NJA 2003 s. 226

E.T., född d. 4 juli 1999, väckte talan vid Lunds TR mot sin far, M.A., och yrkade att det utgående underhållsbidraget om 1 200 kr per månad skulle jämkas på grund av ändrade förhållanden till 2 500 kr per månad. E.T. ansökte om rättshjälp i målet.

E.T. överklagade i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade att HovR:n skulle bifalla hans ansökan om rättshjälp.

Domstolsverket bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Borgeke, hovrättsrådet Clevesköld och hovrättsassessorn Kölfors, referent) anförde i beslut d. 1 okt. 2001 under rubriken HovR:ns bedömning: Enligt 11 § rättshjälpslagen får rättshjälp beviljas i angelägenhet rörande underhåll till barn endast när det finns särskilda skäl. I lagens förarbeten anges att sådana skäl kan föreligga när förhållandena är mer komplicerade än normalt. Det anges vidare att rättshjälp inte skall beviljas om den rättssökande har möjlighet att få sitt behov av underhållsbidrag täckt genom samhällets underhållsstöd. Om barnet i fråga har behov av ett större underhåll än vad som motsvaras av underhållsstödet kan rättshjälp dock komma i fråga. Några riktlinjer för när förhållandena skall anses mer komplicerade än normalt ges inte i motiven till lagen. När det gäller angelägenheter som rör äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor, där det också krävs särskilda skäl för att rättshjälp skall beviljas, skall enligt förarbetena en angelägenhet anses vara mer komplicerad än normalt när den biträdesinsats som krävs uppgår till omkring fem timmar, rådgivningstiden inräknad (jfr även NJA 1999 s. 149 III).

E.T. har i stämningsansökan yrkat underhållsbidrag med ett belopp som klart överstiger det som kan erhållas genom det statliga underhållsstödet, vilket för närvarande uppgår till 1 173 kr per månad. Det är inte känt för HovR:n vilken inställning M.A. i processen intar till det framställda yrkandet. Av överklagandet framgår emellertid att försök att komma överens har gjorts men misslyckats. E.T. har uppgett att ombudet ägnat ca sju timmar åt ärendet, varav en timmes rådgivning. Domstolsverket har inte ifrågasatt behovet av det nedlagda arbetet. Det får därför godtas att ärendet hitintills krävt en arbetsinsats av den omfattning som E.T:s ombud lagt ned.

E.T. har i målet yrkat underhållsbidrag innefattande såväl grundbehov som standardtillägg, varvid det yrkade beloppet klart överstiger det som kan utgå genom det statliga underhållsstödet. Fallet är därmed, oavsett grunden för yrkandet om standardtillägg, enligt HovR:ns mening sådant att rättshjälp i och för sig kan komma i fråga. För att rättshjälp skall kunna beviljas krävs dock att förhållandena är mer komplicerade än vad som normalt är fallet. Som ovan anförts anses det i mål om äktenskapsskillnad att angelägenheten är mer komplicerad än normalt när den biträdesinsats som krävs uppgår till mer än ungefär fem timmar. HovR:n anser att motsvarande synsätt bör anläggas när angelägenheten rör underhållsbidrag till barn. Mot denna bakgrund, och då behovet av hittills nedlagt arbete inte har ifrågasatts, finner HovR:n att E.T. bör beviljas rättshjälp i angelägenheten.

Med ändring av TR:ns beslut beviljar HovR:n E.T. rättshjälp i angelägenhet rörande underhåll till barn.

Domstolsverket överklagade och yrkade att HD skulle avslå E.T:s ansökan om rättshjälp.

E.T. bestred ändring.

Målet föredrogs.

Föredraganden, RevSekr Delin, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Rättshjälp får, enligt 2 § rättshjälpslagen, beviljas i en rättslig angelägenhet om förutsättningarna i 2-8 §§ är uppfyllda. Vidare förutsätts som huvudregel att rådgivning enligt 4 § lämnats i angelägenheten i minst en timme. I bl.a. 11 § finns bestämmelser om när det krävs särskilda skäl för rättshjälp.

Enligt 7 § 1 st. rättshjälpslagen får rättshjälp beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Bestämmelsen bör läsas tillsammans med de bestämmelser i lagen som innehåller begränsningar i rätten till rättshjälp, som här 11 § (NJA 1999 s. 149 II).

Bedömningen av den rättssökandes behov av biträde skall göras utifrån hans eller hennes möjligheter att utan bistånd tillvarata sina intressen i den aktuella angelägenheten. Vid denna bedömning skall ärendets svårighetsgrad vägas mot den rättssökandes personliga kvalifikationer. Härvid skall bl.a. den rättssökandes fysiska och psykiska tillstånd samt ålder och erfarenhet tillmätas betydelse (prop. 1996/97:9 s. 115, NJA 1999 s. 149 II). Omständigheter av betydelse vid bedömningen av ett ärendes svårighetsgrad kan vara att ärendet har internationell anknytning eller att det annars rör sig om komplicerade rättsfrågor som innebär svårigheter även för den som är insatt i juridiska frågor (Renfors/Sverne, Rättshjälpslagen och annan lagstiftning om rättsligt bistånd. En kommentar, 1998 s. 43). I mål om underhållsbidrag där den rättssökande är underårig och företräds av en förälder som ställföreträdare, bör bedömningen ske utifrån förälderns kvalifikationer.

Av 11 § 2 rättshjälpslagen följer att i en angelägenhet som rör underhåll till barn får rättshjälp beviljas endast när det finns särskilda skäl. För att särskilda skäl skall anses föreligga krävs att förhållandena är mer komplicerade än normalt. Vid införandet av kravet på särskilda skäl i dessa fall, förutsattes att lagen (1996:1030) om underhållsstöd skulle komma att med-föra att i stort sett alla barn som är bosatta i Sverige och vars föräldrar inte bor tillsammans skulle kunna få underhållsstöd. Om ett barn har behov av ett större underhållsbidrag än vad som motsvaras av underhållsstödet, eller om barnet inte är berättigat till underhållsstöd, kan rättshjälp komma i fråga i mer komplicerade fall. I fall då föräldrarna själva vill komma överens om underhållsbidrag torde biträdesbehovet kunna täckas genom en eller två timmars rådgivning (prop. 1996/97:9 s. 136, 210 f.).

E.T. gör i tvistemålet gällande bl.a. att hans normalbehov medför att han har behov av större underhållsbidrag än vad som motsvarar underhållsstödet.

Enligt 8 § 1 st. rättshjälpslagen får rättshjälp beviljas endast om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt är rimligt att staten bidrar till kostnaderna. Under angelägenhetens art bedöms bl.a. utsikterna till framgång. En rättshjälpsansökan skall avslås endast om talan utan närmare granskning framstår som klart utsiktslös, t.ex. därför att parten missuppfattat eller felbedömt rättsläget. Vidare kan det endast i undantagsfall komma i fråga att lägga ett för parten ogynnsamt bevisläge till grund för en bedömning av om partens talan är utsiktslös (Renfors/Sverne a.a. s. 51, NJA 1982 s. 175 I och II, se även prop. 1972:4 s. 93). Eftersom tvistemålet gäller underhållsbidrag som till beloppet överstiger vad som kan utgå som underhållsstöd och då E.T:s talan inte utan närmare granskning framstår som klart utsiktslös, kan rättshjälp komma i fråga om förhållandena är mer komplicerade än normalt och han därför har behov av biträde.

E.T:s ombud har inför upprättande av stämningsansökan undersökt beträffande vilket muntligt avtal om underhållsbidrag jämkningstalan skulle föras. En rättslig komplikation i ett sådant avseende kan medföra att det föreligger särskilda skäl för rättshjälp. Av handlingarna framgår emellertid inte annat än att grunden för utredningen varit att parterna varit oense. Vidare har de cirka sju timmars arbete som ombudet lagt ned, utöver den nämnda avtalsfrågan, innefattat upprättande av avtal, förande av förlikningsförhandlingar samt upprättande av stämningsansökan. Även detta talar emot att frågan om vilket muntligt avtal som skulle begäras jämkat var av mer komplicerad natur. Rådgivningsinstitutet synes väl täcka det behov av biträde som E.T. har haft i den delen och för upprättande av stämningsansökan. Det framgår inte att några ytterligare komplikationer föreligger, och inte heller vad som i övrigt förekommer föranleder att E.T. bör beviljas rättshjälp.