NJA 2002 s. 270

Domskäl

TR:n (ordf. chefsrådmannen Widén) anförde i dom d. 28 dec. 2001: Domskäl.

Åtalet under punkt 1. C. J. har erkänt. ---.

Åtalet är styrkt.

Åtalet under 2 punkt 1. C. J. har erkänt.

Vad som avhandlas under denna punkt är samtidigt upprinnelsen till vad som påstås ha hänt under 2 punkt 2. Enligt C. J., vars uppgifter stöds av annan bevisning, var C. J. den aktuella kvällen och natten tillsammans med L. L., född i juli 1982 och enligt uppgift härstammande från Albanien. L. L., som kallas för "Labbe" är häktad i sin frånvaro av TR:n i detta mål. "Labbe" är tidigare dömd för rån.

C. J. har berättat att han var hemma när en kamrat ringde mot eftermiddagen eller kvällen. C. J. köpte ut alkohol på systembolaget och gick dit. "Labbe" var där och det dracks en hel del. Sedan gick de till restaurang Palace och fortsatte drickandet. Vid 1-tiden på natten föreslog "Labbe" att de skulle begå något brott för att skaffa pengar. Förslaget gällde inbrott men C. J. uppgav att han "inte orkade med detta". De blev i stället överens om att göra ett "taxirån". För detta behövde de ett vapen och C. J. hade hemma hos sig en kolsyrepistol (som kan laddas med ett antal runda järnkulor och har en utgångshastighet av cirka 160 m/sek.). För att snabbt få tag på vapnet tillgrep de bilen MDK 714 vid restaurang Otten. C. J. körde men "kvaddade" bilen mot en stolpe. De gick ur bilen och tillgrep en annan (vilket inte är föremål för åtal, då anmälan saknas).

Åtalet är styrkt.

Åtalet under 2, punkt 2. C. J. har erkänt rån, ej grovt brott, och olaga frihetsberövande. Han har bestritt ansvar för våldtäkt.

Som målsägande har hörts taxichauffören H. K. En omfattande och med fotografier dokumenterad förundersökning har åberopats och med karta över färdväg. Vidare har åberopats polisförhör med C. J. och handskrivna berättelser av C. J., där han erkänner våldtäkt. Vidare förekommer handskrivet manus av C. J. där han tar tillbaka sitt erkännande av våldtäkt.

Inledningsvis fortsätter TR:n med C. J:s berättelse, där han uppger att han och "Labbe" i den nystulna bilen (den som inte är föremål för åtal) körde hem till honom. C. J. hittade inte där sin kolsyrepistol, väckte sin mor och med hennes hjälp fann han den. Med pistolen for han sedan med "Labbe" tillbaka i bilen till Palace. Där fanns dock ingen taxibil. De övergav den tillgripna bilen och gick mot "innerstan" och hamnade utanför restaurang Wasa på Gamla Rådstugugatan. Där utanför stod två taxibilar. De gick mot den taxibil, som stod längst bak. De var bestämda över att råna den taxichauffören. I den fanns H. K som förare.

H. K har uppgivit att hon haft en körning med en trevlig man, som var lättklädd, och sade att temperaturen ute endast var +5°C. För att få en ny körning for hon till Wasa. Hon såg där två ynglingar komma mot bilen, en ljus och en mörk, och förstod att hon skulle få en ny körning. Så blev också fallet. Den "ljuse", som var C. J., satte sig bredvid henne på främre passagerarplats och den "mörke", som hon inte känner igen, på platsen bakom henne. C. J. beställde en körning till Limmaregatan.

C. J. var trevlig under resan och pratade med henne. Den "mörke" satt bakom henne och var tyst. När de kom fram till uppgiven adress sade C. J. att de skulle åka till Dansaregatan, där det finns en rondell. Den ligger alldeles i närheten och H. K. anade inget oråd. Hon stannade på den platsen och bad om betalning.

Av förundersökningen framgår att körningen från Wasa påbörjades kl. 03.11 och avslutades på Dansaregatan kl. 03.29. Körlegan var 121 kr. C. J. och H. K. är ense om att i detta sammanhang skedde ett rån. Detta gick till så att C. J., som satt bredvid H. K,. drog upp sin pistol och riktade den mot henne. Enligt H. K sade C. J. "skrik inte, om Du samarbetar kommer Du att överleva". C. J. har berättat att han kan ha sagt så. H. K blev livrädd och slog händerna framför ansiktet.

H. K har berättat att C. J. därefter frågade var hon hade sina pengar. Hon vågade inte säga annat än att de fanns i en väska mellan säte och dörr på hennes sida av bilen. "Den mörke" gick ur bilen, öppnade dörren på hennes sida, tog väskan med pengarna och satte sig på sin förra plats. Hon höll nu som förut och i det följande av rädsla händerna för ögonen och blundade. "Den mörke" sade att det bara fanns "tjugor" i väskan. H. K. talade då om att det fanns femhundrakronorssedlar i mellanfacket och att i facket längst bort låg det hundrakronorssedlar. "Den mörke" frågade var hon hade sitt bankomatkort och hon sade att det fanns hemma. Det blev sedan tal om vilket eller vilka larm som fanns i bilen eller hon hade på sig och hon svarade att den enda kommunikation hon hade var över radion.

Klarlagt är att C. J. och "Labbe" gick ur bilen och pratade med varandra helt kort. Enligt C. J. blev de nu överens om att även ta taxibilen. De vågade dock inte lämna kvar H. K utan bestämde sig för att lämna henne på en ödslig plats, därifrån hon inte så lätt skulle kunna slå larm. Av det skälet tvingade de ut henne ur bilen, "muddrade" henne på jakt efter larm och förmådde henne att lägga sig i bagageutrymmet. "Labbe" tog sedan plats bakom ratten och C. J. satte sig enligt egen uppgift i baksätet, sade åt "Labbe" att köra mot Söderköping och riktade pistolen mot den liggande H. K, som fortfarande höll händerna för ögonen.

Vidare är utrett att C. J. började ställa frågor till henne om vad som sades på kommunikationsradion. H. K förklarade då att hennes nummer är 320 och att man snart kommer att ropa på henne och, om hon inte svarar, söka henne per mobiltelefonen. Detta föranledde efter kortare samtal mellan C. J. och "Labbe" att den senare stannade bilen, H. K flyttades från bagageluckan till främre passagerarplats, C. J. övertog ratten och "Labbe" satte sig i baksätet bakom H. K. och höll pistolen i fråga mot hennes huvud. H. K höll fortfarande för ögonen.

H. K har berättat att hon i sin nya position i bilen blev beordrad av C. J. att till taxistationen per radio uppge att hon fått en ny körning och nu till Söderköping. Hon gjorde så som sagts men trevade för ändamålet över apparaturen, då hon inte ville se. (TR:ns anmärkning: H. K:s budskap gick fram till stationen). Hon hade nu fått klart för sig att C. J. kallade "den mörke" för "Labbe". När hon tog kontakt över radion sade "Labbe" med pistolen mot hennes huvud "inga tricks".

Av någon anledning under färden har gärningsmännen, när H. K befunnit sig bredvid föraren, fått för sig att taxametern i bilen skulle kunna ge för dem oönskvärd information. Hon beordrades därför att via den göra en "fejkad" körning. Det kvittot är dokumenterat och utvisar att "körningen" påbörjades kl. 03.34 och avslutades 03.45 och att körsträckan var 9,7 km. Med C. J. vid ratten fördes taxibilen till Dalbybadet, som ligger i en vik på Slätbakens norra strand.

Det kan antecknas att C. J. är väl bevandrad i området, då hans far har en sommarstuga ett antal kilometer från Dalbybadet. Detta har C. J. vidgått. TR:n drar av detta den slutsatsen att C. J. redan i ett inledande skede, efter sitt samtal med "Labbe", hade bestämt sig för var H. K skulle "avlämnas". Färden gick över kurviga småvägar dit.

H. K. har om den färden berättat att C. J. körde mycket fort och att hon inte visste var hon var. Hon höll fortfarande för ögonen och ville inte se. Med hänsyn till hastigheten på fordonet och de dåliga vägarna ville hon be föraren C. J. att få ta på sig bilbältet men hon vågade inte. I något skede hamnade hon på grund av körningen med sitt huvud i hans knä och väntade sig en hård hårdragning. Så skedde inte utan C. J. rätade upp henne utan våld. Hon var mera rädd för den person, som C. J. kallade "Labbe" åtskilliga gånger, och som höll pistolen hela tiden mot hennes huvud efter det att C. J. tagit över bilkörandet. Skälet till det var att "Labbe" redan från början var "hård i rösten" även om han inte sade så mycket. Hon bedömer att "Labbe" talade en dialekt eller är utlänning och "bryter". Vad C. J. gäller är hon klar över att han talar en "Norrköpingsdialekt". Hon kan därför väl och helt säkert skilja på dem genom rösterna.

H. K har vidare berättat att någon gång under färden trodde "Labbe" att de var förföljda, vilket inte C. J. trodde på. "Labbe" yttrade i det sammanhanget att om så var fallet skulle han skjuta.

Utrett är att C. J. och "Labbe" förde H. K till Dalbybadet med C. J. som förare. H. K satt fortfarande på passagerarplats fram och höll för ögonen. Platsen är dokumenterad. Framför badet står en bom framför en stig, som leder till badplatsen från parkeringsplatsen. På badplatsen finns bland annat en grön soptunna där det växer nässlor, och i anslutning till vattnet en badbrygga.

H. K. har berättat att hon var övertygad om att hon skulle dödas när de stannat. Hon fick order om att kontrollera via taxametern vad klockan var, vilket hon gjorde, och gav svaret 3.52 eller 3.58. C. J. frågade sedan hur man får ut bilnycklarna och H. K. svarade att man måste lägga i "parkeringen". C. J. sade sedan åt henne att sitta kvar i bilen och gick ur bilen tillsammans med "Labbe". Hon hörde att de "mumlade" med varandra men hörde inte vad de sade. Därefter kom de tillbaka och hon blev beordrad att stiga ur, vilket hon gjorde. C. J. sade åt henne att lägga händerna på biltaket och hon blev återigen "muddrad". Bilmotorn var nu inte igång och lyktorna var släckta. Det var helt mörkt och det rådde dimma. Hon kände igen C. J. på rösten. Denne stod alldeles intill henne och tog sedan ett kraftigt tag i hennes ena arm och sade att de skulle "gå iväg en liten bit". Hon höll fortfarande händerna för ögonen. Samma grepp hölls kvar. C. J. sade att hon kunde ta ned händerna eftersom det var "så mörkt att Du inte kan se mig". Hon höll dock kvar sina händer för ögonen. De gick nedför. Ingen annan följde med, vilket hon skulle ha hört. Efter viss promenad stannade de och C. J. beordrade henne att ta av sig sin taxijacka för att se att hon inte hade något larm på sig. Hon gjorde så. Hon får sedan med hjälp av C. J. av sig alla kläder (hon hade kjol på sig) och hennes tights och trosor drogs ned till knäna. Hon trodde nu att hon skulle kläs av, dödas och sedan styckas, för att hon inte skulle kunna identifieras. I det läget hörde hon att C. J. rev sönder något och satte på sig en kondom. Då förstod hon att hon skulle våldtas. Han tog av henne på underkroppen och skorna och tvingade henne ned på alla fyra och körde in sin penis i henne bakifrån. Hon föll framåt, varefter han vände på henne och fullföljde ett samlag. Under detta frågade C. J. "om det är skönt". Hon svarade att det var skönare att göra så här med någon hon älskade. Efter samlaget reste sig C. J. och sade "bli inte rädd men jag måste skjuta några skott så att kompisen tror att jag dödat Dig". C. J. sköt några skott och gick. Själv låg hon kvar naken på brännässlorna med benen uppdragna och dödsförskräckt. Kort därefter kom någon och lyste på henne med en ficklampa. Hon vet inte vem. Hon låg då kvar i samma ställning. Bilen hade startats nu och hon såg lyktorna. Strax därefter for bilen iväg. Hon var i princip naken, det var nollgradigt, fuktigt och helt mörkt och hon visste inte var hon var. H. K. har sedan på ett realistiskt och detaljerat sätt beskrivit hur hon i mörkret sökt leta rätt på sina kläder genom att krypa omkring i cirklar. Först hittade hon sin vita jumper. Hon frös mycket. Hon irrade sedan omkring utan att hitta någon väg och kom att flera gånger återvända till platsen för våldtäkten. På sina irrfärder följde hon bland annat ett stängsel, tog på det och fick en kraftig elstöt och skrek. Så småningom hittade hon en väg och kom till ett hus på fastigheten Dalby, som är beläget 1,3 km från badplatsen och kunde därifrån larma polis. Utredningen visar att klockan då var 06.51.

Vid platsundersökning har H. K:s trosor hittats intill soptunnan vid badplatsen. H. K har enligt läkarintyg fått köldskador på sina fötter. Ett kondompapper låg alldeles intill soptunnan.

C. J. har vid polisförhör och i rätten lämnat olika versioner om vad som inträffat vid badplatsen. Inledningsvis har han (vid häktningsförhandlingen) sagt att det var "Labbe" som med pistolen tog med sig H. K. ned från bilen medan han satt kvar däri och vid återkomsten till bilen på fråga av C. J. "varför det tog så lång tid" sade att han haft sex med H. K. Detta trodde inte C. J. på då. Vid det sjunde polisförhöret med C. J. (d. 14 nov. 2001) är antecknat att C. J. satt tyst en stund, när han återigen fick frågan om det inte var han som våldtagit H. K, sedan grät han och slog en knuten hand i skrivbordet. C. J. har sedan skriftligen i två versioner erkänt våldtäkt och sedan i annan skriftlig version tagit tillbaka den bekännelsen och sagt att han varit pressad, inte orkade mer "restriktioner" och inte ville "lägga" "Labbe" för mer än denne gjort.

Vid huvudförhandlingen har C. J. kommit med en ytterligare version. Han har då sagt att han ledde H. K till den förutnämnda bommen och att "Labbe" sedan tog över och kom tillbaka och sade att han haft sex med H. K.

Om vad som inträffade efter det att C. J. och "Labbe" lämnade badplatsen i taxibilen har den förre sagt att de for till Brånnestad och under vägen kastade ut handlingar från bilen och H. K:s väska (dessa har återfunnits). I Brånnestad försökte de torka av fingeravtryck i bilen och sköt i samma syfte genom rutorna med pistolen. De tog sig sedan hem till C. J. och sov där. När de vaknade gick de till en pizzeria och där fick C. J. enligt egen uppgift per radio klart för sig att H. K. våldtagits. De tog sig till Stockholm för att komma undan. För pengarna, cirka 3 000 kr, köpte de bland annat kläder. De återvände till Norrköping. Resan företogs med buss och tåg. C. J. har tillagt att "Labbe" på hans frågor var våldtäkten ägt rum sagt att det skedde på bryggan. Av den anledningen angav C. J. det i sin "bekännelse" nummer två.

TR:ns bedömning.

Klarlagt är att C. J. och en annan planlagt och genomfört ett taxirån mot H. K. varvid en av C. J. disponerad kolsyrepistol har kommit till användning. Bytet har blivit cirka 3 000 kr och två mobiltelefoner, en ägd av H. K och en av taxiägaren.

Taxiförare är en för brott av detta slag särskilt utsatt yrkesgrupp. Åtskilligt talar därför för att sådana rån, särskilt när de genomförs med skjutvapen, skall bedömas som grova. Detta är dock inte undantagslöst utan varje fall måste bedömas för sig. Vad som här inträffat och varom H. K. och C. J. är ense, är mycket allvarligt men har inte ett straffvärde, som i sig ligger på fängelse i fyra år eller däröver. Rånet skall därför inte bedömas som grovt. Straffvärdet ligger dock betydligt högre än minimistraffet för rån av "normalkaraktär".

Efter rånet har H. K bemäktigats och på sätt som beskrivits av henne nödgats vara med om något som inte kan sägas ha varit annat än en skräckfärd där hon hela tiden haft fog för att frukta för sitt liv. Hon har tvingats att gentemot sin taxicentral ge vilseledande informationer och förts till en avlägsen och för henne okänd plats i mörker och dimma. Hon har därvid varit helt skyddslös. Det brottet skall på av åklagaren angivna skäl tveklöst bedömas som människorov. Brottet är inte mindre grovt då uppsåtet i detta skede varit att lämna henne i en situation, som kunnat vara livshotande för henne. Det skall därför hänföras till straffskalan i 4 kap. 1 § 1 st. BrB, där minimistraffet är fängelse fyra år.

Det står för TR:n fullkomligt klart att H. K under hot förts från taxibilen ned till Dalbybadet och där våldtagits på ett vidrigt sätt och sedan naken i mörker övergetts. Fara har förelegat för hennes liv i den uppkomna situationen. Den våldtäkten skall bedömas som grov.

H. K har utpekat C. J. som gärningsman. Denne har skyllt på "Labbe". C. J. har lämnat olika versioner.

H. K. har gjort ett utomordentligt trovärdigt intryck. Hennes insatser vid huvudförhandlingen är beundransvärda, där hon på ett detaljerat och nyanserat sätt redogjort för sina upplevelser trots den dödsångest hon måste ha känt när händelserna utspelade sig. Väl är det så att hon i sin ångest i princip under hela tiden från det att rånsituationen påbörjades hållit sina ögon slutna och täckta med sina händer men hon har, först under trevliga former, och sedan i andra ordalag samtalat med C. J. Hon är helt klar över att dennes röst och dialekt skiljer sig mycket från den TR:n kallar "Labbe". Det är också den rösten som beordrat henne att gå ned till badplatsen och under och efter samlaget talat med henne. Mot den nu angivna bakgrunden finner TR:n det tillförlitligen styrkt att C. J. är skyldig även till detta brott eller grov våldtäkt.

Påföljd. C. J. dömdes senast d. 14 febr. 2001 för bland annat stöld till skyddstillsyn och samhällstjänst sextio timmar med ett alternativstraff om fängelse två månader. Samhällstjänsten är fullgjord.

C. J. har undergått § 7-utredning. Däri har intet framkommit som visar på att särbehandling skall ske.

Skyddstillsynen skall undanröjas. Endast ett mycket långt fängelsestraff kan komma i fråga. Vid bestämmandet av strafftidens längd beaktar TR:n C. J:s ungdom och vad han kan anses ha undergått på grund av domen på skyddstillsyn.

Skadestånd. Vad gäller H. K:s skadeståndsyrkande har C. J. med hänvisning till sin inställning i ansvarsdelen medgivit vad som yrkats för utlägg och 50 000 kr för kränkning. Som i och för sig skäligt har i övrigt vitsordats 75 000 kr för kränkning och vad som begärts för sveda och värk.

Med hänsyn till utgången i ansvarsdelen är C. J. skadeståndsskyldig fullt ut. Vad som begärts prövas skäligt.

Domslut

Domslut. TR:n dömde C. J. enligt 4 kap. 1 § 1 st., 6 kap. 1 § 3 st., 8 kap. 1 §, 8 kap. 5 § 1 st. och 8 kap. 7 § 1 st. BrB för människorov, grov våldtäkt, stöld, rån och tillgrepp av fortskaffningsmedel till fängelse 7 år. Tidigare utdömd skyddstillsyn undanröjdes.

Domslut

Domslut. HovR:n ändrade TR:ns dom på så sätt att HovR:n dels bedömde gärningen under 2 punkt 2 andra stycket som olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § BrB, dels bestämde påföljden för den samlade brottsligheten till fängelse 5 år.

HovR:n fastställde TR:ns dom i skadeståndsdelen.

Riksåklagaren överklagade och yrkade i första hand dels att rånbrottet skulle bedömas som grovt rån och bortförandet som människorov, dels att fängelsestraffet därvid för den totala brottsligheten skulle skärpas samt, i andra hand, att fängelsestraffet i vart fall skulle skärpas.

C. J. bestred ändring.

Även C. J. överklagade HovR:ns dom; han yrkade straffnedsättning. HD fann i beslut d. 27 mars 2002 ej skäl att meddela prövningstillstånd.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

Domslut

Domslut. HD ändrar HovR:ns dom endast på det sättet att C. J. för gärningen i TR:ns domsbilaga 2, åtalspunkten 2, första stycket, döms enligt 8 kap. 6 § BrB för grovt rån.

HD:s dom meddelades d. 27 maj 2002 (mål nr B 1234-02).