MÖD 2004:40

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2002-09-30 i mål nr M 286-01, se bilaga

KLAGANDE

Airtrends International AB, 556209-1693, Södra Förstadsgatan 2, 211 43 MALMÖ

Ombud: Jur.kand. Bengt Johansson

MOTPARTER

1. Länsstyrelsen i Skåne län, 205 15 MALMÖ

2. PFJ

3. UBFJ

4. VM

5. PS

6. SBH

7. AH

8. IH

9. CN

10. MN

Ombud för 2-10. Advokaten MLJ

SAKEN

Tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till uppförande och drift av sex vindkraftverk inom Lunds och Eslövs kommuner i Skåne län.

________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med upphävande av miljödomstolens dom lämnar Miljööverdomstolen Airtrends International AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) att uppföra och driva tre vindkraftverk på fastigheterna Östra Odarslöv 11:1 och Östra Odarslöv 12:1 i Lunds kommun och tre vindraftverk på fastigheterna Getinge 1:1 och Getinge 3:1 i Eslövs kommun. För tillståndet gäller följande villkor:

1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden åtagit sig.

2. Buller från vindkraftverket får under hela dygnet inte överskrida ekvivalent

ljudnivå 40 db(A) vid bostäder. Om dessa nivåer överskrids skall verksamhetsutövaren vidta åtgärder så att nivåerna innehålls.

3. Befintliga uteplatser, eller, om sådana saknas, ett område om 5 x 5 meter intill beskuggade bostadshus får inte belastas med en faktisk skuggbildning överstigande åtta timmar per kalenderår.

4. För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram, som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder.

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Airtrends International AB (bolaget) har yrkat bifall till sin talan vid miljödomstolen.

PFJ m.fl. har yrkat att miljödomstolens dom fastställes.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har åberopat samma omständigheter som i miljödomstolen och därutöver anfört följande. Miljödomstolen har kommit fram till att varken påverkan på landskapsbilden eller den beräknade bullernivån utgör hinder mot tillstånd enligt 6 § miljöskyddslagen. Inte heller skuggbildningen är oacceptabel. I stället har miljödomstolen, med ett tidigare avgörande från Miljööverdomstolen som utgångspunkt, avslagit överklagandet med hänsyn till en generell regel som innebär att vindkraftverk med den storlek som här är i fråga inte får uppföras på mindre avstånd än 500 meter från bostadshus för att inte inverka menligt på människors hälsa, välbefinnande och trivsel. Att utan närmare motivering och utan hänsyn till förhållandena på den aktuella platsen ange en minsta avståndsgräns om 500 meter och sedan lägga denna till grund för att inte tillåta den sökta lokaliseringen är inte förenligt med miljöskyddslagens bestämmelser.

Miljödomstolen har vid bestämmandet av avståndet hänvisat till Miljööverdomstolens dom den 13 februari 2001 i mål M 3554-02. Förhållandena i det rättsfallet är inte jämförbara med nu aktuellt område. Av domskälen i rättsfallet framgår även att gränsen 400 meter från bostadshus motiverades av att det inte gick att utläsa av ansökan exakt var de enskilda vindkraftverken skulle placeras.

Enligt miljödomstolen har bolaget i ansökan inte redovisat alternativa lokaliseringar av vindkraftverken. Den sökta lokaliseringen har valts i samråd med länsstyrelsen och berörda kommuner. Avgörande har främst varit vindens energiinnehåll, landskapsbilden och avstånd till närmaste bostäder med hänsyn till ljud- och skuggstörningar. Även om alternativa lokaliseringar inte redovisats i ansökan kan detta inte utgöra hinder mot tillstånd. Vid handläggningen i länsstyrelsen begärde myndigheten aldrig att ansökan skulle kompletteras med en redovisning av alternativa lokaliseringar.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har vidhållit vad som anförts i miljöprövningsdelegationens beslut den 21 juni 2001 och avstyrkt bifall till överklagandet.

PFJ m.fl.

PFJ m.fl. har anfört att miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig och att lokaliseringskravet i 4 § miljöskyddslagen inte uppfylls. Lokaliseringen är inte sådan att ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Bolaget har inte redovisat en utredning av alternativa lokaliseringar och jämfört dessa. Bolaget har därmed inte visat att det inte är möjligt att finna en plats som innebär mindre störningar för de närboende.

Samråd med myndigheter om alternativa lokaliseringar befriar inte från skyldigheten att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som uppfyller lagstadgade krav eftersom denna även skall utgöra underlag för bedömningar av enskilda. Det finns anledning att anta att störningarna kommer att bli större än vad som redovisats av vindkraftbolaget.

Det är fel som bolaget påstår att miljödomstolen har avslagit ansökan endast mot bakgrund av ett uppställt generellt krav på avstånd mellan vindkraftverk och närmaste bostad. Lokaliseringen har bedömts uteslutande utifrån förhållandena på den aktuella platsen. Domstolen har funnit att tillstånd inte kan ges efter en samlad bedömning av samtliga störningar.

Bolagets åtgärder kommer inte att reducera bullret så att gällande riktvärden kan innehållas. Rapporter från universitetet i Groningen visar att bullerförhållandena är olika på dagtid jämfört med nattetid, något som inte har beaktats i bolagets redovisade mätningar. Det kan på nätterna uppstå ett 2,3 dB högre Lw-ref-värde än på dagen. Andra undersökningar visar att 20 % av bosatta i närheten av vindkraftverk upplever sig störda av nivåer på 37,5 dB.

Miljödomstolens uttalanden om skuggbildningen kan inte tolkas på annat sätt än att domstolen hyser tveksamhet beträffande frågan om acceptabla värden för skuggning kommer att uppnås. Bolaget har inte redovisat hur skuggminimeringsprogrammet kommer att fungera. Av utredningarna i målet framgår att vindkraftverken inte stängs av när det efter molnighet åter blir soligt utan måste först invänta nästa ”mätning”. Miljööverdomstolen har med hänvisning till Boverkets rekommendation angett att åtta timmar faktisk skuggningstid per år bör gälla som riktlinje (dom den 16 september 2003 i mål M 3554-02). De bostadsfastigheter som ligger närmast de planerade vindkraftverken är att jämföra med det bostadshus som var aktuellt i nämnda mål. Miljööverdomstolen konstaterade i målet att den störningskänsliga platsen omfattade hela fastigheten. I förevarande mål har bolagets skuggberäkningar utgått från att det drabbade skuggområdet är beläget inomhus och att solljuset faller in genom ett en kvadratmeter stort fönster. Skuggberäkningen måste utgå från hela tomten eftersom de boende väljer uteplats med hänsyn till rådande vindriktning.

Således skall skuggberäkningar utgå från ett maxvärde på åtta timmar faktisk störningstid per år och den skuggstörningskänsliga platsen utgöras av hela fastigheten. Den av bolaget angivna skuggreduceringen kommer inte att erhållas. Endast en placering av vindkraftverken på behörigt avstånd från bostadsbebyggelse utgör tillräckliga garantier för att undvika oacceptabla skuggstörningar. Dessa utgör annars olägenhet av väsentlig betydelse enligt 6 § miljöskyddslagen.

Avståndet till närmaste bostadshus är 377 och inte 390 meter som uppgivits i miljödomstolens dom. Området består uteslutande av öppna åkrar. Miljööverdomstolen har i dom den 13 februari 2001 i mål M 8782-99 funnit att det inte är lämpligt att placera ett vindkraftverk om 0,75 MW närmare än 400 meter från bostadshus. I Boverkets allmänna råd 1995:5 ”Bättre plats för arbete” rekommenderas 700 meter som skyddsavstånd från ett vindkraftverk med en effekt av 1 MW eller mer. I förevarande mål är det fråga om vindkraftverk med en effekt av 1,5 MW.

Sammanfattningsvis innebär de olika störningarna att olägenhet av väsentlig betydelse enligt 6 § miljöskyddslagen förväntas uppkomma. Redan buller- respektive skuggstörningarna är dock var för sig av sådant slag att verksamheten inte skall tillåtas.

PFJ m.fl. har till stöd för sin talan åberopat flera rapporter som bilagts yttrandet.

Boverket

Boverket har anfört att de sex vindkraftverken är placerade inom områden som på olika sätt angetts som lämpliga för vindkraft i Lunds och Eslövs kommuners översiktsplaner. Som framhålls i verkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar (januari 2003), aktualiserar de allt högre vindkraftverken behov av samlad lämplighets- och störningsbedömning omfattande visuell dominans i omgivningen, verkets skuggor och risk för reflexer samt ljud. Minsta avstånd mellan störningskänslig bebyggelse och de vindkraftverk som nu är aktuella kan vara 500-1000 meter.

Det finns en uppenbar risk att de boende kommer att störas av dessa vindkraftverk, med en totalhöjd på omkring 100 meter och med i flera fall kortare avstånd än 500 meter från de boendes tomter. Det är ett öppet landskap. Vindkraftverken kommer därför att få stor visuell påverkan i flera av boendemiljöerna. Med hänsyn till motstående enskilda intressen är underlaget för att ta ställning i detta ärende alltför bristfälligt. När skyddsavstånden är så korta är det rimligt att ställa krav på detaljplan. I en sådan skulle kommunerna kunna tydliggöra vad som är en rimlig boendemiljö intill vindkraftsanläggningen och därvid även klargöra var gränsen går för när störningarna är oacceptabla för de närboende.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Eslövs kommun

Nämnden har hänvisat till den vindkraftspolicy som ingår i Eslövs kommuns översiktsplan. Enligt policyn skall grupper med helst 3-5 vindkraftverk placeras 3-5 km från varandra. De tre verken i Lunds kommun ligger ca 2 km söder om den nordliga gruppen. Endast en av grupperna bör uppföras. Ur landskapsbildssynpunkt skall verken placeras med enhetliga avstånd sinsemellan.

Kommunstyrelsen i Lunds kommun

Kommunstyrelsen har yttrat sig över verksamheten i den del den utövas eller har inverkan på boendemiljöer i Lunds kommun. Verksamheten tillstyrkes under förutsättning att skuggurkoppling används om olägenheter uppstår. Om tillstånd lämnas bör dels förslag till kontrollprogram tillställas tillsynsmyndigheten minst sex månader före idrifttagande, dels länsstyrelsen utöva miljötillsynen över verksamheten.

Bolaget

Bolaget har anfört som svar på yttrandena att ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen är tillräckligt underlag för att kunna göra en samlad bedömning av de planerade vindkraftverkens inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser enligt 13 § miljöskyddslagen.

Valet av plats har i första hand styrts av avstånden till bostäder med hänsyn till den påverkan på omgivningen i form av ljud- och skuggeffekter som verken medför, samt vindkraftverkens påverkan på landskapsbild och vindens energiinnehåll.

Den visuella störningen från verken måste vägas mot andra liknande störningar från andra verksamheter. Det aktuella området utgörs av ett öppet högexploaterat jordbrukslandskap, mellan den hårt trafikerade motorvägen E22 och riksväg 946. Inom synhåll finns även andra vindkraftverk, kraftledningar och industribyggnader. Den visuella störningen för de boende kan knappast innebära sådan olägenhet av väsentlig betydelse som motiverar ett förbud.

Med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att begränsa ljud- och skuggstörningarna samt med hänsyn till de störningar som i övrigt förekommer i området, kan den sökta verksamheten inte innebära olägenhet av väsentlig betydelse enligt 6 § miljöskyddslagen.

Mot Eslövs kommuns synpunkter invänds att kommunens vindkraftspolicy tagits fram efter miljöprövningsdelegationens beslut. Eslövs kommun har tillstyrkt ansökan i sin helhet i ett yttrande till länsstyrelsen den 10 maj 2000. Bolaget tillstyrker förslagen från Lunds kommun om villkor för skuggminimeringsfunktionen och kontrollprogrammet.

Fastighetsägarna har fel när de påstår att ljudberäkningarna inte är korrekt utförda, liksom att skyddsåtgärderna är otillräckliga för att innehålla gällande riktvärde. Boverkets allmänna råd (1995:5) ”Bättre plats för arbete” anger ett schablonvärde för skyddsavstånd på 700 meter för vindkraftverk med en effekt om 1 MW. Avståndet tar främst sikte på buller. De verk som förekom 1995 hade dock en högre ljudemission än dagens verk. Enligt råden kan kortare avstånd tillämpas om man kan visa att störningarna är acceptabla. Bolaget godtar ett riktvärde för buller på 40dB(A) att gälla under hela dygnet. En sådan ljudnivå innebär inte olägenhet av väsentlig betydelse.

När det gäller skuggminimering kan det förekomma en viss fördröjning innan det detekterats att det klarnar upp. Tiden är så kort att den väl ryms inom riktlinjerna. Att som skuggstörningskänslig plats beakta hela fastigheten skulle leda till orimliga konsekvenser, särskilt när det som i detta fall är fråga om jordbruksfastigheter. I stället bör, såsom i Miljödomstolens i Växjö dom 2003-07-30 i mål nr M 111-03, skuggbildningen från verken begränsas så att befintliga uteplatser eller, om sådana saknas, ett område om 5 x 5 meter i anslutning till av vindkraftverken beskuggade bostadshus, inte belastas med en faktisk skuggbildning som överstiger åtta timmar per år.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Som miljödomstolen angett har sökanden inte redovisat några alternativa lokaliseringar för vindkraftverken. Ingen av kommunerna har heller bedömt lokaliseringen i samband med detaljplanering. Vid prövning av vindkraftverk enligt miljöskyddslagen har Miljööverdomstolen i några avgöranden angett att det är ett oavvisligt krav att ansökan innehåller utredning om alternativa lokaliseringar när lokaliseringen är starkt ifrågasatt (dom den 31 oktober 2001 i mål nr M 9450-99 och dom den 18 januari 2002 i mål nr M 1391-01). I detta mål har Lunds kommun i enlighet med översiktsplanen tillstyrkt lokalisering av den södra gruppen, men har inte uttalat sig om den norra. Eslövs kommun har tillstyrkt tillkomsten av endast en av grupperna. Det bör anmärkas att den ena gruppen är placerad i Eslövs kommun och den andra i Lunds kommun. Boverket, länsstyrelsen och nio närboende sakägare har avstyrkt lokaliseringen av båda grupperna.

Mot bakgrund av de faktiska förhållandena i målet gör Miljööverdomstolen följande bedömning av behovet av att utreda alternativa lokaliseringar. Inverkan på landskapsbilden får anses vara relativt måttlig. Den föreslagna platsen ligger i ett högexploaterat öppet jordbruksområde, mellan en riksväg och en starkt trafikerad europaväg. Det finns andra höga anläggningar inom synhåll, bl.a. vindkraftverk.

Bolaget har åtagit sig att vidta åtgärder för att bullret inte skall överstiga 40 dB(A) vid bostäder under någon tid av dygnet. Miljööverdomstolen har i tidigare avgöranden (t.ex. domen den 7 november 2003 i mål nr M 9282-02) accepterat denna ljudnivå för vindkraftverk. Vad som framkommit i detta mål föranleder inte Miljööverdomstolen att för närvarande ändra denna bedömning.

Bolaget har åtagit sig att vidta åtgärder för att begränsa skuggverkan till åtta timmar faktisk skuggbildning per år i ett område som utgörs av befintliga uteplatser eller, där sådana saknas, 5 x 5 meter i anslutning till av vindkraftverken beskuggade bostadshus. Miljööverdomstolen har tidigare accepterat tiden åtta timmar per kalenderår (dom den 16 september 2003 i mål nr M 3554-02). I det målet beräknades skuggningen med hänsyn till hela fastighetens yta. Här är det fråga om avsevärt större fastigheter än i det tidigare avgörandet. Det av bolaget föreslagna området är en rimlig utgångspunkt för beräkningen.

En av bostäderna ligger något närmare än 400 meter från ett av vindkraftverken. Miljööverdomstolen har i det tidigare angivna avgörandet den 13 februari 2001 funnit det olämpligt att placera vindkraftverk om 0,75 MW (cirka 45 meter i tornhöjd, 44 meter i rotordiameter) närmare än 400 meter från bostadshus för att inte inverka menligt på människors hälsa, välbefinnande och trivsel. Eftersom det nu är fråga om avsevärt större vindkraftverk har miljödomstolen utgått från ett minsta avstånd om 500 meter från bostadshus. Boverket har anfört att minsta avstånd mellan störningskänslig bebyggelse och de vindkraftverk som nu är aktuella kan vara 500-1 000 meter.

En generellt angiven avståndsgräns mellan vindkraftverk och bostäder är endast en riktlinje för bedömningen. De faktiska förhållandena i varje enskilt fall är avgörande. Av stor betydelse är också kommunernas inställningar till lokaliseringsfrågan. Vidare är det inte vindkraftverkens storlek i sig utan de störningar som de kan medföra som skall bedömas. I detta mål är inverkan på landskapsbilden relativt måttlig. Vidare anser Miljööverdomstolen att bolaget skall kunna dämpa såväl buller som skuggbildning till nivåer som är acceptabla för närboende.

Med hänsyn till det anförda finner Miljööverdomstolen att hinder mot den föreslagna lokaliseringen inte föreligger enligt 4 § miljöskyddslagen och att följaktligen alternativa lokaliseringar inte behöver redovisas enligt 13 § miljöskyddslagen. Inte heller föreligger hinder mot verksamheten enligt 5-6 §§miljöskyddslagen eller 2 och 3 kap.naturresurslagen. Tillstånd enligt ansökan skall således lämnas. Hinder enligt instansordningsprincipen mot att Miljööverdomstolen nu fastställer villkoren föreligger inte med hänsyn till att det rör sig om villkor som är väl förankrade i praxis.

Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet Roland Halvorsen, referent, miljörådet Rolf Svedberg och adjungerade ledamoten, professor Gabriel Michanek. Enhälligt.

___________________________________________

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE

Airtrends International AB, 556209-1693

Södra Förstadsgatan 2

211 43 MALMÖ

Ombud: Jur. kand. BJ

MOTPARTER

1. Länsstyrelsen i Skåne län, 205 15 MALMÖ

2. PFJ,

3. UBFJ,

4. VM,

5. PS,

6. SBH,

7. AH,

8. IH,

9. CN,

10. MN,

Ombud för 2-10: Advokaten MLJ,

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Skåne län beslut den 21 juni 2001, dnr 245-12319-98, se bilaga 1

SAKEN

Tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till uppförande och drift av sex vindkraftverk inom Lunds kommun och Eslövs kommun i Skåne län

___________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslår överklagandet.

YRKANDE M. M.

Airtrends International AB (tidigare Eurowind International AB), nedan kallat Bolaget, har yrkat att miljödomstolen med ändring av Länsstyrelsens beslut ger Bolaget tillstånd att uppföra och driva sex vindkraftverk på fastigheterna Östra Odarslöv x:x och Östra Odarslöv x:x i Lunds kommun och på fastigheterna Getinge x:x och Getinge x:x i Eslövs kommun.

Bolaget har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.

Bolagets ansökan avser uppförande och drift av sex vindkraftverk. De koordinater i rikets koordinationssystem som anger verkens slutliga placering och som angivits i det överklagade beslutet är riktiga. Det innebär att de tre verken i Lunds kommun är placerade på fastigheterna Ö Odarslöv x:x (två verk) och Ö Odarslöv x:x (ett verk) och inte på de fastigheter som angivits i miljöprövningsdelegationens beslut. De tre verken i Eslövs kommun är placerade på fastigheterna Getinge x:x (två verk), inte som i beslutet angivet Getinge x:x, och på fastigheten Getinge x:x (ett verk). Vindkraftverken är placerade i gränsen mellan olika fastigheter och den exakta placeringen har under ärendets gång diskuterats mellan företrädare för Bolaget och Länsstyrelsen. Placeringen har också diskuterats vid de offentliga möten som hållits i ärendet. Det skall dock understrykas att jämfört med vad som angivits i den ursprungliga ansökan är det frågan om marginella ändringar av verkens placering, mindre än ett tiotal meter. Denna flyttning har ingen betydelse när det gäller påverkan för den omkringliggande bebyggelsen och innebär inte att underlaget för Länsstyrelsens beslut är bristfälliga. Någon osäkerhet för de boende i Odarslöv - som känner väl till förhållandena på platsen - kan knappas ha uppstått.

Vindens energiinnehåll vid den aktuella platsen uppgår enligt SMHI:s beräkningar på 50 meters höjd till 2 800 kWh/m2 vilket är ett mycket bra vindkraftsläge. I en mer kuperad miljö i Skånes inland är energiinnehållet endast 1 600 kW h/m2. Det är få lägen i Skåne som är tillräckligt stora och öppna för att kunna bygga en större grupp vindkraftverk. Den aktuella platsen utgör dock ett sådant läge. För att vindens energiinnehåll skall utvinnas optimalt krävs att verken placeras med ett inbördes avstånd av minst 300 meter.

Verken kommer att placeras mellan väg E 22 och väg 946. Området utgörs av öppen jordbruksmark. Verken kommer därför att placeras i skiftesgränser och vid befintliga markgränser för att minska intrånget i åkerbruket. Trafikflödet på E 22 uppgår till närmare 20 000 fordon per årsmedeldygn.

Den del av vindkraftsparken som ligger inom Lunds kommun ligger inom ett område som i kommunens översiktsplan är angivet som konfliktfritt område föreslaget som lämpligt för vindkraftsetablering. I planen anges vidare att verk med en effekt om 500-600 kW är vanligast, men att utvecklingen går mot allt större verk. Bland annat konstateras att vindkraftverk kan ha en navhöjd om 90 meter.

Omkring den södra gruppen finns elva bostadshus inom en radie av 800 meter från verken. Avståndet till det närmast belägna huset i gruppen är 410 meter. Omkring den norra gruppen finns nio bostadshus inom en radie av 800 meter från verken. Avståndet till det närmast belägna huset i den gruppen är 390 meter.

Buller

Enligt Boverkets allmänna råd "Bättre plats för arbete" 1995:5 är buller den dominerande störningsfaktorn från vindkraftverk. Av utförd bullerutredning framgår att ljudnivån från vindkraftverken, utan ytterligare åtgärder, vid den närmast belägna bostadsfastigheten i den södra gruppen uppgår till 40 dB(A) och i den norra gruppen till 41 dB(A). Vid två andra bostadsfastigheter som är belägna 400 respektive 470 meter från den norra gruppen har ljudnivån från vindkraftverken beräknats till 40 dB(A). Vindkraftverken kommer att förses med ljudoptimeringsfunktion som vid kritiska ljudnivåer kan dämpa ljudemissionen genom att varvtalet minskas. En reduktion av rotorns varvtal från 21 varv per minut till 20 varv per minut innebär att ljudnivån minskar med ca 1, 5 dB(A). Med en sådan funktion kommer ljudnivån vid de närliggande fastigheterna inte vid någon tid på dygnet att överstiga 40 dB(A).

Skuggeffekter

En enskild plats kan under korta perioder av ett dygn utsättas för skuggeffekter som kan uppstå när vindkraftverkets rotorblad i rörelse "klipper ljuset". För att fenomenet skall uppstå krävs att det samtidigt är soligt, att det blåser och att verken är i drift. Det krävs även att verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktigheten av en sådan situation påverkas bland annat av vindriktningen. Eftersom de närmaste husen befinner sig på ett förhållandevis stort avstånd från parken blir vinkeln till rotorbladen relativt spetsig. Detta innebär att det endast är när solen står lågt som fenomenet kan förekomma vid dessa bostäder.

Beräkningar av den potentiella förekomsten av skuggeffekter visar att 30 timmar per år överskrids vid fyra fastigheter vid den södra gruppen och vid fyra fastigheter vid den norra gruppen. Störst förekomst av sådana skuggeffekter uppstår enligt beräkningarna vid en fastighet belägen 490 meter från den södra gruppen. Antalet skuggtimmar beräknas där till 58 timmar. Det bör dock uppmärksammas att beräkningarna är gjorda utan hänsyn till molniga eller vindstilla tillfällen då effekterna kommer att reduceras. Vidare har vid beräkningarna antagits att vindriktningen alltid är parallell med solinstrålningen. Dessa förutsättningar innebär var för sig en överskattning av förekomsten av skuggeffekter. Med antagande att skuggeffekter enbart förekommer under klara dagar eller dagar med växlande molnighet, i genomsnitt 56 % av dagarna per år, reduceras förekomsten av störande skuggeffekter vid de åtta fastigheterna till ca 20-30 timmar per år. Även under dagar med växlande molnighet kommer skuggeffekterna att begränsas, liksom vid vindstilla situationer eller vid en annan vindriktning. Således skulle i praktiken, utan särskilda åtgärder, 30 timmar per år ej överskridas vid någon av de aktuella fastigheterna. Samtliga vindkraftverk kommer dock att förses med så kallad skuggminimeringsfunktion, vilket innebär att verken automatiskt stoppas när det finns risk för störande skuggeffekter. De enskilda verken är då inställda för var och en av fastigheterna. Med en sådan funktion kommer olägenheter i form av skuggbildning inte vid någon av de närliggande bostadsfastigheterna att överstiga 30 timmar per år.

Övrigt

Bolaget accepterade de villkor för tillståndet som länsstyrelsen angav i sitt yttrande med förslag till beslut som i november 2000 skickades ut till Bolaget och berörda sakägare. Bolaget har inte någon annan uppfattning i dag.

Bolagets ansökan har tillstyrkts av samtliga remissmyndigheter. Det har inte framkommit något som tyder på att länsstyrelsen ändrat sin uppfattning i frågan om vindkraftverkens inverkan på landskapsbilden och påverkan på växt- och djurlivet. I de grunder Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation anfört som skäl för sitt avslagsbeslut har inte redovisats någon närmare precisering vari de angivna olägenheterna består.

Miljöprövningsdelegationen har åberopat ett avgörande från miljööverdomstolen (M 8782-99) som grund för att vindkraftverk inte får placeras närmare bostäder än 400 meter. Enligt Bolagets uppfattning var förhållandena i det åberopade rättsfallet inte jämförbara med förhållandena inom det nu aktuella området. Miljööverdomstolen har i den åberopade domen konstaterat att ljudnivån 40 dB(A) inte innebär en sådan olägenhet av väsentlig betydelse som avses i 6 § miljöskyddslagen (1969:387). Som angivits ovan kommer ljudnivån, utan att särskilda åtgärder vidtas, att överstiga 40 dB(A) endast vid en närliggande fastighet, och med den ljudoptimeringsfunktion som avses att installeras kommer 40 dB(A) att kunna innehållas vid samtliga närliggande fastigheter.

Den skuggbildning som vindkraftverken kan medföra vid de närliggande bostäderna kommer då skuggminimeringsfunktionen är installerad att understiga 30 timmar per år. Bolaget anser därför att skuggbildningen inte kommer att ge upphov till någon störning av väsentlig betydelse för de närboende.

De olyckshändelser som kan inträffa vid ett vindkraftverk är till följd av att rotorblad lossnar eller att is vid nedisning kastas iväg. Risken för haveri med bladbrott bedöms som obefintlig. I Boverkets allmänna råd (1995:1) "Etablering av vindkraftverk på land" finns rekommendationer om säkerhetsavstånd. De skyddsavstånd som anges för större allmänna vägar och bostäder uppgår för de aktuella verken till 275 meter. Avstånden mellan de enskilda verken och väg E 22 och mellan vindkraftverken och de närmaste bostäderna är i det aktuella fallet mer än 300 meter.

Den oro för olägenheter på grund av de planerade verken som de närboende gett uttryck för är starkt överdriven. Enligt Bolagets uppfattning innebär varken risken för olyckshändelser eller andra störningar för de närboende sådana väsentliga olägenheter som avses i 6 § miljöskyddslagen. Den sökta verksamheten lokaliserad till den angivna platsen är därför tillåtlig vid en prövning enligt 4 § miljöskyddslagen.

YTTRANDEN M.M.

Länsstyrelsen i Skåne län har avstyrkt bifall till överklagandet.

PW har inkommit med en skrivelse och anfört bland annat följande. Han vill fästa uppmärksamhet på oklarheterna och ändringarna kring vilka fastigheter vindkraftverken avses placeras, vilka skapat osäkerhet hos de boende. Bolagets ansökan om tillstånd, miljökonsekvensbeskrivningen samt alla remissyttranden i ärendet gäller just placeringen på de fastigheter som angivits i Länsstyrelsens beslut. Han anför även att det aktuella området bedömts ha ett relativt lågt vindenergiinnehåll. Vidare ifrågasätter han Bolagets bedömning av påverkan på omgivningen med hänsyn till buller- och skuggemissioner samt Bolagets bedömning av verkens inverkan på landskapsbilden. Enligt hans uppfattning kommer att dominera landskapsbilden.

PFJ m. fl. har yrkat avslag till överklagandet. De hänvisar till miljöprövningsdelegationens bedömning och till vad de tidigare anfört vid Länsstyrelsen.

DOMSKÄL

Av 6 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken följer att miljödomstolen vid prövningen av detta mål skall tillämpa miljöskyddslagen.

Enligt 4 § miljöskyddslagen skall för miljöfarlig verksamhet väljas sådan plats att ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Enligt 4 a § miljöskyddslagen skall vid prövning av miljöfarlig verksamhet lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser (NRL) tillämpas. Vidare skall enligt 5 § miljöskyddslagen den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet vidta de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa olägenheten. Enligt 6 § miljöskyddslagen får en miljöfarlig verksamhet som kan befaras föranleda olägenhet av väsentlig betydelse, även om försiktighetsmått som avses i 5 § iakttas, utövas endast om särskilda skäl föreligger.

Enligt 2 kap 1 § NRL skall mark och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges en sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. NRL innehåller ytterligare bestämmelser för områden av särskilt värde från allmän synpunkt. Det har i målet inte framkommit att några sådana värden skulle finnas inom det aktuella området.

Några särskilda riktvärden för buller från vindkraftverk finns inte. Enligt praxis tillämpas för vindkraftverk de av Naturvårdsverket angivna värdena för externt industribuller nattetid (Naturvårdsverkets allmänna råd 78:5). Enligt dessa anges en begränsning om 40 dB(A) nattetid i områden för bl.a. bostäder.

Inte heller finns några särskilda riktvärden för skuggstörningar. Problemet omnämns, men utvecklas inte, i Boverkets allmänna råd 1995:1 - Etablering av vindkraft på land, s. 37.

I Boverkets allmänna råd 1995:5, Bättre plats för arbete, föreslås som riktvärde för skyddsavstånd för vindkraftverk med 1 MW effekt eller mer 700 meter.

Miljödomstolen har företagit syn på platsen.

I målet är fråga om tillstånd till att uppföra och driva sex (6) stycken vindraftverk om vardera 1 500 kW effekt, uppdelade i två grupper om tre verk, med en navhöjd på 67 meter (67) och en rotordiameter på 70 meter av typ Enercon E-66/1500 kW. Det område där bolaget ansökt om att få placera vindkraftverken är beläget söder om Europaväg 22 och väg 946 i Lunds och Eslövs kommuner. Området utgörs av ett exploaterat jordbrukslandskap med öppna åkrar. Avståndet till närmast belägna bostadshus är beträffande den södra gruppen 410 m och beträffande den norra gruppen 390 m.

Utgångspunkten vid valet av plats för en miljöfarlig verksamhet är att ändamålet, i det här fallet uppförande och drift av ovan nämnda vindkraftverk för energiutvinning, skall kunna vinnas med minsta intrång och olägenhet utan att det för den skull uppstår en oskälig kostnad för verksamhetsutövaren.

Vid prövningen av lokaliseringen har miljödomstolen att beakta att de störningar som de vindkraftverken kan medföra, framförallt i form av buller, skuggor och en förfulning av landskapsbilden, vilket också är de skäl de närboende har anfört mot vindkraftverkens lokalisering. Hänsyn måste emellertid även tas till andra störningar som kan uppstå i sammanhanget. Dessa störningar måste emellertid vägas mot andra störningar. Så utgörs det valda området till exempel av ett högexploaterat jordbrukslandskap. Det ligger också nära befintliga vägar, varav en hårt trafikerad motorväg. Enligt miljödomstolens bedömning påverkar därför inte vindkraftverken landskapsbilden i sådan utsträckning att denna påverkan i sig skulle utgöra något hinder mot att tillstånd meddelades. Inte heller kan den beräknade bullernivån för verken, med hänsyn till den reduktion som bulleroptimeringsprogrammet kommer att ge, anses utgöra något sådant hinder. Bullerstörningarna kan således inte anses innebära en sådan olägenhet av väsentlig betydelse som avses i 6 § miljöskyddslagen. Även graden av skuggstörningar som verken kommer att medföra för närboende bör beaktas vid lokaliseringsprövningen enligt 4 § miljöskyddslagen.

I bevishänseende får det anses åligga verksamhetsutövaren att visa att acceptabla emissioner vad avser skuggbildning kan garanteras. I sammanhanget kan uppmärksammas vad som anges i SOU 1999:75, Rätt plats för vindkraft, s. 99 ff. Av betänkandet framgår bland annat att problemet med skuggstörningar har blivit alltmer framträdande i samband med tillkomsten av allt större och högre verk som inte avger så mycket mer ljud än de mindre verken. Det framgår även att problemen accentueras när flera stora verk placeras tillsammans. Erfarenheter från Laholms kommun som presenterats i utredningen tyder på att en faktisk skuggtid på 10 timmar per år är en rimlig högsta skuggfrekvens som skall behöva tålas, vilket i ett fall i den tyska delstaten Schleswig-Holstein motsvarades av 30 timmar teoretisk beräknad skuggtid. Det är den är faktiska skuggtiden som är relevant. Vilken faktisk skuggtid som motsvarar en teoretiskt beräknad skuggtid beror på siktförhållandena, bland annat frekvensen av moln, som är olika i olika områden. Ett årligt gränsvärde för skuggtiden behöver enligt utredningen kombineras med ett gränsvärde som beaktar variationerna under året. De platser där skuggeffekterna behöver beaktas är främst bostäder, som lämpligen kan avgränsas med tomtgränsen på samma sätt som när det gäller riktlinjerna för buller.

I målet har redovisats flera olika beräkningar som tar sikte på skuggbildningar från de aktuella vinkraftverken som drabbar bostäder. De skuggberäkningar Bolaget har presenterat har emellertid brister. Av Bolagets beräkningar framgår att dessa har utförts med förutsättningen att det drabbade skuggområdet på den fastighet beräkningen avser är beläget inomhus och att solljuset faller in genom ett 1 m2 stort fönster. I det aktuella fallet utgörs de närliggande fastigheterna av jordbruks- eller villafastigheter med enfamiljshus. Vid sådana beräkningar bör bostadsfastigheten avgränsas med i vart fall uteplatsens storlek. De av bolaget redovisade skuggminimeringsprogrammen visar dock att det är möjligt att begränsa den faktiska skuggtiden till acceptabla värden även om det framstår som något osäkert vilket reellt resultat skuggminimeringsprogrammets fördröjningseffekt får t.ex. vid växlande molnighet.

Beträffande avstånd mellan vindkraftverk och bostadsbebyggelse har Miljööverdomstolen i målet M 8782-99 uttalat att det där aktuella vindkraftverket, som var på 0,75 MW, med en tornhöjd på cirka 45 meter och med 44 meters rotordiameter inte fick placeras närmare än 400 m från bostadshus. I förevarande mål är fråga om betydligt större vindkraftverk, sex stycken på vardera 1,5 MW med totalhöjden 102 m jämfört med totalhöjden 67 m i domen ovan. Miljödomstolen finner därför rimligt att vindkraftverk av den storlek som är i fråga inte bör uppföras på mindre avstånd än 500 meter från bostadshus för att inte inverka menligt på människors hälsa, välbefinnande och trivsel. Av det sökta tillståndet för de sex verken är det två nordligast belägna verken i den södra gruppen som möjligen skulle falla utanför vad miljödomstolen nu sagt. Som bolagets talan är framställd kan dock inte tillstånd för dessa verk prövas för sig.

Bolagets ansökan har därutöver brister vad gäller redovisningen av alternativa lokaliseringar av verken. Något alternativt område för vindkraftverkens lokalisering har egentligen inte redovisats. Endast markägareförhållanden kan inte anses utgöra skäl att utelämna en sådan redovisning.

Med hänsyn till vad som nu sagts finner miljödomstolen att det inte är klargjort att den valda lokaliseringen för vindkraftveken är sådan att ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Bolagets överklagande skall därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (prövningstillstånd krävs)

Överklagande senast den 21 oktober 2002.

Marianne Nilsson Magnus Björkhem

I avgörandet har deltagit rådmannen Marianne Nilsson, ordförande, miljörådet Magnus Björkhem samt de sakkunniga ledamöterna Per Sjöberg och Kjell Nilsson. Föredragande har varit beredningsjuristen Lisa Holmdahl