utredningsskyldighet.

Migrationsverket

A ansökte om svenskt medborgarskap. Migrationsverket beslutade den 20 februari 2007 att avslå A:s ansökan. Som skäl för beslutet anförde Migrationsverket bl.a. följande. För att få svenskt medborgarskap måste du (A), enligt 11 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, uppfylla kravet på ett hederligt levnadssätt. Det krävs att du har levt ett skötsamt och hederligt liv och att du också i framtiden kan förväntas leva så. Om du har begått brott skall det gå en viss tid från det att du begick brottet innan du kan bli svensk medborgare (prop. 1994/95:179 s. 58 ff.). Rikspolisstyrelsens misstankeregister visar att du är misstänkt för brott. Du har inte visat att du för närvarande uppfyller kravet på ett hederligt levnadssätt. Det finns inte skäl att göra undantag från detta krav.

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen

A överklagade beslutet och yrkade att hon skulle beviljas svenskt medborgarskap. Migrationsverket bestred ändring.

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen (2007-08-27, ordförande Gustafson), yttrade: Frågan i målet är om A kan anses uppfylla det krav i 11 § 5 lagen om svenskt medborgarskap som anger att sökanden skall ha haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt. Tyngdpunkten ligger på en bedömning av sökandens framtida levnadssätt. A är misstänkt för brott. Ett medborgarskap bör aldrig beviljas förrän en brottsmisstanke lett till en dom eller något annat beslut (SOU 1994:33 s. 51). Migrationsdomstolen gör samma bedömning som Migrationsverket har gjort i fråga om att kravet på hederligt levnadssätt inte är uppfyllt. Överklagandet skall därför avslås.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen

A överklagade migrationsdomstolens dom till Migrationsöverdomstolen. Till stöd för överklagandet ingav och åberopade hon en dom från Stockholms tingsrätt den 18 juni 2007.

Migrationsverket medgav bifall till överklagandet och anförde följande. I överklagandet har A visat att de misstankar om brott som tidigare funnits inte längre kvarstår. Stockholms tingsrätt har i lagakraftvunnen dom den 18 juni 2007 ogillat åtal om grov fridskränkning och misshandel. A synes även uppfylla övriga förutsättningar för svenskt medborgarskap.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2008-02-26, Jansson, Gammer, referent, och Cedermark), yttrade:

Av 11 § 5 lagen om svenskt medborgarskap framgår att ett krav för beviljande av svenskt medborgarskap efter ansökan (naturalisation) är att utlänningen haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt.

Enligt 8 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall rätten tillse att mål blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Vid behov anvisar rätten hur utredningen bör kompletteras.

I utdrag från Rikspolisstyrelsens misstankeregister den 20 februari 2007, vilket finns i Migrationsverkets akt, anges att A skäligen är misstänkt för grov fridskränkning och att åtal har väckts den 9 februari 2007. Enligt den hos Migrationsöverdomstolen ingivna domen den 18 juni 2007 från Stockholms tingsrätt, vilken enligt tjänsteanteckning har vunnit laga kraft den 9 juli 2007, har tingsrätten emellertid ogillat åtalet mot A.

Vid bedömningen av frågan om svenskt medborgarskap har den instans som skall pröva frågan att utgå från de vid prövningstillfället rådande förhållandena (se t.ex. MIG 2007:27 och MIG 2007:28). Såvitt framgår av handlingarna i målet har migrationsdomstolen baserat sitt avgörande på utdraget från misstankeregistret daterat den 20 februari 2007. Migrationsdomstolen har i sina domskäl angett att A är misstänkt för brott och att kravet på hederligt levnadssätt inte är uppfyllt. Migrationsdomstolen synes således ha lagt ett mer än sex månader gammalt utdrag från misstankeregistret till grund för sin prövning utan att, med tillämpning av 8 § förvaltningsprocesslagen, försäkra sig om att anteckningarna i utdraget fortfarande var aktuella vid prövningstillfället. Migrationsöverdomstolen kan härvid konstatera att det vid tidpunkten för migrationsdomstolens dom fanns en lagakraftvunnen dom från Stockholms tingrätt där åtalet mot A ogillats. Det har därmed saknats grund för migrationsdomstolen att avslå hennes överklagande med hänvisning till att hon var misstänkt för brott. Migrationsdomstolens dom skall därför upphävas. Det ankommer i första hand på Migrationsverket att pröva om det i övrigt föreligger förutsättningar för att bevilja A svenskt medborgarskap. Målet skall därför visas åter till Migrationsverket för ny handläggning. A:s överklagande skall bifallas i enlighet med det nu angivna.

Domslut

Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen upphäver migrationsdomstolens dom samt Migrationsverkets beslut den 20 februari 2007 och visar målet åter till Migrationsverket för ny handläggning.