NJA 1997 s. 81

Domskäl

TR:n (hovrättsassessorn Folkeson) anförde i beslut d 22 nov 1995 i avvisningsfrågan: S.T. och UNT har som grund för yrkandet om avvisning anfört i huvudsak följande. Rättegångshinder föreligger eftersom Tvist & Troll saknar talerätt. Reglerna om talerätt i tryckfrihetsmål har varit föremål för prövning av HD (NJA 1978 s 3). Enligt HD är endast den som enligt allmänna regler är målsägande vid det påstådda tryckfrihetsbrottet behörig att föra skadeståndstalan i anledning av brottet. Målsägande för det påstådda tryckfrihetsbrottet uppges vara P.M. och inte Tvist & Troll. Tvist & Troll kan inte förvärva P.M:s påstådda målsäganderätt. Tvist & Troll har därför inte talerätt varför deras talan skall avvisas. - S.T. och UNT har beviljats anstånd med att inkomma med svaromål till dess att avvisningsfrågan är avgjord.

Tvist & Troll har bestritt avvisningsyrkandet. Som grund för bestridandet har Tvist & Troll för det första gjort gällande att frågan om bolaget är målsägande är ett moment i saken och att frågan därför skall avgöras genom dom. Tvist & Troll har för det andra gjort gällande att bolaget har talerätt eftersom det har övertagit målsäganderätten genom succession. För det tredje har Tvist & Troll anfört att bolaget har talerätt eftersom det övertagit P.M:s skadeståndsanspråk.

Tvist & Troll har till utvecklande av den första grunden anfört i huvudsak följande. HD prövade i NJA 1978 s 3 endast huruvida det finns någon målsägande vid brottet hets mot folkgrupp. HD:s beslut att avvisa kärandens talan kan inte läggas till grund för ett avvisningsbeslut i målet eftersom en person kan vara målsägande vid brottet förtal. Rättegångshinder föreligger inte då det inte är uppenbart att bolaget saknar talerätt och frågan om bolaget är målsägande måste prövas i sak. Den ifrågavarande saken är skadestånd i anledning av brott samt om Tvist & Troll har lidit skada av brott och således är målsägande.

Till utvecklande av den andra grunden har Tvist & Troll anfört i huvudsak följande. Tvist & Troll har ett bindande avtal med P.M. enligt vilket bolaget är skyldigt att ersätta denne för framtida brott m m som denne drabbas av. P.M. lider därför ingen skada av brottet eftersom skadan omedelbart övervältras på bolaget. Mellan S.T:s brott och bolagets skada föreligger ett orsakssamband som innebär att bolaget har lidit skada på grund av brottet, eller i vart fall i anledning av brottet. I detta mål har P.M. med bindande verkan avsagt sig alla skadeståndsanspråk på grund av framtida tryckfrihetsbrott m m. Målsäganderätten beträffande det enskilda anspråket tillkommer därför Tvist & Troll.

Till utveckling av den tredje grunden har Tvist & Troll anfört i huvudsak följande. Tvist & Troll har talerätt eftersom P.M. har överlåtit sin skadeståndsfordran till bolaget. Bolaget kan härleda sin rätt från P.M. och är taleberättigat eftersom det har lidit skada i anledning av brott. 22 kap i § och 3 § 3 st samt 13 kap 7 § RB utgör stöd för att enskilt anspråk kan överlåtas.

S.T. och UNT har genmält i huvudsak följande. Att en part har talerätt utgör en tvingande processförutsättning. Om talerätt saknas skall käromålet avvisas. Rättsfallet NJA 1978 s 3 kan inte tolkas på annat sätt än att frågan om bristande talerätt i samband med en skadeståndstalan på grund av påstått tryckfrihetsbrott skall prövas som ett rättegångshinder. - Tvist & Troll har som stöd för sin andra grund åberopat ett avtal mellan P.M. och Tryffeln AB (Tryffeln) där Tryffelns rättigheter sedermera har övertagits av Tvist & Troll. Enligt avtalet skall käranden ersätta P.M. när skadeståndsgrundande handling enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen "konstaterats". En skadeståndsgrundande handling kan endast konstateras efter en rättslig prövning enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Enligt avtalet finns således i förevarande fall ingen ersättningsskyldighet för Tvist & Troll förrän saken prövats av TR:n. Avtalet reglerar Tvist & Trolls rätt att rikta krav mot dem som vållat bolaget skada i anledning av att bolaget tvingas ersätta P.M.. Eftersom ingen skada ännu drabbat bolaget finns ingen rätt överlåten som innebär att bolaget, i stället för P.M., kan föra talan mot S.T. och UNT.

Tvist & Troll har anfört bland annat följande. Bolaget bestrider att begreppet konstatera måste innefatta en prövning av domstol innan ersättningsskyldighet föreligger. Med begreppet konstateras i avtalet avses att en skada har skett, att denna har anmälts till Tvist & Troll och att ersättningsskyldighet har accepterats enligt egen utredning av bolaget samt godkänts av revisor B.B.. I förevarande mål uppgår ersättningsskyldigheten till yrkat belopp.

Tvist & Troll har tillagt att frågan om överlåtelse är av så avgörande natur att den kanske bör underställas HD:s prövning såsom prejudikatfråga enligt 42 kap 17 a § RB.

S.T. och UNT har anfört att tillämpningen av den bestämmelsen kräver att parterna ingått ett sådant avtal som avses i 49 kap 2 § RB.

Eftersom något sådant avtal varken ingåtts eller kommer att ingås kan tillämpningen av 42 kap 17 a § RB inte aktualiseras.

TR:n meddelar följande beslut. Enligt 11 kap 1 § tryckfrihetsförordningen får ett enskilt anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten endast grundas på att den skrift som anspråket avser innefattar tryckfrihetsbrott. Enligt HD i rättsfallet NJA 1978 s 3 får detta stadgande anses innebära att endast den som enligt allmänna regler är målsägande vid det påstådda tryckfrihetsbrottet är behörig att föra skadeståndstalan i anledning av brottet. HD konstaterar i rättsfallet att det aktuella brottet var hets mot folkgrupp och att någon målsägande inte kan finnas vid det brottet eller det däremot svarande tryckfrihetsbrottet.

I detta mål är det aktuella brottet förtal och vid det brottet finns det enligt lagtexten en målsägande. Vad frågan i det här målet handlar om är, till skillnad från det ovan nämnda rättsfallet, huruvida en målsägande kan överlåta sitt målsägandeanspråk avseende ideell skada och om tredje man kan göra gällande detta anspråk. Det är inte någonting som kan prövas i den för rättegångshinder stadgade ordningen utan skall avgöras genom dom (jfr NJA 1973 s 1).

TR:n har för avsikt att pröva frågan om överlåtelse av målsägandeanspråket särskilt och det återstår nu att låta S.T. och UNT komma in med svaromål i den delen.

TR:n ogillar S.T:s och UNT:s invändning om rättegångshinder. TR:n förelägger S.T. och UNT att senast d 11 dec 1995 komma in med svaromål rörande frågan om överlåtelse av målsägandeanspråk. - - -.