NJA 2016 s. 212

Bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad till avbildningar, ger inte en innehavare av en databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, rätt att överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse.

Stockholms tingsrätt

Bildupphovsrätt i Sverige ek. för. (BUS) förde vid Stockholms tingsrätt den talan mot Wikimedia Sverige som framgår av tingsrättens beslut.

Tingsrätten (rådmannen Tomas Norström) anförde i beslut den 16 februari 2015 följande.

Bakgrund

Parterna

BUS är en upphovsrättsorganisation som företräder svenska och ut­ländska konstnärer. Genom anslutningsavtal och ömsesidiga avtal med utländska motsvarigheter företräder BUS i Sverige cirka 80 000 bildkonstnärer, däribland de rättighetshavare som nämns nedan.

Wikimedia Sverige är en ideell förening och en stödförening till Wikimedia Foundation som verkar för att göra kunskap tillgänglig för så många som möjligt. Wikimedias verksamhet är icke-kommersiell och drivs utan vinstsyfte.

Konstverken

Konstverket Duo skapades av Thomas Qvarsebo 1988 och finns placerat vid Pustegränd/Brännkyrkagatan i Stockholm.

Konstverket Moby Dick är skapat av Johan Paalzow 2004 och finns placerat i Konradsberg, Stockholm.

Verket Binär skapades av Eva Hild 2012 och finns placerat på Jakobsgatan vid entrén till Finansdepartementets lokaler i centrala Stockholm.

Konstverken har − enligt parterna − den originalitet och självständighet som krävs för att vara skyddade som alster av bildkonst enligt upphovsrättslagen (1960:729). De är stadigvarande placerade på allmän plats utomhus.

Upphovsrättsliga förfoganden m.m.

Wikimedia har tagit fram och driver webbplatsen www.offentligkonst.se. Syftet med den är att skapa en öppen databas med bilder av offentlig konst placerad på allmän plats. Fokus ligger på större verk. Databasen är fritt tillgänglig för allmänheten.

Allmänheten uppmanas att ange var konstverken återfinns och att fotografera dem samt ladda upp fotografierna i databasen. Det anges exempelvis på webbplatsen att om ett konstverk, som finns listat i databasen, saknar bild så kan någon gärna ta ett fotografi och ladda upp bilden i Wikimedia Foundations databas Wikimedia Commons. Webbplatsens bildinnehåll är alltså användargenererat.

På webbplatsen finns bland annat fotografier av konstverk. I det aktuella fallet har Wikimedia publicerat fotografier av konstverken på internet. Det sätt som detta sker på är att en användare söker på en viss konstnärs namn och om något av konstnärens verk finns i databasen visas detta på bildskärmen. Fotografier av Thomas Qvarsebos verk Duo, Johan Paalzows verk Moby Dick och Eva Hilds verk Binär finns i databasen och vid sökning på deras namn visas de aktuella verken på användarens bildskärm.

BUS tillskrev den 17 december 2013 Wikimedia och begärde att Wikimedia skulle avbryta publiceringen av bilder i databasen tillgänglig på webbplatsen www.offentligkonst.se. BUS gjorde gällande att det tillgängliggörande som sker på webbplatsen på ovan angivet sätt, kräver tillstånd från innehavaren av upphovsrätten. Något sådant tillstånd har inte lämnats av upphovsmännen eller av BUS i egenskap av företrädare för dessa.

Wikimedia svarade den 19 december 2013 och efterlyste grunden för BUS ståndpunkt. Efter viss ytterligare skriftväxling mellan parterna avvisade Wikimedia BUS krav.

Verken Duo, Moby Dick och Binär tillgängliggörs vidare på internet med upphovsmännens samtycke på andra webbplatser än webbplatsen www.offentligkonst.se. Detta tillgängliggörande - som förekommit redan före den 17 december 2013 - görs på webbplatser som tillhandahålls av respektive upphovsman. Binär avbildas även på Statens konstråds webbplats. Dessa webbplatser är fritt tillgängliga för envar utan tekniska hinder eller krav på betalning.

Rättegång om upphovsrättsintrång

BUS väckte därefter talan mot Wikimedia för upphovsrättsintrång för tillgängliggörandet av konstverken genom överföring till allmänheten via webbplatsen offentligkonst.se.

Yrkanden

BUS har yrkat att tingsrätten ska

- vid vite, förbjuda Wikimedia att genom överföring till allmänheten tillgängliggöra framställningarna (avbildningarna) av konstverken under den återstående skyddstiden för verken, och

- fastställa att Wikimedia är skyldigt att till BUS betala skälig ersättning för överföringen av framställningarna (avbildningarna) av konstverken till allmänheten via webbplatsen www.offentligkonst.se från den 19 december 2013 samt ersättning för den ytterligare skada intrånget medfört.

Wikimedia har bestritt bifall till yrkandena.

Grunder

BUS har till stöd för sin talan åberopat:

Konstverken som är avbildade (fotograferade) i framställningarna är skyddade som alster av bildkonst enligt upphovsrättslagen. BUS företräder rättighetshavarna till konstverken.

Wikimedia har, utan tillstånd, tillgängliggjort konstverken genom överföring till allmänheten via webbplatsen offentligkonst.se.

BUS, som licensierar rätten att använda avbildningar av konstverk på internet, lider förfång av ovissheten om Wikimedia till följd av intrånget är skyldigt att betala ersättning till BUS för tillgängliggörandet av konstverken och för den ytterligare skada som BUS orsakats genom intrånget.

Wikimedia har invänt:

Tillgängliggörandet av bilder på konstverken Duo, Moby Dick och Binär på webbplatsen offentligkonst.se är tillåtet enligt 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, eftersom uttrycket avbildning innefattar tillgängliggörande för allmänheten genom överföring.

De påstådda intrången i upphovsrätten till verken Duo, Moby Dick och Binär har dessutom under alla förhållanden inte föranlett någon skada för upphovsmännen eller BUS.

Tillgängliggörandet av bilder på konstverken Duo, Moby Dick och Binär på www.offentligkonst.se utgör, i vart fall, inte en sådan överföring av verken till allmänheten som fordrar upphovsmännens (eller BUS) tillstånd. Överföringen riktar sig inte till ny publik.

Wikimedia har inte utnyttjat verken Duo, Moby Dick och Binär i strid med upphovsrättslagen. Grund för att fastställa skyldighet för Wikimedia att i enlighet med 54 § första stycket upphovsrättslagen betala skälig ersättning till BUS saknas därmed.

Wikimedia har inte, i vart fall inte uppsåtligen eller av oaktsamhet, utnyttjat verken Duo, Moby Dick och Binär i strid med lagen.

Viss fråga i målet

Av 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, som avser en inskränkning i upphovsrätten, framgår att konstverk får avbildas om de är stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus.

Som en särskild fråga, som angår rättstillämpningen, har uppkommit om begreppet ”avbilda” omfattar tillgängliggörande av verk för allmänheten genom att verket överförs till allmänheten på internet (2 § tredje stycket 1 upphovsrättslagen).

BUS har menat att begreppet avbilda avser en återgivning som sker i planet, t.ex. genom ett fotografi men inte om fotografiet läggs ut på en webbplats.

Wikimedia har menat att bilder på konstverk, som stadigvarande placerats på eller vid allmän plats utomhus, får överföras till allmänheten med stöd av 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen.

I den juridiska litteraturen har olika uppfattningar framförts om frågan (jfr Olsson, Upphovsrättslagstiftningen, 3 uppl., s. 176, och Olsson/Rosén, Upphovsrättslagstiftningen [januari 2014, Zeteo] kommentaren till 24 § respektive Westman, Avbildning av konstverk och byggnader på internet i NIR 2013, s. 602 ff.).

Parterna har menat att tingsrätten bör hänskjuta frågan om vad som avses med begreppet ”avbilda” till prövning av HD. De har föreslagit att följande frågor underställs HD:

1. Ska 24 § upphovsrättslagen, med avseende på begreppet ”avbilda”, förstås så att konstverk som stadigvarande placerats på eller vid allmän plats utomhus fritt får överföras till allmänheten via internet, utan krav på att tillstånd inhämtats från eller ersättning erlagts till upphovsmannen till konstverket?

2. Påverkas svaret på fråga 1 av om överföringen till allmänheten sker i kommersiellt syfte eller om överföringen till allmänheten sker utan sådant syfte?

Parterna har menat att den särskilda frågan är av vikt för ledning av rättstillämpningen. De har vidare framhållit att frågan är av ekonomisk betydelse.

Beslut

Tingsrätten beslutade hänskjuta den frågeställning som framgår ovan till prövning av HD.

Högsta domstolen

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Elisabet Rune, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

Skäl

Bakgrund

Punkterna 1-3 motsvarar i huvudsak punkterna 1-3 i HD:s beslut.

4. I HD har Wikimedia bl.a. anfört följande. Bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen är inte begränsad vad gäller tillåtna förfogandeformer, vare sig till sin ordalydelse eller genom uttalanden i förarbetena. Bestämmelsen ska i vart fall inte tolkas restriktivt. Det måste även göras en rimlig avvägning mellan upphovsmännens rätt å ena sidan samt användarens yttrande- och informationsfrihet å andra sidan. Bestämmelsen är harmoniserad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. Om lagstiftaren utnyttjar möjligheten, som direktivet ger, att göra undantag i ensamrätten för användning av konstverk i aktuellt avseende finns det inte utrymme att välja hur bestämmelsen ska utformas. Den svenska bestämmelsen kan vid en direktivkonform tolkning därmed inte tolkas snävare än direktivet. Inskränkningen ska således även anses omfatta överföring till allmänheten. BUS har å sin sida bestritt att bestämmelsen har eller ska ges den angivna innebörden.

Den hänskjutna frågan

5. Genom den hänskjutna frågan vill tingsrätten få veta vilken innebörd inskränkningsbestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen har med avseende på konstverk som via internet överförs till allmänheten samt om svaret påverkas av om en överföring sker i kommersiellt syfte eller om sådant syfte saknas.

Upphovsrätt i grundlagen

Punkten 6 motsvarar i huvudsak punkten 5 i HD:s beslut.

Ensamrättigheter och inskränkningar

Punkterna 7-10 motsvarar i huvudsak punkterna 6-9 i HD:s beslut.

Harmonisering av upphovsrätten

Punkterna 11 och 12 motsvarar i huvudsak punkterna 10 och 11 i HD:s beslut.

Inskränkningen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen

Punkterna 13 och 14 motsvarar i huvudsak punkterna 14-16 i HD:s beslut.

Bedömning och slutsats

15. Sedan upphovsrättslagen trädde i kraft har den ändrats många gånger, vilket har bidragit till en spretig begreppsapparat i lagen. Frågeställningen i det här aktuella fallet är ett exempel på detta, dvs. att det på vissa ställen i inskränkningsbestämmelserna används begrepp som inte motsvarar de i 1 och 2 §§ grundläggande begreppen med avseende på förfoganden. Det innebär att enbart en systematisk tolkning av inskränkningarna, utifrån bestämmelsernas utformning eller ordalydelse, inte kan läggas till grund för fastställandet av innebörden av en enskild bestämmelse. Dessutom har varje inskränkning ett särskilt syfte som motiveras av ett allmänt behov av nyttjande av verk i samhället. Bestämmelserna bör därför tolkas i ljuset av detta. För att besvara tingsrättens fråga bör det därför göras en helhetsbedömning av innebörden i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen.

16. Grundtanken med bestämmelsen är en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt till exemplarframställning som sker i planet, med en tillhörande begränsad rätt till spridning av avbildningen. Bestämmelsen motiveras av ett samhällspolitiskt frihållningsbehov. Överföring genom sådana förfoganden som här är aktuella fanns av förklarliga skäl inte med i lagstiftarens överväganden i de ursprungliga lagmotiven.

17. Bestämmelsen ska dock även tolkas i ljuset av direktiv 2001/29/EG om upphovsrätten i informationssamhället. Direktivet syftar inte till en i alla delar fullständig harmonisering av upphovsrätten. Den aktuella bestämmelsen i artikel 5.3 h torde vara att beteckna som en inskränkning av sådant slag som varken går tillbaka på Bernkonventionen eller har sådan ekonomisk betydelse att den har detaljreglerats i direktivet. I detta avseende har det alltså överlåtits åt medlemsstaterna att precisera de närmare förutsättningarna för de nationella bestämmelserna. Det står därutöver klart att begreppet avbilda ryms inom den ram som direktivet ställer upp genom begreppet använda i artikel 5.3 h. Den innebörd av den nationella bestämmelsen som angivits ovan kan inte anses överskrida direktivets syfte. En direktivkonform tolkning leder därmed till slutsatsen att innebörden av den svenska bestämmelsen inte står i konflikt med direktivet.

18. En inskränkning har dock inte en för alla tider given innebörd. Det ska alltså inte uteslutas att innebörden av en enskild bestämmelse tolkningsvis kan förändras med hänsyn till utvecklingen i samhället. Vid införande och tolkning av inskränkningsbestämmelser gäller dock ett restriktivt förhållningssätt, något som framgår av såväl den svenska rättsordningen som direktivet och andra internationella rättsakter. Utrymmet att tolkningsvis utvidga en inskränkning i ensamrätten är alltså litet. Det kan endast bli fråga om mindre justeringar eller preciseringar.

19. Förfoganden som innebär överföring till allmänheten inkräktar inte enbart på de ekonomiska intressena i verket utan även på upphovsmannens legitima intresse att förfoga över i vilka sammanhang verket ska förekomma. En inskränkning som innefattar överföring är alltså ingripande, även i de fall förfogandet inte sker i kommersiellt syfte. Redan av det resonemanget följer att om ensamrätten till konstverk alls ska inskränkas ytterligare i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen bör det ske lagstiftningsvägen.

20. Slutsatsen är att bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen inte innefattar en möjlighet att överföra verk till allmänheten. Svaret påverkas inte av om förfogandet sker i kommersiellt syfte eller om sådant syfte saknas. Den hänskjutna frågan ska besvaras i enlighet med detta.

HD:s avgörande

HD förklarar att bestämmelsen i 24 § första stycket 1 lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk inte innebär en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt att överföra sitt verk till allmänheten, oavsett om överföringen sker i kommersiellt syfte eller om sådant syfte saknas.

HD (justitieråden Marianne Lundius, Ella Nyström, Gudmund Toijer, Johnny Herre och Lars Edlund, referent) meddelade den 4 april 2016 följande beslut.

Skäl

Bakgrund

1. Wikimedia Sverige är en ideell förening som bl.a. driver en webbplats och en databas som innehåller bilder av konstverk placerade på allmän plats utomhus. Databasen är fritt tillgänglig för allmänheten utan kostnad. Det är också allmänheten som förser databasen med bilderna genom att ladda upp sina fotografier där. Syftet är att tillhandahålla en öppen databas av offentlig konst i Sverige som kan användas av bl.a. allmänheten, utbildningsväsendet och turistnäringen.

2. Bildupphovsrätt i Sverige ek. för. (BUS) är den organisation i Sverige som på bildkonstens område företräder upphovsmännen samt inkasserar och fördelar ersättningar från avtalslicenser.

3. BUS har väckt talan mot Wikimedia vid Stockholms tingsrätt angående upphovsrättsintrång. Talan gäller tre skulpturer som är stadigvarande placerade på allmän plats utomhus. BUS yrkar bl.a. förbud för Wikimedia att genom överföring göra konstverken tillgängliga för allmänheten. Som grund för käromålet åberopar BUS att Wikimedia gör intrång i upphovsmännens ensamrätt genom att konstverken tillgängliggörs för allmänheten på den aktuella webbplatsen. Wikimedia bestrider käromålet och gör bl.a. gällande att enligt bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen om inskränkning i ensamrätten är de aktuella förfogandena på webbplatsen tillåtna, eftersom bestämmelsen ger en rätt inte bara till exemplarframställning utan även till överföring av exemplaren. Enligt Wikimedia kan den svenska bestämmelsen vid en direktivkonform tolkning inte tolkas snävare än vad som följer av det s.k. Infosocdirektivet (jfr p. 10).

De hänskjutna frågorna

4. Tingsrätten har hänskjutit följande frågor till HD.

1. Ska begreppet ”avbilda” i 24 § upphovsrättslagen förstås så att konstverk som stadigvarande placerats på eller vid allmän plats utomhus, fritt får överföras till allmänheten via internet, utan krav på att tillstånd inhämtats eller ersättning erlagts till upphovsmannen?

2. Påverkas svaret av om överföringen sker i kommersiellt syfte eller om sådant syfte saknas?

Den rättsliga regleringen av upphovsrätten

5. Vars och ens egendom har ett grundlagsskydd genom 2 kap. 15 § RF. Där anges att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Av 2 kap. 16 § framgår vidare att författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag (jfr artikel 17 i EU:s rättighetsstadga).

6. Upphovsrättslagen ger upphovsmannen skydd för de litterära och konstnärliga verk, t.ex. skulpturer, som han eller hon har skapat (1 §). Skyddet utgörs av en ensamrätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och att göra det tillgängligt för allmänheten (2 §).

Dessa ekonomiska rättigheter kan helt eller delvis överlåtas eller upplåtas (27 §). Upphovsmannen har dessutom skydd för sina ideella rättigheter. Skyddet innefattar en rätt att bli namngiven i samband med att verket används och att motsätta sig att verket ändras eller görs tillgängligt på ett sätt som är kränkande (3 §). De ideella rättigheterna kan inte överlåtas utan endast efterges i begränsad utsträckning.

7. Ett verk görs tillgängligt för allmänheten bl.a. genom överföring eller spridning. Överföring till allmänheten innebär att verket på trådbunden eller trådlös väg görs tillgängligt för allmänheten från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Det innefattar även överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer. Spridning avser fall när fysiska exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten. (2 § tredje stycket 1 och 4 upphovsrättslagen.)

8. Mot upphovsmannens ensamrätt står det allmänna intresset att i vissa situationer eller för vissa ändamål använda skyddade verk utan hinder av upphovsrätten (se prop. 1960:17 s. 60). I upphovsrättslagen tillgodoses detta genom de inskränkningsbestämmelser som framgår av lagens 2 kap. Bestämmelserna medger en möjlighet att förfoga över verk under särskilt angivna förutsättningar. Därutöver ger lagen andra möjligheter till nyttjande genom bestämmelserna om avtalslicens i 3 a kap.

9. I lagförarbetena har vid ett flertal tillfällen understrukits att ensamrätterna utgör förmögenhetstillgångar och att restriktivitet därför ska gälla vid införandet och tolkningen av inskränkningar i rättigheterna (se bl.a. prop. 1992/93:214 s. 41 ff. och prop. 2004/05:110 s. 83 f.). Enligt rättsfallen NJA 1986 s. 702 och NJA 1993 s. 263 är utrymmet för domstolarna att intolka andra begränsningar av ensamrätter än dem som framgår av lagen synnerligen begränsat.

Infosocdirektivet

10. Upphovsrättslagen ska tolkas mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (Infosocdirektivet). Direktivet genomfördes i Sverige år 2005. Det har till syfte att partiellt harmonisera upphovsrätten så att denna inte motverkar en handel med varor och tjänster över medlemsstaternas gränser. Nationella bestämmelser som skilde sig avsevärt åt mellan medlemsstaterna behövde anpassas, medan skillnader som inte hade några negativa effekter på den inre marknaden inte behövde justeras (se skäl 7 i ingressen till direktivet, jfr EU-domstolens dom C More Entertainment C-279/13, EU:C:2015:199, punkt 29). Direktivet uppställer ett starkt skydd för upphovsrätten, framför allt i den digitala miljön. Det syftar även till att upprätthålla en balans mot viktiga allmänna intressen av att få nyttja verk.

11. Direktivet innehåller en uttömmande uppräkning av tillåtna inskränkningar i de rättigheter som regleras i direktivet (artikel 5). Artikel 5.5 ger uttryck för vad som brukar kallas trestegsregeln, nämligen att (1) inskränkningarna endast får tillämpas i vissa särskilda fall (2) som inte strider mot det normala utnyttjandet av verket och (3) inte oskäligt inkräktar på rättighetshavarens legitima intressen (jfr skäl 44 i ingressen till direktivet). Liknande bestämmelser finns bl.a. i artikel 9.2 i Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk samt i artikel 10 i WIPO-fördraget om upphovsrätt.

12. Trestegsregelns kriterier innebär för det första att det ska vara fråga om en inskränkning för ett särskilt fall, dvs. inskränkningen ska vara tydligt avgränsad och preciserad. Vad därefter gäller det normala utnyttjandet av verket ska beaktas att inskränkningen inte konkurrerar med upphovsmannens rätt att ekonomiskt exploatera sitt verk. I detta ligger inte bara det nuvarande utnyttjandet, utan det bör ske en dynamisk tolkning som beaktar upphovsmannens rätt att exploatera verket på de nya sätt som teknikutvecklingen öppnar för. Slutligen ska prövas huruvida inskränkningen skulle oskäligt inkräkta på upphovsmannens legitima intressen. Här ska göras en avvägning av om inskränkningen i ensamrätten kan motiveras av ett starkare allmänt intresse. Det är alltså fråga om en proportionalitetsbedömning.

13. Vid lagstiftning rörande inskränkningar i upphovsrätten ska principerna i trestegsregeln beaktas (se prop. 2004/05:110 s. 83 f.). Detta får också ses som en anvisning vid domstols prövning av hur olika bestämmelser om inskränkningar i upphovsrätten ska tolkas.

Inskränkningen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen

14. Enligt 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen får konstverk avbildas om de är stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus. Bestämmelsen har sin grund i det allmänna intresset att fritt kunna återge stads- eller landskapsbilden utan hinder av rättigheter till konstverk som ingår i den. I förarbetena till upphovsrättslagen betecknades bestämmelsen som ett undantag i konstnärens ensamrätt att mångfaldiga konstverket. Med uttrycket avbilda avsågs att konstverket skulle få reproduceras genom målning, teckning, fotografi eller annan teknik genom vilken konstverket återges i planet (tvådimensionellt).

15. Avbildning är tillåten även när ett konstverk utgör huvudmotivet, exempelvis på ett vykort. Att sådan avbildning skulle tillåtas väckte redan vid upphovsrättslagens tillkomst den principiella frågan om det kunde vara motiverat att konstnären då fick en rätt till ersättning för framställning och spridning av vykorten. Av praktiska skäl, och då sådan rätt till avbildning ansågs ha mycket liten ekonomisk betydelse för konstnärerna, infördes dock inte någon regel om rätt till ersättning. Det kan anmärkas att den svenska regleringen här avviker från vad som nu gäller i andra nordiska länder, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt inte omfattar kommersiellt utnyttjande av avbildningar där konstverket är huvudmotivet. I senare lagstiftningsarbeten har övervägts om den svenska bestämmelsen borde begränsas, bl.a. till att inte omfatta verk såsom huvudmotiv. Det har dock inte lett till några lagändringar. (Se SOU 1956:25 s. 264 f., SOU 1990:30 s. 480, prop. 1992/93:214 s. 100 och Ds 1996:61 s. 83 f.)

16. Vid genomförandet av Infosocdirektivet fick 24 § sin nuvarande utformning. Beträffande användning av verk, till exempel arkitektoniska verk eller skulpturer, avsedda att vara stadigvarande placerade på allmän plats får enligt artikel 5.3.h i direktivet inskränkningar göras i rätten att framställa exemplar och i rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. I samband med lagändringarna anförde regeringen att direktivet sätter den yttre ramen för vilka inskränkningar som är tillåtna i den nationella lagstiftningen. Beträffande de ensamrätter som regleras i direktivet får medlemsstaterna inte ha några undantag eller inskränkningar som går utöver vad som medges i direktivet. Det anfördes att med avbildning i den nationella bestämmelsen avsågs reproduktion i planet. Den bedömdes därför vara på flera sätt mer begränsad än den inskränkning som direktivet tillät. Någon saklig ändring i bestämmelsen var därför inte nödvändig (se prop. 2004/05:110 s. 46 och s. 226). Med anledning av att bestämmelsens förenlighet med trestegsregeln hade ifrågasatts i remissutfallet anfördes dock att frågan om den borde inskränkas ytterligare skulle ses över i ett annat sammanhang. Någon översyn av bestämmelsen i materiellt hänseende har emellertid inte gjorts därefter.

HD:s bedömning

17. Målet rör frågan hur uttrycket ”avbilda” i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen ska förstås mot bakgrund av den i målet aktuella situationen. Wikimedia har en databas med fotografier av på allmän plats placerade konstverk. Verken görs genom överföring via internet tillgängliga för allmänheten.

18. Upphovsrättslagen har setts över vid ett antal tillfällen, bl.a. i samband med genomförandet av Infosocdirektivet. Den senaste översynen gjordes i betänkandet SOU 2011:32, En ny upphovsrättslag, där det framhölls att innebörden av uttrycket ”avbilda” hade varit föremål för diskussion och att det fanns skäl att förtydliga uttrycket (se s. 172). Betänkandet har dock ännu inte lett till någon lagstiftning i denna del.

19. En bedömning av vilken inskränkning i upphovsmannens ensamrätt som ligger i begreppet ”avbilda” bör ske efter mönster av trestegsregeln (se p. 11). I ett fall av det nu aktuella slaget ska det prövas vad som är ett normalt utnyttjande av ett konstverk på allmän plats. Häri ligger en bedömning av vilken ensamrätt upphovsmannen ska ha att ekonomiskt exploatera sitt verk. Det ska då anmärkas att inskränkningen i ensamrätten för t.ex. spridning av vykort inte är relevant i detta sammanhang. Denna inskränkning tillkom på grund av praktiska överväganden i en tid då det var fråga om framställning och spridning av relativt sett begränsade mängder av analoga avbildningar. Saken ställer sig annorlunda när konstverket används i en digital miljö.

20. I förevarande fall blir verken allmänt tillgängliga i en öppen databas. En sådan användning av konstverk har typiskt sett ett icke obetydligt kommersiellt värde, antingen för den som har databasen eller för den som i samband med andra tjänster bereder tillgång till databasen, t.ex. genom länkning. Detta värde ska förbehållas konstverkens upphovsmän. Huruvida den som håller databasen i och för sig har ett kommersiellt syfte saknar då betydelse.

21. Frågan är sedan huruvida en överföring till allmänheten, på det sätt som sker från Wikimedias databas, oskäligt inkräktar på upphovsmännens legitima intressen. Utgångspunkten är att bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen ska tolkas restriktivt. Det handlar här om en avvägning i förhållande till det syfte som databasen ska tillgodose (se p. 1).

Detta syfte ligger i och för sig inom ramen för vad som kan ses som ett allmänt intresse. En databas av nu aktuellt slag öppnar emellertid för en stor användning av upphovsrättsligt skyddade verk, utan att någon ersättning betalas till upphovsmännen. Det blir därmed fråga om en betydligt större inskränkning i deras ensamrätt än vad bestämmelsen syftar till.

22. Rätten att med ny teknik exploatera verk på detta sätt ligger därför med lagens nuvarande utformning kvar hos upphovsmännen.

Slutsats

23. Bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad till avbildningar, ger inte Wikimedia rätt att från sin databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse. De hänskjutna frågorna ska besvaras i enlighet med detta.

HD:s avgörande

HD förklarar att bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad till avbildningar, inte ger Wikimedia rätt att från sin databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse.

HD:s beslut meddelat: den 4 april 2016.

Mål nr: Ö 849-15.

Lagrum: 24 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Rättsfall: NJA 1986 s. 702, NJA 1993 s. 263, EU-domstolens dom i mål C-279/13, C More Entertainment (EU:C:2015:199).