NJA 2004 s. 730

Vid prövning av ansökan om inträde i Sveriges advokatsamfund har samfundets styrelse, i enlighet med samfundets stadgar, inte tillgodoräknat sökanden tid för praktisk juridisk verksamhet efter affärsjuridisk magisterexamen men före juris kandidatexamen som praktisk utbildning enligt 8 kap. 2 § första stycket 3 RB. Det har ansetts saknas anledning att ifrågasätta stadgarnas krav på viss praktisk juridisk verksamhet.

Juris kandidaten V.R., som den 24 juni 1999 hade avlagt affärsjuridisk magisterexamen vid Linköpings universitet, ansökte den 3 mars 2004 om inträde i Sveriges advokatsamfund.

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund meddelade den 22 april 2004 följande beslut: V.R. har inte genomgått för advokatverksamhet erforderlig teoretisk utbildning på sätt som förutsätts i 3 § första stycket 3 samfundets stadgar under tid som där sägs. Då det inte föreligger särskilda omständigheter att meddela V.R. dispens avslår styrelsen hennes begäran. - Med anledning av detta saknar styrelsen skäl att pröva om V.R. i övrigt är lämplig att utöva advokatverksamhet.

Högsta domstolen

V.R. överklagade och yrkade att HD skulle fastställa att de kunskapsprov som hon genomgått och som hon åberopat i sin ansökan om inträde som ledamot i Sveriges advokatsamfund skulle anses tillräckliga för att uppfylla de kunskapskrav som ställs för att beviljas inträde samt att HD skulle förelägga samfundet att, efter återförvisning av ärendet till samfundet, pröva V.R:s inträdesansökan i vanlig ordning med avseende på redbarhet och allmän lämplighet i enlighet med vad som sägs i 3 § första stycket 4 och 5 i samfundets stadgar.

Sveriges advokatsamfunds styrelse avstyrkte bifall till överklagandet.

Ärendet avgjordes efter föredragning och muntligt förhör.

Domskäl

HD (justitieråden Regner, Blomstrand, referent, Lundius, Nyström och Virdesten) meddelade den 3 december 2004 följande beslut:

Skäl

I 8 kap. 2 § RB finns bestämmelser om vad som fordras av den som vill bli ledamot av Sveriges advokatsamfund. Enligt första stycket 2 krävs att sökanden har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete, dvs. juris kandidatexamen eller juristexamen, se kungörelsen (1964:29) angående kunskapsprov för behörighet som domare, m.m. Vidare skall sökanden enligt punkten 3 i samma stycke ha genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning.

Advokatsamfundets stadgar innehåller antagningskrav som nära ansluter till RB:s krav och i vissa avseenden preciserar dessa. I 3 § första stycket 2 i stadgarna föreskrivs samma kunskapsprov som i 8 kap. 2 § RB. Enligt 3 § första stycket 3 i stadgarna får endast den antas till ledamot av samfundet som under minst fem år efter dessa kunskapsprov på tillfredsställande sätt utövat praktisk juridisk verksamhet, varvid han eller hon under minst tre år skall ha ägnat sig åt att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter antingen som anställd hos advokat eller för egen räkning. Samfundets styrelse får med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter medge undantag från detta krav.

Samfundets styrelse fann i det överklagade beslutet att V.R. inte hade genomgått för advokatverksamhet erforderlig teoretisk utbildning på sätt som förutsätts i 3 § första stycket 3 samfundets stadgar under tid som där sägs. Vidare uttalade styrelsen att det inte förelåg särskilda omständigheter att meddela V.R. dispens och avslog hennes begäran. Med anledning av detta ansåg sig styrelsen sakna skäl att pröva om V.R. i övrigt var lämplig att utöva advokatverksamhet.

I HD har styrelsen anmärkt att bestämmelsen i 3 § första stycket 3 i samfundets stadgar avser praktisk juridisk verksamhet. Styrelsen har framhållit att bestämmelsen föreskriver att sökanden skall ha utövat praktisk juridisk verksamhet under en tid av fem år efter de kunskapsprov som föreskrivs i styckets andra punkt.

V.R. har anfört sammanfattningsvis följande. Hon har utövat sådan praktisk juridisk verksamhet som föreskrivs i 3 § första stycket 3 i stadgarna under mer än fem år efter det att hon avlade affärsjuridisk magisterexamen vid Linköpings universitet. Denna examen är en svensk universitetsexamen som motsvarar en mycket kvalificerad juristutbildning, innehållande de ämnen som är relevanta för den som skall verka som affärsjuridiskt inriktad jurist. Den praktik som hon har tillgodogjort sig skiljer sig inte kvalitativt från motsvarande praktik efter en juris kandidatexamen. Hon har numera avlagt juris kandidatexamen. I andra hand har hon åberopat att det föreligger sådana särskilda omständigheter som medför att dispens från praktikkravet bör ges.

Det saknas anledning att ifrågasätta stadgarnas krav på viss praktisk juridisk verksamhet. Det ankommer inte på HD att pröva frågor om dispens från detta krav. (Jfr NJA 2000 s. 135 och där angiven hänvisning.)

På grund av det anförda och då V.R. inte uppfyller kravet i 3 § första stycket 3 i samfundets stadgar skall hennes överklagande lämnas utan bifall.

Domslut

HD:s avgörande

HD avslår V.R:s överklagande.

HD:s beslut meddelat: den 3 december 2004.

Mål nr: Ö 2836-04.

Lagrum: 8 kap. 2 § RB.

Rättsfall: NJA 1996 s. 221, NJA 1998 s. 22, NJA 2000 s. 135 och NJA 2002 s. 130.