NJA 2016 s. 674

Enligt 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen (2010:900) ska i visst fall ett meddelande om bygglov "skickas" till bl.a. ägare av angränsande fastighet. Adressaten har ansetts stå inte bara den s.k. befordringsrisken, utan också risken för att den officiella adressen (folkbokföringsadressen för privatpersoner respektive registeradressen för juridiska personer) är felaktig, om inte särskilda omständigheter föranleder till annat.

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad beslöt den 5 februari 2015 på ansökan av Balcona Aktiebolag att bevilja bygglov för uppförande av balkonger m.m. på den Kapitälet Fastighets Aktiebolag tillhöriga fastigheten Veterinären 15 i Stockholm.

Beslutet överklagades av ägaren till grannfastigheten, Bostadsrättsföreningen Veterinären nr 8. Överklagandet avvisades av stadsbyggnadsnämnden såsom för sent inkommet. Föreningen överklagade avvisningsbeslutet till länsstyrelsen i Stockholms län, som i beslut den 23 juli 2015 avslog överklagandet.

Högsta domstolen

Bostadsrättsföreningen Veterinären nr 8 ansökte i HD om återställande av försutten tid för överklagande av stadsbyggnadsnämndens beslut den 5 februari 2015.

Balcona Aktiebolag och Kapitälet Fastighets Aktiebolag motsatte sig ansökningen.

Stadsbyggnadsnämnden yttrade sig i ärendet.

HD avgjorde ärendet efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Åsa Brundin, föreslog i betänkande följande beslut.

Skäl

Bakgrund

1. Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad beslutade den 5 februari 2015 efter ansökan av Balcona Aktiebolag att bevilja bygglov för bl.a. uppförande av balkonger på fastigheten Stockholm Veterinären 15. I beslutet angavs att åtgärden överensstämde med detaljplanen. Beslutet kungjordes i Post- och Inrikes Tidningar den 12 februari 2015 och vann laga kraft fyra veckor senare. Lagfaren ägare av fastigheten är Kapitälet Fastighets Aktiebolag.

2. Bygglovsbeslutet överklagades av ägaren till grannfastigheten, Bostadsrättsföreningen Veterinären nr 8. Stadsbyggnadsnämnden avvisade i maj 2015 överklagandet som för sent inkommet. Föreningen överklagade avvisningsbeslutet till länsstyrelsen som den 23 juli 2015 avslog överklagandet. Beslutet fick inte överklagas.

3. Föreningen har ansökt om återställande av försutten tid och anfört i huvudsak följande. Behörig företrädare för föreningen fick kännedom om bygglovsbeslutet först den 8 maj 2015. Det meddelande om bygglovsbeslutet som skickades till föreningen adresserades till föreningens tidigare ordförande. Den tidigare ordföranden var, på grund av ett misstag från Bolagsverkets sida, alltjämt registrerad som ordförande för föreningen. Meddelandet uppfyllde inte heller kraven i 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen (2010:900). Eftersom åtgärden avvek från detaljplan och områdesbestämmelser skulle nämnden också ha berett föreningen, i egenskap av sakägare, tillfälle att yttra sig över ansökan enligt 9 kap. 25 § plan- och bygglagen. Nämnden borde därmed ha delgett föreningen beslutet. Föreningen har därför haft laga förfall för sin underlåtenhet att i rätt tid överklaga bygglovsbeslutet.

4. Balcona Aktiebolag och Kapitälet Fastighets Aktiebolag har motsatt sig ansökan.

5. Stadsbyggnadsnämnden har yttrat sig i ärendet.

Regleringen i plan- och bygglagen

6. Enligt 9 kap. 25 § första stycket 1 plan- och bygglagen ska yttrande från bl.a. kända sakägare inhämtas om ansökningen avser en åtgärd som innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser. Enligt 41 § första stycket 2 ska ett beslut om bygglov delges dem som anges i 9 kap. 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.

7. Enligt 9 kap. 41 a § plan- och bygglagen ska ett beslut om lov eller förhandsbesked kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet som kungörs ska anges beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt. I 41 b § första stycket föreskrivs att det meddelande som kungörs senast den dag som kungörandet sker ska skickas till

1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och

2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.

8. Bestämmelsen i 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen uppställer inget krav på att de närmaste grannarna och övriga kända sakägare ska informeras om något annat än det som ska framgå av det meddelande som kungörs, dvs. beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt. Grannarna och övriga kända sakägare behöver inte underrättas om hur beslutet överklagas. Meddelandet behöver inte delges. (Se prop. 2010/11:63 s. 32 ff. och s. 52 f.)

9. I 13 kap. 16 § tredje stycket plan- och bygglagen anges att tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. I förarbetena uttalas att tiden för överklagande ska räknas på detta sätt, även om byggnadsnämnden inte skulle ha uppfyllt skyldigheten att skicka ett meddelande till sakägare enligt 9 kap. 41 b §. (A. prop. s. 55.)

10. Ändamålet med ett meddelande enligt 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen är att underrätta kända sakägare om ett beslut som kan ha en negativ inverkan på deras fastigheter (a. prop. s. 53). Det har alltså inte ansetts vara tillräckligt att underrätta dessa sakägare enbart genom kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Underrättelseskyldigheten är en viktig rättssäkerhetsgaranti. Om någon underrättelse inte har skickats får det därför anses föreligga laga förfall vid ett för sent överklagande från en person som inte på annat sätt har fått kännedom om beslutet. (Se NJA 2014 s. 267 p. 10.)

Bestämmelser om firmateckning och registrering m.m.

11. Enligt 9 kap. 12 § bostadsrättslagen (1991:614) gäller, med vissa angivna undantag, 6 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar för bostadsrättsföreningar. Enligt 6 kap. 11 § lagen om ekonomiska föreningar företräder styrelsen föreningen och tecknar dess firma. Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda föreningen och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening.

12. Av 6 kap. 15 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar följer att föreningen bl.a. ska anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot, suppleant och firmatecknare. Av tredje stycket följer att föreningen, om postadressen ändras, genast ska anmäla det för registrering.

13. En anmälan för registrering ska enligt 2 § förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar göras skriftligen hos Bolagsverket. Av 4 § nämnda förordning framgår att föreningsregistret bl.a. ska innehålla uppgift om föreningens postadress.

14. En myndighet bör kunna utgå ifrån att en uppgift i Bolagsverkets register är riktig om det inte finns särskilda skäl att ifrågasätta den. Det måste ställas stora krav på bevisningen när en juridisk person hävdar att vad som finns antecknat i registret inte utvisar vem som är behörig att företräda den. (Jfr NJA 1979 s. 655 och NJA 2008 s. 796.)

15. Vid delgivning med annan juridisk person än staten är enligt 13 § delgivningslagen (2010:1932) en person som har rätt att företräda den juridiska personen delgivningsmottagare. Delgivning kan ske med var och en av företrädarna oberoende av om han eller hon har egen firmateckningsrätt.

16. Enligt 29 § delgivningslagen får särskild delgivning med juridisk person användas av en myndighet om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats i samma delgivningsärende eller ett sådant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst. Särskild delgivning med juridisk person sker genom att handlingen som ska delges skickas till den juridiska personens registrerade adress och det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats (27 och 28 §§).

17. Vad gäller associationer har i den juridiska litteraturen anförts att det inte torde krävas att påbud av olika slag ska nå någon behörig ställföreträdare. Detta följer av att det för preskriptionsavbrott är tillräckligt att meddelandet kommer associationen som sådan till handa. (Se Stefan Lindskog, Preskription. Om civilrättsliga förpliktelsers upphörande efter viss tid, 3 uppl. 2011, s. 316. Jfr även Ola Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten. Om aktiebolagets ställföreträdare och gränserna för deras representationsrätt, 1997, s. 482 ff.)

Bedömningen i detta fall

18. Stadsbyggnadsnämnden har gjort bedömningen att åtgärden inte avviker från detaljplanen. Huruvida så är fallet kan inte prövas inom ramen för en ansökan om återställande av försutten tid. Eftersom föreningen inte har yttrat sig i bygglovsärendet har nämnden inte haft att delge föreningen beslutet enligt 9 kap. 41 § plan- och bygglagen.

19. Av det meddelande enligt 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen som stadsbyggnadsnämnden skickade till föreningen framgår beslutsdatum, beslutets huvudsakliga innehåll och att handlingarna fanns tillgängliga på stadsbyggnadsexpeditionen. Innehållet i meddelandet är detsamma som i kungörelsen. Meddelandet har alltså inte varit bristfälligt. Meddelandet har skickats till föreningens registrerade postadress.

20. Av handlingarna framgår att föreningen på föreningsstämma i maj 2014 valde en ny styrelse samt att föreningen därefter gav in ändringsanmälan till Bolagsverket för registrering. Ändringsanmälan omfattade inte föreningens postadress. Vidare framgår att den tidigare ordföranden trots ändringsanmälan kom att kvarstå som styrelseledamot i registret. Föreningen kan inte lastas för att ändringen i denna del inte registrerades. Vid tiden då meddelandet skickades till föreningen var alltså den tidigare ordföranden, trots vad som antecknats i registret, inte behörig att företräda föreningen. Hon var därmed inte heller behörig delgivningsmottagare för föreningens räkning.

21. Bestämmelsen i 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen uppställer emellertid inget krav på delgivning. Det krävs alltså inte att sakägaren faktiskt har tagit del av meddelandet utan det är tillräckligt att meddelandet har skickats till denne. När ett meddelande enligt 41 b § skickas till en association bör därmed inte krävas att meddelandet tillställts någon behörig företrädare utan meddelandet får anses ha kommit associationen som sådan till handa då det kommit fram till den registrerade postadressen.

22. Det har ålegat föreningen enligt lag att registrera ändring av postadressen. Föreningen har emellertid trots den förändrade styrelsesammansättningen låtit adressen kvarstå oförändrad i registret. Det har inte ankommit på Bolagsverket att uppmärksamma föreningen på detta. Det får under sådana förhållanden anses rimligt att låta föreningen själv stå för sådana brister i den interna kommunikationen som medförde att meddelandet inte vidarebefordrades till en behörig företrädare. Mot denna bakgrund kan föreningen inte anses ha haft laga förfall för sin underlåtenhet att i rätt tid överklaga bygglovsbeslutet. Föreningens ansökan om återställande av försutten tid ska därför avslås.

HD:s avgörande

HD avslår Bostadsrättsföreningen Veterinären nr 8:s ansökan om återställande av försutten tid.

HD (justitieråden Stefan Lindskog, Ella Nyström, Johnny Herre, Lars Edlund och Sten Andersson, referent) meddelade den 23 juni 2016 följande slutliga beslut.

Skäl

Bakgrund

1. Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad beslutade den 5 februari 2015 att med stöd av 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900) bevilja bygglov för bl.a. uppförande av balkonger på fastigheten Veterinären 15, Östermalmsgatan 92 i Stockholm. I beslutet angavs att åtgärden överensstämde med detaljplan.

2. Ett meddelande om beslutet kungjordes i Post- och Inrikes Tidningar den 12 februari 2015. Vidare skickades den 10 februari 2015 ett meddelande om beslutet till bl.a. ägaren av grannfastigheten, Bostadsrättsföreningen Veterinären nr 8. Det översända meddelandet innehöll en kort sammanfattande beskrivning av bygglovet samt uppgift om den plats där de handlingar som ingick i beslutet fanns tillgängliga.

3. Den adress som meddelandet skickades till, c/o G.K., Östermalmsgatan 94, var fram till maj 2015 angiven i föreningsregistret som föreningens postadress. G.K. hade tidigare varit styrelseledamot i föreningen men hade, vid tidpunkten för meddelandet, avgått ur styrelsen.

4. Sedan föreningen den 12 maj 2015 överklagat beslutet, avvisade stadsbyggnadsnämnden överklagandet på den grund att det hade kommit in för sent. Föreningen överklagade avvisningsbeslutet men länsstyrelsen avslog detta överklagande.

De omständigheter som föreningen har åberopat

5. I ansökan om återställande av försutten tid har föreningen gjort gällande att den har haft laga förfall för att inte överklaga beslutet om bygglov i tid. Föreningen har därvid anfört att bygglovet stred mot gällande detaljplan och att föreningen därför, såsom granne till den fastighet som bygglovet avsåg, borde ha delgetts beslutet. Föreningen har vidare uppgett att det meddelande om beslutet som skickades till föreningen till sitt innehåll var bristfälligt och inte uppfyllde kraven i 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen. Föreningen har slutligen anfört att meddelandet inte tillställdes behörig ställföreträdare för föreningen, eftersom G.K. vid den aktuella tiden inte längre var ledamot i föreningens styrelse.

Frågan i målet

6. Frågan i HD är om föreningen har haft laga förfall, dvs. giltig ursäkt, för att inte överklaga beslutet om bygglov i tid. Denna fråga är i sin tur avhängig frågan om beslutet har tillhandahållits föreningen på det sätt som krävs enligt 9 kap. 41-41 b §§ plan- och bygglagen.

Den rättsliga regleringen

7. Enligt 9 kap. 41 § plan- och bygglagen ska ett beslut om bygglov delges sökanden och annan part, om det inte är uppenbart obehövligt. Av samma paragraf, jämförd med 25 § samma kapitel och 5 kap. 11 §, följer att beslutet även ska delges vissa andra som har yttrat sig i ärendet och vilkas synpunkter inte har blivit tillgodosedda; en förutsättning för detta är dock - såvitt här är av intresse - att beslutet innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser.

8. Vidare ska, enligt 9 kap. 41 a § plan- och bygglagen, ett beslut om bygglov kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet finns tillgängligt anges.

9. Ett meddelande enligt 9 kap. 41 a § plan- och bygglagen ska senast den dag då kungörandet sker ”skickas” till bl.a. ägare av angränsande fastighet (se 41 b §). Lagen ställer inte något krav på att det av det översända meddelandet ska framgå att det utgör ett meddelande enligt 41 a §. Inte heller krävs det att meddelandet ger information om möjligheterna att överklaga. Av lagens ordalydelse, tillsammans med förarbetena (prop. 2010/11:63 s. 32 f.), framgår att meddelandet inte behöver komma adressaten till handa och än mindre delges denne. Meddelandeskyldigheten är fullgjord så snart meddelandet har avsänts (”skickats”). Befordringsrisken ligger alltså på adressaten.

10. Plan- och bygglagen reglerar inte närmare vilken adress som ska användas när ett meddelande enligt 9 kap. 41 b § skickas. Det effektivitetsintresse, som får anses motivera att befordringsrisken ligger på adressaten, talar dock för att folkbokföringsadressen i regel bör godtas i fråga om fysiska personer. För sådana juridiska personer som är skyldiga att låta registrera sin postadress bör i allmänhet registeradressen godtas (jfr 28 och 29 §§ delgivningslagen, 2010:1932). Det innebär i princip att adressaten bär risken för att folkbokföringsadressen respektive registeradressen inte längre är aktuell. Särskilda förhållanden kan dock föranleda till annat. Om det finns anledning att betvivla att adressen är riktig bör det således i regel krävas att avsändaren efterforskar rätt adress. Och om adressaten har anmält en särskild adress i ärendet ska naturligtvis denna användas.

Bedömningen i detta fall

11. Föreningen var inte sökande eller part i bygglovsärendet. Vad som har framkommit i ärendet ger inte stöd för att stadsbyggnadsnämnden av annan anledning var skyldig att delge föreningen beslutet om bygglov (jfr p. 7).

12. Det meddelande enligt 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen som stadsbyggnadsnämnden skickade till föreningen innehöll sådana uppgifter som ett meddelande av detta slag ska innehålla (jfr p. 9).

13. Av utredningen framgår att föreningens registeradress inte längre var aktuell. Det leder till frågan om meddelandeskyldigheten ändå ska anses vara fullgjord.

14. Av 9 kap. 12 § bostadsrättslagen (1991:614) jämförd med 6 kap. 15 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar följer att bostadsrättsföreningar ska anmäla ändrad postadress för registrering. Uppgift om postadress ska registreras i föreningsregistret (se 18 § första stycket 3 förordningen, 1987:978, om ekonomiska föreningar). Stadsbyggnadsnämnden skickade det aktuella meddelandet till föreningens registrerade postadress. Nämnden saknade anledning att räkna med att adressen inte längre var aktuell. Meddelandeskyldigheten har därmed fullgjorts.

15. Av det anförda följer att föreningen har saknat giltig ursäkt för att inte överklaga beslutet om bygglov i föreskriven tid. Ansökan om återställande av försutten tid ska därför avslås.

HD:s avgörande

HD avslår ansökan om återställande av försutten tid.

HD:s beslut meddelat: den 23 juni 2016.

Mål nr: Ö 2874-15.

Lagrum: 9 kap. 41 b § plan- och bygglagen (2010:900).