Lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre

Departement
Justitiedepartementet L2
Utfärdad
1986-12-13
Ändring införd
SFS 1986:796 i lydelse enligt SFS 1998:1574
Ikraft
1987-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

Om någon före den 1 juli 2003 har förvärvat egendom som olovligen tagits från någon annan ska godtrosförvärvslagen i dess äldre lydelse tillämpas. Enligt de bestämmelser som gällde före lagändringen spelade det inte någon roll på vilket sätt den ursprunglige ägaren hade blivit av med viss egendom, utan det var möjligt att enligt 2 § första stycket godtrosförvärvslagen göra godtrosförvärv även av stöldgods och därigenom få äganderätten till sådan egendom. Den som på grund av någon annans godtrosförvärv förlorat äganderätten hade rätt att få tillbaka egendomen bara mot lösen (se prop. 2002/03:17 s. 15).

Om förvärv av stöldgods däremot skett från och med 1 juli 2003 och framåt så kan stöldgods inte godtrosförvärvas oavsett hur kvalificerad god tro förvärvaren än kan uppvisa, utan ägaren har rätt att kräva tillbaka egendomen från innehavaren, se NJA 2011 s. 907.

Inledande bestämmelser

1 §  Denna lag gäller förvärv i god tro av rätt till lösöre.

[S2]Lagen gäller inte sådana godtrosförvärv av lösöre beträffande vilka särskilda föreskrifter finns i annan lag.

Godtrosförvärv av äganderätt

2 §  Har någon förvärvat lösöre genom överlåtelse från någon annan som hade egendomen i sin besittning men varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett, får förvärvaren äganderätt till egendomen, om han har fått den i sin besittning och var i god tro.

[S2]En förvärvare skall anses ha varit i god tro endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen. Lag (2003:161).

Om någon före den 1 juli 2003 har förvärvat egendom som olovligen tagits från någon annan ska godtrosförvärvslagen i dess äldre lydelse tillämpas. Enligt de bestämmelser som gällde före lagändringen spelade det inte någon roll på vilket sätt den ursprunglige ägaren hade blivit av med viss egendom, utan det var möjligt att enligt 2 § första stycket godtrosförvärvslagen göra godtrosförvärv även av stöldgods och därigenom få äganderätten till sådan egendom. Den som på grund av någon annans godtrosförvärv förlorat äganderätten hade rätt att få tillbaka egendomen bara mot lösen (se prop. 2002/03:17 s. 15).

Om förvärv av stöldgods däremot skett från och med 1 juli 2003 och framåt så kan stöldgods inte godtrosförvärvas oavsett hur kvalificerad god tro förvärvaren än kan uppvisa, utan ägaren har rätt att kräva tillbaka egendomen från innehavaren, se NJA 2011 s. 907.

Prop. 2002/03:17: (Jfr 2 § i utredningens lagförslag.)

Denna paragraf anger förutsättningarna för att ett godtrosförvärv skall kunna göras. Som ett nytt andra stycke har intagits den bestämmelse som tidigare fanns i 3 §. I 3 § finns i stället ett undantag från möjligheten att göra godtrosförvärv.

  • NJA 2005 s. 502:Ett bilföretag köpte en begagnad bil av ett annat bilföretag. Trots att köparen före det aktuella köpet i inte obetydlig omfattning gjort bilaffärer med säljaren, har det ansetts att köparen inte gjort ett godtrosförvärv, eftersom någon undersökning av säljarens rätt att förfoga över bilen inte företagits.
  • NJA 1996 s. 607:Delägare i dödsbo överlät obehörigen en dödsboet tillhörig bil, som av förvärvaren efter kort tid vidaresåldes till en bilförsäljare. Bilförsäljaren, som trots sin fångesmans korta innehavstid inte undersökt dödsbodelägarens behörighet att företräda övriga dödsbodelägare, har inte ansetts vara i god tro. 2 och 3 § lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre.
  • NJA 1998 s. 29:Ett bolag som hade köpt en bil på avbetalning med återtagandeförbehåll från ett finansieringsföretag sålde bilen vidare innan den var slutbetald. Den nye köparen har ansetts göra ett godtrosförvärv sedan han kontrollerat hos samtliga i bilregistret antecknade tidigare ägare till bilen, bland vilka finansieringsföretaget inte fanns. 2 och 3 §§ lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre.
  • RH 2006:62:Vid prövning enligt 27 kap. 4 a § rättegångsbalken har bevisningen ansetts inte vara så robust att det framstått som uppenbart att ett italienskt försäkringsbolag har bättre rätt till en beslagtagen bil än den hos vilken beslaget gjorts.
  • NJA 1993 s. 429:Vid köp av begagnad personbil från privatperson har köparen, som underlåtit att genom kontakt med bilregistret eller på annat likvärdigt sätt kontrollera äganderätten till bilen, ansetts inte ha gjort ett godtrosförvärv. 2-3 §§ lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre.
  • NJA 2009 s. 889:Fråga om innebörden av kravet på överlåtarens besittning vid godtrosförvärv av lösöre.
  • NJA 2011 s. 907:Enligt 3 § godtrosförvärvslagen består ägarens rätt till egendom som har frånhänts honom genom bl.a. stöld även om den har förvärvats i god tro. Om ett godtrosförvärv har skett före ikraftträdandet av bestämmelsen, har dock ägarens rätt gått förlorad.

3 §  Även om förutsättningarna för godtrosförvärv enligt 2 § är uppfyllda, består ägarens rätt till egendomen, om egendomen har frånhänts honom genom att någon olovligen tagit den eller tilltvingat sig den genom våld på person eller genom hot som innebar eller för den hotade framstod som trängande fara. Kräver ägaren inte tillbaka egendomen från innehavaren inom sex månader från det att han fick eller måste antas ha fått kännedom om dennes innehav, får förvärvaren dock äganderätt till egendomen. Lag (2003:161).

Om någon före den 1 juli 2003 har förvärvat egendom som olovligen tagits från någon annan ska godtrosförvärvslagen i dess äldre lydelse tillämpas. Enligt de bestämmelser som gällde före lagändringen spelade det inte någon roll på vilket sätt den ursprunglige ägaren hade blivit av med viss egendom, utan det var möjligt att enligt 2 § första stycket godtrosförvärvslagen göra godtrosförvärv även av stöldgods och därigenom få äganderätten till sådan egendom. Den som på grund av någon annans godtrosförvärv förlorat äganderätten hade rätt att få tillbaka egendomen bara mot lösen (se prop. 2002/03:17 s. 15).

Om förvärv av stöldgods däremot skett från och med 1 juli 2003 och framåt så kan stöldgods inte godtrosförvärvas oavsett hur kvalificerad god tro förvärvaren än kan uppvisa, utan ägaren har rätt att kräva tillbaka egendomen från innehavaren, se NJA 2011 s. 907.

Prop. 2002/03:17: (Jfr 3 § i utredningens lagförslag.)

Paragrafen innehåller ett undantag från möjligheten att göra godtrosförvärv med stöd av 2 §. När detta undantag är tillämpligt har ägaren rätt att få tillbaka sin egendom utan att behöva betala någon lösen. Paragrafen innehåller dock en tidsbegränsning av den rätten. Övervägandena finns i avsnitt 4, där frågan om i vilka fall godtrosförvärv inte skall vara möjligt ...

  • NJA 1989 s. 784:Bilhandlare, som vid köp av stulen och falskskyltad bil inte kontrollerat det direkt i bilen instansade chassinumret, har ansetts inte ha varit i god tro vid förvärvet av bilen. 3 § lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre.
  • RH 2001:78:Finansbolag har vid köp av lastbil med släp inte gjort en tillräcklig kontroll av säljarens rätt att förfoga över fordonen för att kunna anses ha varit i god tro vid förvärven av fordonen.
  • NJA 2006 s. 45:Frågor om undersökningspliktens omfattning för godtrosförvärv av begagnad bil.
  • NJA 1996 s. 607:Delägare i dödsbo överlät obehörigen en dödsboet tillhörig bil, som av förvärvaren efter kort tid vidaresåldes till en bilförsäljare. Bilförsäljaren, som trots sin fångesmans korta innehavstid inte undersökt dödsbodelägarens behörighet att företräda övriga dödsbodelägare, har inte ansetts vara i god tro. 2 och 3 § lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre.
  • NJA 2008 s. 436:Sedan åklagare enligt 27 kap. 4 a § rättegångsbalken har beslutat att ett beslagtaget föremål skulle lämnas ut till målsäganden, har hovrätt vid prövning enligt 27 kap. 6 § andra stycket upphävt beslutet och förpliktat målsäganden att ersätta motparten för dennes rättegångskostnader. Riksåklagarens överklagande i kostnadsdelen med yrkande att motpartens rättegångskostnader skall ersättas av allmänna medel har avvisats, eftersom riksåklagaren inte överklagat för målsägandens räkning och inte ansetts ha egen partsställning i målet.
  • NJA 2008 s. 282:Sedan en båt har tagits i beslag under en förundersökning angående stöld, har undersökningsledaren enligt 27 kap. 4 a § rättegångsbalken beslutat att lämna ut båten till målsäganden. Fråga vid prövning enligt 6 § andra stycket om det kan anses uppenbart att målsäganden har bättre rätt till båten och i vad mån en invändning om retentionsrätt till säkerhet för ersättning för förbättringskostnader kan beaktas.
  • RH 1998:15:Omständigheterna vid förvärv av en åtta år gammal personbil var sådana att godtrosförvärv ansågs föreligga.
  • NJA 2004 s. 633:Det hinder mot godtrosförvärv av stöldgods som enligt 3 § lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre gäller till förmån för den bestulne ägaren har ansetts skola tillämpas även till förmån för den till vilken den bestulne har överlåtit egendomen.
  • NJA 1998 s. 29:Ett bolag som hade köpt en bil på avbetalning med återtagandeförbehåll från ett finansieringsföretag sålde bilen vidare innan den var slutbetald. Den nye köparen har ansetts göra ett godtrosförvärv sedan han kontrollerat hos samtliga i bilregistret antecknade tidigare ägare till bilen, bland vilka finansieringsföretaget inte fanns. 2 och 3 §§ lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre.
  • RH 2006:62:Vid prövning enligt 27 kap. 4 a § rättegångsbalken har bevisningen ansetts inte vara så robust att det framstått som uppenbart att ett italienskt försäkringsbolag har bättre rätt till en beslagtagen bil än den hos vilken beslaget gjorts.
  • NJA 1995 s. 337:Företag verksamt inom handeln med begagnade entreprenadmaskiner har vid köp av stulen lastmaskin ansetts inte ha gjort en tillräcklig kontroll av säljarens rätt att förfoga över maskinen och dennas identitet för att kunna anses ha varit i god tro vid förvärvet av maskinen.
  • NJA 1993 s. 429:Vid köp av begagnad personbil från privatperson har köparen, som underlåtit att genom kontakt med bilregistret eller på annat likvärdigt sätt kontrollera äganderätten till bilen, ansetts inte ha gjort ett godtrosförvärv. 2-3 §§ lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre.
  • NJA 2009 s. 889:Fråga om innebörden av kravet på överlåtarens besittning vid godtrosförvärv av lösöre.
  • NJA 2011 s. 907:Enligt 3 § godtrosförvärvslagen består ägarens rätt till egendom som har frånhänts honom genom bl.a. stöld även om den har förvärvats i god tro. Om ett godtrosförvärv har skett före ikraftträdandet av bestämmelsen, har dock ägarens rätt gått förlorad.
  • NJA 2012 s. 953:Den som enligt godtrosförvärvslagen kunnat göra gällande äganderätt till stulen egendom men försummat detta anses inte ha drabbats av någon skada av att egendomen har utmätts och sålts. Även fråga om undersökningsskyldighet för Kronofogdemyndigheten vid utmätning av egendom som kan vara stulen.

Hävd

4 §  Har någon med äganderättsanspråk innehaft lösöre i tio år efter att ha förvärvat egendomen genom överlåtelse från någon som varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett, får han äganderätt till egendomen på grund av hävd. Han får dock inte äganderätt om han vid förvärvet eller under innehavet borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen. Samma regler gäller om egendomen efter en sådan överlåtelse i tio år med äganderättsanspråk innehafts av flera efter varandra på grund av överlåtelse eller arv, testamente, bodelning eller något annat liknande fång. Villkoret om god tro gäller samtliga innehavare. Lag (2003:161).

Prop. 2002/03:17: (Jfr 3 a § i utredningens lagförslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjlighet att få äganderätt till egendom på grund av hävd. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Bestämmelserna är framför allt av betydelse i de fall 3 § är tillämplig, dvs. när det inte är möjligt att få äganderätt till egendom genom godtrosförvärv.

Den som med äganderättsanspråk har innehaft ...

  • NJA 1992 s. 892:Fråga om preskription av lösenrätt efter godtrosförvärv. 4 § 2 st lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre.

Lösen

5 §  Den som på grund av någon annans godtrosförvärv eller hävd har förlorat äganderätten till viss egendom har rätt att få tillbaka egendomen mot lösen.

[S2]Den som vill lösa till sig egendomen skall kräva tillbaka den från innehavaren inom sex månader från det att han fick eller måste antas ha fått kännedom om dennes innehav. Gör han inte det, är rätten att få tillbaka egendomen förlorad. Lag (2003:161).

  • NJA 2005 s. 425:A köper en båt av B. Innan köpet blir sakrättsligt skyddat utmäts båten för B:s skulder och säljs på exekutiv auktion till C. A väcker talan mot C och begär att få ut båten mot lösen i enlighet med reglerna i lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre. Talan har ogillats. 14 kap. 2 § utsökningsbalken.

6 §  Lösen skall motsvara ägarens kostnader för förvärv av egendomen och dess förbättring. Har ägaren förvärvat egendomen genom gåva, arv, testamente eller bodelning skall även kostnad som ägarens fångesman haft för förvärv av egendomen och dess förbättring inräknas i lösenbeloppet. Detta gäller dock bara under förutsättning att fångesmannen skulle ha haft rätt till lösen om återkrav hade framställts mot honom.

[S2]Vid bestämmandet av lösen tas hänsyn till förändringar i penningvärdet. Lösen skall motsvara högst egendomens värde i den allmänna handeln.

7 §  Lösenbeloppet skall betalas till egendomens ägare. Har någon till säkerhet för en fordran en rätt till egendomen som är skyddad mot ägarens borgenärer, skall dock så mycket av lösenbeloppet betalas till honom som svarar mot värdet av denna fordran. Har någon i annat fall en rätt till egendomen som är skyddad mot ägarens borgenärer, skall så mycket av lösenbeloppet betalas till honom som svarar mot värdet av denna rätt.

Godtrosförvärv av panträtt

8 §  Vad som sägs i denna lag om godtrosförvärv av äganderätt gäller också godtrosförvärv av panträtt.

[S2]Har någon gjort ett godtrosförvärv av panträtt i lösöre och vill någon annan lösa till sig egendomen enligt 5 §, skall lösenbeloppet svara mot värdet av den fordran för vilken egendomen är pantsatt, dock högst egendomens värde i den allmänna handeln. Lag (2003:161).

Prop. 2002/03:17: Paragrafen behandlar godtrosförvärv av panträtt. Bestämmelserna gäller sedan tidigare. Paragrafhänvisningen i andra stycket har dock ändrats, eftersom bestämmelserna om lösenrätt numera finns i 5 §.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre

Lag (1998:1574) om ändring i lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  2. I fråga om förvärv som har gjorts före ikraftträdandet gäller 3 § i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:21, Prop. 1997/98:168, Bet. 1998/99:LU2
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2003:161) om ändring i lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
  2. I fråga om förvärv som har gjorts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:112, Prop. 2002/03:17, Bet. 2002/03:LU11
Omfattning
nuvarande 4, 5, 6, 7 §§ betecknas 5, 6, 7, 8 §§; ändr. 2, 3 §§, nya 5, 8 §§, rubr. närmast före 2 §, rubr. närmast före 4, 7 §§ sätts närmast före nya 5, 8 §§; nya 4 §, rubr. närmast före 4 §; omtryck
Ikraftträder
2003-07-01