MÖD 2006:14
Tillstånd till kraftvärmeverk såvitt gäller användning av bränslen----- För att inom ramen för allmänvillkoret på ett flexibelt sätt kunna använda nya bränslen som inte är avfallsklassade har i tillståndet inte specificerats vilka bränslen som omfattas av detta.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom den 11 maj 2005 i mål nr M 30227-04, se bilaga B
KLAGANDE
Vattenfall AB Värme
Ombud: Advokaten RL och jur. kand. CH
SAKEN
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt drift av kraftvärmeverk m.m.
___________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut på följande sätt.
1. Första stycket under rubriken domslut skall – eftersom det av tillståndet inte skall framgå vilka bränslen som får användas - ha nedanstående lydelse.
Vattenfall AB Värme (bolaget) lämnas tillstånd till fortsatt värme- och elproduktion inom kvarteret Brännugnen i Boländerna i Uppsala kommun vid dels kraftvärmeverket med en total installerad nominell effekt om 575 MW, dels Bolandsverket med fem hetvattenpannor och tre ångpannor och en total installerad nominell effekt om 520 MW och dels gasturbinen med en total installerad nominell effekt om 64 MW. Tillståndet omfattar också de kompletteringar och ändringar som behövs för den planerade utökningen av antalet använda bränslen såsom ytterligare utrustning för bränsleberedning och bränslehantering samt ökade möjligheter att lagra olika askor separat.
2. Andra stycket, punkten c, under rubriken domslut skall ha nedanstående lydelse.
Tillståndet omfattar avfallsklassat bränsle som ingår i bilaga A till Miljööverdomstolens dom och som efter anmälan godkänts av tillsynsmyndigheten och även uppfyller följande villkor.
- Materialets maximala fukthalt understiger 20 %
- Materialet är malbart till finfraktion
- Materialet skall ha ett värmevärde som inte avsevärt understiger värmevärdet för ovan nämnda bränslen
3. Villkor 12 skall ha nedanstående lydelse.
Utsläpp av NOx uttryckt som NO2 från kraftvärmeverket får under år 2006 inte överstiga 120 mg/Nm3 (O2-innehåll 6% för fasta bränslen, 3% för flytande bränslen) som årsmedelvärde och riktvärde. Från och med år 2007 gäller årsmedelvärdet som gränsvärde.
___________________
YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Bolaget har yrkat att Miljööverdomstolen med ändring av den överklagade domen
utelämnar uppräkningen av bränslen som tillståndet omfattar. Bolaget har även yrkat att bilaga 1 till miljödomstolens dom, av vilken framgår vilket avfall som får förbrännas i kraftvärmeverket och fastbränslepannan, skall ha den lydelse som framgår av bilaga A till denna dom. Bolaget har slutligen yrkat att villkor 12 skall gälla först från och med år 2008 och att begränsningsvärdet skall gälla som riktvärde under åren 2006 och 2007.
Miljööverdomstolen har tagit målet till avgörande utan huvudförhandling med stöd av 23 kap. 6 § första stycket miljöbalken.
UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Bolaget har utöver vad som anförts vid miljödomstolen anfört i huvudsak följande.
Miljödomstolen har i tillståndet angett vilka bränslen som får förbrännas i anläggningen. Något krav på att tillståndet skall utformas på detta sätt vid förbränning av icke avfallsklassade bränslen finns inte. Vilka bränslen som får förbrännas i anläggningen följer vanligen istället av allmänvillkoret. Denna ordning har flera fördelar, främst att bolaget vid införandet av nya bränslen slipper begära en förnyad tillståndsprövning och därmed kan introducera miljövänligare bränslen snabbare.
Med avseende på avfallsklassade bränslen anför bolaget att förteckningen över de avfallskategorier som skall få förbrännas i anläggningen skall utgå från de tvåställiga koderna i bilaga 2 till avfallsförordningen (2001:1063). Bolaget undantar samtidigt visst avfall från tillståndets omfattning genom att precisera detta med sexställiga koder från samma förordning.
Då bolaget har åtagit sig att införa katalytisk rening i kraftvärmeverket vilket är en tekniskt komplicerad förändring, kan funktionen inte garanteras från första året av dess drift. Begränsningsvärdet för NOx-utsläppet skall därför istället gälla som riktvärde under 2006 och 2007 varefter det blir ett gränsvärde.
YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Uppsala län (länsstyrelsen) och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun (miljönämnden) har yttrat sig i målet. Fiskeriverket har avstått från att yttra sig.
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket har tagit ställning till frågan om utformningen av tillståndet när det gäller vilka bränslen det bör omfatta och vilka avfallsklassade bränslen som efter anmälan och godkännande av tillsynsmyndigheten bör få förbrännas vid anläggningen men har avstått från att yttra sig beträffande villkor för utsläpp av NOx. Naturvårdsverket har anfört i huvudsak följande.
Då det rör sig om en anläggning som bedöms kunna använda många olika bränslen utan menlig miljöpåverkan, behöver inte bränslena specificeras. Bolagets yrkande om att de tillåtliga bränsleslagen ska regleras inom ramen för allmänvillkoret tillstyrks därför av Naturvårdsverket.
Genom att begränsa de avfallsslag som får förbrännas vid anläggningen förhindrar man att lämpliga avfall kan användas som bränslen. Samtidigt är det i princip omöjligt att på förhand peka ut vilka avfallsslag som skulle kunna vara aktuella att förbränna. Då olika avfallsslag endast får förbrännas efter anmälan och godkännande av tillsynsmyndigheten, motsätter sig inte Naturvårdsverket bifall till Bolagets yrkande.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande.
I tillståndsärendet bör det framgå vilka bränslen som får användas. Den preciserade listan i tillståndet är tydligare än bolagets förslag varför länsstyrelsen motsätter sig bifall till bolagets yrkande.
Bolaget skall installera ny reningsutrustning vilket generellt medför att det är rimligt att föreskriva villkor i form av riktvärden. Inget annat har framkommit i detta fall varför länsstyrelsen tillstyrker bolagets yrkande.
Miljönämnden
Miljönämnden har anfört i huvudsak följande.
Tillståndet ger bolaget stor frihet att använda olika typer av bränslen varför det saknas skäl att göra ändring i miljödomstolens dom. Miljönämnden motsätter sig därför bifall till bolagets yrkande.
Då villkoret baseras på ett medelvärde på årsbasis saknas det skäl att medge att utsläppsvillkoret anges som riktvärde, särskilt mot bakgrund av att intrimningen av reningsanläggningen till stor del kommer att äga rum under senare delen av 2005. Miljönämnden avstyrker bifall till bolagets yrkande.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Utformningen av tillståndet beträffande bränslen och avfallsklassade bränslen
Anläggningen är lämpad för olika bränslen med bibehållen god förbränning och rening av utsläpp till luften. Att en gång för alla slå fast vilka olika bränslen som får användas låter sig inte göra. Bolaget bör i stället inom ramen för allmänvillkoret på ett flexibelt sätt kunna använda nya bränslen som inte är avfallsklassade.
Miljödomstolen har genom en förteckning föreskrivit vilka avfallsslag som skall få förbrännas vid anläggningen. Att på detta sätt begränsa de avfallsslag som får förbrännas vid anläggningen är enligt Miljööverdomstolen inte ändamålsenligt eftersom användningen av annat lämpligt avfall försvåras. Förteckningen över avfallsslag som omfattas av tillståndet bör därför i enlighet med bolagets yrkande utformas så att den innehåller en vidare ram för vilka avfall som får förbrännas, tillsammans med en reglering av vilka mer specificerade avfallsslag som inte skall få förbrännas. En sådan reglering är lämplig i synnerhet som användningen av de olika avfallsslagen kan komma till stånd först efter anmälan och godkännande av tillsynsmyndigheten och under förutsättning att de ytterligare villkoren i punkten c. i miljödomstolens domslut är uppfyllda.
På grund av det anförda skall bolagets yrkanden i fråga om bränslen bifallas.
Utsläpp av kväveoxider
Bolaget har yrkat att begränsningsvärdet i villkor 12 skall anges som riktvärde istället för gränsvärde under åren 2006 och 2007 och att det skall gälla som gränsvärde från och med år 2008.
Miljööverdomstolen bedömer att bolaget behöver viss tid för att installera och trimma in den nya reningsutrustningen. Perioden kan skäligen bestämmas till ett år. Villkor 12 skall därför ges den lydelse som framgår av domslutet.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga C
Överklagande senast 2006-03-21
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Anna-Lena Rosengardten, hovrättsrådet Henrik Runeson och adjungerade ledamoten Sylvia Kihlberg, referent. Enhälligt.
_______________________________
Bilaga A
Avfallskategorier enligt avfallsförordningen (2001:1063) som kan få förbrännas i kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket med angivande av vilka avfallsslag som inte får förbrännas
02: Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt från bearbetning och beredning av livsmedel med följande avfallslag undantagna
02 01 01: Slam från tvättning och rengöring
02 01 02: Vävnadsdelar från djur
02 01 09: Annat avfall som innehåller jordbrukskemikalier än det som anges i 02 01 08
02 01 10: Metallavfall
02 01 99: Annat avfall
02 02 01: Slam från tvättning och rengöring
02 02 02: Vävnadsdelar från djur
02 02 04: Slam från avloppsbehandling på produktionsstället
02 02 99: Annat avfall
02 03 01: Slam från tvättning, rengöring, skalning, centrifugering och separering
02 03 02: Konserveringsmedelsavfall
02 03 03: Avfall från vätskeextraktion
02 03 05: Slam från avloppsbehandling på produktionsstället
02 04 01: Jord från rengöring och tvättning av betor
02 04 02: Kalciumkarbonat som inte uppfyller uppställda krav
02 04 03: Slam från avloppsbehandling på produktionsstället
02 05 02: Slam från avloppsbehandling på produktionsstället
02 05 99: Annat avfall
02 06 02: Konserveringsmedelsavfall
02 06 03: Slam från avloppsbehandling på produktionsstället
02 07 03: Avfall från kemisk behandling
02 07 05: Slam från avloppsbehandling på produktionsstället
03: Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler, pappersmassa, papper och papp med följande avfallsslag undantagna.
Samtliga avfallsslag under rubriken 03.02
03 03 02: Grönlutslam (från återvinning av kokvätska)
03 03 05: Slam från avsvärtning av returpapper
03 03 09: Kalkslamsavfall
04: Avfall från läder-, päls- och textilindustri med följande avfallsslag undantagna
Samtliga avfallsslag under rubrik 04.01.
04 02 15: Annat avfall från appretering än det som anges i 04 02 14
04 02 17: Andra färgämnen och pigment än de som anges i 04 02 16
04 02 20: Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 04 02 19
07: Avfall från organisk-kemiska processer med följande avfallsslag undantagna
Samtliga avfallsslag under rubriken 07.01.
07 02 12: Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 02 11
07 02 17: Annat avfall från tillsatser än det som anges i 07 02 14
07 02 17: Avfall som innehåller andra silikoner än dem som anges i 07 02 16
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 07.03 – 07.07
10: Avfall från termiska processer med följande avfallsslag undantagna
10 01 05: Kalciumbaserat reaktionsavfall i fast form från rökgasavsvavling
10 01 07: Kalciumbaserat reaktionsavfall i slamform från rökgasavsvavling
10 01 19: Annat avfall från rökgasrening än det som anges i 10 01 05, 10 01 07 och 10 01 18
10 01 23: Annat vattenhaltigt slam från rengöring av pannor än det som anges i 10 01 22
10 01 24: Sand från fluidiserade bäddar
10 01 26: Avfall från kylvattenbehandling
10 01 99: Annat avfall
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 10.02 – 10.14
15: Förpackningsavfall; absorbermedel, torkdukar, filtermaterial och skyddskläder som inte anges på annan plats med följande avfallsslag undantagna
15 01 04: Metallförpackningar
15 01 07: Glasförpackningar
15 01 09: Textilförpackningar
Samtliga avfallsslag under rubriken 15.02.
16: Avfall som inte anges på annan plats i förteckningen med följande avfallsslag undantagna
16 01 06: Uttjänta fordon som varken innehåller vätskor eller andra farliga komponenter
16 01 12: Andra bromsbelägg än de som anges i 16 01 11
16 01 15: Andra fryspunktsnedsättande vätskor än de som anges i 16 01 14
16 01 16: Gasoltankar
16 01 17: Järnmetall
16 01 18: Icke järnmetaller
16 01 20: Glas
16 01 22: Andra komponenter
16 01 99: Annat avfall
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 16.02 – 16.11
17: Bygg- och rivningsavfall (även uppgrävda massor från förorenade områden) med följande avfallsslag undantagna
Samtliga avfallsslag under rubriken 17.01
17 02 02: Glas
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 17.03 – 17.09
19: Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål med följande avfallsslag undantagna
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 19.01 – 19.07
19 08 01: Rens
19 08 02: Avfall från sandfång
19 08 09: Fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare som endast innehåller ätliga oljor och fetter
19 08 99: Annat avfall
19 09 01: Fast avfall från primär filtrering eller rensning
19 09 02: Slam från klarning av dricksvatten
19 09 03: Slam från avkalkning
19 09 05: Mättade eller förbrukade jonbyteshartser
19 09 06: Lösningar och slam från regenerering av jonbytare
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 19.10 – 19.11
19 12 02: Järnmetall
19 12 03: Icke-järnmetaller
19 12 05: Glas
19 12 08: Textilier
19 12 09: Mineraler (t.ex. sand, sten)
19 12 12: Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk behandling av avfall som innehåller farliga ämnen än de som anges i 19 12 11
Samtliga avfallsslag under rubriken 19.13
20: Kommunalt avfall (hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall) även separat insamlade fraktioner med följande avfallsslag undantagna
20 01 02: Glas
20 01 08: Biologiskt nedbrytbart köks- och restaurangavfall
20 01 10: Kläder
20 01 11: Textilier
20 01 25: Ätlig olja och ätligt fett
20 01 28: Annan färg, tryckfärg, lim och hartser än de som anges i 20 01 27
20 01 30: Andra rengöringsmedel än de som anges i 20 01 29
20 01 32: Andra läkemedel än de som anges i 20 01 31
20 01 34: Andra batterier och ackumulatorer än de som anges i 20 01 33
20 01 36: Annan kasserad elektrisk och elektronisk utrustning än den som anges i 20 01 21, 20 01 23 och 20 01 35
20 01 40: Metaller
20 01 41: Avfall från sotning av skorstenar
20 01 99: Andra fraktioner
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 20.02 och 20.03
________________________________
BILAGA B
STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM
SÖKANDE
Vattenfall AB Värme Uppsala, 556036-2138, 753 82 Uppsala
Ombud: Advokaten R L
SAKEN
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt drift av kraftvärmeverk och Bolandsverket mm (SNI-kod 40-1) inom Uppsala kommun och län.
Koordinater: x=6638490; y=1604460; Karta: 11 I NV; Avrinningsområde 129;
Avd V, blad 3.
_____________
DOMSLUT
Miljödomstolen lämnar Vattenfall AB Värme Uppsala (bolaget) tillstånd till fortsatt värme- och elproduktion vid kraftvärmeverket med en total installerad nominell effekt om 575 MW, Bolandsverket med fem hetvattenpannor och tre ångpannor med en total installerad nominell effekt om 520 MW och gasturbinen med en total installerad nominell effekt om 64 MW, samtliga inom kvarteret Brännugnen i Boländerna i Uppsala kommun. Tillståndet omfattar också de kompletteringar och ändringar som behövs för den planerade utökningen av antalet använda bränslen såsom ytterligare utrustning för bränsleberedning och bränslehantering samt ökande möjligheter att lagra olika askor separat. Tillståndet omfattar följande bränslen.
–Trä
– Andra biobränslen
– Animaliska bränslen
– Kol
– Återvunnen bark
– Pappersbriketter
– Pellets av utsorterat papper, plast och trä
– Olivkross
– Torvbriketter
– Stycketorv
– Köttmjöl
– Spån (stamved)
– Bagasse (sockerrörsrester)
– Träpellets (bark+stamved)
– Barkpellets
– Olja
För det fall att sådant bränsle som klassas som avfall används i kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket gäller följande:
a. Kraftvärmeverkets och den fastbränsleeldade hetvattenpannans i Bolandsverket kapacitet uppgår till sammanlagt högst 510 MW räknat som total installerad tillförd effekt vid fastbränsledrift.
b. Tillståndet omfattar inte avfallsklassat bränsle som innehåller sådana föroreningar att det klassas som farligt avfall enligt bilaga 2 till avfallsförordningen (2001:1063) med undantag för avfall som anges i 5 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning.
c. Tillståndet omfattar avfallsklassat bränsle som ingår i domsbilaga 1 och som efter anmälan godkänts av tillsynsmyndigheten och även uppfyller följande villkor.
- Materialets maximala fukthalt understiger 20 %
- Materialet är malbart till finfraktion
- Materialet skall ha ett värmevärde som inte avsevärt understiger värmevärdet för ovan nämnda bränslen
Vid samförbränning av avfall gäller vad som framgår av förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:28) om avfallsförbränning.
Vad som stadgas i Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer gäller i tillämpliga delar (om inte annat framgår av villkoren nedan) för anläggningarna från och med den 1 januari 2008.
Villkoren 2-5 samt de villkor mm som gäller enligt avfallsförbränningsförordningen för samförbränning gäller vid förbränning av avfall.
Villkor
1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett och åtagit sig i målet.
2. Tillförseln av avfall skall ske genom ett automatiskt system som förhindrar att tillförsel av avfallsklassat bränsle sker vid start, till dess att temperaturen 850°C uppmätts. Det automatiska systemet skall förhindra att sådant bränsle tillförs om temperaturen 850°C inte skulle upprätthållas.
3. Anläggningarna ska drivas så att kravet om två sekunders uppehållstid, efter sista lufttillsatsen, innan gastemperaturen sjunker under 850°C uppfylls. Förbränningsgasens temperatur ska mätas och registreras kontinuerligt. Tillsynsmyndigheten bemyndigas rätt att föreskriva om undantag från denna regel i enlighet med vad som anges i tillämplig lagstiftning.
4. Tillförseln av avfallsklassat bränsle skall utformas på ett sådant sätt att tillförsel av bränslet automatiskt förhindras om utsläppen till luft skulle överskrida utsläppsgränsvärdena till följd av störningar eller fel i reningsutrustningen.
5. Övervakning av anläggningarna skall ske genom kontinuerlig mätning i rökgaser av följande parametrar: temperatur, fukt, syre, koldioxid, kolmonoxid, stoft, svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, lustgas, temperatur i eldstaden, tryck och totalt organiskt kol TOC.
6. Till dess att generella föreskrifter träder i kraft får utsläpp av kolmonoxid från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket vid förbränning av fasta bränslen som dygnsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 500 mg/Nm3 torr rökgas vid 6 % syre (O2). Utsläpp under start/stopp skall inte medräknas.
7. Utsläpp av stoft från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket får vid förbränning av fasta bränslen som riktvärde* och 48-timmarsmedelvärde inte överstiga 35 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %).
8. Utsläpp av stoft från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket får till och med den 31 december 2007 vid oljeeldning som riktvärde* och 48-timmarmedelvärde inte överstiga 50 mg/Nm3 (O2-innehåll 3 %).
9. Utsläpp av stoft från de oljeeldade pannorna i Bolandsverket får till och med den 31 december 2007 som riktvärde* inte överstiga 85 mg/Nm3 (O2-innehåll 3 %).
10. Utsläpp av svaveldioxid från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket får sammantaget inte överstiga 400 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 % för fasta bränslen, 3 % för flytande bränslen) som årsmedelvärde och gränsvärde.
11. Halten svavel i olja som används i de oljeeldade pannorna i Bolandsverket får inte överstiga 0,3 % som årsmedelvärde.
12. Utsläpp av NOx uttryckt som NO2 från kraftvärmeverket får från och med 2006 inte överstiga 120 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 % för fasta bränslen, 3 % för flytande bränslen) som årsmedelvärde och gränsvärde.
13. Utsläpp av NOx uttryckt som NO2 från den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandverket får inte överstiga 200 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 % för fasta bränslen, 3 % för flytande bränslen) som årsmedelvärde och gränsvärde.
14. Utsläpp av ammoniak med rökgaserna från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandverket får inte överstiga 15 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 % för fasta bränslen, 3 % för flytande bränslen) som månadsmedelvärde och riktvärde*.
15. Utsläpp av lustgas från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket får inte överstiga 45 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 % för fasta bränslen, 3 % för flytande bränslen) som årsmedelvärde och riktvärde*.
16. Anordningar för lagring och annan hantering av fastbränsle inom kvarteret Brännugnen skall utföras så att damning, dålig lukt samt menlig inverkan på ytvatten och grundvatten hindras.
17. Bolaget skall verka för att damning inte uppkommer vid transporter till och från kvarteret Brännugnen.
18. Verksamheten skall utföras och drivas så att den ekvivalenta ljudnivån på grund av verksamheten utomhus vid bostäder som riktvärde* inte överstiger
50 dB(A) vardagar under dagtid (kl 7 - 18),
40 dB(A) nattetid (kl 22 - 07) och
45 dB(A) under övrig tid.
Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 dB(A). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna värden sänkas med 5 dB(A)-enheter.
19. Vid ett sådant haveri av reningsutrustning som för med sig att utsläppsgränsvärdena överskrids, får förbränning av bränsle som klassas som avfall inte fortsätta längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år. Om flera förbränningslinjer är anslutna till samma utrustning för rökgasrening, skall begränsningen till 60 timmars drifttid gälla den sammanlagda tiden för alla dessa linjer.
20. Vid ett sådant haveri av reningsutrustning som för med sig att utsläppsgränsvärdena överskrids vid förbränning av annat bränsle än avfallsbränsle, skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart som möjlig och senast inom 48 timmar. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 120 timmar per år. Tillsynsmyndigheten får medge undantag från nämnda 24- och 120 timmarsgränser, om det enligt tillsynsmyndighetens bedömning föreligger ett tvingande behov av att upprätthålla energiförsörjningen.
21. För det fall bolaget skall uppföra en ny byggnad inom verksamhetsområdet för bränsleberedning skall bolaget genomföra de markundersökningar och efterbehandlingsåtgärder som är nödvändiga för att Naturvårdsverkets riktlinjer för mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd enligt Naturvårdverkets rapport 4638 ”Generella riktvärden för förorenad mark” ska vara uppfyllda på det område som tas i anspråk för byggnationerna, om inte tillsynsmyndigheten föreskriver andra platsspecifika värden för aktuellt område.
*Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför skyldigheter för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas.
Delegerade frågor
Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att därutöver föreskriva om följande.
D1. Omhändertagande av avfall från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket.
D2. Eventuella platsspecifika värden som ska uppnås vid sanering av marken, där ny bränsleberedningsanläggning ska byggas.
D3. Eventuella villkor för drift av ny bränsleberedning.
D4. Undantag om krav på viss uppehållstid vid förbränning av sådant bränsle som klassas som avfall i kraftvärmeverket och i den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket.
D5. Hantering av frågor beträffande eventuella markföroreningar inom andra områden än där ny byggnad för bränsleberedning kan komma att uppföras.
Miljökonsekvensbeskrivningen
Miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen
Byggtid
Tillståndet till de anpassnings- och kompletterande åtgärder som medgivits i denna dom förfaller om de inte tagits i drift före utgången av år 2010.
Verkställighetsförordnande
Denna dom gäller omedelbart.
_________________
SÖKANDENS YRKANDEN
Vattenfall AB Värme Uppsala ansöker om tillstånd för fortsatt värme- och elproduktion vid kraftvärmeverket med en total installerad nominell effekt om 575 MW, Bolandsverket med fem hetvattenpannor och tre ångpannor med en total installerad nominell effekt om 520 MW och gasturbinen med en total installerad nominell effekt om 64 MW, samtliga inom kvarteret Brännugnen i Boländerna.
Bolaget ansöker vidare om tillstånd att uppföra en ny bränsleberednings- och hanteringsanläggning samt därmed sammanhängande byggnadsåtgärder.
Bolaget hemställer att miljödomstolen föreskriver följande för det fall att sådant bränsle används i kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket som klassas som avfall:
a. Kraftvärmeverkets och den fastbränsleeldade hetvattenpannans i Bolandsverket kapacitet uppgår till sammanlagt högst 510 MW räknat som total installerad tillförd effekt vid fastbränsledrift.
b. Tillståndet omfattar inte avfallsklassat bränsle som innehåller sådana föroreningar att det klassas som farligt avfall enligt bilaga 2 till avfallsförordningen (2001:1063) med undantag för avfall som anges i 5 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning.
c. Tillståndet omfattar därutöver endast sådant avfallsklassat bränsle som anges i domsbilaga 1 (avfallskategorier som tillståndet omfattar med angivande av de avfallsslag som inte får förbrännas).
d. Vad gäller avfallsklassade bränslen som tillståndet omfattar skall dessa även uppfylla följande villkor för att få förbrännas:
-Materialets maximala fukthalt understiger 20 %
- Materialet är malbart till finfraktion
e. Innan nya typer av avfallsklassade bränslen (nya avfallsslag) tas emot, skall samråd ske med tillsynsmyndigheten.
Bolaget har yrkat att följande kategorier av avfall skall få förbrännas med angivande av de avfallsslag som inte skall få förbrännas:
02: AVFALL FRÅN JORDBRUK, TRÄDGÅRDSNÄRING, VATTENBRUK, SKOGSBRUK, JAKT OCH FISKE SAMT FRÅN BEARBETNING OCH BEREDNING AV LIVSMEDEL MED FÖLJANDE AVFALLSSLAG UNDANTAGNA
02 01 10: Metallavfall
02 04 01: Jord från rengöring och tvättning av betor
02 04 02: Kalciumkarbonat som inte uppfyller uppställda krav
03: AVFALL FRÅN TRÄFÖRÄDLING OCH TILLVERKNING AV PLATTOR OCH MÖBLER, PAPPERSMASSA, PAPPER OCH PAPP
04: AVFALL FRÅN LÄDER-, PÄLS- OCH TEXTILINDUSTRI MED FÖLJANDE AVFALLSSLAG UNDANTAGNA
04 01 04: Kromhaltiga garvmedel
04 01 06: Slam, särskilt från avloppsbehandling på produktionsstället, som innehåller krom
04 01 08: Garvat läderavfall (avskrap, avskuret material, putspulver) som innehåller krom
05: AVFALL FRÅN OLJERAFFINERING, NATURGASRENING OCH KOLPYROLYS MED FÖLJANDE AVFALLSSLAG UNDANTAGNA
05 01 10: Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 05 01 09
05 01 13: Slam från matarvatten
05 01 14: Avfall från kyltorn
05 01 16: Svavelhaltigt avfall från avsvavling av petroleum
06: AVFALL FRÅN OORGANISK-KEMISKA PROCESSER MED FÖLJANDE AVFALLSSLAG UNDANTAGNA
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 06.01 – 06.11
07: AVFALL FRÅN ORGANISK-KEMISKA PROCESSER MED FÖLJANDE AVFALLSSLAG UNDANTAGNA
Samtliga avfallsslag under rubriken 07.01
07 02 12: Annat slam från avloppsbehandling på produktionsstället än det som anges i 07 02 11
07 02 15: Annat avfall från tillsatser än det som anges i 07 02 14
07 02 17: Avfall som innehåller andra silikoner än dem som anges i 07 02 16
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 07.03 – 07.07
10: AVFALL FRÅN TERMISKA PROCESSER MED FÖLJANDE AVFALLSSLAG UNDANTAGNA
10 01 05: Kalciumbaserat reaktionsavfall i fast form från rökgasavsvavling
10 01 07: Kalciumbaserat reaktionsavfall i slamform från rökgasavsvavling
10 01 19: Annat avfall från rökgasrening än det som anges i 10 01 05, 10 01 07 och 10 01 18
10 01 23: Annat vattenhaltigt slam från rengöring av pannor än det som anges i 10 01 22
10 01 24: Sand från fluidiserade bäddar
10 01 26: Avfall från kylvattenbehandling
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 10.02 – 10.14
15: FÖRPACKNINGSAVFALL; ABSORBERMEDEL, TORKDUKAR, FILTERMATERIAL OCH SKYDDSKLÄDER SOM INTE ANGES PÅ ANNAN PLATS MED FÖLJANDE AVFALLSSLAG UNDANTAGNA
15 01 04: Metallförpackningar
15 01 07: Glasförpackningar
16: AVFALL SOM INTE ANGES PÅ ANNAN PLATS I FÖRTECKNINGEN MED FÖLJANDE AVFALLSSLAG UNDANTAGNA
16 01 06: Uttjänta fordon som varken innehåller vätskor eller andra farliga komponenter
16 01 12: Andra bromsbelägg än de som anges i 16 01 11
16 01 15: Andra fryspunktsnedsättande vätskor än de som anges i 16 01 14
16 01 16: Gasoltankar
16 01 17: Järnmetall
16 01 18: Icke-järnmetaller
16 01 20: Glas
16 01 22: Andra komponenter
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 16.02, 16.04 – 16.06 samt 16.08 – 16.11
17: BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL (ÄVEN UPPGRÄVDA MASSOR FRÅN FÖRORENADE OMRÅDEN) MED FÖLJANDE AVFALLSSLAG UNDANTAGNA
Samtliga avfallsslag under rubriken 17.01
17 02 02: Glas
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 17.04 – 17.06 och 17.08
19: AVFALL FRÅN AVFALLSHANTERINGSANLÄGGNINGAR, EXTERNA AVLOPPSRENINGSVERK OCH FRAMSTÄLLNING AV DRICKSVATTEN ELLER VATTEN FÖR INDUSTRIÄNDAMÅL MED FÖLJANDE AVFALLSSLAG UNDANTAGNA
Samtliga avfallsslag under rubrikerna 19.01 – 19.07
19 09 05: Mättade eller förbrukade jonbyteshartser
19 09 06: Lösningar och slam från regenerering av jonbytare
Samtliga avfallsslag under rubriken 19.10
19 12 02: Järnmetall
19 12 03: Icke-järnmetaller
19 12 05: Glas
19 12 09: Mineraler (t.ex. sand, sten)
Samtliga avfallsslag under rubriken 19.13
20: KOMMUNALT AVFALL (HUSHÅLLSAVFALL OCH LIKNANDE HANDELS-, INDUSTRI- OCH INSTITUTIONSAVFALL) ÄVEN SEPARAT INSAMLADE FRAKTIONER MED FÖLJANDE AVFALLSSLAG UNDANTAGNA
20 01 02: Glas
20 01 32: Andra läkemedel än de som anges i 20 01 31
20 01 36: Annan kasserad elektrisk och elektronisk utrustning än den som anges i 20 01 21, 20 01 23 och 20 01 35
20 01 40: Metaller
20 01 41: Avfall från sotning av skorstenar
20 02 02: Jord och sten
20 03 03: Avfall från gaturenhållning
20 03 04: Slam från septiska tankar
20 03 06: Avfall från rengöring av avlopp
20 03 07: Skrymmande avfall
Bolaget hemställer att miljödomstolen förordnar att domen skall gälla omedelbart.
MÅLETS HANDLÄGGNING
Bolagets ansökan kom in till miljödomstolen den 24 juni 2004 och kungjordes efter komplettering i oktober 2004 i Uppsala Nya Tidning. Yttranden har kommit in från Fiskeriverket, Räddningsverket, länsstyrelsen samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. Bolaget har skriftligen bemött inkomna yttrande. Miljödomstolen har hållit huvudförhandling och besiktigat anläggningen den 7 april 2005.
TIDIGARE PRÖVNING
I beslut 1983-12-22 lämnade regeringen dåvarande Uppsala Kraftvärme AB tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen att bygga om den då oljeeldade kraftvärmepannan i kraftvärmeverket för eldning med kol och att uppföra en fastbränsleeldad hetvattenpanna i Bolandsverket, allt med en sammanlagd effekt om 430 MW. Därefter har ett antal beslut fattats beträffande anläggningen och bränsleanvändningen. För denna prövning är följande beslut och domar av intresse:
Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade i ett beslut 1996-06-26 bolaget tillstånd enligt miljöskyddslagen till värme- och elproduktion i befintliga pannor i kraftvärmeverket och Bolandsverket. Tillståndet omfattade de om- och tillbyggnader som krävdes för den utvidgade verksamheten. Tillståndet i fråga om eldning med fossila bränslen, inklusive torv, begränsades till och med år 2005. I ett beslut 1997-09-23 meddelade Koncessionsnämnden bolaget tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva en lättoljedriven gasturbin med en total installerad effekt om 64 MW för beredskaps- och reservproduktion samt erforderligt lager för lättolja. Koncessionsnämnden fastställde genom ett beslut 1998-10-12 slutliga villkor för utsläppet av lustgas. Miljödomstolen ändrade genom en dom 2001-09-17 i mål M 385-99 villkoret för hantering av askor.
I miljödomstolens dom 2002-10-16, i mål M 205-01, lämnades bolaget tillstånd att inom kvarteret Brännugnen dels genom förbränning med energiåtervinning återvinna maximalt 375 000 ton avfall, dels fortsätta att driva block 1, 3 och 4 i avfallsförbränningsanläggningen och dels installera och driva ett nytt block - block 5 - i avfallsanläggningen med därtill hörande anläggningar och reningsutrustning. Domen överklagades av närboende och av bolaget. Miljödomstolen ändrades domen endast med avseende på det villkor bolaget överklagat genom en dom 2003-10-20, i mål M 9885-02.
Gällande villkor
Kraftvärmeverket och Bolandsverket
1. Om ej annat följer av vad nedan sägs skall verksamheten i kraftvärmeverket och Bolandsverket, inklusive åtgärder för att reducera vatten- och luftföroreningar samt andra störningar från omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivet eller åtagit sig.
Mindre ändring av produktionsprocessen eller reningsförfarandet får dock vidtas efter beslut av länsstyrelsen i dess egenskap av tillsynsmyndighet enligt miljöskyddslagen. Som förutsättning för länsstyrelsens beslut skall gälla att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten.
2. Stoftutsläppet vid oljeeldning får inte överskrida 1,0 g/kg olja som riktvärde*.
3. Stoftutsläpp vid fastbränsleeldning får inte överskrida 35 mg/m3 norm torr gas vid 13 % CO2 som riktvärde* och får som gränsvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 50 mg/m3 norm torr gas vid 13 % CO2.
4. Anordningar för lagring och annan hantering av fastbränsle inom kvarteret Brännugnen skall utföras så att damning, dålig lukt samt menlig inverkan på ytvatten och grundvatten hindras.
5. Bolaget skall verka för att damning ej uppkommer vid transporter till och från kvarteret Brännugnen. - Transporter av aska och slagg från verksamheten skall såvitt möjligt ske under dagtid.
6. Aska och slagg skall deponeras eller nyttiggöras i enlighet med vad som förskrivits med stöd av miljöbalken.
7. Utsläppet av svavel från samtliga förbränningsanläggningar anslutna till fjärrvärmesystemet får beräknat som årsmedelvärde ej överstiga 0,06 g S/MJ tillförd energi – gränsvärde. Vid årsutsläpp överstigande 400 ton svavel får utsläppet beräknat som årsmedelvärde ej överstiga 0,05 g S/MJ tillförd energi - gränsvärde.
8. Utsläppen av kväveoxider från samtliga förbränningsanläggningar anslutna till fjärvärmesystemet får - omräknat till kvävedioxid - inte överstiga 0,10 g/MJ tillförd energi som gränsvärde och årsmedelvärde.
9. Utsläppen av ammoniak med rökgaserna från kraftverkspannan, hetvattenpannan HVC och avfallsförbränningsanläggningen block 1 och 4 får som momentanvärde inte överstiga 15 ppm (riktvärde*) och som årsmedelvärde ej överstiga 5 ppm (gränsvärde).
10. Utsläppet av koloxid, CO, från kraftvärmeverket och fastbränslepannan får som timmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 180 mg/MJ tillfört bränsle och som dygnsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 90 mg/MJ tillfört bränsle.
11. Lovgivna anläggningsenheter skall utföras och drivas så att den ekvivalenta ljudnivån på grund av verksamheten utomhus vid bostäder ej överstiger
50 dB(A) vardagar under dagtid (kl 7 - 18),
40 dB(A) nattetid (kl 22 - 07) och
45 dB(A) under övrig tid.
Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder ej överstiga 55 dB(A). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna värden sänkas med 5 dB(A)-enheter.
12. Vid svåra driftstörningar får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga åtgärder skall vidtas för att begränsa utsläpp.
13. Utsläpp av dikväveoxid från kraftverkspannan och hetvattenpannan får inte överstiga 8 mg/MJ tillförd energi respektive 15 mg/MJ tillförd energi som gränsvärde och årsmedelvärde.
Gasturbinen
För anläggningen gäller villkor 1, 7, 8 och 11 ovan.
Avfallsförbränningsanläggningen
För anläggningen gäller bl a följande villkor
4. Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2) räknat som NO2 i renad rökgas får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 100 mg/m3 norm torr gas, till 11 % O2 omräknad gas, beträffande block 5 och 150 mg/m3 norm torr gas, till 11 % O2 omräknad gas gemensamt för de tre övriga blocken.
5. Utsläppet av svaveldioxid(SO2) i renad rökgas får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 50 mg/m3 norm torr gas, till 11 % O2 omräknad gas.
12. Förbränningstemperaturen i pannorna i blocken 1,3 och 4 skall vara lägst 850 oC efter sista tillsatsen av sekundärsluft. Stödbrännare behöver inte installeras i dessa pannor under förutsättning att eldning av avfall under fortfarig drift inte sker när temperaturen understiger 850 oC.
ANSÖKAN
Vattenfall AB producerar och levererar fjärrvärme i Uppsala. Verksamheten, som tidigare bedrevs av det kommunägda Uppsala Energi AB, förvärvades från Uppsala kommun år 2000. Antalet anställda i Uppsala är cirka 250 st. Leveranserna i Uppsala uppgår årligen för närvarande till cirka 1 500 GWh fjärrvärme, 90 GWh ånga och 28 GWh fjärrkyla.
I slutet av 1970-talet bestod bränslet till cirka 92 % av olja vilket motsvarade cirka 240 000 m3 per år. Kraftvärmeverket därefter byggdes om till pulvereldning. Samtidigt byggdes en ny hetvattenpanna för pulvereldning vid huvudanläggningarna. I avvaktan på att torven på allvar kunde introduceras 1989 drevs dessa pannor under några år med kol som huvudbränsle. Sedan dess har kol använts som reservbränsle och för produktion av el.
Med hänsyn taget till utvecklingen på bränslemarknaden och det kommande systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser ansöker bolaget om att i kraftvärmeverket och Bolandsverket få fortsätta att använda fossila bränslen även efter utgången av år 2005. Det är lämpligt att tillståndet omfattar även gasturbinens fortsatta drift. Följande produktionsanläggningar finns.
Se tabell 1 nedan
Omgivningsbeskrivning, fysiska förhållanden och planfrågor
Stadsdelen Boländerna sträcker sig i sydostlig riktning från innerstaden och gränsar i söder mot landsbygden. De närmaste bostäderna finns i Fålhagen cirka 700 m norr om kvarteret Brännugnen. Inom Boländerna finns bland annat större och mindre industrier, kontor, butiker och serviceföretag. I närheten av kvarteret Brännugnen finns även en gymnasieskola och ett daghem. I stadsdelen arbetar drygt 8 000 personer. Utformningen av stadsdelen är inriktad på bil- och lastbilstrafik med långa raka gator.
Stadsplanen för kvarteret Brännugnen i Boländerna antogs av kommunfullmäktige 1984-01-30 och fastställdes av länsstyrelsen 1984-03-08. I samband med ansökan om utökad verksamhet vid avfallsvärmeverket ansöktes om ändring av då gällande detaljplan för att anpassa denna till den planerade utbyggnaden av avfallsvärmeverket. Den ändrade detaljplanen vann laga kraft 2002-07-19. Den nu ansökta verksamheten strider inte mot befintlig detaljplan.
Anläggningen ligger inom yttre vattenskyddsområde för de kommunala grundvattentäkterna i Uppsala- och Vattholmsåsarna i Uppsala kommun (Uppsala läns författningssamling 03FS, 1990:1).
Området runt anläggningen omfattas inte av några ytterligare områdesskydd enligt 7 kapmiljöbalken. Området runt anläggningen är inte klassat som riksintresse.
Kraftvärmeverket (KVK)
Anläggningen producerar el och fjärrvärme och består i huvudsak av panna, rökgasreningsutrustning och turbin med generator. Nominella produktionsdata vid oljedrift är 330 MW värme och 198 MW el. Vid fastbränsledrift är kapaciteten reducerad till 250 MW värme och 120 MW el. Ångdata vid oljedrift är 198 bar/535°C och vid fastbränsledrift 140 bar/535°C. Pannan är 40 meter hög och eldstadens volym är 2 000 m3. Pulverbrännare för kol och torv/träspån har installerats i både front- och bakvägg, så kallad boxereldning. Brännarna är utformade så att man även kan elda med olja. För närvarande är nio brännare placerade på framvägg i tre plan och fyra på bakvägg i två plan.
Rökgasreningen består av reningsåtgärder som görs i pannan, el- och slangfilter, rökgaskylare samt en MDI-anläggning (Moist Dust Injection) för svavelavskiljning i slangfiltret. Reningsåtgärderna består i reduktion av svavel- och kväveoxider samt stoftavskiljning. Dessutom återvinns värme ur rökgaserna. I pannan sker den första delen av svavelreduktionen. Kalk (dolomit) blåses in i eldstaden där den reagerar med svaveldioxiden från bränslets svavelinnehåll. Urea eller ammoniak sprutas också in i pannan för att minska utsläppen av kväveoxider (NOx). För att ytterligare reducera utsläppen av kväveoxider avser Bolaget att komplettera anläggningen med utrustning för katalytisk reduktion (SCR) av kväveoxider. Åtgärden beräknas genomföras till driftsäsongen 2005/06. SCR-anläggningen avses att installeras i befintlig byggnad.
Bottenaskan släcks i en vattenfylld utmatare som är ansluten under pannan. Askan dras med skraptransportör uppför en plåt för avrinning och faller ner på ett transportband för transport till en invallad platta för ytterligare avrinning. Flygaska från elfilter och slangfilter som inte återförs till MDI-anläggningen samlas upp i två stycken asksilos som rymmer vardera 650 m3. Utlastning av askan från silo till transportfordon sker med en askblandare. Asksilosen är gemensamma för kraftvärmeverket och hetvattenpannan.
Bolandsverket
I mitten av 1980-talet byggdes en fastbränsleeldad hetvattenpana (HVC). Anläggningen omfattar hetvattenpannan (fastbränsleeldad hetvattenpanna - HVC), fyra oljeeldade hetvattenpannor (H3-H6), en oljeeldad ångpanna och två eldrivna ångpannor. Stoftavskiljning i pannorna H3 och H4 och den oljeeleldade ångpannan sker i paraklonaggregat. Pannorna H5 och H6 saknar utrustning för stoftavskiljning. Samtliga pannor har röktäthetsmätare installerade för indikering om rökgaserna innehåller höga halter av sotpartiklar. I hetvattenpannan tillsätts kalk och urealösning i eldstaden för reduktion av svavel och kväveoxider. I elektrofiltret avskiljs huvuddelen av stoftet i rökgaserna och resterande finandel skiljs av i det efterföljande textilfiltret. Flygaska från HVC-pannans stoftavskiljare transporteras med tryckluftsdrivna stoftsändare via rörledningar till de med kraftvärmeverket gemensamma asksilosen. Bottenaskan släcks i en vattenfylld utmatare ansluten under pannan. Askan matas ut med ett transportband.
Gasturbinen
Gasturbinen är en lättoljedriven reservkraftanläggning med en total installerad tillförd effekt om 64 MW. Syftet med anläggningen är bland annat att möjliggöra att vitala funktioner i tätorten kan upprätthållas till exempel vid större avbrott i Uppsalas eltillförsel. Anläggningen är dimensionerad så att kraftvärmeverket skall kunna startas mot ett dött elnät och under drift kunna svara för frekvens- och spänningshållning. Verkningsgrad är normalt cirka 25 % vilket ger en kapacitet på cirka 16 MW el. Anläggningen är inte avsedd för basproduktion och utnyttjandetiden blir därför låg. I säkerhets- och underhållsrutinerna ingår att anläggningen startas och provkörs regelbundet. Tillkommande drift därutöver beror i huvudsak på säkerheten i det regionala nätet.
Produktionsbehovet av fjärrvärme kan variera kraftigt från dag till dag beroende på årstid och väderlek. Figuren nedan visar fjärrvärmelastens (inklusive ånga) varaktighet.
Produktionsbehov av fjärrvärme och ånga, sorterade dygnsvärden. Principiellt nyttjande av produktionsanläggningar.
På samma sätt som andra bränslen, måste dessa passa för pulvereldning för att kunna användas i kraftvärmeverket och hetvattenpannan. Det rör sig om processade bränslefraktioner framställda ur olika material.
Samtliga bränslen måste vara torra och malbara till finfraktion. Exempelvis kan följande bränslen vara aktuella för kraftvärmeverket och hetvattenpannan:
– Trä
– Andra biobränslen
– Animaliska bränslen
– Kol
– Återvunnen bark
– Pappersbriketter
– Pellets av utsorterat papper, plast och trä
– Olivkross
– Rejekt från massaindustrin
– Torvbriketter
– Stycketorv
– Köttmjöl
– Spån (stamved)
– Bagasse (sockerrörsrester)
– Träpellets (bark+stanved)
– Barkpellets
– Olja
Det kan inte uteslutas att vissa bränslen som är lämpliga att använda för pulvereldning kan på grund av sitt ursprung formellt klassas som avfall. Föreskrifter om samförbränning i förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:28) om avfallsförbränning kommer i så fall att vara tillämpliga. Bolaget har i sitt yrkande föreslagit hur sådant bränsle skall regleras.
Bränslet till gasturbinen kommer även fortsättningsvis att utgöras av lättolja.
Bränsletillförseln för verksamheten beräknas till följd av utbyggnaden av avfallsförbränningen att bli 40 % lägre än för ett normalår i nuläget, år 2004. Behovet förutses årligen uppgå till 11 GWh el, 54 GWh olja och 820 GWh fasta bränslen från år 2006. Sammansättningen av de fasta bränslena till de olika pannorna kan inte anges närmare utan kan komma att variera.
Det kan noteras att torv numera är ett certifikatberättigat bränsle enligt lagen (2003:113) om elcertifikat och förordningen (2003:120) om elcertifikat.
Bolagets anläggningar enligt denna ansökan kommer att omfattas av lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för koldioxid.
Näringsdepartementet har i sin utredning konstaterat att en tillämpning av miljöbalkens regler om förnybara energikällor på verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrättigheter skulle begränsa verksamheternas möjlighet att hantera koldioxidutsläppen utifrån bedömningar om kostnadseffektivitet. Näringsdepartementet bedömer
att miljöbalkens regler om krav på förnybara energikällor inte strider mot EG-rätten i stort men att regeln inte förefaller stå i samklang med handelsdirektivets målsättning om att minskningen av koldioxid skall ske på ett kostnadseffektivt sätt.
De i den här ansökan aktuella bränslena bedöms inte ha någon sådan lokal påverkan att särskilda föreskrifter krävs.
Förbränning av avfallsklassat bränsle
Som angetts ovan kan visst bränsleslag som används i kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket formellt klassas som avfall. För detta fall bör följande noteras.
- Tillförseln kommer att ske genom ett automatiskt system som förhindrar att tillförsel av avfallsklassat bränsle sker vid start, till dess att temperaturen 850°C uppmätts. Det automatiska systemet förhindrar att sådant bränsle tillförs om temperaturen 850°C inte skulle upprätthållas.
- Det bedöms att anläggningarna kan drivas så att kravet om två sekunders uppehållstid innan gastemperaturen sjunker under 850°C uppfylls. Förbränningsgasens temperatur mäts och registreras kontinuerligt. Tillsynsmyndigheten bör dock ges rätt att föreskriva om undantag från denna regel i enlighet med vad som anges i tillämplig lagstiftning.
- Tillförseln av avfallsklassat bränsle kommer att utformas på ett sådan sätt att tillförsel av bränslet automatiskt förhindras om utsläppen till luft skulle överskrida utsläppsgränsvärdena till följd av störningar eller fel i reningsutrustningen.
- Övervakning av anläggningarna sker genom kontinuerlig mätning i rökgaser av följande parametrar: temperatur, fukt, syre, koldioxid, kolmonoxid, stoft, svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, lustgas, temperatur i eldstaden (kommer att installeras), tryck (kommer att installeras), totalt organiskt kol, TOC (kommer att installeras).
Oljehantering
Inom anläggningarna lagras tung eldningsolja (Eo5 0,3 % S) i en cistern (tank 3) med en lagringskapacitet på 25 000 m3. Cisternen är placerad på en hårdgjord yta och är inte invallad. Oljeavskiljare och oljelarm finns. Oljan varmhålls till en temperatur på ca 60oC.
Lättolja lagras i en cistern (tank 2) som rymmer 5 000 m3. Cisternen är byggd inuti en annan som tidigare användes för lagring av tung eldningsolja men som nu istället tjänar som invallning. Lättoljan behöver inte varmhållas.
Fastbränslehantering
För att fasta bränslen skall kunna nyttjas i anläggningen hanteras, lagras, mals och torkas dessa innan det färdiga pulvret transporteras i rörledningar till kraftvärmeverket och hetvattenpannan för förbränning. Hanteringssystemet för fasta bränslen består av bränslelager, bränsleberedning med två identiska linjer, pulversilo samt en doseringsanläggning. De befintliga kvarnarna är av valstyp och är i grunden konstruerade för stenkol men klarar även förädlad torv. Anläggningen klarar inte rena träbränslen men fungerar med viss inblandning av dessa i kol eller torv.
För att möjliggöra beredning av de i denna ansökan tillkommande bränslena avser bolaget att genomföra erforderliga om- och tillbyggnader i systemen för bränslehantering. För att uppfylla de nödvändiga kvalitetskraven på pulverbränslet till kraftvärmeverket och hetvattenpannan för andra bränslen än kol och torv krävs bland annat en annan typ av kvarnar än de befintliga samt eventuellt ny utrustning för dosering av pulver till brännarna. Omfattning och utformning av erforderliga åtgärder kan dock inte närmare anges i nuläget. Eventuell ny utrustning för bränslehantering kommer inte att vara så framträdande att det påverkar landskapsbilden.
Utsläpp till luft från förbränning mm
Nollalternativet är definierat som en situation där verksamheten vid verken fortskrider såsom i nuläget. Med anledning av den kommande handeln med utsläppsrättigheter bör kravet på begränsningar i bränsleval i befintliga tillstånd inte längre kunna upprätthållas.
Eftersom den kommande bränslemixen inte kan anges exakt redovisas utsläppen för tre scenarier avseende möjlig bränslemix. Anläggningarnas produktion och bränslebehov visas i tabellen nedan. Uppgifterna gäller med de allmänna förutsättningar som beskrivits ovan, inkl.inverkan av det nya Block 5 vid avfallsförbränningen som tas i drift under 2005. Dessutom förutsätts normala/kända förhållanden i övrigt avseende fjärrvärmebehov, väder, driftstörningar, bränslepriser, skatter och andra ekonomiska styrmedel etc.
Se tabell 2 nedan
Bränsletillförseln för den aktuella verksamheten kommer att bli ca 40 % lägre än för ett normalår i nuläget (2004) till följd av utbyggd avfallsförbränning. Behovet bedöms årligen uppgå till ca 11 GWh el, 54 GWh olja och 820 GWh fasta bränslen från 2006. De redovisade volymerna ska ses som typiska värden på sikt men kan således variera från ett år till ett annat beroende på bland annat väder och andra driftförutsättningar. Även varaktiga volymförändringar kan av olika skäl bli aktuella.
I nollalternativet utgörs mixen av de 820 GWh fasta bränslena av 210 GWh kol och 610 GWh torv. Huvudalternativet åskådliggörs i tre scenarier med varierande mix av kol, torv, trä och andra biobränslen enligt följande tabell. I scenario 1 förutsätts torv, scenario 2 domineras av träbränsle m.m och scenario 3 domineras av kol. Scenarierna är valda så att de framtida utsläppen i allt väsentligt ryms inom de redovisade variationerna. Koldioxid redovisas i två varianter; enbart fossila bränslen (A) respektive fossila bränslen och torv (B).
Se tabell 3 nedan
Utsläppet av kolmonoxid beräknas vid scenarie 0 - 2 till 127 ton/år och vid scenarie 3 till 128 ton/år. Utsläppen från anläggningarna överskrider inte begränsningarna i utsläpp till luft som föreskrivs i befintligt tillstånd. De sammanlagda utsläppen kommer att minska dels till följd av minskad drifttid, dels till följd av installation av SCR- rening i kraftvärmeverket.
Lukt från vissa bränslesorter kan tillfälligt spridas. Viss dammspridning kan ske från kol och vissa andra fasta bränslen samt aska som lagras öppet under kortare perioder. Vid behov kan damning begränsas genom befuktning och sopning. Damning från torvhantering undviks genom tekniska åtgärder vid tömning av containrarna.
Transporter
Utsläppen från transporterna har beräknats med data dels från Nätverket för Transporter och Miljön (NTM), dels med empiriska data från de transportföretag som anlitas av Vattenfall Uppsala. Transporterna av kol från Polen och Ryssland sker med järnväg till hamn i Polen respektive Lettland och därifrån med båt till Hargshamn. Den vidare transporten till Uppsala sker med lastbil och järnväg. I beräkningarna förutsätts att hälften av kolet är polskt och hälften ryskt. Vidare förutsätts att hälften av kolet tranporteras med lastbil från Hargshamn till Uppsala och hälften med järnväg. Transporterna av torv från Sveg sker med dieseldrivet tåg via Inlandsbanan till Mora och därifrån med eldrivet tåg till Uppsala C. Torvtransporter från Vitryssland sker med dieseldrivet tåg till hamn och därifrån med båt till Hargshamn och järnväg till Uppsala C. Sista biten från Uppsala C till anläggningarna i Boländerna sker med dieseldrivet tåg. I beräkningarna förutsätts att upp till 500 GWh/år täcks med vitrysk torv och ytterligare behov utöver detta täcks med torv från Sveg. Oljan fraktas med båt från norra Tyskland till Oxelösund och därifrån med bil till Uppsala. Hälften av träbränslet antas fraktas med båt från utländsk hamn till Hargshamn och därifrån med bil och järnväg till Uppsala. Övrigt träbränsle antas transporteras med bil till Uppsala från ospecificerade ställen i östra Svealand.
Askor transporteras med bil till deponi eller återvinning inom närregionen. Genomsnittligt transportavstånd har förutsatts vara 12 km. Processkemikalier transporteras med bil till Uppsala från leverantörerna. Genomsnittligt transportavstånd har förutsatts vara 83 km.
Generellt gäller att biltransporterna i mesta möjliga omfattning sker via de större trafiklederna. Såväl transportavstånd som lastvolymer varierar beroende på vilket bränsle som transporteras. Utsläppen från transporterna redovisas i följande tabell för de olika scenariena. Utsläppen är generellt små i förhållande till utsläppen från förbränningen utom för kväveoxider där utsläppen kan vara i samma storleksordning.
Se tabell 4 nedan
Miljökvalitetsnormer
Bolaget har jämfört sitt bidrag till halterna i omgivningsluften av kvävedioxid, svaveldioxid, bly och partiklar med motsvarande miljökvalitetsnormer. Utsläppen från anläggningarna ger generellt mycket små haltbidrag till föroreningar i stadsluften och medverkar inte till att miljökvalitetsnormer för tätorter i Sverige överskrids. Vissa bränslescenarier kan dessutom komma att innebära en minskning av anläggningarnas bidrag jämfört med nollalternativet.
Vattenrening och avloppssystem
Dagvattenbrunnen från kolupplaget leds till flotationsbassängen. Övrigt bränsleförorenat avloppsvatten från lagret samlas upp i en uppsamlingstank som rymmer ca 16 m3, varefter det renas genom flotation. I flotationsbassängen tillsätts flockmedel (polymer) så att bränslepartiklarna flyter upp till ytan och bildar ett slamskikt. Slammet från flotationsbassängen skrapas med ett ytslamskrapverk över ett skrapbord till ett slamfack med snedställd plåt för transport vidare till uppsamlingskärl. Renvattenfasen tas ut på mellannivå i flotationsbassängen och går genom ett teleskoprör ut till renvattenfacket. Vattnet flödar sedan i dagvattensystemet till Fyrisån. Bottenslammet tas ut genom kulventil nederst i bottenkonan. Anäggningen är dimensionerad för att kunna hantera ca 3-5 m3 förorenat vatten per timme.
Spolvatten från golvstädning och spillvatten från pumpar och våtutmatare går till pumpgrop där tyngre partiklar avskiljs. Det avskiljda slammet hämtas med slamsugare för transport till deponi. Avloppsvattnet pumpas till flotationsanläggningen för vidare rening.
Dagvatten från fastbränslelagerytor går direkt till dagvattennätet.
Utsläpp till vatten
Fyrisån är recipient för utsläpp av dagvatten från verksamheten. I årsraporten 2002 från Fyrisåns vattenvårdsförbund anges att åvattnet är näringsrikt särskilt vid sitt inlopp till Ekoln och har hög halt av syretärande ämnen. Metallhalterna är generellt låga förutom blyhalterna som var måttligt höga år 2002. Dagvatten från kvarteret Brännugnen provtas regelbundet. Proverna visar att utsläppsmängden och därmed belastningen från dagvattenbrunnarna är liten jämfört med andra källor såsom exempelvis reningsverket, för tungmetaller och övergödande/syreförbrukande ämnen. Värdena som visas avser summan av samtliga provtagna brunnar inklusive avfallsförbränningen, som antas orsaka ungefär halva mängden. Verksamhet som belastar dagvattnet är för tungmetaller främst askhantering och för övergödande ämnen dammande bränslehantering.
Se tabell 5 och 6 nedan
Det sker inget utsläpp till vatten från produktionsprocessen till följd av någon rökgaskondensering.
Buller
Buller från anläggningen kommer främst från fläktar, kompressorer och fordonstransporter. Bullret från anläggningen håller sig inom befintligt bullervillkor i beslut 1996-06-26.
Restprodukter och avfall
Vid förbränningen uppstår en viss mängd aska. Askorna utgör bottenaska från pannorna och flygaska ur elfilter och textilfilter. Mängden aska från anläggningarna bedöms från och med år 2006 uppgå till cirka 10 000-20 000 ton per år. Av detta bedöms en stor andel kunna nyttiggöras genom återvinning.
Tidigare deponerades alla askor som uppkom vid anläggningarna. Nu görs dock stora ansträngningar att istället finna och utveckla metoder att nyttiggöra askorna. Dessa kan exempelvis användas som ersättningsmaterial för naturgrus vid markarbeten och vägbyggen. I nuläget återvinns på detta sätt ungefär hälften av de askor som uppkommer från verksamheten.
Övrigt vid verksamheten uppkommande avfall omhändertas i enlighet med gällande lagstiftning.
Kemikaliehantering
All kemikaliehantering kommer att ske i enlighet med gällande lagstiftning.
Förorenad mark
Verksamheten bedrivs på ett sådant område som tidigare använts som deponi. En dokumentation av kända föroreningar på fastigheten har sammanställts. Någon heltäckande kartering av området har dock inte genomförts.
Några omfattande byggåtgärder förutses inte till följd av den ansökta verksamheten. Vid eventuella byggnationer kommer erforderliga markprover att tas för att säkerställa att risken för spridning av eventuella markföroreningar inte ökar.
Skyddsåtgärder
Sammanfattningsvis kommer bolaget bland annat att vidta följande skyddsåtgärder för att begränsa påverkan från verksamheten.
- Utsläpp till luft begränsas genom förbränningstekniska åtgärder samt genom reningsutrustning.
- Kraftvärmeverket förses med SCR-rening av kväveoxidutsläppen.
- Utsläpp med rökgaser övervakas genom kontinuerlig mätning med erforderliga larm.
- Damning från torvhantering begränsas genom tekniska åtgärder.
- Vid behov kan damning från andra fasta bränslen och askhantering begränsas genom befuktning och sopning av lagerytan.
Sammanfattande jämförelse med nollalternativet
Verksamhetens påverkan på miljön bedöms inte öka i jämförelse med nollalternativet. Eventuell användning av nya bränsleslag förändrar inte denna bedömning med hänsyn till de egenskaper dessa bränsleslag måste uppvisa för att kunna användas för pulvereldning. Utsläpp till luft bedöms totalt sett komma att minska. Genom fortsatt och utvecklad återvinning av askor bedöms deponeringsbehovet att minska.
Hänsynsregler
Kunskapskrav
Anläggningen är miljöcertifierad enligt ISO 14001 och registrerad enligt EMAS-förordningen. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bland annat att det finns fastlagda rutiner för upprätthållande av erforderlig kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna och dess komponenter. Stort arbete läggs ner på att aktualisera driftinstruktioner och rutiner. Rutinerna säkerställer även att de lagar och förordningar som gäller för verksamheten bevakas och efterlevs. Bolaget har lång erfarenhet av den verksamhet som bedrivs. Personalen deltar i branschspecifika arbetsgrupper för erfarenhetsutbyte och utredning av aktuella frågor.
Försiktighetsprincipen
Bolaget strävar efter att nyttja bästa tillgängliga teknik. Kompletterande SCR-rening avses att installeras för kraftvärmeverket. Riskanalyser har utförts ända sedan torv började hanteras i stor skala i början av 90-talet. Numera är riskhantering en väsentlig del av verksamhetens ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö (SHM- ledningssystem). Riskhanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, till exempel genom skyddsåtgärder, entreprenörinformation, avvikelse- och tillbudshantering, interna och externa revisioner mm. Riskhanteringen omfattar både identifiering, ana-lys, åtgärder och uppföljning. SHM- ledningssystemet utvecklas och förbättras ständigt. Om det, trots det förebyggande arbetet med riskhantering, uppkommer haverier finns det väl utvecklade och inövade rutiner för att hantera dessa situationer så att skadorna minimeras.
Lokalisering
Verksamheten etablerades på 1960-talet och anläggningarna har sedan dess byggts ut och har varit i bruk under lång tid. Några nya fristående produktionsanläggningar planeras inte, varför några alternativa lokaliseringar inte kan anges.
Resursanvändning och produktvalsprincipen
Enligt produktvalsprincipen skall sådana produkter och processer väljas där effekten kan uppnås med minsta möjliga miljöpåverkan. Avseende bränsleval kommer detta att regleras av bolaget självt. En fri bränslemix står i överensstämmelse med det befintliga EG-direktivet och den svenska lagstiftningen om handel med utsläppsrättigheter. Kemikaliehantering sker inom ramen för miljöledningssystemet certifierat enligt ISO 14001.
Övriga tillåtlighetsregler
Verksamheten strider inte mot detaljplan.
Verksamheten påverkar inte områdesskydd eller riksintressen enligt 3 och 4 kapmiljöbalken.
Något tillstånd enligt 7 kapmiljöbalken krävs inte för verksamheten. Verksamheten strider inte mot länsstyrelsens skyddsföreskrifter för Uppsala kommuns grundvattentäkt i Uppsala- och Vattholmsåsarna. Hantering och lagring av petroleumprodukter och kemikalier är utformad på sådant sätt att hela volymen vid läckage förhindras att tränga ner i marken. Likaså kommer inga markarbeten att ske djupare än till 1 meter över högsta grundvattennivån.
Den utökade verksamheten bedöms inte försvåra uppfyllandet av någon miljökvalitetsnorm. Det kan i sammanhanget påpekas att ansökan inte avser en sådan ny anläggning som omfattas av bestämmelsen i 16 kap 5 § miljöbalken.
Kontroll av verksamheten
I enlighet med vad som beskrivits ovan sker kontroll av verksamheten inom ramen för bolagets miljöledningssystem.
För det fall att avfallsklassat bränsle används i kraftvärmeverket och hetvattenpannan bör följande särskilt noteras om kontroll av verksamheten:
- Ett automatiskt system kommer att förhindra att tillförsel av avfallsklassat bränsle sker vid start, till dess att temperaturen 850°C uppmätts. Det automatiska systemet förhindrar att sådant bränsle tillförs om temperaturen 850°C inte skulle upprätthållas.
- Förbränningsgasens temperatur mäts och registreras kontinuerligt.
- Tillförseln av avfallsklassat bränsle till pannorna kommer att utformas på ett sådant sätt att tillförsel av bränslet automatiskt förhindras även om utsläppen till luft skulle överskrida utsläppsgränsvärdena till följd av störningar eller fel i reningsutrustningen.
Förslag till villkor
Anläggningen omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. Dessa föreskrifter kommer att gälla för anläggningen från och med den 1 januari 2008. Det finns således behov att reglera utsläppen av de berörda ämnena fram till och denna tidpunkt. Avvikande reglering efter denna tidpunkt bör undvikas med ett undantag, nämligen såvitt gäller utsläpp av kväveoxider från kraftvärmeverket och hetvattenpannan. Strängare föreskrifter bör föreskrivas för dessa. Utsläppsvilkoret avseende kväveoxider från kraftvärmeverket bör föreskrivas att gälla från och med år 2006 eftersom installationen av SCR-rening bedöms kunna vara genomförd under hösten 2005. Med hänsyn till bedömd tidsåtgång för prövning av denna ansökan och erfarenheterna från driften av kraftvärmeverket saknas skäl att föreskriva om annat särskilt villkor fram till denna tidpunkt.
Utsläpp av kväveoxider och svavel regleras idag genom ett gemensamt villkor för bolagets samtliga anläggningar anslutna till Uppsalas fjärrvärmesystem. Villkoret omfattar förutom de i ansökan angivna produktionsenheterna även avfallsvärmeverket och Husbyborgverket. Det gemensamma villkoret har tidigare motiverats med att bolaget skulle ges möjlighet att vidta åtgärder på de anläggningar, där dessa åtgärder varit effektivast. I och med installationen av SCR-rening i kraftvärmeverket och i det nya Block 5 vid avfallsvärmeverket har rimliga åtgärder i princip vidtagits. Det som återstår är åtgärder för ytterligare reduktion av svavelutsläppen från kraftvärmeverket och hetvattenpannan. Gemensamma villkor behöver därför inte föreskrivas utom just beträffande svavelutsläppen till och med 31 december 2007 från de nyss nämnda produktionsenheterna.
Såvitt gäller utsläpp av kolmonoxid har vägledning hämtats ur Naturvårdsverkets förslag till kommande generella föreskrifter. Samma värde föreslås gälla fram till dess att de generella föreskrifterna träder i kraft.
Vidare gäller att för det fall att bränsle som formellt klassas som avfall används i kraftvärmeverket eller hetvattenpannan, regleras sådan användning av tillämpliga föreskrifter i 22 kap 25b § miljöbalken, förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:28) om avfallsförbränning. Dessa föreskrifter innehåller särskilt detaljerade regler om tillåtna utsläppshalter, driftparametrar, mätning och kontroll m.m. Tillåtna utsläpp varierar i förhållande till använd mängd avfallsbränsle under aktuell period. Ytterligare villkor bör inte föreskrivas.
Utsläpp av ammoniak är inte reglerat i de generella föreskrifterna. Villkor om detta utsläpp bör därför återfinnas i tillståndet. Detsamma gäller för lustgas. Dock saknas skäl att reglera detta utsläpp från kraftvärmeverket, eftersom den planerade installationen av SCR- anläggning kommer att ersätta ureaanvändningen som generar lustgas.
Mot denna bakgrund föreslår därför bolaget att miljödomstolen föreskriver följande villkor
Villkorsförslag
1. Om inte annat följer av vad nedan sägs skall verksamheten i kraftvärmeverket, Bolandsverket och gasturbinen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett i målet.
2. Till dess att generella föreskrifter träder i kraft får utsläpp av kolmonoxid från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket vid förbränning av fasta bränslen som dygnsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 500 mg/Nm3 torr rökgas vid 6 % syre (O2). Utsläpp under start/stopp skall inte medräknas.
3. Utsläpp av stoft från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket får till och med den 31 december 2007 vid förbränning av fasta bränslen som riktvärde och 48-timmarsmedelvärde inte överstiga 35 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 %).
4. Utsläpp av stoft från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket får till och med den 31 december 2007 vid oljeeldning som riktvärde och dygnsmedelvärde inte överstiga 85 mg/Nm3 (O2-innehåll 3 %).
5. Utsläpp av stoft från de oljeeldade pannorna i Bolandsverket får till och med den 31 december 2007 som riktvärde vid mätning inte överstiga 85 mg/Nm3 (O2-innehåll 3 %).
6. Utsläpp av svaveldioxid från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket får sammantaget till och med den 31 december 2007 inte överstiga 400 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 % för fasta bränslen, 3 % för flytande bränslen) som årsmedelvärde och riktvärde.
7. Halten svavel i olja som används i de oljeeldade pannorna i Bolandsverket får till och med den 31 december 2007 inte överstiga 0,3 % som årsmedelvärde.
8. Utsläpp av NOx uttryckt som NO2 från kraftvärmeverket får från och med 2006 inte överstiga 120 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 % för fasta bränslen, 3 % för flytande bränslen) som årsmedelvärde och riktvärde.
9. Utsläpp av NOx uttryckt som NO2 från den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandverket får inte överstiga 200 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 % för fasta bränslen, 3 % för flytande bränslen) som årsmedelvärde och riktvärde.
10. Utsläpp av ammoniak med rökgaserna från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandverket får inte överstiga 15 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 % för fasta bränslen, 3 % för flytande bränslen) som månadsmedelvärde och riktvärde.
11. Utsläpp av lustgas från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket får inte överstiga 45 mg/Nm3 (O2-innehåll 6 % för fasta bränslen, 3 % för flytande bränslen) som årsmedelvärde och riktvärde.
12. Anordningar för lagring och annan hantering av fastbränsle inom kvarteret Brännugnen skall utföras så att damning, dålig lukt samt menlig inverkan på ytvatten och grundvatten hindras.
13. Bolaget skall verka för att damning inte uppkommer vid transporter till och från kvarteret Brännugnen.
14. Verksamheten skall utföras och drivas så att den ekvivalenta ljudnivån på grund av verksamheten utomhus vid bostäder som riktvärde inte överstiger
50 dB(A) vardagar under dagtid (kl 7 - 18),
40 dB(A) nattetid (kl 22 - 07) och
45 dB(A) under övrig tid.
Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 dB(A). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna värden sänkas med 5 dB(A)-enheter.
15. Vid ett sådant haveri av reningsutrustning som för med sig att utsläppsgränsvärdena överskrids, får förbränning av bränsle som klassas som avfall under inga förhållanden fortsätta längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år. Om flera förbränningslinjer är anslutna till samma utrustning för rökgasrening, skall begränsningen till 60 timmars drifttid gälla den sammanlagda tiden för alla dessa linjer.
Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden vid förbränning av annat bränsle än avfallsbränsle, skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart som möjligt och senast inom 48 timmar. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 120 timmar per år. Tillsynsmyndigheten får medge undantag från nämnda 24- eller 120-timmarsgränser, om det enligt tillsynsmyndighetens bedömning föreligger ett tvingande behov av att upprätthålla energiförsörjningen.
16. För det fall bolaget skall uppföra ny byggnad inom verksamhetsområdet för bränsleberedning skall bolaget genomföra de markundersökningar och de efterbehandlingsåtgärder som är nödvändiga för att Naturvårdsverkets riktlinjer för mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd enligt Naturvårdsverkets rapport ”Generella riktvärden för förorenad mark” skall vara uppfyllda på det område som tas i anspråk för byggnationerna, om inte tillsynsmyndigheten föreskriver andra platsspecifika värden för aktuellt område.
Delegerade frågor
Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att därutöver föreskriva om följande.
D1. Omhändertagande av avfall från kraftvärmeverket och den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket.
D2. Eventuella villkor för drift av ny bränsleberedning.
D3. Undantag om krav på viss uppehållstid vid förbränning av sådant bränsle som klassas som avfall i kraftvärmeverket och i den fastbränsleeldade hetvattenpannan i Bolandsverket.
D4. Eventuella platsspecifika värden enligt slutligt villkor 16.
SYNPUNKTER
Fiskeriverket
Fyrisån hyser bestånd av asp (Aspius aspius) som vandrar upp genom Fyrisån för att nå lämpliga lekplatser. Aspen är en rödlistad art som våren 2000 övergick från att betraktas som hänsynskrävande till sårbar. Kustmynnande vattendrag av Fyrisåns karaktär är viktiga ur reproduktionshänseende även för övriga sötvattensarter som lever i Mälaren och vandrar upp i Fyrisån för att söka lekområden. Ett omfattande fritidsfiske och riktat sportfiske, så kallat specimenfiske efter vitfisk förekommer såväl i Fyrisån som i Mälarfjärden Ekoln. Mot denna bakgrund är det viktigt att ingen ytterligare negativ påverkan åsamkas Fyrisån och Ekoln.
Utsläpp till luft berör inte det allmänna fiskeintresset direkt, men mot bakgrund av att även luftburna föroreningar till slut hamnar i vatten är det viktigt att begränsa utsläppen i så stor utsträckning som möjligt. Fiskeriverket ser därför positivt på att sökanden bl.a. ska införa katalytisk rening av kväveoxider.
I övrigt anser Fiskeriverket att sökanden i så stor utsträckning som möjligt ska använda miljövänliga alternativ och i sista hand ”smutsigare” bränslen. Vad gäller användandet av olja anser Fiskeriverket till exempel att miljövänligare olja (Eo3) bör användas före vanlig olja (Eo5).
Enligt miljökonsekvensbeskrivningen saknas det i dagsläget invallning kring tungoljecisternen. Kapaciteten är på 25 000 m3 och tanken är placerad på hårdgjord yta. Fiskeriverket anser att en invallning bör anläggas för att förhindra att eventuellt oljespill når recipienterna.
Vad gäller utsläpp av tungmetaller från verksamheten härrör den största delen enligt sökanden från hantering av aska. Fiskeriverket anser att sökanden aktivt ska arbeta för att minimera spridningen av tungmetaller genom att se över askhanteringen.
Fiskeriverket har inget att invända mot yrkade villkor och om sökandens egna skadeförebyggande åtgärder och ovanstående synpunkter efterlevs tillstyrks ansökan.
Länsstyrelsen
Koldioxidutsläpp
Skälet till att kraftvärmeverket och hetvattenpannan inom kv. Brännugnen tillståndsprövas är att Koncesionsnämndens tillstånd 1996-06-26 för eldning med fossila bränslen, inklusive torv i anläggningarna begränsades till utgången av år 2005. Av Koncessionsnämndens bedömning framgår att ”Nämndens ställningstagande innebär således att med den kunskap som nu finns och de förhållanden som nu kan överblickas så kan UEAB (Uppsala Energi AB som vid den tidpunkten var ägare till anläggningarna, Länsstyrelsens anmärkning) inte påräkna bifall till en ansökan som bygger på att en icke oväsentlig andel fossila bränslen skall användas för energiproduktionen”. Bolaget hänvisar nu i sin ansökan till att deras verksamhet omfattas av lagen om utsläpp av koldioxid, vilket innebär att för verksamheten får då inte beslutas villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som reglerar använd mängd fossilt bränsle som syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp.
Länsstyrelsen vill erinra om att utsläpp med handelsrätter sker under en prövoperiod av tre år, 2005-2007. Även om planering sker för en fortsättning finns möjligheten att systemet upphör under kommande tillståndsperiod för denna ansökan. Systemet med utsläppsrättigheter kan även urholkas genom alltför generösa tilldelningar i andra medlemsländer. Länsstyrelsen yrkar därför att det i tillståndet ska skrivas in att om handeln med utsläppsrätter väsentligen förändras ska frågan om utsläpp av koldioxid omprövas. Handeln med utsläppsrätter omfattar dessutom inte anläggningar där bränslet består av mer än 50 % avfall. Eftersom ansökan innefattar avfallsbränsle bör det ske omprövning av koldioxidutsläppen även vid förbränning överstigande 50 % avfallsbränsle. Länsstyrelsen konstaterar att förbränning av torv ger ett väsentligt bidrag till växthuseffekten jämfört med träbränslen. En inriktning bör därför vara att torvanvändningen minskar till förmån för biobränslen.
Miljö- och naturvårdsaspekter vid torvimport
En väsentlig del av torvbränslet importeras idag, bl. a. från Estland och Vitryssland. De svenska miljömyndigheterna har självfallet ingen kontroll av hur miljö- och naturvårdsintressena tillvaratas vid denna brytning. Enligt bolagets komplettering av ansökan, är koldioxidutsläppen vid bränsleframställningen för Vitrysk torv i särklass högst av redovisade alternativ. Orsaken till detta är möjligen att torkningen sker med torveldad tork.
Länsstyrelsen anser att bolaget måste ställa krav på att miljöeffekterna vid torvbrytning och brikettframställning i ett annat land inte väsentligen får vara större än vid motsvarande svenska förhållanden. Bolaget måste även förvissa sig om att naturvårdsintressena beaktats på ett godtagbart sätt, enligt motsvarande svenska regler, när man köper torv från utlandet.
Avfallsbränsle
I den mån de nya avfallsbränslena ursprungligen härstammar från trä bör miljöfördelarna överväga. Många avfallsbränslen kan dock innehålla föroreningar. Länsstyrelsen anser därför att användning av nya bränslen ska föregås av anmälan till tillsynsmyndigheten.
Villkor
Bolaget har föreslagit generösare villkor för utsläpp till luft än vad som gäller i nu gällande tillstånd genom att generellt föreslå riktvärde i stället för gränsvärde. Dessutom yrkar bolaget på att utsläppet av kolmonoxid tillåts att nästan fördubblas jämfört med nu gällande villkor. Villkoren föreslås att anges per Nm3 i stället för som tidigare per MJ. Enligt Länsstyrelsens beräkningar står övriga föreslagna villkor i paritet med nu gällande villkor.
Eftersom bolaget hittills inte haft några större svårigheter att uppfylla nu gällande villkor anser Länsstyrelsen att de nya villkoren liksom tidigare ska förenas med ett rikt- och ett gränsvärde. Av samma skäl bör villkoret för utsläpp av kolmonoxid stå i paritet med nuvarande villkor. Länsstyrelsen anser att riktvärdet för kolmonoxid ska vara 500 mg/Nm3 per timme och att gränsvärdet ska vara 250 mg/Nm3 som dygnsmedelvärde.
Transporter
Hittills har transporter av torv skett med tåg medan koltransporterna huvudsakligen skett med bil. Länsstyrelsen anser att bolaget ska sträva efter att samtliga transporter av bränslen sker med tåg. I den mån transporter sker med bil anser Länsstyrelsen att bolaget måste ställa hårda miljökrav på transportbolagen. Detta borde vara en naturlig del av miljökvalitetssystemen som bolaget arbetar efter.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att tillstyrka bolagets ansökan till Miljödomstolen under förutsättning att följande yrkanden beaktas:
Att de föreslagna utsläppsvillkoren stoft, svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak och lustgas ska gälla som gränsvärden.
Att riktvärdet för kolmonoxid ska vara 500 mg/Nm3 per timme samt att som gränsvärde ska gälla 250 mg/Nm3 som dygnsmedelvärde.
Att bolaget meddelas ett utredningsvillkor om att närmare kartlägga i vilken omfattning de deponerade massorna vid bolagets anläggningar i Boländerna kan förväntas påverka grundvattnet i området.
Att frågan om begränsning av koldioxidutsläppen skjuts upp för prövning under perioden år 2008 till 2010.
Att bolaget meddelas ett villkor om att snarast dock senast från och med år 2006 vid upphandling av farligt gods, och transporter av farligt gods, ställa krav på att leverans av godset ska ske med fordon försett med så kallat alkolås eller annan motsvarande utrustning för kontroll av nykterhet.
Att bolaget meddelas ett utredningsvillkor att under en prövotid utföra följande utredningar och belysa kostnadsaspekter och miljökonsekvenser av aktuella åtgärder: möjligheterna att genom val av lämpligt transportslag och genom nyttjande av bästa teknik eller genom att ställa krav vid upphandling av transporttjänster i samband med inköp av bränslen och förbrukningsvaror samt transporter av avfall minimera miljöpåverkan från transporter.
Utsläpp till luft
Värt att nämna är att tungmetallerna zink och bly förväntas öka i de fall en mix av returbränslen nyttjas. Med ett par undantag sker i övrigt mindre förändringar av utsläppen jämfört med nollalternativet, dvs dagens förhållanden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden konstaterar att bolaget åtar sig att installera katalytisk rening vid kraftvärmeverket som medför att kväveoxidutsläppen minskar från omkring 260 ton till 72 ton per år.
Ökningen av tungmetallutsläppen för bly och zink är 20 respektive 36 % jämfört med utsläppen från alla bolagets anläggningar i kv Brännugnen. Nämnden ser en fara med att tillföra returbränslen som i viss utsträckning är inhomogent till anläggningen.
Rökgasreningen vid kraftvärmeverket är inte lika omfattande som vid bolagets avfallsförbränningsanläggning. Noggranna specifikationer bör upprättas för bränslenas metallinnehåll, klorinnehåll samt övriga miljöstörande ämnen i de bränslen som är avfallsklassade.
Bolaget föreslår att samråd ska hållas med tillsynsmyndigheten innan nya materialkategorier tas emot. Nämnden anser att så kan ske men att i de fall avfallskategorier som är avfallsklassade avses att nyttjas bör det föranleda en anmälan till tillsynsmyndigheten. En sådan anmälan bör innehålla en redovisning av miljökonsekvenserna med avseende på utsläpp till luft och hantering av aska samt hur kontrollen av inkommande bränsle avses att genomföras.
Gränsvärden
Bolaget har föreslagit ett antal villkor för begränsning av ett antal utsläppsparametrar. Dessa är stoft, svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, lustgas, buller samt kolmonoxid. Samtliga villkorsförslag är i form av riktvärden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att utsläppsvillkor generellt bör innehålla gränsvärden och i synnerhet när det gäller anläggningar av den storlek som bolaget har inom kv Brännugnen. Beträffande villkorsförslaget för kolmonoxid konstaterar nämnden att bolaget har föreslagit ett villkor som nära nog tillåter dubbelt så stora utsläpp som nuvarande villkor.
Nämnden anser att utsläppsvillkoret för kolmonoxid bör vara i paritet med dagens utsläppsvillkor och innehålla ett riktvärde samt ett gränsvärde enligt följande: riktvärdet för kolmonoxid ska vara 500 mg/Nm3 per timme samt att som gränsvärde ska gälla 250 mg/Nm3 som dygnsmedelvärde.
Fossila bränslen
Den nya lagstiftningen som reglera handel med utsläppsrättigheter av koldioxid begränsar möjligheterna at reglera användningen av fossila bränslen. Handelssystemets första fas löper under perioden 2005 till 2007 och är att betrakta som en försöksperiod för ett mer utbyggt system som avses gälla från och med år 2008. Handelssystemets andra period avses löpa under perioden 2008-2010. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i dagsläget svårt att bedöma hur effektivt styrmedel som handeln med utsläppsrättigheter kommer att vara. Bolaget har i sin tillståndsansökan redovisat att man avser att komplettera den nuvarande bränsleberedning med utrustning som medger att restprodukter och trä kan processas så att ett bränslet kan nyttjas i kraftvärmeverket samt Bolandsverkets hetvattencentral. Andelen ickefossila bränslen skulle på detta sätt kunna öka väsentligt. Det faktum att koncessionsnämnden i nu gällande beslut uttalat att bolaget inte skulle påräkna bifall till en ansökan som bygger på att en icke oväsentlig andel fossila bränslen bör enligt nämndens uppfattning tillmätas viss vikt trots införandet av ett system för handel med utsläppsrättigheter. Nämnden bedömer dock att osäkerheten av hur det nya systemet med utsläppsrättigheter kommer att verka gör att det inte går att frångå koncessionsnämndens uttalande i denna prövning.
Nämnden anser därför att frågan om utsläppsbegränsade åtgärder med avseende på koldioxid bör skjutas upp för prövning under perioden år 2008 till 2010.
Förorenad mark i kv Brännugnen
Avfallshantering har förekommit på bolagets fastighet sedan nära nog ett sekel tillbaka i tiden fram till nutid. Under flera årtionden både deponerades och brändes avfall på fastigheten. Deponeringen av avfall kan antas ha upphört helt någon gång under 60- eller 70-talet. Vilka volymer och typer av avfall som finns deponerades är inte närmare känt inte heller den areella utbredningen. I samband med olika schaktarbeten på fastigheten under de senaste två åren har halter av både organiska föreningar samt tungmetaller påträffats i de deponerade fyllandsmassorna som överstiger gränsvärdet för mindre känslig markanvändning. Schaktarbeten har därför fått skett med en viss försiktighet och i flera fall med schaktkontroll med avseende på förorenade fyllandsmassor. En del av de uppgrävda massorna har fått körts till deponi för farligt avfall. Bolagets fastighet är belägen inom ett vattenskyddsområde och kan till viss del antas utgöra ett infiltrationsområde för grundvatten även om stora ytor avvattnas via dagvattenledningar. I vilken utsträckning urlakning sker samt i vilken grad det finns en påverkar på grundvattenkvalitén är okänt i dagsläget.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att det finns en risk för att grundvattnet kan påverkas negativ av de deponerade massorna på området. Nämnden anser att det är motiverat att bolagets åläggs att närmare kartlägga i vilken omfattning de deponerade massorna kan förväntas påverka grundvattnet i området. En sådan kartläggning bör ske i två steg dels genom en plan för hur en undersökning bör genomföras dels av en utförd hydrogeologisk undersökning med provtagning av vattenkvalitén med avseende på föroreningar från deponin.
Transporter
Miljö- och hälsoskyddsnämnden konstaterar att bolagets anläggningar har ett behov av att försörjas med olika typer av farligt gods, t.ex eldningsolja och kemikalier. Tranporten sker uteslutande med lastbil. Transporterna sker till vis del över områden som är vattenskyddsområden och i viss utsträckning på vägavsnitt där trafiksituationen emellanåt är tät och krävande. Det transporterade godset lossas vanligen av den som utfört transporten till anläggningen. Lossningen av farligt gods kräver att gällande skyddsföreskrifter beaktas samt att god ordning och uppmärksamhet iakttas, allt i enlighet med de krav som gäller för kemikaliehantering vid de aktuella anläggningarna. Bolaget kan enligt nämndens uppfattning anses ha rådighet vid upphandling av förbrukningsvaror och bränslen som gör det möjligt att ställa krav på hur transporten av godset ska genomföras.
Mot bakgrund av de allvarliga miljökonsekvenser som en olycka med farligt gods kan medföra anser miljö- och hälsoskyddsnämnden att det är skäligt att bolaget åläggs att ställa krav på leverantörer och tranportörer av farligt gods. Nämnden anser därför att en rimlig försiktighetsågärd bör vara att farligt gods till anläggningarna sker med fordon som är försedda med så kallat alkolås.
Utsläppsminskande åtgärder
Nämnden konstaterar att bolaget har ett tämligen stort transportbehov. Transporterna utgör till viss del en integrerad del av verksamheten men kan i övrigt betraktas som en följdverksamhet av bolagets verksamhet. Utsläppen från tranposterna blir sammantaget betydande även om utsläppen från bolagets förbränningsanläggningar är större. De flesta tranposter sker med fordon som ägs av entreprenörer som upphandlas för att utföra transporttjänster. Bolaget har via upphandlingen av dessa tjänster en möjlighet att ställa miljökrav på fordon samt en möjlighet att i flera fall välja olika transportslag.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att möjligheterna till att nyttja transporter med låg miljöbelastning är av stor betydelse. Nämnden anser därför att bolaget bör åläggas ett utredningsvillkor för att belysa kostnadsaspekter och miljökonsekvenser av olika åtgärder beträffande transporter till och från anläggningarna.
Räddningsverket
Räddningsverket vill enbart påpeka beträffande Uppsala kommuns yttrande att ett krav på s.k. alkolås eller annan motsvarande utrustning för kontroll av nykterhet kan strida mot rådets direktiv 94/55/EG av den 21 november 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om transport av farligt gods på väg. I övrigt avstår Räddningsverket från att yttrande sig i målet.
BEMÖTANDEN
Bolaget
Gränsvärden eller riktvärden
Bolaget har föreslagit villkor för utsläpp till luft av svaveldioxid, kvävoxider och stoft som innebär att utsläppen av dessa ämnen inte kommer att överskrida de för anläggningen ännu inte gällande generella reglerna i Naturvårdsverkets förordning (NFS 2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxider, kvävedioxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. För flertalet av ämnena har bolaget även åtagit sig strängare utsläppskrav än vad de generella reglerna kommer att kräva. Utformningen av utsläppskraven i de generella reglerna är inte utformade som rikt- eller gränsvärden men liknar mer riktvärden än gränsvärden. Skäl saknas för att bestämma strängare villkor för tiden innan de generella begränsningsvärdena trätt i kraft.
Miljööverdomstolen har i ett antal domar på senare tid diskuterat frågan om riktvärden och gränsvärden. Av domarna, meddelade den 22 december 2003 i mål nr M 4458-03 och dom den 12 oktober 2004 i mål M 8510-03, vilka gällde bullervillkor respektive vibrationsvillkor framgår att Miljööverdomstolen ansett att gränsvärden skall reserveras för situationer när det finns risk för allvarliga skador. Den nu aktuella verksamhetens utsläpp till luft ligger inte nära några kritiska värden för luftkvalitén. Någon risk för hälsopåverkan finns inte. Även detta talar för att värdena för luftutsläpp skall bestämmas till riktvärden.
Som skäl för att gränsvärden skall tillämpas anger miljö- och hälsoskyddsnämnden anläggningens storlek. Enligt Bolagets uppfattning bör inte storleken på verksamheten ha någon betydelse för denna bedömning. Istället måste det vara utsläppens storlek, driftsförhållandena samt omgivningens känslighet för enstaka utsläpp över riktvärdena som skall vara avgörande. Vid en bedömning utifrån dessa parametrar finns det inte heller skäl att föreskriva gränsvärden för verksamheten.
Kolmonoxid
Bolaget anser att det av nämnden föreslagna kolmonoxidvillkoret är för strängt och motverkar ambitionen att minska beroendet av fossila bränslen. Utgångspunkten för bestämningen av kolmonoxidvillkoret i det nu gällande tillståndet var att endast olja, kol och torv skulle eldas i anläggningen. Förbränning av dessa bränslen ger generellt relativt låga och jämna halter av kolmonoxid under normal drift. Förbränning av träbränslen kan däremot generellt sett medföra större fluktuationer i kolmonoxidhalten. För att kunna använda en större andel träbränslen av olika slag behöver därför villkoret för kolmonoxid ändras i enlighet med bolagets yrkande. Gränsvärden motverkar ambitionen att minska beroendet av fossila bränslen.
Det skall noteras att den pågående utbyggnaden av avfallsförbränningskapaciteten innebär att kraftvärmeverket och Bolandsverket kommer att utnyttjas i mindre grad än vad som hittills varit fallet.
Åtgärder för att begränsa utsläppen av kväveoxider kan även påverka kolmonoxidhalterna. Om förbränningen anpassas för minimal bildning av kväveoxider blir följden generellt förhöjda halter av kolmonoxid. Detta är skälet till att Naturvårdsverket utarbetat förslag till föreskrifter för utsläpp av kolmonoxid. Utsläppsnivåerna i förslaget torde vara väl motiverade och avvägda med hänsyn till bl.a. bränsletyp, anläggningars ålder och utförande samt drift- och miljömässiga aspekter.
Nivåerna i bolagets villkorsförslag överensstämmer med Naturvårdsverkets förslag till dessa föreskrifter för utsläpp av kolmonoxid för befintliga verksamheter. I det sammanhanget är det av intresse att poängtera att kraftvärmepannan ursprungligen konstruerades för oljedrift men konverterades till pulverdrift i mitten av 1980-talet. Samtidigt uppfördes den pulvereldade hetvattenpannan. Det är därför orimligt att ställa samma krav på dessa pannor som på nya anläggningar.
Tungmetaller
Nämnden har framfört oro för ökade utsläpp av tungmetaller. Tvärtemot vad nämnden befarar är det inte de avfallsklassade bränslena som ger upphov till de högsta utsläppen av tungmetaller. Beräkningen av utsläppen av tungmetaller bygger på uppgifter om tungmetallinnehållet i vanligt skogsflis. När avfallsklassat bränsle används skall de strängare reglerna i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning tillämpas.
Anmälan av nya avfallsklassade bränslen
Nämnden har godtagit bolagets förslag att samråd med tillsynsmyndigheten skall hållas när nya bränslen introduceras. Nämnden och länsstyrelsen har också ansett att det skall krävas en anmälan om det nya bränslet är avfallsklassat. Bolaget godtar en sådan anmälningsplikt.
Markundersökning
Den aktuella tillståndprövningen kommer inte att kräva större byggprojekt på området. Några omfattande utredningar av markförhållandena är därför inte nödvändiga för prövningen av den ansökta verksamheten. Denna inställning stöds av Miljööverdomstolen i dess dom den 21 december 2004 (mål nr M 9923-02) beträffande tillstånd till ett stålverk. I domen slås fast att det inte är möjligt att förena ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet med ett villkor om markundersökningar som inte har samband med efterbehandlingsåtgärder för den sökta verksamheten. Ett eventuellt ansvar enligt 10 kap.miljöbalken bör således hanteras genom tillsynsåtgärder och inte tynga den nu aktuella prövningen.
Koldioxid
Den aktuella verksamheten omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid (numera lagen [2004:1199] om handel med utsläppsrätter). Enligt 16 kap. 2 § tredje stycket miljöbalken är det därför förbjudet att meddela villkor som begränsar koldioxidutsläppen från verksamheten. När försöksperioden, 2005-2007, löpt ut kommer en första handelsperiod att börja löpa åren 2008-2012. Därefter löper den andra handelsperioden under åren 2013-2017. Detta är redan bestämt. Vad som är oklart idag är hur fördelningen av utsläppsrätter skall ske. Förbudet mot att meddela utsläppsvillkor för verksamheten kan därför förutses att gälla även efter 2007. Eftersom det ändå inte kan meddelas några villkor som begränsar koldioxidutsläppen är miljö- och hälsoskyddsnämndens villkorsförslag överflödigt.
Länsstyrelsen har föreslagit att miljödomstolen skall meddela villkor för koldioxidutsläpp för det fall att avfallsförbränningen skulle överskrida 50 procent. Enligt 2 kap. 1 § andra stycket lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter är anläggningar för förbränning av farligt avfall och hushållsavfall undantagna från reglerna om handel med utsläppsrätter. Anläggningar som förbränner andra avfallsslag är inte undantagna. De i denna ansökan aktuella anläggningarna på Boländerna är varken utformade eller lämpliga för förbränning av farligt avfall eller hushållsavfall. Något sådant avfall kommer därför inte att användas i anläggningarna. Länsstyrelsens föreslagna villkor fyller därmed ingen funktion.
Miljö- och hälsoskyddsnämndens och länsstyrelsens förslag får tolkas som ett försök att försäkra sig om att koldioxidutsläppen kommer att regleras även om systemet med utsläppsrätter skulle upphöra. Som nämnts ovan är det dock redan beslutat att systemet skall pågå även efter 2007. Några tecken på att det inte kommer bli någon förlängning finns således inte. Diskussionen rör snarare om fler ämnen skall omfattas av systemet. För det fall systemet med handel med utsläppsrätter i framtiden ändå upphör kan man utgå från att frågan om utsläpp av koldioxid kommer att regleras generellt. Ett exempel på hur detta skulle kunna gå till rent praktiskt är förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter som införts för att Sverige skall uppfylla kraven i IPPC- direktivet. Det finns därför inget behov av det föreslagna villkoret.
Transporter
Transporter till och från en verksamhet kan utgöra ett s.k. följdföretag som skall beaktas vid prövningen av en miljöfarlig verksamhet. Endast följdföretag som har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten skall emellertid beaktas. Den aktuella anläggningen är lokaliserad till ett industriområde i en större stad. Miljökvalitetsnormerna för luftkvaliteten riskerar inte att överskridas vid transportlederna i anläggningens närhet. Transporterna till anläggningen utgör endast en liten del av den totala trafikmängden i Uppsala. Olägenheterna från transporterna till anläggningen är därför svåra att särskilja från den totala påverkan på omgivningen som trafiken utgör. Det föreslagna villkoret att bolaget skall utreda hur miljöpåverkan från transporterna skall kunna minskas innebär därför en typ av indirekt reglering av transportsektorn. Bolaget motsätter sig därför det prövotidsvillkor angående transporter som nämnden har föreslagit.
Alkolås
Med hänvisning till vad som anförts ovan om transporter motsätter sig bolaget även nämndens vilkorsförslag om krav på alkolås i de transportfordon som sköter transporterna av farligt gods till och från anläggningarna.
Bränsleval
Fiskeriverket har förslagit att bolaget beträffande eldningsolja i första hand skall välja Eo3. Som bolaget angett i kompletteringsskrivelsen, skulle ett byte av olja endast ge en smärre minskning av svavelutsläppen - 10 ton svavel per år mot totala utsläppet på mellan cirka 100 och 200 ton per år. Merkostnaden skulle emellertid uppgå till 150 kronor per kg svavel, vilket inte är en rimlig kostnad. Ett byte skulle även kunna innebära störningar i bränsleförsörjningen. Beträffande riskerna för förorening av Fyrisån är Eo5 att föredra. Eo5 är mer trögflytande än Eo3 och är därför lättare att hantera om en läcka skulle uppkomma.
Invallning av tjockoljecistern
Bolaget har i kompletteringsskriften, redovisat vilka säkerhetsåtgärder som vidtagits för att förhindra föroreningar med anledning av utsläpp från oljehanteringen. Tjockolja har i spridnings- och föroreningshänseende fördelen, jämfört med lättolja, att den stelnar mycket snabbt om den kommer utanför den uppvärmda miljön i tanken. Temperaturer om 50-60 grader behövs för att tjockoljan ska gå att pumpa. Redan vid 35 grader rinner oljan ytterst långsamt, vilket ger goda möjligheter till åtgärder som invallning med torv el dyl. Avståndet till recipient är cirka 1,5 km fågelvägen och längre om man mäter avståndet via avloppsledningarnas sträckning. Det är ytterst osannolikt att tjockolja skulle rinna via avloppsledningarna utan att stelna på vägen, och på så sätt bilda en propp. Tanken är uppförd och underhålls, t ex besiktigas, enligt gällande regler på detta område (SÄIFS 1997:9). Rondering sker regelbundet. Oljeavskiljare med oljelarm finns i anslutning till tank/pumprum och bortanför denna har de närmaste dagvattenbrunnarna oljelarm. Oljelarmen är kopplade till kontrollrum med bemanning dygnet runt. Oljelarmens funktion testas varje vecka. Med hänsyn till den minimala risken för att olja skall nå Fyrisån är det orimligt att kräva invallning av cisternen.
Askhantering
Som angetts i kompletteringen för bolaget diskussion med tillsynsmyndigheten om åtgärder för att ytterligare minska utsläppen från denna hantering.
Miljöhänsyn vid torvbrytning m.m.
En del av den torv som används i anläggningen importeras i nuläget från Vitryssland. Tidigare har viss import skett även från Estland och denna möjlighet kvarstår. Länsstyrelsen har framfört åsikten att bolaget skall ställa krav på att miljöeffekterna vid torvbrytningen och brikettframställningen i andra länder inte får vara väsentligt större än vid motsvarande svenska förhållanden. Bolaget skall även enligt länsstyrelsen förvissa sig om att naturvårdsintressena beaktas på ett godtagbart sätt.
Vad länsstyrelsen anser att bolaget konkret skall göra utifrån dessa synpunkter framgår inte av yttrandet. Bolagets inställning är emellertid att detta, liksom transporterna, är en följdverksamhet som ligger utanför bolagets kontroll. Dessa aspekter bör därför inte beaktas i den aktuella prövningen.
Upplysningsvis kan det dock noteras att bolaget för diskussioner med berörda parter. Besök på plats i Vitryssland har visat på goda kunskaper om, och reglering av, miljöeffekter vid torvbrytning och brikettframställning. Långtgående rutiner för miljösäkring har kontinuerligt byggts upp och förbättrats under den långa period torvbruk bedrivits i Vitryssland. Förhållandena står sig väl i jämförelse med motsvarande svenska verksamhet.
När det gäller eventuell import från Estland finns även EG-rättsliga aspekter att ta hänsyn till eftersom Estland är medlem i EU. Inom EU skall bl.a. varor kunna röra sig fritt. Endast under mycket speciella förhållanden får den fria rörligheten inskränkas. Så länge Estland följer de gemensamma regler som finns inom EU är det därför inte möjligt för svenska myndigheter att, genom t.ex. villkor i tillståndsbeslut, ställa upp strängare regler som hindrar import av varor från Estland.
Bolaget har vid huvudförhandlingen påpekat att de nu prövade förbränningsanläggningarna samtliga är tagna i drift före den 1 juli 1987. De skall därför betraktas som befintliga anläggningar vid tillämpningen av EG-direktivet 2001/80/EG om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar. Bolaget har också påpekat att med stöd av artikel 2 p 7 sista stycket i direktivet gäller att för två eller flera nya förbränningsanläggningar som kan ha gemensam skorsten för utsläpp av rökgaserna skall utsläppsgränsvärdena för sammanlagda effekten gälla. Bolaget anser att motsvarande sammanläggning inte skall ske för fastbränslepannan och kraftvärmeverket, eftersom de inte är nya anläggningar. Kraftvärmeverket har en effekt >500 MW (575 MW vid oljedrift) och effekten på den fastbränsleeldade pannan i Bolandsverket är 110 MW vid fastbränsledrift och 165 MW vid oljeeldning.
Fiskeriverket
Fiskeriverket accepterar sökandens svar angående val av bränsle och invallning av oljecistern och har inget mer att anföra i nuläget.
DOMSKÄL
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljödomstolen anser att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller de krav som med stöd av 6 kap.miljöbalken kan ställas. Miljökonsekvensbeskrivningen kan därför godkännas.
Tillstånd
Enligt Koncessionsnämndens beslut den 26 juni 1996, nr 116/96 har bolaget tillstånd till användning av följande bränslen, nämligen kol, olja, torv samt biobränslen (spån, träflis, biopellets, skogsavfall, salix, energigrödor, fruktkärnor, sågverksbiprodukter, biprodukter från pappers- och massaindustri (bark), emballagevirke, byggavfall, spånskivekross samt flis från järnvägsslipers och ledningsstolpar). För undvikande av att vissa av de ovan nämnda bränslena skulle ge upphov till ökade utsläpp delegerade Koncessionsnämnden till tillsynsmyndigheten att besluta om följande:
D2 Villkor för förbränning av: Byggavfall, flis från järnvägsslipers och stolpar, spånskivekross och dyl. samt förbränning av lösningsmedel och avfallsolja.
Koncessionsnämnden tidsbegränsade i beslutet tillståndet för eldning av fossila bränslen inklusive torv till utgången av år 2005.
Bolagets ansöker nu om att få förbränna kol, torvbriketter, stycketorv, trä, andra biobränlen, återvunnen bark, pappersbriketter, spån (stamved), träpellets (bark+stamved), olivkross, barkpellets, pellets av utsorterat papper, plast och trä, rejekt från massaindustrin, bagasse (sockerrörsrester), animaliska bränslen, köttmjöl, olja samt avfall från följande olika kategorier kapitel 02, 03, 04, 05, 06, 07, 10, 15, 16, 17, 19, 20.
Förutom tillstånd till förbränning av dessa avfallsbränslen begär bolaget dessutom tillstånd till förbränning av farligt avfall i form av flytande brännbara fraktioner inklusive spillolja med de egenskaper som framgår av 5§ avfallsförbränningsförordningen.
Användningen av fossila bränslen - reglering av utsläppet av koldioxid
Miljödomstolen konstaterar att det nu liksom 1996 finns en uttryckt miljöpolitik mot ökad användning av förnyelsebara energikällor bland annat biobränslen. Av 2 kap § 5 miljöbalken framgår följande:
Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas.
Lagstiftning beträffande ett system med utsläppsrätter för koldioxid har nu införts. Från och med den 1 januari 2005 har de anläggningar som är med i systemet skyldighet att skaffa sig tillstånd till utsläpp av koldioxid samt de utsläppsrätter som behövs för verksamheten. Kraftvärmeverket, anläggningarna i Boländerna och Husbyborgsverket ingår i detta system. I 16 kap 2 § miljöbalken beträffande tillstånd, godkännande och dispens, infördes den 1 juli 2004 följande bestämmelse:
För verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid får dock inte beslutas villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp.
Även tidigare införda begränsningar av utsläppet av koldioxid eller mängd fossilt bränsle upphör enligt 24 kap 15 § miljöbalken.
Systemet med utsläppsrätter anses vara ett tillräckligt styrmedel för övergång till biobränslen eller andra åtgärder för begränsning av utsläppet av koldioxid, varför de styrmöjligheter som finns i miljöbalken inte gäller för anläggningar som är med i handelssystemet med utsläppsrätter för koldioxid. I detta fall får bland annat varken begränsningar av användningen av fossila bränslen eller begränsningar av utsläppet av koldioxid föreskrivas. Miljödomstolen har därför ingen möjlighet att föreskriva någon reglering av användningen av fossila bränslen eller någon begränsning av utsläppet av koldioxid. Med anledning därav lämnas bolaget tillstånd till förbränning av kol, torvbriketter, stycketorv och olja. Miljödomstolen får inte föreskriva villkor för utsläpp av koldioxid och kan därför inte heller som länsstyrelsen samt miljö- och hälsoskyddsnämnden yrkat föreskriva prövotid för utsläppet av koldioxid.
Biobränslen mm
Miljödomstolen anser att både kraftvärmeverket och fastbränslepannan är energiproduktionsanläggningar, som för att klara sina uppgifter måste köras med hög driftsäkerhet. Detta förutsätter bränslen som är lämpade för anläggningen så att en jämn drift utan störningar kan upprätthållas. Miljödomstolen konstaterar att bolaget hittills huvudsakligen använt kol, torvbriketter och torvbriketter med inblandning av trädbränslen upp till 35 %. Förutom detta har också olivkross eldats de senaste åren och köttmjöl under 2003. Den nuvarande bränsleberedningsanläggningen är inte lämplig för malning av fibrösa material som trädbränslen mm. Andra typer av kvarnar krävs för en tillfredställande nedmalning av denna typ av bränslen. Båda pannorna är pulvereldade, vilket kräver att bränslena ska kunna malas ner till små partiklar. Bränsleberedningen är vidare gemensam för båda pannorna. Miljödomstolen konstaterar att inte någon av remissmyndigheterna har motsatt sig att bolaget lämnas tillstånd till användning av de bränslen som bolaget ansöker om.
Miljödomstolen konstaterar att den bränsleförteckning som anges ovan också innehåller vissa bränslen som kan klassas som avfall. Rejekt från massaindustrin betraktas som avfall när det inte förbränns i en förbränningsanläggning inom den massaindustri där det uppkom. Detta avfall bör därför utgå från listan över bränslen. Miljödomstolen konstaterar att även vid användning av de bränslen som ingår i bolagets ansökan kan behövas särskilda försiktighetsmått för att inte störningar för omgivningen skall uppkomma. Sålunda måste t ex vid förbränning av vissa animaliska bränslen eventuella luktproblem beaktas.
Miljödomstolen bedömer att de bränslen bolaget ansöker om att få förbränna kan godtas med undantag för ovan nämnda rejekt från massaindustrin.
Avfallsbaserade bränslen
Bolaget ansöker om samförbränning av avfall i fastbränslepannorna. För att detta skall kunna medges måste ett antal krav för pannorna uppfyllas.
Pannorna måste bl a utrustas med bl a kontinuerlig temperaturmätning och registrering så att kontroll kan ske av att förbränningstemperaturen efter sista lufttillsatsen överstiger 850 oC under minst 2 sekunder. Enligt bolaget uppfylls dessa krav i kraftvärmeverket förutsatt att lasten inte överstiger cirka 80 %. Emellertid är temperaturen enligt bolaget lägre i fastbränslepannan. Bolaget yrkar att tillsynsmyndigheten bör ges rätt att föreskriva om undantag från denna regel i enlighet med vad som anges i tillämplig lagstiftning. Miljödomstolen anser att bolaget skall vidta de kompletterande åtgärder (t ex reducering av lasten) som kan komma att behövas för att upprätthålla den föreskrivna temperaturen under minst 2 sekunder. Först efter åtgärder och om detta inte leder till att kraven uppnås samt efter att bolaget visat att de utsläppskrav som måste uppfyllas får eventuellt avsteg ska enligt 7§ i NFS 2002:28. Miljödomstolen har inte nu det underlag som erfordras för att avsteg ska kunna medges från ovan nämnda krav. Med anledning därav bör i detta fall eventuellt undantag få medges av tillsynsmyndigheten.
Bolaget har åtagit sig bland annat följande vid avfallsförbränning:
- Bränsletillförseln kommer att ske genom ett automatiskt system som förhindrar att tillförsel av avfallsklassat bränsle sker vid start, till dess att temperaturen 850°C uppmätts. Det automatiska systemet förhindrar att sådant bränsle tillförs om temperaturen 850°C inte skulle upprätthållas.
- Tillförseln av avfallsklassat bränsle kommer att utformas på ett sådan sätt att tillförsel av bränslet automatiskt förhindras om utsläppen till luft skulle överskrida utsläppsgränsvärdena till följd av störningar eller fel i reningsutrustningen.
- Övervakning av anläggningarna sker genom kontinuerlig mätning i rökgaser av följande parametrar: temperatur, fukt, syre, koldioxid, kolmonoxid, stoft, svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, lustgas, temperatur i eldstaden (kommer att installeras), tryck (kommer att installeras), totalt organiskt kol, TOC (kommer att installeras).
Miljödomstolen konstaterar att samförbränning av avfall i detta fall beaktas som en ny verksamhet, varför kraven för avfallsförbränning måste uppfyllas, när den verksamheten inleds. De ovan nämnda förutsättningarna som skall uppfyllas innan eldning av avfallsbränslen sker bör därför föreskrivas som villkor. Villkoren återfinns ovan i domslutet som villkor 2-5.
Krav på avfallsklassade bränslen
Bolaget har som framgår ovan ansökt om att få förbränna en omfattande mängd olika avfall. Bolaget åtar sig att avfallsklassade bränslen som tillståndet omfattar skall uppfylla även följande villkor för att få förbrännas:
-Materialets maximala fukthalt understiger 20 %
-Materialet är malbart till finfraktion
Miljödomstolen vill i detta sammanhang erinra om att ansökan avser energianläggningar, vars huvudsakliga uppgift är att producera fjärrvärme och el. Pannorna är utformade för detta och inte byggda för avfallsförbränning. Även efter föreslagna kompletteringar av pannorna saknar pannorna bland annat den ytterligare rökgasreningsutrustning som finns på pannor för avfallsförbränning. Med en sådan reningsutrustning finns väsentligt större möjligheter att stadigvarande innehålla låga utsläpp vid förbränning av avfall. På grund av det ovan sagda är dessa pannor mer känsliga för störningar och därmed ökade utsläpp, varför de avfall som ska få förbrännas i pannorna måste starkt begränsas i förhållande till bolagets förslag. Med hänsyn till temperaturförhållandena i pannorna måste förutom de krav bolaget ovan åtagit sig kompletteras med krav på ett tillräckligt högt värmevärde. Eftersom något värmevärde inte uppgivits anser miljödomstolen att kravet kan anges på följande sätt:
- Materialet skall ha ett värmevärde som inte avsevärt understiger värmevärdet för ovan nämnda bränslen.
Bolagets lista på avfall som kan ingå i det avfall bolaget vill förbränna innehåller även icke brännbara avfall samt en hel del avfall, vilka miljödomstolen inte bedömer som lämpliga för förbränning i bolaget pannor. Miljödomstolen anser att avfallsbränslena i huvudsak skall innehålla de bränslen som anges ovan kompletterade med plastavfall och gödsel. Avfallsbränslena bör utgöras av relativt stora partier av för ändamålet framtagna lämpliga former som kan finmalas på plats och blandas med det övriga bränslet. Miljödomstolen anser att endast avfall, vars huvudsakliga beståndsdelar återfinns i listan i domsbilaga 1 får förbrännas. Vidare gäller att sådana bränslen som klassas som avfall får förbrännas först efter anmälan till tillsynsmyndigheten.
Förutom dessa avfallsbränslen får farligt avfall i form av flytande brännbara fraktioner inklusive spillolja med de egenskaper som framgår av 5§ avfallsförbränningsförordningen förbrännas. Detta innebär flytande brännbart avfall inklusive spilloljor med <2 mg/kg PCB eller PCP och som ej innehåller ämnen som kan medföra risk för skada på miljön eller fara för människors liv enligt förordningen (1993:1268) om spillolja samt har ett effektivt värmevärde på minst 30 MJ/kg eller inte ger ett högre utsläpp än gasolja. Miljödomstolen bedömer att utsläppen från dessa avfall är förhållandevis likartade som från oljeförbränning, varför tillstånd till förbränning av detta flytande avfall kan medges.
Miljödomstolen anser att tillståndet till samförbränning bör omfatta de avfallsslag och bränsleslag som baseras huvudsakligen på dessa bränslen.
Kompletteringar av bränsleberedning, pannor mm
För användning av ytterligare bränslen och avfallsbränslen behöver anläggningen kompletteras med ytterligare utrustning för finmalning, och övrig hantering av bränslen inklusive avfallsbränslen. Miljödomstolen anser att tillstånd till denna komplettering av bränsleberednings- och hanteringsanläggningen bör meddelas.
Miljödomstolen anser att de åtgärder som planeras för anpassning av pannorna till samförbränning av avfall är tillåtliga, varför tillstånd kan lämnas. Vidare kommer behovet av att separera olika askor att öka, varför ytterligare fickor för askor behövs. Miljödomstolen ser positivt på detta eftersom detta underlättar återvinningen av askor.
Miljödomstolen bedömer att de olika kompletteringarna och anpassningarna av anläggningen för samförbränning av nya avfallsbränslen kan vara en utveckling som pågår under lång tid varför byggtiden för sådana åtgärder bör få genomföras successivt dock längst till utgången av år 2010.
Miljödomstolen konstaterar att bolaget efter en anmälan nu installerar SCR-anläggning på kraftverkspannan. Enligt uppgift ska anläggningen användas tillsammans med nuvarande SNCR-anläggning med dosering av både ammoniak och urea. Miljödomstolen anser att det är positivt att bolaget med den kompletterande utrustningen på ett effektivt sätt begränsar utsläppet av kväveoxider.
Villkor mm
Miljödomstolen konstaterar att det i detta mål är fråga om prövning av förbränningsanläggningar vilka har uppförts före år 1987. För dessa anläggningar gäller därför Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer från och med den 1 januari 2008. Tillämpliga delar av lagstiftningen beträffande avfallsförbränning gäller direkt. Pannorna måste därför, som behandlats ovan, anpassas på sätt som bland annat framgår av villkoren 2-5 för detta innan sådan förbränning kan inledas.
Både avfallsförbränningsdirektivet och direktivet för stora förbränningsanläggningar är minimidirektiv, varför miljödomstolen vid sin prövning har möjlighet att när så är lämpligt föreskriva strängare villkor. Bolaget har vid huvudförhandlingen yrkat att kraftvärmeverket och fastbränslepannan vid tillämpningen av NFS 2002:26 skall betraktas som två olika anläggningar, varvid för kraftvärmeverket utsläppsvärden för >500 MW skall tillämpas och för fastbränslepannan de mildare beträffande utsläpp av stoft och svaveldioxid som gäller för pannor <500 MW. Vid prövning enligt miljöbalken skall emellertid bästa tillgängliga teknik vara vägledande, varför miljödomstolen, som framgår nedan, inte anser att det i detta fall är motiverat att avsevärt mildra tidigare villkor för utsläppet av stoft från fastbränslepannorna.
Med hänsyn till de korta tider respektive utsläppsvärde skall innehållas vid avfallsförbränning och de särskilda regler som gäller beträffande när ett utsläppskrav innehållits eller ej är det inte lämpligt att som länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslagit samtidigt föreskriva både riktvärden och gränsvärden för respektive parameter vid fastbränsledriften.
Nedan kommenteras de villkor där miljödomstolen har avvikande uppfattning i jämförelse med vad bolaget föreslagit. De villkor och delegationer som miljödomstolen godtar kommenteras inte alls.
Bolaget har redovisat utsläppen för stoft från respektive anläggning. För kraftvärmeverket 5-25 mg/Nm3 och för fastbränslepannan 10-30 mg/Nm3, samt föreslagit som riktvärde 35 mg/Nm3, som medelvärde under 48 timmar, som villkor för båda pannorna, vilket motsvarar en del av det nuvarande villkoret. Miljödomstolen bedömer det inte motiverat att som bolaget föreslagit medge mildare villkor för utsläpp av stoft från fastbränsleeldning när NFS 2002:26 skall tillämpas från och med år 2008. (Villkor 7 ovan).
Vidare klarar bolaget redan nu som 48-timmarsmedelvärde det stoftutsläpp 50 mg/Nm3 vid O2-halten 3 % vid oljeeldning som kommer att gälla enligt föreskrifterna. Detta bör skrivas in i villkoret. (Villkor 8 ovan).
Bolaget har föreslagit ett villkor för det sammanlagda utsläppet av svavel från kraftvärmeverket och fastbränslepannan, 400 mg/Nm3, att gälla till dess föreskrifterna träder i kraft. Motsvarande värde skulle därefter gälla för kraftvärmeverket och ett högre utsläpp skulle enligt förordningen gälla för fastbränslepannan. Miljödomstolen anser inte att denna utsläppsökning är motiverad att medge, när föreskrifterna träder i kraft. Det nu föreslagna villkoret för tiden fram till 2008 bör gälla även när föreskrifterna har trätt i kraft. Eftersom villkoret gäller för en så lång tid som ett år bör begränsningsvärdet utgöras av ett gränsvärde. (Villkor 10 ovan)
Svavelhalten i olja 0,3 % i Bolandsverket bör gälla även när föreskrifterna skall tillämpas från och med 2008. (Villkor 11 ovan).
Miljödomstolen godtar föreslaget begränsningsvärde för utsläppet av kväveoxider från kraftverkspannan, men anser att det skall gälla som gränsvärde. (Villkor 12 ovan).
Miljödomstolen godtar föreslaget begränsningsvärde för utsläppet av kväveoxider från fastbränslepannan, men anser att det skall gälla som gränsvärde. (Villkor 13 ovan).
Markföroreningar
Miljödomstolen godtar bolagets förslag till villkor och delegation beträffande eventuella markföroreningar som kan finnas där den nya bränsleberedningsanläggningen skall byggas.
Eventuella andra markförorening inom verksamhetsområdet anser miljödomstolen bör behandlas inom ramen för tillsynen.
Transporter
Det är inte rimligt att kräva att den som har ansökt om tillstånd till miljöfarlig verksamhet i tillståndsärendet skall redovisa och ansvara för miljökonsekvenserna för långväga transporter när dessa rör sig på stort avstånd från anläggningen i fråga och endast utgör en liten del av den totala trafiken och olägenheterna från denna. Miljöbalkens reglering och lagmotiven till denna ger inte heller stöd för att det normalt skulle vara påkallat att meddela sådana villkor i ett tillståndsbeslut för en miljöfarlig verksamhet som skulle innebära ett slags indirekt reglering av transportsektorn. Bolaget har redovisat vad det har för slags transporter och omfattningen av dessa. Det finns inte något i utredningen som talar för att ett prövotidsförordnande påkallas av verkningarna från transporter som enbart rör sig inom bolagets anläggningar eller som främst trafikerar anläggningarnas närområde. Det finns således inget behov av ett prövotidsförordnande för transporter i tillståndsärendet.
Miljödomstolen bedömer att det i detta sammanhang inte heller är lämpligt att binda upp de bränslen bolaget får använda till det transportsätt som blir aktuellt. Miljödomstolen anser att i de fall då tågtransporter kan användas att dessa bör väljas framför lastbilstransporter. Vidare bör i de fall bolaget upphandlar huvudsakliga speditörer krav ställas på att företaget har en miljöpolicy som de följer upp.
Inte heller finns enligt miljödomstolen skäl att föreskriva villkor om alkolås.
Verkställighetsförordnande
Miljödomstolen anser att bolagets begäran om att omedelbart få ta domen i anspråk bör tillmötesgås.
Övriga frågor
Miljödomstolen har ingen möjlighet att reglera miljön vid torvbrytning i Vitryssland.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, domsbilaga 2 (TSH-MD1)
Överklagandeskrift ställd till Miljööverdomstolen skall inges till Stockholms tingsrätt, miljödomstolen senast den 1 juni 2005.
Karin Moberg Margaretha Bengtsson
I detta avgörande har deltagit rådmannen Karin Moberg och miljörådet Margaretha Bengtsson samt sakkunniga ledamöterna Nils Jirvall och Åke Larsson. Domen är enhällig.
DOMSBILAGA
I
Avfall som kan få förbrännas i kraftvärmeverket och fastbränslepannan
02: AVFALL FRÅN JORDBRUK, TRÄDGÅRDSNÄRING, VATTENBRUK,
SKOGSBRUK, JAKT OCH FISKE SAMT FRÅN BEARBETNING OCH BEREDNING AV LIVSMEDEL
02 01: Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske
02 01 03: Växtdelar
02 01 04: Plastavfall (utom förpackningar)
02 01 06: Spillning och urin från djur, naturgödsel (även använd halm) samt flytande avfall som samlats upp separat och behandlats utanför produktionsstället
02 01 07: Skogsbruksavfall
03: AVFALL FRÅN TRÄFÖRÄDLING OCH TILLVERKNING AV PLATTOR OCH MÖBLER, PAPPERSMASSA, PAPPER OCH PAPP
03 01: Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler
03 01 01: Bark- och korkavfall
03 01 05: Annat spån, spill, trä och fanér och andra spånskivor än de som anges i 03 01 04
03 03: Avfall från tillverkning och förädling av pappersmassa, papper och papp
03 03 01: Bark- och träavfall
03 03 07: Mekaniskt avskilt rejekt från tillverkning av pappersmassa från returfiber
03 03 08: Avfall från sortering av papper och papp för återvinning
07: AVFALL FRÅN ORGANISK-KEMISKA PROCESSER
07 02: Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av plast, syntetgummi och konstfibrer
07 02 13: Plastavfall
15: FÖRPACKNINGSAVFALL; ABSORBERMEDEL, TORKDUKAR, FILTERMATERIAL OCH SKYDDSKLÄDER SOM INTE ANGES PÅ ANNAN PLATS
15 01: Förpackningar (även kommunalt förpackningsavfall som samlats in separat)
15 01 01: Pappers- och pappförpackningar
15 01 02: Plastförpackningar
15 01 03: Träförpackningar
15 01 05: Förpackningar av kompositmaterial
15 01 06: Blandade förpackningar
16: AVFALL SOM INTE ANGES PÅ ANNAN PLATS I FÖRTECKNINGEN
16 01: Uttjänta fordon från olika transportslag (även maskiner som inte är avsedda att användas på väg) och avfall från demontering av uttjänta fordon och från underhåll av fordon (utom 13, 14, 16 06 och 16 08)
16 01 03: Uttjänta däck
16 01 19: Plast
17: BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL (ÄVEN UPPGRÄVDA MASSOR FRÅN FÖRORENADE OMRÅDEN)
17 02: Trä, glas och plast
17 02 01: Trä
17 02 03: Plast
19: AVFALL FRÅN AVFALLSHANTERINGSANLÄGGNINGAR, EXTERNA AVLOPPSRENINGSVERK OCH FRAMSTÄLLNING AV DRICKSVATTEN ELLER VATTEN FÖR INDUSTRIÄNDAMÅL
19 12: Annat avfall från mekanisk behandling av avfall (t.ex. sortering, krossning, komprimering, sintring)
19 12 01: Papper och papp
19 12 04: Plast och gummi
19 12 07: Annat trä än det som anges i 19 12 06
19 12 10: Brännbart avfall (avfallsfraktion behandlad för förbränning - RDF)
20: KOMMUNALT AVFALL (HUSHÅLLSAVFALL OCH LIKNANDE HANDELS-, INDUSTRI- OCH INSTITUTIONSAVFALL) ÄVEN SEPARAT INSAMLADE FRAKTIONER
20 01: Separat insamlade fraktioner (utom 15 01)
20 01 01: Papper och papp
20 01 39: Plaster
-------
Tabeller enligt hänvisningar ovan:
-------
Tabell 1
Kapacitet Bränsle Byggår Kommentarer
Ångpannor (elpannor) Ånga 10+50 MW El 1982
Ångpanna Ånga 10 MW Olja 1965
Kraftvärmeverket(KVV) Fjv 250 MW Pulver,olja 1973 Kapacitet avser
El 120 MW Ombyggd 1985 pulverdrift
Gasturbin El 16 MW Lättolja 1999 Beredskapskraft
Hetvattenpanna (HVC) Fjv 100 MW Pulver,olja 1985 Kapacitet +50%
med olja
Hetvattenpannor Fjv 4x75 MW Olja 1967, 1970
(oljepannor, H3-H6)
Bränsleberedning Pulver 2x50 Kol, torv, 1985 Kapacitet beror
ton/h övr bio av bränsletyp
och
-kvalitet
Hetvattenackumulator 120 MW, 1200 1978 Volym 30 000 m3
MWh
Återkylare Ca 100 MW 1973
-------
Tabell 2
Produktion Bränslebehov Kommentarer
GWh/år GWh/år
Ångpannor Ånga 11 El 11
Ångpanna Ånga 1 Olja 1
Kraftvärmeverket Fjv 475 Pulver 725
El 200 Olja 25
Gasturbin El 1 Lättolja 4 Periodiska provstarter
Hetvattenpanna Fjv 90 Pulver 95
Olja 4
Hetvattenpannor Fjv 18 Olja 20
Bedömda produktions- och bränslevolymer för verksamheten från 2006
-------
Tabell 3
Noll-
alterna-
tivet Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3
Olja GWh/år 53 53 53 53
Kol GWh/år 210 0 0 520
Torv GWh/år 610 820 320 300
Trä m.m. GWh/år 0 0 500 0
Kolväten Ton 2,4 3,0 4,8 1,5
Koldioxid A 1000 t. 84 15 15 187
Koldioxid B 1000 t. 286 286 121 286
Lustgas Ton 7,3 6,9 6,9 7,9
Svavel Ton 202 190 96 220
Kväveoxider Ton 261 72 72 72
Klorväte Ton 0,1 0 0 0,3
Ammoniak Ton 2,9 3,3 3,3 2,4
Stoft Ton 16 16 12 17
Kvicksilver Kg 0,4 0,3 0,3 0,4
Bly Kg 2,3 1,8 5,9 3,0
Kadmium Kg 0,2 0,1 0,1 0,3
Krom Kg 3,4 1,2 1,2 6,6
Nickel Kg 17 15 15 19
Zink Kg 15 17 34 13
Kobolt Kg 0,6 0,6 0,5 0,7
Arsenik Kg 0,5 0,5 0,3 0,5
Vanadin Kg 48 47 47 50
-------
Tabell 4
Noll-
alterna-
tivet Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3
Koldioxid ton/år 3 500 3 300 4 600 2 900
Svavel ton/år 13 10 24 13
Kväveoxider ton/år 75 70 100 62
Stoft ton/år 2,2 2,0 3,3 1,9
Kolmonoxid ton/år 3,8 3,6 5,1 3,2
Kolväten ton/år 3,7 3,6 4,4 2,9
-------
Tabell 5 och 6
Zn Pb Cd Hg
Transport i Fyrisån kg 2.700-2.900 430-630 13-15 (Mätdata
saknas)
Utsläpp från
reningsverket i
Uppsala kg 500 38 1 2
Utsläpp dagvatten
summa prov 1,2,3 och 7 kg 13-50 1-4 0,1-0,26 0,006-0,065
Tungmetaller från olika utsläppskällor jämfört med transporten i Fyrisån, årliga mängder
--------------------
COD BOD Tot-P
Transport i Fyrisån ton (Mätdata (Mätdata 25
saknas) saknas)
Utsläpp från
reningsverket i
Uppsala ton 686 63 2,3
Utsläpp dagvatten
summa prov 1,2,3 och 7 ton 24-25 2-3 0,029-0,037
Övergödande ämnen från olika utsläppskällor jämfört med transporten i Fyrisån, årliga mängder.