NJA 2013 s. 1227
Olaga förföljelse?
Skaraborgs tingsrätt
Allmän åklagare väckte vid Skaraborgs tingsrätt åtal mot A.R. för olaga förföljelse och ofredande enligt följande gärningsbeskrivning:
Den 14 februari 2012 meddelades A.R. besöksförbud innebärande förbud att besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter sin före detta sambo A.P.A. och dottern E.P.A. Besöksförbudet gällde t.o.m. den 31 augusti 2012 och förlängdes den 16 augusti 2012 t.o.m. den 28 mars 2013.
A.R. dömdes den 29 mars 2012 av Skaraborgs tingsrätt för olaga hot och överträdelse av kontaktförbud.
A.R. har från den 28 juli till den 2 september 2012 i Tidan genom brottsliga gärningar enligt nedan förföljt A. och E.P.A.
a) A.R. har den 28 juli 2012 i strid med gällande kontaktförbud ringt till A.P.A:s hemtelefon och talat med hennes son och frågat denne om han fortfarande var samma skit som förut.
b) A.R. har mellan den 28 juli och den 2 september 2012 i strid med gällande kontaktförbud uppträtt hänsynslöst genom att köra bil och krypköra, tända och släcka bilens belysning samt parkera/stanna utanför A. och E.P.A:s bostad samt fotograferat mot bostaden och kontrollerat bilar vid fastigheten.
c) A.R. har den 6 augusti 2012 i strid med gällande kontaktförbud kontaktat A.P.A. vid bensinmacken i Tidan och uttalat ”Du har börjat att gräva i helvetet, du ska brinna där” eller liknande. Hotet har varit ägnat att hos A.P.A. framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person.
d) A.R. har den 9 augusti 2012 i strid med gällande kontaktförbud ringt till A.P.A:s hemtelefon och talat med dottern E. och uttalat ”hur har du det min lilla dotter”.
e) A.R. har den 16 augusti 2012 i strid med gällande kontaktförbud kontaktat A.P.A. genom att skicka ett sms till henne.
f) A.R. har den 31 augusti 2012 i strid med gällande kontaktförbud kontaktat A.P.A. genom att köra bilen utanför hennes bostad när hon kommer hem och blända henne med helljuset samt köra utanför dottern H:s bostad i Skövde där dottern E. befann sig.
Gärningarna har var och en utgjort ett led i en upprepad kränkning av A.P.A:s integritet.
A.R. har under perioden 1-3 september 2012 ofredat A.P.A:s nya pojkvän C.B. genom att skicka flera sms och ringa till honom i syfte att kontrollera dem och uttrycka att de var lögnare och svin.
Lagrum: 4 kap. 4 b § 5 och 7 § BrB.
A.P.A. yrkade skadestånd av A.R. med 35 000 kr, varav 30 000 kr avsåg kränkning och 5 000 kr ersättning för sveda och värk, jämte ränta. E.P.A. yrkade skadestånd med 5 000 kr avseende kränkning jämte ränta.
A.R. var berövad friheten som anhållen och häktad i målet sedan den 3 september 2012.
Domskäl
Tingsrätten (ordförande lagmannen Anna-Karin Lundberg) anförde i dom den 26 oktober 2012 bl.a. följande.
Domskäl
A.R. har förnekat olaga förföljelse och ofredande. Han har bestritt de enskilda anspråken.
Under åtalspunkten 1 a har A.R. vitsordat att han ringt och pratat med målsägandens son Ed., mot vilken han inte har kontaktförbud. Under b har han vitsordat att han vid ett par tillfällen kört förbi målsägandens bostad, någon gång på kvällstid. Han har inte tagit någon kontakt. Han har fotograferat bilar och kontrollerat registreringsnummer och ägare. Under c har han förnekat att han uttalat något hot. Han har inte tilltalat målsäganden som han stött på av en händelse. Under punkterna d och e har A.R. erkänt överträdelse av kontaktförbud. Under f har han vitsordat att han kört bil på Heleniusgatan men förnekat brott. - A.R. har vitsordat att han sänt sms till C.B. men att deras kontakt varit ömsesidig. Han har inte fått klart för sig att kontakten inte varit önskvärd från C.B:s sida.
Bakgrund
A.R. och A.P.A. träffades under 1990-talet och blev ett par. År 2000 föddes deras gemensamma dotter E. Parterna hade separerat redan innan E:s födelse och A.R. hade återvänt hem till Portugal. A.P.A. träffade en ny man, B., och denne adopterade E. Sedan A.R. återvänt till Portugal träffade han en ny kvinna, A-a. Han dömdes till fängelse i tre år och sex månader för brott mot henne. A.P.A. kände till detta då hon hade regelbunden kontakt med A.R:s mor. År 2011 återkom A.R. till Sverige. Han och A.P.A. blev ånyo ett par och A.R. flyttade ihop med A.P.A. Förhållandet tog dock slut och A.R. skaffade eget boende i samma ort som A.P.A. Han ålades kontaktförbud mot A.P.A. och E.
A.P.A. har uppgett följande: Hon och A.R. träffade i mitten av 90-talet och blev ett par. Förhållandet var struligt på grund av våld och alkoholnyttjande från A.R:s sida. Det fanns dock perioder som var bättre. Hon hjälpte A.R. att komma till Anonyma Alkoholisters möten. När hon blev gravid sansade A.R. sig något. Då dottern E. föddes 2000 hade A.R. återvänt till Portugal och tagits in på vårdhem för avgiftning. Under 2001 skadades A.R. svårt i en motorcykelolycka och rehabiliterades under många år. Hon hade hela tiden viss kontakt med A.R:s mor. A.R. träffade en flickvän i Portugal, A-a. A.R. och A-a var och hälsade på i Sverige vid ett tillfälle och hon fick god kontakt med A-a. Hon fick av A.R:s mor veta att något hänt i Portugal och tog kontakt med A-a. Denna hade då utsatts för våld av A.R. och han hade hamnat i fängelse. Efter fängelsevistelsen och ett antal år bedyrade A.R:s mor att sonen hade lugnat ned sig, åt medicin och var en god och vänlig människa. A.R:s mor ville träffa sitt enda barnbarn, E., och det bestämdes att A.R. och hans mor skulle komma och hälsa på sommaren 2011. Så skedde också. A.R. var en annan människa, antagligen då han skötte sin medicinering. Det fungerade bra mellan dem och det bestämdes att A.R. skulle bo kvar hos henne medan modern åkte hem. Efter ett tag bestämde de att A.R. skulle skaffa eget boende och han letade lägenhet i Tidan. Förhållandet urartade och A.R. blev våldsam. Hon såg att han slutade att ta sin medicin och hon fick på sjukhuset veta att A.R. behövde medicinen för att fungera. I november 2011 började A.R. att förfölja henne. De var på förhandling i tingsrätten mars 2012 och A.R. dömdes då för överträdelse av kontaktförbud. Hon har i omgångar haft kontaktförbud och larm. Redan några veckor efter domen i mars 2012 började A.R. att dyka upp på ställen kring hennes bostad. Han stod under ett träd och kontrollerade när hon lämnade bostaden och när hon kom hem. Han gjorde dagliga rutter runt hennes hus. Hennes barn såg A.R. stå vid skolgården och titta. Ibland stod han och filmade och fotade mot hennes bostad. Under sommaren 2012 blev det intensivare och intensivare. Hon polisanmälde till slut A.R. då hon inte orkade längre.
Under punkten a ringde A.R. till hennes hemtelefon trots att han vet att han inte får ringa. Endast sonen Ed. var hemma och A.R. sa något elakt till Ed. som att han var en skit. Ed. blev ledsen. Sonen ringde henne direkt och berättade om samtalet.
Under punkten b så har A.R. ibland kört sakta förbi hennes bostad tio gånger per dag. Ibland har hon sett honom två gånger. Grannar har observerat honom dagligen. Oftast dyker han upp precis då hon ska lämna bostaden eller då hon kommer hem. Även nattetid kör han sakta förbi hennes bostad. Han har en tunggående dieselbil som hörs tydligt och väcker henne. Hennes bostadsgata är ingen naturlig väg för A.R. att passera på. Det är ingen genomfartsled utan han får köra runt. Vägen leder endast fram till skolan. Ca fem av veckans sju dagar kör han förbi hennes hem. Ibland bländar han in i huset med belysningen. Han blinkar ofta med helljuset. Någon gång har en granne som rastade hennes hund blivit fotograferad av A.R. Själv har hon sett hur det blixtrat från A.R:s bil två eller tre gånger. Han har då tagit kort mot hennes bostad. Ibland har A.R. setts gående och ibland har han stått vid skolan och fotograferat ned mot hennes hus. Hon driver en massageverksamhet i ett hus på tomten. A.R. har stannat till och skrivit upp bilnumret på hennes besökande. Han har sedan ringt till Trafikverket och fått veta bilägarnas namn. Vid ett tillfälle sms:ade han och frågade om R. Då hon inte var hemma ringde hon sin dotter som svarade att hon hade besök av en kompis vars bror hette R. A.R. har även sms:at hennes nuvarande pojkvän C.B. och skrivit att hon är en hora och dålig människa. Hon har mått dåligt av beteendet, liksom dottern E.
Under punkten c skulle hon tanka bilen samt kolla oljan då hon skulle köra en längre sträcka. Hon var på macken i Tidan då A.R. svängde in med sin bil. Hon befann sig inne på macken och handlade olja. När hon gick ut mötte hon A.R. i dörren. Han hälsade men hon svarade inte. Då hon väntade på att M., som hon mött på macken, skulle hjälpa henne med oljan kom A.R. ut, gick fram till henne vid bilen och sa ”du har börjat gräva i helvetet, du ska få del av det”. Hon fick panik och ringde polisen. Hon tänkte efter hotet att nu är det dags att flytta. Hon kontaktade sina barn och f.d. maken och beslutade att de inte kunde leva så här. Hon fick helt enkelt fly från Tidan där hon bott sedan 2009. Hon och barnen trivdes i samhället och hon hade just öppnat egen verksamhet. Allt fick hon lämna och lever nu med barnen under skyddad adress.
Under punkten d arbetade hon i huset på tomten då E. kom utrusande och sa att A.R. ringt. Hon fick avbryta sin massage av en kund och ta hand om flickan och kolla så inte A.R. stod utanför huset.
Under punkten f kom hon hem på kvällen och parkerade. Hon gick ur bilen och skulle bära in lite saker. A.R. kom då krypkörande ned mot hennes hus och slog på helljuset mot henne. Hon släppte grejerna och försökte ta en bild på honom.
Senare dök A.R. upp i Skövde utanför dottern H:s bostad. E. var på besök hos H. och flickorna polisanmälde A.R.
C.R. har som målsägande uppgett följande: - - -.
A.R. har hörts och uppgett i huvudsak följande: Han lärde känna A.P.A. för 17-18 år sedan. De var ett par i 4-5 år. Under tiden han levde med A.P.A. var han inte den enda mannen i hennes liv. Detta var en av anledningarna till att han lämnade Sverige. Han hade också stora alkoholproblem och drack i stort sett varje dag. När han återvänt till Portugal behandlades han på en klinik för sitt alkoholmissbruk. Andra droger har han aldrig varit beroende av. Under 2001 råkade han ut för en mc-olycka och låg i koma 28 dagar. Han fick medicin efter olyckan som han måste ta livet ut. När han återvänt till Sverige fick A.P.A. honom att sluta med medicinen. Han insåg inte konsekvenserna av detta. I början var han lugn men under hösten 2011 började han att tappa tålamodet med vad A.P.A. gjorde och hur hennes barn uppförde sig. Efter domen i mars 2012 var han bekymrad för sin dotter E. Han ville att flickan skulle bo hos honom varannan vecka, något A.P.A. motsatte sig. Han har aldrig gett sitt samtycke till att E. adopterats bort. - Det berör inte honom att A.P.A. är tillsammans med andra män. Allt som bekymrar honom är hur det påverkar E. Han vill att E. behandlas med respekt av eventuellt nya män. Han vill inte att A.P.A. har sex med andra män när E. kan upptäcka dem. Han minns att A.P.A. hade sex med honom inför dottern H. när hon var sex-sju år gammal. Han vill inte att sådant upprepas med E. Han är även orolig över hur A.P.A. uppfostrar sina barn. A.P.A. är sociopat och mytoman. Hon baktalar honom och han kan inget göra. Han vet vad han talar om då han var polis i Portugal.
Han tror att A.P.A. använder sin massagerörelse som en täckmantel. Det är inte rimligt att hon har kunder kl. två på natten som stannar till morgonen. Han åker förbi A.P.A:s bostad för att registrera vilka bilar som står utanför. Ibland fotograferar han för att skaffa bevis som han kan lämna till socialtjänsten. När han pratade med åklagaren i Skövde fick han veta att han inte fick beträda A.P.A:s tomt, men han fick köra vilken väg som helst. Det har hänt att han åkt förbi sakta och tittat in i A.P.A:s matsalsfönster för att försäkra sig om att E. var hemma. Ibland ser han att tv:n är på med barnprogram och då vet han att E. är hemma. Det enda han intresserar sig för är hur dottern har det och vilka män denna träffar.
Den 28 juli 2012 åkte han förbi A.P.A:s hus och såg att det var tänt. Han såg dock ingen bil parkerad. Eftersom A.P.A. har många strategier beslöt han sig för att ringa hem till A.P.A. för att se om hon var där. Sonen Ed. svarade och denne har han inte kontaktförbud emot. Han frågade Ed. hur han mådde och Ed. svarade ”du bryr dig inte om hur jag mår”. Då Ed. var aggressiv sa han till denne ”fortsätter du vara en värdelös människa eller har du fått jobb”.
Den 9 augusti 2012 åkte han förbi A.P.A:s hus. Då A.P.A:s bil inte var hemma ringde han för att veta om någon var i huset. Dottern E. svarade varför han omedelbart la på luren. Efter några minuter ringde han A.P.A:s nummer igen och E. svarade. Han sa då ”hur mår du och din mamma”. E. la då på luren. Han tycker det var oansvarigt av A.P.A. att lämna en tioåring ensam hemma.
Vid ett tillfälle skulle han tanka diesel i Tidan. Då han svängde in till pumpen såg han A.P.A:s bil vid pumpen intill. Han gick in för att betala och i dörren mötte han en man med en flaska olja och bakom mannen kom A.P.A. Han hälsade på mannen som svarade att han skulle hälla olja i en liten bil. Han förstod inte varför mannen sa så. Han svarade att han inte hade med det att göra och gick in på bensinstationen. När han gick ut kom mannen från A.P.A:s Opel. Han tankade sin bil och åkte därifrån. - Det är riktigt att han brukar kontrollera de bilar som står vid A.P.A:s hus. Han sms:ar registreringsnummer till Trafikverket, vilket inte är olagligt. Han vill bara veta vilka typer av personer som finns runt hans dotter. Det var genom att kontrollera bilar som han hittade C.B.
Han har kört förbi H:s lägenhet flera gånger. Det är inte förbjudet att köra på allmänna gator. Han brukar köra förbi för att kontrollera vilken bil som står utanför. Det är så att A.P.A. ibland byter bilar med olika personer. Om han ser Opeln stå utanför H:s bostad vet han att A.P.A. bytt bil för att dölja att hon åker till en älskare.
- - -.
Han såg att A.P.A. flyttade sina grejer på en släpkärra. Han stannade då och tog ett fotografi.
Han har hela tiden velat skydda sin dotter E. A.P.A:s f.d. man B. slog E. när hon var liten. A.P.A. har berättat att B. gjort många dåliga saker mot hennes barn. Han har velat att A.P.A. skulle anmäla B. men hon har vägrat. När han kom till Sverige 2011 var A.P.A. fortfarande gift med B. men han och A.P.A. blev ändå ett par. Det är typiskt för A.P.A. att ha flera män samtidigt.
Efter att ha redovisat uppgifter som lämnats vid vittnesförhör av H.P. (dotter till A.P.A.) S.C. och M.Ö. anförde tingsrätten vidare:
Rättslig reglering
Den som förföljer en person genom brottsliga gärningar som utgör bland annat olaga hot, ofredande eller överträdelse av kontaktförbud döms, om var och en av gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet, för olaga förföljelse till fängelse i högst fyra år. Med förföljelse avses en serie straffbara gärningar som är riktade mot en och samma person. Det ska vara fråga om ett upprepat brottsligt handlande som innebär en särskild kränkning av personens integritet. Något särskilt syfte med förföljelsen krävs dock inte utan det är tillräckligt att gärningsmannen har uppsåt till de brottsliga gärningar som förföljelsen består av samt till att det är fråga om ett upprepat handlande. Det krävs inte heller något uppsåt från gärningsmannens sida att kränka målsägandens integritet. Det är tillräckligt att det upprepade handlandet objektivt sett framstår som påträngande eller besvärande eller annars som ett angrepp på den andra personen. Bedömningen av om de brottsliga gärningarna utgjort förföljelse eller inneburit en kränkning är således oberoende av gärningsmannens egna värderingar och syften med handlingarna (prop. 2010/11:45 s. 76-77).
Bedömning
A.P.A. har gjort att mycket trovärdigt intryck. Hon har berättat klart, detaljerat och eftertänksamt och det finns inga tendenser till överdrifter från hennes sida. Några motstridigheter har inte framkommit i hennes berättelse. A.R:s uppgifter har däremot varit mera svävande och han har lämnat en rad svårförståeliga förklaringar till sitt handlande. I vissa delar har han dock tillstått att han agerat som åklagaren påstått.
Under punkten a är det genom A.P.A:s och A.R:s uppgifter utrett att A.R. ringt till målsägandens hemtelefon och att sonen Ed. svarat. A.R. har medgett att han sagt något om att Ed. var värdelös eller liknande. A.R. har själv uppgett att anledningen till att han ringde var för att kontrollera om målsäganden var hemma. Han har därmed överträtt utfärdat kontaktförbud och hans invändning att han inte hade förbud att kontakta Ed. kan lämnas utan avseende.
Under punkten b har åklagaren förtydligat att brottsligheten endast riktat sig mot A.P.A. och att dottern E. inte ska uppfattas som målsägande i den delen. Redan av A.R:s egna uppgifter framgår att han kört sakta förbi målsägandens bostad, att han stannat och fotograferat och kontrollerat parkerade bilar samt att han tittat in genom fönster. Målsägandens uppgifter om att den tilltalade ibland lyst in i huset med billyktorna stöds av vad vittnet S.C. uppgett. Även denne har berättat om fotoblixtar samt bekräftat att det rört sig om en mängd förbikörningar, dagtid, kvällstid och även nattetid. Det har framkommit att A.R. inte kan ha haft annat ärende än att bevaka målsäganden då vägen förbi hennes hus inte leder annat än runt i området. Av såväl målsägandens som dottern H:s uppgifter är det visat att A.R. vissa dagar kunnat passera målsägandens hus upp till tio gånger. Av den tilltalades egna uppgifter framgår att han velat kontrollera vilka personer, främst män, som haft sina bilar parkerade utanför målsägandens hus. Huruvida det skett av omsorg om dottern E. eller på grund av svartsjuka saknar betydelse. Beteendet att utan rimlig anledning så gott som dagligen köra utanför målsägandens bostad, stanna och fotografera samt blända med ljuset är att beteckna som hänsynslöst och som överträdelse av kontaktförbudet.
Under punkten c vinner målsägandens uppgifter stöd av vad vittnet M.Ö. uppgett. Denne har observerat hur A.R. pratat med målsäganden samt att hon varit väldigt skärrad och upprörd. Gärningen är att beteckna som olaga hot då uttalandet uppenbarligen varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan för den egna säkerheten till person för målsäganden.
Under punkten d har åklagaren gjort gällande att den tilltalade överträtt gällande kontaktförbud mot båda målsägandena. Det framgår av A.R:s egna uppgifter att han ringt till målsägandens hemtelefon i strid med kontaktförbudet samt att E. då svarat. Han har då lagt på luren men därefter återigen ringt till E. som han då antog var ensam hemma. Han har således gjort sig skyldig till överträdelse av kontaktförbud såväl mot A.P.A. som E.P.A.
Punkten e är erkänd och ska bedömas som en överträdelse av kontaktförbud.
Även under punkten f har åklagaren gjort gällande att överträdelse av kontaktförbud riktat sig mot såväl A.P.A. som E.P.A. Vad gäller gärningen mot A.P.A. är det genom dennas uppgifter styrkt att A.R. spejat på henne och krypkört förbi och bländat henne med helljuset då hon skulle bära in saker från sin bil. Han har därigenom gjort sig skyldig till överträdelse av kontaktförbudet. - Vad däremot gäller enahanda brott mot E. har inte annat framkommit än att A.R. kommit körande på en allmän gata och stannat till tio meter från E. men strax därefter åkt från platsen. Att köra utanför H:s bostad vid ett tillfälle kan knappast vara att anse som en överträdelse av de kontaktförbud som är meddelade mot målsägandena. Det kan ha varit en ren tillfällighet att E. just då vistades hos sin syster. A.R. har inte heller sökt kontakt utan lämnat platsen ganska omgående. Han kan därmed inte anses ha gjort sig skyldig till överträdelse av kontaktförbudet mot E.P.A.
Gärningarna under a till f ska beträffande A.P.A. ses i ett sammanhang. Var och en av gärningarna får anses ha utgjort led i en upprepad kränkning av målsägandens integritet. A.R. ska därför dömas för brottet olaga förföljelse.
Vad slutligen gäller C.B. är det genom dennes uppgifter samt kopior av sms styrkt att A.R. under den aktuella helgen ringt oavbrutet under flera timmar samt sänt sms med otrevligt innehåll. Han ska därför dömas för ofredande.
De enskilda anspråken
Med utgången ovan ska A.R. förpliktas att utge skadestånd till A.P.A. med skäliga 20 000 kr för kränkning och 5 000 kr för sveda och värk. Tingsrätten har då beaktat att det inte rört sig om några fysiska angrepp mot målsäganden.
Vad gäller målsägaden E.P.A. rör det sig endast om ett telefonsamtal i strid mot gällande kontaktförbud. Detta kan inte anses vara en så allvarlig kränkning att skadestånd ska utgå. Yrkandet lämnas därför utan bifall.
Påföljden
A.R. dömdes den 29 mars 2012 för olaga hot och överträdelse av kontaktförbud till dagsböter. Målsägande var A.P.A. Det har vidare framkommit att A.R. dömts i Portugal till fängelse tre och ett halvt år för brott mot en närstående kvinna.
Tingsrätten har inhämtat yttrande från frivården samt läkarintyg enligt 7 § lagen om särskild personundersökning. Av handlingarna framgår att någon allvarlig psykisk störning inte förelegat hos den tilltalade vare sig vid gärningen eller vid undersökningen. Det framkommer att A.R. har en fysisk ohälsa och lever på sjukpension samt en psykisk ohälsa med aggressivitet vilket han medicinerar för. Det finns enligt frivården en hög risk för fortsatt brottslighet.
Gärningarna är av allvarlig art samt har A.R. återfallit i likartad brottslighet kort efter domen i mars 2012. Någon annan påföljd än fängelse kan därmed inte komma ifråga. Vid bestämmande av fängelsestraffets längd beaktar tingsrätten att det rört sig om ett mycket stort antal tillfällen då störningar förekommit samt att det fått till konsekvens att målsäganden fått lämna sin bostad och släkt och numera lever under skyddad adress. Påföljden bestäms därför till fängelse i tio månader.
Domslut
Domslut
Tingsrätten dömde A.R. enligt 4 kap. 4 b § BrB för olaga förföljelse, enligt 4 kap. 7 § BrB för ofredande och enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud för överträdelse av kontaktförbud till fängelse 10 månader.
A.R. ålades att utge skadestånd till A.P.A. med 25 000 kr jämte ränta.
Åtalet för överträdelse av kontaktförbud mot E.P.A. enligt punkten f och E.P.A:s skadeståndsyrkande ogillades.
Tingsrätten förordnade att A.R. skulle stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vann laga kraft mot honom.
Göta hovrätt
Både åklagaren och A.R. överklagade i Göta hovrätt.
Åklagaren yrkade att hovrätten skulle skärpa straffet.
A.R. yrkade att hovrätten skulle frikänna honom från ansvar för olaga förföljelse och ofredande (punkterna a, b, c och f samt sista stycket i gärningsbeskrivningen) alternativt bedöma gärningarna under nämnda punkter som överträdelse av kontaktsförbud samt, oavsett om så skedde, sänka straffet.
A.R. yrkade även att hovrätten skulle bestämma att han inte skulle vara skyldig att betala något skadestånd till A.P.A. eller, i andra hand, att hovrätten skulle sänka skadeståndet.
Part motsatte sig motparts ändringsyrkande.
Domskäl
Hovrätten (f.d. lagmannen Lars Annerén, f.d. hovrättsrådet Gunilla Polland, tf. hovrättsassessorn Gustav Friman, referent, och två nämndemän) anförde i dom den 12 december 2012 bl.a.:
Hovrättens domskäl
- - -.
Genom tingsrättens dom, i inte överklagade delar, är det avgjort att A.R. gjort sig skyldig till överträdelse av kontaktförbud mot E.P.A. och A.P.A. den 9 augusti 2012 (punkten d i stämningsansökan) och att han gjort sig skyldig till överträdelse av kontaktförbud mot A.P.A. den 16 augusti 2012 (punkten e i stämningsansökan).
Hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten i fråga om skuld och rubricering. Enligt hovrätten motsvarar brottslighetens samlade straffvärde fängelse åtta månader (jfr Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 15 maj 2012 i mål B 937-12). Med hänsyn till brottets art och att A.R. återfallit i likartad brottslighet kan annan påföljd än fängelse inte komma i fråga. Fängelsestraffets längd ska bestämmas i enlighet med straffvärdet.
Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning i fråga om skadestånd.
Hovrättens domslut
Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på det sättet av hovrätten bestämmer fängelsestraffets längd till 8 månader.
A.R. ska vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas.
Högsta domstolen
A.R. överklagade hovrättens dom och yrkade att HD skulle frikänna honom från ansvar för olaga förföljelse (punkterna a, b, c och f i gärningsbeskrivningen) alternativt bedöma gärningarna som överträdelse av kontaktförbud. Han yrkade också att bli frikänd från ansvar för ofredande gentemot C.B. Vidare yrkade han att straffet skulle sättas ned, oavsett hur gärningarna rubricerades.
Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens dom ändrades.
HD meddelade prövningstillstånd ifråga om brottsrubricering och påföljd med utgångspunkt i vad hovrätten funnit utrett beträffande gärningarna. Frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklarades vilande.
HD konstaterade i beslut den 6 februari 2013 att A.R. skulle ha blivit villkorligt frigiven tidigast den 11 februari 2013, om han hade avtjänat det fängelsestraff han dömts till. Eftersom hovrättens dom hade överklagats endast av A.R. kunde straffskärpning inte komma i fråga. Mot den bakgrunden borde han från nämnda dag inte längre hållas häktad. HD förordnade därför att A.R. skulle försättas på fri fot den 11 februari 2013.
Målet avgjordes efter huvudförhandling.
Domskäl
HD (justitieråden Stefan Lindskog, Ann-Christine Lindeblad, Agneta Bäcklund, referent, Svante O. Johansson och Lars Edlund) meddelade den 27 december 2013 följande dom:
Domskäl
Bakgrunden och frågan i målet
A.P.A. och A.R. träffades under 1990-talet och blev ett par. År 2000 föddes deras dotter E. De separerade innan E. föddes, och A.R. flyttade till Portugal. E. adopterades av en annan man. År 2011 återvände A.R. till Sverige. Han flyttade in hos A.P.A. och de blev åter ett par. Förhållandet tog dock slut och A.R. skaffade ett eget boende på samma ort. A.P.A. inledde ett förhållande med C.B. A.R. ålades kontaktförbud mot A.P.A. och E.P.A. Förbudet gäller från den 14 februari 2012 till och med den 27 februari 2014. Genom dom som har vunnit laga kraft har A.R. den 29 mars 2012 dömts för överträdelse av kontaktförbud samt olaga hot mot A.P.A.
I enlighet med hovrättens i den delen inte överklagade dom ska A.R. dömas för överträdelse av kontaktförbud mot E.P.A. och för ofredande mot C.B. Han har den 9 augusti 2012 ringt till A.P.A:s hemtelefon och talat med E. Vidare har han under perioden 1-3 september 2012 skickat flera sms till C.B. och ringt till honom ett stort antal gånger.
Såvitt gäller A.P.A. har hovrätten funnit utrett att A.R. har handlat på det sätt som åklagaren har gjort gällande i gärningsbeskrivningen, punkterna a-f. Det är således utrett att han den 28 juli har ringt till A.P.A. och talat med hennes son (a), att han den 6 augusti har kontaktat henne vid en bensinstation och uttalat ”du har börjat gräva i helvetet, du ska brinna där” eller något liknande (c), att han den 9 augusti har ringt till henne och talat med dottern (d), att han den 16 augusti har skickat A.P.A. ett sms (e), att han den 31 augusti har kört med sin bil utanför hennes bostad när hon kom hem och bländat henne med helljuset (f) samt att han mellan den 28 juli och den 2 september har kört bil och krypkört förbi hennes bostad, stannat och parkerat utanför huset, tänt och släckt bilens belysning samt kontrollerat bilar vid fastigheten och fotograferat huset (b). Beträffande den sist nämnda punkten har det framkommit att körningarna har skett vid ett stort antal tillfällen, dagtid, kvällstid och nattetid, vissa dagar upp till tio gånger. Han har lyst in i huset med billyktorna och fotograferat med blixt.
Huvudfrågan i målet är om gärningarna riktade mot A.P.A. ska rubriceras som olaga förföljelse.
Om brottet olaga förföljelse
Den som förföljer en person genom vissa i bestämmelsen angivna brottsliga gärningar döms, om var och en av gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet, för olaga förföljelse till fängelse i högst fyra år (4 kap. 4 b § BrB, som trädde i kraft den 1 oktober 2011). I den lydelse som gällde vid tiden för de åtalade gärningarna omfattar bestämmelsen misshandel eller försök till sådant brott som inte är ringa, olaga tvång, olaga hot, hemfridsbrott eller olaga intrång, ofredande, sexuellt ofredande, skadegörelse eller försök till sådant brott, åverkan och överträdelse av kontaktförbud. Genom en lagändring som trädde kraft den 1 juli 2013 fördes även kränkande fotografering till listan över brottsliga gärningar i paragrafen.
Bestämmelsen om olaga förföljelse har i grunden samma konstruktion som fridskränkningsbrottet i 4 kap. 4 a § BrB. Med förfölja avses att någon upprepat angriper, plågar, terroriserar eller utsätter en annan person för obehag, t.ex. genom att begå brott mot denne. Hur många sådana gärningar som krävs och vilket samband som ska föreligga mellan dessa för att det ska anses vara fråga om en kränkning i den mening som avses enligt bestämmelsen är att bedöma med utgångspunkt i gärningarnas karaktär. Det krävs inte något särskilt syfte för att handlandet ska utgöra en förföljelse. För en tillämpning av straffbestämmelsen krävs det inte heller några gärningar utöver dem som åtalet avser. Förhållanden som ligger utanför de åtalade gärningarna kan dock ha betydelse för om gärningarna sammantaget ska bedömas som olaga förföljelse. Om de brottsliga gärningar som åtalet avser inte kvalificerar för det brottet ska dömas för vart och ett av brotten enligt sedvanliga regler om konkurrens. (Se prop. 2010/11:45 s. 65 ff. och 76 ff.)
I förarbetena uttalas det på flera ställen att brottet olaga förföljelse införs för att åstadkomma en höjd straffnivå för brottslighet som innefattar upprepade kränkningar av målsägandens integritet i situationer då vart och ett av brotten är förhållandevis lindrigt (se prop. 2010/11:45 s. 67, 68 och 76).
Om kontaktförbud och olaga hot
Lagen (1988:688) om kontaktförbud (tidigare besöksförbud) infördes genom lagstiftning år 1988. Kontaktförbud enligt 1 § innebär ett förbud för en person att besöka eller på något annat sätt ta kontakt med en annan person eller att följa efter den personen. Om det kan antas att ett sådant kontaktförbud inte är tillräckligt för att säkerställa det integritetsskydd som den enskilde har rätt till, får det utvidgas till att avse förbud att uppehålla sig i närheten av en annan persons bostad eller arbetsplats eller annat ställe där den personen brukar vistas (utvidgat kontaktförbud, 2 §). Den som bryter mot ett kontaktförbud döms till böter eller fängelse i högst ett år. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.
Kontaktförbudet enligt 1 § tar i första hand sikte på direkta kontakter med den som förbudet avser att skydda, t.ex. att söka upp eller ringa till denne, men också andra åtgärder som sker i kontaktsyfte och som är ägnade att väcka den andra personens uppmärksamhet kan falla under förbudet. Ett utvidgat kontaktförbud avser att träffa den som återkommande uppehåller sig i anslutning till någons bostad och tar närmast sikte på att någon försöker skrämmas genom att ständigt dyka upp, men utan att ta någon direkt kontakt. (Se prop. 1987/88:137 s. 40 ff.)
För olaga hot döms den som lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom (4 kap. 5 § BrB). Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Med hot om brottslig gärning förstås en gärning som av en annan person uppfattas som ett påstående om att brott kommer att utföras. Hotet behöver inte vara öppet utan det kan vara förtäckt, dvs. en antydan om vad som avses. Hot om något annat än brottsliga gärningar är inte kriminaliserat. (Se Nils Jareborg och Sandra Friberg, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 2010, s. 53.)
Om en person gör sig skyldig till olaga hot och detta samtidigt innebär en överträdelse av ett kontaktförbud ska den tilltalade dömas i brottskonkurrens, dvs. för båda brotten (se prop. 1992/93:141 s. 31; jfr även NJA 2008 s. 1010).
Bedömningen av de gärningar som har riktats mot A.P.A.
A.R. har meddelats kontaktförbud enligt 1 § lagen om kontaktförbud. Gärningarna under punkterna a, d och e innefattar överträdelser av det förbudet. Han har ringt till A.P.A:s hemtelefon och skickat sms till henne, vilket innefattar direkta eller indirekta kontakter.
Beträffande punkterna b och f har A.R. kört förbi utanför A.P.A:s hem. Det måste i och för sig anses vara ett sådant förfarande som ett utvidgat kontaktförbud tar sikte på. Men genom att under kort tid passera hemmet ett stort antal gånger har förfarandet varit ägnat att påkalla A.P.A:s uppmärksamhet. A.R. har även lyst in i hennes bostad med billyktorna och bländat henne när hon skulle gå in till sin bostad. Detta måste anses utgöra ett sätt att påkalla uppmärksamhet och att skapa en indirekt kontakt med A.P.A. Också dessa punkter innefattar alltså överträdelser av kontaktförbudet.
När det slutligen gäller punkten c har A.R. tilltalat A.P.A. när de träffades på en bensinstation. Detta utgör en överträdelse av kontaktförbudet. Fastän hans uttalande inte innefattade något uttryckligt hot om brottslig gärning kan det, med beaktande av hans förhållningssätt till A.P.A., inte uppfattas som något annat än ett förtäckt hot om angrepp mot hennes person. Hotet har varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos A.P.A., vilket A.R. måste ha förstått. Gärningen under punkten c innefattar således också ett olaga hot.
Olaga förföljelse?
A.R. har under ungefär en månads tid på olika sätt övervakat A.P.A:s förehavanden genom att ringa till hennes hemtelefon, skicka sms till henne och återkommande vistas i närheten av hennes bostad. Hans handlande har innefattat dels ett flertal överträdelser av det kontaktförbud som meddelats honom i förhållande till A.P.A., dels ett olaga hot.
Vart och ett av brotten har varit av relativt lindrigt slag, och endast vid ett tillfälle har han tagit en direkt kontakt med A.P.A. Brotten har begåtts under en relativt begränsad tid. Det talar emot att det skulle röra sig om olaga förföljelse.
De isolerade gärningarna måste emellertid också ses i ljuset av de förhållanden under vilka de har ägt rum. A.R. hade tidigare utsatt A.P.A. för kontakter i strid mot kontaktförbud samt olaga hot, vilket han också har dömts för. Beträffande de i målet aktuella gärningarna befann han sig i stort sett dagligen under en dryg månad i närheten av A.P.A:s bostad. Hon bedrev näringsverksamhet i en lokal i anslutning till bostaden och uppehöll sig alltså där en stor del av sin tid. A.R. fotograferade och kontrollerade bilar som hade parkerat i närheten av hennes hem. Till detta kommer att han också bröt mot det kontaktförbud som hade meddelats i förhållande till E.P.A. och att han ofredade A.P.A:s nya pojkvän.
Slutsatsen är att A.R. har förföljt målsäganden genom de brottsliga gärningar som anges under punkterna a-f i åtalet. Var och en av gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av A.P.A:s integritet. Han ska alltså dömas för olaga förföljelse.
Påföljdsfrågan
Den under drygt en månad i stort sett dagliga övervakningen har inneburit en stor påfrestning för A.P.A. A.R. måste ha förstått vilken påfrestning han utsatte henne för, även om det inte var hans syfte med handlandet. Till detta kommer att han har gjort sig skyldig till ofredande mot C.B. och överträdelse av kontaktförbud mot E.P.A. Straffvärdet för den samlade brottsligheten motsvarar fängelse i fyra månader.
A.R. har som anhållen och häktad i målet varit berövad friheten under mer än fem månader. Det överstiger det fängelsestraff som motsvarar brottslighetens straffvärde. Förhållandet ska beaktas med tillämpning av 29 kap. 5 § första stycket 8 BrB (jfr NJA 2012 s. 968 p. 6 och NJA 2013 s. 321) och föranleder att det får anses vara påkallat att med stöd av andra stycket samma lagrum underskrida straffminimum. Med hänsyn till de brott som A.R. har gjort sig skyldig till är det emellertid inte uppenbart oskäligt att döma till påföljd. Det saknas alltså förutsättningar för att efterge påföljden. A.R. ska därför dömas till ett bötesstraff.
Mot bakgrund av frihetsberövandet bör bötesstraffet lämpligen bestämmas till 30 dagsböter. Med tillämpning av 33 kap. 6 § tredje stycket BrB ska bötesstraffet anses vara helt verkställt genom frihetsberövandet.
Domslut
Domslut
HD meddelar inte prövningstillstånd i de delar som frågan om det har förklarats vilande.
HD ändrar hovrättens domslut endast på så sätt att domstolen bestämmer påföljden för den samlade brottsligheten till 30 dagsböter på 50 kr.
Bötesstraffet ska, med tillämpning av 33 kap. 6 § tredje stycket BrB, anses vara helt verkställt genom den tid som A.R. har varit berövad friheten i målet.
HD:s dom meddelad: den 27 december 2013.
Mål nr: B 272-13.
Lagrum: 4 kap. 4 b och 5 §§ samt 29 kap. 5 § BrB, 1, 2 och 24 §§ lagen (1988:688) om kontaktförbud.
Rättsfall: NJA 2008 s. 1010, NJA 2012 s. 968 och NJA 2013 s. 321.