NJA 1986 s. 659

Domskäl

TR:n (chefsrådsmannen Hilding, rådmannen Nyström och t f rådmannen Lindegren) anförde i dom d 27 april 1983: Yrkanden m m. P.M. har yrkat att TR:n fastställer att Folksam, på grund av ett mellan parterna träffat försäkringsavtal, är skyldigt utge ersättning för den skada P.M. lidit genom stöld av motorcykeln (registreringsnummer uteslutet här).

Folksam har bestritt yrkandet.

Följande sakförhållanden är ostridiga mellan parterna: P.M. var ägare till en motorcykel av märket Yamaha 351 årsmodell 1973 med registreringsnummer (registreringsnummer uteslutet här). Motorcykeln var försäkrad i Folksam för bl a stöld. I april 1982 avsåg P.M. att sälja motorcykeln och annonserade därför i dagspressen. Flera spekulanter besökte honom och provkörde motorcykeln. Den 18 april fick han besök av två män som förklarade att de var intresserade av att köpa motorcykeln och de önskade provköra den. Tillsammans med männen gjorde P.M. upp en färdplan för provturen som skulle gå över Essingeleden och därefter till Johanneshov och det bestämdes att P.M. under provturen skulle köra efter motorcykeln i en bil. Om man under provturen kom ifrån varandra skulle männen stanna och invänta P.M.. Under provturen ökade plötsligt motorcykeln farten. P.M. försökte att med sin bil följa efter men männen och motorcykeln försvann. P.M. har därefter inte återsett vare sig männen eller motorcykeln. P.M. gjorde polisanmälan om stöld samma dag som händelsen inträffade och strax därefter gjorde han anmälan till Folksam om stöld och begärde ersättning.

P.M. har som grund för sin talan åberopat att männen stulit motorcykeln och att den försäkring Folksam utfärdat gäller för skada genom stöld.

Folksam har som grund för sitt bestridande åberopat att P.M. frivilligt avhänt sig besittningen till motorcykeln när han tillät männen att provköra den och att förlusten av motorcykeln därför inte är att betrakta som stöld eller annat olovligt tillgrepp enligt försäkringsavtalsvillkoren.

Domskäl. De i målet relevanta försäkringsvillkoren har följande lydelse:

35 Stöldförsäkring

Om fordonet inte kommit tillrätta inom en månad efter den dag Folksam fick skriftlig skadeanmälan ersätter Folksam förlusten av fordonet.

Anmärkning till 351-352

Begreppet stöld är definierat i BrB. Det innebär att någon olovligen tar något som tillhör annan person i avsikt att t ex behålla eller sälja det.

Med tillgrepp avses brottet "Tillgrepp av fortskaffningsmedel". Det innebär att någon olovligen tar fordon som tillhör annan person för att använda det, men utan avsikt att behålla eller sälja det.

Om däremot någon som har tillgång till ett fordon använder det utan lov, är det varken stöld eller tillgrepp. Det är i stället olovligt brukande, vilket innebär att någon olovligen brukar annans fordon som han redan har i sin besittning. Försäkringen gäller då inte. Av samma skäl gäller försäkringen inte heller vid bedrägeri eller förskingringsbrott, t ex om en hyrd bil inte återlämnas.

Försäkringsvillkoren hänvisar i fråga om stöld till BrB:s definition av begreppet. För att en stöld enligt försäkringsvillkoren skall anses föreligga fordras därför bl a att någon olovligen tager vad annan tillhör. I ett olovligt tagande enligt BrB ingår inte som ovillkorligt rekvisit besittningsrubbning i den meningen att gärningsmannen före tillägnandet inte hade tillgång till egendomen i fråga. Däremot fordras att tagandet är olovligt, dvs att man tar saken för egen eller annans räkning utan ägarens samtycke till detta. Det olovliga tagandet innefattar även fall där gärningsmannen har egendomen i sin omedelbara besittning. I sådant fall är emellertid gärningsmannens rätt att disponera över godset inskränkt till ett bestämt handlande och ägaren har kvar sina övriga äganderättsfunktioner. Om gärningsmannen i en sådan situation förfar så att ägaren berövas möjligheten att utöva dessa sina funktioner föreligger stöld.

För provturen med motorcykeln hade P.M. såväl uppgjort bestämd färdväg som överenskommit att han skulle följa efter motorcykeln med bil. Härigenom har P.M. uppställt sådana villkor och föreskrifter för de män som skulle provköra motorcykeln att deras rådighet över motorcykeln varit kraftigt begränsad. Om männen fullgjort sin del av överenskommelsen skulle P.M. under provturen varit i tillfälle att hävda sin äganderätt. Under dessa förhållanden kan därför inte enbart den omständigheten att P.M. tillåtit männen att provköra motorcykeln medföra att gärningen inte skall bedömas som stöld. Käromålet skall därför vinna bifall.

Domslut

Domslut. TR:n fastställer att Folksam är skyldigt utge ersättning i enlighet med det mellan parterna träffade försäkringsavtalet för den skada P.M. lidit genom stöld av motorcykeln (registreringsnummer uteslutet här).

Domskäl

Domskäl. HovR:n har, på båda parters begäran, företagit målet till avgörande på handlingarna.

Vad härstädes förekommit föranleder ej annan bedömning än den TR:n gjort.

Domslut

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns dom.

Hovrättsrådet Green var av skiljaktig mening och anförde: P.M. har anfört att om P.M. och männen under provturen kom ifrån varandra skulle männen invänta P.M.. I förutsättningarna för provturen har således ingått att P.M:s möjlighet att hålla uppsikt över motorcykeln kunde komma att upphöra.

Med hänsyn till den ringa möjlighet P.M. haft att under provturen hålla kontroll över motorcykeln får det anses att P.M. överlåtit hela besittningen av motorcykeln till männen. Dessa eller endera av dem kan därför inte anses ha stulit motorcykeln eller olovligen tillgripit densamma. P.M:s talan i huvudsaken skall därför ogillas. Överröstad härutinnan är jag i övrigt ense med majoriteten.

Folksam sökte revision (ombud försäkringsjuristen P.R.) och yrkade att P.M:s talan måtte ogillas.

P.M. (ombud jur kand P.A.) bestred ändring.

Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, som av HD beretts tillfälle att yttra sig i målet, anförde i yttrande d 30 maj 1985: I målet synes följande omständigheter ostridiga mellan parterna. I april 1982 avsåg P.M. att sälja en honom tillhörig motorcykel, försäkrad i Folksam mot bl a stöld. Efter annons i dagspressen fick han d 18 april besök av två män som ville provköra motorcykeln. Parterna gjorde tillsammans upp en färdplan för provturen, som skulle gå över Essingeleden och därefter till Johanneshov i Stockholm. P.M. skulle under provturen köra efter motorcykeln i en bil. Om man under provturen kom ifrån varandra, skulle männen stanna och invänta P.M.. Under provturen ökade plötsligt motorcykeln farten och försvann, trots P.M:s försök att följa den. P.M. hade därefter inte återsett vare sig männen eller motorcykeln.

Försäkringen gällde bl a mot "stöld eller annat tillgrepp". I fråga om vad som avses med stöld hänvisades i en anmärkning i villkoren till definitionen i BrB. P.M. har hävdat att stöld i BrB:s mening förelegat. Folksam har bestritt detta och hävdat att P.M. helt frivilligt och fullständigt överlåtit besittningen av motorcykeln till obekanta män och att förlusten av motorcykeln därför inte kan betraktas som stöld eller annat tillgrepp.

I BrB upptas som rekvisit för stöld i och för sig inte att vad som tages skall vara i annans besittning utan endast att tagandet är olovligt. I situationer där man inte kan tala om någon ägarens besittning, t ex då en spekulant anförtros att helt på egen hand göra en provtur med bil, motorcykel eller moped, synes det vara en fast försäkringspraxis att fallet bedöms som trolöshetsbrott, inte som stöld eller annat tillgrepp. Detta överensstämmer med ett flertal yttranden från Skadeförsäkringens Villkorsnämnd (SkvN), bl a yttrande nr 37/ 1977. När det gäller situationer där det kan diskuteras om någon verklig besittning i traditionell mening föreligger, och där ägaren på annat sätt än genom att följa med på provturenñ - särskilt aktuellt beträffande motorcyklar och än mer mopeder - försökt skaffa sig en efter omständigheterna rimlig kontroll över fordonet, t ex genom att söka följa färden i annat fordon, är uppfattningarna bland bolagens skadereglerare varierande, och därmed bolagens bedömningar olika.

Det är knappast överraskande, då omständigheterna varierar och mer konkret vägledning saknas om vad som närmare ligger i det "besittningsliknande förhållande" som är att jämställa med besittning och där "upphävande" av förhållandet skulle konstituera ansvar för stöld eller annat tillgrepp (se kommentaren till brottsbalken I, 2 uppl, s 271). Visst inflytande på tillämpningen av det aktuella villkoret torde fortfarande två yttranden av SkVN ha (nr 47/1962 och nr 5/1963). Enligt dessa har överlämnande av bilnycklar till annan, för annat ändamål än att köra bilen, ansetts utesluta tillgreppsbrott, när bilen ändå körts och därvid skadats. I yttrandet av SkVN nr 26/1979, med samma utgång, är det ovisst vilken betydelse det haft att villkoren i detta fall försetts med det förklarande tillägget att försäkringen inte omfattar skada t ex i samband med att den försäkrade eller medlem av hans hushåll till annan person överlämnat nycklar till fordonet eller på annat sätt låtit denne få fordonet i sin besittning". Yttrandet SkVN nr 18/1973 (ej enhälligt) där det ovan citerade tillägget inte fanns i villkoren, kan tyda på en svängning i tidigare nämndspraxis men yttrandets räckvidd och närmare innebörd är inte klar.

Rättspraxis är, såvitt riksförbundet kunnat finna, sparsam och föga vägledande. I ett hovrättsfall (Försäkringsjuridiska Föreningens Rättsfallssamling 68/1961), där en bilförsäljare under ett uppehåll i en provtur utan att ta med sig tändningsnyckeln lämnat spekulanten ensam i bilen och denne därvid passat på att avvika med bilen, har tillgrepp ansetts föreligga. I ett liknande fall har däremot HovR:n för Nedre Norrland (dom nr DT 63 från 1984-11-30, - - -) ansett att ett bortförande av bil ej kunde bedömas som tillgrepp. Efter en provtur hade säljaren avlägsnat sig utan att ta med sig tändningsnyckel för att, enligt egen uppgift, innan försäljningen avslutades, kontrollera om täckning fanns för den check på köpeskillingen som överlämnats av köparen. Denne försvann med bilen innan säljaren återkom. I tidigare straffprocess hade köparen dömts för bedrägeri. TR:ns dom i civilmålet synes kunna tolkas så att man värderat bevisningen så att man ansett fullbordat köp föreligga och att besittningen av bilen överlämnats till köparen, vilket uteslöt tillgreppsbrott. HovR:n endast fastställde TR:ns domslut varför domen lämnar rum för olika tolkningar.

Gränsen mellan tillgrepps- och trolöshetsbrott är sålunda diffus och svårgripbar, vilket är orsaken till den något oenhetliga bild som försäkringsbolagens bedömningar uppvisar i den aktuella och näraliggande situationer. En auktoritativ vägledning som en prövning i HD kan ge skulle vara av stort värde för att en mer enhetlig praxis ska kunna uppnås.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Forsström, hemställde i betänkande att HD måtte fastställa HovR:ns dom.

Domskäl

Domskäl. I målet är ostridigt att P.M. tillsammans med de båda männen dels gjort upp en särskild färdplan för provturen, dels bestämt att han under provturen skulle följa efter motorcykeln i en bil och att, om de kom ifrån varandra, männen skulle stanna och invänta honom. Vid angivna förhållande får P.M. anses ha behållit besittningen till motorcykeln till dess de båda männen avvek med den. De båda männen har följaktligen genom sitt avvikande gjort sig skyldiga till sådant olovligt tillgrepp som omfattas av stöldförsäkringen.

På grund av det anförda är Folksam skyldigt att utge ersättning för den skada P.M. lidit genom det olovliga tillgreppet av motorcykeln.

Domslut

Domslut. HD fastställer att Folksam är skyldigt att till P.M. utge ersättning i enlighet med det mellan parterna träffade försäkringsavtalet för den skada P.M. lidit genom förlusten av motorcykeln (registreringsnummer uteslutet här).