NJA 1999 s. 171

Domskäl

TR:n (rådmannen Schött) anförde i dom d 15 aug 1994: Bakgrund. HSB:s Bostadsrättsförening S:t Erik nr 203 i Stockholm är en ekonomisk förening registrerad hos LSt:n i Stockholms län d 11 maj 1981. Föreningen äger fastigheten Kv. Skörden 5 vid Agnegatan 45 och Fleminggatan 29 i Stockholm. Av S:t Eriks stadgar (§ 1) framgår att föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i föreningens hus upplåta bostäder och andra lägenheter åt medlemmarna till nyttjande utan begränsning till tiden samt främja studie- och fritidsverksamhet inom föreningen.

S:t Erik skall enligt stadgarna (§ 2) vara medlem i "HSB-föreningen för orten" och bedriva sin verksamhet i nära och fortlöpande samverkan med denna HSB-förening. Med HSB-förening för orten skall här förstås HSB Stockholm ek för.

För S:t Eriks verksamhet skall genom HSB Stockholms försorg upprättas en ekonomisk plan i enlighet med vad som föreskrivs i bostadsrättslagen (§ 3 stadgarna). Av stadgarna (§ 4) framgår vidare att för att tillgodose erforderlig kapitalbildning inom HSB Stockholm skall S:t Erik betala avgäld till HSB Stockholm på sätt som anges i den ekonomiska planen. För att ett beslut om ändring av den ekonomiska planen skall vara giltigt krävs godkännande av styrelsen för HSB Stockholm (§ 39 stadgarna) - I den ekonomiska plan för S:t Erik från d 3 okt 1988 (registrerad hos LSt:n d 5 juni 1989) finns under rubriken "Särskilda förhållanden av betydelse för bedömande av föreningens verksamhet och bostadsrättshavarnas ekonomiska förpliktelser" intaget bland annat bestämmelser om avgäld. I punkt B sägs att S:t Erik skall till HSB Stockholm fr o m år 1983 under 20 år betala in avgäld med tillsammans 287 500 kr motsvarande 2,5 procent av 1983 års angiven produktionskostnad. Motsvarande punkt fanns intagen i den ekonomiska plan som fastställdes för S:t Erik d 28 jan 1983. - I planen ingår ett sammandrag över första årets beräknade kostnader och intäkter. Av sammandraget framgår att den löpande avgälden till HSB Stockholm (14 375 kr) ingår som en del av den totala kostnaden 1 015 659 kr som avsågs helt bli täckt genom årsavgifter och årshyror.

Enligt §§ 6 och 7 i S:t Eriks stadgar skall medlem i föreningen vara HSB Stockholm samt ledamöter och suppleanter i HSB Stockholms styrelse. Vidare skall den medlem i HSB Stockholm som erhållit bostadsrätt genom upplåtelse av S:t Erik eller som övertar bostadsrätt i föreningens fastighet vara medlem i föreningen.

S:t Erik har d 26 nov 1991 på sätt som anges i § 5 i stadgarna för HSB Stockholm sagt upp sig till utträde ur föreningen. S:t Erik har därför avgått som medlem i HSB Stockholm vid utgången av år 1991.

HSB Stockholm är en ekonomisk förening registrerad hos LSt:n i Stockholms län d 14 juli 1923. Av HSB Stockholms stadgar (§ 1) framgår att föreningens ändamål är att bereda medlemmarna bostäder och lokaler och biträda med förvaltningen därav, att i övrigt verka för produktion av goda bostäder, att äga och förvalta fast egendom, att inom föreningen uppsamla sparmedel från medlemmarna samt att utöva annan därmed sammanhängande verksamhet.

Varje fysisk eller juridisk person kan bli medlem i HSB Stockholm. En medlem skall delta i föreningen med minst en andel om 500 kr (§ 2 första och femte styckena stadgarna). En medlem får utträda ur föreningen. Avgången ur föreningen sker vid utgången av det räkenskapsår som infaller näst efter en månad efter det uppsägning skett (§ 5 stadgarna). En medlem som avgått ur föreningen får åter de inbetalda andelarna i överensstämmelse med föreskrifterna i lagen om ekonomiska föreningar. HSB Stockholm får emellertid genom avräkning mot andelsbeloppet tillgodogöra sig betalning för förfallna avgifter och fordringar i övrigt som föreningen kan ha hos medlemmen (§ 7 stadgarna).

Yrkanden och grunder.

S:t Erik har yrkat förpliktande för HSB Stockholm att till S:t Erik betala 500 kr jämte ränta enligt 3 och 6 §§räntelagen från d 1 juli 1992 till dess betalning sker.

HSB Stockholm har bestritt käromålet. Kapitalbelopp och ränta har vitsordats som skäligt i och för sig.

S:t Erik har som grund för sin talan åberopat följande: S:t Erik har vid utgången av år 1991 utträtt ur HSB Stockholm på det sätt som anges i § 5 i HSB Stockholms stadgar. Med tillämpning av § 7 samma stadgar och 4 kap 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall därför HSB Stockholm till S:t Erik återbetala insatsbeloppet om 500 kr. Beloppet förföll till betalning d 1 juli 1992 och någon betalning har inte erlagts.

HSB Stockholm har som grund för sitt bestridande åberopat följande: HSB Stockholm har en kvittningsgill motfordran om 14 375 kr jämte ränta enligt 4 och 6 §§räntelagen. Fordran avser den avgäld som S:t Erik enligt § 4 i --- stadgar är skyldig att betala till HSB Stockholm på sätt som anges i den för S:t Erik gällande ekonomiska planen. Av den ekonomiska planen följer att S:t Erik från och med år 1983 och under 20 år till HSB Stockholm varje år skall betala en löpande avgäld om 14 375 kr. HSB Stockholm har d 13 dec 1991 fakturerat avgäld för perioden d 1 maj 1991-d 30 april 1992. Fordran förföll till betalning d 1 maj 1992 och någon betalning har inte skett.

S:t Erik har bestritt HSB Stockholms motfordran men vitsordat belopp och ränta som skäliga i och för sig. S:t Erik har som grunder för bestridandet av motfordran åberopat följande:

HSB Stockholm har med anledning av S:t Eriks grunder för bestridandet av HSB Stockholms yrkade motfordran genmält följande: Medlemmarna i S:t Erik får antas ha kännedom om de bestämmelser som gäller enligt bostadsrättsföreningens stadgar och den kooperativa tanke de vilar på. Det har för S:t Eriks medlemmar inte förelegat någon tvångssituation varken vid inträdet eller utträdet ur HSB Stockholm. Föreningsavgälden är en avtalsenlig förpliktelse som följer av stadgarna och som därför kvarstår också efter det S:t Erik beslutat att lämna HSB Stockholm.

Utveckling av grunderna.

S:t Erik: Vid tidpunkten för S:t Eriks konstituerande stämma utgjordes grundarna av tjänstemän i HSB Stockholm. Vid tidpunkten för upprättandet av den ursprungliga ekonomiska planen för S:t Erik var föreningen helt osjälvständig och denna beroendeställning till HSB Stockholm medförde att någon möjlighet att påverka lydelsen i den ekonomiska planen i praktiken inte fanns.

S:t Eriks stadgar innehåller i § 4 bestämmelser som innebär att bostadsrättsföreningen årligen skall betala in ett belopp till HSB Stockholm utan att någon som helst motprestation avses förekomma. Stadgandet är därmed oskäligt redan genom sitt innehåll. Villkoret i stadgarna är också oskäligt med hänsyn till förhållandet vid stadgarnas tillkomst och att S:t Erik i förhållande till HSB Stockholm intar en underlägsen ställning. Villkoret i § 4 skall därför lämnas utan avseende.

Den ekonomiska planen för S:t Erik visar att någon ekonomisk hjälp varken utgått då S:t Eriks fastighet anskaffades eller vid något tillfälle därefter. Föreningen har däremot genom egen insats och lån finansierat köpeskillingen och bland annat lagfartskostnader vid förvärvet av fastigheten. Något ekonomiskt bidrag eller någon form av kostnadsutjämning har inte heller därefter kommit S:t Erik tillgodo. I stället har föreningen tvingats ha sin förvaltning centralt hos HSB och därmed kommit att få betala en högre förvaltningskostnad än som gällt för marknaden i övrigt. - Det är inte på något sätt påstått eller visat att HSB Stockholm med hjälp av bland annat föreningens avgäld har förmåga att förvärva hyreshus för ombildning till bostadsrätt på något sätt billigare än någon annan.

S:t Erik har inte genom att anta en ny ekonomisk plan i oktober 1988 bekräftat någon skyldighet att betala avgälden. Föreningens styrelse hade nämligen ingen möjlighet att protestera mot att regleringen av avgälden också togs in i den nya ekonomiska planen. I praktiken upprättades nämligen planen av en representant för HSB Stockholm. Om S:t Eriks styrelse hade protesterat mot avgälden hade man riskerat att HSB Stockholms representant inte skulle underteckna den nya ekonomiska planen. Det skulle i sin tur ha inneburit att någon ny plan inte skulle ha kunnat registreras och därmed inte heller de nyinredda vindslägenheterna i S:t Eriks fastighet kunde försäljas.

Den omständigheten att S:t Erik tidigare betalt avgälden kan inte heller ses som ett godkännande av avgälden. Medlemmarna i S:t Erik består av 20-25 privatpersoner. Här måste särskild hänsyn därför tas till konsumentskyddsaspekten. Det är inte korrekt eller vart fall inte relevant för S:t Eriks medlemskap att påstå att enskilda personer genom att inträda som medlemmar i HSB Stockholm har godtagit HSB-rörelsens regelsystem.

S:t Eriks stadgar och ekonomiska plan är föreningsrättsliga instrument med främst karaktären av regler för den interna samverkan i föreningen. Handlingarna innehåller emellertid inte någon betalningsutfästelse till HSB Stockholm.

S:t Eriks stadgar innebär i fråga om bestämmelsen i 4 § ett brott mot likabehandlingsprincipen i lagen om ekonomiska föreningar eftersom det gynnar medlemmen HSB Stockholm på bekostnad av övriga medlemmar i föreningen. S:t Erik är också av samma skäl förhindrad att utbetala den prestationslösa avgälden till HSB Stockholm. En sådan utbetalning skulle nämligen vara att jämställa med att föreningen skänkte viss medlem ett belopp eller satte ned medlemmens årsavgift.

HSB Stockholm kan alltså inte åberopa någon betalningsskyldighet för S:t Erik på grund av stadgarnas bestämmelser i § 4 med hänsyn till omständigheterna vid stadgarnas antagande, senare inträffade förhållanden och att S:t Erik numera utträtt ur HSB Stockholm. Något betalningsansvar kan i vart fall inte komma i fråga för tiden efter det S:t Erik utträtt ur HSB Stockholm.

HSB Stockholm: HSB-rörelsen är en konsumentkooperativ folkrörelse som bygger på samverkan inte bara mellan medlemmarna i respektive organisationsled utan också på samverkan mellan organisationsleden. Den idémässiga uppbyggnaden innebär att medlemmar som är anslutna till en HSB-förening genom bosparande kvalificerar sig för anvisning till en bostadsrättslägenhet. Bostadsrättsföreningar bildas efter hand som HSB- föreningen anskaffar redan bebyggda fastigheter eller bebygger fastigheter. När bostadsrättsföreningen är bildad överlåts fastigheten till den nybildade bostadsrättsföreningen.

De medlemmar i HSB som fått sin bostadsfråga ordnad på angivet sätt avses bidra till att resurser skapas för att medlemmar som ännu inte anvisats en bostadsrättslägenhet skall kunna få sin bostadsfråga ordnad. För att skapa erforderligt kapital för att HSB-föreningen bland annat skall kunna anskaffa nya fastigheter betalar varje bostadsrättsförening en avgäld motsvarande 2,5 procent av bostadsrättsföreningens produktionskostnad. Avgälden tas ut under 20 år med 0,125 procent av produktionskostnaden per år. - Skyldigheten att betala denna årliga avgäld finns intagen i som § 4 i HSB:s Riksförbunds mönsterstadgar för bostadsrättsföreningar (reviderade år 1979) - som alltså antagits också av S:t Erik - och kommer till uttryck även i bostadsrättsföreningens ekonomiska plan. - Den som har inträtt som medlem i HSB Stockholm och därefter i en bostadsrättsförening bildad under medverkan av HSB Stockholm får anses ha godtagit det regelsystem som tillämpas inom HSB- rörelsen.

S:t Eriks styrelse har d 3 okt 1988 antagit och undertecknat en ny ekonomisk plan för bostadsrättsföreningen. Därmed har S:t Erik bekräftat föreningens förpliktelse att betala avgälden på sammanlagt 287 000 kr under 20 år. S:t Erik har dessutom årligen under åren 1983-1991 betalt avgälden till HSB Stockholm utan att göra någon invändning om att betalningsskyldighet inte skulle föreligga. S:t Erik måste alltså ha varit införstådd med skyldigheten att betala avgälden och att den grundade sig på en kontraktuell förbindelse. - Det förhållande att S:t Erik sedermera utträtt ur HSB Stockholm ändrar ingenting i fråga om skyldigheten att betala avgälden till och med utgången av år 2002. Detta är i full överensstämmelse med normala associationsrättsliga principer. Avgälden är inte att jämställa med medlemsavgift eller liknande utan skyldigheten att betala för S:t Erik vilar till övervägande del på kontraktsrättsliga grunder.

Bestämmelsen om skyldigheten för bostadsrättsföreningen att betala avgäld till HSB Stockholm är inte oskälig och kan därför inte heller jämkas med tillämpning av 36 § avtalslagen. Avgäldsbeloppet är nämligen inte särskilt stort. Vidare är det fråga om en förpliktelse av i huvudsak rent ekonomisk natur som åläggs alla bostadsrättsföreningar inom HSB. Förpliktelsen ansluter nära till själva kärnan i HSB:s folkrörelseuppbyggnad, nämligen att vara en organisation för byggande och att föra vidare kooperationens och bostadsrättsboendets ide. - Med hänsyn till EES-avtalet, den nya konkurrenslagen och ändrade statliga bostadssubventioner har HSB numera ändrat uttaget av avgälden från bostadsrättsföreningarna. Numera skrivs särskilda avtal mellan HSB- föreningen och bostadsrättsföreningen.

S:t Eriks betalning av avgälden till HSB Stockholm kan inte i något avseende anses komma i strid med den s k likabehandlingsprincipen enligt lagen om ekonomiska föreningar och i vart fall inte rubba S:t Eriks betalningsskyldighet.

Domskäl.

S:t Erik har ostridigt rätt att från HSB Stockholm få tillbaka inbetald insats om 500 kr jämte ränta från d 1 juli 1992. Däremot är i målet tvist om S:t Eriks fordran skall få avräknas mot en av HSB Stockholm kvittningsvis åberopad fordran avseende föreningsavgäld för tiden d 1 maj 1991-30 april 1992 som enligt faktura d 13 dec 1991 har förfallit till betalning d 2 jan 1992.

TR:n finner att av § 4 i S:t Eriks stadgar och föreningens ekonomiska plan följer en förpliktelse för S:t Erik att till HSB Stockholm betala en avgäld, varav den nu till kvittning åberopade fordran avser en i den ekonomiska planen fastställd delbetalning.

HSB-rörelsen har en speciell konstruktion såsom det bland annat tog sig uttryck i det ömsesidiga medlemskapet mellan S:t Erik och HSB Stockholm. Den idémässiga uppbyggnad som präglar HSB-rörelsen och de särskilda förutsättningar den för med sig måste stå klara för var och en som ansluter sig som medlem till HSB. Mot bakgrund härav finner TR:n att villkoren i S:t Eriks stadgar - såvitt nu är i fråga - inte är oskäliga. Skäl för att jämka eller lämna villkoren utan avseende föreligger alltså inte.

TR:n finner inte heller att den s k likabehandlingsprincipen i lagen om ekonomiska föreningar förhindrar HSB Stockholm att göra gällande sin motfordran. Förutsättningar föreligger alltså för HSB Stockholm att avräkna sin motfordran till kvittning av hela S:t Eriks fordran i målet. Käromålet skall därför lämnas utan bifall.

Domslut

Domslut. Käromålet ogillas.

S:t Erik (nu under firman Bostadsrättsföreningen S:t Erik) överklagade i Svea HovR och yrkade bifall till sin vid TR:n förda talan.

HSB Stockholm bestred ändring.

Domskäl

Domskäl. HSB har ostridigt en skyldighet att betala tillbaka S:t Eriks medlemsinsats om 500 kr sedan S:t Erik utträtt ur HSB. Ostridigt är också att HSB äger kvitta en fordran som man kan ha mot en tidigare medlem och på denna grund vägra återbetalning. Vad som är tvistigt i målet är den fordran som HSB gör gällande att föreningen har mot S:t Erik.

HSB hävdar att S:t Erik för ett visst år inte till fullo har betalat den årliga avgäld om 14 375 kr som S:t Erik åtagit sig att betala under en 20-års period.

S:t Erik har mot detta bl a invänt att HSB inte kan hävda något betalningskrav för avgäld gentemot S:t Erik eftersom någon betalningsförpliktelse inte föreligger, dvs det föreligger ingen fordran.

HovR:n konstaterar att S:t Erik från det att föreningen bildades och i vart fall fram till år 1995 hade stadgar som föreskrev att föreningen skulle betala avgäld till HSB och en ekonomisk plan som angav hur mycket och under vilken tid. Oavsett bevekelsegrunderna har S:t Erik således lovat att betala avgäld till HSB. Härigenom har en fordran uppstått. Huruvida denna kommit att manifesteras utåt, exempelvis genom ett skuldebrev, annat fordringsbevis eller på något annat sätt, saknar härvidlag betydelse. HovR:n utgår således i det följande från att HSB har en i och för sig giltig fordran mot S:t Erik avseende avgäld.

S:t Erik har vid denna bedömning hävdat att en betalning av avgälden vore ett brott mot den associationsrättsliga likhets- eller likabehandlingsprincipen. S:t Erik har därvid anfört, som HovR:n uppfattat det, dels att betalningsåtagandet i S:t Eriks tidigare stadgar i sig innebar ett brott mot denna princip då en av medlemmarna gynnades framför de andra, dels att HSB som varande en av medlemmarna i S:t Erik otillbörligen skulle gynnas på övriga medlemmars bekostnad om avgälden betalades eftersom S:t Erik inte har någon motsvarande nytta av betalningen.

Likhetsprincipen torde innebära att en förenings organ inte får behandla medlemmar olika om det inte är sakligt motiverat. Principen synes huvudsakligen avse direkt illojala eller på annat sätt otillbörliga fall av gynnande eller missgynnande av vissa föreningsmedlemmar (jfr NJA 1989 s 751). De bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar som rör likhetsprincipen tar sikte på styrelses, ställföreträdares och stämmas befogenheter. Det har allmänt anförts i litteraturen att likhetsprincipen inte hindrar en förening från att anta stadgar som kan innebära ett gynnande av vissa medlemmar på andras bekostnad.

Redan mot bakgrund av det anförda finner HovR:n - liksom TR:n har gjort - att likhetsprincipen inte inverkar på HSB:s rätt att göra sin fordran på avgäld gällande och inte heller att S:t Erik med stöd av denna princip kan vägra betalning.

S:t Erik har slutligen gjort gällande att bestämmelsen i föreningens egna, dåvarande stadgar 4 § är oskälig och skall lämnas utan avseende med tillämpning av 36 § avtalslagen. S:t Erik har därvid anfört såväl omständigheter hänförliga till stadgarnas innehåll och antagande som till senare inträffade förhållanden, dvs det faktum att S:t Erik utträtt ur HSB.

Liksom TR:n finner HovR:n att det som S:t Erik har anfört beträffande omständigheterna vid stadgarnas tillkomst och om dessas innehåll är en följd av HSB-rörelsens speciella konstruktion och förutsättningar. S:t Erik har bildats inom HSB-rörelsen och under lång tid verkat som en HSB- förening. Mot denna bakgrund kan det inte sägas ligga något oskäligt i stadgarnas föreskrifter om avgäld. Att S:t Erik sedermera har tagit avstånd från HSB-rörelsen är inte ägnat att ändra denna bedömning. Någon oskälighet i angivna hänseenden kan således - såsom TR:n också har funnit - inte anses föreligga.

Frågan blir då om S:t Eriks utträde ur HSB har medfört att förpliktelsen att betala avgälden därefter kan anses som oskälig. Har, som S:t Erik hävdat, avgälden efter brytningen med HSB endast kommit att innebära en skyldighet att ekonomiskt bidra till uppbyggnaden av en organisation som man inte längre är medlem i eller är avgälden, som HSB hävdat, ett självständigt kontraktuellt åtagande som inte har något nödvändigt samband med medlemskapet i HSB.

Avgäldsskyldigheten - så som den har kommit till uttryck i de ursprungliga stadgarna och de tidigare ekonomiska planerna - innebär att S:t Erik har åtagit sig att till HSB betala ett kapitalbelopp om 287 500 kr uppdelat på 20 år. Beloppet är beräknat som en kvotdel av S:t Eriks ursprungliga produktionskostnad, dvs anskaffningskostnaden för fastigheten samt ombyggnadskostnaden. Den ursprungliga ekonomiska planen registrerades år 1983, det år då ombyggnaden var klar och föreningen började upplåta bostadsrätter. Det förhållandet att vinden inreddes och en ny ekonomisk plan upprättades år 1988/89 föranledde ingen ändring av avgälden. I 1989 års ekonomiska plan föreskrivs detsamma som i den ursprungliga, dock med det förtydligandet att avgälden är beräknad på 1983 års produktionskostnad och att avgälden skall betalas från och med år 1983 och 20 år framåt.

Enligt HovR:ns mening talar övervägande skäl för att betrakta avgälden som en produktionskostnad snarare än som en medlemsförpliktelse. Det synes vara fråga om ett slags anskaffningskostnad, en engångsavgift till HSB som uppkommit vid anskaffandet av fastigheten men som betalas av i rater. Det faktum att S:t Erik inte längre är medlem i HSB saknar vid denna bedömning således betydelse för betalningsskyldigheten. Någon oskälighet föreligger därmed inte heller i detta hänseende.

Liksom TR:n finner HovR:n alltså att HSB kvittningsvis skall få avräkna sin fordran på avgäld mot hela S:t Eriks yrkande i målet. TR:ns dom skall således inte ändras.

Domslut

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut.

S:t Erik (ombud advokaten U.H.A.) överklagade och yrkade att HD skulle bifalla föreningens talan.

HSB Stockholm (ombud jur kand A.H.S.O.) bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Alvsing, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom: Domskäl. Parterna har i HD åberopat samma omständigheter till stöd för sin talan som i HovR:n.

Ostridigt är i målet att S:t Erik har rätt att återfå sin medlemsavgift. Frågan är emellertid om HSB Stockholm kvittningsvis kan åberopa sitt anspråk på förfallen avgäld för tiden efter det att S:t Erik utträtt ur HSB Stockholm.

HSB Stockholms kvittningsanspråk avser avgäld för tiden d 1 jan 1992-30 april 1992. Den förföll till betalning d 1 maj 1992. HSB Stockholm har gjort gällande att S:t Erik fram till 1995 hade stadgar som föreskrev att S:t Erik skulle betala årlig avgäld till HSB Stockholm.

S:t Erik antog nya stadgar, utan bestämmelse om avgäld, genom föreningsstämmobeslut d 23 okt och 26 nov 1991. Registrering kom emellertid inte att ske förrän d 24 aug 1995.

Enligt 9 kap 25 § bostadsrättslagen skall ett beslut om ändring av stadgarna genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett. S:t Erik har därför att följa de gamla stadgarna för den tid som kvittningsyrkandet avser. HSB Stockholm har därför rätt att till kvittning åberopa sin fordran för förfallen avgäld om inte andra omständigheter medför att betalningsskyldighet inte föreligger.

S:t Erik har anfört att det skulle vara ett brott mot likabehandlingsprincipen om avgälden betalas till HSB Stockholm. På av HovR:n anförda skäl finner HD att S:t Erik inte kan vägra betalning på denna grund.

S:t Erik har slutligen gjort gällande att bestämmelsen om avgäld är oskälig och därför skall lämnas utan avseende med tillämpning av 36 § avtalslagen. Föreningsstadgar kan jämkas med tillämpning av 36 § avtalslagen (se prop 1975/76:81 s 113). När S:t Erik övertog fastigheten var föreningen bildad och bestämmelsen om avgäld fanns intagen i stadgarna. Bestämmelsen var en förutsättning för att föreningen skulle få vara medlem i HSB Stockholm. Avgälden utgår under en bestämd tid och med ett belopp som inte kan anses särskilt betungande. Oaktat att S:t Erik lämnat HSB Stockholm kan bestämmelsen inte anses oskälig. HSB Stockholm har därför rätt att till kvittning åberopa sin fordran på förfallen avgäld. HovR:ns domslut skall därför fastställas.

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

Domslut

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom i själva saken förpliktar HD HSB Stockholm ek för att till Bostadsrättsföreningen S:t Erik betala 500 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från d 1 juli 1992 till dess betalning sker.

HD:s dom meddelades d 31 mars 1999 (mål nr T 3485-96).