lagen.nu

NJA 1996 s. 110

Fråga bl a om ändring av ett servitut innebar olägenhet av betydelse för den tjänande fastigheten. 7 kap 4 § 2 st fastighetsbildningslagen. Bestämmelsen i 2 kap 18 § 1 st regeringsformen om betydelsen av att angelägna allmänna intressen tillgodoses har ansetts sakna inverkan vid tillämpningen av fastighetsbildningslagen.

Nordöst om Lerums centralort ligger flera fastigheter ingående i byn Ryggebol, däribland jordbruksfastigheterna Ryggebol 6:1 och 7:1. Dessa båda fastigheter gränsar till varandra. Brukningscentret på Ryggebol 6:1 ligger nordöst om brukningscentret på Ryggebol 7:1. Ryggebol 6:1 har skiften öster och sydöst om Ryggebo17:1. En byväg går förbi fastigheternas brukningscentra och vidare i sydöstlig riktning. Drygt två km från brukningscentren går byvägen över ett till Ryggebol 6:1 hörande skogsskifte. Från byvägen vid brukningscentret på Ryggebo17:1 går en enkel skogsväg i huvudsakligen östlig riktning över Ryggebo17:1 och vidare bl a över skiften tillhöriga Ryggebol 6:1 (vägen till en del betecknad med b på en karta fogad till TR:ns utslag i målet). Genom officialservitut bildat vid fastighetsreglering registrerad d 7 nov 1980 medgavs Ryggebol 6:1 rätt att på Ryggebol 7:1 nyttja befintliga vägen b för utdrivning av skogsprodukter. Mitten av vägrätten bestämdes vara belägen 12 m sydväst om dåvarande 2:12:s ladugård.

I november 1991 ansökte bröderna H.O. och M.O. ägare till Ryggebol 6:1, hos fastighetsbildningsmyndigheten Lantmäteriet Västsverige, Specialförrättningar (FBM) om fastighetsreglering för ändring av servitutet avseende utvidgning och eventuell flyttning. Utvidgningen avsåg rätt att också använda servitutsvägen för transport av travhästar till det av Ryggebol 6:1 tillhöriga skogsskiftet, varå finns anlagt en ca 900 m lång träningsbana för travhästar, samt belägga vägen med mjuk ytbeläggning. Vad avsåg flyttningen framlades två alternativa förslag, förutom det befintliga servitutets sträckning, varav det ena var sträckan D-ET på den till utslaget bifogade kartan. Vid förrättningen motsatte sig B.J. ägare till Ryggebol 7:1, den yrkade ändringen av officialservitutet. Han accepterade dock att servitutet utvidgades om det flyttades till läge B-C på bifogade kartan.

Vid förrättningssammanträde d 9 dec 1991 gjorde FBM preliminär utredning och bedömning. Sedan yttrande inhämtats från Veterinärinrättningen i Skara meddelade FBM d 9 jan 1992 fastighetsbildningsbeslut och fann därvid förutsättningar föreligga för ändring av servitutet i enlighet med i förrättningsakten intagen beskrivning. Ändringen innebar att officialservitutet upphävdes och att ett nytt servitut bildades till förmån för Ryggebol 6:1 med rätt att anlägga, iståndsätta och nyttja väg med sträckningen D-ET på kartan, dels för utdrivning av skogsprodukter och dels för körning med och träning av travhästar även innebärande transport av hästar till träningsbanan genom ridning eller genom att hästarna leds dit av gående. Enligt beskrivningen sammanfaller vägdelen D-E till större delen med en befintlig svacka i terrängen och följer vägdelen E-F i huvudsak befintlig väg. Servitutet avsåg en väg med 3 m bred vägbana med mjuk ytbeläggning jämte erforderliga diken och slänter.

Mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut anfördes besvär hos Vänersborgs TR, fastighetsdomstolen, av bröderna O. och B.J.

Bröderna O. yrkade att fastighetsdomstolen skulle ändra FBM:s beslut på så sätt att 1) servitutsområdet omfattade den ursprungliga sträckningen b, 2) servitutsupplåtelsen inte medgav rätt till träning av hästar på servitutsområdet, 3) servitutsområdetfick beläggas med väggrus.

B.J. yrkade att fastighetsdomstolen skulle undanröja FBM:s beslut om ändring av servitutet.

Bröderna O. yrkade vidare att de skulle medges förtida tillträde från dagen för fastighetsdomstolens utslag.

Part bestred motparts yrkande.

Bröderna O. anförde: Onskemål föreligger inte längre om att få tillgång till servitutsområdet D-E på grund av att detta område utifrån sina terrängförhållanden är olämpligt för servitutsändamålet. Lämpligast är att få tillgång till det ursprungliga servitutsområdet, dvs hela sträckan b. På Ryggebol 6:1 har tidigare bedrivits traditionellt lantbruk. Under 1980-talet har verksamheten mer och mer övergått till inhysning och träning av travhästar. Det är fråga om ett 60-tal hästar, varav vid varje tillfälle 30 finns på Ryggebol och resten på Åby. Numera är travhästverksamhet den på fastigheten i allt dominerande. Flera miljoner kr har investerats i om- och tillbyggnad av ekonomibyggnader samt i rasthagar och träningsbanor. Verksamheten med travhästar är av varaktig art. Inte bara de själva arbetar i den. I ett bolag tillhörigt travtränaren J.K. arbetar sex anställda samt H.O:s hustru och M.O:s sambo. Med Kvickstad, som är en av världens bästa travtränare, har de nyligen träffat ett tioårigt arrendeavtal. Kvickstad ställer mycket stora krav på den anläggning han skall arbeta i, ävensom vad gäller hästmaterial, personal och övrig material. En av förutsättningarna för avtalet med Kvickstad var tillgången till den träningsbana som finns anlagd på skogsskiftet. Träningsbanan kommer att förlängas och göras om till en rundbana. Kvickstad nöjer sig inte med att transportera sina hästar på byvägen till och från träningsbanan. Avståndet från brukningscentret till träningsbanan är utmed byvägen drygt två km. Transport av hästarna utmed byvägen är olämpligt med hänsyn till trafikförhållandena och till att vägbanan är alltför hård på grund av beskaffenheten på vägbeläggningen. Veterinärinrättningen i Skara har bedömt att vägbeläggningen är olämplig då den lätt kan skada hästarnas hovar. Två dagar i veckan är trafiken med hästar till träningsbanan intensiv. Övriga dagar är trafiken sporadisk. Avståndet mellan bostadsbyggnaden på Ryggebol 7:1 och vägen b är så stort att trafiken med hästar inte nämnvärt kommer att störa.

B.J. har uppgivit att han sydväst om brukningscentret mellan vägen b och byvägen har för avsikt att avstycka ett par fastigheter till sina barn. Denna avsikt kan inte komma att påverkas av det förhållandet att servitutet utvidgas till att också gälla transport av hästar. B.J. har rätt att använda servitutsvägen för virkestransporter i den omfattning han önskar. Skador föranledda av sådana transporter kommer att tillrättas på deras bekostnad. För att hästarna skall kunna transporteras på vägen b behöver vissa partier av vägen tillrättas. Det är dock inte fråga om några större åtgärder. En sträng av väggrus erfordras också för att hästarnas hovar inte skall skadas. Strängen kommer endast att bli någon m bred. Samarbetet med Kvickstad är av väsentlig betydelse för verksamheten på Ryggebol 6:1. Kvickstad har framställt krav på att inte behöva köra hästarna på byvägen, inte ens fram till den av B.J. föreslagna vägen BC, som f ö inte är lämplig eller tänkbar som alternativ. Det har förespeglats Kvickstad att han kommer att kunna transportera hästarna på servitutsvägen.

B.J. anförde: Ryggebol 7:1 är i allt väsentligt en skogsfastighet. Enligt skogsbruksplan från 1983 finns inom berört område ett virkesförråd om 2000 skogskubikmeter, varav 1600 skogskubikmeter 1983 var direkt avverkningsbart. Utdrivning av skogen skulle försvåras av det yrkade servitutet. Utvecklingsmöjligheterna av fastigheten skulle därtill begränsas, eftersom servitutet berör en av de få platser där jordbruksföretaget kan utvecklas utan att åkermark tas i anspråk. Utvecklingen på fastigheten förhindras således. Genom servitutet kommer en helt ny väg att utföras och därför måste befintlig skog avverkas. Servitutet hindrar vidare från tänkta avstyckningar. Verksamheten på Ryggebol 6:1 är knutet till en enda travtränare. Verksamheten kan därför inte anses vara bestående för fastigheten utan mera av affärsmässig art. Han har på fastigheten inhyrda islandshästar. Dessa går i en hage som kommer att genomkorsas av servitutet. Genom servitutet kommer användandet av hagen att försvåras och förhindras. Trafiken av hästar kommer att bli betydande och därmed också starkt störande. Risk för konflikter kan därtill uppkomma till följd av skador på vägen i samband med utdrivning av skog. Inrättande av servitutet kan inte bedömas vara av väsentlig betydelse för Ryggebol 6:1. Servitutet har endast betydelse som väg till träningsbanan. Det finns andra alternativa lösningar och det lämpligaste är via vägen B-C. Den springande punkten synes vara behovet av en mjuk vägbana för hästarnas hovar. Nyttan av mjuka vägar kan inte anses tillräckligt stor för att motivera ett tvångsingrepp. Genom servitutet besväras Ryggebol 7:1 i onödan. Det kan vidare inte anses vara något allmänt intresse som tillgodoses genom servitutet. Under alla förhållanden skall ett allmänt intresse överstiga den olägenhet som drabbar fastigheten. I förevarande fall är det inte så. Av betydelse är också det förhållandet att en fastighet inte får ges den utformningen att den efter regleringen i mindre mån än förut lämpar sig för det ändamål den är avsedd att användas för. I detta fall försvåras efter regleringen fortsatt skogsbruk. Om vägen anläggs är den servitutshavarens egendom och han saknar därför rätt att färdas på den.

TR:n (lagmannen Odhammar, fastighetsrådet Eriksson, rådmannen Forsblad och två nämndemän) anförde i utslag d 13 nov 1992: Med hänsyn till parternas ändringsyrkanden skall fastighetsdomstolen upphäva det överklagade fastighetsbildningsbeslutet vad avser upphävande av officialservitutet bildat vid fastighetsreglering registrerad d 7 nov 1980 samt bildande av nytt servitut.

Fråga uppkommer härefter om förutsättningar föreligger för ändring av offrcialservitutet på sätt bröderna O. yrkat.

Fastighetsdomstolen har hållit syn på platsen. Synen visade att vägen b, som är en enklare skogsväg, nära utfarten mot byvägen passerar en verkstads- och garagebyggnad med framförvarande vändplan på ett avstånd av ca 10 m. Bostadsbyggnaden på Ryggebol 7:1 ligger i förhållande till vägen b bakom verkstadsbyggnaden med trädgård emellan. Terrängen är inledningsvis backig och bevuxen med blandskog av varierande ålder. Efter drygt 100 m planar terrängen ut och vägen går över ett vattensjukt mindre område. Vägen är i sådant skick att det för transport av hästar med sulky erfordras vissa förbättringar.

För att ett servitut skall få ändras krävs i ett fall som det förevarande att åtgärden är till fördel för endera av de båda servitutsfastigheterna och inte medför olägenhet av betydelse för den andra. Därtill krävs att förhållandena ändrats efter servitutets tillkomst.

Lika med FBM finner fastighetsdomstolen att det med hänsyn till verksamheten på Ryggebol 6:1 skett sådana ändrade varaktiga förhållanden som gör det motiverat att ta upp frågan om ändring av 1980 års servitut och att verksamheten dessutom - bl a genom gjorda investeringar i byggnader m m - är knuten till fastigheten som sådan.

Det avgörande motivet för ändringen är att få tillgång till en väg som är lämplig för transport av hästar till den träningsbana som finns anlagd på det till Ryggebol 6:1 tillhöriga skogsskiftet. Bröderna O. har motsatt sig att servitutet ges en annan sträckning än vägen b. Möjlighet finns redan i dag att ta sig till träningsbanan via byvägen. Vid synen kunde konstateras att det i byvägens slitbana finns inblandat hårt stenmaterial. Enligt Veterinärinrättningen i Skara kan ett hårt vägunderlag lätt skada hovarna. Vid synen konstaterade fastighetsdomstolen också att byvägen är krokig med många dolda kurvor samt att den är inte obetydligt trafikerad. Det kan på goda grunder hållas för visst att den stora trafiken av travhästar som det är fråga om innebär en avsevärd olägenhet för övriga trafikanter på byvägen. En ändring av servitutet måste mot bakgrund av det anförda bedömas innebära en väsentlig fördel för Ryggebol 6:1.

Transporten av hästar föranleder störningar. Transporterna förekommer redan i nuläget på byvägen. Avståndet från brukningscentret, särskilt bostadshuset, på Ryggebol 7:1 till byvägen är endast obetydligt längre än avståndet till vägen b. Någon direkt märkbar ökning av störningarna torde därför inte komma att ske om vägen b får användas för transporterna. En utökning av servitutet torde vidare inte minska utvecklingsmöjligheterna eller användningen av Ryggebol 7:1 och inte heller begränsa möjligheterna till avstyckning. Med hänsyn till markbeskaffenheten och standarden på den befintliga vägen behöver vissa åtgärder vidtagas för att också göra den tillgänglig för hästtransporterna. Atgärderna behöver dock få endast begränsad omfattning i form av utfyllnad av håligheter, avgrusning och eventuell vattentrumma i det vattensjuka området. Erforderlig avverkning torde begränsa sig till några få träd av sådan dimension att det måste anses uteslutet att den skulle kunna ha någon negativ effekt på skogsbruket på fastigheten. Inte heller i övrigt torde en ändring av servitutet i nu angiven omfattning kunna medföra olägenhet för Ryggebol 7:1.

Med hänsyn till vad sålunda anförts bör ändring kunna tillåtas i enlighet med bröderna O:s yrkande.

Fastighetsdomstolen fann inte att det förebragts några omständigheter som borde föranleda medgivande till förtida tillträde.

Fastighetsdomstolens avgörande. Fastighetsdomstolen upphäver det överklagade fastighetsbildningsbeslutet vad avser upphävande av officialservitutet bildat vid fastighetsreglering registrerad d 7 nov 1980 samt bildande av nytt servitut. I följd härav skall officialservitutet d 7 nov 1980 bestå i dess ursprungliga läge.

Med bifall till H.O:s och M.O:s yrkande ändrar fastighetsdomstolen officialservitutet bildat vid fastighetsreglering registrerad d 7 nov 1980 på så sätt att ägarna av Lerum Ryggebol 6:1 även skall äga rätt att på vägen transportera hästar - genom körning, ridning eller ledande - samt belägga vägen med väggrus.

Yrkandet om förtida tillträde lämnas utan bifall.

B.J. anförde besvär i HovR:n för Västra Sverige. Han yrkade att HovR:n med ändring av, fastighetsdomstolens utslag ej skulle ändra servitutet som bildats vid fastighetsreglering registrerad d 7 nov 1980. Han yrkade vidare att förhör skulle hållas med honom.

Bröderna O. bestred ändring. De yrkade dessutom att förhör skulle hållas med dem och att HovR:n skulle hålla syn på platsen.

HovR:n (fd hovrättsrådet Lindquist, fd fastighetsrådet Carlander, fd chefsrådmannen Boman och hovrättsassessorn Lindahl, referent), som inte fann det behövligt för utredningen att hålla muntligt förhör eller syn, lämnade i utslag d 8 juli 1993 besvären utan bifall.

B.J. (ombud advokaten Å.L.) överklagade HovR:ns utslag och yrkade att HD, med ändring av HovR:ns utslag, ej skulle ändra det vid 1980 års fastighetsreglering bildade servitutet.

Bröderna O. (ombud advokaten H.M.) bestred ändring. Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Bramstång, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande utslag: Skäl. Parterna har i HD hänfört sig i huvudsak till sina tidigare lämnade uppgifter samt tillagt bl a följande.

B.J: Förflyttningen av hästar medför en ökad intensitet i användningen av vägen. Denna passerar alldeles utanför hans verkstad och garage och den ökade trafiken begränsar möjligheterna att använda marken framför garaget till uppställnings- och vändplats för fordon.

H.O. och M.O: J.K:s arrende har övertagits av travtränaren P.U. Denne har kontinuerligt omkring 35 hästar på fastigheten. I rörelsen finns ett tiotal anställda och tre av dessa, förutom fastighetsägarna, har sin utkomst på Ryggebol 6:1. Även P.U. vill använda servitutsvägen eftersom körning på byvägen medför risk för skador på hästarna. Det har inträffat flera olyckor och tillbud vid körning på byvägen.

HD finner att det föreligger ändrade förhållanden och att en utvidgning av servitutet skulle innebära väsentlig fördel för den härskande fastigheten. Fråga är då om utvidgningen av servitutet medför olägenhet av betydelse för den tjänande fastigheten. Det kan hållas för visst, att körningen med travhästar till och från träningsbanan innebär en ökad intensitet i användningen av vägen i förhållande till det tidigare användningssättet och att detta kan utgöra en olägenhet för den tjänande fastigheten, i synnerhet med beaktande av närheten till bostad och ekonomibyggnader. Vid bedömningen måste emellertid vägas in områdets karaktär och förhållandena på orten. Fråga är om en verksamhet som icke kan anses främmande i området, bl a förekommer en icke obetydlig hästhållning även på den tjänande fastigheten. Med hänsyn härtill kan inte ett ökat utnyttjande av vägen för förflyttning av hästar anses medföra olägenhet av betydelse. Inte heller i övrigt finner HD att utvidgningen av servitutet medför någon beaktansvärd olägenhet för den tjänande fastigheten.

På grund av det anförda skall det slut vartill HovR:n kommit fastställas. HD:s avgörande. HD fastställer det slut vartill HovR:n kommit.

HD (JustR:n Jermsten, Lind, referent, Lambe och Lennander) beslöt följande utslag: Skäl. HovR:ns utslag innebär att det vid 1980 års fastighetsreglering bildade servitutet om rätt att nyttja en väg för utdrivning av skogsprodukter ändrats på så sätt att ägarna av den härskande fastigheten givits rätt att använda vägen även för transport av hästar - genom körning, ridning eller ledande - samt att belägga vägen med väggrus.

Ändring av servitut skall enligt ordalagen i 7 kap 3 § FBL ske i samband med ändring av det område där servitutet utövas (jfr prop 1969:128 s B 555, 557 samt 1137ff). Någon sådan ändring av området har inte skett i detta fall. Därav skulle kunna anses följa att man, i stället för beslut om ändring av servitutet, borde ha beslutat om upphävande av servitutet kombinerat med beslut om nybildning. I så fall hade som förutsättning för nybildningen av servitutet gällt bl a, att det nya servitutet skulle vara av väsentlig betydelse för den härskande fastighetens ändamålsenliga användning (7 kap 1 §).

Emellertid skulle en ändring av förevarande fastighetsbildningsservitut inte påverka något tredjemansintresse med bättre rätt i den tjänande fastigheten. En tillämpning av det först angivna rekvisitet får i detta fall samma verkningar i sak som det för ändringsfallet i 7 kap 4 § 2 st angivna rekvisitet, nämligen att ändringen skall innebära en väsentlig fördel för den härskande fastigheten utan att för den tjänande fastigheten medföra olägenhet av betydelse. HD har därför inte någon anledning att upphäva utslaget bara av det skälet att 7 kap 4 § 2 st tillämpats trots att någon ändring av servitutsområdet inte har skett.

På den härskande fastigheten Ryggebol 6:1 drivs sedan mitten av 1980-talet en travhästverksamhet där det f n finns cirka 35 hästar. I denna verksamhet har investerats flera miljoner kr för om- och tillbyggnad av ekonomibyggnader samt för rasthagar och träningsbanor. I verksamheten sysselsätts omkring 10 personer.

Det nya vägservitutet avser att möjliggöra transport av travhästar över den tjänande fastigheten Ryggebol 7:1 till en träningsslinga belägen på ett skogsskifte som ingår i den härskande fastigheten. Det är tydligt att det ändamålet främjar en ändamålsenlig användning av anläggningarna för travhästverksamheten. Den verksamheten måste anses vara av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten Ryggebo16:1. De i 14 kap 1 § JB uppställda förutsättningarna för servitut föreligger alltså.

Vad härefter gäller frågan om det finns laglig möjlighet att genomföra den aktuella ändringen av servitutet mot B.J:s vilja är den beroende av om de i 7 kap 4 § 2 st FBL angivna villkoren kan anses uppfyllda.

Den härskande fastigheten används numera för helt andra ändamål än vad fallet var vid servitutets tillkomst. Som nyss angavs har den nya verksamheten stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten. Det är alltså tydligt att det föreligger sådana ändrade förhållanden som avses i 7 kap 4 § 2 st. Genom att den nya verksamheten främjar sysselsättningen i bygden, har den betydelse från allmän synpunkt.

Handlingarna utvisar att travhästar f n framförs dagligen på en byväg fram till träningsslingan. Det är fråga om en sträcka på cirka två kilometer. Andra trafikanter använder byvägen och det har förekommit att hästar blivit skrämda av den övriga trafiken. Mot den bakgrunden står det klart att det skulle innebära en väsentlig fördel för travhästverksamheten om hästarna i stället kunde framföras på den något kortare servitutsvägen där i princip ingen annan trafik förekommer och risken för olyckor därmed är avsevärt mindre.

Utredningen ger vid handen att virkestransporter från skogsskiftet på Ryggebol 6:1 förekommer under korta perioder med flera års mellanrum. Jämfört med den belastning det innebär får det anses innefatta en olägenhet för Ryggebol 7:1 om det dagligen skulle framföras travhästar omedelbart intill B.J:s verkstad och garage på mark som B.J. f n normalt kan utnyttja som komplettering till uppställningsplatsen vid verkstaden och garaget; under långa tidsperioder utnyttjas ju inte servitutsmarken av den härskande fastigheten. Fråga blir då om denna olägenhet är "av betydelse".

Vid bedömningen av den frågeställningen får man göra en avvägning av den härskande och den tjänande fastighetens motstående intressen med ledning av bl a de överväganden som ligger till grund för regleringen i FBL sådana dessa redovisas i motiven till lagstiftningen. Hit hör bl a att en fastighetsbildningsåtgärd skall medföra en positiv nettoeffekt. En sådan avvägning av de i det föregående angivna intressena får anses utfalla så att förutsättningar finns för att ändra servitutet.

B.J. har även åberopat att fastigheten Ryggebol 7:1 använder servitutsvägen för utdrivning av skogsprodukter med tunga maskiner, som kan förstöra vägunderlaget, om vägen beläggs med grus och används för framförande av travhästar. Den utredning B.J. förebragt härom ger emellertid inte underlag för bedömningen att den åberopade omständigheten leder till att avvägningen utfaller på annat sätt än nyss angetts.

Det anförda skulle leda till slutsatsen att 7 kap 4 § 2 st FBL, tolkad med ledning av motiven till den lagstiftningen, tillåter den aktuella ändringen av servitutet. Emellertid återstår att behandla ett inom doktrinen väckt spörsmål huruvida den nya lydelsen av 2 kap 18 § regeringsformen kan föranleda en övergång till en mer restriktiv tillämping av de regler i FBL som medger tvångsförfogande över annans fasta egendom (se Bengtsson i SvJT 1994 s 920ff).

Genom grundlagsändringen utsträcktes det tidigare skyddet mot tvångsöverföring genom expropriation och annat sådant förfogande till att ge motsvarande skydd mot inskränkningar i användningen av mark och byggnader. Som en förutsättning för att tvångsförfogande skulle få ske uppställdes att tvångsförfogande krävdes för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

Fastighetsbildningen berör en rad olika enskilda och allmänna intressen (se härom prop 1969:128 s B 56ff). Lagen innehåller ett omfattande regelsystem som i olika hänseenden avväger dessa intressen mot varandra. Man kan säga att ett grundläggande syfte med lagen är att efter en sådan avvägning åstadkomma en så ändamålsenlig användning av den fasta egendomen som möjligt. I enlighet härmed har också i förarbetena till grundlagsändringen uttalats att även tvångsvis överföring av fast egendom vid fastighetsreglering till förmån för enskilt intresse kan tjäna angelägna allmänna intressen (prop 1993/94:117 s 49).

I förarbetena behandlas också den allmänna frågan om den gällande lagstiftning, som medger ingrepp i annans egendom, uppfyller det uppställda kvalifikationskravet på att ingreppet skall tillgodose angelägna allmänna intressen (SOU 1993:40 del A s 90 och 235 samt prop 1993/94:117 s 16). Slutsatsen blev att grundlagsändringen inte skapade något behov av följdändringar i sådan lagstiftning.

Vad som sålunda förekommit vid genomförandet av grundlagsändringen föranleder slutsatsen att grundlagsändringen ej påverkar tillämpningen av FBL:s bestämmelser om tvångsförfogande i en mer restriktiv riktning än vad som förut gällt.

I enlighet med det anförda skall HovR:ns utslag fastställas.

HD:s avgörande. HD fastställer HovR:ns avgörande.

JustR Solerud var skiljaktig beträffande motiveringen på sätt framgår av följande yttrande: Jag anser att skälen i HD:s beslut fr o m det stycke som börjar med "Det anförda skulle leda till" bör ha följande lydelse: Inom doktrinen har väckts spörsmålet huruvida den nya lydelsen av 2 kap 18 § regeringsformen kan tänkas motivera en mera restriktiv tolkning av vissa regler i FBL. Genom grundlagsändringen utsträcktes det tidigare skyddet mot tvångsöverföring genom expropriation och annat sådant förfogande till att ge motsvarande skydd mot inskränkningar i användningen av mark och byggnader. Som en förutsättning för att tvångsförfogande skulle få ske uppställdes att tvångsförfogande krävdes för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

I anledning härav kan hänvisas till vad som nyss angetts om avvägningen av allmänna intressen och till förarbetena till ändringen av grundlagsbestämmelsen (prop 1993/94:117 s 16), där det anges att gällande lagstiftning som medger ingrepp i annans egendom av de slag som regleras i bestämmelsen kan anses uppfylla de uppställda kvalifikationskraven. Det vill synas som om grundlagsändringen knappast kan påverka tillämpningen av 7 kap 4 § FBL på förrättningsservitut (jfr lagrådets uttalande om ändring av avtalsservitut i prop 1969:128 s B 1139). Införandet av den nya grundlagsregeln saknar betydelse i detta mål. I enlighet med det anförda skall HovR:ns utslag fastställas.

HD:s utslag meddelades d 29 febr 1996 (nr UÖ 33).

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1996-02-29
Målnummer
Ö3316-93
Lagrum
2 kap. 18 § regeringsformen (1974:152)
Rättsfall
NJA 1989 s. 20
Litteratur
Sökord
Fastighetsreglering
Servitut
Egendomsskydd
Regeringsformen
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (2)

RH 2005:62: Fastighetsbildningsmål. Fastighetsreglering som innebar att ca 11,5 ha mark belägen inom detaljplan överfördes från en jordbruksfastighet för att bilda en golfbanefastighet har tillåtits. Även fråga...
RH 2007:29: Fråga om förutsättningar för att genom fastighetsreglering ändra ett vägservitut bildat vid avstyckning.
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation