lagen.nu

NJA 1998 s. 29

Ett bolag som hade köpt en bil på avbetalning med återtagandeförbehåll från ett finansieringsföretag sålde bilen vidare innan den var slutbetald. Den nye köparen har ansetts göra ett godtrosförvärv sedan han kontrollerat hos samtliga i bilregistret antecknade tidigare ägare till bilen, bland vilka finansieringsföretaget inte fanns. 2 och 3 §§ lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre.

S.P. förde efter stämning å AB Markaryds Grafiska vid Ljungby TR den talan som framgår av TR:ns dom.

TR:n (lagmannen Marke, rådmannen Bolander och tingsfiskalen Eskilstorp) anförde i dom d 23 maj 1995: Yrkanden m m. S.P. har anfört: A. World Wide AB (A.bolaget), som häftade i skuld till Markaryds Grafiska, ingick d 24 sept 1993 ett avtal om betalning av skulden. Som pant ställde A.bolaget guldvaror samt en bil GMC 2500 Vandura av 1986 års modell med registernummer FSG 527. Markaryds Grafiska företräddes vid avtalet av C.S., Contrakt Konsult i Ystad AB. För att A.bolaget skulle kunna fortsätta sin verksamhet och därmed få möjlighet att betala skulden överlämnades inte bilen till Markaryds Grafiska. Däremot överlämnades bilens registreringshandlingar. När C.S. i oktober 1993 besökte A.bolagets ägare, B.A., för att reglera skulden förklarade denne att bolaget då inte kunde betala hela beloppet. Mellan B.A. och C.S. träffades en ny överenskommelse, som innebar att bilen inte längre skulle utgöra pant. Registreringshandlingarna återlämnades till B.A.. Den 29 nov 1993 besökte C.S. på nytt B.A. för slutreglering av skulden. Inte heller då kunde A.bolaget betala denna. C.S. och B.A. kom överens om att Markaryds Grafiska på nytt skulle få bilen som pant. Registreringsbeviset överlämnades till C.S. men bilen blev kvar i A.bolagets besittning. S.P., som vid detta tillfälle var närvarande i sällskap med C.S. men inte deltog i diskussionerna, var intresserad av att köpa en bil. C.S. och S.P. talade om att S.P. kunde köpa A.bolagets bil om inte panten blev löst. A.bolaget kunde inte inom avtalad tid betala skulden och panten förverkades. Genom köpeavtal d 5 dec 1993 sålde C.S. såsom ombud för Markaryds Grafiska bilen till S.P. för 40 000 kr. I avtalet angavs att bilen var en pant som var förverkad, att den befann sig i A.bolagets besittning och att den skulle levereras av C.S. efter det att denne hämtat den hos A.bolaget. Före köpet hade S.P. frågat C.S. om det var några problem med bilen och fått försäkringar att så inte var fallet. C.S. garanterade att bilen inte var behäftad med skuld eller sakrättsliga belastningar. Han förklarade att han själv kontrollerat detta med bilregistret, B.A. och Motorcentrum i Markaryd AB, som var antecknat som tidigare ägare till bilen. S.P. gjorde själv en kontroll hos bilregistret. Någon gång under tiden d 7-10 dec 1993 hämtade S.P. bilen hos A.bolaget och betalade köpeskillingen. S.P. fick senare ett brev från Handelsbanken Finans AB, i vilket uppgavs att Handelsbanken Finans hade äganderättsförbehåll beträffande bilen. Handelsbanken Finans krävde därför att återfå den. S.P. underrättade C.S. om detta och ville återlämna bilen mot att återfå köpeskillingen. C.S. gick inte med på detta och gjorde gällande att Markaryds Grafiska varit i god tro vid förverkande av panten. Handelsbanken Finans väckte i maj 1994 talan mot S.P. vid Simrishamns TR med yrkande att S.P. skulle förpliktas att utge bilen. TR:n beslutade om kvarstad på bilen. S.P. gjorde den bedömningen att han inte fullgjort sin undersökningsplikt vid förvärvet av bilen och att han inte gjort ett godtrosförvärv av denna. Han träffade därför en förlikning, vari han medgav Handelsbanken Finans bättre rätt till bilen.

S.P. har som grund för sin talan anfört: Markaryds Grafiska har vid förverkandet av panten inte genom krav på uppvisande av kvitto kontrollerat att bilen var betald. Härigenom har Markaryds Grafiska inte fullgjort sin undersökningsplikt. Köpet har kommit till stånd genom avtalet mellan parterna 5.12.1993. Bilen var då inte i Markaryds Grafiskas besittning. Efter köpet hämtades bilen av S.P. som då redan var ägare till den. Markaryds Grafiska har således inte före försäljningen av bilen fått denna i sin besittning. Eftersom Markaryds Grafiska till följd härav inte gjort något godtrosförvärv av bilen var denna vid köpet behäftad med rättsligt fel enligt 41 § köplagen. S.P. är därför berättigad att återfå den erlagda köpeskillingen å 40 000 kr samt att erhålla ersättning för sina rättegångskostnader i målet vid Simrishamns TR å 1 330 kr.

S.P. har på grund av det anförda yrkat att TR:n förpliktar Markaryds Grafiska att till honom utge 41 330 kr jämte ränta enligt 2 § 2 st och 5 § räntelagen å 40 000 kr från och med d 13 dec 1993 tills betalning sker.

Markaryds Grafiska har bestritt bifall till käromålet och anfört: Markaryds Grafiska anlitade C.S. för att driva in fordringar, bl a hos A.bolaget. Som pant lämnade A.bolaget guldvaror och den aktuella bilen. Denna överlämnades dock inte i Markaryds Grafiskas besittning. B.A. redogjorde för hur bilen kommit i A.bolagets besittning. C.S. och Markaryds Grafiska kontrollerade tidigare ägare som varit till B.A. närstående bolag. Bland tidigare registrerade ägare var Motorcentrum i Markaryd AB. C.S. besökte detta företag och fick av dess representant G.P. uppgift om att bilen var betald. A.bolaget fick vissa uppskov med betalningen av skulden till Markaryds Grafiska. I december 1993 beslutade Markaryds Grafiska att panten skulle förverkas. B.A. ville inte lämna ut bilen till S.P. som för Markaryds Grafiskas räkning skulle hämta den. Efter ingripande av J.F. såsom företrädare för Markaryds Grafiska lämnade B.A. dock ut bilen till S.P.. Markaryds Grafiska gör gällande att pantsättningen därmed fullbordats. Markaryds Grafiska har varit i god tro beträffande A.bolagets rätt att upplåta bilen som pant och således å ort ett godtrosförvärv. Därmed är bilen inte behäftad med rättsligt fel och S.P. är inte berättigad till skadestånd. Under alla förhållanden kan ersättning inte utgå för den indirekta förlust som beloppet för rättegångskostnader avser.

Domskäl. TR:n finner S.P:s talan vara att förstå som yrkande om skadestånd på grund av rättsligt fel enligt 41 § köplagen.

I målet är i första hand frågan om Markaryds Grafiska fått bilen i sin besittning och om Markaryds Grafiska varit i god tro beträffande A.bolagets behörighet att upplåta bilen som pant utan begränsning på grund av tredje mans rätt.

I dessa hänseenden har parterna åberopat följande bevisning. S.P. har åberopat förhör under sanningsförsäkran med sig själv och vittnesförhör med C.S.. Markaryds Grafiska har åberopat förhör under sanningsförsäkran med vice verkställande direktören vid Markaryds Grafiska J.F. samt vittnesförhör med C.S. och G.P..

S.P. har uppgett: Han och C.S. hade haft diskussioner om att S.P. skulle köpa bilen. C.S. ringde d 3 dec 1993 till S.P. och talade om att Markaryds Grafiska hade sammanträde om bilen. Panten var förverkad och bolaget hade beslutat att sälja den. Markaryds Grafiska erbjöd S.P. att köpa bilen för 40 000 kr, vilket S.P. accepterade. C.S., som var ombud för Markaryds Grafiska, träffade S.P. i Ystad d 5 dec 1993 och skrev då ett köpeavtal. Vid samma tillfälle betalade S.P. köpeskillingen kontant. Före köpet hade S.P. frågat om bilen tillhörde Markaryds Grafiska. C.S. hade svarat att det var fråga om en bil som "mätts ut" för skuld och att C.S. gjort kontroller hos bilregistret och tidigare ägare. S.P. hade själv ringt bilregistret och frågat om bilen var leasingspärrad och fått besked att så inte var fallet. När bilen skulle hämtas hade C.S. semester. S.P. fick därför uppdrag av honom att hämta bilen. Först besökte S.P. Markaryds Grafiska och fick av J.F. ägarhandlingarna till bilen. När han skulle hämta bilen hos B.A. ansåg denne att bilen och annan lämnad pant hade högre värde än skulden och ville därför inte lämna bilen till S.P.. J.F., som tillkallats, sade att han inte hade med ärendet att göra, eftersom Markaryds Grafiska överlämnat försäljningen av bilen till C.S.. Efter en del diskussioner lämnade B.A. till slut bilnycklarna till S.P.. B.A:s bror hämtade en del tillhörigheter i bilen och S.P. körde sedan hem med denna.

J.F. har uppgett: En anställd på Markaryds Grafiska ringde till bilregistret, varifrån han fick en lista med tidigare ägare och uppgift om att bilen var registrerad på A.bolaget. Han fick också uppgift om att det ej fanns någon leasingspärr eller dylikt. Sedan anlitades C.S. som uppgav att han gjort kontroll hos bilregistret och förhört sig hos B.A. och Motorcentrum i Markaryd. När bilen skulle hämtas kom S.P. till Markaryds Grafiskas kontor och sade att han skulle hämta den utmätta bilen hos B.A.. C.S. hade tidigare fått Markaryds Grafiskas uppdrag au ta bilen i pant och sälja den och C.S. hade skickat S.P. att hämta bilen. J.F. lämnade bilens registreringshandlingar till S.P.. När denne kom till B.A. "uppstod det väl turbulens" och J.F. kallades till B.A:s kontor. B.A. var lite irriterad medan S.P. var lugn och sansad. J.F. sade att han gett C.S. fullmakt att handlägga ärendet och då var det hans sak att klara ut det.. Han sade också att S.P. hade rätt att agera åt C.S.. S.P. sade att han inte skulle åka därifrån förrän han fått bilen. J.F. stannade kvar till dess S.P. fått bilnycklarna och man börjat tömma bilen på privata tillhörigheter. J.F. hade uppfattningen att S.P. i C.S:s ställe hämtade bilen för Markaryds Grafiskas räkning. Han visste då inte att bilen var såld. J.F. var helt övertygad om att bilen tillhörde B.A.. Betalningen för bilen kom Markaryds Grafiska tillhanda d 16 dec 1993.

C.S. har uppgett: B.A. har för honom uppgett att han köpt bilen i Amerika, fört in den till Sverige som importbil och registrerat den på sitt bolag. Därefter registrerades bilen enligt B.A. på Motorcentrum. I samband med att bilen pantsattes fick C.S. ett registreringsbevis, enligt vilket A.bolaget var ägare. C.S. frågade B.A. om han ägde bilen och om den var betald och fick jakande svar. Han krävde ej att B.A. skulle förete kvitto som visade att bilen var betald. Han tog också kontakt med Motorcentrum och fick uppgift om att B.A. ej stod i skuld för bilen. Detta skedde d 24 sept 1993 och uppgiften lämnades av G.P.. C.S. frågade denne om B.A. eller hans bolag hade några skulder till Motorcentrum i samband med biltransaktioner och fick svaret nej. C.S:s uppfattning om G.P. var att han var "Mr Markaryds Motorcentrum". G.P. ägde inte företaget men han "höll i kontoret" och C.S. hade vid sina affärsförbindelser med Motorcentrum haft alla kontakter med G.P.. På Motorcentrum fanns verkstadspersonal och två kvinnliga anställda på kontoret. Enligt C.S:s uppfattning hade G.P. "det heltäckande ansvaret". Då C.S. lämnade Motorcentrum var han helt övertygad om att företaget inte hade några krav på B.A. eller hans bolag. När bilen andra gången togs i pant gjorde C.S. inte några ytterligare undersökningar. Det fanns inte någon anledning att göra detta eftersom det registreringsbevis som då överlämnades till honom var detsamma som han fått vid första pantsättningen. C.S. gav S.P. i uppdrag att hämta bilen för hans räkning. För detta erhöll S.P. 2 000 kr av C.S..

G.P. har uppgett: Han är anställd som säljare hos Motorcentrum och äger en del aktier i bolaget. I sitt arbete sköter han inte uppläggning av kontrakt. Han känner C.S. och har vid några tillfällen gjort affärer med honom. Motorcentrum har köpt bilen från B.A. för att göra det möjligt för denne att leasa bilen från Handelsbanken Finans. G.P. var ej med om denna affär. Han tror inte att Motorcentrum hade några krav på B.A. på grund av affären. Efter vad han vet har Motorcentrum fått sina pengar tillbaka. Efter vad G.P. kan komma ihåg har C.S. inte frågat något om den aktuella bilen. Han säger dock inte att C.S. inte har frågat. Om C.S. frågat honom om bilen var tillfullo betald skulle han ha sagt att Motorcentrum fått sina pengar.

TR:n gör följande bedömning.

C.S. har vid A.bolagets pantsättning av bilen till Markaryds Grafiska och vid Markaryds Grafiskas försäljning av denna till S.P. varit ombud för Markaryds Grafiska. På uppdrag av C.S. har S.P. under medverkan av Markaryds Grafiskas vice verkställande direktör hämtat bilen hos A.bolaget. Härigenom har bilen kommit i Markands Grafiskas besittning.

Såvitt framgår av utredningen i målet har i bilregistret som ägare till bilen varit antecknade Motorcentrum och av B.A. kontrollerade bolag. Det är ostridigt att i bilregistret inte funnits anteckning om s k leasingspärr beträffande bilen. Vidare är ostridigt att Markaryds Grafiska av B.A. fått uppgift om att bilen inte varit behäftad med skuld. C.S. har i sitt vittnesmål uppgett att han hos Motorcentrum kontrollerat om bilen var betald och att G.P. uppgett att så varit fallet. G.P. har lämnat mycket vaga och osäkra uppgifter och har varken bekräftat eller bestritt C.S:s uppgifter. Med hänsyn härtill godtar TR:n C.S:s uppgifter och finner genom dem utrett att C.S. såsom ombud för Markaryds Grafiska hos Motorcentrum kontrollerat om det funnits inskränkningar i A.bolagets rätt att pantsätta bilen och att denna kontroll utvisat att sådana inskränkningar ej förelegat.

Vid förfrågningar hos de ägare till bilen som varit upptagna i bilregistret har inte framkommit omständigheter som tytt på att tredje man haft rätt till bilen som inskränkt A.bolagets rätt att förfoga över denna. Någon undersökningsplikt därutöver - såsom krav på uppvisande av kvitto från tidigare ägare till bilen enligt bilregistret eller efterforskning av ägare eller rättighetsinnehavare som inte upptagits i detta - kan inte åläggas Markaryds Grafiska. Därför har Markaryds Grafiska varit i god tro vid ianspråktagande av panten och således gjort ett godtrosförvärv av bilen.

Med hänsyn till det anförda skall käromålet ogillas.

Domslut. Käromålet ogillas.

S.P. överklagade i Göta HovR och yrkade bifall till sin vid TR:n förda talan.

Markaryds Grafiska bestred ändring.

HovR:n (hovrättsråden Nisser referent, Ström och Bång samt tf hovrättsassessorn Sjöö) anförde i dom d 15 dec 1995: Domskäl. I HovR:n har förnyade förhör hållits med J.F., C.S. och G.P.. Som nytt vittne har hörts kontoristen vid Motorcentrum A-M.E..

C.S. har utöver vad som finns antecknat i TR:ns dom uppgett bl a följande. Vid sina första kontakter med A.bolaget hade han fått veta att bolaget hade haft tre bilaffärer med Motorcentrum under 1993. När C.S. sedan besökte Motorcentrum, hade han inte uppgift om något registreringsnummer på dessa bilar. Han frågade därför rent allmänt om Motorcentrum hade några fordringar på B.A. eller A.bolaget på grund av bilaffärer under 1993. Han frågade alltså inte om någon specifik bil. G.P. svarade att det inte fanns några sådana skulder. - Vid styrelsemöte d 3 dec 1993 beslöt Markands Grafiska att ta panten i anspråk. C.S. fick då i uppdrag att sälja bilen. På grund av en förestående semesterresa kunde C.S. inte själv hämta bilen i Markaryd. Han vidtalade därför S.P. att göra detta. S.P. hade redan d 3 dec 1993 frågat om han fick köpa bilen, och köpeavtalet skrevs sedan d 5 dec 1993. S.P. hämtade inte bilen i egenskap av köpare utan på grund av det uppdrag han hade fått av C.S.. Sedan S.P. hade hämtat bilen körde han den hem till sig. När C.S. efter någon vecka kom hem igen, fick han 40 000 kr av S.P. för bilen.

A-M.E. har förklarat att det i första hand är hon sorti svarar på alla frågor som ställs i fråga om kvarstående skulder för tidigare sålda bitar. När G.P. får sådana frågor, brukar han hänvisa till henne.

I köpeavtalet d 5 dec 1993 anges som säljare "C.S./Contract Konsult Med fullmakt från Markaryds Grafiska". I övrigt har köpeavtalet följande lydelse:

"Härmed försäljs en st. Chevrolet Van reg.nr. FSG 527 i befintligt skick. Till S.P. Övraby 34, 273 91 Tomelilla.

Ovannämnda bil är en pant, som är förvärkad och således är utmätt för Markaryds Grafiska räkning.

Bilen finns för närvarande i A. World Wide ab besittning.

Bilen skall levereras av Contrakt Konsult efter att C.K hämtat bilen hos A.W.W. Ab.

Bilen köpes kontant och betalas vid lev. med en köpesumma av 40 000:- ett för allt."

HovR:n gör följande bedömning.

S.P. har gjort gällande att bilen varit behäftad med ett rättsligt fel, som bestått i att det vid hans förvärv funnits ett återtagandeförbehåll som begränsat hans rätt till bilen. Återtagandeförbehållet har också lett till att han ansett sig skyldig att lämna bilen ifrån sig.

Återtagandeförbehållet har avsett A.bolagets rätt till bilen men har varit gällande också mot Markaryds Grafiska, såvida inte detta bolag har gjort ett godtrosförvärv av bilen. För att ett godtrosförvärv skall föreligga krävs att förvärvaren har fått egendomen i sin besittning och dessutom har varit i god tro. Om Markaryds Grafiska har gjort ett godtrosförvärv har det alltså inte förelegat något rättsligt fel hos bilen.

Markaryds Grafiska har inledningsvis haft en "panträtt" till bilen. Pantsättningen har dock aldrig varit giltig, eftersom bilen inte har överförts i Markaryds Grafiskas besittning. "Pantsättningen" synes emellertid ha innefattat en rätt för Markaryds Grafiska att vid bristande betalning från A.bolagets sida ta bilen i anspråk.

Markaryds Grafiskas anspråk på bilen synes inte ha framställts förrän i samband med att S.P. kom för att hämta den. Enligt vad som sagts i målet skedde detta någon gång mellan d 7 och d 10 dec 1993. Vid detta tillfälle var också J.F. närvarande och hans närvaro måste ses som en bekräftelse på att bolaget gjorde anspråk på bilen. Överlämnandet av bilen kan i och för sig ses som en definitiv pantsättning, där kravet på besittningsövergång slutligen blev uppfyllt. Med hänsyn till att Markaryds Grafiskas avsikt i detta skede var att sälja bilen vidare, måste emellertid hämtningen hos A.bolaget ses som att Markaryds Grafiska skulle bli ägare till den. Att A.bolaget lämnade bilen ifrån sig får också anses innebära att bolaget godtog att bilen överfördes till Markaryds Grafiska som betalning för A.bolagets skulder till detta företag.

Markaryds Grafiska har således förvärvat bilen först d 7-10 dec 1993. Då hade emellertid bilen redan sålts till Stefan E Oavsett att det i köpeavtalet beträffande hans köp har angetts att bilen skulle levereras sedan C.S:s företag hämtat bilen hos A.bolaget och att S.P. inte skulle betala bilen förrän vid leveransen, har det redan innan A.bolaget lämnade bilen ifrån sig förelegat ett bindande avtal mellan Markaryds Grafiska och S.P. om försäljning av bilen. Eftersom Markaryds Grafiska inte före sin egen försäljning fått bilen i sin besittning, har bolaget inte gjort något godtrosförvärv av den. Därmed har det förelegat ett rättsligt fel enligt 41 § köplagen. S.P. är alltså berättigad till skadestånd.

S.P:s skada på grund av felet har i första hand utgjorts av den köpeskilling som han betalade för bilen. Han skall därför, i enlighet med sitt yrkande, ha ersättning för denna jämte ränta. Även hans rättegångskostnader i anledning av den tidigare tvisten med Handelsbanken Finans AB är ersättningsgilla som skada enligt 40 § köplagen.

Domslut. Med ändring av TR:ns dom förpliktar HovR:n Aktiebolaget Markaryds Grafiska att till S.P. utge 41 330 kr jämte ränta enligt 2 § 2 st och 5 § räntelagen (1975:635) på 40 000 kr fr o m d 13 dec 1993 tills betalning sker.

Markaryds Grafiska (ombud advokaten A.P.) överklagade och yrkade att HD, med ändring av HovR:ns dom, skulle fastställa TR:ns dom.

S.P. (ombud jur kand M.O.) bestred ändring. Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (JustR:n Lind, Lars K Beckman, Nyström, Svensson och Blomstrand, referent) beslöt följande dom: Domskäl. HD har hållit huvudförhandling i målet. Parterna har därvid åberopat samma omständigheter till stöd för sin talan som i HovR:n.

Det är ostridigt i målet att A. World Wide Aktiebolag hade förvärvat bilen från Handelsbanken Finans Aktiebolag genom ett köpeavtal d 2 mars 1993. Köpeavtalet innehöll ett återtagandeförbehåll som medförde att A.bolaget inte hade rätt att pantsätta eller överlåta bilen innan bolaget hade fullgjort sin betalningsskyldighet enligt avtalet. Frågan i målet är om Markaryds Grafiska gjort ett godtrosförvärv till bilen med verkan att S.P. inte kan göra gällande mot Markaryds Grafiska att bilen var behäftad med ett rättsligt fel. För godtrosförvärv krävs enligt 2 § lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre dels att egendomen var i överlåtarens besittning, dels att förvärvaren har fått egendomen i sin besittning och var i god tro på det sätt som anges i 3 § i lagen.

Som HovR:n har funnit medförde inte A.bolagets pantsättningar av bilen till Markaryds Grafiska att det sist nämnda bolaget fick någon sakrättsligt giltig panträtt till bilen, eftersom den inte då kom i det bolagets besittning. Det hindrar inte att parterna kan ha tillmätt avtalet obligationsrättsliga verkningar dem emellan. Så synes också ha skett när A.bolaget lämnade från sig bilen någon gång mellan d 7 och d 10 dec 1993. Denna transaktion bör nämligen bedömas i första hand som en överlåtelse av äganderätten till bilen från A.bolaget till Markaryds Grafiska i syfte att Markaryds Grafiska skulle få betalning för sin fordran på A.bolaget. Markaryds Grafiska företräddes därvid av S.P. som ombud enligt fullmakt från C.S. och av J.F. som ställföreträdare.

Avgörande för huruvida Markaryds Grafiska genom överlåtelsen från A.bolaget förvärvade äganderätten till bilen trots återtagandeförbehållet till förmån för Handelsbanken Finans är om Markaryds Grafiska var i god tro. Enligt 3 § lagen om godtrosförvärv av lösöre skall en förvärvare anses ha varit i god tro endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha insett att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen. Vid köp av begagnade bilar, som erfarenhetsmässigt ofta försäljs av därtill obehöriga personer, förutsätts för att köparen skall anses ha varit i god tro att han har vidtagit tämligen långtgående åtgärder för att kontrollera säljarens behörighet.

I förevarande fall har C.S. som företrädare för Markaryds Grafiska inhämtat bilregistrets uppgifter om bilen, nämligen att det inte fanns någon leasingspärr för bilen samt att bilen ägdes av A.bolaget och tidigare hade ägts av dels några bolag inom samma ägarkrets som A.bolaget, dels Motorcentrum i Markaryd Aktiebolag. Av ställföreträdaren för A.bolaget, B.A., har C.S. fått beskedet att bilen inte var behäftad med någon skuld. Vidare är utrett att C.S. som ombud för Markaryds Grafiska kontrollerat hos Motorcentrum om det funnits inskränkningar i A.bolagets rätt att pantsätta bilen och att denna kontroll utvisat att sådana inskränkningar inte förelegat.

S.P. har hävdat att Markaryds Grafiska härutöver borde ha begärt att B.A. skulle visa upp ett kvitto på att bilen var fullt betald. Ett sådant krav framstår dock inte som meningsfullt när C.S. i stället tagit direkt kontakt med den tidigare säljare som - såvitt kunde utläsas av uppgifterna i bilregistret - var den som skulle ha utfärdat ett sådant kvitto. Vidare har S.P. gjort gällande att C.S. inte borde ha nöjt sig med det besked han fick av platschefen för Motorcentrum. I stället borde han ha vänt sig till den tjänsteman i det bolaget som hade det direkta ansvaret för handlingar om ingångna köpeavtal och ställt precisa frågor om den ifrågavarande bilen till den tjänstemannen. Emellertid måste C.S. anses ha varit berättigad att förlita sig på de upplysningar som platschefen lämnade. Det kan inte ha ankommit på C.S. att undersöka om någon annan person hos bolaget hade tillgång till mer fullständiga uppgifter än platschefen.

Det är svårt att se vilken ytterligare åtgärd Markaryds Grafiska hade kunnat vidta för att få reda på återtagandeförbehållet till förmån för Handelsbanken Finans, när detta bolag hade underlåtit att anmäla sitt förvärv till bilregistret.

Markaryds Grafiska vidtog undersökningsåtgärderna i september 1993, när det ursprungliga pantsättningsavtalet träffades. Någon förnyad kontroll synes inte ha gjorts i samband med överlåtelsen i december 1993. Förhållandena var emellertid då oförändrade och nya undersökningar av samma slag som de tidigare skulle inte ha givit något annat resultat än det som kom fram i september.

De åtgärder som Markaryds Grafiska har vidtagit har således varit tillräckliga för att bolaget skall anses ha varit i god tro när bolaget förvärvade bilen.

S.P. förvärvade bilen från Markaryds Grafiska genom ett avtal d 5 dec 1993, som fullföljdes när A.bolaget överlämnade bilen till S.P. någon gång under tiden d 7-10 dec 1993. Denna transaktion bör nämligen ses inte bara som en överlåtelse från A.bolaget till Markaryds Grafiska utan även i ett andra led som ett överförande av besittningen till bilen från Markaryds Grafiska till S.P. personligen. När den sist nämnda besittningsövergången skedde hade Markaryds Grafiska gjort ett godtrosförvärv Därmed var bilen inte behäftad med något rättsligt fel som S.P. kan åberopa mot bolaget.

S.P:s talan skall således ogillas.

Domslut. Med upphävande av HovR:ns dom - - - fastställer HD TR:ns domslut.

HD:s dom meddelades d 4 febr 1998 (mål nr T 353/96).

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
1998-02-04
Målnummer
T353-96
Lagrum
2 § lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre
3 § lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre
Rättsfall
NJA 1975 s. 708
NJA 1982 s. 312
NJA 1993 s. 429
NJA 1996 s. 607
Litteratur
Sökord
Köp av lös egendom
Godtrosförvärv
Bil
Undersökningsplikt
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (1)

RH 2001:78: Finansbolag har vid köp av lastbil med släp inte gjort en tillräcklig kontroll av säljarens rätt att förfoga över fordonen för att kunna anses ha varit i god tro vid förvärven av fordonen.
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation