lagen.nu

NJA 2000 s. 345

Vårdnad om barn har anförtrotts åt endast en av föräldrarna, eftersom det råder en så svår och djup konflikt mellan föräldrarna att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnen. (Jfr NJA 1999 s. 451).

(Jfr 1999 s 451)

L.R., född 1972, och J.A., född 1970, har tidigare varit gifta med varandra och har tillsammans barnen C., född 1991, och S., född 1993.

I mars 1998 ansökte L.R. vid Enköpings TR om äktenskapsskillnad. I april 1998 yrkade L.R. i första hand ensam vårdnaden om barnen och i andra hand att barnen skulle bo hos henne.

TR:n dömde d 5 nov 1998 i deldom till äktenskapsskillnad mellan makarna.

TR:n inhämtade vårdnadsutredning från socialnämnden i Håbo kommun.

Sedan parterna framställt olika yrkanden i vårdnadsfrågan meddelade TR:n (ordf rådmannen Persson) d 2 juli 1999 följande dom i frågan om vårdnaden om och umgängesrätten med barnen:

Domskäl. Parternas talan.

L.R. har till utveckling av sin talan anfört följande. Det är bäst för barnen att hon ensam får vårdnaden om dem. J.A. är olämplig som vårdnadshavare. Hon motsätter sig gemensam vårdnad med hänvisning till djup konflikt mellan henne och J.A., vilket innefattar att J.A. misshandlat henne. De saknar all förmåga att kommunicera med varandra. - Parterna träffades unga och de flyttade ihop 1989-90 varefter C. föddes år 1991 och S. år 1993. L.R. har haft huvudansvaret för hemmet och barnen. Efter hand blev förhållandet mellan henne och J.A. alltmer ansträngt, bl a beroende på J.A:s häftiga humör. Han uppträdde ibland hotfullt och det hände att han slog L.R. och barnen. Våren 1998 ansökte L.R. om äktenskapsskillnad. Det var då L.R:s förhoppning att barnen inte skulle förlora kontakten med J.A.. Det uppstod emellertid problem i relationerna dels mellan J.A. och barnen och dels mellan J.A. och L.R.. L.R. hade svårt att få iväg barnen till umgänge med J.A. och man arrangerade så att släktingar, vänner och även kontaktperson från socialnämnden kunde hjälpa till. Trots detta hände det att barnen vägrade att följa med J.A. vid umgängestillfällen. Vid ett tillfälle, d 14 okt 1998, när J.A. skulle hämta barnen i skolan, uppstod en kaotisk situation. Skolpersonalen låste in sig tillsammans med C. i ett av klassrummen och ringde samtidigt L.R.. När L.R. kom till skolan gick S. till henne, varpå J.A. tog ett strypgrepp på L.R.. Han dömdes för misshandel till villkorlig dom med samhällstjänst 40 timmar. J.A. har vidare meddelats besöksförbud. Trots besöksförbudet har han tagit kontakt med L.R..

J.A. har till utveckling av sin talan anfört följande. Det är bäst för barnen att han tillerkänns vårdnaden om dem. J.A. är lämplig som vårdnadshavare. Han är den av föräldrarna som bäst kan tillgodose barnens rätt till båda föräldrarna. L.R. har vid mer än hälften av umgängestillfällena förvägrat J.A. att träffa barnen, utan annan anledning än att "de inte vill träffa honom". L.R. har aktivt motarbetat umgänge. Det är riktigt att L.R. haft det huvudsakliga ansvaret för barnen. J.A. skötte dock barnen under en tvåmånadersperiod, när han var pappaledig. L.R. har ett häftigt humör och är svår att kommunicera med. Även J.A. har ett visst humör, men det är inte värre än andras och det "går över kvickt". Han har inte bråkat med barnen och önskar inget hellre än att ha dem hos sig. Barnen har alltid varit glada när J.A. haft dem. Han lever under ordnade förhållanden och bor i en egen lägenhet i markplanet. Vad beträffar händelsen utanför skolan d 14 okt 1998 kom L.R. och slet S. ifrån J.A., varpå ett tumult utbröt mellan föräldrarna. J.A:s agerande var, mot bakgrund av att hans umgänge med barnen hade varit begränsat, förklarligt om än inte ursäktligt.

Bevisning. Parterna har som skriftlig bevisning åberopat vårdnadsutredning utförd av socialnämnden i Håbo kommun. L.R. har som muntlig bevisning åberopat förhör med sig själv och vittnesförhör med V.J. och M.L.. J.A. har som muntlig bevisning åberopat förhör med sig själv och vittnesförhör med M.W..

L.R. har bekräftat vad som anförts under sakframställningen samt uppgett i huvudsak följande. Parternas relation försämrades efter C:s födelse 1991. J.A. var svartsjuk och våldsam. Det hände att han tryckte ned L.R. mot golvet, om hon inte gjorde som han ville. Han var ofta borta och hjälpte inte till i hushållet, frånsett vissa saker som gräsklippning. Han var föräldraledig en månad med C.. Våldsamheterna fortsatte även sedan S. fötts och till slut blev även barnen drabbade. Till slut orkade L.R. inte mer utan ansökte om äktenskapsskillnad. J.A. reagerade negativt och ville inte skiljas. L.R. har gjort tre polisanmälningar mot J.A., samtliga efter ansökan om äktenskapsskillnad (d 15 mars och d 14 okt 1998 för misshandel samt en gång 1999 avseende överträdelse av besöksförbud vid ett tillfälle). Att hon inte polisanmälde honom under äktenskapet var att hon var rädd att inte bli trodd. Helgen före separationen tog L.R. med sig barnen och bodde hos sina föräldrar. När hon kom hem på söndagskvällen började J.A. bråka och försökte "knäcka nacken" på henne. Efter separationen - då J. flyttat - ringde han flera gånger, men han var då inte intresserad av barnen utan ville komma hem. Efter ett tag lämnade han besked att han ville ha barnen varannan vecka och L.R. gick med på umgänge varannan helg. Barnen har ibland följt med J.A. vid umgängestillfällena och ibland vägrat. Barnen har känt till hur umgängesschemat ser ut. L.R. har hela tiden sagt till två dagar före umgängestillfällena. Det har lett till vilda protester från barnen, men hon har försökt säga snälla saker om J.A.. När J.A. har kommit för att hämta barnen har det hänt att de sprungit och gömt sig. J.A. har fått vänta utanför lägenheten medan L.R. har fått hämta barnen. Senast barnen gömde sig var julen 1998. Vid tre-fyra tillfällen har en kontaktperson från socialnämnden varit med. Under hela perioden efter separationen har ca 25 % av umgängestillfällena inte blivit av. Misshandeln d 14 okt 1998 har påverkat barnen. S. såg händelsen och är rädd för J.A.. När barnen är hos J.A. händer det att de kommer för sent till skolan och de får inte hjälp med läxorna. C. har berättat att J.A. skriker, tar tag i nacken på dem och att han tvingar dem att vara uppe kvällstid. Under vintern och våren 1999 har umgänget fungerat bättre. Barnen hämtas och lämnas nu i skolan och följer oftast med. Hennes eget humör är jämnt. Hon brusar upp ibland, men blir inte högljudd och aggressiv utan är mer bestämd. När hon fick beskedet att J.A. hade MS ställde hon upp för honom. J.A. är inte olämplig som vårdnadshavare på grund av sjukdomen.

J.A. har bekräftat vad som uppgetts under sakframställningen samt uppgett i huvudsak följande. Han utsattes som anställd på en bensinmack för ett rån i början av 1990-talet och var därefter inte sig själv under en lång tid. När C. föddes blev han glad och upprymd. De flyttade till en villa och de gifte sig. J.A. var föräldraledig i två månader och hjälpte till så gott han kunde hemma. Ibland var det diskussioner om att han inte städade. J.A. arbetade väldigt mycket - ofta sent på kvällarna - under denna tid. Han fick ett nytt arbete år 1991, men var arbetslös åren 1992-93. Därefter arbetade han, "extremt mycket", på en bilverkstad i Bro. Åren 1995-96 arbetade även L.R.. Vid årsskiftet 1996/97 fick han besked om att han har MS. L.R. blev då som en annan människa- "kall på något sätt". Han har haft kontakt med MS-vården i Uppsala och det är först i oktober-november 1998 som han har accepterat sin sjukdom. Under våren 1999 har han känt sig bättre, men tidigare var han "allmänt utslagen". Han har aldrig varit våldsam. Efter separationen i april-maj 1998 har han haft dålig kontakt med barnen, men han har aldrig hört barnen säga att de inte vill vara hos honom. Vid flera tillfällen när han har kommit för att hämta barnen har L.R. bara öppnat dörren och sedan stängt den igen, med beskedet att de inte vill komma till honom. Han har inte fått tala med barnen inne i lägenheten. Då han haft umgänge har det fungerat mycket bra. Från slutet av januari har hämtning och lämning av barnen skett i skolan. Det hände tidigare att barnen inte följde med honom när han kom för att hämta dem i skolan. S. sade att de inte behövde följa med honom för "det har mamma sagt". Han ville inte börja rycka och slita i barnen för att de skulle följa med. Under våren har han haft umgänge med barnen d 24 febr och d 2, 19 och 24 mars. Från mitten av april har umgänget fungerat utan problem. Nu kastar sig barnen i famnen på honom när han kommer för att hämta dem. Om han själv skulle få vårdnaden om barnen, skulle han följa umgängesavtalet för barnens skull. Han och L.R. har olika uppfattning om barnuppfostran. L.R. har en friare uppfattning, medan J.A. menar att barnen måste följa de regler som sätts upp och om de inte gör det skall de få någon form av straff. Det har hänt att han tagit i barnen och även givit dem en "dask på rumpan". Han har inte utövat något "brutalt våld", vare sig mot L.R. eller barnen. Det kan ha kommit någon örfil under chocktillståndet efter sjukdomsbeskedet. Han har "kort stubin, men den har blivit längre" sedan han accepterat sjukdomen.

V.J.: Hon är barndomskamrat till L.R.. Efter separationen har hon haft mycket kontakt med L.R. och hon har även träffat barnen. Hon tycker att L.R. och barnen har en "underbar relation". Efter separationen har hon inte träffat J.A.. När parterna levde ihop tyckte hon att J.A. var dominant och att han skrek åt barnen när de var högljudda. Barnen skyggade när han höjde rösten. Barnen var gladare och livligare efter separationen. Hon har varit med vid överlämnande av barnen. Vid midsommar 1998 försökte L.R. påverka barnen att åka till J.A.. S. var ledsen och ville inte åka.

M.L.: Hon är moster till L.R.. Hon har barn i samma ålder som C. och S.. De träffades varannan helg när L.R. och J.A. bodde ihop. L.R. är duktig med barnen. Hon har förståelse för barnen och har ställt upp för dem. J.A. har inte brytt sig så mycket om barnen. Han är sträng mot dem och de blir rädda för honom. Hon har sett att J.A. tar tag i barnen. I samband med separationen kom J.A. till M.L. och talade negativt om L.R.. M.L. har varit med vid överlämnande av barnen vid tre tillfällen under hösten 1998 och våren 1999. L.R. har sagt att hon är rädd för J.A.. Vid överlämnandet har L.R. sagt till C. att han skall följa med J.A., men C. har inte velat följa med.

M.W.: Hon är syster till J.A.. Hon har två barn i samma ålder som C. och S.. Hon vill att barnen skall träffas så mycket som möjligt. Hon har en god insyn i parternas relation till barnen. Hon har inte kunnat se att något avviker från det normala. Både S. och C. har haft svårt att acceptera att föräldrarna inte bor på samma ställe. J.A. har ingen onormal relation till barnen. Det händer att han höjer rösten och tar tag i barnen, men inte mer än andra. Hon har inte sett att han ger barnen en "dask i rumpan" eller någon örfil.

TR:ns bedömning.

Frågor om vårdnad, boende och umgänge skall avgöras utifrån vad som är bäst för barnet. Efter d 1 okt 1998 kan en domstol förordna om gemensam vårdnad även om en förälder (men inte båda) motsätter sig det. I målet motsätter sig L.R., men inte J.A., gemensam vårdnad. När det gäller föräldrarnas lämplighet som vårdnadshavare finns det inte underlag för att - som L.R. gjort gällande i målet - göra bedömningen att J.A. är olämplig som vårdnadshavare. Det finns beträffande L.R:s lämplighet inte skäl till antagande att hon motarbetat J.A:s umgänge med barnen. Även L.R. är lämplig som vårdnadshavare. Vardera föräldern skulle alltså i och för sig kunna anförtros ensam vårdnad om barnen.

TR:n prövar först om det är bäst för barnen C. och S. att de är bosatta hos L.R. eller hos J.A., varefter ställning skall tas till om boendet skall ske under ensam eller gemensam vårdnad. Utredningen i målet visar enligt TR:ns bedömning att det är bäst för C. och S. att de bor hos L.R. och har ett umgänge med J.A.. TR:n återkommer i det följande till omfattningen av umgänget. Vid denna bedömning skall prövas om den gemensamma vårdnaden skall upplösas, som L.R. yrkat, eller om den även fortsättningsvis skall vara gemensam.

För gemensam vårdnad talar starkt det förhållandet att föräldrarna - under stora påfrestningar- kunnat genomföra ett tämligen omfattande umgänge för J.A., särskilt under våren 1999. Den gemensamma vårdnaden har inte upplösts och TR:n har inte fattat något beslut om umgänge - föräldrarna har själva genomfört umgänget. Det nu anförda talar starkt för att föräldrarna har sådan förmåga att sätta sig över sin egen konflikt att de kan fatta gemensamma beslut till barnens bästa. Mot den bakgrunden skulle vårdnaden även fortsättningsvis kunna vara gemensam.

Det kan emellertid konstateras att J.A. dömts för misshandel av L.R.. Och L.R. har lämnat trovärdiga uppgifter om våldsamheter och hårdhet från J.A:s sida, vilket vinner visst stöd av utredningen i övrigt i målet. Det nu anförda talar med sådan styrka för bedömningen att konflikten mellan föräldrarna är så djup att de inte kan samarbeta i frågor som rör barnen. Den gemensamma vårdnaden av C. och S. bör därför - i enlighet med vad som enligt TR:ns bedömning är bäst för barnen - upplösas och L.R. tillerkännas ensam vårdnad om dem.

Det återstår därefter att pröva hur omfattande J.A:s umgänge med C. och S. skall vara. Enligt TR:ns bedömning finns det inte förutsättningar för ett umgänge mer omfattande än det som gällt enligt parternas frivilliga överenskommelse. Förordnande om delat boende, dvs boende varannan vecka, bör alltså inte ske. Enligt TR:ns bedömning är det bäst för C. och S. med ett umgänge av den omfattning J.A. yrkat i andra hand. Det finns nämligen inte - som L.R. gjort gällande - skäl att inskränka umgänget beträffande onsdag-torsdag varannan vecka på grund av någon misskötsamhet eller annat från J.A:s sida.

TR:ns bedömningar i det föregående leder sålunda till att L.R. skall ha ensam vårdnad om C. och S. och att J.A. skall tillerkännas umgänge i enlighet med domslutet. Beträffande sommarlovsumgänge är föräldrarna överens, vilket leder till att J.A. får umgänge en bit in på höstterminen. TR:ns domslut beträffande vårdnad och umgänge skall gälla utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.

Domslut. TR:n tillerkände L.R. ensam vårdnaden om C. och S. samt förordnade om närmare preciserad umgängesrätt med barnen för J.A..

J.A. överklagade i Svea HovR och yrkade att HovR:n skulle förordna att föräldrarna skulle ha gemensam vårdnad om barnen med ett umgänge som utövas varannan vecka - måndag till måndag - med hämtning och lämning i skolan eller, i andra hand, att vårdnaden skulle vara gemensam med det umgänge som TR:n bestämt.

L.R. bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Widebäck, hovrättsråden Urell, referent, och Wiegert samt nämndemännen Tärnblom och Carlsson) anförde i dom d 25 nov 1999: HovR:ns domskäl. J.A. har gjort gällande att det är bäst för barnen att föräldrarna har gemensam vårdnad om dem.

L.R. har å sin sida hävdat att det på grund av konflikt mellan föräldrarna saknas förutsättningar för en gemensam vårdnad om barnen. Ingen av parterna har gjort gällande att den andra parten är olämplig som vårdnadshavare - L.R. har dock framhållit att hon är mera lämplig än J.A..

J.A. och L.R. har i HovR:n på nytt hörts under fria partsförhör. De i TR:ns dom antecknade vittnesförhören med V.J., M.L. och M.W. har lästs upp från den överklagade domen.

Under förhören i HovR:n har J.A. och L.R. i väsentliga delar hållit fast vid de sakuppgifter som de lämnat vid TR:n. De har här tillagt bl a följande.

J.A.: Sedan ungefär ett halvår tillbaka har hans umgänge med barnen fungerat väldigt bra. Det kan dock nämnas att han och L.R. beträffande höstlovet i år var överens om att han då skulle ha umgänge med barnen, trots att TR:n inte förordnat härom, men att det umgänget av olika skäl inte blev av. Hans önskan är att genom en gemensam vårdnad om barnen mera aktivt få delta i omsorgen om dem, bl a kunna följa deras skolgång. Han ser detta som positivt för barnen. För närvarande är han till och med d 4 mars 2000 meddelad besöksförbud i förhållande till L.R.. Utan att ha någon direktkontakt med henne har det dock fungerat väl beträffande umgänget och hans förhållande i övrigt till barnen.

L.R.: Hon bekräftar vad J.A. anfört i fråga om hans umgänge med barnen under det senaste halvåret. Ett umgänge mellan J.A. och barnen utöver vad TR:n bestämt blir inte bra eftersom barnens tillvaro då kommer att rubbas i förhållande till vad de är vana vid. - Alltjämt råder den situationen mellan henne och J.A. att de "inte kan prata med varandra".

HovR:ns bedömning.

De ändringar som år 1998 skett i 6 kap FB innebär att lagstiftningen numera utgår från att gemensam vårdnad normalt är till barnets bästa. Endast när det framkommer särskilda omständigheter som talar mot gemensam vårdnad skall vårdnaden anförtros en av föräldrarna ensam. Förhållandet blir detsamma när båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad.

Utredningen ger vid handen att både J.A. och L.R. är lämpliga som vårdnadshavare. Visserligen har det rått ett spänt förhållande mellan föräldrarna - något som nog fortfarande i viss mån består - men båda föräldrarna är i hög grad angelägna om barnens välbefinnande. Enligt parternas samstämmiga uppgifter har J.A:s umgänge med barnen under det senaste halvåret också fungerat bra. De meningsskiljaktigheter som alltjämt må finnas mellan föräldrarna är enligt HovR:ns mening inte av sådant slag som bör medföra att det inte förordnas om gemensam vårdnad. Den omständigheten att J.A. för närvarande är ålagd besöksförbud innebär visserligen vissa praktiska svårigheter för honom att tills vidare utöva sin funktion som vårdnadshavare. Detta förhållande måste emellertid antas vara av övergående natur och bör i sig inte hindra att ett beslut om gemensam vårdnad, som måste övervägas i ett längre perspektiv, kan komma till stånd.

Mot anförd bakgrund anser HovR:n vid en helhetsbedömning att det är bäst för barnen att föräldrarna har gemensam vårdnad om dem. Det umgänge som TR:n förordnat om finner HovR:n vara väl avvägt. I umgängesfrågan skall den överklagade domen därför stå fast.

HovR:ns domslut.

1. HovR:n förordnar, med ändring av TR:ns dom, att J.A. och L.R. skall ha gemensam vårdnad om sina barn C. och S..

2. 2. HovR:n fastställer vad TR:n förordnat i fråga om J.A:s rätt till umgänge med barnen.

3. Vad HovR:n sålunda bestämt under punkterna 1 och 2 skall gälla utan hinder av att HovR:ns dom inte vunnit laga kraft.

L.R. (ombud advokaten Lars Wall) överklagade och yrkade att HD skulle anförtro henne ensam vårdnaden om barnen C. och S..

J.A. (ombud advokaten Kenneth Lahnborg) bestred ändring.

Referenten, JustR Nilsson förordnade om kompletterande vårdnadsutredning.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (JustR:n Lind, Lars K Beckman, Nilsson, referent, Blomstrand och Pripp) beslöt följande dom: Domskäl. Lagstiftningen om vårdnad om barn innebär efter 1998 års ändringar i 6 kap FB att vårdnaden skall, förutom när båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad, anförtros åt en av föräldrarna ensam endast när det framkommer särskilda omständigheter som talar mot gemensam vårdnad (se NJA 1999 s 451). En sådan särskild omständighet är att en förälder är olämplig som vårdnadshavare, t ex därför att föräldern har gjort sig skyldig till våld mot barnet eller den andra föräldern. En annan särskild omständighet som kan tala mot gemensam vårdnad är att konflikten mellan föräldrarna är så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnet. (Jfr prop 1997/98:7 s 49 eller NJA II 1998 s 252.)

L.R. har i HD gjort gällande att J.A. är olämplig som vårdnadshavare och att det är bäst för deras barn att hon ensam anförtros vårdnaden om dem.

J.A. dömdes d 19 april 1999 för misshandel av L.R. d 14 okt 1998 till villkorlig dom med samhällstjänst, samtidigt som han förbjöds för tiden t o m d 4 mars 2000 att besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter L.R.. Detta misshandelsbrott begicks i en upprörd situation för ett och ett halvt år sedan när J.A. skulle hämta barnen i skolan inför ett umgängestillfälle. Misshandeln kan enligt HD:s mening inte anses innebära att J.A. numera är olämplig som vårdnadshavare. Inte heller i övrigt ger utredningen stöd för en sådan slutsats.

Misshandeln får emellertid ses som ett exempel på de svårigheter som föräldrarna haft att lösa problem som rör barnen och att samtala om problemen. Såvitt utredningen visar har dessa svårigheter fortsatt. Sedan J.A. lämnat det gemensamma hemmet i mars 1998 har han och L.R. inte någon gång samrått med varandra i frågor som rör deras barn. J.A. har t ex vägrat att lämna ut sitt telefonnummer till L.R. och har inte tagit några initiativ för att diskutera barnen med henne. Enligt J.A. beror detta på att han inte velat riskera att bli polisanmäld av henne. L.R. å sin sida har uppgett att hon inte vågat tala med J.A. om barnen, eftersom hon är rädd för honom. Det finns inget som tyder på att relationen mellan föräldrarna kan komma att bli förbättrad inom den närmast överblickbara tiden. Vad som kommit fram visar enligt HD:s mening att det råder en så svår och djup konflikt mellan föräldrarna att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnen. Med hänsyn till barnens bästa bör vårdnaden om dem därför anförtros åt L.R. ensam.

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom fastställer HD TR:ns domslut rörande vårdnaden om barnen C. och S..

HD:s dom meddelades d 28 juni 2000 (mål nr T 5367-99).

Metadata

Domstol
Högsta Domstolen
Avgörandedatum
2000-06-28
Målnummer
T5367-99
Lagrum
6 kap. 5 § föräldrabalken
Rättsfall
NJA 1991 s. 444
NJA 1994 s. 153
Litteratur
Sökord
Vårdnad
Barn
Gemensam vårdnad
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (3)

NJA 2006 s. 26: Gemensam vårdnad har ansetts inte vara väl förenlig med barns bästa i ett fall där modern har dömts för försök till dråp på fadern och denne har förklarat att han inte kan tänka sig att ha någon som...
NJA 2007 s. 382: Rättshjälp har beviljats för process i tredje instans, sedan beloppet i befintlig rättsskyddsförsäkring förbrukats.
NJA 2007 s. 382: Fråga om föräldrarnas samarbetsproblem är av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte kan anses vara bäst för barnet.
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation