lagen.nu

NJA 2007 s. 382

Fråga om föräldrarnas samarbetsproblem är av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte kan anses vara bäst för barnet.

Stockholms tingsrätt

J.S. förde vid Stockholms tingsrätt den talan mot L.S. som framgår av tingsrättens dom.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Göran Larnefeldt) anförde i dom den 3 maj 2006:

Yrkanden m.m.

J.S. och L.S., som inte varit gifta eller samboende med varandra, har det gemensamma barnet T.S., född den 18 februari 2004.

J.S. yrkade i stämningsansökan, som kom in till tingsrätten den 7 december 2004, dels att tingsrätten skulle besluta att T. skulle bo tillsammans med honom, dels att T., innan hon bor tillsammans med honom, skulle ha viss närmare angiven rätt till umgänge med honom under tre veckor.

L.S. bestred yrkandena men medgav umgänge endast under dagtid. För egen del yrkade L.S. i första hand ensam vårdnad och i andra hand att T. skulle bo tillsammans med henne. Vidare yrkade L.S. visst underhållsbidrag för T.

Enligt av tingsrätten fattade och alltjämt gällande interimistiska beslut skall T. dels stå under gemensam vårdnad, dels bo tillsammans med L.S., dels ha rätt till umgänge med J.S. jämna veckor tisdag, torsdag och lördag samt udda veckor tisdag, torsdag och fredag med hämtning hos L.S. kl. 09.00 och lämning kl. 18.30. Vidare skall J.S. enligt ett interimistiskt beslut betala underhållsbidrag för T. med 3 178 kr per månad jämte eventuella kostnader för barnomsorg.

Parterna har vid huvudförhandling i målet förklarat sig vara ense om dels det umgänge som anges under punkt 2 i domslutet med undantag av umgänget under punkt 2 c, dels det underhållsbidrag som anges under punkt 3 i domslutet. Parterna är oense om vårdnaden.

L.S. har yrkat att hon tillerkänns ensam vårdnad om T.

J.S. har bestritt yrkandet.

J.S. har, beträffande umgänget under punkt 2 c, yrkat att T. skall ha rätt till umgänge med honom varannan vecka i första hand från måndag kl. 09.00 till följande måndag kl. 09.00 med början vecka 2 2007 och i andra hand från onsdag kl. 09.00 till måndag kl. 09.00 med början vecka 2 2007.

L.S. med medgett umgänge vartannat veckoslut jämna veckor från torsdag kl. 14.30 till måndag kl. 09.00 med början vecka 34 2007.

Grunder

J.S.

Det är bäst för T. med gemensam vårdnad och utökat umgänge i form av växelvis boende. J.S. är lika lämplig som L.S. som vårdnadshavare. Det finns förutsättningar för gemensam vårdnad. Parterna har sedan hösten 2004 haft gemensam vårdnad. De skiljaktigheter som funnits har gällt daghemsvistelse och umgänge. Meningsskiljaktigheterna har till stor del lösts med undantag av umgänget.

Växelvis boende är förenligt med T:s bästa. T. är 3 år då yrkat växelvis boende påbörjas. T. är ett tryggt och robust barn som har en god anknytning till J.S. J.S. har en positiv inställning till L.S. som omsorgsgivare för T. Hänsyn har tagits till att J.S. träffat T. 225 gånger sedan umgänget inleddes. Sedan hösten 2005 har J.S. vid ett tillfälle haft T. hos sig två dagar med övernattning. Sedan januari 2006 har T. varit tre dagar hos J.S. med två övernattningar. Objektivt kan man se att T. mått bra av detta. Hon har följt vikt- och längdkurva. Hennes psykiska utveckling har följt den gängse utvecklingen. Då det växelvisa boendet yrkats har hänsyn tagits till att föräldrarna bor nära varandra. Det är lika långt till dagis. T. får behålla sina kamrater i området. T. får då tillgång till sina föräldrar i lika stor omfattning. Det blir en naturlig uppväxt med båda föräldrarna vilket är viktigt för T:s hälsa och utveckling. T. kan se att föräldrarna samarbetar utifrån hennes bästa.

Ensam vårdnad är inte förenlig med T:s bästa. L.S. inser inte och kan inte tillgodose T:s behov av en nära och god kontakt med J.S. vilket framgår av L.S:s inställning. Det finns en risk för att J.S. stängs ute när det gäller T:s behov.

L.S.

Beträffande vårdnadsyrkandet föreligger det djupa samarbetssvårigheter mellan parterna. Parterna har processat i ett tidigare tvistemål vilket avslutades i september 2004. Parterna har processat i 18 månader. J.S. är inte olämplig som vårdnadshavare men L.S. är lämpligare att ha vårdnaden om T.

Vad gäller umgänge har T. sin huvudsakliga anknytning till sin mamma. I september 2005 ägde den första övernattningen hos J.S. rum. T. har efter detta reagerat kraftigt under hösten 2005. Den nuvarande övernattning som sker är anpassad utifrån T:s ålder. En utökning av umgänget enligt J.S:s önskemål är inte förenlig med T:s bästa.

J.S. har invänt följande.

Det bestrids att det föreligger djupa samarbetssvårigheter mellan parterna. Det är en ensidig uppfattning från L.S:s sida. Det bestrids också att L.S. är lämpligare vårdnadshavare. Beträffande umgänget har T. knutit an till J.S. på ett bra sätt. Hon söker sig till J.S.

Utveckling av talan

J.S.

J.S. och L.S. träffades hösten 2002. De hade en kärleksrelation. L.S. arbetade som flygvärdinna på SAS. J.S. är chefspilot och har arbetat på SAS i 20 år. För en sådan tjänst krävs goda mentala kvaliteter. Man ska vara balanserad och stresstålig samt vara lätt att samarbeta med. Från J.S:s sida var förhållandet med L.S. en djup kärleksrelation. J.S. uppfattade det som en vilja även från L.S. att planera familj och bo tillsammans. Hösten 2003 drog sig L.S. undan. De gled ifrån varandra. J.S. stöttade L.S. J.S. hade ingen önskan att dra sig undan. Kontakterna begränsades. J.S. fick inte vara med vid förlossningen. L.S. försökte begränsa umgänget.

J.S. har en bostad i Gustavsberg. Våren 2007 får han tillträde till en bostadsrätt som han förvärvat i Gustavsberg. Bostaden i Vaxholm skall han använda som helgbostad.

L.S.

L.S. och J.S. har inte varit samboende. De har haft ett kort förhållande. Inledningsvis hade L.S. ensam vårdnad. I september 2004 blev parterna, inom ramen för det första tvistemålet mellan parterna, ense om gemensam vårdnad. Parterna har haft 10 samarbetssamtal, i juni 2004, tidigt under hösten 2004 samt den 27 mars 2006. Det har varit ytterligare oenighet mellan parterna. Man var inte ense om och när och i så fall vilket daghem T. skulle börja på. Parterna och ombuden har träffats vid fem tillfällen och då utvecklat det umgänge som nu råder. I juni 2004 stämde J.S. L.S. och yrkade ensam vårdnad. Parterna är oense om klädval till T. Det byts kläder mellan T:s vistelser. Parterna talar inte med varandra i telefon. De har kontakt via sms och e-post.

L.S. är positiv till ett umgänge utifrån T:s ålder och behov. T. började gå obehindrat först vid 17-18 månaders ålder. Under hösten 2004 ägde umgänge rum mellan kl. 09.30-15.00 på tisdagar, torsdagar och lördagar. Parterna har inte tillit till varandras omsorgsförmåga. Det påverkar det umgänge J.S. skall ha. Det medgivna umgänget är anpassat utifrån T:s ålder och den rådande situationen mellan föräldrarna vad avser deras samarbete. Ett växelvis boende förutsätter att parterna kan samarbeta. L.S. kommer att underrätta J.S. om utvecklingen och utestänger inte honom från umgänge.

L.S. och J.S. träffades genom arbetet. De hade ett förhållande under 10 månader. L.S. var lycklig när hon blev gravid. Dock var det slitningar mellan parterna under graviditeten. Separationen mellan dem var ett faktum sommaren 2003. Graviditeten var komplicerad. Födseln gick snabbt. J.S. var inte närvarande vid förlossningen. Det blev återkommande konflikter och tvistigheter. På sjukhuset begärde J.S. gemensam vårdnad. Amningen blev ett stressmoment för L.S. J.S. skulle då ta med sig barnet. T. fick gå ut med J.S. J.S. var inte flexibel och beaktade inte hur T. mådde. Parterna hade samarbetssamtal. De enades om gemensam vårdnad men inte om boende och umgänge. Sommaren 2004 tillbringade L.S. i Stockholm för att J.S. skulle kunna träffa T. Överlämningarna skapar konflikter mellan parterna. De träffas utanför lägenheten. Under 2004 medgav L.S. umgänge. J.S. begärde när T. var 7,5 månader umgänge med 3-4 övernattningar i veckan. Efter stämningsansökan i december 2004 fick J.S. inte bifall till sina yrkanden utan endast dagumgänge. J.S:s skriftliga kommentarer till den utförda vårdnads-, boende- och umgängesutredningen speglar motsättningarna mellan parterna.

Domskäl

På begäran av J.S. har förhör ägt rum med honom själv samt vittnesförhör med H.L., J.S:s chef K.N., barnsköterskan C.H., psykologen A.M. och förskolläraren E.E.

På begäran av L.S. har förhör ägt rum med henne själv samt vittnesförhör med hennes mor M.S., vännen P.J., grannen och barnmorskan E.R. och vännen S.W.

Parterna är oense om vårdnaden. J.S. vill att den gemensamma vårdnaden skall bestå medan L.S. vill att hon anförtros vårdnaden om T. Tingsrätten konstaterar att det inte framkommit eller påståtts att någon av föräldrarna är olämplig som vårdnadshavare. L.S. har gjort gällande att det föreligger djupa samarbetssvårigheter mellan parterna. Av utredningen, främst parternas egna uppgifter, framgår att de sedan T:s födelse haft konflikter av varierande art och omfattning. Tingsrätten finner emellertid att samarbetssvårigheterna för närvarande inte är så djupa att det är bäst för T. att upplösa den gemensamma vårdnaden som därför skall bestå.

Parterna är ense om det umgänge som anges under punkterna 2 a, b och d-m i domslutet. Vad som förekommit inför tingsrätten ger vid handen att det umgänge parterna är ense om är förenligt med T:s bästa.

Beträffande umgänget under punkt 2 c vill J.S. i första hand ha ett växelvis boende varannan vecka måndag till måndag och i andra hand umgänge varannan vecka onsdag kl. 09.00 till måndag kl. 09.00 medan L.S. medger umgänge vartannat veckoslut från torsdag kl. 14.30 till måndag kl. 09.00.

En utgångspunkt vid ställningstaganden i umgängesfrågor är att det får anses vara till fördel för ett barn med en regelbunden och nära kontakt med båda föräldrarna. En annan utgångspunkt är att ett barn, särskilt i T:s ålder och med hennes bakgrund, behöver stabilitet, kontinuitet och lugn och ro i sin vardagstillvaro. I detta fall har T:s föräldrar aldrig varit gifta eller samboende med varandra. Föräldrarna har sedan T:s födelse inte kunnat bli ense i viktiga frågor i T:s liv. Det är illavarslande att två processer pågått sedan T. var 4 månader. I den av tingsrätten inhämtade vårdnads-, boende- och umgängesutredningen uttalar utredarna att J.S. har en nära och känslomässig kontakt med T. samt gör de bedömningen att det inte föreligger några hinder för T. att övernatta hos sin far. Vidare uttalas i utredningen sammanfattningsvis följande. ”Det primära för T:s bästa är, enligt utredarna att glesa ut umgängestillfällena med fadern men utöka tidsomfattningen vid varje tillfälle. Detta för att T. skall hinna uppleva ett större lugn där hon är och slippa alltför täta överlämningar. Vid beslut om omfattningen av umgänge måste stor hänsyn tas till T:s mognad och ålder.”

Vid övervägande av det nu anförda finner tingsrätten att det inte är förenligt med T:s bästa vare sig att bo växelvis varannan vecka hos respektive förälder eller hos J.S. från onsdag morgon till måndag morgon varannan vecka. Tingsrätten finner att det bästa för T. är att ha rätt till umgänge med sin far vartannat veckoslut jämna veckor från torsdag kl. 14.30 till måndag kl. 09.00 med början vecka 8 år 2007.

Parterna är ense i fråga om underhållsbidrag.

Domslut

1. Vårdnaden om T.S. skall alltjämt tillkomma L.S. och J.S. gemensamt.

2. T.S. skall ha rätt till umgänge med J.S. enligt följande.

a) Veckosluten vecka 18 och 20 år 2006 från fredag kl. 14.30 till söndag kl. 18.45 samt dagumgänge efterföljande torsdag vardera veckan från kl. 09.15 till kl. 19.00.

b) Vartannat veckoslut jämna veckor från torsdag kl. 14.30 till söndag kl. 18.45 med början vecka 22 år 2006.

c) Vartannat veckoslut jämna veckor från torsdag kl. 14.30 till måndag kl. 09.00 med början vecka 8 år 2007.

d) Julhelgen år 2006 från den 24 december kl. 17.30 till den 28 december kl. 17.00 samt trettonhelgen år 2007 från den 6 januari kl. 09.15 till den 7 januari kl. 18.45. Varannan julhelg från den 23 december kl. 14.30 till den 30 december kl. 17.00 med början år 2008.

e) Varannan nyårshelg från den 30 december kl. 17.00 till den 6 januari kl. 17.00 med början årsskiftet 2007/2008.

f) Vartannat skolornas sportlov från lördag kl. 09.00 till lördag kl. 17.00 med början år 2008 och från fredag kl. 14.30 till söndag kl. 17.00 med början år 2010.

g) Vartannat skolornas påsklov från askonsdagen kl. 17.00 till annandag påsk kl. 18.45 med början år 2007.

h) Vartannat skolornas höstlov från sista skoldagen kl. 14.30 till påföljande lördag kl. 17.00 med början år 2008 och från fredag kl. 14.30 till söndag kl. 17.00 med början år 2010.

i) Sommaren 2006 vecka 26 från måndagen den 26 juni kl. 09.15 till torsdagen den 29 juni kl. 18.45, vecka 27 från tisdagen den 4 juli kl. 09.15 till söndagen den 9 juli kl. 18.45, vecka 30 från måndagen den 24 juli kl. 09.15 till fredagen den 28 juli kl. 18.45, vecka 31 från onsdagen den 2 augusti kl. 09.15 till söndagen den 6 augusti kl. 18.45 och vecka 33 från måndagen den 14 augusti kl. 09.15 till torsdagen den 17 augusti kl. 18.45.

j) Sommaren 2007 1+1+1 veckor med skyldighet för J.S. att senast den 1 april 2007 meddela L.S. önskemål om vilka veckor umgänge önskas. J.S. har rätt att välja veckor med förbehåll för att L.S. skall ha rätt till fyra umgängesfria veckor sommaren 2007 fördelade på 2+1+1 eller 1+1+1+1 veckor.

k) Sommaren 2008 2+1 veckor med skyldighet för J.S. att senast den 1 april 2008 meddela L.S. önskemål om vilka veckor umgänge önskas. L.S. har rätt att senast den 1 april 2008 välja 2+1+1 veckor.

l) Sommaren 2009 2+1+1 veckor med skyldighet för J.S. att senast den 1 april 2009 meddela L.S. önskemål om vilka veckor umgänge önskas. J.S. har rätt att välja veckor.

m) Sommaren 2010 och följande somrar 2+2 veckor med skyldighet för J.S. att senast den 1 april meddela L.S. önskemål om vilka veckor umgänge önskas. L.S. har rätt att välja veckor vartannat år jämna år och J.S. har rätt att välja veckor vartannat år ojämna år med skyldighet för respektive part att senast den 1 april meddela den andre vilka veckor som önskas.

3. J.S. skall från och med den 1 april 2006 fram till dess T. fyller 18 år eller när T. avslutat sin grundutbildning förskottsvis för kalendermånad betala underhållsbidrag för T. med 3 200 kr per månad jämte vid varje tid gällande barnomsorgsavgift.

4. Vad tingsrätten förordnat om vårdnad, umgänge och underhållsbidrag skall gälla utan hinder av att domen i dessa delar inte vunnit laga kraft.

Svea hovrätt

Båda parter överklagade i Svea hovrätt med de yrkanden som framgår av hovrättens dom.

Hovrätten (hovrättsråden Bo Blomquist och Lars-Åke Olvall, hovrättsassessorn Anna-Karin Winroth, referent, samt två nämndemän) anförde i dom den 13 december 2006:

Yrkanden i hovrätten

J.S. har i första hand yrkat att parternas dotter T.S. skall vara stadigvarande bosatt tillsammans med honom och i andra hand att T. skall vara boende växelvis - veckovis måndag till måndag - hos båda sina föräldrar. Om L.S. tillerkänns ensam vårdnad eller om hovrätten bestämmer att T. skall vara stadigvarande bosatt tillsammans med L.S. har J.S. yrkat att T. skall ha rätt till umgänge med honom från tisdag kl. 14.30 till måndag kl. 09.00 med början vecka 8 år 2007 (jfr tingsrättens dom punkten 2 c). J.S. har i vart fall yrkat att T. skall ha rätt till sommarumgänge med honom 2+1+1 vecka (jfr tingsrättens dom punkterna 2 j och k). Han har slutligen yrkat att hovrättens dom skall gälla utan hinder av att den inte vunnit laga kraft.

L.S. har i första hand yrkat att hon ensam skall anförtros vårdnaden om dottern T. I andra hand har hon yrkat att hovrätten fastställer tingsrättens dom.

Part har bestritt motparts ändringsyrkanden. L.S. har dock ingen erinran mot att hovrättens dom skall gälla utan hinder av att den inte vunnit laga kraft.

Utredningen i hovrätten

Parterna har åberopat samma grunder och omständigheter som vid tingsrätten.

L.S. och J.S. har hörts på nytt i hovrätten. De har därvid berättat i huvudsaklig överensstämmelse med vad som antecknats i tingsrättens dom, dock med följande tillägg.

L.S.: Hon är tjänstledig från sitt arbete som flygvärdinna på SAS. Hon är ensamstående och hon studerar första terminen på läkarutbildningen vid Karolinska institutet. Studierna är väl förenliga med T:s daghemsvistelse och mormor kan vid behov hjälpa henne med att hämta T. på förskolan. Hon har vid flera tillfällen bett J.S. om hjälp med extra hämtning men han har haft svårt att göra detta med kort varsel. Eftersom J.S. blir aggressiv redan när hon ställer enkla vardagsfrågor kring T. kommunicerar hon och J.S. numera endast skriftligen via mail och SMS i frågor som rör dottern. Hon har t.ex. nyligen mailat rutiner angående T. till J.S. För att undvika uppträden vid helgumgänget har hon förlagt överlämnandet av T. utanför sin bostad. J.S. har smutskastat henne på deras gemensamma arbetsplats SAS och han har anlitat en person som sökt ta reda på hennes schema vid Karolinska institutet. Hon känner oro inför J.S:s kontrollbehov och det faktum att J.S. köpt en lägenhet alldeles i närheten av hennes. Det tog månader innan J.S. skrev på en köplatsansökan till förskolan och de har ännu inte börjat diskutera val av skola, något hon bävar inför. - Hon tycker att det är en bra nivå på umgänget idag och att T. när hon är hos sin pappa har det bra hos honom.

J.S.: Han har gått ned i arbetstid och arbetar numera endast 75 procent för att på ett bra sätt kunna ta hand om T. Den övervägande delen av hans tjänst som flygkapten på SAS består numera av administrativt arbete och han flyger endast sex till sju dagar i månaden. Han har träffat en ny kvinna, M., men förhållandet är ännu i sin linda. Eftersom han endast haft helgumgänge med T. har han haft henne hos sig i huset i Vaxholm, och således inte vid umgänget behövt utnyttja en stuga på Norra Lagnö som han i och för sig disponerar. Lägenheten han köpt i Gustavsberg blir klar till våren. T. har träffat hans familj och andra barn i Vaxholm. När han skall hämta T. för umgänge kommer han till förskolan en timme tidigare för att hinna stämma av olika frågor med daghemspersonalen. Han har respekt för L.S. som mamma men inte för hennes förskjutning av honom som pappa då detta saknar barnfokus. Han känner oro för L.S:s omsorgsförmåga även om hennes ätstörning ännu inte påverkat denna. L.S. och han kan samarbeta och tala om sådant som rör T. men L.S. vill inte kommunicera med honom och därför skickar de SMS och mail i vänlig ton till varandra. Det är svårt för honom att med kort varsel boka om arbetsmöten och planera in extra umgänge. Han har inte smutskastat L.S. Han har inte anlitat någon för att ta reda på hennes schema.

Som vittne har på J.S:s begäran även i hovrätten hörts vännen H.L., J.S:s chef K.N., barnsköterskan C.H., vännen - tillika psykologen - A.M. och förskolläraren vid öppna förskolan i Vaxholm E.E. Som nytt vittne i hovrätten har på J.S:s begäran hörts förskolläraren vid T:s nuvarande daghem M.L.

Som vittne har på L.S:s begäran även i hovrätten hörts hennes mamma M.S. och tidigare grannen - tillika barnmorskan - E.R. Vittnesförhören med vännerna P.J. och S.W. har upptagits genom banduppspelningar.

Parterna har åberopat samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten.

Hovrättens domskäl

Vårdnad

Parterna är oense om vårdnaden. J.S. vill att den gemensamma vårdnaden skall bestå medan L.S. vill att hon ensam skall anförtros vårdnaden om T.

Liksom tingsrätten konstaterat finner hovrätten att det inte framkommit eller ens påståtts att någon av föräldrarna är olämplig som vårdnadshavare. Frågan är då om det, såsom L.S. gjort gällande, föreligger sådana samarbetsproblem parterna emellan i frågor som rör T. att det därför är bäst för T. att den gemensamma vårdnaden upplöses och L.S. ensam tillerkänns vårdnaden.

Efter tingsrättens dom har nya vårdnadsregler - bl.a. bestämmelser om domstolens prövning när en ändring av vårdnaden aktualiseras - trätt i kraft. Enligt 6 kap. 5 § andra stycket FB skall rätten numera vid sin bedömning av om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. I motiven till lagändringen (prop. 2005/ 06:99) framhålls att gemensam vårdnad normalt förutsätter att föräldrarna har ett någorlunda konfliktfritt samarbete i frågor som rör barnet, vilket dock inte innebär att föräldrarna alltid måste ha samma uppfattning men att de måste kunna hantera sina delade meningar på ett sätt som inte drabbar barnet (s. 87). Vidare uttalas att möjligheten att döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja över huvud taget måste användas med stor försiktighet och lyhördhet och att gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa även om en konflikt mellan föräldrarna inte kan sägas vara så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta, samt att någon presumtion för eller emot gemensam vårdnad inte föreligger.

Av utredningen i hovrätten framgår att J.S. och L.S. haft konflikter av varierande art och omfattning alltsedan T:s födelse. Rättsliga processer har pågått sedan T. var fyra månader och parterna har haft svårt att enas om viktiga frågor i T:s liv såsom ansökan om daghemsplats. Frågan om val av skola ligger visserligen några år framåt i tiden men parterna har inte ens börjat diskutera denna fråga. Även om det inte synes helt omöjligt för parterna att samarbeta - en sparsam kontakt om vardagliga spörsmål som rör T. sker uppenbarligen konfliktfritt via SMS och mail - får ändå samarbetssvårigheterna mellan parterna anses vara av sådan natur att det bästa för T. är att den gemensamma vårdnaden upplöses och vårdnaden i stället anförtros L.S. ensam. Tingsrättens dom skall således ändras i denna del.

Umgänge

J.S. har för det fall L.S. tillerkänns ensam vårdnad om T. i andra hand yrkat att T. skall ha rätt till umgänge med honom från tisdag kl. 14.30 till måndag kl. 09.00 samt i vart fall rätt till ett något utökat sommarumgänge sommaren 2007 och 2008.

Hovrätten gör den bedömningen att det på de av tingsrätten anförda skälen inte kan anses förenligt med T:s bästa med ett i praktiken till växelvis boende utökat umgänge. J.S:s yrkande om ändring av tingsrättens dom under punkten 2 c skall alltså inte vinna bifall. Och vad gäller J.S:s yrkande om utökat sommarumgänge, tingsrättens dom punkten 2 j och k, vill hovrätten understryka att s.k. millimeterrättvisa mellan föräldrar inte är möjlig - om ens önskvärd - i frågor som rör umgänge med barn där i stället barnets bästa är det avgörande för alla beslut. Det sommarumgänge tingsrätten beslutat - och som parterna där var ense om - är enligt hovrättens uppfattning väl avvägt. Tingsrättens dom vad gäller T:s rätt till umgänge med J.S. skall alltså i sin helhet fastställas.

Vad hovrätten beslutat i fråga om vårdnad och umgänge bör gälla utan hinder av att hovrättens dom inte vunnit laga kraft.

Hovrättens domslut

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på så sätt att vårdnaden om parternas gemensamma barn T.S. skall tillkomma L.S. ensam.

2. Hovrättens dom skall gälla utan hinder av att den inte vunnit laga kraft.

Högsta domstolen

J.S. överklagade hovrättens dom. Parternas talan i HD bestämdes slutligen så som anges i HD:s dom.

L.S. ansökte om rättshjälp i HD.

HD (justitieråden Nina Pripp, Torgny Håstad och Anna Skarhed, referent) anförde i beslut den 17 april 2007:

Parterna har gemensamt dottern T., född den 18 februari 2004. Målet gäller vårdnaden om dottern samt frågor om boende och umgänge. Hovrätten beslutade med ändring av tingsrättens dom att vårdnaden om T. skulle anförtros L.S. ensam. J.S. har överklagat hovrättens dom och yrkat att vårdnaden skall vara gemensam och att T. skall bo hos honom, alternativt att han skall få ett utökat umgänge med dottern. Sedan HD meddelat prövningstillstånd i målet har L.S. bestritt J.S:s yrkanden och i samband därmed ansökt om rättshjälp. Hon har till stöd för sin begäran om rättshjälp anfört att hon uttömt rätten till ersättning ur sin rättsskyddsförsäkring, att denna omfattat rätt till ersättning upp till ett belopp om 120 000 kr, att hon studerar och för sin försörjning uppbär studiemedel samt att hon saknar nettoförmögenhet.

Justitiekanslern har i inkommet yttrande, med hänvisning till 9 § första stycket rättshjälpslagen (1996:1619) och rättsfallet NJA 2000 s. 400, motsatt sig att L.S. beviljas rättshjälp.

Enligt 9 § första stycket rättshjälpslagen får rättshjälp inte beviljas, om den rättssökande har en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten. I rättsfallet NJA 2000 s. 400 fann HD, med hänvisning till lagens förarbeten (prop. 1996/97:9 s. 95 ff.), att det var naturligt att tolka den nämnda bestämmelsen så att den som har en rättsskyddsförsäkring som ger rätt till ersättning vid en viss tvist inte kan få rättshjälp för den tvisten, när han har uttömt rätten till försäkringsersättning.

Rättsfallet NJA 2000 s. 400 gällde frågan om rättshjälp i hovrätten skulle beviljas den som utnyttjat sin rättsskyddsförsäkring till dess maximibelopp i första instans. Frågan i detta mål är om rättshjälp kan beviljas för process i tredje instans, sedan beloppet i befintlig försäkring förbrukats. Det är inte rimligt att den som har rättsskyddsförsäkring skall behöva planera så att det återstår ett utrymme på försäkringen för eventualiteten att HD meddelar prövningstillstånd. Med hänsyn till detta och till HD:s betydelse som prejudikatinstans, bör i en situation som den förevarande, när förutsättningar i övrigt är för handen, rättshjälp kunna beviljas med ett antal timmar som täcker målets behandling i HD. L.S. bör därför beviljas rättshjälp.

L.S. beviljas rättshjälp i angelägenhet mot J.S. rörande vårdnad, boende och umgänge. Förmånen av rättshjälpsbiträde får omfatta högst 30 timmars arbete. Den procentsats efter vilken L.S. skall betala rättshjälpsavgift bestäms till 2 procent. Till rättshjälpsbiträde förordnas advokat I.A.

Justitieråden Severin Blomstrand och Marianne Lundius var skiljaktiga och anförde:

I 9 § första stycket rättshjälpslagen föreskrivs att rättshjälp inte får beviljas, om den rättssökande har en rättsskyddsförsäkring som omfattar angelägenheten. Enligt NJA 2000 s. 400 skall denna bestämmelse tolkas så att den som har en rättsskyddsförsäkring av normal omfattning som ger rätt till ersättning vid en viss tvist inte kan få rättshjälp för den tvisten, när han har uttömt rätten till försäkringsersättning. Med hänsyn till det anförda och då L.S. i underinstanserna fullt ut har utnyttjat en rättsskyddsförsäkring av normal omfattning, kan rättshjälp inte beviljas henne i angelägenheten.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (justitieråden Nina Pripp, Torgny Håstad, Marianne Lundius, Anna Skarhed, referent, och Gudmund Toijer) meddelade den 31 maj 2007 följande dom:

Yrkanden i HD

J.S. har yrkat att vårdnaden om parternas dotter T. skall vara gemensam och att T. skall vara stadigvarande bosatt hos honom, alternativt växelvis bosatt hos båda parterna. I sista rummet har han yrkat att umgänge skall äga rum mellan honom och T. varannan vecka från tisdag kl. 14.30 till måndag kl. 09.00, med början efter HD:s dom.

L.S. har bestritt de yrkade ändringarna

och i förtydligande syfte för egen del yrkat att veckoslutsumgänge inte skall äga rum under de lov då T. inte har s.k. lovumgänge med J.S. (punkterna 2 d-h i tingsrättens domslut) samt att sommarumgänge gäller från kl. 09.00 måndag morgon till kl. 18.45 söndag kväll.

J.S. har bestritt L.S:s yrkande om förtydliganden av tingsrättens dom och under huvudförhandlingen i HD tillagt att han, om HD skulle besluta om förtydliganden när det gäller umgänge i enlighet med L.S:s begäran, yrkar att vid de tillfällen som det beslutade veckoslutsumgänget mellan honom och T. påverkas av lovumgänge enligt tingsrättens domslut punkterna 2 f-h, och när L.S. har lovumgänge, sagda veckoslutsumgänge skall flyttas till veckoslutet före lovet, samt att sommarumgänge skall gälla från kl. 09.00 måndag morgon till kl. 09.00 måndag morgon.

L.S. har justerat sitt yrkande såvitt gäller tiderna för sommarumgänge i enlighet med J.S:s inställning men har bestritt hans yrkande såvitt gäller veckoslutsumgänget.

Domskäl

Vårdnad

Huvudfrågan i målet är om parternas samarbetssvårigheter är sådana att detta utesluter att de har gemensam vårdnad om dottern T., född år 2004.

De ändringar i FB:s bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge som trädde i kraft den 1 juli 2006 syftade framför allt till att förstärka barnperspektivet (se prop. 2005/06:99). Enligt den nya lydelsen av portalparagrafen om barnets bästa i 6 kap. 2 a § FB skall således barnets bästa ”vara avgörande” för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Detta innebär att det inte finns några andra intressen som kan gå före barnets bästa, t.ex. rättvisa mellan föräldrarna eller en förälders behov av kontakt med barnet. Att det är barnets bästa som bör vara avgörande när det fattas beslut om vårdnad, boende och umgänge är självklart och betonades redan i 1998 års vårdnadsreform då portalparagrafen infördes. Med den nu ändrade lydelsen avsågs att detta skulle komma till än klarare uttryck i lagtexten (a. prop. s. 38 ff.).

Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella förhållandena. Det har inte ansetts vara möjligt att i lagtexten mera utförligt ange vad som skall anses vara bäst för barnet eftersom detta skulle kunna innebära att nödvändig flexibilitet i enskilda fall går förlorad. En omständighet som det vid bedömningen, enligt 6 kap. 2 a § FB, skall fästas avseende särskilt vid är dock barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. I 6 kap. 5 § finns ytterligare bestämmelser om den prövning som skall ske när en ändring av vårdnaden aktualiseras. När domstolen tar ställning till om vårdnaden skall vara gemensam eller anförtros åt en förälder skall den således, enligt ett nytt tillägg i andra stycket, fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet.

Innebörden av denna nya bestämmelse, som betonar betydelsen av föräldrarnas samarbetsförmåga, utvecklas i propositionen (a. prop. s. 49 ff.). Där framhålls att gemensam vårdnad i de allra flesta fall är en ur barnets synvinkel mycket bra vårdnadsform och att den möjlighet som infördes år 1998 för domstolarna att besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja bör finnas kvar. Samtidigt betonas att det naturligtvis inte mer eller mindre schablonmässigt får beslutas om gemensam vårdnad mot den ena förälderns önskemål och att det är viktigt att en förälders motstånd mot gemensam vårdnad tas på allvar. Vidare uttalades i propositionen följande (a. prop. s. 51).

Enligt regeringens mening bör gemensam vårdnad normalt förutsätta att föräldrarna har ett någorlunda konfliktfritt samarbete. Det innebär inte att de alltid måste ha samma uppfattning, men de måste kunna hantera sina delade meningar på ett sätt som inte drabbar barnet. Ett barn mår inte bra av ständiga konflikter mellan föräldrarna. Det är uppenbarligen till nackdel för barnet om en förälder genomgående och för att obstruera motsätter sig den andra förälderns initiativ. Om föräldrarna saknar vilja och förmåga att sätta barnets bästa före den egna konflikten, färgar detta omvårdnaden om barnet. Gemensam vårdnad bör i sådana fall inte få användas som ett medel för att ”tvinga” föräldrarna att samarbeta. Gemensam vårdnad kan alltså vara oförenlig med barnets bästa även om konflikten mellan föräldrarna inte kan sägas vara så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta. Vad som är barnets bästa bör i varje enskilt fall bestämmas utifrån en bedömning av de individuella förhållandena, och någon presumtion för eller mot gemensam vårdnad bör inte gälla. Som framhölls vid 1998 års vårdnadsreform måste således möjligheten att döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja över huvud taget användas med stor försiktighet och lyhördhet.

En gemensam vårdnad får således anses förutsätta att det finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och inom rimlig tid lösa de frågor som rör barnet och hantera de delade meningar som kan finnas, utan att de mer regelmässigt behöver hjälp utifrån för att fatta beslut och utan att det uppstår ständiga konflikter som drabbar barnet. Gemensam vårdnad kräver att föräldrarna kan ta gemensamt ansvar. Uttryck för brist på förtroende för den andra föräldern liksom för bristande vilja eller förmåga att vara flexibel och jämka samman sin uppfattning med den andres är tecken som tyder på att gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa. En konflikt mellan föräldrarna bör dock inte utesluta gemensam vårdnad, om motsättningarna kan antas vara av övergående natur och därför inte bedöms hindra ett fungerande samarbete på längre sikt i frågor som rör barnet.

I det nu aktuella fallet har, som hovrätten anfört, J.S. och L.S. haft konflikter av varierande art och omfattning allt sedan T:s födelse. De har inte kunnat lösa frågor om vårdnad, boende och umgänge på egen hand utan rättsliga processer har pågått sedan flickan var fyra månader gammal. Utformningen av umgängesbeslutet i tingsrättens dom och de nya yrkanden som framställts rörande umgänget i HD illustrerar väl parternas problem att få till stånd ett fungerande samarbete kring barnet. Parternas samarbetsproblem är enligt HD av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte kan anses bäst för T. Som hovrätten bestämt bör vårdnaden om T. därmed anförtros L.S. ensam.

Umgänge

När det gäller J.S:s yrkande om att T. skall ha rätt till ett utökat umgänge med honom vilket i praktiken innebär ett växelvis boende, finner HD på samma sätt som hovrätten att detta inte kan anses vara förenligt med T:s bästa. HD konstaterar samtidigt att det umgänge som beslutats av tingsrätten är av sådan omfattning att det ger goda förutsättningar för T. att upprätthålla en nära och god kontakt med J.S.

L.S:s yrkande om att HD skall förtydliga tingsrättens förordnande om umgänge har som ovan framhållits uppenbarligen sin grund i de svårigheter parterna har att samarbeta. Det får visserligen anses vara notoriskt att ett sådant förordnande om helg- och lovumgänge som tingsrätten beslutat innebär att L.S. - om parterna inte kommer överens om annat - bestämmer var T. skall vara de helger och lov så som de preciserats i punkterna 2 d-h i tingsrättens domslut då någon umgängesrätt med J.S. inte föreligger. Ett förtydligande bör dock ske för att undvika framtida konflikter mellan parterna. När det gäller preciseringen beträffande tiderna för sommarumgänget bör denna utformas på det sätt båda parter godtagit. HD finner däremot inte skäl att som J.S. yrkat förordna om ytterligare veckoslutsumgänge i anslutning till de helger och lov då han inte skall umgås med T., eftersom det av tingsrätten beslutade umgänget sammantaget får anses väl ägnat att tillgodose T:s behov av en nära och god kontakt med J.S.

Domslut

HD fastställer hovrättens domslut när det gäller vårdnaden om parternas dotter T.

HD fastställer vad tingsrätten förordnat om T:s rätt till umgänge med J.S. med följande tillägg.

- Veckoslutsumgänge enligt punkten 2 c i tingsrättens domslut skall inte äga rum under de jul- och nyårshelger samt sport-, påsk- och höstlov då någon umgängesrätt inte följer av punkterna 2 d-h i tingsrättens domslut.

- Sommarumgänge enligt punkterna 2 j-m i tingsrättens domslut skall gälla från kl. 09.00 måndag morgon till kl. 09.00 måndag morgon.

HD:s beslut i rättshjälpsfrågan meddelat: den 17 april 2007.

HD:s dom meddelad: den 31 maj 2007.

Mål nr: T 228-07.

Lagrum: 6 kap. 2 a § och 5 § FB (vårdnadsfrågan) samt 9 och 34 §§ rättshjälpslagen (1996:1619) (rättshjälpsfrågan).

Rättsfall: NJA 1999 s. 451, NJA 2000 s. 345 och NJA 2006 s. 26 (vårdnadsfrågan) samt NJA 2000 s. 400 (rättshjälpsfrågan).

Metadata

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2007-05-31
Målnummer
T228-07
Lagrum
6 kap. 2 a § och 5 § föräldrabalken (1949:381)
Rättsfall
NJA 1999 s. 451
NJA 2000 s. 345
NJA 2006 s. 26
Sökord
Vårdnad
Gemensam vårdnad
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation