NJA 2015 s. 359
Bristtäckningsansvar har inte ansetts kunna aktualiseras när ett helägt dotterbolag lämnat s.k. koncernbidrag till moderbolaget genom nedsättning av en fordran på moderbolaget. Också fråga om betydelsen av att något yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen inte lämnats av dotterbolagets styrelse inför beslutet om koncernbidrag.
Emtunga Offshore AB var ett helägt dotterbolag till Pharmadule Emtunga AB. I september 2007 överlät Pharmadule genom en inkråmsöverlåtelse en del av sin verksamhet till Offshore. Överlåtelsen skedde genom att Offshore övertog samtliga tillgångar och skulder i rörelsen. Vid tidpunkten för förvärvet översteg skulderna tillgångarna med 83 602 750 kr. Pharmadule utställde ett skuldebrev till Offshore på detta belopp.
Vid bolagsstämma i Offshore den 2 juni 2008 fastställdes årsredovisningen för 2007, som innehöll bl.a. ett koncernbidrag till Pharmadule på 32 500 000 kr. Koncernbidraget lämnades genom kvittning mot fordringen på 83 602 750 kr enligt skuldebrevet.
Härefter försattes både Offshore och Pharmadule i konkurs.
Stockholms tingsrätt
Offshores konkursbo väckte vid Stockholms tingsrätt talan mot de tidigare styrelseledamöterna och den tidigare verkställande direktören i Offshore och yrkade att de skulle förpliktas att till boet solidariskt betala 32 500 000 kr jämte viss ränta på beloppet. Som grund för sin talan åberopade konkursboet i huvudsak följande. Koncernbidraget utgjorde i aktiebolagsrättslig mening en utdelning till Pharmadule. Koncernbidraget var därmed underkastat de begränsningar som följer av aktiebolagslagens regler om värdeöverföringar. Koncernbidraget lämnades trots detta i strid med försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen. Koncernbidraget lämnades dessutom utan att styrelsen hade upprättat något yttrande av det slag som föreskrivs i 18 kap. 4 § aktiebolagslagen. Eftersom koncernbidraget lämnades i strid med reglerna i aktiebolagslagen ska det enligt 17 kap. 6 § samma lag återgå. Pharmadule har emellertid försatts i konkurs utan utsikter till utdelning. Svarandena har som styrelseledamöter respektive verkställande direktör medverkat till att koncernbidraget lämnades. De är därför enligt 17 kap. 7 § aktiebolagslagen skyldiga att solidariskt svara för den uppkomna bristen.
Styrelseledamöterna och den verkställande direktören bestred konkursboets talan. Som grund för bestridandet anförde de bl.a. att koncernbidraget inte hade lämnats i strid med försiktighetsregeln, att det saknades rättsligt stöd för att hålla dem ansvariga på den grunden att ett yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen inte hade upprättats samt att bristtäckningsansvar under alla förhållanden inte kunde komma i fråga eftersom återbäring av en kvittning sker genom att kvittningen går åter, dvs. Offshores fordran på Pharmadule återuppstod.
Svarandena åberopade ett rättsutlåtande av professor Erik Nerep.
Efter viss skriftväxling begärde parterna gemensamt att tingsrätten skulle hänskjuta två rättsfrågor i målet till HD.
Tingsrätten (tingsfiskalen Adam Larsson) beslöt den 20 augusti 2013 att till prövning av HD hänskjuta de frågor som redovisas i HD:s beslut.
Högsta domstolen
Konkursboet åberopade ett utlåtande av docenten Clas Martinson.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Anna Cappelen-Smith, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
Efter en redogörelse för bakgrunden och tingsrättens frågor till HD i huvudsaklig överensstämmelse med punkterna 1-6 i HD:s skäl hade betänkandet följande lydelse.
Domskäl
Skäl
Den första frågan som HD har att besvara är om bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 § aktiebolagslagen kan aktualiseras när en värdeöverföring har skett genom att ett helägt dotterbolag har lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget genom kvittning mot en fordring på moderbolaget.
Ett öppet redovisat koncernbidrag från ett helägt dotterbolag till moderbolaget utgör en värdeöverföring som ska bedömas enligt aktiebolagslagens regler om värdeöverföringar (prop. 2004/05:84 s. 385 f. och SOU 1997:168 s. 80 f.).
Enligt 17 kap. 2 § aktiebolagslagen får värdeöverföringar från aktiebolag ske endast enligt bestämmelserna om vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna och gåva till allmännyttigt ändamål. Om samtliga aktieägare är överens om det är det dock tillåtet att besluta om värdeöverföring i annan form än vad som anges i paragrafen, s.k. icke formenlig vinstutdelning (a. prop. s. 749).
I 17 kap. 3 § aktiebolagslagen finns regler som begränsar möjligheterna till värdeöverföringar. I första stycket finns den s.k. beloppsspärren, som innebär att bolaget inte får genomföra värdeöverföringar om det inte skulle finnas full täckning för det bundna egna kapitalet efter överföringen. Andra stycket innehåller den s.k. försiktighetsregeln. Innebörden av regeln är att en värdeöverföring, oavsett vad en tillämpning av beloppsspärren leder till för resultat, får ske endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Om bolaget är ett moderbolag ska enligt tredje stycket hänsyn även tas till de krav som koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital samt till koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Om en värdeöverföring i form av vinstutdelning, minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller gåva till allmännyttigt ändamål har skett i strid med bestämmelserna i 17, 18 och 20 kap.aktiebolagslagen ska mottagaren enligt 17 kap. 6 § samma lag återbära vad han eller hon har uppburit, om bolaget visar att han eller hon insåg eller bort inse att värdeöverföringen stod i strid med aktiebolagslagen. Har s.k. icke formenlig värdeöverföring skett i strid med bestämmelserna i 17 kap. är mottagaren enligt samma paragraf återbäringsskyldig om bolaget visar att han eller hon insåg eller bort inse att transaktionen innefattade en värdeöverföring från bolaget. Om det uppkommer någon brist vid återbäringen är enligt 17 kap. 7 § de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen ansvariga för denna. För ansvar förutsätts i fråga om styrelseledamot och verkställande direktör uppsåt eller oaktsamhet.
Den primära rättsföljden vid olaglig värdeöverföring är alltså ogiltighet med återbäringsskyldighet. Vad som ska återbäras blir enligt förarbetena beroende av värdeöverföringens storlek och den regel som har överträtts. Om exempelvis regler om beslutsunderlaget har åsidosatts ska i princip hela det utdelade beloppet återbäras. Har en värdeöverföring i stället skett i strid med 17 kap. 3 § aktiebolagslagen behöver mottagaren återbära endast vad som motsvarar skillnaden mellan värdet av det som mottagits och det värde som lagligen hade kunnat delas ut. (A. prop. s. 391 ff. och 756.)
Ett öppet redovisat koncernbidrag från ett helägt dotterbolag till moderbolaget är, som tidigare har anförts, en värdeöverföring i aktiebolagslagens mening. Om en sådan värdeöverföring skulle vara olaglig ska moderbolaget - om övriga förutsättningar i 17 kap. 6 § aktiebolagslagen är uppfyllda - återbära det olagligen överförda till dotterbolaget. Om värdeöverföringen har skett genom kvittning mot en fordring på moderbolaget kan återbäringsskyldigheten inte fullgöras genom att kvittningen går åter om moderbolaget saknar förmåga att infria den fordring som därigenom (åter)uppstår.
Bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 § aktiebolagslagen kan alltså komma i fråga när ett helägt dotterbolag har lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget genom kvittning mot en fordring på moderbolaget. Den första frågan ska besvaras i enlighet med detta.
HD har därmed även att besvara den andra frågan, som rör betydelsen av att koncernbidraget lämnats utan att ett sådant yttrande som föreskrivs i 18 kap. 4 § aktiebolagslagen upprättats.
Av 18 kap. 1 § aktiebolagslagen framgår att beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman, som enligt huvudregeln inte får besluta om utdelning av större belopp än vad styrelsen har föreslagit eller godkänt. I 18 kap. 4 § samma lag föreskrivs att till ett förslag om vinstutdelning ska fogas ett motiverat yttrande från styrelsen om huruvida den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § och, om bolaget är ett moderbolag, de särskilda hänsyn som ska tas till koncernverksamheten. Om tillgångar eller skulder har värderats till ett verkligt värde enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen (1995:1554) ska det i yttrandet även anges hur stor del av det egna kapitalet som beror på att en sådan värdering har tillämpats.
Bestämmelsen i 18 kap. 4 § aktiebolagslagen syftar enligt förarbetena till att skydda bl.a. bolagets borgenärer och kan inte åsidosättas ens med samtliga aktieägares samtycke (a. prop. s. 388 och s. 749).
Bestämmelsen är som utgångspunkt endast tillämplig på formenligt beslutad vinstutdelning. Ett av aktieägarna samfällt men formlöst beslut om att föra över medel från bolaget till aktieägarna kan verkställas utan att ett styrelseyttrande upprättas. Om ett sådant beslut formaliseras och dokumenteras i ett bolagsstämmoprotokoll bör det emellertid ses som ett beslut om vinstutdelning. I sådana fall ska följaktligen också ett styrelseyttrande upprättas. (A. prop. s. 760 f. och Sten Andersson m.fl., Aktiebolagslagen, En kommentar, Del II, supplement 9 april 2014, s. 18:11.)
Ett yttrande enligt bestämmelsen i 18 kap. 4 § aktiebolagslagen ska alltså i ett fall som det förevarande upprättas oberoende av om den enda aktieägaren har samtyckt till att så inte sker. Vilka rättsföljder som kan komma i fråga när bestämmelsen inte har iakttagits framgår av 17 kap.6 och 7 §§aktiebolagslagen, dvs. återbäringsskyldighet för mottagaren och bristtäckningsansvar för bl.a. styrelseledamot och verkställande direktör. Den andra frågan ska besvaras i enlighet med detta.
Domslut
HD:s avgörande
HD förklarar dels att bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 § aktiebolagslagen (2005:551) kan komma i fråga när ett helägt dotterbolag har lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget genom kvittning mot en fordring på moderbolaget, dels att återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 6 och 7 §§ kan komma i fråga när koncernbidraget har lämnats utan att ett yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen har upprättats, även om det har skett med den enda aktieägarens samtycke.
Domskäl
HD (justitieråden Kerstin Calissendorff, Lena Moore, Martin Borgeke, Dag Mattsson, referent, och Anders Eka) meddelade den 10 juni 2015 följande beslut.
Skäl
Bakgrund
Pharmadule Emtunga AB äger samtliga aktier i Emtunga Offshore AB. Offshore är alltså dotterbolag till Pharmadule. Offshore förvärvade år 2007 en rörelse från Pharmadule genom att överta samtliga tillgångar och skulder i rörelsen. Vid tidpunkten för förvärvet översteg skulderna värdet på rörelsen med drygt 83,5 miljoner kr, varför Pharmadule utfärdade ett skuldebrev till Offshore på detta belopp.
Vid bolagsstämma i Offshore i juni 2008 fastställdes bolagets årsredovisning för år 2007. Årsredovisningen innehöll som en bokslutsdisposition en post benämnd koncernbidrag på 32,5 miljoner kr till moderbolaget.
Offshore försattes i konkurs den 17 december 2008 och Pharmadule den 20 juni 2009.
Offshores konkursbo har väckt talan mot styrelseledamöterna och den verkställande direktören i Offshore och yrkat att de ska förpliktas att till boet solidariskt betala 32,5 miljoner kr. Som grund för sin talan har konkursboet åberopat att koncernbidraget lämnades i strid med de aktiebolagsrättsliga reglerna om värdeöverföringar, bl.a. genom att det inte fanns något yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551). Enligt konkursboet har svarandena därmed ett solidariskt bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 §, ett ansvar som ska bestämmas till det yrkade beloppet.
Svarandena har - i här aktuella avseenden - invänt att det saknas stöd för att de ska vara ansvariga på den grunden att ett yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen inte upprättades. Enligt svarandena har det inte uppkommit något bristtäckningsansvar eftersom återbäring av en kvittning sker genom att kvittningen går åter.
Tingsrättens frågor till HD
Tingsrätten har till HD hänskjutit följande frågor. Kan ett bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 § aktiebolagslagen aktualiseras för svarandena när en värdeöverföring har genomförts genom att Offshore har lämnat ett koncernbidrag till Pharmadule som har kvittats mot ett skuldebrev till Offshore? Vilken ska rättsföljden vara av att ett öppet redovisat koncernbidrag har lämnats av Offshore till Pharmadule utan att svarandena har upprättat ett yttrande enligt 18 kap. 4 §, men med den ende aktieägarens samtycke?
En utgångspunkt för HD:s prövning är att Pharmadule nu inte kan betala 32,5 miljoner kr. Frågan, om bolaget hade kunnat reglera hela fordringen kort efter det att koncernbidraget lämnades, ska inte prövas. HD ska också utgå från att återbäringsskyldighet för Pharmadule inte är utesluten på grund av god tro.
Allmänt om värdeöverföring och bristtäckningsansvar
I aktiebolagslagen finns regler om hur värdeöverföringar från ett aktiebolag får ske. Med värdeöverföring avses enligt 17 kap. 1 § bl.a. vinstutdelning (första stycket 1) och annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget (första stycket 4). Som exempel på sådana andra affärshändelser anges i lagmotiven bl.a. att bolaget avhänder sig egendom till underpris, skriver av fordringar eller låter fordringar preskriberas; det spelar ingen roll hur affärshändelsen har betecknats (prop. 2004/05:85 s. 747).
Vid all värdeöverföring gäller ett skydd för bolagets bundna egna kapital och en regel om försiktighet (se 17 kap. 3 § aktiebolagslagen).
I 18 kap.aktiebolagslagen finns bestämmelser om vinstutdelning. Enligt 18 kap. 4 § ska det till styrelsens förslag om vinstutdelning fogas ett motiverat yttrande om huruvida den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till bl.a. kravet på försiktighet i 17 kap. 3 §.
Har en värdeöverföring som avses i 17 kap. 1 § första stycket 1 aktiebolagslagen (vinstutdelning) skett i strid med bestämmelserna i 17 eller 18 kap., ska mottagaren återbära vad han eller hon har uppburit, om bolaget visar att mottagaren insåg eller borde ha insett att värdeöverföringen stod i strid med aktiebolagslagen. Har en värdeöverföring enligt 17 kap. 1 § första stycket 4 (annan affärshändelse) skett i strid med 17 kap., är mottagaren återbäringsskyldig, om bolaget visar att mottagaren insåg eller borde ha insett att transaktionen innefattade en värdeöverföring från bolaget. (Se 17 kap. 6 §.)
I motiven till aktiebolagslagen beskrivs rättsföljden vid olaglig värdeöverföring som ogiltighet med återbäringsskyldighet. Som exempel på tillämpningen av 17 kap. 6 § ges återlämnande av överlämnad egendom och återbetalning av utbetalade pengar. Vidare framgår att en ordning med återbäringsskyldighet har valts framför en ordning med ersättningsskyldighet för mottagaren. Grundtanken är alltså att den rättshandling genom vilken värdeöverföringen skedde är ogiltig; den kan inte göras gällande mot aktiebolaget. Den värdeöverföring som har skett ska därför gå åter. (Se a. prop. s. 391 f. och s. 755 f.)
Om det uppkommer någon brist vid återbäring enligt 17 kap. 6 § aktiebolagslagen, är de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföring ansvariga för bristen. För ansvar förutsätts i fråga om styrelseledamot och verkställande direktör uppsåt eller oaktsamhet. Under vissa förutsättningar kan ansvaret jämkas. (Se 17 kap. 7 § aktiebolagslagen.)
Frågan om bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 § aktiebolagslagen
Enligt parterna lämnades koncernbidraget till Pharmadule genom kvittning mot Offshores fordran på drygt 83,5 miljoner kr. Fordringen respektive skulden minskades med 32,5 miljoner kr i bolagens årsredovisningar. Fordringsrättsligt kan detta förfarande också förstås så att Offshore satte ned sin fordran med 32,5 miljoner kr.
Förfarandet innebar inte att Pharmadule mottog något som kan återbäras i den mening som avses i 17 kap. 6 § aktiebolagslagen. Ifall det rörde sig om en olaglig värdeöverföring blev - under de förutsättningar som anges i 17 kap. 6 § - konsekvensen att Pharmadule enligt allmänna obligationsrättsliga principer inte skulle kunna göra gällande rättshandlingen. Offshores fordran på Pharmadule skulle i så fall gälla till sitt tidigare belopp. Något bristtäckningsansvar för svarandena enligt 17 kap. 7 § kan då inte aktualiseras.
Frågan om betydelsen av ett yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen
Det aktuella förfarandet, där ett helägt dotterbolag på detta sätt lämnar ett koncernbidrag till moderbolaget, utgjorde en värdeöverföring från Offshore i den mening som avses i aktiebolagslagen. Överföringen ska följa samma regler som andra värdeöverföringar till aktieägarna, dvs. vad som föreskrivs i 17 kap. med anslutande bestämmelser.
Att värdeöverföringen gjordes uteslutande till aktieägaren, redovisades öppet och var av betydelse för Offshores vinst, innebär inte att förfarandet utgjorde en vinstutdelning som avses i 17 kap. 1 § första stycket 1 aktiebolagslagen. Vinstutdelning enligt den punkten tar sikte på en sådan sedvanlig vinstutdelning till aktieägarna som ska följa de formella förfarandereglerna i 18 kap. Den i målet aktuella värdeöverföringen får därmed bedömas som en annan affärshändelse enligt 17 kap. 1 § första stycket 4.
Eftersom värdeöverföringen alltså inte utgjorde någon vinstutdelning som måste följa förfarandet i 18 kap.aktiebolagslagen, har styrelsen inte varit skyldig att lämna något yttrande enligt 18 kap. 4 §. Det förhållandet att det inte lämnades något yttrande saknar därför omedelbar betydelse för ett bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 §.
Domslut
HD:s avgörande
HD förklarar
dels att det i målet omtvistade förfarandet inte aktualiserar bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 § aktiebolagslagen (2005:551) för svarandena,
dels att det förhållandet att svarandena inte har lämnat något yttrande enligt 18 kap. 4 § saknar omedelbar betydelse för ett bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 §.
HD:s beslut meddelat: den 10 juni 2015.
Mål nr: Ö 4228-13.
Lagrum: 17 kap.1, 6 och 7 §§ samt 18 kap. 4 §aktiebolagslagen och vidare 56 kap. 13 § RB.