lagen.nu

NJA 2011 s. 774

Ett beslut att fortsätta en avslutad likvidation av ett aktiebolag fattas av likvidatorn. Om en tidigare företrädare för bolaget väcker talan för det likviderade bolagets räkning utan att likvidatorn fattat beslut om att fortsätta likvidationen, ska talan avvisas utan att det prövas om det har funnits förutsättningar att fortsätta likvidationen.

Mora tingsrätt

Seeweed AB i likvidation förde vid Mora tingsrätt den talan mot J.E.S. som framgår av tingsrättens beslut.

Tingsrätten (tingsfiskalen Nils Sjöblom) anförde i beslut den 19 november 2008:

Bakgrund

Följande är ostridigt. I februari och mars 1997 köpte Sys i Morkarlby AB sammanlagt 400 kepsar samt 75 polotröjor av Seeweed AB till ett pris om 23 845 kr. Kort efter att varorna levererats tillställde Seeweed AB till Sys i Morkarlby AB tre fakturor för varorna. Fakturorna betalades inte. J.E.S. var ordinarie ledamot i styrelsen för Sys i Morkarlby AB samt delägare i bolaget med 50 procent av antalet aktier.

Sys i Morkarlby AB:s ekonomi har under åren varit ansträngd. I årsredovisningen avseende räkenskapsåret 1995 antecknade bolagets revisor att aktiekapitalet var till mer än hälften förbrukat. På grund av detta påmindes bolagets styrelse om sina förpliktelser enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen. Sys i Morkarlby AB försattes i konkurs den 3 juni 1997. Seeweed AB:s fordran togs upp som oprioriterad i konkursbouppteckningen. Seeweed AB erhöll ingen utdelning i konkursen. Seeweed AB trädde i frivillig likvidation den 20 december 2005. Likvidationen slutredovisades den 23 augusti 2006. I bolagsregistret antecknades likvidationen som avslutad den 28 augusti 2006.

Yrkanden m.m.

Seeweed AB i likvidation yrkade att J.E.S. skulle förpliktas att till Seeweed AB i likvidation utge 49 057 kr jämte ränta.

J.E.S., som bestred käromålet, yrkade att talan skulle avvisas eftersom Seeweed AB i likvidation saknade rättskapacitet.

Seeweed AB i likvidation bestred yrkandet om avvisning.

Omständigheter m.m.

Seeweed AB i likvidation: Av yrkat belopp avser 23 845 kr de icke betalda fakturorna för kepsarna och polotröjorna samt 25 212 kr upplupen ränta per den 20 juni 2007 - - -. Mer än halva aktiekapitalet i Sys i Morkarlby AB var åtminstone från den 31 december 1995 fram till bolagets konkurs förbrukat. Under sådana förhållanden har styrelsen för Sys i Morkarlby enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen (dåvarande lydelse) varit skyldig att ofördröjligen upprätta en kontrollbalansräkning samt låta bolagets revisor granska denna. Detta har inte skett och bolagets egna kapital har inte heller återställts vid något tillfälle. Det anförda har till följd att ett personligt betalningsansvar för J.E.S. har uppkommit för de förpliktelser som bolaget ådrog sig från den 31 december 1995 fram till konkursen. Det görs i första hand gällande att ansvar för J.E.S. uppkommit i hans egenskap av styrelseledamot och, i andra hand, i hans egenskap av aktieägare.

J.E.S.: Sys i Morkarlby AB:s verksamhet var inriktad på försäljning i anslutning till Vasaloppsveckan. Varje år har bolagets intäkter under den veckan varit så omfattande att det egna kapitalet i mars månad varje verksamhetsår har varit återställt. Någon skyldighet för Sys i Morkarlby AB att upprätta kontrollbalansräkning har därför inte inträtt. J.E.S. har därmed inte drabbats av personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser.

Skäl

Likvidationen i Seeweed AB avslutades den 28 augusti 2006. Den 25 juni 2007 väckte Seeweed AB i likvidation talan mot J.E.S. Tingsrätten, som fann att Seeweed AB i likvidation saknade rättskapacitet på den grunden att anmälan om fortsatt likvidation enligt 25 kap. 44 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) inte hade gjorts, avvisade käromålet. Hovrätten som undanröjde beslutet och återförvisade målet till tingsrätten konstaterade att frånvaron av en dylik anmälan inte innebar att Seeweed AB i likvidation saknade rättskapacitet.

Av sistnämnda beslut framgår att hovrätten avgränsade prövningen till frågan vilken betydelse för aktiebolags rättskapacitet som en utebliven anmälan enligt nämnda lagrum ska anses medföra. Något hinder för tingsrätten att avvisa käromålet, för det fall Seeweed AB i likvidation befinns sakna rättskapacitet på annan grund, föreligger därmed inte.

När likvidationen i Seeweed AB avslutades förlorade bolaget sin rättskapacitet och därmed sin partshabilitet, dvs. förmåga att uppträda som part i rättegång. Av 25 kap. 44 § första stycket aktiebolagslagen följer att likvidationen, sedan den avslutats, ska återupptas och fortsätta om det - såvitt nu är av intresse - av annat skäl än att tillgångar yppats för aktiebolaget efter dess upplösning eller att talan väckts mot aktiebolaget finns behov av en likvidationsåtgärd. Om likvidationen fortsätter äger aktiebolaget rättskapacitet och partshabilitet i den omfattning som krävs för att avveckla det ifrågavarande rättsförhållandet. Huruvida behov av fortsatt likvidation ska anses föreligga avgörs av likvidatorn. Vid rättegång görs emellertid behovsprövningen av rätten.

I praxis har upplösta aktiebolag tillerkänts rättskapacitet i vissa undantagssituationer (se t.ex. NJA 1974 s. 584 och RÅ 1999 ref. 34). Enbart den omständigheten att ett upplöst aktiebolag önskar säkerställa sin rätt till en fordran har emellertid inte ansetts medföra att ett upplöst aktiebolag bör tillerkännas rättskapacitet (se t.ex. NJA 1982 s. 820 I och II samt NJA 1988 s. 374). Det saknas dessutom uttryckligt stöd i doktrinen för att så bör ske i ett fall som det förevarande (se Andersson m.fl. , Aktiebolagslagen, s. 25:94 och 25:97, Beckman i SvJT 1974 s. 550-551, Lehrberg, I aktiebolagens skymningsland, s. 133-139, Lindskog, Aktiebolagslagen, s. 353-355 och Rodhe, Aktiebolagsrätt, 20 uppl., s. 283- 284). Härutöver beaktar tingsrätten följande.

Sedan likvidationen slutförts övergår aktiebolagets tillgångar till aktieägarna som därmed kan överta det upplösta aktiebolagets fordringar (se NJA 1999 s. 237). Det upplösta aktiebolagets, eller snarare dess bakomvarande intressekrets, möjligheter att tillgodose sina ekonomiska intressen omintetgörs således inte på grund av att aktiebolaget frånkänns möjligheten att uppträda som part i rättegång (jfr 13 kap. 7 § RB).

Även om det i svensk rätt inte finns något allmänt krav på att den som är part i en rättegång ska ha förmåga att ersätta motpartens rättegångskostnader bör emellertid i sammanhanget vägas in att ett upplöst aktiebolag ofta torde sakna den möjligheten. Det kan inte sägas ligga i samhällets eller rättsordningens intresse att tillåta upplösta aktiebolags bakomvarande intressekrets att för mer eller mindre säkra fordringar eller andra osäkra anspråk i rättegång spekulera på motpartens bekostnad (se NJA 1988 s. 374 och 2000 s. 144).

Seeweed AB:s i likvidation talan ska till följd av det anförda avvisas.

Beslut

Tingsrätten avvisar käromålet.

Svea hovrätt

Seeweed AB i likvidation överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle undanröja tingsrättens beslut och återförvisa målet till tingsrätten för prövning.

J.E.S. bestred ändring.

Hovrätten (hovrättsråden Vibeke Sylten och Camilla Olsson, referent, samt tf. hovrättsassessorn Lina Jankler) anförde i beslut den 17 juni 2010:

Bakgrund

- - -

Seeweed AB i likvidation väckte i juni 2007 talan mot J.E.S. vid Mora tingsrätt och yrkade förpliktande för J.E.S. att betala 23 845 kr jämte ränta. Grunden för talan var i huvudsak följande. När Seeweed AB:s fordran uppkom var Sys i Morkarlby AB:s styrelse skyldig att upprätta och låta bolagets revisorer granska en särskild kontrollbalansräkning, eftersom hälften av bolagets registrerade aktiekapital då var förbrukat. Detta skedde dock inte och J.E.S. är därmed i egenskap av styrelseledamot och aktieägare solidariskt ansvarig för Sys i Morkarlby AB:s skuld till Seeweed AB i likvidation.

I ett beslut den 4 juli 2007 avvisade Mora tingsrätt käromålet med hänvisning till att Seeweed AB i likvidation saknade rättskapacitet, eftersom likvidationen avslutats och det inte registrerats i aktiebolagsregistret att den därefter fortsatt.

Beslutet överklagades och den 20 februari 2008 undanröjde Svea hovrätt tingsrättens beslut och återförvisade målet till tingsrätten för ny behandling med motiveringen att frånvaron av en anmälan till aktiebolagsregistret inte innebar att Seeweed AB i likvidation saknade rättskapacitet.

I det nu överklagade beslutet avvisade Mora tingsrätt ånyo Seeweed AB:s i likvidation talan.

Yrkanden m.m.

Seeweed AB i likvidation har yrkat att hovrätten ska undanröja tingsrättens beslut och återförvisa målet till tingsrätten för prövning.

Som grund för sin talan har Seeweed AB i likvidation i huvudsak anfört följande. Tingsrättens beslut har fattats på samma grund som det tidigare avvisningsbeslutet och det är redan på grund härav felaktigt. Om hovrätten skulle finna att tingsrätten avvisat käromålet på en annan grund är beslutet i vart fall felaktigt. I första hand görs gällande att den aktuella fordran mot J.E.S. är att anse som en tillgång som framkom för likvidationsbolaget efter dess upplösning, eftersom det var först efter upplösningen som det blev klarlagt att möjligheter fanns att driva detta krav. I andra hand görs gällande att det i förevarande fall finns skäl att fortsätta likvidationen, eftersom behov av likvidationsåtgärd föreligger. Slutligen har även Seeweed AB i likvidation anfört att likvidatorn kommer att anmäla den fortsatta likvidationen för registrering i aktiebolagsregistret samt förklarat sig villigt att ställa säkerhet för eventuella anspråk från motparten på ersättning för rättegångskostnader.

J.E.S. har bestritt ändring.

J.E.S. har som grund för sin inställning anfört i huvudsak följande. En likvidation kan endast återupptas och fortsätta om någonting framkommit eller uppkommit utöver vad som var känt under likvidationen. Seeweed AB:s i likvidation eventuella fordran på Sys i Morkarlby AB var väl känd under likvidationen, liksom att krav på betalning kunde riktas mot J.E.S. personligen. Vidare hade väsentliga åtgärder vidtagits för att framställa kravet inte minst genom att ett juridiskt ombud anlitats i saken. Likväl fullföljdes inte kravet utan likvidationen avslutades under den förutsättningen att kravet lämnats därhän. Ingenting nytt har därefter tillkommit, och det finns inga omständigheter i målet som motiverar att kravet inte framställts förrän under sommaren 2007. Förutsättningarna för att återuppta och fortsätta likvidationen är därför inte uppfyllda och Seeweed AB i likvidation har därmed ingen rättskapacitet eller partsbehörighet för att driva kravet mot J.E.S.

Skäl

När likvidatorn har lagt fram sin slutredovisning är ett aktiebolag upplöst (25 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551)). Detta betyder att bolaget i princip har förlorat sin rättskapacitet och därmed även sin partsbehörighet. Det kan alltså inte förvärva rättigheter eller ådra sig skyldigheter eller inför domstolar eller andra myndigheter uppträda som part.

En likvidation ska emellertid fortsätta och det upplösta bolaget återfå sin rättskapacitet om en tillgång kommer fram efter bolagets upplösning, om talan väcks mot bolaget eller om det av annat skäl uppkommer behov av en likvidationsåtgärd (25 kap. 44 § aktiebolagslagen). Om likvidation fortsätter har bolaget rättskapacitet och partsbehörighet i den omfattning som krävs för att avveckla det ifrågavarande rättsförhållandet.

Frågan om ett efter likvidation upplöst bolags rättskapacitet och partsbehörighet har i några fall varit föremål för prövning i rättspraxis. I de fall då en talan drivits mot det bolag som antingen före (NJA 1900 s. 305 och NJA 1915 s. 418) eller efter (RÅ 1999 ref 34 och Svea hovrätts avgörande i mål nr Ö 1099-08) processens inledande har upplösts, har det upplösta bolaget i regel tillerkänts behörighet att uppträda som part i processen.

I de fall när det upplösta bolaget väckt egen talan får det emellertid anses mera oklart om, och i så fall på vilka grunder, detta ska tillerkännas rättskapacitet och partsbehörighet.

Såvitt avser bolag som upplösts efter konkurs utan överskott finns vägledande uttalanden av HD i NJA 1999 s. 237. Av dessa framgår i huvudsak följande. Av rättssäkerhetsskäl kan det framstå som önskvärt att en talan av eller mot ett bolag ska kunna prövas utan hinder av att bolaget upplösts, om bolaget är part i en rättegång som påbörjats innan bolaget upplöstes. Om det är det upplösta bolaget som i processen gör gällande anspråk mot annan, kan bolagets intresse tillgodoses genom att bolaget överlåter sin uppgivna fordran eller skiftar ut den till sina aktieägare. Om denna utväg inte står till buds eller utnyttjats, kan det upplösta bolagets anspråk på rättsskydd under vissa omständigheter vara så starkt att bolaget bör tillåtas att fortsätta som part i rättegången. En avvägning bör dock alltid ske mot motpartens intresse av att inte tvingas föra en kanske lång och kostsam process utan möjlighet att som vinnande part få ersättning för sina kostnader. Om förfarandet, när bolaget upplöses, har fortskridit så långt att dom har meddelats i första instans och domen därefter har överklagats, kan det framstå som oskäligt och godtyckligt att avbryta processen och därigenom omintetgöra möjligheterna till överprövning av tingsrättens dom. Större restriktivitet med att låta processer fortgå är påkallad om målet, när bolaget upplöses efter avslutad konkurs, alltjämt är anhängigt i tingsrätten. Det kan emellertid även i ett sådant fall föreligga speciella skäl som medför att det skulle framstå som betänkligt att avbryta förfarandet, särskilt när det upplösta bolaget är svarandepart och käranden önskar få ett krav mot bolaget fastställt av domstol.

Det saknas motsvarande vägledande uttalanden direkt tillämpliga för bolag som upplösts genom likvidation. Några avgöranden kan nämnas för den situationen. I NJA 1974 s. 584 bedömdes ett bolag som varit förlorande part i underrätterna, och som upplösts när fråga om prövningstillstånd var uppe i HD, ha behörighet att uppträda som part varför skäl inte fanns att avvisa dess revisionstalan. I NJA 2007 N 6 däremot avvisades ett upplöst österrikiskt bolags talan på den grunden att det inte framkommit någon omständighet som medförde att bolaget, trots upplösningen, skulle vara behörigt att vara part i en svensk rättegång. Vid en jämförelse kan konstateras att processen i 1974 års fall hade fortskridit så långt att såväl första som andra instans hade meddelat dom, medan målet i 2007 års notisfall alltjämt var anhängigt i tingsrätten.

Frågan om tingsrätten fattat sitt beslut på samma grund som det tidigare avvisningsbeslutet

Seeweed AB i likvidation har invänt att tingsrättens beslut fattats på samma grund som det tidigare avvisningsbeslutet den 4 juli 2007 och att det därför är felaktigt. Det avvisningsbeslut som nu är föremål för prövning bygger emellertid inte på en bristande rättskapacitet för Seeweed AB i likvidation på grund av att det inte i aktiebolagsregistret har registrerats att likvidationen har fortsatt. Beslutet kan därför inte sägas ha fattats på samma grund som det tidigare avvisningsbeslutet. Tingsrättens beslut är därför inte på denna grund, såsom Seeweed AB i likvidation har gjort gällande, felaktigt.

Frågan om den i målet aktuella fordran utgör en sådan tillgång som framkommit efter Seeweed AB:s i likvidation upplösning och som ska föranleda fortsatt likvidation

I målet har framkommit att likvidatorn i Seeweed AB kände till kravet på Sys i Morkarlby AB i konkurs samt att likvidatorn under likvidationen gav ett juridiskt utbildat ombud i uppdrag att undersöka möjligheten att driva kravet mot bolagets ställföreträdare J.E.S. Det var således känt under likvidationen att en eventuell fordran mot J.E.S. förelåg. Det förhållandet att det först efter likvidationens avslutande och bolagets upplösning förelåg tillräckligt underlag och bevisning för att driva talan mot J.E.S. gör inte att den påstådda fordran kan anses ha kommit fram först då. Inte heller kan en tvistig fordran som det i målet aktuella kravet mot J.E.S. anses utgöra en sådan tillgång som, utan att någon behovsprövning görs, ska föranleda fortsatt likvidation. Det föreligger därför inte på denna grund skäl att fortsätta likvidationen i Seeweed AB och därigenom tillerkänna bolaget rättskapacitet och partsbehörighet i målet.

Frågan om det av annat skäl föreligger behov av en likvidationsåtgärd

Behovsrekvisitet torde innebära, att likvidationen ska återupptas om det är motiverat av ett intresse som är att bedöma som skyddsvärt samt intresset inte kan tillgodoses utan att bolaget ”blandas in”. Vem intresset tillkommer torde vara ovidkommande (Lindskog, Aktiebolagslagen, s. 355).

I förevarande fall är det fråga om det likviderade bolagets före detta ägares intresse av att kunna driva det aktuella kravet mot J.E.S. Detta intresse får anses i viss mån skyddsvärt, men hade - vid sidan av att det upplösta bolaget tillåts driva den aktuella talan - även kunnat tillgodoses genom att bolaget skiftat den uppgivna fordran till sina ägare som sedan i sin tur kunnat driva kravet mot J.E.S. Det är vidare fråga om ett vid processens inledande redan upplöst bolag som väckt talan och det får anses råda osäkerhet kring det upplösta bolagets möjligheter att ersätta motparten för eventuella rättegångskostnadsanspråk. Det finns inte minst mot bakgrund av det sist anförda avsevärda betänkligheter med att låta bolaget driva den aktuella talan. Med hänsyn till detta och då det intresse som gör sig gällande som skyddsvärt kan tillgodoses på annat sätt, föreligger inte behov av någon likvidationsåtgärd med anledning av denna tvist och det saknas således skäl att tillerkänna Seeweed AB i likvidation rättskapacitet och partsbehörighet för att driva kravet i denna process.

Vad klaganden har anfört beträffande avsikten att till registrering i aktiebolagsregistret anmäla Seeweed AB för fortsatt likvidation samt viljan att ställa säkerhet för motpartens rättegångskostnader leder inte till någon annan bedömning.

Sammanfattningsvis anser hovrätten inte att det föreligger skäl att undanröja eller ändra tingsrättens beslut.

Slut

Hovrätten avslår överklagandet.

Högsta domstolen

Seeweed AB i likvidation överklagade och yrkade att HD skulle upphäva hovrättens beslut och återförvisa målet i första hand till tingsrätten, i andra hand till hovrätten, för fortsatt handläggning.

J.E.S. motsatte sig yrkandet.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Ulf Lundqvist, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

Skäl

Seeweed AB trädde i frivillig likvidation i december 2005 och som avslutades i augusti 2006. Det upplösta bolaget väckte i juni 2007 talan mot J.E.S. i hans egenskap av tidigare delägare i ett aktiebolag i konkurs - Sys i Morkarlby AB - rörande betalning av fordran, vilken inte fått någon utdelning i konkursen.

Tingsrätten avvisade käromålet eftersom Seeweed AB saknade behörighet att uppträda som part i målet. Hovrätten avslog överklagandet bl.a. med motiveringen att fordringen kan överlåtas på aktieägarna. Den bakomliggande intressekretsen kan på så sätt få saken prövad inför domstol utan att likvidationen ska fortsätta enligt bestämmelserna i 25 kap. 44 § aktiebolagslagen (2005:551).

Första stycket i 44 § ger vid handen att fortsatt likvidation aktualiseras i tre olika situationer: (1) om en tillgång framkommer för bolaget efter dess upplösning, (2) om talan väcks mot bolaget eller (3) om det av annat skäl uppkommer behov av en likvidationsåtgärd.

Avseende det första fallet framgår av utredningen att den tvistiga fordringen upptogs som en oprioriterad fordran i konkursbouppteckningen då Sys i Morkarlby AB försattes i konkurs i juni 1997. Det kan då inte vara fråga om en ny tillgång som avses med bestämmelsen. Eftersom Seeweed AB väckt talan och alltså inte är svarandepart i målet är inte heller det andra fallet tillämpligt. Frågan är då om det av annan anledning finns grund för partsbehörighet för Seeweed AB.

Det kan allmänt noteras att både enskilda och allmänna intressen talar för att ett beslut om likvidation är principiellt slutligt. Berörda aktörer bör kunna utgå från att olika mellanhavanden är reglerade genom den avslutade likvidationen, bl.a. för att inte belasta dem med bördan att säkra bevisning och annan utredning inför en möjlig framtida process. I annat fall skulle parts möjligheter att planera sin verksamhet begränsas och även omsättningsintresset i stort hämmas.

Denna trygghetsprincip är viktig, men känner samtidigt vissa gränser och bryts när omständigheter föreligger som visar att en likvidationsåtgärd är behövlig. Den omstridda fordringen kan överlåtas på aktieägarna i Seeweed AB som i sin tur kan få sitt anspråk prövat i rättegång. Någon rättsförlust uppkommer därför inte om Seeweed AB anses sakna partsbehörighet. Inte heller i övrigt har Seeweed AB åberopat någon omständighet som visar att behov av en fortsatt likvidation föreligger.

Överklagandet lämnas utan bifall.

HD:s avgörande

HD lämnar överklagandet utan bifall.

HD (justitieråden Leif Thorsson, Ella Nyström, Göran Lambertz , referent, Ingemar Persson och Martin Borgeke) meddelade den 22 november 2011 följande beslut.

Skäl

1. Seeweed AB trädde i frivillig likvidation den 20 december 2005. Sedan likvidatorn hade lagt fram slutredovisning den 23 augusti 2006 antecknades bolaget den 28 augusti samma år i bolagsregistret som upplöst enligt 25 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551).

2. I juni 2007 väckte Seeweed AB i likvidation, genom P.-I.K. och K.B., talan mot J.E.S. om betalning för en fordran. Tingsrätten avvisade talan på den grunden att bolaget saknade rättskapacitet. Hovrätten avslog bolagets överklagande, dels på den grunden att fordringen inte var en sådan tillgång som hade framkommit efter bolagets upplösning och skulle föranleda fortsatt likvidation, dels eftersom det inte heller av något annat skäl fanns behov av en likvidationsåtgärd. Seeweed AB i likvidation saknade därför enligt hovrätten rättskapacitet och partsbehörighet.

3. Frågan i HD är om det efter likvidationen upplösta Seeweed AB är behörigt att vara part i rättegången och om dess talan därför ska tas upp till prövning.

4. Enligt 25 kap. 44 § aktiebolagslagen ska en likvidation fortsätta bl.a. om en tillgång framkommer för bolaget efter dess upplösning enligt 25 kap. 41 §, eller om det av något annat skäl uppkommer behov av en likvidationsåtgärd. Om likvidationen fortsätter är bolaget behörigt att vara part i rättegång.

5. Ett beslut att fortsätta likvidationen fattas av likvidatorn. Om en tidigare företrädare för bolaget är missnöjd med likvidatorns ställningstagande är han hänvisad till att begära att likvidatorn entledigas (se 25 kap. 29 § aktiebolagslagen). I detta fall har likvidatorn inte fattat något beslut om att likvidationen ska fortsätta. Bolaget har därför inte blivit behörigt att vara part i rättegången på den grunden att likvidationen har återupptagits. Det saknas då skäl att pröva frågan om det har funnits förutsättningar att fortsätta likvidationen.

6. Det har inte heller framkommit någon annan grund för att bolaget skulle ha behörighet att föra talan i rättegången. Överklagandet ska därför avslås.

HD:s avgörande

HD avslår överklagandet.

HD:s beslut meddelat: den 22 november 2011.

Mål nr: Ö 3427-10.

Lagrum: 25 kap. 41 och 44 §§ aktiebolagslagen (2005:551).

Metadata

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2011-11-22
Målnummer
Ö3427-10
Lagrum
25 kap. 41 § och 44 § aktiebolagslagen (2005:551)
Sökord
Aktiebolag
Partsbehörighet
Rättskapacitet
Likvidation
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation