Prop. 2010/11:63
Komplettering av den nya plan- och bygglagen
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 januari 2011
Fredrik Reinfeldt
Stefan Attefall
(Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i plan- och bygglagen (2010:900). Sedan plan- och bygglagen antogs i juni 2010 har det framkommit ett behov av att komplettera lagen i några avseenden.
Det föreslås att reglerna om hur beslut om lov och förhandsbesked ska vinna laga kraft kompletteras i fråga om underrättelse till kända sakägare. Enligt förslaget ska ett meddelande om ett besluts huvudsakliga innehåll skickas till kända sakägare i samband med att en elektronisk kungörelse om beslutet införs i Post- och Inrikes Tidningar. Meddelandet behöver inte delges. Ett undantag föreslås i fall då ett stort antal personer ska underrättas. För de sakägare som omfattas av dessa regler föreslås att tiden för överklagande räknas från den dag som infaller en vecka efter kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar. Vidare föreslås att sökanden och en begränsad krets av andra berörda delges beslutet om lov eller förhandsbesked. För dessa räknas tiden för överklagande som tidigare från den dag personen delgavs beslutet.
Det föreslås att en ytterligare förutsättning för marklov ska vara att åtgärden uppfyller vissa krav i 2 och 8 kap. plan- och bygglagen.
Ändringar föreslås i reglerna om kontrollplanen. Det föreslås också att en ny övergångsbestämmelse införs som ger en möjlighet för kommunen att före utgången av 2012 göra undantag från de nya kraven på kontrollansvariga enligt 10 kap. 9 § när en kontrollansvarig utses.
Flera redaktionella och lagtekniska ändringar föreslås. Ändringarna föreslås träda i kraft den 2 maj 2011.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900),
2. lag om ändring i lagen (2010:1983) om ändring i plan- och bygglagen (2010:900),
3. lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.
2. Lagtext
2.1. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900)
dels att 9 kap. 30 och 31 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 3 §, 4 kap. 14, 16 och 32 §§, 5 kap. 1, 2 och 5 §§, 6 kap. 5, 8 och 20 §§, 7 kap. 6 §, 8 kap. 6, 7, 8, 11, 12, 14 och 19 §§, 9 kap. 3, 25, 35 och 42 §§, 10 kap. 7 §, 11 kap. 20, 39 och 41 §§, 12 kap. 8 §, 13 kap. 9 och 16 §§, 14 kap. 10 och 11 §§, 16 kap. 1 och 2 §§, rubriken till 16 kap. och rubriken närmast före 16 kap. 1 § ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 9 kap. 39 § ska lyda ”Beslutets innehåll”,
dels att punkterna 7 och 13 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas sju nya paragrafer, 4 kap. 18 a § och 9 kap. 30–31 b, 41 a och 41 b §§, av följande lydelse,
dels att det i lagen närmast före 9 kap. 41 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Expediering och kungörelse”,
dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen ska införas en ny punkt, 17, av följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2010:900 Föreslagen lydelse
1 kap.
3 §
Lagen innehåller bestämmelser om
1. lagens syfte och innehåll och definitioner (1 kap.),
1. lagens syfte, innehåll och definitioner (1 kap.),
2. allmänna och enskilda intressen (2 kap.),
3. översiktsplan (3 kap.),
4. reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (4 kap.),
5. att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser (5 kap.),
6. genomförandet av detaljplaner (6 kap.),
7. regionplanering (7 kap.),
8. krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser (8 kap.),
9. bygglov, rivningslov och marklov m.m. (9 kap.), 10. genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder (10 kap.), 11. tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder (11 kap.), 12. byggnadsnämnden (12 kap.), 13. överklagande (13 kap.), 14. skadeersättning och inlösen (14 kap.), 15. domstolsprövning m.m. (15 kap.), och 16. bemyndiganden m.m. (16 kap.). 16. bemyndiganden (16 kap.).
4 kap.
14 §
I en detaljplan får kommunen bestämma att bygglov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
I en detaljplan får kommunen bestämma att lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk ange de områden och i övrigt bestämma de preciserade krav som behövs för att följa förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 §, kraven på varsamhet enligt 8 kap. 14 § eller kravet på skydd för ett bebyggelseområdes särskilda värden enligt 2 kap. 6 § tredje stycket,
2. i fråga om byggnadsverk ange de områden och i övrigt bestämma de preciserade krav som behövs för att följa förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 §, kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ eller kravet på skydd för ett bebyggelseområdes särskilda värden enligt 2 kap. 6 § tredje stycket,
3. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas,
4. bestämma omfattningen av skyddet av tomter enligt 8 kap. 13 § andra stycket 2 och bestämma preciserade krav för att följa förbudet mot förvanskning av sådana tomter eller som annars behövs för att följa kravet på skydd för ett bebyggelseområdes särskilda värden enligt 2 kap. 6 § tredje stycket, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav.
18 a §
Bestämmelserna i 18 § om fastigheter ska tillämpas också på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte.
5 kap.
1 §
Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan och områdesbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs samt om besked från kommunen om att inleda ett sådant planläggningsarbete.
Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan och områdesbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs samt om besked från kommunen om att inleda en sådan planläggning.
2 §
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda ett sådant planläggningsarbete.
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning.
5 §
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda ett planläggningsarbete.
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.
Om kommunen avser att inleda ett planläggningsarbete, ska kommunen i planbeskedet ange den tidpunkt då arbetet enligt kommunens bedömning kommer att ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser.
Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser.
Om kommunen inte avser att inleda ett planläggningsarbete, ska
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kom-
kommunen i planbeskedet ange skälen för det.
munen i planbeskedet ange skälen för det.
6 kap.
5 §
Länsstyrelsen ska pröva en fråga om skyldighet att upplåta eller avstå mark eller annat utrymme enligt 3 eller 4 §, om kommunen ansöker om det.
Länsstyrelsen får besluta att ägaren utan ersättning ska upplåta eller avstå från marken eller utrymmet endast i den mån det kan anses skäligt med hänsyn till den nytta som ägaren kan väntas få av planens genomförande och med hänsyn till omständigheterna i övrigt.
I samband med att en detaljplan ändras, får länsstyrelsen besluta att mark eller annat utrymme som tidigare har upplåtits eller avståtts ska bytas ut mot annan mark eller annat utrymme, om det är lämpligt och kan ske utan olägenhet för ägaren.
I samband med att en detaljplan ändras, får länsstyrelsen besluta att mark eller annat utrymme som ska upplåtas eller har avståtts ska bytas ut mot annan mark eller annat utrymme, om det är lämpligt och kan ske utan olägenhet för ägaren.
8 §
Om länsstyrelsen beslutar att en ägare ska upplåta eller avstå mark eller annat utrymme enligt 3 eller 4 §, ska länsstyrelsen i beslutet ange markens eller utrymmets läge och gränser.
Om kommunen har begärt det och i den mån det är skäligt, får länsstyrelsen i beslutet också bestämma att ägaren ska bekosta anläggande av gator och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp och i vilken ordning arbetet ska utföras.
Om kommunen har begärt det och i den mån det är skäligt, får länsstyrelsen i beslutet också bestämma att ägaren ska bekosta anläggande av gator och vägar samt anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.
20 §
Innan kommunen har hunnit ordna den gata som en fastighet ska ha utgång till eller den avloppsledning som en fastighet ska få vara ansluten till, får den som vill bygga på fastigheten
1. själv ordna utfartsväg och avloppsanordning, och
1. själv ordna utfartsväg och avloppsanläggning, och
2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsvägen och avloppsanordningen, om marken är avsedd för det ändamålet.
2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsvägen och avloppsanläggningen, om marken är avsedd för det ändamålet.
7 kap.
6 §
Ett regionplaneorgan får, för regionen eller en del av den, anta en regionplan som ska
1. vara vägledande för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser, och
2. ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse- och byggnadsverk, om det har betydelse för regionen.
2. ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk, om det har betydelse för regionen.
8 kap.
6 §
Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § 8 gäller inte i fråga om
Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om
1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
2. ett fritidshus med högst två bostäder, och
3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.
7 §
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd 16 kap. 2 § 4.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4.
8 §
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd 16 kap. 2 § 4.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4.
11 §
I fråga om att på en bebyggd tomt vidta byggnadsåtgärder som är anmälningspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
12 §
Det som gäller i fråga om tomter enligt 9–11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader.
Det som gäller i fråga om tomter enligt 9–11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.
Allmänna platser ska dock, trots första stycket, ordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § 2–4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2–4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål.
19 §
En byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den är lämplig för den avsedda användningen.
En byggprodukt ska anses lämplig, om den
1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § 1–6 när byggnadsverket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller
1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § första stycket 1–6 när byggnadsverket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller
2. uppfyller kraven i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §.
9 kap.
3 §
Trots 2 § 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan.
Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan.
25 §
Om ansökningen avser en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd, ska byggnadsnämnden underrätta de som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 samt de kända organisationer eller föreningar som avses i 5 kap. 11 § första stycket 4 om ansökningen och ge dem tillfälle att yttra sig.
Om ansökningen avser en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärden inte är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1, ska byggnadsnämnden underrätta de som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 om ansökningen och ge dem tillfälle att yttra sig.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988) ,
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1–3, 6, 7, 9–13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
31 §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1–3, 6, 7, 9–13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.
31 a §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. samt 8 kap. 1–3, 6, 7, 9–13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.
31 b §
Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte.
Om avvikande åtgärder tidigare har godtagits enligt första stycket eller 30 § första stycket 1 b, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits.
35 §
Marklov ska ges för en åtgärd som inte
Marklov ska ges för en åtgärd som
1. strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
2. förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
3. medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1, eller
3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
4. medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen.
4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
5. uppfyller de krav som a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9–12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9–12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.
Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna.
41 a §
Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslu-
tets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges.
41 b §
Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.
Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser.
42 §
Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt 11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska överpröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen.
Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt 11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen.
10 kap.
7 §
Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls.
Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att
1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,
2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och
3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls.
11 kap.
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
39 §
Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
41 §
När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om vite, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.
När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.
Inskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om anteckningen, om föreläggandet eller förbudet inte är riktat mot denne.
12 kap.
8 §
Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
2. beslut om lov,
3. tekniska samråd och slutsamråd,
4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
5. upprättande av nybyggnadskartor,
6. framställning av arkivbeständiga handlingar,
7. kungörelser enligt 9 kap. 41 § tredje stycket, och
7. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41–41 b §§, och
8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.
13 kap.
9 §
Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 3 och 5–7 §§.
Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 3, 5 och 6 §§.
16 §
Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 3, 5 och 6 §§ finns i 23–25 §§förvaltningslagen (1986:223).
Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser liksom beslut om lov eller förhandsbesked räknas dock, för alla utom för sökanden och övriga som har delgetts beslutet, från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 23–25 §§förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.
Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 23–25 §§förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.
Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.
14 kap.
10 §
Om kommunen i en detaljplan inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 8 § 1 eller 16 § eller i områdesbestämmelser inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 42 § första stycket 2 eller 5 och bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras, har den som äger en fastighet som berörs rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen medför.
Om kommunen i en detaljplan inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 8 § 1 eller 16 § eller i områdesbestämmelser inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 42 § första stycket 2 eller 5, har den som äger en fastighet som berörs av bestämmelsen rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen medför.
Rätten till ersättning gäller dock endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.
Första stycket gäller inte bestämmelser om rivningsförbud. För sådana bestämmelser gäller i stället 7 §.
Första och andra styckena gäller inte bestämmelser om rivningsförbud. För sådana bestämmelser gäller i stället 7 §.
11 §
Om kommunen i områdesbestämmelser för ett område som avses i 9 kap. 13 § inför en bestämmelse om vegetation eller om markytans utformning eller höjdläge och föreskriften innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras, har den som äger en fastighet som berörs av föreskriften rätt till ersättning av kommunen för den skada som föreskriften medför.
Om kommunen i områdesbestämmelser för ett område som avses i 9 kap. 13 § inför en bestämmelse om vegetation eller om markytans utformning eller höjdläge, har den som äger en fastighet som berörs av bestämmelsen rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen medför.
Rätten till ersättning gäller dock endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.
16 kap. Bemyndiganden m.m. 16 kap. Bemyndiganden
Föreskrifter om detaljplaner Föreskrifter om planer och
områdesbestämmelser
1 §
Regeringen får meddela föreskrifter om när genomförandet av en detaljplan på grund av en sådan användning som avses i 4 kap. 34 § andra stycket kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Regeringen får meddela föreskrifter om
1. att kommunen ska skicka beslut enligt 3 kap. 27 § om översiktsplanens aktualitet till myndigheter, kommuner och andra berörda,
2. när genomförandet av en detaljplan på grund av en sådan användning som avses i 4 kap. 34 § andra stycket kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och
3. undantag från kommunens skyldighet enligt 5 kap. 32 eller 39 § att skicka handlingar om detaljplaner eller områdesbestämmelser till länsstyrelsen.
2 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad,
2. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska tillämpas också på skyltar och ljusanordningar,
3. vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§,
3. vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§,
4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 4 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, och
4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, och
5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 4 §§ eller vid tillämpning av 8 kap.
5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap.
7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad.
7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad.
7. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § första stycket gäller inte inom områden som omfattas av en byggnadsplan eller avstyckningsplan som avses i punkten 5.
7. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § gäller inte inom områden som omfattas av en byggnadsplan eller avstyckningsplan som avses i punkten 5.
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 31 § första stycket 2 i den nya lagen.
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen.
17. Trots de krav som en kontrollansvarig ska uppfylla enligt 10 kap. 9 § får den som före den 2 maj 2011 har utsetts till kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 14 § i den upphävda plan- och bygglagen utses till kontrollansvarig före utgången av 2012, om det finns särskilda skäl för det.
2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1983) om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 41 § plan- och bygglagen (2010:900) i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:1983) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2010:1983 Föreslagen lydelse
9 kap.
41 §
Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om lov eller förhandsbesked har tillkännagetts på kommunens anslagstavla ska en underrättelse om tillkännagivandet, ett protokollsutdrag med beslutet och en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra skickas i brev till
Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
1. sökanden och annan part, om det inte är uppenbart obehövligt, och
2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.
Underrättelsen får ske genom delgivning. Delgivning med sökanden får inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§delgivningslagen (2010: 1932).
Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34–38 eller47–51 §§delgivningslagen (2010:1932).
Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska också kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Av meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt framgå. Beslut som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska anses ha kommit till okända sakägares kännedom vid tidpunkten för kungörelsen.
2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken
Härigenom föreskrivs att 10 a § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 a §1
Strandskydd inträder när en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10). Detta gäller även när en detaljplan för ett område som tidigare har omfattats av en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan.
Strandskydd inträder när en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900). Detta gäller även när en detaljplan för ett område som tidigare har omfattats av en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan.
Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011.
1 Senaste lydelse 2009:1323.
3. Ärendet och dess beredning
Regeringen beslutade den 18 mars 2010 propositionen En enklare plan- och bygglag (prop. 2009/10:170). Några förslag till ändringar i den föreslagna nya plan- och bygglagen redovisades i regeringens propositioner Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer (prop. 2009/ 10:184) och Mark- och miljödomstolar (prop. 2009/10:215). Riksdagen beslutade den 21 juni 2010 att anta regeringens förslag till en ny plan- och bygglag med vissa ändringar (bet. 2009/10:CU25, 2009/10:MJU24, 2009/10:JuU27, rskr. 2009/10:366). Regeringen har därefter utfärdat plan- och bygglagen (2010:900). Lagen träder i kraft den 2 maj 2011, då plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. ska upphöra att gälla.
Det har framkommit ett behov av att göra vissa ändringar i plan- och bygglagen (2010:900). I en promemoria från Miljödepartementet har redovisats förslag till ändringar i plan- och bygglagen som bör träda i kraft den 2 maj 2011. Promemorians lagförslag återges i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Miljödepartementet (M2010/4225/R).
Under detta och tidigare lagstiftningsarbete har det framförts att ytterligare ändringar behövs i plan- och bygglagstiftningen. Dessa ändringar kan dock inte tas om hand i detta lagstiftningsärende. Inom Regeringskansliet kommer arbetet med frågor som rör den nya plan- och bygglagen att fortsätta.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 22 december 2010 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som återges i bilaga 3. Lagrådets yttrande återges i bilaga 4. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren i avsnitt 6.1.
Jämförelsetabeller
Uppdaterade jämförelsetabeller mellan den nya plan- och bygglagen och 1987 års plan- och bygglag finns i bilaga 5.
4. Förslag till lagändringar
4.1. Förutsättningar för bygglov
Regeringens förslag: Bestämmelserna i den nya plan- och bygglagen om förutsättningar för bygglov ska få en ny lagteknisk utformning, där bestämmelserna om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan placeras i 9 kap. 30 §, bestämmelserna om bygglov för åtgärder utanför områden med detaljplan placeras i 9 kap. 31 och 31 a §§ och bestämmelserna om bygglov för åtgärder som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser placeras i 9 kap. 31 b §.
En följdändring ska göras i 9 kap. 25 §.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Regeringens förslag innebär att några ändringar görs i fråga om hänvisningar i 9 kap. 30–31 a §§ till bestämmelser i 2 och 8 kap.
Remissinstanserna: Remissinstanserna, bl.a. Boverket och Lantmäteriet, har i huvudsak varit positiva till förslaget men ansett att det behövs förtydliganden och klarare definitioner. Flera remissinstanser, bl.a. Göteborgs och Malmö kommuner, har invänt mot hur hänvisningar har gjorts i reglerna om förutsättningar för bygglov till bestämmelser i 2 kap. och ansett att det inte stämmer överens med den byggrätt som följer av en detaljplan.
Länsstyrelsen i Stockholms län och Vaxholms kommun har ansett att hänvisningen i 9 kap. 30 § första stycket 4 skapar oklarhet om hur de undantag som finns i bl.a. 8 kap. 6 § ska tillämpas. Länsstyrelsen har anfört att enligt 8 kap. 6 § 2 gäller inte kravet på tillgänglighet och användbarhet för fritidshus, men eftersom 8 kap. 6 § inte finns med i uppräkningen i 9 kap. 30 § första stycket 4 kan uppräkningen förstås så att det finns ett val för byggnadsnämnden att ge lov för fritidshus i de fall kraven i 8 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda. Motsvarande resonemang kan enligt länsstyrelsen tillämpas på övriga undantag i 8 kap. 6, 7 och 10–12 §§. Länsstyrelsen i Västerbottens län har ifrågasatt om den statliga styrningen måste vara så detaljerad i ett planeringssystem med kommunalt planmonopol. Boverket har ansett att bestämmelserna om när bygglov ska ges har blivit tydligare genom den nu föreslagna paragrafindelningen men att det kvarstår en del otydligheter. Enligt Boverkets uppfattning innebär förslaget att i förhållande till 1987 års plan- och bygglag kommer betydligt fler frågor att kunna prövas i såväl detaljplanen som i bygglovet och att 9 kap. 30 § kan leda till otydlighet när det gäller byggrätter. Boverket har också anfört att formuleringen ”i de delar som inte har prövats i detaljplanen” leder till att det vid en senare bygglovsprövning kan uppkomma flera frågor och oenighet om vad som faktiskt har prövats genom själva detaljplanen. Vidare har Boverket ifrågasatt nyttan med 9 kap. 31 a § och ansett att den bör utgå. Kungliga tekniska högskolan (KTH) har ansett att formuleringen i 9 kap. 31 b § skulle kunna tolkas på det något egendomliga sättet att åtgärder som avviker från detaljplan även är undantagna från kravet att genomförandetiden ska börja löpa. KTH har
föreslagit att lagtexten i 9 kap. 31 b § ändras så att inledningen lyder: ”Trots 30 § första stycket 2 och 31 § första stycket 1 får bygglov ges”.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om under vilka förutsättningar bygglov ges finns i 9 kap. 30–31 §§ i den nya lagen. Bestämmelserna har sin utgångspunkt i 8 kap. 11–13 §§ i 1987 års lag. Det har visat sig att innehållet i de nya bestämmelserna i några avseenden skiljer sig från bestämmelserna i 1987 års lag, utan att det har varit avsikten.
En skillnad har samband med den byggrätt som uppkommer genom antagandet av en detaljplan. Av 9 kap. 30 § 3 i den nya lagen följer att man vid prövningen av en ansökan om bygglov alltid ska avgöra om samtliga bestämmelser i 2 kap. är uppfyllda. I 2 kap. finns reglerna om vilka allmänna och enskilda intressen som man ska ta hänsyn till vid prövningen av frågor enligt lagen.
I promemorian konstaterades att hänvisningen till hela 2 kap. i 9 kap. 30 § 3 i den nya lagen har blivit för generell, att det förhållandet att en detaljplan har antagits innebär att en prövning har gjorts gentemot flera av bestämmelserna i 2 kap. och att avsikten i den nya lagen har varit att lösa detta med att prövningen av bygglovet endast ska göras mot 2 kap. i de delar som inte har prövats i detaljplanen. Det konstaterades vidare att i jämförelse med lagtexten i 8 kap. 11 § första stycket 3 i 1987 års lag finns det en risk att den nya lagtexten leder till en osäkerhet om vilka bestämmelser i 2 kap. som redan har prövats och vad förutsättningarna är för den byggrätt som uppkommer genom detaljplanen.
I promemorian gjordes också bedömningen att några regler har fallit bort vid utformningen av 9 kap. 30–31 §§ i den nya lagen trots att det inte varit motiverat i sak. Det gäller reglerna i 8 kap. 12 och 13 §§ i 1987 års lag om förutsättningarna för att ge bygglov till det som kallas kompletteringsåtgärder utanför områden med detaljplan.
Remissinstanserna har i huvudsak varit positiva till den föreslagna omarbetningen av bestämmelserna i 9 kap. om under vilka förutsättningar bygglov ska ges. Det innebär bl.a. att i fråga om den byggrätt som uppkommer genom en detaljplan bör lagtexten förtydligas så att den nya regleringen inte innebär någon ändring i sak jämfört med 1987 års lag.
I promemorian har föreslagits att om ett bygglov gäller en åtgärd inom ett område med detaljplan bör åtgärden uppfylla kraven i 2 kap. 1, 6, 8 och 9 §§. Några remissinstanser har ansett att det i fall som rör åtgärder inom områden med detaljplan inte bör göras någon prövning mot dessa krav i 2 kap. eftersom kraven redan har prövats i detaljplanen. Regeringen bedömer att paragrafen som gäller bygglov inom ett område med detaljplan bör justeras något i fråga om hänvisningen till bestämmelser i 2 kap. För att regleringen ska få samma innehåll som i 1987 års lag bör en hänvisning göras till 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§.
I bestämmelserna om förutsättningar för bygglov för åtgärder utanför områden med detaljplan bör däremot hänvisningen till 2 kap. vara kvar.
Några remissinstanser har invänt mot utformningen av reglerna som innebär att kraven i 8 kap. 1–3, 9, 13, 17 och 18 §§ ska vara uppfyllda för att bygglov ska ges. Det har ifrågasatts hur hänvisningen till enbart de uppräknade paragraferna ska förstås med hänsyn till de undantag som anges i 8 kap. 6, 7 och 10–12 §§, exempelvis 8 kap. 6 § 2 som innebär att kravet på tillgänglighet och användbarhet inte gäller för ett fritidshus
med högst två bostäder. Syftet med reglerna i 9 kap. om förutsättningar för bygglov är inte att göra kraven i 8 kap. tillämpliga i fler fall än som framgår av 8 kap. För att klargöra det bör det i 9 kap. 30, 31 och 31 a §§ hänvisas också till reglerna om undantag i 8 kap. 6, 7 och 10–12 §§.
4.2. Förutsättningar för marklov
Regeringens förslag: En ytterligare förutsättning för marklov enligt 9 kap. 35 § i den nya plan- och bygglagen ska vara att åtgärden – uppfyller de krav i fråga om tomter som följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9–12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller – uppfyller de krav i fråga om allmänna och enskilda intressen som följer av 2 kap. och de krav i fråga om tomter som följer av 8 kap. 9–12 §§ i de delar som inte har prövats i en detaljplan eller områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Regeringens förslag innebär att några ändringar görs i fråga om hänvisningar i 9 kap. 35 § till bestämmelser i 2 och 8 kap.
Remissinstanserna: Lantmäteriet och Knivsta kommun har tillstyrkt förslaget. Övriga remissinstanser som behandlat förslaget har föreslagit justeringar i lagtexten. Länsstyrelsen i Stockholms län har ansett att det av 9 kap. 35 § bör framgå att även kravet i 2 kap. 6 § första stycket 2 ska vara uppfyllt, dvs. kravet att bebyggelsen ska vara lämplig med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor eller andra olyckshändelser. Länsstyrelsen har ansett att även kraven i 8 kap. 10 och 11 §§ ska vara uppfyllda för att marklov ska ges, eftersom 8 kap. 9 § endast avser obebyggda tomter som ska bebyggas. I annat fall ska enligt länsstyrelsen marklov ges på tomter som redan är bebyggda för åtgärder som medför att behovet av parkeringsytor och friyta m.m. inte tillgodoses. Vidare har länsstyrelsen anfört att hänvisningen till 2 kap. bör medföra följdändringar i det kapitlet eftersom det av t.ex. 2 kap. 6 § framgår att paragrafen endast ska tillämpas vid planläggning och i ärenden om bygglov. Boverket har bedömt att formuleringen ”i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser” i 9 kap. 35 § första stycket 5 b egentligen är meningslös, eftersom marklov bara krävs inom område med detaljplan eller inom område med områdesbestämmelser. Norrköpings kommun har haft en likartad syn på den delen av paragrafen.
Vaxholms kommun har anfört att med föreslagen hänvisning till 2 kap. 9 § blir det dubbla rekvisit om att åtgärden inte får medföra betydande olägenheter. För att inte riskera att kravgränsen för betydande olägenhet blir annorlunda vid marklovsprövning kan, enligt kommunen, både ”störningar” och ”betydande olägenheter” tas bort från 9 kap. 35 § första stycket 4, så kommer prövningen avseende ”betydande olägenheter” att göras mot samma bestämmelse som bygglovsprövningen.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om under vilka förutsättningar marklov ska ges finns i 9 kap. 35 § i den nya lagen. I författ-
ningskommentaren anges att innehållet i paragrafen överensstämmer med 8 kap. 18 § i 1987 års lag med språkliga ändringar.
Krav på hur tomter ska ordnas anges i 8 kap. 9 § i den nya lagen. Motsvarande regler finns i 3 kap. 15 § i 1987 års lag. En obebyggd tomt som ska bebyggas ska enligt 8 kap. 9 § ordnas på ett sätt som bl.a. är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen.
Av bestämmelsen i 9 kap. 30 § om förutsättningar för bygglov framgår att den sökta åtgärden ska uppfylla kraven i 8 kap. 9 § på hur tomter ska ordnas. Någon hänvisning till kraven i 8 kap. 9 § görs däremot inte i bestämmelsen i 9 kap. 35 § om förutsättningar för marklov. Någon sådan hänvisning finns inte heller i 8 kap. 18 § i 1987 års lag.
Reglerna innebär att marklov kan beviljas trots att kraven på hur tomter ska ordnas inte är uppfyllda, t.ex. kraven på att ta hänsyn till stads- eller landskapsbilden och natur- och kulturvärdena på platsen. Under lagstiftningsarbetet med den nya plan- och bygglagen framfördes synpunkter om att denna skillnad i reglerna om bygglov respektive marklov kan få negativa konsekvenser för bl.a. natur- och kulturvärdena. Det kan t.ex. förekomma sprängnings- och schaktningsarbeten som inte har prövats mot kraven på hur tomter ska ordnas.
Den skillnad som finns vid prövningen av marklov respektive bygglov är inte motiverad. Reglerna om marklov bör därför kompletteras med en bestämmelse som innebär att kraven på hur tomter ska ordnas gäller vid prövningen.
I promemorian föreslogs att en hänvisning görs till inte bara kraven i 8 kap. 9 och 12 §§, dvs. reglerna om hur tomter ska ordnas, utan också kraven i 2 kap. I avsnitt 4.1 redovisas regeringens bedömning i fråga om i vilka fall kraven i 2 kap. ska prövas i ett bygglovsärende. Vid prövningen av ett marklov inom ett område med detaljplan bör det göras en prövning mot kraven i 2 kap. 6 § tredje stycket. Någon ytterligare hänvisning till krav som följer av bestämmelser i 2 kap. behövs inte eftersom kraven redan har prövats i detaljplanen. Däremot bör kraven i 8 kap. 10 och 11 §§, som Länsstyrelsen i Stockholms län föreslagit, vara uppfyllda för att marklov ska ges.
I fråga om en åtgärd utanför ett område med detaljplan bör prövningen av ett marklov avse kraven i 2 kap. och 8 kap. 9–12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Alla bestämmelser i 2 kap. är inte relevanta vid en prövning av marklov. Det framgår dock av varje paragraf i 2 kap. om bestämmelserna är tillämpliga på marklov eller inte.
4.3. Laga kraft för lov och förhandsbesked
Regeringens förslag: Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska delges sökanden och annan part, om det inte är uppenbart obehövligt, samt personer, organisationer och föreningar som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.
Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Meddelandet som kungörs ska senast den dag då kungörandet sker skickas till de närmaste grannarna och övriga kända sakägare. Meddelandet ska inte behöva delges. För kretsen övriga kända sakägare ska meddelandet inte behöva skickas, om deras antal är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.
Tiden för överklagande ska för sökanden och andra som ska delges beslutet räknas enligt 23 § förvaltningslagen (1986:223), dvs. från den dag då klaganden fick del av beslutet. För de närmaste grannarna och övriga kända sakägare ska tiden för överklagande räknas från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.
Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Boverket, Länsstyrelsen i Västerbottens län och Sveriges Kommuner och Landsting, har haft invändningar mot eller lämnat andra synpunkter på förslaget. De flesta instanserna har ansett att förslaget går i rätt riktning men att det behöver ytterligare bearbetas, förtydligas eller förenklas. Lantmäteriet har tillstyrkt förslaget och ansett att den lösning som redovisats är en godtagbar avvägning mellan olika intressen. Eksjö kommun och Falkenbergs kommun har framhållit att det är mycket viktigt att den nya lagen säkerställer att beslut om lov vinner laga kraft men att den föreslagna ordningen förefaller vara administrativt betungande och dessutom ställer krav på kommunen att ta ställning i svårbedömda frågor om vilka som ska delges respektive informeras. Synpunkter har lämnats om att begreppet ”annan part” behöver förtydligas.
Boverket har ansett att den föreslagna regleringen inte ger tillräckliga rättssäkerhetsgarantier. Förvaltningsrätten i Stockholm har bedömt att fördelarna med förslaget överväger de nackdelar det medför för de som kan vilja överklaga beslutet. Förvaltningsrätten har vidare anfört följande om vad som ska gälla om en byggnadsnämnd underlåter att höra någon som avses i 9 kap. 25 §. Sådan person eller organisation kommer då av naturliga skäl inte att lämna några synpunkter i ärendet som kan tillgodoses. I enlighet med hur 41 § formulerats ska sådana aktörer inte delges beslutet, de har ju inte lämnat några synpunkter som kan bli tillgodosedda. En sådan underlåtelse kommer förmodligen liksom tidigare i regel att medföra att beslutet inte anses ha tillkommit i laga ordning och där-
med upphävs av överinstans om det överklagas. De kommer emellertid att anses delgivna beslutet enligt 13 kap. 16 § och kan således komma att försitta såväl sina möjligheter att enligt 9 kap. 25 § lämna synpunkter på beslutet som att genom överklagande åberopa den felaktiga handläggningen inför överinstans. Förvaltningsrätten har också erinrat om att möjligheten att ansöka om återställande av försutten tid skulle kunna aktualiseras i ett fall där en person inte tillsänts ett meddelande om ett lovbeslut trots att personen ingår i den krets som avses i 41 b §. Länsstyrelsen i
Västerbottens län har ansett att förfarandet med en kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar är otidsenligt och föreslagit andra lösningar, exempelvis att kungörelse görs i ortstidning eller på kommunens hemsida. Länsstyrelsen i Stockholms län har ansett att det av meddelandet till sakägare enligt 9 kap. 41 b § även bör framgå vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta.
Göteborgs kommun och Malmö kommun har ansett att kungörandet i
Post- och Inrikes Tidningar är tveksamt från demokratisk synvinkel. Gotlands kommun har invänt mot kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och anfört att om det alternativet ändå väljs bör beaktas att hur tillgängliga meddelandena blir i stor utsträckning avgörs av strukturen på Post- och Inrikes Tidningars webbplats, liksom hur sökmöjligheterna blir. Det är enligt kommunen väsentligt att det byggs ett system som blir gemensamt för alla landets kommuner och att det lämpligen sker i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunen har vidare angående förslaget om meddelande till kända sakägare anfört att det inte kan vara rimligt att ge grannar uppfattningen att de inbjuds att överklaga lov för små åtgärder som mindre tillbyggnader, tak- och fasadändringar, vissa mindre anläggningar eller för den delen helt planenliga åtgärder. Enligt kommunen innebär förslaget att kommunerna i 180 000 ärenden ska skicka meddelande till åtminstone fem grannar, dvs. närmare en miljon försändelser. I dag rör det sig om uppskattningsvis en tiondel av detta antal. Knivsta kommun har tillstyrkt kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar men ansett att information också bör finnas på kommunens webbplats. Norrköpings kommun har anfört att enligt 9 kap. 41 § ska beslutet delges, bl.a. dem som anges i 25 § och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda, och att kommunen tolkar det som att övriga som hörts i ärendet, men inte lämnat några negativa synpunkter, omfattas av 41 b § första stycket 2, dvs. genom ett meddelande. Skövde kommun har ansett att endast de som är närmast berörda ska meddelas. Vaxholms kommun har föreslagit att 9 kap. 41 b § första stycket 1 kompletteras med ett undantag på samma sätt som i punkten 2, dvs. att meddelandet inte behöver skickas i brev om det finns ett stort antal grannar. Kommunen har, som ett extremfall, uppskattat att kostnaden skulle bli cirka 28 000 kronor för att skicka ett brev som rör en av fastigheterna i kommunen, vilken gränsar till cirka 480 andra fastigheter med cirka 780 olika ägare, utan att servitut på dessa fastigheter har räknats in. Sveriges Kommuner och Landsting har anfört att det är av största vikt både att reglerna är administrativt enkla att hantera och att de tillgodoser rimliga rättssäkerhetsintressen. Förbundet har i några avseenden ställt sig tveksam till den i promemorian föreslagna lösningen och föreslagit vissa justeringar när det gäller utformningen av reglerna. Förbundet har ifrågasatt att beslutet ska delges dem som är berörda av ansökningen i lagens mening och har
framfört synpunkter som inte har tillgodosetts. Förbundet har också ifrågasatt att ett meddelande alltid ska skickas till de närmaste grannarna och övriga kända sakägare, eftersom det innebär en kraftigt ökad arbetsbelastning och att det finns en risk för fler överklaganden. Förbundet har vidare invänt mot att rågrannarna informeras om planenliga åtgärder först efter att beslut har fattats och ansett att det finns anledning att överväga om det inte är bättre att rågrannarna underrättas om ansökningen om bygglov och att man sedan bara tillställer beslutet till dem som framfört synpunkter mot förslaget. Villaägarnas Riksförbund har tillstyrkt förslaget och ansett att det på ett rimligt sätt tillgodoser både sökandens intresse av att beslutet vinner laga kraft och att de som har rätt att överklaga inte gör rättsförluster.
Skälen för regeringens förslag
Frågan om hur beslut om lov och förhandsbesked ska kunna vinna laga kraft behandlas i propositionen med förslag till en ny plan- och bygglag (jfr prop. 2009/10:170, Del 1, s. 293–296). Frågan om laga kraft hänger samman med reglerna om underrättelse till dem som berörs av besluten och hur tiden för överklagande ska räknas. Reglerna i 1987 års lag innebär att det inte finns något krav på att underrätta alla som kan ha rätt att överklaga ett beslut om lov eller förhandsbesked och att någon som har överklaganderätt kan komma att överklaga ett beslut lång tid efter beslutet.
I propositionen gör regeringen bedömningen att det vore bra om samtliga beslut om bygglov kan vinna laga kraft. Samtidigt ska det inte behöva ske till orimliga kostnader för enskilda eller kommunerna.
I 9 kap. 41 § i den nya lagen finns bestämmelser om hur sökanden och andra som berörs av ett beslut om lov och förhandsbesked ska underrättas om beslutet. En underrättelse om beslutet ska skickas i brev till sökanden och annan part, om det inte är uppenbart obehövligt, och till dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda. Ett beslut om lov ska också kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Ett beslut ska anses ha kommit till okända sakägares kännedom vid tidpunkten för kungörelse.
I 13 kap. 16 § i den nya lagen finns regler om tiden för överklagande av beslut om lov. Det anges att tiden för överklagande av bl.a. beslut om lov räknas, för alla utom för sökanden och övriga som har delgetts beslutet, från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.
Lagrådet framförde invändningar mot reglerna om hur tiden för överklagande ska räknas. Att klagoberättigade personer måste bevaka kommunens anslagstavla för att inte riskera att försitta tiden för överklagande av aktuella beslut ingav enligt Lagrådet allvarliga betänkligheter.
Den lagtext som har antagits innebär visserligen att ett beslut om lov eller förhandsbesked kommer att vinna laga kraft mot alla som kan ha rätt att överklaga beslutet. Reglerna har dock inte fått en optimal utformning. Det finns därför skäl att på nytt överväga utformningen av reglerna om underrättelse om beslut om lov och förhandsbesked och om hur tiden för överklagande ska räknas.
Regler om underrättelse om beslut och hur beslut överklagas
I förvaltningslagen (1986:223) finns allmänna regler om underrättelse om beslut och hur beslut överklagas. Enligt 21 § förvaltningslagen ska en part underrättas om innehållet i ett beslut som avser myndighetsutövning mot någon enskild, om det inte är uppenbart obehövligt. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Enligt 23 § andra stycket förvaltningslagen ska ett överklagande ges in till den myndighet som har meddelat beslutet och ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Bestämmelserna i 8 kap. 27 § i 1987 års lag, som anger när och hur underrättelse om lovbeslut ska lämnas, innebär vissa avvikelser i förhållande till förvaltningslagen. Enligt 8 kap. 27 § ska sökanden alltid underrättas. Underrättelse ska också sändas till sådan person, organisation eller förening som nämns i 8 kap. 22 § första stycket och som yttrat sig i ärendet, om det inte är uppenbart obehövligt. De som nämns i den bestämmelsen är kända sakägare, de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs samt vissa organisationer och föreningar. Tillämpningen av 8 kap. 22 § är begränsad till åtgärder som innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärder som ska utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan, med vissa ytterligare undantag. Reglerna om underrättelse i 8 kap. 27 § gäller därför inte när en åtgärd bedöms vara förenlig med en detaljplan. Många lovbeslut avser sådana fall.
I fråga om tiden för överklagande hänvisas i 13 kap. 3 § i 1987 års lag till bestämmelserna i förvaltningslagen. Det innebär att ett överklagande ska ha kommit in inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Det kan ifrågasättas om den begränsning i kravet på underrättelse som finns i 8 kap. 27 § i 1987 års lag är lämplig. Varje form av inskränkning av skyldigheten att underrätta personer som tillhör den krets som har rätt att överklaga innebär viss risk för att ett överklagande kommer först vid ett senare tillfälle.
Underrättelse genom delgivning i vissa fall
Även i fortsättningen bör det finnas ett krav på att skicka en underrättelse om beslutet och en upplysning om hur beslutet kan överklagas till de personer, organisationer och föreningar som nämns i 8 kap. 22 § första stycket i 1987 års lag och som har yttrat sig i ärendet, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan underrättelse bör också skickas till andra parter som kan finnas i en del ärenden. I ett ärende där fastighetsägaren inte är sökande kan fastighetsägaren vara sådan annan part. Det kan också gälla andra rättighetshavare, t.ex. arrendatorer.
För de som tillhör denna begränsade krets bör underrättelsen ske genom delgivning. Tiden för överklagande bör enligt förvaltningslagens allmänna regel räknas från den dag då klaganden fick del av beslutet. Kravet på delgivning behövs för att säkerställa att beslutet vinner laga kraft mot dessa personer.
Underrättelse till övriga sakägare
Fortfarande finns emellertid det problemet kvar att den krets som har rätt att överklaga i många bygglovsärenden kan vara vidare än den nu behandlade kretsen. Detta hänger samman med svårigheten att avgränsa vilka personer som kan anses vara så berörda av ett beslut enligt plan- och bygglagen att de har rätt att överklaga. Det skulle föra för långt att här närmare gå in på den praxis som finns i denna fråga. Huvudprincipen i lovärenden kan dock sägas vara att ägaren till en fastighet som direkt gränsar till den fastighet lovet gäller alltid anses vara sakägare. I vad mån ägare till närliggande fastigheter i övrigt har rätt att klaga får bedömas med utgångspunkt i om de med hänsyn till byggåtgärdens art och omfattning samt förhållandena på platsen m.m. kan anses särskilt berörda. Detta har inneburit att kretsen som har rätt att överklaga blivit relativt vidsträckt bl.a. runt sådana anläggningar som vindkraftverk och radiomaster, se t.ex. RÅ 2010 ref. 74.
Att lösa problemet genom att precisera eller begränsa den krets som ska ha rätt att överklaga i lovärenden är inte en framkomlig väg. De vägar som i stället står till buds i sådana ärenden förefaller i första hand vara att i större utsträckning använda underrättelseförfaranden som dels täcker in hela den obestämda krets som kan vara berörd av beslutet, dels säkerställer att en överklagandetid börjar löpa. Plan- och bygglagens komplexa och ibland svårtillämpade sakägarbegrepp talar för att någon form av kungörelse av beslut behövs och att tiden för överklagande kopplas till kungörandet. Genom ett sådant förfarande bör man kunna säkerställa att beslutet vinner laga kraft inom en rimlig tid, om ingen överklagar. Säkerheten för sökanden i lovärenden skulle öka avsevärt.
Nackdelarna är ett förfarande som i många, kanske flertalet, fall är onödigt omständligt och som kan innebära betydande kostnader för kommunen. Ytterligare en nackdel är att risken för rättsförluster för sakägare kan öka om de inte får underrättelser direkt till sig utan hänvisas till att bevaka kommunala anslagstavlor, lokala tidningar eller vissa webbplatser.
Det har inte varit möjligt att göra några egentliga undersökningar när det gäller omfattningen av problemet med långa, obestämda tider för överklagande och därav följande osäkerheter för bygglovssökande. Eftersom antalet lovärenden totalt sett är så stort är det dock sannolikt att andelen ärenden där verkliga problem uppkommer är relativt begränsad.
Det är knappast möjligt att finna en reglering av frågan om lämpliga former för underrättelse om lovbeslut som tillgodoser alla de motstridiga krav som finns. Bestämmelserna i 8 kap. 27 § i 1987 års lag kan ses som en flexibel reglering där det direkta kravet på byggnadsnämnden att underrätta tänkbara berörda är lågt ställt.
Den ordning som förekommer ibland, att kommunen underrättar en begränsad krets enligt lagens minimikrav och rekommenderar sökanden att själv informera också andra som skulle tänkas vilja överklaga, är uppenbart inte lämplig. Den skapar oklarhet när det gäller myndigheters och enskildas roller och innebär snarast ökad rättsosäkerhet. Justitieombudsmannen, JO, har också riktat skarp kritik mot en byggnadsnämnd som handlat på detta sätt (JO:s beslut den 4 mars 1994, dnr 905-1993).
Ett alternativ skulle kunna vara att delge samtliga sakägare på samma sätt som sökanden. Det är inte osannolikt att ett motstånd mot det beror på att kommunen får större kostnader än vid enklare former för underrättelse. Kommunen bör dock kunna täcka sina kostnader genom den avgift som kan tas ut i ärenden om lov.
Slutsatsen i det föregående är således att gällande regler i 8 kap. 27 § ger kommunen lämpliga möjligheter att variera formerna för underrättelse med hänsyn till omständigheterna i olika ärenden. Situationen är ändå inte tillfredsställande för den sökande som vill vara säker på att ha ett lov som vunnit laga kraft innan bygget påbörjas. PBL-kommittén har föreslagit att det införs en skyldighet för kommunen att delge alla sakägare ett beslut om lov, om det inte är uppenbart obehövligt. Framför allt från kommunalt håll har det framhållits att förslaget ställer stora krav på resurser och tidsåtgång. Remissinstanserna har samtidigt påpekat att det problem som skulle lösas alltjämt kvarstår med kommitténs förslag, eftersom kretsen klagoberättigade sakägare är tämligen obestämd. Risken finns därför att kommitténs förslag leder till att lov börjar verkställas innan överklaganden från ännu icke delgivna sakägare inkommer.
Byggprocessutredningen har föreslagit att kommunen i stället ska ges en skyldighet att tillkännage beslut om lov på kommunens webbplats och att beslutet på så sätt ska vinna laga kraft tre veckor efter tillkännagivandet på webbplatsen. Förslaget har dock mött en del kritik.
Det är inte lämpligt att enbart i plan- och bygglagen införa en delgivningsform som innebär att beslut delges genom att läggas ut på kommunens webbplats.
I lagtextpromemorian föreslogs att det i plan- och bygglagen införs en skyldighet för kommunen att, efter en begäran av den sökande, genom kungörelse enligt 16 § delgivningslagen (1970:428) underrätta okända sakägare om beslutet. På detta sätt skulle den sökande som vill kunna få ett beslut som vinner laga kraft. Även om remissinstanserna i stort har varit positiva till förslaget att beslut om bygglov bör vinna laga kraft har synpunkter framförts på förslaget i lagtextpromemorian.
Kungörelse och meddelande om beslut om lov eller förhandsbesked
För att beslut om lov och förhandsbesked ska kunna vinna laga kraft mot kretsen av övriga kända och okända sakägare behövs någon form av kungörelse och att tiden för överklagande kopplas till kungörandet. Med övriga kända sakägare avses då inte sådana sakägare som tillhör den begränsade krets som enligt förslaget ska delges ett beslut om lov eller förhandsbesked.
Enligt nuvarande bestämmelser om kungörande i Post- och Inrikes Tidningar kan ett kungörande göras elektroniskt. Anledningen är att Post- och Inrikes Tidningar numera finns på Internet. Enligt 13 § förordningen (2006:1226) om Post- och Inrikes Tidningar kostar en elektronisk kungörelse 40 kronor.
En elektronisk kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar är dock inte tillräcklig som underrättelse till kända sakägare. Som en komplettering till kungörelsen bör ett meddelande om beslutet i regel också skickas till övriga kända sakägare. Det kan ofta vara naturligt att skicka meddelandet
med vanlig post, men i framtiden bör ett meddelande på elektronisk väg kunna godtas om det kan säkerställas att meddelandet når rätt adress.
För de övriga kända sakägarna bör det vara tillräckligt att få kortfattad information om beslutets innebörd och var man kan ta del av beslutet. För att förenkla hanteringen bör kravet begränsas till det meddelande som kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Meddelandet bör skickas senast den dag då kungörandet sker.
Kravet på underrättelse till övriga kända sakägare är nytt jämfört med 1987 års lag. Kostnaderna för att skicka meddelandet bör i de flesta fall inte vara betydande. Det som ibland är besvärligt för kommunerna är att på ett säkert sätt avgöra vem som hör till kretsen kända sakägare. Något krav på delgivning av underrättelserna bör därför inte införas. Besluten bör i stället vinna laga kraft genom en bestämmelse om att tiden för överklagande räknas från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Med en sådan reglering är det enkelt för kommunen att skicka meddelandet i t.ex. ett brev, även om det skulle vara osäkert om mottagaren verkligen är sakägare. I det sammanhanget bör erinras om den nya bestämmelsen i 13 kap. 9 § som anger att enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt lagen inte ger denne rätt att överklaga beslut om bl.a. lov och förhandsbesked.
I vissa ärenden kan antalet kända sakägare som ska underrättas vara så stort att det inte är rimligt att skicka meddelandet till alla. Det kan handla om exempelvis ett byggnadsverk som påverkar utsikten för ett mycket stort antal fastighetsägare. I sådana fall är det dessutom ofta svårt att dra gränsen för vilka fastighetsägare som kan anses så berörda att de är sakägare. Det bör därför räcka med kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar när ett stort antal kända sakägare behöver underrättas.
Även i fall när kungörelsen räcker som underrättelse till ett stort antal kända sakägare bör ett meddelande skickas till dem som normalt är mest berörda av beslutet, dvs. de närmaste grannarna. Av lagen bör därför framgå att meddelandet med kortfattad information om beslutet alltid ska skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som bygglovet eller förhandsbeskedet avser eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata.
Flertalet remissinstanser har ansett att förslaget i promemorian går i rätt riktning men att det behöver ytterligare bearbetas, förtydligas eller förenklas. Ingen instans har föreslagit en återgång till en reglering som innebär att besluten inte vinner laga kraft. Boverket har ansett att den föreslagna regleringen inte ger tillräckliga rättssäkerhetsgarantier. Den mest omfattande kritiken har dock kommit från kommuner som menat att kravet på underrättelse är administrativt betungande och att regleringen dessutom ställer krav på kommunen att ta ställning i svårbedömda frågor om vilka som ska delges respektive informeras.
Enligt regeringens bedömning bör kraven på underrättelse till de närmaste grannarna och andra berörda inte begränsas. Den i promemorian valda lösningen på frågan om laga kraft för lov och förhandsbesked innebär en rimlig avvägning mellan de motstående intressen som finns i ett ärende om lov eller förhandsbesked, dvs. å ena sidan sökanden och å
andra sidan sakägarna. Beslut i sådana ärenden kan därigenom vinna laga kraft på ett rättssäkert sätt.
Den föreslagna lagtexten bör dock justeras i ett avseende. I promemorian föreslogs att bestämmelsen som rör underrättelse i brev till de närmaste grannarna, 9 kap. 41 b § första stycket 1, även ska gälla ägaren eller rättighetshavaren till en fastighet som skiljs åt från den fastighet som lovet avser endast av parkmark. Som Malmö kommun har påpekat kan parker vara mycket stora, vilket gör att bestämmelsen skulle ställa krav på underrättelse i brev till ett mycket stort antal fastighetsägare och rättighetshavare som inte är berörda av lovet. Definitionen av allmän plats är här av intresse. Med allmän plats avses enligt 1 kap. 4 § en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Parker, torg och vissa andra allmänna platser kan ha stor utbredning. En gata eller väg har däremot en begränsad bredd. Det är därför rimligt att avgränsa bestämmelsen som rör de närmaste grannarna till en gata eller väg. Bestämmelsen blir då också enklare att tillämpa. De fastighetsägare och rättighetshavare som ändå påverkas av den sökta åtgärden fångas i stället upp av kravet på underrättelse till övriga kända sakägare i 9 kap. 41 b § första stycket 2.
4.4. Kontrollplanen
Regeringens förslag: Kontrollplanen ska ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att förbudet mot förvanskning följs och kraven på varsamhet uppfylls.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har kommenterat förslaget. Boverket har tillstyrkt förslaget. Knivsta kommun har sett mycket positivt på de nya tillägg som gjorts angående förvanskning och krav på varsamhet i kontrollplanen. Fastighetsägarna Sverige har avstyrkt förslaget och ansett att det kan innebära svårigheter och fördyringar för fastighetsägare att genomföra åtgärder för t.ex. energieffektivisering eller vid ombyggnad för att säkerställa att väsentliga egenskapskrav uppfylls.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om kontrollplan finns i 10 kap. 6–8 §§. Bestämmelserna är delvis nya och har ett mer utvecklat innehåll än vad som framgår av bestämmelserna i 9 kap. 9 § i 1987 års lag.
Enligt 10 kap. 7 § ska kontrollplanen vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls. I den paragrafen finns bestämmelser om byggnadsverks tekniska egenskaper.
Kontrollplanen är väsentlig för lagens tillsyns- och kontrollsystem. När det gäller utformningen av kontrollplanen bedöms hänvisningen till enbart 8 kap. 4 § som alltför snäv. Bestämmelsen i 10 kap. 7 § bör därför kompletteras med en hänvisning till bestämmelserna om förvanskning och varsamhet i 8 kap. 13, 17 och 18 §§.
Fastighetsägarna Sverige har avstyrkt förslaget och ansett att det kan innebära svårigheter och fördyringar för fastighetsägare. Att kraven på
kontrollplanens utformning utvidgas till att avse även bestämmelserna om förvanskning och varsamhet bör dock i de flesta fall inte medföra någon betydande kostnadsökning för fastighetsägare.
4.5. Bemyndiganden
Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om kommunens skyldighet att skicka beslut om översiktsplanens aktualitet till myndigheter, kommuner och andra berörda och föreskrifter om undantag från kommunens skyldighet att skicka handlingar om detaljplaner eller områdesbestämmelser till länsstyrelsen.
Bemyndigandet som gäller krav på byggnadsverk i 16 kap. 2 § 3, 4 och 5 i den nya plan- och bygglagen ska justeras i fråga om hänvisningarna till bestämmelser i 8 kap. om krav på byggnadsverk m.m.
Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Regeringen föreslår även en ändring i bemyndigandet i 16 kap. 2 §.
Remissinstanserna: Förslaget som rör bemyndigandet i 16 kap. 1 § har inte särskilt kommenterats av remissinstanserna.
Skälen för regeringens förslag
Bemyndigandet i 16 kap. 1 § plan- och bygglagen
Vid utarbetandet av ett förslag till en ny plan- och byggförordning har det framkommit ett behov av att komplettera 16 kap. plan- och bygglagen (2010:900) med två bemyndiganden som rör planer och områdesbestämmelser.
Regeringen bör bemyndigas att meddela föreskrifter om kommunens skyldighet att skicka beslut enligt 3 kap. 27 § om översiktsplanens aktualitet till myndigheter, kommuner och andra berörda. Avsikten med det föreslagna bemyndigandet är att kunna meddela föreskrifter om skyldighet för kommunen att till berörda myndigheter och kommuner samt till vissa andra berörda skicka beslut om översiktsplanens aktualitet för att ge förutsättningar för granskning av kommunens aktualitetsprövning. Förslaget har samband med reglerna om översyn av översiktsplanens aktualitet och den nya bestämmelsen i 3 kap. 28 § som ställer krav på länsstyrelsen att till kommunen redovisa sina synpunkter avseende inte bara statliga utan också mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet (jfr prop. 2009/10:170 Del 1, s. 188– 190).
Regeringen bör också bemyndigas att meddela föreskrifter om undantag från kommunens skyldighet enligt 5 kap. 32 eller 39 § att skicka handlingar om detaljplaner eller områdesbestämmelser till länsstyrelsen.
De nya bemyndigandena bör införas i 16 kap. 1 §, som innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela vissa föreskrifter som handlar om detaljplaner.
Bemyndigandet i 16 kap. 2 § plan- och bygglagen
I 16 kap. 2 § plan- och bygglagen finns bemyndiganden att meddela föreskrifter om byggnadsverk. Bemyndigandet i punkten 3 avser föreskrifter om vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§. I 8 kap. 1 § anges grundläggande krav på byggnadsverks utformning. Det som gäller för en byggnad enligt den paragrafen ska enligt 8 kap. 3 § också gälla för skyltar och ljusanordningar i den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. För att bemyndigandet i 16 kap. 2 § ska stämma överens med bestämmelserna i 8 kap. 1 och 3 §§ bör orden ”skyltar och ljusanordningar” läggas till i punkten 3.
Bemyndigandena i punkterna 4 och 5 i 16 kap. 2 § avser föreskrifter om att vissa krav på byggnadsverk enligt bestämmelser i 8 kap. alltid ska uppfyllas eller inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad. Föreskrifterna får alltså innebära antingen längre gående krav än vad som framgår av 8 kap. eller undantag från kraven. I punkterna 4 och 5 hänvisas till 8 kap. 2 och 4 §§. Hänvisningen till 8 kap. 4 § bör ändras till 8 kap. 5 § eftersom föreskrifter bör kunna meddelas om avsteg från bestämmelserna i den paragrafen om när och hur kraven i 8 kap. 4 § ska uppfyllas.
4.6. Andra förtydliganden
Regeringens förslag: Den nya plan- och bygglagen ska ändras i följande avseenden.
– Ordet ”bygglov” ersätts med ”lov” i 4 kap. 14 §. – I en ny paragraf, 4 kap. 18 a §, anges att det som gäller i fråga om fastigheter enligt 4 kap. 18 §, som innehåller regler om att kommunen i en detaljplan får bestämma bl.a. en största och minsta storlek på fastigheter, också ska tillämpas på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt.
– Ordet ”planläggningsarbete” ersätts med ”planläggning” i 5 kap. 1, 2 och 5 §§.
– Orden ”som tidigare har upplåtits eller avståtts” ersätts med ”som ska upplåtas eller har avståtts” i 6 kap. 5 §.
– Ordet ”anordning” ersätts med ”anläggning” i bestämmelser som rör vattenförsörjning och avlopp i 6 kap. 8 och 20 §§.
– Bestämmelsen i 8 kap. 11 § ändras så att kraven på tomter i 8 kap. 9 § gäller vid både lov- och anmälningspliktiga ändringar av en byggnad.
– En lagteknisk justering görs i bestämmelsen i 9 kap. 25 § om vem som ska underrättas i ärenden om bygglov för en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller en åtgärd som ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser.
– Ordet ”överpröva” ersätts med ”pröva” i 9 kap. 42 §. – I 11 kap. 20 § införs bestämmelser som innebär att byggnadsnämnden i flertalet fall inte får besluta ett rättelseföreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
– Bestämmelsen i 11 kap. 39 § justeras så att kronofogdemyndigheten får besluta om handräckning även för att genomföra en åtgärd som avses med ett rivningsföreläggande.
– Bestämmelserna om ersättning i 14 kap. 10 och 11 § formuleras om så att fastighetsägarens rätt till ersättning endast gäller om den bestämmelse kommunen infört i en detaljplan eller områdesbestämmelser innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.
– Redaktionella ändringar görs i 4 kap. 16 §, 7 kap. 6 §, 8 kap. 6, 7, 8, 12, 14, 19, 21, 22 och 25 §§, 9 kap. 3 §, 11 kap. 41 § och 13 kap. 9 §.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Regeringen föreslår ändringar även i 4 kap. 14 och 18 §§, 6 kap. 5 §, 8 kap. 12 §, 9 kap. 42 § samt 14 kap. 10 och 11 §§. Regeringen föreslår också att det införs en ny paragraf, 4 kap. 18 a §, som kompletterar 4 kap. 18 §.
Remissinstanserna: Få synpunkter har lämnats på de justeringar och redaktionella ändringar som föreslagits i avsnittet om andra förtydliganden.
Förvaltningsrätten i Stockholm har angående 11 kap. 20 § anfört att ändrad användning av en byggnad kan pågå under mycket lång tid utan att den uppmärksammas av byggnadsnämnden, att rättssäkerhetsskäl
talar för att även denna typ av överträdelser ska preskriberas och att en lösning kan vara att knyta preskriptionstiden för denna typ av åtgärder till ikraftträdandet av 1987 års plan- och bygglag.
Skälen för regeringens förslag
Utöver förslagen i tidigare avsnitt behövs ytterligare några lagtekniska och redaktionella ändringar i den nya lagen.
4 kap. 14 §
Enligt paragrafen får kommunen i en detaljplan bestämma att bygglov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under vissa förutsättningar som räknas upp i fyra punkter. Den förutsättning som anges i andra punkten är att ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen.
Bestämmelsen som rör flyttning av byggnadsverk är ny i plan- och bygglagen. Med anledning av den pågående samhällsomvandlingen i Malmfälten har det uppmärksammats att bestämmelsen inte ger de möjligheter som kan behövas i samband med flyttning av byggnadsverk inför en ändrad markanvändning. Paragrafen är begränsad till att handla om förutsättningar för bygglov och gäller inte om en ny detaljplan avser åtgärder som kräver rivningslov eller marklov.
Det saknas skäl att begränsa paragrafen till att avse bygglovspliktiga åtgärder. Paragrafen bör därför avse alla typer av lov enligt plan- och bygglagen.
4 kap. 18 och 18 a §§
Enligt 4 kap. 18 § i den nya lagen får kommunen i en detaljplan bestämma bl.a. en största eller minsta storlek på fastigheter. Paragrafen motsvaras av delar av 6 kap. 38 § i 1987 års lag. Övriga delar av 6 kap. 38 § i 1987 års lag har införts i 6 kap. 39 § i den nya lagen.
Enligt 6 kap. 38 § i 1987 års lag ska det som föreskrivs i 6 kap. om fastigheter tillämpas även på sådan mark eller sådant utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Det har uppmärksammats att denna del av 6 kap. 38 § inte har någon motsvarighet i den reglering som införts i 4 kap. 18 § i den nya lagen (jfr 6 kap. 39 § i den nya lagen). Någon ändring i sak har dock inte varit avsedd. Det bör därför införas en ny paragraf, 4 kap. 18 a §, som anger att det som gäller i fråga om fastigheter enligt 18 § också ska tillämpas på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt.
5 kap. 1, 2 och 5 §§
Med ”planläggning” avses i lagen, enligt definitionen i 1 kap. 4 §, arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser. Ordet ”planläggningsarbete”, som har införts i 5 kap. 1, 2 och 5 §§, fyller ingen funktion och bör därför ersättas med ”planläggning”.
6 kap. 5 §
I 6 kap. 5 § finns regler om att länsstyrelsen ska pröva frågor om skyldighet att upplåta eller avstå mark eller annat utrymme i de fall som kommunen ansöker om det. I paragrafens tredje stycke finns en bestämmelse om att länsstyrelsen i samband med att en detaljplan ändras får besluta om att mark eller annat utrymme under vissa förutsättningar ska bytas mot annan mark eller annat utrymme. Avsikten har varit att inte ändra bestämmelsens innehåll i sak. Bestämmelsen har dock fått en något annan lydelse än 6 kap. 19 § fjärde stycket i 1987 års lag. Orden ”som tidigare har upplåtits eller avståtts” bör därför ersättas med ”som ska upplåtas eller har avståtts”.
6 kap. 8 och 20 §§
I 6 kap. 8 § används uttrycket ”anordningar för vattenförsörjning och avlopp” och i 6 kap. 20 § används ordet ”avloppsanordning”. Lagen innehåller ingen definition av dessa. I en annan paragraf i lagen, 4 kap. 14 §, används uttrycket ”anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp”.
Skillnaden mellan orden ”anordning” och ”anläggning” har viss betydelse i plan- och bygglagen. Om ”anläggning” används i 6 kap. 8 och 20 §§ blir det tydligt att lagens regler om byggnadsverk är tillämpliga, eftersom byggnadsverk definieras i 1 kap. 4 § som en byggnad eller annan anläggning. En jämförelse kan göras med ordet ”ljusanordningar” som inte omfattas av regler som rör byggnadsverk.
Det finns skäl att, i likhet med vad som anges i 4 kap. 14 §, använda ordet ”anläggning” i bestämmelserna om vattenförsörjning och avlopp i 6 kap. 8 och 20 §§. Ändringen innebär att det är fråga om anläggningar som ingår i det som i lagen kallas byggnadsverk.
8 kap. 11 §
I 8 kap. 11 § finns en bestämmelse som innebär att kraven på tomter i 8 kap. 9 § ska tillämpas på ett visst sätt om det gäller anmälningspliktiga byggnadsåtgärder på en bebyggd tomt.
En liknande bestämmelse finns i 3 kap. 16 § andra stycket i 1987 års lag. I den bestämmelsen gäller kraven sådana ändringar av byggnader som kräver bygganmälan. Kopplingen till bygganmälan innebär att bestämmelsen i 3 kap. 16 § andra stycket i 1987 års lag gäller både lov- och anmälningspliktiga ändringar av en byggnad (jfr 9 kap. 2 § i 1987 års lag).
Reglerna om bygganmälan har tagits bort och bestämmelsen i 8 kap. 11 § i den nya lagen har därför fått en annan utformning. Avsikten har dock inte varit att begränsa i vilka fall som kraven på tomter i 8 kap. 9 § ska tillämpas. Lagtexten i 8 kap. 11 § bör därför justeras så att den gäller både vid ändringar av en byggnad som kräver lov och vid åtgärder som kräver anmälan.
9 kap. 25 §
I 9 kap. 25 § första stycket finns regler om vem som ska underrättas i ärenden om bygglov för en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller en åtgärd som ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser. Motsvarande bestämmelser finns i 8 kap. 22 § första stycket i 1987 års lag.
Enligt 9 kap. 25 § första stycket ska byggnadsnämnden underrätta de som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 samt de kända organisationer eller föreningar som avses i 5 kap. 11 § första stycket 4. Hänvisningen till 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 stämmer överens med innehållet i 8 kap. 22 § första stycket i 1987 års lag. Det gör däremot inte den nya hänvisningen till de kända organisationer eller föreningar som avses i 5 kap. 11 § första stycket 4.
Avsikten har inte varit att ändra bestämmelsen i sak. Hänvisningen i 9 kap. 25 § första stycket till de kända organisationer eller föreningar som avses i 5 kap. 11 § första stycket 4 bör därför tas bort.
9 kap. 42 §
Enligt paragrafen ska vissa av byggnadsnämndens beslut skickas till länsstyrelsen. Enligt den nya lydelsen gäller det beslut som omfattas av ett beslut enligt 11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska överpröva beslutet. Länsstyrelsens prövning av beslut görs i två steg. Länsstyrelsen ska först, inom en viss tidsfrist, besluta (pröva) om den ska överpröva beslutet. Först därefter kan en full överprövning av byggnadsnämndens beslut aktualiseras.
Byggnadsnämndens beslut bör skickas till länsstyrelsen i alla de fall som länsstyrelsen enligt 11 kap. 12 §§ ska pröva ett beslut av byggnadsnämnden. Ordet ”överprövas” bör därför ersättas med ”prövas”.
11 kap. 20 §
I 11 kap. 20 § finns en bestämmelse enligt vilken byggnadsnämnden får förelägga den som äger en fastighet eller ett byggnadsverk att under vissa förutsättningar vidta rättelse (rättelseföreläggande). I 11 kap. 39 § finns bestämmelser om att kronofogdemyndigheten får besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd som avses med bl.a. ett rättelseföreläggande. Av paragrafen följer att handräckning inte får beslutas om det har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser (med ett visst undantag som anges i andra stycket). En preskriptionstid gäller alltså enligt reglerna om handräckning.
Byggnadsnämnden bör på motsvarande sätt inte kunna besluta om rättelseföreläggande enligt 11 kap. 20 § om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen. Det bör därför införas regler om preskription även i den paragrafen.
11 kap. 39 §
Enligt bestämmelserna i 11 kap. 39 § får kronofogdemyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd som avses med ett före-
läggande enligt 19, 20, 22, 23, 24 eller 25 §. Någon hänvisning finns inte till bestämmelsen om rivningsföreläggande i 21 §.
Bestämmelsen om handräckning i 10 kap. 12 § i 1987 års lag gäller bl.a. fall då någon har underlåtit att utföra arbete eller vidta en åtgärd som har förelagts honom enligt bestämmelsen om rivningsföreläggande i 10 kap. 16 § första stycket.
Avsikten har inte varit att ändra bestämmelsen om att handräckning får beslutas i fall som gäller ett rivningsföreläggande. Det bör därför införas en hänvisning i 11 kap. 39 § till bestämmelsen i 21 §.
14 kap. 10 och 11 §§
Paragraferna innehåller bestämmelser om fastighetsägares rätt till ersättning i vissa fall då kommunen inför bestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Avsikten har inte varit att ändra bestämmelserna i sak. Lantmäteriet och Kungliga tekniska högskolan har ansett att den ändrade formuleringen innebär en ändring i sak.
Paragraferna bör formuleras om så att de får samma innebörd som motsvarande reglering i 14 kap. 8 § andra stycket i 1987 års lag. Fastighetsägaren bör ha rätt till ersättning endast om den av kommunen införda bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.
Redaktionella ändringar
Redaktionella ändringar bör göras i 4 kap. 16 §, 7 kap. 6 §, 8 kap. 6, 7, 8, 12, 14, 19, 21, 22 och 25 §§, 9 kap. 3 §, 11 kap. 41 § och 13 kap. 9 §.
Övrigt
Ett betydande antal remissinstanser har kommenterat och föreslagit lagändringar i frågor som inte behandlades i promemorian om komplettering av den nya plan- och bygglagen. Några av ändringarna har varit så enkla att justeringar i lagtexten har kunnat tas med i lagförslaget. Ett stort antal förslag skulle däremot kräva ändringar i sak som förutsätter ytterligare utredning och remissbehandling. Bland annat har Försvarsmakten pekat på behovet av att myndigheten i ett tidigt skede underrättas om ansökningar m.m. som berör områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar. Det har inte varit möjligt att behandla dessa frågor i detta ärende. Förslagen och Försvarsmaktens synpunkter kommer däremot att behandlas i det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet.
4.7. Följdändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken
Regeringens förslag: Övergångsbestämmelsen i 10 a § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken ska hänvisa till den nya plan- och bygglagen.
Promemorians förslag: I promemorian har inte föreslagits någon ändring i lagen om införande av miljöbalken.
Skälen för regeringens förslag: Vid beredningen av förslaget till ändringar i den nya plan- och bygglagen har uppmärksammats att det behövs en ytterligare följdändring i en annan lag (jfr prop. 2009/10:170 s. 383). I 10 a § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken finns det en hänvisning till plan- och bygglagen (1987:10). Bestämmelsen bör ändras så att hänvisningen i stället görs till plan- och bygglagen (2010:900).
4.8. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till plan- och bygglagen (2010:900)
Regeringens förslag: Genom en ny övergångsbestämmelse till den nya plan- och bygglagen ska kommunen kunna göra undantag från de nya kraven på kontrollansvariga enligt 10 kap. 9 § när en kontrollansvarig utses. Den som före den 2 maj 2011 har utsetts till kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 14 § i den upphävda plan- och bygglagen ska före utgången av 2012 kunna utses till kontrollansvarig, om det finns särskilda skäl för det.
En redaktionell ändring ska göras i punkten 7 och en följdändring göras i punkten 13 i övergångsbestämmelserna till den nya plan- och bygglagen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som särskilt kommenterat frågan om en övergångsperiod för kraven på kontrollansvariga har tillstyrkt förslaget. Några instanser har önskat en längre övergångsperiod medan andra framfört att övergångsperioden inte bör förlängs. Några instanser har framfört att en kontrollansvarig inte bör krävas för mindre komplementbyggnader.
Skälen för regeringens förslag: I plan- och bygglagen (2010:900) anges att lagen träder i kraft den 2 maj 2011 då plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. ska upphöra att gälla. Det föreslås ingen ändring av tidpunkten för den nya plan- och bygglagens ikraftträdande. Den föreslagna lagen om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) omfattas av bestämmelsen om ikraftträdande i den ursprungliga plan- och bygglagen. Det behövs därför ingen bestämmelse om ikraftträdande i ändringslagen.
I 10 kap. 9 § i den nya lagen finns bestämmelser om en eller flera kontrollansvariga som ska finnas för den kontroll av genomförandet av en åtgärd som anges i 10 kap. 5 §. Ett liknande krav på att utse en kvalitetsansvarig finns i 9 kap. 13 och 14 §§ i 1987 års lag.
Till kontrollansvarig enligt 1987 års lag får utses endast den som har fått godkännande (riksbehörighet) av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller den som byggnadsnämnden godkänt för visst arbete. Enligt den nya bestämmelsen ställs det krav på bl.a. certifiering som visar att den kontrollansvarige har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för
uppgiften. Bestämmelsen i 1987 års lag innebär att byggnadsnämnden får godkänna en kvalitetsansvarig utan krav på certifiering.
De nya reglerna om kontroll innebär att det ställs nya och högre krav på den kontrollansvariges kompetens. De som har varit kvalitetsansvariga enligt 1987 års lag har betydande kunskap och erfarenhet av kontrollarbete. Ett stort antal personer behöver dock utbildas så att de nya kraven kan uppfyllas. Det är inte möjligt att före den 2 maj 2011, då de nya kraven börjar gälla, genomföra utbildningen av tillräckligt många personer så att de kan ta hand om kontrollarbetet i alla nya byggprojekt. Det kan redan konstateras att det kommer att finnas en betydande brist på kontrollansvariga som uppfyller de nya kompetenskraven. En konsekvens av detta kan bli omfattande byggstopp i många kommuner.
På grund av det anförda bör det införas en ny övergångsbestämmelse till den nya lagen som innebär att de personer som har verkat som kvalitetsansvariga enligt 9 kap. 14 § i 1987 års lag får utses till kontrollansvariga enligt den nya regleringen under en övergångsperiod. Med hänsyn till att antalet personer som behöver utbildas i de nya kraven är stort, bör övergångsperioden bestämmas till utgången av 2012.
För att få göra undantag från de nya kompetenskraven bör det krävas särskilda skäl. Vid bedömningen bör hänsyn tas till förutsättningarna för den föreslagna personen att göra den kontroll som krävs enligt de nya reglerna. Byggherren bör i första hand undersöka om det finns personer som uppfyller kraven på kontrollansvariga enligt de nya reglerna. Det förhållandet att det inte finns några sådana personer inom rimligt avstånd bör normalt vara ett särskilt skäl.
Den föreslagna övergångsbestämmelsen innebär ingen begränsning av de krav som ställs på kontrollen enligt 10 kap. 5 § i den nya lagen. Ändringen påverkar bara vem som får utses till kontrollansvarig under övergångsperioden.
Det bör därutöver göras en redaktionell ändring i punkten 7 och en följdändring i punkten 13 i övergångsbestämmelserna till den nya lagen.
5. Konsekvenser
Redovisningen av konsekvenser utgår från en jämförelse mellan de i promemorian föreslagna lagändringarna och innehållet i plan- och bygglagen (2010:900).
Merparten av förslagen innebär att redaktionella eller lagtekniska ändringar görs i den nya plan- och bygglagen. Vid sådana ändringar är det knappast relevant att närmare bedöma konsekvenserna för t.ex. företagen, eftersom det inte är fråga om några ändringar i sak.
I några delar föreslås ändringar i sak, främst bestämmelsen om förutsättningar för marklov och den nya övergångsbestämmelsen som ger en möjlighet för kommunen att göra undantag från de nya kraven på kontrollansvariga enligt 10 kap. 9 § när en kontrollansvarig utses. Det har inte varit möjligt att på den korta tid som stått till förfogande ta fram ett mer omfattande underlag enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Mot denna bakgrund görs följande bedömning i fråga om förslagens konsekvenser.
Staten
Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för domstolar eller andra statliga myndigheter.
Förslaget bedöms inte ha några statsfinansiella konsekvenser. I de fall staten agerar i egenskap av byggherre eller fastighetsägare påverkas staten på samma sätt som företagen.
Kommuner
De redaktionella och lagtekniska ändringar som föreslås har inga konsekvenser för kommunerna utöver vad som redovisades i propositionen En enklare plan- och bygglag (prop. 2009/10:170 s. 386–392).
Tillägget som föreslås i reglerna om förutsättningar för marklov innebär att kommunen behöver överväga om en sökt åtgärd är förenlig med ytterligare vissa regler i plan- och bygglagen. Det handlar om regler i 2 kap. och 8 kap. som även aktualiseras i ärenden om bygglov och som i många fall är enkla att tillämpa. Ändringen innebär därför endast ett litet merarbete för kommunerna. Samtidigt får kommunerna en möjlighet att förhindra markarbeten med oönskade konsekvenser för bl.a. natur- och kulturvärdena på obebyggda tomter.
De föreslagna reglerna om laga kraft för lov och förhandsbesked innebär ett förtydligande av regeringens förslag i propositionen om en enklare plan- och bygglag. Kommunerna får en skyldighet att underrätta även övriga kända sakägare. De krav som ställs är inte mer långtgående än vad som är rimligt för att uppnå syftet med regleringen. Skyldigheten att underrätta fler personer genom t.ex. ett brev kommer att ge upphov till en merkostnad i ärenden om lov och förhandsbesked.
I några avseenden utformas förslaget så att kommunernas administration begränsas. Förslaget innebär inget krav på att övriga kända sakägare ska delges underrättelsen. Ett meddelande om lovet eller förhandsbeskedet behöver inte skickas om antalet övriga kända sakägare är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem. I sådana fall behöver meddelandet bara skickas till de närmaste grannarna. För övriga kända sakägare räcker det med den elektroniska kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar.
De bemyndiganden som föreslås innebär inte att kommunen tillförs några nya uppgifter.
Sammantaget har de föreslagna kompletteringarna av den nya plan- och bygglagen endast små konsekvenser för kommunerna. Eftersom kommunerna har möjlighet att med avgifter täcka de begränsade merkostnader som föreslås genom kompletteringarna, aktualiseras inte den kommunala finansieringsprincipen.
Företag
Konsekvenser för näringslivet avser de företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige. Med företag avses i det här sammanhanget byggherrar
och fastighetsägare som beställer och betalar för byggprojekt samt konsulter och entreprenörer som anlitas av byggherrarna eller fastighetsägarna för utförandet av byggprojekten.
Förslaget innehåller till övervägande del redaktionella och lagtekniska ändringar. De förtydliganden som görs i lagstiftningen är till fördel för företag.
Förslaget om förutsättningar för marklov innebär att i huvudsak samma regler kommer att gälla vid prövningen av marklov som vid prövningen av bygglov. Det innebär att hänsyn ska tas även till bl.a. natur- och kulturvärdena på obebyggda tomter. Ett sådant krav gäller redan vid prövningen av ansökningar om bygglov.
De föreslagna reglerna om laga kraft för lov och förhandsbesked innebär ett förtydligande av regeringens förslag i propositionen om en enklare plan- och bygglag. Det förtydligas att kommunerna ska underrätta även övriga kända sakägare genom t.ex. ett brev. Den merkostnad som uppkommer får täckas av avgifter från de sökande. Ett förtydligande av reglerna är en fördel både för byggföretag som behöver klara besked om att ett bygglov har vunnit laga kraft och för fastighetsägare, inklusive företag, som kan vara berörda av byggåtgärder på närliggande fastigheter.
Den föreslagna övergångsbestämmelsen som ger en möjlighet att göra undantag från de nya kraven på kontrollansvariga är en fördel för företag. Det gäller både företag som utför sådana kontroller och andra företag som är verksamma inom byggprojekt. Utan en övergångsbestämmelse finns det en risk för byggstopp när plan- och bygglagen träder i kraft den 2 maj 2011 eftersom det inte kommer vara möjligt att till den tidpunkten utbilda tillräckligt många personer i de nya kraven.
Den komplettering av den nya plan- och bygglagen som föreslås bedöms sammantaget inte ha några negativa konsekvenser för företag utöver vad som redovisades i propositionen En enklare plan- och bygglag (prop. 2009/10:170 s. 393–404).
Enskilda
De föreslagna reglerna om laga kraft för lov och förhandsbesked innebär ett förtydligande av regeringens förslag i propositionen om en enklare plan- och bygglag. Kommunerna får en skyldighet att underrätta även övriga kända sakägare genom t.ex. ett brev. Detta är till fördel för boende och andra som berörs av beslut om lov och förhandsbesked och som kan ha rätt att överklaga beslut. Den merkostnad som uppkommer genom underrättelsen till övriga kända sakägare får täckas av avgifter från de sökande. När det gäller de finansiella kostnaderna påverkas enskilda personer i egenskap av byggherrar på samma sätt som byggherrar som bedriver näringsverksamhet.
Den komplettering av den nya plan- och bygglagen som föreslås bedöms sammantaget inte ha några övriga konsekvenser för enskilda utöver vad som redovisades i propositionen En enklare plan- och bygglag (prop. 2009/10:170 s. 404–408).
Utbildning och information
Den nya plan- och bygglagen medför ett stort behov av utbildning och information till såväl myndigheter, länsstyrelser och kommuner som näringslivet och enskilda.
Regeringen har avsatt tio miljoner kronor per år för en särskild satsning för att öka kunskapen om plan- och bygglagstiftningen och dess ansvarsfördelning hos de olika aktörerna. Utredningen om kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag har fått i uppdrag att underlätta införandet av en ny plan- och bygglag genom att organisera, samordna, koordinera och genomföra utbildnings- och kompetensinsatser. Dessa insatser ska rikta sig till kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter (dir. 2010:55). Som en del i detta ingår att bilda ett forum för att stödja introduktionen av den nya lagen gentemot företag och allmänhet. Syftet med forumet ska vara att skapa förutsättningar för företag och allmänhet att få fördjupad information om den nya lagstiftningen.
Miljön
Förslaget om förutsättningar för marklov innebär att hänsyn ska tas även till bl.a. natur- och kulturvärdena på obebyggda tomter. Förslaget bör bidra till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och dess preciseringar om att den byggda miljön ska ge skönhetsupplevelser och trevnad samt att det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet och natur- och grönområden ska värnas.
Övriga förslag bedöms inte ha några konsekvenser för miljön.
Bostadsbyggandet
Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för bostadsbyggandet.
EU-rätten
Lagstiftningen inom plan- och byggområdet beslutas till övervägande del nationellt. Förslagen är inte hänförliga till EU-rättsliga krav.
Övrigt
Förslagen saknar betydelse för jämställdheten mellan män och kvinnor, för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen samt för sysselsättningen och den offentliga servicen.
6. Författningskommentar
6.1. Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
1 kap. 3 §
Punkterna 1 och 16 justeras för att överensstämma med kapitelrubrikerna.
4 kap. 14 §
Enligt paragrafen får kommunen bestämma att bygglov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under vissa förutsättningar som räknas upp i fyra punkter.
Paragrafen ändras endast på så sätt att ordet bygglov ersätts med lov. Det innebär att paragrafen utvidgas till att gälla även rivningslov och marklov.
4 kap. 16 §
Punkten 2 justeras så att hänvisningen i fråga om kraven på varsamhet avser 8 kap. 17 och 18 §§.
4 kap. 18 a §
I paragrafen, som är ny, anges att det som gäller i fråga om fastigheter enligt 18 § också ska tillämpas på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Vid en sådan tillämpning bör det som gäller i fråga om fastighetsägaren gälla ägarna till de fastigheter som har del i samfälligheten.
Paragrafens innehåll motsvaras i relevanta delar av 6 kap. 38 § i 1987 års lag. Någon ändring i sak har inte varit avsedd.
Övriga delar av 6 kap. 38 § i 1987 års lag har införts i 6 kap. 39 § i den nya lagen.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
4 kap. 32 §
Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelsen om vad som ska framgå av en detaljplan även gäller byggnadsverk. Ändringen har samband med definitionen av bebyggelse i 1 kap. 4 §. En bebyggelse kan inte enbart bestå av andra anläggningar än byggnader. Däremot kan en detaljplan avse ett område där det enbart finns anläggningar. Att ordet byggnadsverk införs i andra stycket innebär att bestämmelsen anpassas till fall där en detaljplan avser ett sådant område (jfr bestämmelsen om områdesbestämmelser i 4 kap. 43 § första stycket andra meningen).
5 kap. 1, 2 och 5 §§
Ordet ”planläggningsarbete” ersätts med ”planläggning” så att innehållet i paragrafen överensstämmer med definitionen av planläggning i 1 kap. 4 §.
6 kap. 5 §
I tredje stycket ersätts orden ”som tidigare har upplåtits eller avståtts” med ”som ska upplåtas eller har avståtts”. Genom denna justering får bestämmelsen samma innehåll som bestämmelsen i 6 kap. 19 § fjärde stycket i 1987 års lag. Någon ändring i sak har inte varit avsedd.
Lagrådet har förordat att ”avstå” i olika böjningsformer ska placeras före ”upplåta” i paragrafen. Lagrådet har hänvisat till att avståendet kommer med detaljplanens fastställande medan upplåtelsen kommer senare, i
samband med ianspråktagandet. Med hänsyn till att reglerna om upplåtelse finns i 3 § och reglerna om avstående i 4 § stannar regeringen dock för att låta ordet ”upplåta” vara placerat före ”avstå”. Detta stämmer överens med ordningsföljden i 8 och 9 §§.
6 kap. 8 §
I andra stycket ersätts uttrycket ”anordningar för vattenförsörjning och avlopp” med ”anläggningar för vattenförsörjning och avlopp”. Att ordet ”anläggning” används i paragrafen innebär ett förtydligande av att lagens regler om byggnadsverk blir tillämpliga, eftersom byggnadsverk definieras i 1 kap. 4 § som en byggnad eller annan anläggning.
Andra stycket ändras också genom att det inte längre anges att länsstyrelsen får bestämma i vilken ordning arbetet ska utföras. Någon sådan bestämmelse finns inte i 1987 års lag och avsikten har inte varit att göra någon ändring i sak, jfr 6 kap. 22 § (prop. 1985/86:1 s. 227 och 654).
6 kap. 20 §
Uttrycket ”anordningar för vattenförsörjning och avlopp” ersätts med ”anläggningar för vattenförsörjning och avlopp”. Att ordet ”anläggning” används i paragrafen gör det tydligt att lagens regler om byggnadsverk blir tillämpliga, eftersom byggnadsverk definieras i 1 kap. 4 § som en byggnad eller annan anläggning.
7 kap. 6 §
En redaktionell ändring görs i punkten 2.
8 kap. 6 §
En redaktionell ändring görs i paragrafen.
8 kap. 7 §
Redaktionella ändringar görs i första och tredje styckena.
8 kap. 8 §
Redaktionella ändringar görs i första och andra styckena.
8 kap. 11 §
Paragrafen ändras så att den gäller inte bara vid anmälningspliktiga ändringar av en byggnad utan även vid lovpliktiga ändringar. Avsikten har inte varit att begränsa i vilka fall som kraven på tomter i 8 kap. 9 § ska tillämpas. Genom ändringen överensstämmer paragrafen i detta avseende med motsvarande bestämmelse i 3 kap. 16 § andra stycket i 1987 års lag.
8 kap. 12 §
Paragrafen innehåller regler om att det som gäller i fråga om tomter enligt 9–11 §§ i skälig utsträckning ska tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Första och andra
styckena slås samman till ett stycke. En ny bestämmelse införs i andra stycket.
Bestämmelsen i första stycket ändras för att tydliggöra att i fråga om även områden för andra anläggningar än byggnader ska personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kunna använda området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.
I andra stycket införs en bestämmelse som tidigare funnits i andra stycket andra meningen och som gäller skyldigheten att avhjälpa vissa enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet. Ändringen innebär att bestämmelsen begränsas till att avse allmänna platser. Innehållet i tredje stycket överensstämmer i denna del med motsvarande bestämmelse i 17 kap. 21 a § i 1987 års lag.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
8 kap. 14 §
En redaktionell ändring görs i tredje stycket.
8 kap. 19 §
En redaktionell ändring görs i andra stycket 1.
9 kap. 3 §
En redaktionell ändring görs i paragrafen.
9 kap. 25 §
I första stycket anges vem byggnadsnämnden ska underrätta i ärenden om ansökningar om lov eller förhandsbesked, om det gäller en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser. Ändringen innebär att orden ”samt de kända organisationer eller föreningar som avses i 5 kap. 11 § första stycket 4” tas bort. Hänvisningen till punkten 4 i 5 kap. 11 § första stycket är överflödig eftersom hänvisningen till punkten 3 i samma stycke innebär ett krav på underrättelse till kända organisationer av hyresgäster. Genom ändringen överensstämmer paragrafens första stycke med motsvarande bestämmelse i 8 kap. 22 § första stycket i 1987 års lag.
I första stycket görs också en ändring till följd av den nya 9 kap. 31 a §. I den paragrafen anges förutsättningarna för att ge bygglov till en sådan åtgärd utanför ett område med detaljplan som i 1987 års lag kallas kompletteringsåtgärder.
9 kap. 30 §
De bestämmelser om förutsättningar för bygglov som införts i 30 och 31 §§ utgår och ersätts med nya bestämmelser i 30–31 b §§. Ändringarna görs för att de nya bestämmelserna ska få det innehåll som har varit avsikten och som till övervägande del överensstämmer med innehållet i 8 kap. 11–14 §§ i 1987 års lag.
I denna paragraf anges förutsättningar för att ge bygglov till en åtgärd inom ett område med detaljplan.
Första stycket motsvaras av 8 kap. 11 § första stycket i 1987 års lag med språkliga ändringar. I fyra punkter anges förutsättningarna för att bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan.
Punkten 1 motsvaras av punkten 2 i 8 kap. 11 § första stycket. Punkterna 2 och 3 motsvaras i huvudsak av punkten 1 i 8 kap. 11 § första stycket.
Hänvisningen i punkten 4 till 8 kap. 1 § innebär att de nya utformningskraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 ska vara uppfyllda. Bygglovsprövningen av de nya utformningskraven behandlas i avsnitt 15.9 i prop. 2009/ 10:170.
Syftet med punkten 4 är inte att göra kraven i 8 kap. tillämpliga i fler fall än som framgår av 8 kap. För att tydliggöra det hänvisas inte bara till de krav som framgår av flera paragrafer i 8 kap. utan också till bestämmelserna om undantag i 6, 7 och 10–12 §§ i samma kapitel, exempelvis 8 kap. 6 § 2 som innebär att kravet på tillgänglighet och användbarhet inte gäller för ett fritidshus med högst två bostäder.
Andra stycket motsvaras av 8 kap. 11 § tredje stycket i 1987 års lag. I bestämmelsen anges ett undantag från kraven i första stycket 1. Vid vissa ändringar av mindre ingripande karaktär, bl.a. byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial, är det inte en förutsättning för bygglov att den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avses att vidtas på överensstämmer med detaljplan eller att en avvikelse från detaljplanen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning.
Bestämmelsen i 8 kap. 11 § andra stycket i 1987 års lag har ingen motsvarighet i de nya bestämmelserna eftersom fastighetsplaneinstitutet tas bort. Bestämmelsen i 8 kap. 11 § fjärde stycket i 1987 års lag om åtgärder på mark som enligt detaljplan utgör kvartersmark för allmänt ändamål motsvaras av bestämmelsen i 9 kap. 32 § i den nya lagen. Bestämmelsen i 8 kap. 11 § femte stycket i 1987 års lag, som rör vissa bostadslägenheter som behövs för bostadsförsörjningen, har ingen motsvarighet i de nya bestämmelserna eftersom den inte längre fyller något behov (jfr bestämmelsen om rivningslov i 8 kap. 16 § 2 i 1987 års lag, som inte har någon motsvarighet i 9 kap. 34 § i den nya lagen). Bestämmelsen i 8 kap. 11 § sjätte stycket i 1987 års lag om mindre avvikelser från detaljplanen motsvaras av 9 kap. 31 b § i den nya lagen.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
9 kap. 31 §
I paragrafen anges förutsättningar för att ge bygglov till en åtgärd utanför ett område med detaljplan. Paragrafen motsvaras av 8 kap. 12 § första stycket i 1987 års lag med språkliga ändringar. Punkten 1 motsvaras av 8 kap. 12 § första stycket 3, punkten 2 motsvaras av 8 kap. 12 § första stycket 2 och punkten 3 motsvaras av 8 kap. 12 § första stycket 1 och 4 i 1987 års lag.
9 kap. 31 a §
Enligt paragrafen ska bygglov ges under vissa andra förutsättningar än dem som anges i 31 §. Det gäller bygglov till en sådan åtgärd utanför ett område med detaljplan som i 1987 års lag kallas kompletteringsåtgärder.
Innehållet i paragrafen motsvarar innehållet i 8 kap. 12 § andra och tredje styckena samt 13 § i 1987 års lag.
Av punkten 1 följer att paragrafen är tillämplig på en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 c, dvs. att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Det gäller alla slags byggnader. I fråga om en- och tvåbostadshus är bestämmelsen också tillämplig på komplementbyggnader och små tillbyggnader.
En förutsättning för att bygglov ska ges är enligt punkten 2 att åtgärden inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c. Det kan vara regler om största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus eller vissa regler om placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter.
En annan förutsättning för bygglov är enligt punkten 3 att åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. samt 8 kap. 1–3, 6, 7, 9–13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.
Lagrådet har föreslagit att paragrafen ska bilda ett nytt andra stycke i 31 §. I paragrafen anges kraven för att ge bygglov till de åtgärder som anges i punkten 1 utanför ett område med detaljplan, dvs. vissa enklare byggåtgärder, komplementbyggnader och små tillbyggnader. Regeringen bedömer att det blir enklare vid tillämpningen av de nya bestämmelserna att inte placera dessa krav i 31 §, där kraven för andra åtgärder utanför ett område med detaljplan anges. Regeringen stannar därför för att låta bestämmelsen om komplementbyggnader m.m. vara placerad i en egen paragraf.
9 kap. 31 b §
I paragrafen anges ett undantag från de föregående reglerna om förutsättningar för bygglov för åtgärder som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser.
I första stycket görs en hänvisning till 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2. Den sista hänvisningen saknades i lagrådsremissens förslag. Förutsättningen för att ge bygglov är att avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte. Det överensstämmer med bestämmelserna i 8 kap. 11 § sjätte stycket första meningen och 8 kap. 12 § fjärde stycket i 1987 års lag med språkliga ändringar.
I andra stycket anges att om avvikande åtgärder tidigare har godtagits enligt första stycket eller 30 § första stycket 1 b, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. En motsvarande bestämmelse finns i 8 kap. 11 § sjätte stycket andra meningen, som gäller bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan. Den nya bestämmelsen utvidgas till att även gälla bygglov för åtgärder utanför ett område med detaljplan.
9 kap. 35 §
I första stycket punkten 5, som är ny, anges en ytterligare förutsättning för att marklov ska beviljas. Ändringen görs genom en hänvisning till vissa av kraven i 2 kap. och 8 kap. 9–12 §§ i de delar som inte har prö-
vats i en detaljplan eller områdesbestämmelser. Liknande hänvisningar till bestämmelser i 2 kap. och 8 kap. finns i bestämmelserna om förutsättningar för bygglov i 30–31 a §§.
Punkten 5 a gäller när marklovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan. En förutsättning för marklov är att åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9–12 §§.
Punkten 5 b gäller när marklovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan. En förutsättning för marklov är att åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 9–12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.
Första stycket har i övrigt justerats för att tydliggöra att alla förutsättningarna i punkterna 1–5 ska vara uppfyllda för att marklov ska ges.
9 kap. 41 a §
I paragrafen anges att ett beslut om lov eller förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Av meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt framgå. Kungörandet innebär att okända sakägare, som inte kan nås med ett vanligt brev, underrättas om ett beslut om lov eller förhandsbesked.
En vecka efter kungörelsen börjar tiden för överklagande att löpa. Det framgår av 13 kap. 16 § tredje stycket.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
9 kap. 41 b §
Paragrafen innehåller ett nytt krav på underrättelse till de kända sakägare som inte ska underrättas enligt 41 §.
Av första stycket framgår att det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska skickas senast den dag då kungörandet sker till de närmaste grannarna och övriga kända sakägare.
Det kan ofta vara naturligt att skicka meddelandet med vanlig post, men i framtiden bör ett meddelande på elektronisk väg kunna godtas om det kan säkerställas att meddelandet når rätt adress.
Det ställs inget krav på att de närmaste grannarna och övriga kända sakägare ska informeras om något annat än det som ska framgå av meddelandet som kungörs enligt 41 b §, dvs. beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt. Grannarna och övriga kända sakägare behöver inte underrättas om hur ett beslut överklagas.
Meddelandet ska enligt punkten 1 skickas till ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet som gränsar till den tomt eller fastighet som bygglovet eller förhandsbeskedet avser eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata. Kravet gäller därmed de sakägare som enligt huvudprincipen i lovärenden anses vara sakägare.
Vidare ska meddelandet enligt punkten 2 skickas till övriga kända sakägare, om inte antalet är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.
Det bör liksom i dag vara kommunens uppgift att utreda vilka kända sakägare som ska underrättas. Kravet enligt paragrafen gäller inte i de fall då kommunen trots ansträngningar inte kunnat få fram de uppgifter
som behövs för att få fram meddelandet. Okända sakägare täcks in av kravet på kungörelse enligt 41 a §.
I punkten 2 görs undantag från kravet på underrättelse i fall då antalet kända sakägare är stort. Enligt bestämmelsen ska de kostnader och besvär som meddelandet innebär vägas mot ändamålet med meddelandet. En bedömning får göras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Kommunens skyldighet underlättas av att meddelandet inte behöver delges.
Ändamålet med meddelandet är att underrätta kända sakägare om ett beslut som kan ha en negativ inverkan på deras fastigheter. Vid bedömningen bör hänsyn tas till på vilket sätt och i vilken grad sakägarna berörs av beslutet. Behovet av att skicka ett meddelande om beslutet till sakägarna är stort när deras fastigheter påverkas på ett mer påtagligt sätt, exempelvis om en vacker utsikt försämras. I andra fall kan inverkan på flertalet kringliggande fastigheter vara mindre påtaglig, exempelvis om ett mycket stort antal boende i en stad påverkas inom ett stort område kring ett nytt högt hus som omfattas av en ny detaljplan. För övriga kända sakägare enligt punkten 2 bör det då räcka med kungörelsen enligt 41 a §.
Det bör vägas in om beslutet rör en åtgärd som överensstämmer med detaljplanen eller områdesbestämmelser eller om det är en avvikelse. Behovet av att skicka meddelandet till kända sakägare i fall som rör åtgärder som överensstämmer med detaljplanen får i regel anses mindre än i fall som innebär avvikelse från planen. Undantaget bör tillämpas restriktivt. Det bör överlämnas till praxis att närmare avgöra hur stort antalet övriga kända sakägare bör vara i olika situationer för att det ska räcka med kungörelsen.
I en del fall kan det vara svårt att på ett säkert sätt avgöra vem som hör till kretsen kända sakägare. I paragrafen ställs inget krav på att meddelandet ska delges sakägarna. Det bör normalt vara enkelt för kommunen att skicka meddelandet i t.ex. ett brev även om det är osäkert om mottagaren verkligen är sakägare. Att det kan vara svårt att avgränsa sakägarkretsen bör med andra ord inte räcka som skäl för att underlåta att skicka ett meddelande om beslutet. Avgörande för detta är i stället att det är fråga om ett stort antal sakägare.
Punkten 2 innebär ingen begränsning i fråga om vilka som ska anses vara kända sakägare.
Enligt andra stycket gäller första stycket inte dem som ska delges enligt 41 §. Det betyder att sökanden, annan part och övriga som anges i 41 § första stycket 1 och 2 alltid ska underrättas på det sätt som anges i den paragrafen.
9 kap. 42 §
Enligt paragrafen ska vissa av byggnadsnämndens beslut skickas till länsstyrelsen. Bestämmelsen ändras endast på så sätt att ”överpröva” ersätts med ”pröva” så att den överensstämmer med reglerna om tillsyn över kommunala beslut i 11 kap. Det innebär att byggnadsnämndens beslut ska skickas till länsstyrelsen i alla de fall som länsstyrelsen enligt 11 kap. 12 § ska pröva ett beslut av byggnadsnämnden. Den prövningen görs enligt 11 kap. 10 och 11 §§ i två steg. Länsstyrelsen ska först, inom
en viss tidsfrist, besluta om den ska överpröva beslutet. Först därefter kan en full överprövning av byggnadsnämnden beslut aktualiseras.
10 kap. 7 §
I paragrafen regleras hur en kontrollplan enligt 6 § ska utformas. Paragrafen kompletteras med en hänvisning till bestämmelserna om förvanskning och varsamhet i 8 kap. 13, 17 och 18 §§.
11 kap. 20 §
Paragrafen ger byggnadsnämnden en möjlighet att besluta om rättelseförelägganden.
I andra stycket införs en bestämmelse som innebär att nämnden inte får besluta om rättelseföreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen. I tredje stycket görs ett undantag från denna tioårsgräns i fall då överträdelsen gäller att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
I bestämmelserna om handräckning i 39 §, som har samband med bl.a. rättelseförelägganden enligt denna paragraf, finns bestämmelser som motsvarar andra och tredje styckena.
11 kap. 39 §
Paragrafen justeras genom en hänvisning i första stycket 2 till bestämmelsen om rivningsföreläggande i 21 §. Ändringen innebär att kronofogdemyndigheten, i likhet med vad som gäller enligt 10 kap. 12 § i 1987 års lag, får besluta om handräckning även i fall som gäller rivningsförelägganden.
11 kap. 41 §
En redaktionell ändring görs i första stycket.
12 kap. 8 §
En följdändring görs i punkten 7.
13 kap. 9 §
En redaktionell ändring görs i paragrafen.
13 kap. 16 §
Andra stycket ändras så att det i fortsättningen endast gäller tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. Innehållet i andra stycket överensstämmer med 13 kap. 3 § andra stycket i 1987 års lag.
I tredje stycket, som är nytt, finns en bestämmelse om hur tiden för överklagande ska beräknas för vissa personer vid beslut om lov och förhandsbesked. För alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 § räknas tiden för överklagande från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Om kungörandet
sker exempelvis onsdagen den 1 juni räknas tiden för överklagande, dvs. tre veckor, från onsdagen den 8 juni. Ett överklagande ska då ha kommit in senast onsdagen den 29 juni.
Bestämmelsens utformning innebär att tiden för överklagande ska räknas på det sätt som anges i tredje stycket även om byggnadsnämnden inte skulle ha uppfyllt skyldigheten att skicka ett meddelande till sakägare enligt 9 kap. 41 b §.
Bestämmelsen gäller för den vidare krets av grannar och övriga sakägare som underrättas genom kungörelsen enligt 9 kap. 41 a § och meddelandet enligt 9 kap. 41 b §. För dem som enligt 9 kap. 41 § ska delges beslutet om lov eller förhandsbesked gäller i stället den allmänna regeln som utgår från när klaganden fick del av beslutet.
Genom bestämmelsen kommer beslut om lov och förhandsbesked att vinna laga kraft mot samtliga sakägare.
14 kap. 10 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om fastighetsägares rätt till ersättning om kommunen i en detaljplan inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 8 § 1 eller 16 § eller i områdesbestämmelser inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 42 § första stycket 2 eller 5. Bestämmelsen i första stycket delas upp i två stycken och ändras för att den ska få samma innebörd som motsvarande reglering i 14 kap. 8 § andra stycket i 1987 års lag. Någon ändring i sak har inte varit avsedd.
Enligt andra stycket gäller rätten till ersättning endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. Motsvarande ersättningsregel finns i 6 §, som gäller ersättning på grund av vägrat marklov, men också i annan lagstiftning, t.ex. bestämmelsen i 31 kap. 4 § miljöbalken om fastighetsägares rätt till ersättning på grund av skyddsföreskrifter enligt balken.
14 kap. 11 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om fastighetsägares rätt till ersättning om kommunen i områdesbestämmelser för ett område som avses i 9 kap. 13 § inför en bestämmelse om vegetation eller om markytans utformning eller höjdläge.
Bestämmelsen i första stycket delas upp i två stycken och ändras för att den ska få samma innebörd som motsvarande reglering i 14 kap. 8 § andra stycket i 1987 års lag. Någon ändring i sak har inte varit avsedd.
Enligt andra stycket gäller rätten till ersättning endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. Motsvarande ersättningsregel finns i 6 och 10 §§, men också i annan lagstiftning, t.ex. bestämmelsen i 31 kap. 4 § miljöbalken om fastighetsägares rätt till ersättning på grund av skyddsföreskrifter enligt balken.
16 kap. 1 §
I paragrafen, som delas in i tre punkter, införs två nya bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter i vissa ämnen. Det tidigare bemyndigandet finns nu i punkten 2.
Punkten 1 är ny och bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om att kommunen ska skicka beslut enligt 3 kap. 27 § om översiktsplanens aktualitet till myndigheter, kommuner och andra berörda. Föreskrifterna får avse skyldighet att skicka beslut enligt 3 kap. 27 § till andra kommuner som berörs av översiktsplanens aktualitet, men också till regionplaneorgan och andra kommunala organ som har ansvar för exempelvis regionala tillväxtfrågor. Det underlag som skickas ger förutsättningar för länsstyrelsen att granska kommunens aktualitetsprövning. Förslaget har samband med reglerna om översyn av översiktsplanens aktualitet och bestämmelsen i 3 kap. 28 § som ställer krav på länsstyrelsen att till kommunen redovisa sina synpunkter avseende inte bara statliga utan också mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet (jfr prop. 2009/10:170, Del 1, s. 188–190).
Punkten 3 är ny och bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om undantag från kommunens skyldighet enligt 5 kap. 32 eller 39 § att skicka handlingar om detaljplaner eller områdesbestämmelser till länsstyrelsen.
16 kap. 2 §
I paragrafen finns bemyndiganden att meddela föreskrifter om byggnadsverk.
I punkten 3 införs orden skyltar och ljusanordningar. Genom ändringen stämmer bemyndigandet överens med bestämmelserna i 8 kap. 1 och 3 §§, som gäller inte bara byggnadsverk utan också skyltar och ljusanordningar.
Punkterna 4 och 5 ändras så att en hänvisning görs till 8 kap. 5 § i stället för 8 kap. 4 §. De föreskrifter som meddelas får därmed innebära antingen längre gående krav än vad som framgår av 8 kap. 5 § (punkten 4) eller undantag från dessa krav (punkten 5).
Bemyndigandena i övriga delar ändras inte.
Övergångsbestämmelsen i punkten 7
En redaktionell ändring görs i bestämmelsen.
Övergångsbestämmelsen i punkten 13
Ändringen görs till följd av den nya 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen.
Övergångsbestämmelsen i punkten 17
Övergångsbestämmelsen är ny och innebär en möjlighet för kommunen att göra undantag från de nya kraven på kontrollansvariga enligt 10 kap. 9 § när en kontrollansvarig utses, om det finns särskilda skäl för det. Möjligheten att göra undantag gäller till utgången av 2012.
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl bör hänsyn tas till förutsättningarna för den föreslagna personen att göra den kontroll som krävs enligt de nya reglerna i 10 kap. 5 §. Byggherren bör när förslaget till kontrollansvarig tas fram först undersöka om det finns personer som uppfyller kraven enligt de nya reglerna. Det förhållandet att det inte finns
några sådana personer inom rimligt avstånd bör normalt vara ett särskilt skäl.
Den som under övergångsperioden har utsetts till kontrollansvarig med stöd av bestämmelsen får slutföra arbetet, även om kontrollen av åtgärden inte kan slutföras senast den 31 december 2012.
6.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1983) om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
9 kap. 41 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om underrättelse genom delgivning av beslut om lov eller förhandsbesked till en begränsad krets av personer, organisationer och föreningar som är berörda av sådana beslut. Paragrafen motsvaras av bestämmelserna om underrättelse i 8 kap. 27 § i 1987 års lag, men med vissa ändringar.
I 41 a och 41 b §§ finns bestämmelser om att beslutet om lov eller förhandsbesked ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och att meddelandet som kungörs ska skickas till den vidare krets av sakägare som kan vara berörda av beslutet.
I första stycket 1 anges en skyldighet att delge sökanden och annan part beslut om lov eller förhandsbesked, om det inte är uppenbart obehövligt. Annan part kan förekomma i ett ärende där fastighetsägaren inte är sökande och fastighetsägaren därför kan inta ställning av part. Även andra rättighetshavare, t.ex. arrendatorer, kan inta ställning av part.
Till skillnad mot vad som anges i punkten 2 gäller skyldigheten att delge annan part även om parten inte har yttrat sig i ärendet om lov eller förhandsbesked.
Första stycket 2 avser personer, organisationer och föreningar som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.
Kravet på delgivning omfattar beslutet om lov eller förhandsbesked och uppgiften om vad den som vill överklaga måste göra och säkerställer att beslutet vinner laga kraft mot mottagarna.
Hänvisningen till 25 §, som i sin tur hänvisar till 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3, innebär att kravet på underrättelse enbart gäller ansökningar om åtgärder som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärden inte är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1. De särskilda reglerna om delgivning i 5 kap. 35 § första stycket 2, som 25 § andra stycket hänvisar till, är däremot inte tillämpliga. I den nu behandlade paragrafen anges vem som ska delges ett beslut om lov eller förhandsbesked, men inte hur delgivningen ska ske. I den frågan tillämpas reglerna i delgivningslagen (2010:1932).
Enligt andra stycket får delgivning med sökanden inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34–38 eller 47–51 §§delgivningslagen (2010:1932).
6.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken
9 kap. 41 §
En följdändring görs som innebär att en hänvisning görs till den nya plan- och bygglagen i stället för 1987 års plan- och bygglag.
Lagförslaget i promemorian Komplettering av den nya plan- och bygglagen
Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900)
dels att 9 kap. 30 och 31 §§ ska utgå,
dels att rubriken närmast före 9 kap. 39 § ska lyda ”Beslutets innehåll”,
dels att 1 kap. 3 §, 4 kap. 16 och 32 §§, 5 kap. 1, 2 och 5 §§, 6 kap. 8 och 20 §§, 7 kap. 6 §, 8 kap. 6, 7, 8, 11, 14, 19, 21, 22 och 25 §§, 9 kap. 3, 25, 35 och 41 §§, 10 kap. 7 §, 11 kap. 20, 39 och 41 §§, 12 kap. 8 §, 13 kap. 9 och 16 §§, 16 kap. 1 §, rubriken till 16 kap., rubriken närmast före 16 kap. 1 § samt punkterna 7 och 13 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 9 kap. 30–31 b, 41 a och 41 b §§ samt närmast före 9 kap. 41 § en ny rubrik av följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen ska införas en ny punkt, 17, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
3 §
Lagen innehåller bestämmelser om
1. lagens syfte och innehåll och definitioner (1 kap.),
1. lagens syfte, innehåll och definitioner (1 kap.),
2. allmänna och enskilda intressen (2 kap.),
3. översiktsplan (3 kap.),
4. reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (4 kap.),
5. att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser (5 kap.),
6. genomförandet av detaljplaner (6 kap.),
7. regionplanering (7 kap.),
8. krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser (8 kap.),
9. bygglov, rivningslov och marklov m.m. (9 kap.), 10. genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder (10 kap.), 11. tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder (11 kap.), 12. byggnadsnämnden (12 kap.), 13. överklagande (13 kap.), 14. skadeersättning och inlösen (14 kap.), 15. domstolsprövning m.m. (15 kap.), och 16. bemyndiganden m.m. (16 kap.). 16. bemyndiganden (16 kap.).
4 kap.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk ange de områden och i övrigt bestämma de preciserade krav som behövs för att följa förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 §, kraven på varsamhet enligt 8 kap. 14 § eller kravet på skydd för ett bebyggelseområdes särskilda värden enligt 2 kap. 6 § tredje stycket,
2. i fråga om byggnadsverk ange de områden och i övrigt bestämma de preciserade krav som behövs för att följa förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 §, kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ eller kravet på skydd för ett bebyggelseområdes särskilda värden enligt 2 kap. 6 § tredje stycket,
3. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas,
4. bestämma omfattningen av skyddet av tomter enligt 8 kap. 13 § andra stycket 2 och bestämma preciserade krav för att följa förbudet mot förvanskning av sådana tomter eller som annars behövs för att följa kravet på skydd för ett bebyggelseområdes särskilda värden enligt 2 kap. 6 § tredje stycket, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte.
5 kap.
1 §
Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan och områdesbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs samt om besked från kommunen om att inleda ett sådant planläggningsarbete.
Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan och områdesbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs samt om besked från kommunen om att inleda en sådan planläggning.
2 §
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda ett sådant planläggningsarbete.
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning.
5 §
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda ett planläggningsarbete.
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.
Om kommunen avser att inleda ett planläggningsarbete, ska kommunen i planbeskedet ange den tidpunkt då arbetet enligt kommunens bedömning kommer att ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser.
Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser.
Om kommunen inte avser att inleda ett planläggningsarbete, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det.
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det.
6 kap.
8 §
Om länsstyrelsen beslutar att en ägare ska upplåta eller avstå mark eller annat utrymme enligt 3 eller 4 §, ska länsstyrelsen i beslutet ange markens eller utrymmets läge och gränser.
Om kommunen har begärt det och i den mån det är skäligt, får länsstyrelsen i beslutet också bestämma att ägaren ska bekosta anläggande av gator och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp och i vilken ordning arbetet ska utföras.
Om kommunen har begärt det och i den mån det är skäligt, får länsstyrelsen i beslutet också bestämma att ägaren ska bekosta anläggande av gator och vägar samt anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.
20 §
Innan kommunen har hunnit ordna den gata som en fastighet ska ha utgång till eller den avloppsledning som en fastighet ska få vara ansluten till, får den som vill bygga på fastigheten
1. själv ordna utfartsväg och avloppsanordning, och
1. själv ordna utfartsväg och avloppsanläggning, och
2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsvägen och avloppsanordningen, om marken är avsedd för det ändamålet.
2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsvägen och avloppsanläggningen, om marken är avsedd för det ändamålet.
7 kap.
6 §
Ett regionplaneorgan får, för regionen eller en del av den, anta en regionplan som ska
1. vara vägledande för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser, och
2. ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse- och byggnadsverk, om det har betydelse för regionen.
2. ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk, om det har betydelse för regionen.
8 kap.
6 §
Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § 8 gäller inte i fråga om
Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om
1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
2. ett fritidshus med högst två bostäder, och
3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.
7 §
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd 16 kap. 2 § 4.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4.
8 §
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd 16 kap. 2 § 4.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4.
11 §
I fråga om att på en bebyggd tomt vidta byggnadsåtgärder som är anmälningspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
I fråga om att på en bebyggd tomt vidta ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § 2–4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2–4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål.
19 §
En byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den är lämplig för den avsedda användningen.
En byggprodukt ska anses lämplig, om den
1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § 1–6 när byggnadsverket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller
1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § första stycket 1–6 när byggnadsverket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller
2. uppfyller kraven i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §.
21 §
För byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § 2 gäller bestämmelserna om märkning i lagen (1992:1534) om CE-märkning.
För byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 2 gäller bestämmelserna om märkning i lagen (1992:1534) om CE-märkning.
22 §
Material, konstruktioner och anordningar får typgodkännas för användning i byggnadsverk. Ett sådant typgodkännande får endast meddelas av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Om det följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § 4 ska ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning vara typgodkänd för att få användas i ett byggnadsverk (obligatoriskt typgodkännande). Även om ett typgodkännande inte är obligatoriskt, får ett typgodkännande meddelas på ansökan (frivilligt typgodkännande).
Om det följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 4 ska ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning vara typgodkänd för att få användas i ett byggnadsverk (obligatoriskt typgodkännande). Även om ett typgodkännande inte är obligatoriskt, får ett typgodkännande meddelas på ansökan (frivilligt typgodkännande).
Ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning som är typgodkänd ska anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § i de avseenden som typgodkännandet gäller.
25 §
Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § 3–6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § första stycket 3–6, ska byggnadens ägare se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
9 kap.
3 §
Trots 2 § 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan.
Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan.
25 §
Om ansökningen avser en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd, ska byggnadsnämnden underrätta de som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 samt de kända organisationer eller föreningar som avses i 5 kap. 11 § första stycket 4 om ansökningen och ge dem tillfälle att yttra sig.
Om ansökningen avser en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärden inte är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1, ska byggnadsnämnden underrätta de som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 om ansökningen och ge dem tillfälle att yttra sig.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avses att vidtas på
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988) ,
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för en detaljplan börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller kraven i 2 kap. 1, 6, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1–3, 9, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i detaljplanen.
Om bygglovet gäller en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
31 §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning
enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller kraven i 2 kap. och 8 kap. 1–3, 9, 13, 17 och 18 §§ i
de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.
31 a §
Trots 31 § ska bygglov ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en mindre tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller kraven i 2 kap. 1, 6, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1–3, 9, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.
31 b §
Trots 30–31 a §§ får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte.
Om avvikande åtgärder tidigare har godtagits enligt första stycket eller 30 § första stycket 1 b, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits.
35 §
Marklov ska ges för en åtgärd som inte
Marklov ska ges för en åtgärd som
1. strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
2. förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
3. medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1, eller
3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
4. medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen.
4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
5. uppfyller
a) kraven i 2 kap. 1 §, 6 § första stycket 1, 6 § tredje stycket, 9 § och 11 § samt 8 kap. 9 och 12 §§ i de delar som inte har prövats i detaljplanen, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
b) kraven i 2 kap. och 8 kap. 9 och 12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.
Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna.
Expediering och kungörelse
41 §
Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om lov eller förhandsbesked har tillkännagetts på kommunens anslagstavla ska en underrättelse om tillkännagivandet, ett protokollsutdrag med beslutet och en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra skickas i brev till
Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
1. sökanden och annan part, om det inte är uppenbart obehövligt, och
2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.
Underrättelsen får ske genom delgivning. Sökanden får dock inte delges enligt 12, 15, 16 eller 17 § delgivningslagen (1970:428).
Sökanden får inte delges enligt 12, 15, 16 eller 17 § delgivningslagen (1970:428).
Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska också kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Av meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt framgå. Beslut som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska anses ha kommit till okända sakägares kännedom vid tidpunkten för kungörelsen.
41 a §
Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Av meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt framgå.
41 b §
Meddelandet som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg, gata eller parkmark, och
2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.
Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser.
10 kap.
7 §
Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls.
Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att
1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 uppfylls,
2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och
3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls.
11 kap.
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
39 §
Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
41 §
När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om vite, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.
När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.
Inskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om anteckningen, om föreläggandet eller förbudet inte är riktat mot denne.
12 kap.
8 §
Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
2. beslut om lov,
3. tekniska samråd och slutsamråd,
4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
5. upprättande av nybyggnadskartor,
6. framställning av arkivbeständiga handlingar,
7. kungörelser enligt 9 kap. 41 § tredje stycket, och
7. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41–41 b §§, och
8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.
13 kap.
9 §
Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 3 och 5–7 §§.
Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 3, 5 och 6 §§.
16 §
Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 3, 5 och 6 §§ finns i 23–25 §§förvaltningslagen (1986:223).
Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser liksom beslut om lov eller förhandsbesked räknas dock, för alla utom för sökanden och övriga som har delgetts beslutet, från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 23–25 §§förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.
Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 23–25 §§förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.
Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka
efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.
16 kap. Bemyndiganden m.m. 16 kap. Bemyndiganden
Föreskrifter om detaljplaner Föreskrifter om planer och
områdesbestämmelser
1 §
Regeringen får meddela föreskrifter om när genomförandet av en detaljplan på grund av en sådan användning som avses i 4 kap. 34 § andra stycket kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Regeringen får meddela föreskrifter om
1. att kommunen ska skicka beslut enligt 3 kap. 27 § om översiktsplanens aktualitet till myndigheter, kommuner och andra berörda,
2. när genomförandet av en detaljplan på grund av en sådan användning som avses i 4 kap. 34 § andra stycket kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och
3. undantag från kommunens skyldighet enligt 5 kap. 32 eller 39 § att skicka handlingar om detaljplaner eller områdesbestämmelser till länsstyrelsen.
7. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § gäller inte inom områden som omfattas av en byggnadsplan eller avstyckningsplan som avses i punkten 5. 13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. 17. Trots de krav som en kontrollansvarig ska uppfylla enligt 10 kap. 9 § får den som före den 2 maj 2011 har utsetts till kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 14 § i den upphävda plan- och bygglagen utses till kontrollansvarig före utgången av 2012, om det finns särskilda skäl för det.
Förteckning över remissinstanserna
Svea hovrätt (Miljööverdomstolen), Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Luleå, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Växjö, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), Kommerskollegium, Kammarkollegiet, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens fastighetsverk, Kronofogdemyndigheten, Fortifikationsverket, Statskontoret, länsstyrelserna i Blekinge, Dalarnas, Gotlands, Gävleborgs, Hallands, Jämtlands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Norrbottens, Skåne, Södermanlands, Stockholms, Uppsala, Värmlands, Västerbottens, Västernorrlands, Västmanlands, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län, Kungliga tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola, Blekinge tekniska högskola, Boverket, Lantmäteriet, Post- och telestyrelsen, Konkurrensverket, Regelrådet, Arboga, Arvidsjaurs, Avesta, Eksjö, Eskilstuna, Falkenbergs, Falu, Gotlands, Gävle, Göteborgs, Hallsbergs, Härnösands, Kalmar, Karlskrona, Karlstads, Kiruna, Knivsta, Kristianstads, Lidingö, Luleå, Malmö, Motala, Munkfors, Nora, Norrköpings, Oskarshamns, Sala, Sandvikens, Skövde, Stockholms, Södertälje, Timrå, Umeå, Vaxholms, Värnamo, Västerås, Växjö, Åre och Östersunds kommuner, Hallands läns landsting, Regionförbundet Jönköpings län, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Lantbrukarnas Riksförbund, Företagarna, Fastighetsägarna Sverige, SmåKom, Sveriges Byggindustrier, Byggherrarna Sverige AB, Villaägarnas Riksförbund
Prop. 2010/11:63 Bilaga 3
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900)
dels att 9 kap. 30 och 31 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 3 §, 4 kap. 14, 16 och 32 §§, 5 kap. 1, 2 och 5 §§, 6 kap. 5, 8 och 20 §§, 7 kap. 6 §, 8 kap. 6, 7, 8, 11, 12, 14 och 19 §§, 9 kap. 3, 25, 35 och 42 §§, 10 kap. 7 §, 11 kap. 20, 39 och 41 §§, 12 kap. 8 §, 13 kap. 9 och 16 §§, 14 kap. 10 och 11 §§, 16 kap. 1 och 2 §§, rubriken till 16 kap. och rubriken närmast före 16 kap. 1 § ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 9 kap. 39 § ska lyda ”Beslutets innehåll”,
dels att punkterna 7 och 13 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas sju nya paragrafer, 4 kap. 18 a § och 9 kap. 30–31 b, 41 a och 41 b §§, av följande lydelse,
dels att det i lagen närmast före 9 kap. 41 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Expediering och kungörelse”,
dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen ska införas en ny punkt, 17, av följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2010:900 Föreslagen lydelse
1 kap.
3 §
Lagen innehåller bestämmelser om
1. lagens syfte och innehåll och definitioner (1 kap.),
1. lagens syfte, innehåll och definitioner (1 kap.),
2. allmänna och enskilda intressen (2 kap.),
3. översiktsplan (3 kap.),
4. reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (4 kap.),
5. att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser (5 kap.),
6. genomförandet av detaljplaner (6 kap.),
7. regionplanering (7 kap.),
8. krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser (8 kap.),
9. bygglov, rivningslov och marklov m.m. (9 kap.), 10. genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder (10 kap.), 11. tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder (11 kap.), 12. byggnadsnämnden (12 kap.), 13. överklagande (13 kap.), 14. skadeersättning och inlösen (14 kap.), 15. domstolsprövning m.m. (15 kap.), och 16. bemyndiganden m.m. (16 kap.). 16. bemyndiganden (16 kap.).
4 kap.
14 §
I en detaljplan får kommunen bestämma att bygglov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
I en detaljplan får kommunen bestämma att lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten.
16 §
I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk ange de områden och i övrigt bestämma de preciserade krav som behövs för att följa förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 §, kraven på varsamhet enligt 8 kap. 14 § eller kravet på skydd för ett bebyggelseområdes särskilda värden enligt 2 kap. 6 § tredje stycket,
2. i fråga om byggnadsverk ange de områden och i övrigt bestämma de preciserade krav som behövs för att följa förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 §, kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ eller kravet på skydd för ett bebyggelseområdes särskilda värden enligt 2 kap. 6 § tredje stycket,
3. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas,
4. bestämma omfattningen av skyddet av tomter enligt 8 kap. 13 § andra stycket 2 och bestämma preciserade krav för att följa förbudet mot förvanskning av sådana tomter eller som annars behövs för att följa kravet på skydd för ett bebyggelseområdes särskilda värden enligt 2 kap. 6 § tredje stycket, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav.
18 a §
Det som gäller i fråga om fastigheter enligt 18 § ska också tillämpas på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Vid en sådan tillämp-
Prop. 2010/11:63 Bilaga 3
ning ska det som gäller i fråga om fastighetsägaren gälla ägarna till de fastigheter som har del i samfälligheten.
32 §
En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte.
5 kap.
1 §
Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan och områdesbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs samt om besked från kommunen om att inleda ett sådant planläggningsarbete.
Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan och områdesbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs samt om besked från kommunen om att inleda en sådan planläggning.
2 §
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda ett sådant planläggningsarbete.
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning.
5 §
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda ett planläggningsarbete.
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.
Om kommunen avser att inleda ett planläggningsarbete, ska kommunen i planbeskedet ange den tidpunkt då arbetet enligt kommunens bedömning kommer att ha lett fram till ett slutligt beslut om
Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att ha lett fram till ett slutligt beslut om att
att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser.
anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser.
Om kommunen inte avser att inleda ett planläggningsarbete, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det.
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det.
6 kap.
5 §
Länsstyrelsen ska pröva en fråga om skyldighet att upplåta eller avstå mark eller annat utrymme enligt 3 eller 4 §, om kommunen ansöker om det.
Länsstyrelsen får besluta att ägaren utan ersättning ska upplåta eller avstå från marken eller utrymmet endast i den mån det kan anses skäligt med hänsyn till den nytta som ägaren kan väntas få av planens genomförande och med hänsyn till omständigheterna i övrigt.
I samband med att en detaljplan ändras, får länsstyrelsen besluta att mark eller annat utrymme som tidigare har upplåtits eller avståtts ska bytas ut mot annan mark eller annat utrymme, om det är lämpligt och kan ske utan olägenhet för ägaren.
I samband med att en detaljplan ändras, får länsstyrelsen besluta att mark eller annat utrymme som har avståtts eller som ska upplåtas ska bytas ut mot annan mark eller annat utrymme, om det är lämpligt och kan ske utan olägenhet för ägaren.
8 §
Om länsstyrelsen beslutar att en ägare ska upplåta eller avstå mark eller annat utrymme enligt 3 eller 4 §, ska länsstyrelsen i beslutet ange markens eller utrymmets läge och gränser.
Om kommunen har begärt det och i den mån det är skäligt, får länsstyrelsen i beslutet också bestämma att ägaren ska bekosta anläggande av gator och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp och i vilken ordning arbetet ska utföras.
Om kommunen har begärt det och i den mån det är skäligt, får länsstyrelsen i beslutet också bestämma att ägaren ska bekosta anläggande av gator och vägar samt anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.
20 §
Innan kommunen har hunnit ordna den gata som en fastighet ska ha utgång till eller den avloppsledning som en fastighet ska få vara ansluten till, får den som vill bygga på fastigheten
1. själv ordna utfartsväg och avloppsanordning, och
1. själv ordna utfartsväg och avloppsanläggning, och
2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsvägen och avloppsanordningen, om marken är avsedd för det ändamålet.
2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsvägen och avloppsanläggningen, om marken är avsedd för det ändamålet.
7 kap.
6 §
Ett regionplaneorgan får, för regionen eller en del av den, anta en regionplan som ska
1. vara vägledande för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser, och
2. ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse- och byggnadsverk, om det har betydelse för regionen.
2. ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk, om det har betydelse för regionen.
8 kap.
6 §
Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § 8 gäller inte i fråga om
Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om
1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
2. ett fritidshus med högst två bostäder, och
3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.
7 §
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd 16 kap. 2 § 4.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4.
8 §
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd 16 kap. 2 § 4.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4.
11 §
I fråga om att på en bebyggd tomt vidta byggnadsåtgärder som är anmälningspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
12 §
Det som gäller i fråga om tomter enligt 9–11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader.
Allmänna platser ska dock, trots första stycket, ordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
Allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader ska dock, trots första stycket, ordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.
Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § 2–4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2–4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål.
19 §
En byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den är lämplig för den avsedda användningen.
En byggprodukt ska anses lämplig, om den
1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § 1–6 när byggnadsverket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller
1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § första stycket 1–6 när byggnadsverket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller
2. uppfyller kraven i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §.
9 kap.
3 §
Trots 2 § 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan.
Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan.
25 §
Om ansökningen avser en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd, ska byggnadsnämnden underrätta de som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 samt de kända organisationer eller föreningar som avses i 5 kap. 11 § första stycket 4 om ansökningen och ge dem tillfälle att yttra sig.
Om ansökningen avser en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärden inte är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1, ska byggnadsnämnden underrätta de som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 om ansökningen och ge dem tillfälle att yttra sig.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avses att vidtas på
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988) ,
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap. 1–3, 6, 7, 9–13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
31 §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning
enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1–3, 6, 7, 9–13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.
31 a §
Trots 31 § ska bygglov ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en mindre tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. samt 8 kap. 1–3, 6, 7, 9–13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.
31 b §
Trots 30 § första stycket 2 och 31 § 1 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte.
Om avvikande åtgärder tidigare har godtagits enligt första stycket eller 30 § första stycket 1 b, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits.
35 §
Marklov ska ges för en åtgärd som inte
Marklov ska ges för en åtgärd som
1. strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
2. förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebyggelse,
3. medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1, eller
3. inte medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som anges i 13 § 1,
4. medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen.
4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen, och
5. uppfyller de krav som a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9–12 §§, om lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9–12 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd utanför ett område med detaljplan.
Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller bestämmelserna.
41 a §
Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Av meddelandet ska beslu-
tets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt framgå.
41 b §
Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den dag då kungörandet sker skickas till
1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och
2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem.
Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det beslut som meddelandet avser.
42 §
Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt 11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska överpröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen.
Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt 11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen.
10 kap.
7 §
Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls.
Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att
1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,
2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och
3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls.
11 kap.
20 §
Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
39 §
Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
41 §
När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om vite, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.
När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.
Inskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om anteckningen, om föreläggandet eller förbudet inte är riktat mot denne.
12 kap.
8 §
Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
2. beslut om lov,
3. tekniska samråd och slutsamråd,
4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
5. upprättande av nybyggnadskartor,
6. framställning av arkivbeständiga handlingar,
7. kungörelser enligt 9 kap. 41 § tredje stycket, och
7. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41–41 b §§, och
8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.
13 kap.
9 §
Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 3 och 5–7 §§.
Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 3, 5 och 6 §§.
16 §
Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 3, 5 och 6 §§ finns i 23–25 §§förvaltningslagen (1986:223).
Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser liksom beslut om lov eller förhandsbesked räknas dock, för alla utom för sökanden och övriga som har delgetts beslutet, från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 23–25 §§förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.
Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 23–25 §§förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.
Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.
14 kap.
10 §
Om kommunen i en detaljplan inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 8 § 1 eller 16 § eller i områdesbestämmelser inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 42 § första stycket 2 eller 5 och bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras, har den som äger en fastighet som berörs rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen medför.
Om kommunen i en detaljplan inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 8 § 1 eller 16 § eller i områdesbestämmelser inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 42 § första stycket 2 eller 5, har den som äger en fastighet som berörs av bestämmelsen rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen medför.
Rätten till ersättning gäller dock endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.
Första stycket gäller inte bestämmelser om rivningsförbud. För sådana bestämmelser gäller i stället 7 §.
Första och andra styckena gäller inte bestämmelser om rivningsförbud. För sådana bestämmelser gäller i stället 7 §.
11 §
Om kommunen i områdesbestämmelser för ett område som avses i 9 kap. 13 § inför en bestämmelse om vegetation eller om markytans utformning eller höjdläge och föreskriften innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras, har den som äger en fastighet som berörs av föreskriften rätt till ersättning av kommunen för den skada som föreskriften medför.
Om kommunen i områdesbestämmelser för ett område som avses i 9 kap. 13 § inför en bestämmelse om vegetation eller om markytans utformning eller höjdläge, har den som äger en fastighet som berörs av bestämmelsen rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen medför.
Rätten till ersättning gäller dock endast om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.
16 kap. Bemyndiganden m.m. 16 kap. Bemyndiganden
Föreskrifter om detaljplaner Föreskrifter om planer och
områdesbestämmelser
1 §
Regeringen får meddela föreskrifter om när genomförandet av en detaljplan på grund av en sådan användning som avses i 4 kap. 34 § andra stycket kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Regeringen får meddela föreskrifter om
1. att kommunen ska skicka beslut enligt 3 kap. 27 § om översiktsplanens aktualitet till myndigheter, kommuner och andra berörda,
2. när genomförandet av en detaljplan på grund av en sådan användning som avses i 4 kap. 34 § andra stycket kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och
3. undantag från kommunens skyldighet enligt 5 kap. 32 eller 39 § att skicka handlingar om detaljplaner eller områdesbestämmelser till länsstyrelsen.
2 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad,
2. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska tillämpas också på skyltar och ljusanordningar,
3. vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§,
3. vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§,
4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 4 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, och
4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, och
5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 4 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas
5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas
vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad.
vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad.
7. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § första stycket gäller inte inom områden som omfattas av en byggnadsplan eller avstyckningsplan som avses i punkten 5.
7. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § gäller inte inom områden som omfattas av en byggnadsplan eller avstyckningsplan som avses i punkten 5.
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 31 § första stycket 2 i den nya lagen.
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. 17. Trots de krav som en kontrollansvarig ska uppfylla enligt 10 kap. 9 § får den som före den 2 maj 2011 har utsetts till kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 14 § i den upphävda plan- och bygglagen utses till kontrollansvarig före utgången av 2012, om det finns särskilda skäl för det.
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 41 § plan- och bygglagen (2010:900) i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2009/10:237 Föreslagen lydelse
9 kap.
41 §
Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om lov eller förhandsbesked har tillkännagetts på kommunens anslagstavla ska en underrättelse om tillkännagivandet, ett protokollsutdrag med beslutet och en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra skickas i brev till
Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, delges
1. sökanden och annan part, om det inte är uppenbart obehövligt, och
2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda.
Underrättelsen får ske genom delgivning. Delgivning med sökanden får inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§delgivningslagen (2010: 000).
Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34–38 eller47–51 §§delgivningslagen (2010:000).
Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska också kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Av meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt framgå. Beslut som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska anses ha kommit till okända sakägares kännedom vid tidpunkten för kungörelsen.
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken
Härigenom föreskrivs att 10 a § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 a §2
Strandskydd inträder när en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10). Detta gäller även när en detaljplan för ett område som tidigare har omfattats av en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan.
Strandskydd inträder när en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900). Detta gäller även när en detaljplan för ett område som tidigare har omfattats av en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan.
Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011.
2 Senaste lydelse 2009:1323.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-01-20.
Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson samt justitieråden Eskil
Nord och Ann-Christine Lindeblad.
Komplettering av den nya plan- och bygglagen
Enligt en lagrådsremiss den 22 december 2010 (Miljödepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900),
2. lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i plan- och bygglagen (2010:900),
3. lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Anders Lillienau.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
I lagrådsremissen föreslås att reglerna om hur beslut om lov och förhandsbesked ska vinna laga kraft kompletteras i fråga om underrättelse till kända sakägare. Vidare föreslås att en ytterligare förutsättning för marklov ska vara att åtgärden uppfyller vissa krav i 2 och 8 kap. plan- och bygglagen. Dessutom föreslås ändringar i reglerna om kontrollplanen. Det föreslås också att en ny övergångsbestämmelse införs som ger en möjlighet för kommunen att före utgången av år 2012 göra undantag från de nya kraven på kontrollansvariga enligt 10 kap. 9 § när en kontrollansvarig utses. Därutöver föreslås flera redaktionella och lagtekniska ändringar.
Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
4 kap. 18 a §
Lagrådet föreslår att första meningen ges följande lydelse och att andra meningen utgår och ersätts med en upplysning i författningskommentaren om att paragrafen innebär att det som gäller i fråga om fastighetsägaren i stället ska gälla ägarna till de fastigheter som har del i samfälligheten. Alternativt placeras den av Lagrådet föreslagna bestämmelsen som ett sista stycke i 18 §.
Bestämmelserna i 18 § om fastigheter ska tillämpas också på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt.
6 kap. 5 §
I tredje stycket föreslås att länsstyrelsen, i samband med att en detaljplan ändras, får besluta att mark eller annat utrymme som har avståtts eller
som ska upplåtas ska bytas ut mot annan mark eller annat utrymme, om det är lämpligt och kan ske utan olägenhet för ägaren.
Vid föredragningen har följande upplysts: Äganderätten till mark som ska avstås till kommunen enligt 4 § övergår på denna i samband med länsstyrelsens beslut. Upplåtelse av mark till huvudmannen enligt 3 § sker först när huvudmannen tar marken i anspråk enligt detaljplanen. Tredje stycket behandlar ändringar i en detaljplan som föranleder byte av mark eller utrymme inom detaljplanen. Det är därför tydligt att det bara är mark som har avståtts som kan komma i fråga för byte. Däremot kan man vid upplåtelse av mark till huvudmannen tänka sig att marken ännu inte tagits i anspråk, dvs. att någon upplåtelse ännu inte skett, när detaljplanen ändras. Det är den situationen som motsvarande bestämmelse i 6 kap. 19 § fjärde stycket i 1987 års lag reglerar. Någon ändring i sak har inte varit avsedd.
I sammanhanget vill Lagrådet anmärka att i första och andra styckena nämns ”upplåta” i olika böjningsformer före ”avstå”. Rätteligen bör orden förekomma i omvänd ordning eftersom avståendet kommer med detaljplanens fastställande medan upplåtelsen kommer senare i samband med ianspråktagandet.
8 kap. 12 §
Genom den föreslagna ändringen i andra stycket får det samma tillämpningsområde som första stycket. Lagrådet föreslår att styckena slås samman enligt följande:
Det som gäller i fråga om tomter enligt 9–11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.
9 kap. 30 §
Lagrådet föreslår att i första stycket orden ”avses att vidtas på” byts mot ”avser”. Lagrådet föreslår vidare att i andra stycket orden ”fastighet eller” infogas omedelbart före ”byggnaden”.
9 kap. 31 a §
I paragrafen sägs att bygglov ska ges i vissa angivna situationer och att detta ska göras ”trots” vad som sägs i 31 §. Ordet ”trots” brukar användas för att markera att en eller annan tidigare angiven begränsning inte gäller. Men i förevarande paragraf synes det motsatta gälla. I den paragraf som det hänvisas till – 31 § – anges nämligen att bygglov ska ges för en viss angiven åtgärd under vissa angivna förutsättningar. I 31 a § anges också att bygglov ska ges, men under vissa ytterligare och andra förutsättningar än dem som anges i 31 §. Lagrådet föreslår därför att 31 a § får bilda ett nytt andra stycke i 31 § och att detta stycke inleds med orden ”Bygglov ska också ges”. Godtas detta förslag krävs en följdändring i 31 b §.
41 a §
Lagrådet föreslår att paragrafen förtydligas genom att andra meningen ges följande lydelse:
I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Jämförelsetabeller mellan den nya plan- och bygglagen och 1987 års plan- och bygglag
Jämförelsetabell mellan den nya plan- och bygglagen och 1987 års plan- och bygglag
I tabellen nedan redovisas de huvudsakliga motsvarigheter som bestämmelserna i den nya plan- och bygglagen har i 1987 års plan- och bygglag. I tabellen används förkortningarna ”PBL” för hänvisningar till plan- och bygglagen (1987:10), ”BVL” för hänvisningar till lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. och ”BVF” för hänvisningar till förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
Förslaget innebär bl.a. att bestämmelserna i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. förs in i den nya plan- och bygglagen.
Plan- och bygglagen (2010:900)
1 kap. Syfte, innehåll och definitioner
1 kap. 1 § 1 kap. 1 §
1 kap. 2 § 1 kap. 2 §
1 kap. 3 §
ny
1 kap. 4 § ny, jfr 1 kap. 7 § och 9 kap. 1 § PBL och 1 § BVL
1 kap. 5 § 16 kap. 5 § och 10 kap. 21 § andra stycket första meningen
1 kap. 6 § 16 kap. 6 §
2 kap. Allmänna och enskilda intressen
2 kap. 1 § 1 kap. 5 §
2 kap. 2 § 2 kap. 1 § första stycket och andra stycket första meningen
2 kap. 3 § 2 kap. 2 § första, andra och fjärde styckena
2 kap. 4 § 1 kap. 6 §
2 kap. 5 § 2 kap. 3 §
2 kap. 6 § första stycket 1–4 och 6–8
2 kap. 4 § första stycket 1–4 och 6–7 och 3 kap. 1 §
2 kap. 6 § första stycket 5
ny
2 kap. 6 § andra stycket 3 kap. 14 § andra stycket
Plan- och bygglagen (2010:900)
2 kap. 6 § tredje stycket 3 kap. 10 §
2 kap. 7 § 1 och 2
ny
2 kap. 7 § 3–5 2 kap. 4 § första stycket 5 och andra stycket
2 kap. 8 § 3 kap. 2 § tredje meningen och
3 kap. 14 §
2 kap. 9 §
3 kap. 2 § första och andra meningarna och 3 kap. 14 §
2 kap. 10 § 2 kap. 2 § tredje stycket
2 kap. 11 §
ny
3 kap. Översiktsplan
3 kap. 1 § 1 kap. 3 § första stycket första meningen
3 kap. 2 § 1 kap. 3 § första stycket andra meningen
3 kap. 3 § 1 kap. 3 § första stycket tredje meningen
3 kap. 4 § 4 kap. 1 § första stycket 3 kap. 5 § 1–3 och 5 4 kap. 1 § andra stycket 1–4 3 kap. 5 § 4 ny
3 kap. 6 § 4 kap. 1 § tredje stycket
3 kap. 7 §
ny
3 kap. 8 § första meningen 4 kap. 2 a §
3 kap. 8 § andra meningen
ny
3 kap. 9 § första stycket 4 kap. 3 §
3 kap. 9 § andra och tredje styckena
4 kap. 4 § första stycket
3 kap. 10 § 1–4 4 kap. 5 § 1–4 3 kap. 10 § 5 ny 3 kap. 11 § första meningen 4 kap. 4 § andra stycket 3 kap. 11 § andra meningen ny, jfr 4 kap. 8 § första stycket 2
3 kap. 12 § 4 kap. 6 § första meningen
3 kap. 13 § 4 kap. 7 § första stycket första och andra meningarna och andra stycket
3 kap. 14 § 4 kap. 7 § tredje stycket
3 kap. 15 § 4 kap. 6 § andra meningen
3 kap. 16 § 4 kap. 9 §
3 kap. 17 § 4 kap. 10 § första stycket
Plan- och bygglagen (2010:900)
3 kap. 18 § 4 kap. 10 § andra stycket
3 kap. 19 § 4 kap. 11 §
3 kap. 20 § 4 kap. 2 §
3 kap. 21 § 4 kap. 12 §
3 kap. 22 § 4 kap. 13 §
3 kap. 23 § första och andra styckena
4 kap. 1 a §
3 kap. 23 § tredje stycket 4 kap. 8 § andra stycket
3 kap. 24 §
ny
3 kap. 25 §
ny
3 kap. 26 §
ny
3 kap. 27 § 4 kap. 14 § första stycket 3 kap. 28 § första stycket ny, 3 kap. 28 § andra stycket jfr 4 kap. 14 § andra stycket
4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser
4 kap. 1 §
ny
4 kap. 2 §
5 kap. 1 § exklusive vindkraftverk, 5 kap. 1 § första stycket 1–3 och 5 kap. 1 § andra stycket 1
4 kap. 3 § 5 kap. 1 § andra stycket 2
4 kap. 4 § 5 kap. 1 § tredje stycket
4 kap. 5 § 5 kap. 3 §
4 kap. 6 § 5 kap. 7 § första stycket 10
4 kap. 7 §
5 kap. 4 § och 6 kap. 26 § första stycket
4 kap. 8 § 5 kap. 7 § första stycket 6 och 13
4 kap. 9 § 5 kap. 7 § första stycket 7
4 kap. 10 § 5 kap. 7 § första stycket 5
4 kap. 11 § 5 kap. 7 § första stycket 2 och 3 4 kap. 12 § 1 ny 4 kap. 12 § 2 och 3 5 kap. 7 § första stycket 11
4 kap. 13 § 5 kap. 7 § första stycket 8
4 kap. 14 § 5 kap. 8 § 1, 2 och 4
4 kap. 15 § 5 kap. 7 § första stycket 1
4 kap. 16 § 5 kap. 7 § första stycket 4
Plan- och bygglagen (2010:900)
4 kap. 17 § 5 kap. 7 a §
4 kap. 18 § 5 kap. 7 § första stycket 12, 6 kap. 3 §, 4 § andra och tredje styckena och 6 § 1–4
4 kap. 18 a §
6 kap. 38 § första och andra meningarna
4 kap. 19 § 5 kap. 7 § andra stycket första meningen och 6 kap. 2 § första stycket
4 kap. 20 § 5 kap. 7 § andra stycket andra och tredje meningarna
4 kap. 21 § 5 kap. 5 § första stycket
4 kap. 22 § 5 kap. 12 § andra stycket
4 kap. 23 § 5 kap. 5 § andra stycket
4 kap. 24 § 5 kap. 14 § första stycket
4 kap. 25 § 5 kap. 14 § andra stycket
4 kap. 26 § 5 kap. 7 § första stycket 9
4 kap. 27 § 5 kap. 6 § första och andra meningarna
4 kap. 28 § 5 kap. 6 § tredje meningen
4 kap. 29 § 5 kap. 15 §
4 kap. 30 § första stycket 5 kap. 9 § första stycket första meningen och andra stycket 4 kap. 30 § andra stycket ny, jfr 6 kap. 8 §
4 kap. 31 § 5 kap. 10 §
4 kap. 32 § första stycket 5 kap. 2 § tredje stycket 4 kap. 32 § andra stycket 5 kap. 9 § tredje stycket 4 kap. 32 § tredje stycket 5 kap. 7 § tredje stycket första meningen 4 kap. 33 § första stycket 1 och 2
5 kap. 26 § andra stycket första första meningen
4 kap. 33 § första stycket 3 ny, jfr 6 kap. 1 § 4 kap. 33 § första stycket 4 5 kap. 26 § andra stycket första meningen 4 kap. 33 § första stycket 5 5 kap. 26 § andra stycket tredje meningen 4 kap. 33 § andra stycket 5 kap. 26 § andra stycket andra meningen 4 kap. 33 § tredje stycket 6 kap. 1 §
Plan- och bygglagen (2010:900)
4 kap. 34 § 5 kap. 18 § andra och tredje styckena
4 kap. 35 §
ny
4 kap. 36 § 5 kap. 2 § första och andra styckena
4 kap. 37 § 5 kap. 7 § tredje stycket andra meningen
4 kap. 38 § 5 kap. 5 § fjärde stycket 4 kap. 39 § första stycket och andra stycket 1
5 kap. 11 § första stycket
4 kap. 39 § andra stycket 2 ny
4 kap. 40 § 5 kap. 11 § andra stycket
4 kap. 41 § 5 kap. 16 § första meningen
4 kap. 42 § 5 kap. 16 § 1–8
4 kap. 43 § 5 kap. 17 §
5 kap. Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser
5 kap. 1 §
ny
5 kap. 2 §
ny
5 kap. 3 §
ny
5 kap. 4 §
ny
5 kap. 5 §
ny
5 kap. 6 §
ny
5 kap. 7 § 1 5 kap. 28 § första stycket 5 kap. 7 § 2 och 3 ny
5 kap. 8 § 5 kap. 19 § första meningen
5 kap. 9 § 5 kap. 19 §
5 kap. 10 § 5 kap. 18 § första stycket 5 kap. 11 § första stycket 5 kap. 20 § och 25 § första stycket 2 5 kap. 11 § tredje stycket
5 kap. 18 § fjärde stycket första meningen
5 kap. 12 § 5 kap. 21 § första stycket första meningen
5 kap. 13 § 5 kap. 21 § första stycket andra– fjärde meningarna 5 kap. 14 § 1–4 5 kap. 22 §
5 kap. 14 § 5
ny
Plan- och bygglagen (2010:900)
5 kap. 28 § andra stycket första meningen
5 kap. 15 §
5 kap. 16 §
ny 5 kap. 21 § andra stycket och 5 kap. 28 § andra stycket fjärde meningen
5 kap. 17 § första stycket
5 kap. 17 § andra stycket 5 kap. 18 § andra stycket 5 kap. 18 § första stycket ny, 5 kap. 18 § andra stycket 5 kap. 28 § andra stycket 5 kap. 19 § första och andra styckena
5 kap. 24 § första och andra styckena
5 kap. 19 § tredje stycket
ny
5 kap. 20 § 1 5 kap. 25 § första stycket 5 kap. 20 § 2 5 kap. 24 § tredje stycket 5 kap. 21 § första stycket 5 kap. 26 § första stycket 5 kap. 21 § andra stycket ny
5 kap. 22 §
ny
5 kap. 23 § första stycket 5 kap. 27 § första stycket 5 kap. 23 § andra stycket ny
5 kap. 24 § 5 kap. 27 § första stycket och andra stycket första meningen
5 kap. 25 § 5 kap. 27 § tredje stycket
5 kap. 26 § 5 kap. 28 a § första stycket
5 kap. 27 § 5 kap. 29 §
5 kap. 28 § första stycket 5 kap. 28 a § första stycket 5 kap. 28 § andra stycket 6 kap. 19 § första stycket 5 kap. 29 § första och andra styckena
5 kap. 30 § första stycket och tredje stycket första meningen
5 kap. 29 § tredje stycket
ny
5 kap. 30 § 5 kap. 30 § första stycket
5 kap. 31 § 5 kap. 18 § fjärde stycket andra meningen
5 kap. 32 § 5 kap. 31 §
5 kap. 33 § 5 kap. 25 § andra stycket
5 kap. 34 §
ny
5 kap. 35 § första stycket 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen och 5 kap. 30 § andra stycket första meningen 5 kap. 35 § andra stycket 5 kap. 30 § tredje stycket
Plan- och bygglagen (2010:900)
5 kap. 36 § 5 kap. 25 § tredje stycket andra meningen och 5 kap. 30 § andra stycket andra meningen
5 kap. 37 § 5 kap. 25 § tredje stycket sista meningen och 5 kap. 30 § andra stycket sista meningen
5 kap. 38 § 5 kap. 12 § första stycket och
5 kap. 32 §
5 kap. 39 § 5 kap. 33 §
5 kap. 40 § 5 kap. 34 §
5 kap. 41 § 5 kap. 35 §
6 kap. Genomförandet av detaljplaner
6 kap. 1 §
ny
6 kap. 2 § 6 kap. 2 §
6 kap. 3 § 6 kap. 19 § första stycket andra meningen
6 kap. 4 § 6 kap. 19 § första stycket första meningen
6 kap. 5 § 6 kap. 19 § första, andra och fjärde styckena
6 kap. 6 § 6 kap. 20 § första stycket första meningen
6 kap. 7 § 6 kap. 20 § utom första stycket första meningen 6 kap. 8 § första stycket 6 kap. 19 § tredje stycket första meningen 6 kap. 8 § andra stycket 6 kap. 22 §
6 kap. 9 § 6 kap. 19 § tredje stycket andra meningen
6 kap. 10 § 6 kap. 21 §
6 kap. 11 § 6 kap. 23 §
6 kap. 12 § 6 kap. 25 §
6 kap. 13 § 6 kap. 17 § första, andra och fjärde styckena
6 kap. 14 § 6 kap. 24 § första stycket
6 kap. 15 § 6 kap. 24 § andra stycket
6 kap. 16 § 6 kap. 17 § tredje stycket och 24 § tredje stycket
6 kap. 17 § 6 kap. 39 §
Plan- och bygglagen (2010:900)
6 kap. 18 § första och andra styckena
6 kap. 26 § andra stycket
6 kap. 18 § tredje stycket 6 kap. 27 §
6 kap. 19 § 6 kap. 29 §
6 kap. 20 § 6 kap. 28 §
6 kap. 21 § 6 kap. 30 § första stycket
6 kap. 22 § 6 kap. 30 § andra stycket
6 kap. 23 § 6 kap. 30 § tredje stycket
6 kap. 24 § 6 kap. 31 §
6 kap. 25 § 6 kap. 32 §
6 kap. 26 § 6 kap. 37 §
6 kap. 27 § 6 kap. 34 §
6 kap. 28 § 6 kap. 36 § första och andra styckena
6 kap. 29 § 6 kap. 36 § tredje stycket
6 kap. 30 § 6 kap. 36 § tredje stycket fjärde meningen
6 kap. 31 § 6 kap. 36 § fjärde stycket
6 kap. 32 § 6 kap. 36 § tredje stycket sista meningen och fjärde stycket första meningen
6 kap. 33 § 6 kap. 33 §
6 kap. 34 § 6 kap. 35 § första stycket
6 kap. 35 § 6 kap. 35 § andra stycket
6 kap. 36 §
6 kap. 35 § tredje stycket första– tredje meningarna
6 kap. 37 § 6 kap. 35 § tredje stycket sista meningen
6 kap. 38 § 6 kap. 35 § fjärde stycket
6 kap. 39 § 6 kap. 38 §
7 kap. Regionplanering
7 kap. 1 § 7 kap. 1 § första stycket och 2 §
7 kap. 2 § 7 kap. 1 § andra stycket första och andra meningarna
7 kap. 3 § 7 kap. 1 § andra stycket sista meningen
7 kap. 4 § 7 kap. 1 § tredje stycket
7 kap. 5 § 7 kap. 3 § första och tredje styckena
Plan- och bygglagen (2010:900)
7 kap. 6 § 7 kap. 3 § andra stycket första meningen och 4 § första stycket
7 kap. 7 §
ny
7 kap. 8 § 7 kap. 5 §
7 kap. 9 § första stycket 7 kap. 6 §
7 kap. 9 § andra stycket 7 kap. 7 §
7 kap. 10 § 7 kap. 8 § första stycket
7 kap. 11 § 7 kap. 8 § andra stycket
7 kap. 12 § 7 kap. 8 § andra stycket
8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser
8 kap. 1 §
ny, jfr 3 kap. 1 § PBL och 2 § första stycket 7 och 8 BVL
8 kap. 2 § första stycket
ny
8 kap. 2 § andra stycket 17 kap. 21 a §
8 kap. 3 § 3 kap. 14 § PBL och 2 § BVL
8 kap. 4 § 2 § första stycket BVL 8 kap. 5 § första och tredje styckena
2 § första stycket BVL
8 kap. 5 § andra stycket
ny
8 kap. 6 § 12 § andra stycket BVF
8 kap. 7 §
ny
8 kap. 8 § ny, jfr 3 kap. 11 §
8 kap. 9 § 3 kap. 15 §
8 kap. 10 § 3 kap. 16 § första stycket
8 kap. 11 § 3 kap. 16 § andra stycket 8 kap. 12 § första stycket 3 kap. 18 §
8 kap. 12 § andra och tredje styckena
17 kap. 21 a §
8 kap. 13 §
3 kap. 12 §, 14 § första stycket, 17 § andra stycket och 18 § första stycket
8 kap. 14 § 3 kap. 13 § och 14 § första stycket PBL och 2 § tredje stycket BVL
8 kap. 15 § 3 kap. 17 § första, tredje och fjärde styckena
8 kap. 16 § 3 kap. 18 § första stycket
Plan- och bygglagen (2010:900)
8 kap. 17 § 3 kap. 10 §
8 kap. 18 § 3 kap. 14 § första stycket
8 kap. 19 §
8 kap. 20 §
8 kap. 21 §
8 kap. 22 § första och andra styckena
18 § första och andra styckena och 20 § BVL
8 kap. 22 § tredje stycket
8 kap. 23 § 18 § tredje stycket och 19 och 20 §§ BVL
8 kap. 24 §
8 kap. 25 § 15 och 16 §§ BVL
8 kap. 26 § 16 kap. 1 § tredje stycket
9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m.
9 kap. 1 §
ny
9 kap. 2 §
8 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 och 3
9 kap. 3 § 8 kap. 1 § andra stycket
9 kap. 4 § 8 kap. 4 §
9 kap. 5 § 8 kap. 4 a §
9 kap. 6 § 8 kap. 4 b §
9 kap. 7 § 8 kap. 5 §
9 kap. 8 § 8 kap. 2 §, 3 § första stycket 2 och 8 kap. 6 och 7 §§
9 kap. 9 § 8 kap. 14 a §
9 kap. 10 § 8 kap. 8 §
9 kap. 11 § 8 kap. 9 § första stycket
9 kap. 12 § 8 kap. 9 § andra stycket
9 kap. 13 § 8 kap. 9 § tredje stycket
9 kap. 14 § 8 kap. 21 §
9 kap. 15 § 8 kap. 10 §
9 kap. 16 § ny, jfr 9 kap. 2 och 3 §§
9 kap. 17 § 8 kap. 34 §
9 kap. 18 § 8 kap. 34 § andra stycket
9 kap. 19 §
ny
9 kap. 20 § 8 kap. 19 § första stycket och 8 kap. 34 § första stycket
Plan- och bygglagen (2010:900)
9 kap. 21 § första stycket 8 kap. 19 § andra stycket och 20 § första stycket 9 kap. 21 § andra stycket ny
9 kap. 22 § 8 kap. 20 § andra och fjärde styckena
9 kap. 23 § 8 kap. 25 §
9 kap. 24 §
ny
9 kap. 25 § 8 kap. 22 § första och andra styckena
9 kap. 26 § 8 kap. 22 § tredje stycket
9 kap. 27 §
ny
9 kap. 28 § 8 kap. 23 §
9 kap. 29 § 8 kap. 15 §
9 kap. 30 § 8 kap. 11 §
9 kap. 31 § 8 kap. 12 § första stycket
9 kap. 31 a § 8 kap. 12 § andra och tredje styckena
9 kap. 31 b § 8 kap. 11 § sjätte stycket och 12 § fjärde stycket
9 kap. 32 § 8 kap. 11 § fjärde stycket
9 kap. 33 § 8 kap. 14 §
9 kap. 34 § 8 kap. 16 §
9 kap. 35 § första stycket 1–4 och andra stycket
8 kap. 18 §
9 kap. 35 § första stycket 5 ny
9 kap. 36 § 8 kap. 18 a §
9 kap. 37 § 8 kap. 32 § första stycket
9 kap. 38 § 8 kap. 32 § andra stycket
9 kap. 39 § 8 kap. 34 § andra och tredje styckena 9 kap. 40 § första stycket 1 och andra stycket
8 kap. 26 §
9 kap. 40 § första stycket 2 och 3
ny
9 kap. 41 § 8 kap. 27 §
9 kap. 41 a §
ny
9 kap. 41 b §
ny
9 kap. 42 § 8 kap. 28 §
9 kap. 43 § 8 kap. 33 §
Plan- och bygglagen (2010:900)
10 kap. Genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder
10 kap. 1 §
ny
10 kap. 2 § första stycket 1 – 10 kap. 2 § första stycket 2 5 kap. 36 § andra stycket första meningen 10 kap. 2 § andra stycket 5 kap. 36 § andra stycket andra meningen
10 kap. 3 §
ny
10 kap. 4 § 9 kap. 10 §
10 kap. 5 § 9 kap. 1 § första stycket
10 kap. 6 § 9 kap. 9 § första stycket
10 kap. 7 §
ny
10 kap. 8 § 9 kap. 9 § första stycket sista meningen
10 kap. 9 § 9 kap. 13 och 14 §§
10 kap. 10 §
ny
10 kap. 11 § 1, 3, 6 och 7
ny
10 kap. 11 § 2, 4 och 5 9 kap. 13 § andra stycket
10 kap. 12 §
ny
10 kap. 13 §
ny
10 kap. 14 § 9 kap. 7 § första stycket första och andra meningarna och tredje stycket
10 kap. 15 § 9 kap. 5 § och 7 § första stycket tredje meningen
10 kap. 16 § 9 kap. 7 § första stycket sista meningen
10 kap. 17 § 9 kap. 8 § tredje stycket andra meningen 10 kap. 18 § första stycket ny 10 kap. 18 § andra stycket 9 kap. 4 § fjärde och femte meningarna
10 kap. 19 § ny, jfr9 kap. 8 § första stycket
10 kap. 20 § 9 kap. 8 § tredje stycket första meningen
10 kap. 21 § 9 kap. 8 § andra stycket
10 kap. 22 § 9 kap. 7 § andra stycket 10 kap. 23 § 1 ny
Plan- och bygglagen (2010:900)
10 kap. 23 § 2–4 9 kap. 12 §
10 kap. 24 §
ny
10 kap. 25 §
ny
10 kap. 26 § 9 kap. 6 §
10 kap. 27 § ny, jfr 9 kap. 9 § andra stycket
10 kap. 28 §
ny
10 kap. 29 § ny, jfr 9 kap. 9 § tredje stycket
10 kap. 30 §
ny
10 kap. 31 §
ny
10 kap. 32 §
ny
10 kap. 33 §
ny
10 kap. 34 § 9 kap. 10 § första stycket
10 kap. 35 § 9 kap. 10 § andra stycket
10 kap. 36 § 9 kap. 10 § andra stycket
10 kap. 37 §
ny
11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder
11 kap. 1 §
ny
11 kap. 2 §
ny
11 kap. 3 §
ny,
11 kap. 4 §
ny
11 kap. 5 § 10 kap. 1 § första stycket
11 kap. 6 §
ny
11 kap. 7 § 10 kap. 2 §
11 kap. 8 § 16 kap. 7 § första och andra styckena PBL och 8 § BVL, jfr 9 kap. 9 § första stycket andra meningen
11 kap. 9 § 16 kap. 7 § tredje stycket
11 kap. 10 § 12 kap. 1 och 2 §§
11 kap. 11 § 12 kap. 3 §
11 kap. 12 § 12 kap. 4 §
11 kap. 13 § 12 kap. 5 § första stycket
11 kap. 14 § 12 kap. 5 § andra stycket
11 kap. 15 § 12 kap. 6 §
11 kap. 16 § 12 kap. 7 §
11 kap. 17 § 10 kap. 19 § första stycket
Plan- och bygglagen (2010:900)
11 kap. 18 § första stycket 10 kap. 20 §
11 kap. 18 § andra stycket
ny
11 kap. 19 § 10 kap. 15 §
11 kap. 20 § 10 kap. 14 § första stycket och 27 § andra stycket
11 kap. 21 § 10 kap. 16 § första stycket
11 kap. 22 § 10 kap. 17 § första stycket
11 kap. 23 § 10 kap. 17 § andra stycket
11 kap. 24 § 10 kap. 17 § tredje stycket
11 kap. 25 §
11 kap. 26 §
11 kap. 27 § första stycket 10 kap. 19 § andra stycket 11 kap. 27 § andra stycket 10 kap. 20 §
11 kap. 27 § tredje stycket 10 kap. 18 § andra stycket första meningen 11 kap. 28 § första stycket ny 11 kap. 28 § andra stycket
10 kap. 18 § andra stycket andra meningen
11 kap. 29 § 10 kap. 18 § fjärde stycket
11 kap. 30 § 10 kap. 3 § andra stycket
11 kap. 31 § 10 kap. 3 § första stycket första meningen
11 kap. 32 § 10 kap. 3 § första stycket andra meningen 11 kap. 33 § första stycket 1 10 kap. 16 § andra stycket 11 kap. 33 § första stycket 2 ny
11 kap. 34 § 17 § första stycket BVL
11 kap. 35 § 9 kap. 15 §
11 kap. 36 §
ny
11 kap. 37 § första stycket 10 kap. 3 § fjärde stycket, 18 § första stycket och 18 a §, PBL och 11 § BVL 11 kap. 37 § andra stycket 10 kap. 30 §
11 kap. 37 § tredje stycket
ny
11 kap. 38 § första stycket 10 kap. 18 § tredje stycket PBL 11 kap. 38 § andra stycket 10 kap. 3 § femte stycket och 16 § tredje stycket PBL och 12 § tredje stycket BVL
Plan- och bygglagen (2010:900)
11 kap. 39 § 10 kap. 12 och 13 §§ PBL och 8 § andra stycket BVL
11 kap. 40 § 10 kap. 22 § första meningen 11 kap. 41 § första stycket 10 kap. 22 § första och andra meningarna 11 kap. 41 § andra stycket 10 kap. 22 § sista meningen
11 kap. 42 § 10 kap. 23 § första meningen
11 kap. 43 § 10 kap. 23 § andra meningen
11 kap. 44 § 10 kap. 23 § andra meningen
11 kap. 45 § 10 kap. 23 § första och andra meningarna
11 kap. 46 § 10 kap. 21 § första stycket första meningen
11 kap. 47 § 10 kap. 21 § första stycket andra och tredje meningarna
11 kap. 48 § 10 kap. 21 § första stycket sista meningen
11 kap. 49 § 10 kap. 21 § andra stycket första meningen
11 kap. 50 § 10 kap. 21 § tredje stycket
11 kap. 51 § 10 kap. 4, 6 och 7 §§
11 kap. 52 §
ny
11 kap. 53 §
ny
11 kap. 54 § 10 kap. 5 § första meningen
11 kap. 55 §
ny
11 kap. 56 § 10 kap. 5 § andra meningen
11 kap. 57 § 10 kap. 9 §
11 kap. 58 § första stycket
ny
11 kap. 58 § andra stycket 10 kap. 27 §
11 kap. 59 §
ny
11 kap. 60 § 10 kap. 10 §
11 kap. 61 § första stycket 10 kap. 28 §
11 kap. 61 § andra och tredje styckena
ny
11 kap. 62 § 10 kap. 26 §
11 kap. 63 §
ny
11 kap. 64 § 10 kap. 25 §
11 kap. 65 §
ny
Plan- och bygglagen (2010:900)
12 kap. Byggnadsnämnden
12 kap. 1 § 1 kap. 7 §
12 kap. 2 § 11 kap. 1 § första stycket 1–4
12 kap. 3 § 11 kap. 2 § första stycket
12 kap. 4 § 11 kap. 2 § andra stycket
12 kap. 5 § 11 kap. 3 § första stycket
12 kap. 6 § 11 kap. 3 § andra stycket
12 kap. 7 § 11 kap. 4 §
12 kap. 8 § 11 kap. 5 § första stycket
12 kap. 9 § 11 kap. 5 § andra stycket
12 kap. 10 § 11 kap. 5 § tredje stycket
12 kap. 11 § 11 kap. 5 § fjärde stycket
13 kap. Överklagande
13 kap. 1 § 13 kap. 1 § första stycket
13 kap. 2 § 13 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket
13 kap. 3 §
13 kap. 2 § första stycket, jfr 17 § andra stycket BVL
13 kap. 4 § 13 kap. 4 § första stycket andra meningen
13 kap. 5 § 13 kap. 4 § första stycket första meningen
13 kap. 6 §
13 kap. 4 § andra stycket och tredje stycket första meningen PBL och 12 § första stycket BVL
13 kap. 7 § 13 kap. 4 § tredje stycket andra meningen
13 kap. 8 §
ny
13 kap. 9 §
ny
13 kap. 10 §
ny
13 kap. 11 § 13 kap. 5 §
13 kap. 12 § 13 kap. 6 § första stycket 1
13 kap. 13 §
13 kap. 6 § första stycket 2 och andra stycket
13 kap. 14 § 13 kap. 7 §
13 kap. 15 §
ny
13 kap. 16 § första och andra styckena
13 kap. 3 §
Plan- och bygglagen (2010:900)
13 kap. 16 § tredje stycket
ny
13 kap. 17 § 13 kap. 8 §
13 kap. 18 §
ny
14 kap. Skadeersättning och inlösen
14 kap. 1 §
ny
14 kap. 2 § 14 kap. 6 §
14 kap. 3 § 14 kap. 3 §
14 kap. 4 § 14 kap. 7 §
14 kap. 5 § 14 kap. 8 § första stycket 1 och andra stycket första meningen och delvis andra meningen
14 kap. 6 §
14 kap. 8 § första stycket 5 och andra stycket tredje meningen
14 kap. 7 § 14 kap. 8 § första stycket 2 och andra stycket andra meningen
14 kap. 8 § 14 kap. 4 §
14 kap. 9 § 14 kap. 5 § första och tredje styckena
14 kap. 10 § 14 kap. 8 § första stycket 3 och andra stycket tredje meningen
14 kap. 11 § 14 kap. 8 § första stycket 4 och andra stycket tredje meningen
14 kap. 12 § 14 kap. 4 och 5 §§ och 8 § första stycket 1–5
14 kap. 13 § 14 kap. 5 § andra stycket och 8 § tredje stycket
14 kap. 14 § 14 kap. 1 § första stycket första meningen
14 kap. 15 § 14 kap. 1 § första stycket andra meningen
14 kap. 16 § 14 kap. 1 § första stycket tredje meningen
14 kap. 17 § 14 kap. 1 § första stycket tredje meningen
14 kap. 18 § 14 kap. 2 § första meningen
14 kap. 19 § 14 kap. 1 § första stycket sista meningen och 2 § andra meningen
14 kap. 20 § 14 kap. 1 § andra stycket
14 kap. 21 § 14 kap. 1 § tredje stycket
Plan- och bygglagen (2010:900)
14 kap. 22 § 14 kap. 8 § fjärde stycket
14 kap. 23 § 14 kap. 9 §
14 kap. 24 § 14 kap. 10 §
14 kap. 25 § 14 kap. 8 § femte stycket första meningen
14 kap. 26 § 14 kap. 8 § femte stycket andra meningen
14 kap. 27 § 5 kap. 28 a § första stycket tredje meningen och andra stycket
15 kap. Domstolsprövning m.m.
15 kap. 1 § 15 kap. 1 §
15 kap. 2 § 15 kap. 2 §
15 kap. 3 § första stycket 15 kap. 3 § fjärde stycket 15 kap. 3 § andra stycket 15 kap. 3 § tredje stycket första meningen 15 kap. 3 § tredje stycket 15 kap. 3 § tredje stycket andra meningen 15 kap. 4 § första stycket 15 kap. 3 § första stycket 15 kap. 4 § andra stycket 15 kap. 3 § andra stycket första meningen 15 kap. 4 § tredje stycket 15 kap. 3 § andra stycket andra meningen
15 kap. 5 § 15 kap. 4 §
15 kap. 6 § 15 kap. 5 § första och andra styckena
15 kap. 7 § 15 kap. 5 § tredje stycket
15 kap. 8 § 15 kap. 6 §
15 kap. 9 § 15 kap. 7 §
15 kap. 10 § 15 kap. 8 §
16 kap. Bemyndiganden m.m. 16 kap. 1 § 1 och 3 ny 16 kap. 1 § 2 5 kap. 18 a §
16 kap. 2 § 1, 2, 4 och 5
ny
16 kap. 2 § 3 21 § första stycket 1 BVL
16 kap. 3 §
ny
16 kap. 4 § 21 § första stycket 2 a och 21 § andra stycket BVL
16 kap. 5 § 16 kap. 1 § första stycket 1 och 2
Plan- och bygglagen (2010:900)
16 kap. 6 § första stycket 22och 25 §§ BVL 16 kap. 6 § andra stycket 18 § andra stycket BVL
16 kap. 7 §
ny
16 kap. 8 § ny, jfr 9 kap. 2 och 3 §§ 16 kap. 9 § 1 24 § BVL 16 kap. 9 § 2 och 3 16 kap. 1 § andra stycket
16 kap. 10 §
ny
16 kap. 11 § 16 kap. 1 § första stycket 3 PBL och 23 § BVL
16 kap. 12 §
ny
16 kap. 13 § 16 kap. 3 §
16 kap. 14 § 16 kap. 4 §
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser punkten 1
–
punkten 2 jfr 17 kap. 25 § punkten 3 jfr 17 kap. 23 § första stycket punkten 4 17 kap. 3 § första stycket punkten 5 17 kap. 4 § första stycket första meningen och tredje stycket punkten 6 17 kap. 5 § andra stycket punkten 7 17 kap. 6 §
punkten 8 17 kap. 7 §
punkten 9 17 kap. 11 §
punkten 10 17 kap. 14 §
punkten 11 17 kap. 16 § första stycket punkten 12
17 kap. 16 § andra stycket och
17 §
punkten 13 17 kap. 18 a §
punkten 14 17 kap. 19 §
punkten 15
–
punkten 16
–
punkten 17
–
Jämförelsetabell mellan 1987 års plan- och bygglag och den nya plan- och bygglagen
I tabellen nedan redovisas de huvudsakliga motsvarigheter som bestämmelserna i 1987 års plan- och bygglag har i den nya plan- och bygglagen.
Plan- och bygglagen (2010:900)
1 kap. Inledande bestämmelser
1 kap. 1 § 1 kap. 1 §
1 kap. 2 § 1 kap. 2 §
1 kap. 3 § första stycket första meningen
3 kap. 1 §
1 kap. 3 § första stycket andra meningen
3 kap. 2 §
1 kap. 3 § första stycket tredje meningen
3 kap. 3 §
1 kap. 4 §
–
1 kap. 5 § 2 kap. 1 §
1 kap. 6 § 2 kap. 4 §
1 kap. 7 § 1 kap. 4 § och 12 kap. 1 §
1 kap. 8 §
–
1 kap. 9 §
–
2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m. 2 kap. 1 § första stycket och andra stycket första meningen
2 kap. 2 §
2 kap. 1 § andra stycket andra meningen
jfr 2 kap. 10 §
2 kap. 2 § första, andra och fjärde styckena
2 kap. 3 §
2 kap. 2 § tredje stycket 2 kap. 10 §
2 kap. 3 § 2 kap. 5 §
2 kap. 4 § första stycket 1–4 och 6–7
2 kap. 6 § första stycket 2–4, 6–8
2 kap. 4 § första stycket 5 och andra stycket
2 kap. 7 § 3–5
Plan- och bygglagen (2010:900)
3 kap. Krav på byggnader m.m.
3 kap. 1 §
2 kap. 6 § första stycket 1, jfr
8 kap. 1 §
3 kap. 2 § första och andra meningarna
2 kap. 9 §
3 kap. 2 § tredje meningen 2 kap. 8 §
3 kap. 3 §
–
3 kap. 10 § 2 kap. 6 § tredje stycket och
8 kap. 17 §
3 kap. 11 § jfr 8 kap. 8 §
3 kap. 12 § 8 kap. 13 §
3 kap. 13 § 8 kap. 14 §
3 kap. 14 § 2 kap. 8 och 9 §§ och 8 kap. 3 § 3 kap. 14 § första stycket 8 kap. 18 §
3 kap. 14 § andra stycket 2 kap. 6 § andra stycket
3 kap. 15 § 8 kap. 9 §
3 kap. 16 § första stycket 8 kap. 10 §
3 kap. 16 § andra stycket 8 kap. 11 §
3 kap. 17 § första, tredje och fjärde styckena
8 kap. 15 §
3 kap. 17 § andra stycket 8 kap. 13 § första stycket och andra stycket 2
3 kap. 18 § 8 kap. 12 § första stycket 3 kap. 18 § första stycket 8 kap. 16 §
4 kap. Översiktsplan 4 kap. 1 § första stycket 3 kap. 4 §
4 kap. 1 § andra stycket 1–4 3 kap. 5 § 1–3 och 5 4 kap. 1 § tredje stycket 3 kap. 6 §
4 kap. 1 a § 3 kap. 23 § första och andra styckena
4 kap. 2 § 3 kap. 20 §
4 kap. 2 a § 3 kap. 8 § första meningen
4 kap. 3 § 3 kap. 9 § första stycket 4 kap. 4 § första stycket 3 kap. 9 § andra och tredje styckena 4 kap. 4 § andra stycket 3 kap. 11 § första meningen 4 kap. 5 § 1–4 3 kap. 10 § 1–4
Plan- och bygglagen (2010:900)
4 kap. 6 § första meningen 3 kap. 7 § 3 och 12 § 4 kap. 6 § andra meningen 3 kap. 15 §
4 kap. 7 § första stycket första och andra meningarna och andra stycket
3 kap. 13 §
4 kap. 7 § tredje stycket 3 kap. 14 §
4 kap. 8 § första stycket jfr 3 kap. 11 § andra meningen 4 kap. 8 § andra stycket 3 kap. 23 § tredje stycket
4 kap. 9 § 3 kap. 16 §
4 kap. 10 § första stycket 3 kap. 17 §
4 kap. 10 § andra stycket 3 kap. 18 §
4 kap. 11 § 3 kap. 19 §
4 kap. 12 § 3 kap. 21 §
4 kap. 13 § 3 kap. 22 §
4 kap. 14 § första stycket 3 kap. 27 §
4 kap. 14 § andra stycket jfr 3 kap. 28 § andra stycket
5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser 5 kap. 1 § exklusive vindkraftverk 4 kap. 2 §
5 kap. 1 § första stycket 1–3 4 kap. 2 §
5 kap. 1 § andra stycket 1 4 kap. 2 §
5 kap. 1 § andra stycket 2 4 kap. 3 §
5 kap. 1 § tredje stycket 4 kap. 4 §
5 kap. 2 § första och andra styckena
4 kap. 36 §
5 kap. 2 § tredje stycket 4 kap. 32 § första stycket
5 kap. 3 § 4 kap. 5 §
5 kap. 4 § 4 kap. 7 §
5 kap. 5 § första stycket 4 kap. 21 §
5 kap. 5 § andra stycket 4 kap. 23 §
5 kap. 5 § tredje stycket
–
5 kap. 5 § fjärde stycket 4 kap. 38 §
5 kap. 6 § första och andra meningarna
4 kap. 27 §
5 kap. 6 § tredje meningen 4 kap. 28 §
5 kap. 7 § första stycket 1 4 kap. 15 §
Plan- och bygglagen (2010:900)
5 kap. 7 § första stycket 2 och 3 4 kap. 11 §
5 kap. 7 § första stycket 4 4 kap. 16 §
5 kap. 7 § första stycket 5 4 kap. 10 §
5 kap. 7 § första stycket 6 och 13 4 kap. 8 §
5 kap. 7 § första stycket 7 4 kap. 9 §
5 kap. 7 § första stycket 8 4 kap. 13 §
5 kap. 7 § första stycket 9 4 kap. 26 §
5 kap. 7 § första stycket 10 4 kap. 6 §
5 kap. 7 § första stycket 11 4 kap. 12 § 2 och 3 5 kap. 7 § första stycket 12 4 kap. 18 §
5 kap. 7 § andra stycket första meningen
4 kap. 19 §
5 kap. 7 § andra stycket andra och tredje meningarna
4 kap. 20 §
5 kap. 7 § tredje stycket första meningen
4 kap. 32 § tredje stycket
5 kap. 7 § tredje stycket andra meningen
4 kap. 37 §
5 kap. 7 a § 4 kap. 17 §
5 kap. 8 § 1, 2 och 4 4 kap. 14 §
5 kap. 8 § 3
–
5 kap. 9 § första stycket första meningen och andra stycket
4 kap. 30 § första stycket
5 kap. 9 § första stycket andra meningen
–
5 kap. 9 § tredje stycket 4 kap. 32 § andra stycket
5 kap. 10 § 4 kap. 31 §
5 kap. 11 § första stycket 4 kap. 39 § första stycket och andra stycket 1 5 kap. 11 § andra stycket 4 kap. 40 §
5 kap. 11 § tredje stycket
–
5 kap. 12 § första stycket 5 kap. 38 §
5 kap. 12 § andra stycket 4 kap. 22 §
5 kap. 13 §
–
5 kap. 14 § första stycket 4 kap. 24 §
5 kap. 14 § andra stycket 4 kap. 25 §
5 kap. 15 § 4 kap. 29 §
Plan- och bygglagen (2010:900)
5 kap. 16 § första meningen 4 kap. 41 §
5 kap. 16 § 1–8 4 kap. 42 §
5 kap. 17 § 4 kap. 43 §
5 kap. 18 § första stycket 5 kap. 10 §
5 kap. 18 § andra stycket 5 kap. 17 § andra stycket 5 kap. 18 § andra och tredje styckena
4 kap. 34 §
5 kap. 18 § fjärde stycket första meningen
5 kap. 11 § tredje stycket
5 kap. 18 § fjärde stycket andra meningen
5 kap. 31 §
5 kap. 18 a § 16 kap. 1 § 2
5 kap. 19 § 5 kap. 9 §
5 kap. 19 § första meningen 5 kap. 8 §
5 kap. 20 §
5 kap. 11 § första stycket 1, 2 och 4
5 kap. 21 § första stycket första meningen
5 kap. 12 §
5 kap. 21 § första stycket andra– fjärde meningarna
5 kap. 13 §
5 kap. 21 § andra stycket 5 kap. 17 § första stycket
5 kap. 22 § 5 kap. 14 § 1–4
5 kap. 23 §
–
5 kap. 24 § första och andra styckena
5 kap. 19 §
5 kap. 24 § tredje stycket 5 kap. 20 § 2 5 kap. 25 § första stycket 5 kap. 20 § 1 5 kap. 25 § första stycket 2 5 kap. 11 § första stycket 3 5 kap. 25 § andra stycket 5 kap. 33 §
5 kap. 25 § tredje stycket första meningen
5 kap. 35 § första stycket
5 kap. 25 § tredje stycket andra meningen
5 kap. 36 §
5 kap. 25 § tredje stycket sista meningen
5 kap. 37 §
5 kap. 26 § första stycket 5 kap. 21 §
5 kap. 26 § andra stycket 4 kap. 33 §
5 kap. 26 § tredje stycket
–
Plan- och bygglagen (2010:900)
5 kap. 27 § första stycket 5 kap. 23 §
5 kap. 27 § första stycket och andra stycket första meningen
5 kap. 24 §
5 kap. 27 § andra stycket andra meningen
–
5 kap. 27 § tredje stycket 5 kap. 25 §
5 kap. 28 § första stycket 5 kap. 7 §
5 kap. 28 § andra stycket 5 kap. 15 och 18 §§
5 kap. 28 a § första stycket 5 kap. 26 § och 28 § första stycket 5 kap. 28 a § första stycket tredje meningen och andra stycket
14 kap. 27 §
5 kap. 29 § 5 kap. 27 §
5 kap. 30 § första stycket 5 kap. 30 §
5 kap. 30 § första stycket och tredje stycket första meningen
5 kap. 29 § första och andra styckena
5 kap. 30 § andra stycket första meningen
5 kap. 35 § första stycket
5 kap. 30 § andra stycket andra meningen
5 kap. 36 §
5 kap. 30 § andra stycket sista meningen
5 kap. 37 §
5 kap. 30 § tredje stycket 5 kap. 35 § andra stycket
5 kap. 31 § 5 kap. 32 §
5 kap. 32 § 5 kap. 38 §
5 kap. 33 § 5 kap. 39 §
5 kap. 34 § 5 kap. 40 §
5 kap. 35 § 5 kap. 41 §
5 kap. 36 § första stycket
–
5 kap. 36 § andra stycket första meningen
10 kap. 2 § första stycket 2
5 kap. 36 § andra stycket andra meningen
10 kap. 2 § andra stycket
6 kap. Plangenomförande
6 kap. 1 §
jfr 4 kap. 33 § första stycket 3 och tredje stycket
6 kap. 2 § 4 kap. 19 § och 6 kap. 2 §
6 kap. 3 § 4 kap. 18 §
6 kap. 4 § första stycket
–
Plan- och bygglagen (2010:900)
6 kap. 4 § andra och tredje styckena
4 kap. 18 §
6 kap. 5 §
–
6 kap. 6 § 1–4 4 kap. 18 §
6 kap. 7 §
–
6 kap. 8 § jfr 4 kap. 30 § andra stycket 6 kap. 9–16 §§ – 6 kap. 17 § första, andra och fjärde styckena
6 kap. 13 §
6 kap. 17 § tredje stycket 6 kap. 16 §
6 kap. 18 §
–
6 kap. 19 § första stycket 5 kap. 28 § andra stycket 6 kap. 19 § första stycket första meningen
6 kap. 4 §
6 kap. 19 § första stycket andra meningen
6 kap. 3 §
6 kap. 19 § första, andra och fjärde styckena
6 kap. 5 §
6 kap. 19 § tredje stycket första meningen
6 kap. 8 § första stycket
6 kap. 19 § tredje stycket andra meningen
6 kap. 9 §
6 kap. 20 § första stycket första meningen
6 kap. 6 §
6 kap. 20 § första stycket utom första meningen
6 kap. 7 §
6 kap. 20 § andra stycket
–
6 kap. 21 § 6 kap. 10 §
6 kap. 22 § 6 kap. 8 § andra stycket
6 kap. 23 § 6 kap. 11 §
6 kap. 24 § första stycket 6 kap. 14 §
6 kap. 24 § andra stycket 6 kap. 15 §
6 kap. 24 § tredje stycket 6 kap. 16 §
6 kap. 25 § 6 kap. 12 §
6 kap. 26 § första stycket 4 kap. 7 §
6 kap. 26 § andra stycket 6 kap. 18 § första och andra styckena
6 kap. 27 § 6 kap. 18 § tredje stycket
Plan- och bygglagen (2010:900)
6 kap. 28 § 6 kap. 20 §
6 kap. 29 § 6 kap. 19 §
6 kap. 30 § första stycket 6 kap. 21 §
6 kap. 30 § andra stycket 6 kap. 22 §
6 kap. 30 § tredje stycket 6 kap. 23 §
6 kap. 31 § 6 kap. 24 §
6 kap. 32 § 6 kap. 25 §
6 kap. 33 § 6 kap. 33 §
6 kap. 34 § 6 kap. 27 §
6 kap. 35 § första stycket 6 kap. 34 §
6 kap. 35 § andra stycket 6 kap. 35 §
6 kap. 35 § tredje stycket första– tredje meningarna
6 kap. 36 §
6 kap. 35 § tredje stycket sista meningen
6 kap. 37 §
6 kap. 35 § fjärde stycket 6 kap. 38 §
6 kap. 36 § första och andra styckena
6 kap. 28 §
6 kap. 36 § tredje stycket 6 kap. 29 §
6 kap. 36 § tredje stycket fjärde meningen
6 kap. 30 §
6 kap. 36 § tredje stycket sista meningen och fjärde stycket första meningen
6 kap. 32 §
6 kap. 36 § fjärde stycket 6 kap. 31 §
6 kap. 37 § 6 kap. 26 §
6 kap. 38 § 4 kap. 18 a § och 6 kap. 39 §
6 kap. 39 § 6 kap. 17 §
7 kap. Regionplanering 7 kap. 1 § första stycket 7 kap. 1 §
7 kap. 1 § andra stycket första och andra meningarna
7 kap. 2 §
7 kap. 1 § andra stycket sista meningen
7 kap. 3 §
7 kap. 1 § tredje stycket 7 kap. 4 §
7 kap. 2 § 7 kap. 1 § andra stycket första meningen
Plan- och bygglagen (2010:900)
7 kap. 3 § första och tredje styckena
7 kap. 5 §
7 kap. 3 § andra stycket första meningen
7 kap. 6 §
7 kap. 3 § andra stycket andra meningen
–
7 kap. 4 § första stycket 7 kap. 6 §
7 kap. 4 § andra stycket
–
7 kap. 5 § 7 kap. 8 §
7 kap. 6 § 7 kap. 9 § första stycket
7 kap. 7 § 7 kap. 9 § andra stycket 7 kap. 8 § första stycket 7 kap. 10 §
7 kap. 8 § andra stycket 7 kap. 11 och 12 §§
8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov 8 kap. 1 § första stycket 9 kap. 2 §
8 kap. 1 § andra stycket 9 kap. 3 §
8 kap. 1 § tredje stycket
–
8 kap. 2 § 9 kap. 8 §
8 kap. 3 § första stycket 1 och 3 9 kap. 2 §
8 kap. 3 § första stycket 2 9 kap. 8 §
8 kap. 3 § andra stycket
–
8 kap. 4 § 9 kap. 4 §
8 kap. 4 a § 9 kap. 5 §
8 kap. 4 b § 9 kap. 6 §
8 kap. 5 § 9 kap. 7 §
8 kap. 6 § 9 kap. 8 §
8 kap. 7 § 9 kap. 8 §
8 kap. 8 § 9 kap. 10 §
8 kap. 9 § första stycket 9 kap. 11 §
8 kap. 9 § andra stycket 9 kap. 12 §
8 kap. 9 § tredje stycket 9 kap. 13 §
8 kap. 10 § 9 kap. 15 §
8 kap. 11 § 9 kap. 30 §
8 kap. 11 § fjärde stycket 9 kap. 32 §
8 kap. 11 § sjätte stycket 9 kap. 31 b §
Plan- och bygglagen (2010:900)
8 kap. 12 § första stycket 9 kap. 31 §
8 kap. 12 § andra och tredje styckena
9 kap. 31 a §
8 kap. 12 § fjärde stycket 9 kap. 31 b §
8 kap. 12 a §
–
8 kap. 13 § jfr 9 kap. 31 a § 1
8 kap. 14 § 9 kap. 33 §
8 kap. 14 a § 9 kap. 9 §
8 kap. 15 § 9 kap. 29 §
8 kap. 16 § 9 kap. 34 §
8 kap. 18 §
9 kap. 35 § första stycket 1–4 och andra stycket
8 kap. 18 a § 9 kap. 36 §
8 kap. 19 § första stycket 9 kap. 20 §
8 kap. 19 § andra stycket 9 kap. 21 § första stycket 8 kap. 20 § första stycket 9 kap. 21 §
8 kap. 20 § andra och fjärde styckena
9 kap. 22 §
8 kap. 20 § tredje stycket
–
8 kap. 21 § 9 kap. 14 §
8 kap. 22 § första och andra styckena
9 kap. 25 §
8 kap. 22 § tredje stycket 9 kap. 26 §
8 kap. 23 § 9 kap. 28 §
8 kap. 25 § 9 kap. 23 §
8 kap. 26 § 9 kap. 40 § första stycket 1 och andra stycket
8 kap. 27 § 9 kap. 41 §
8 kap. 28 § 9 kap. 42 §
8 kap. 32 § första stycket 9 kap. 37 §
8 kap. 32 § andra stycket 9 kap. 38 §
8 kap. 33 § 9 kap. 43 §
8 kap. 34 § första stycket 9 kap. 17 och 20 §§
8 kap. 34 § andra stycket 9 kap. 18 §
8 kap. 34 § andra och tredje styckena
9 kap. 39 §
Plan- och bygglagen (2010:900)
8 kap. 34 § fjärde stycket jfr 9 kap. 20–28 §§ m.fl. bestämmelser
9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll
9 kap. 1 § 1 kap. 4 §
9 kap. 1 § första stycket 10 kap. 5 §
9 kap. 1 § andra stycket
–
9 kap. 1 § tredje stycket jfr 10 kap. 6 § 6
9 kap. 2 § jfr 9 kap. 16 § och 16 kap. 8 §
9 kap. 2 a § 10 kap. 6 § 5 och 6
9 kap. 3 § jfr 9 kap. 16 § och 16 kap. 8 § 9 kap. 4 § första–tredje meningarna
–
9 kap. 4 § fjärde och femte meningarna
10 kap. 18 § andra stycket
9 kap. 5 § 10 kap. 15 §
9 kap. 6 § 10 kap. 26 §
9 kap. 7 § första stycket första och andra meningarna
10 kap. 14 §
9 kap. 7 § första stycket tredje meningen
10 kap. 15 §
9 kap. 7 § första stycket sista meningen
10 kap. 16 §
9 kap. 7 § andra stycket 10 kap. 22 §
9 kap. 7 § tredje stycket 10 kap. 14 § första stycket 3 9 kap. 8 § första stycket 10 kap. 19 §
9 kap. 8 § andra stycket 10 kap. 21 §
9 kap. 8 § tredje stycket första meningen
10 kap. 20 §
9 kap. 8 § tredje stycket andra meningen
10 kap. 17 §
9 kap. 9 § första stycket 10 kap. 6 §
9 kap. 9 § första stycket andra meningen
jfr 11 kap. 8 § första stycket 2
9 kap. 9 § första stycket sista meningen
10 kap. 8 §
9 kap. 9 § andra stycket jfr 10 kap. 27 § 9 kap. 9 § tredje stycket jfr 10 kap. 29 §
Plan- och bygglagen (2010:900)
9 kap. 10 § 10 kap. 4 §
9 kap. 10 § första stycket 10 kap. 34 §
9 kap. 10 § andra stycket 10 kap. 35 och 36 §§
9 kap. 11 §
–
9 kap. 12 § 10 kap. 23 § 2–4
9 kap. 13 § 10 kap. 9 §
9 kap. 13 § andra stycket 10 kap. 11 § 2, 4 och 5
9 kap. 14 § 10 kap. 9 §
9 kap. 15 § 11 kap. 35 §
10 kap. Påföljder och ingripanden vid överträdelser m. m. 10 kap. 1 § första stycket 11 kap. 5 §
10 kap. 1 § andra stycket 11 kap. 20 §
10 kap. 2 § 11 kap. 7 §
10 kap. 3 § första stycket första meningen
11 kap. 31 §
10 kap. 3 § första stycket andra meningen
11 kap. 32 §
10 kap. 3 § andra stycket 11 kap. 30 §
10 kap. 3 § tredje stycket
–
10 kap. 3 § fjärde stycket 11 kap. 37 § första stycket 10 kap. 3 § femte stycket 11 kap. 38 § andra stycket
10 kap. 4 § 11 kap. 51 §
10 kap. 5 § första meningen 11 kap. 54 §
10 kap. 5 § andra meningen 11 kap. 56 §
10 kap. 6 § 11 kap. 51 §
10 kap. 7 § 11 kap. 51 §
10 kap. 8 § första och andra styckena
11 kap. 51 §
10 kap. 9 § 11 kap. 57 §
10 kap. 10 § 11 kap. 60 §
10 kap. 11 §
–
10 kap. 12 § 11 kap. 39 §
10 kap. 13 § 11 kap. 39 § första och tredje styckena
Plan- och bygglagen (2010:900)
10 kap. 14 § första stycket 11 kap. 20 §
10 kap. 14 § andra och tredje styckena
–
10 kap. 15 § 11 kap. 19 §
10 kap. 16 § första stycket 11 kap. 21 §
10 kap. 16 § andra stycket 11 kap. 33 § första stycket 1 10 kap. 16 § tredje stycket 11 kap. 38 § andra stycket 10 kap. 17 § första stycket 11 kap. 22 §
10 kap. 17 § andra stycket 11 kap. 23 §
10 kap. 17 § tredje stycket 11 kap. 24 §
10 kap. 18 § första stycket 11 kap. 37 § första stycket 10 kap. 18 § andra stycket första meningen
11 kap. 27 § tredje stycket
10 kap. 18 § andra stycket andra meningen
11 kap. 28 § andra stycket
10 kap. 18 § tredje stycket 11 kap. 38 § första stycket 10 kap. 18 § fjärde stycket 11 kap. 29 §
10 kap. 18 a § 11 kap. 37 § första stycket 10 kap. 19 § första stycket 11 kap. 17 §
10 kap. 19 § andra stycket 11 kap. 27 § första stycket
10 kap. 20 § 11 kap. 18 § första stycket och 27 § andra stycket 10 kap. 21 § första stycket första meningen
11 kap. 46 §
10 kap. 21 § första stycket andra och tredje meningarna
11 kap. 47 §
10 kap. 21 § första stycket sista meningen
11 kap. 48 §
10 kap. 21 § andra stycket 1 kap. 5 § och 11 kap. 49 § 10 kap. 21 § tredje stycket 11 kap. 50 §
10 kap. 22 § första och andra meningarna
11 kap. 40 § och 41 § första stycket
10 kap. 22 § sista meningen 11 kap. 41 § andra stycket
10 kap. 23 § 11 kap. 42, 43, 44 och 45 §§
10 kap. 24 §
–
10 kap. 25 § 11 kap. 64 §
10 kap. 26 § 11 kap. 62 §
Plan- och bygglagen (2010:900)
10 kap. 27 § 11 kap. 58 § andra stycket 10 kap. 27 § andra stycket 11 kap. 20 § andra och tredje styckena
10 kap. 28 § 11 kap. 61 § första stycket
10 kap. 29 §
–
10 kap. 30 § 11 kap. 37 § andra stycket
11 kap. Byggnadsnämnden 11 kap. 1 § första stycket 1–4 12 kap. 2 §
11 kap. 1 § andra stycket
–
11 kap. 2 § första stycket 12 kap. 3 §
11 kap. 2 § andra stycket 12 kap. 4 §
11 kap. 3 § första stycket 12 kap. 5 §
11 kap. 3 § andra stycket 12 kap. 6 §
11 kap. 4 § 12 kap. 7 §
11 kap. 5 § första stycket 12 kap. 8 §
11 kap. 5 § andra stycket 12 kap. 9 §
11 kap. 5 § tredje stycket 12 kap. 10 §
11 kap. 5 § fjärde stycket 12 kap. 11 §
12 kap. Statlig kontroll beträffande områden av riksintresse m.m.
12 kap. 1 och 2 §§ 11 kap. 10 §
12 kap. 3 § 11 kap. 11 §
12 kap. 4 § 11 kap. 12 §
12 kap. 5 § första stycket 11 kap. 13 §
12 kap. 5 § andra stycket 11 kap. 14 §
12 kap. 6 § 11 kap. 15 §
12 kap. 7 § 11 kap. 16 §
13 kap. Överklagande 13 kap. 1 § första stycket 13 kap. 1 §
13 kap. 1 § andra stycket 13 kap. 2 §
13 kap. 2 § första stycket 13 kap. 3 §
13 kap. 2 § andra stycket 13 kap. 2 §
13 kap. 3 § 13 kap. 16 § första och andra styckena
Plan- och bygglagen (2010:900)
13 kap. 4 § första stycket första meningen
13 kap. 5 §
13 kap. 4 § första stycket andra meningen
13 kap. 4 §
13 kap. 4 § andra stycket 13 kap. 6 §
13 kap. 4 § tredje stycket första meningen
13 kap. 6 §
13 kap. 4 § tredje stycket andra meningen
13 kap. 7 §
13 kap. 5 § 13 kap. 11 §
13 kap. 6 § första stycket 1 13 kap. 12 §
13 kap. 6 § första stycket 2 och andra stycket
13 kap. 13 §
13 kap. 7 § 13 kap. 14 §
13 kap. 8 § 13 kap. 17 §
14 kap. Skyldighet att lösa mark och utge ersättning 14 kap. 1 § första stycket första meningen
14 kap. 14 §
14 kap. 1 § första stycket andra meningen
14 kap. 15 §
14 kap. 1 § första stycket tredje meningen
14 kap. 16 och 17 §§
14 kap. 1 § första stycket sista meningen
14 kap. 19 §
14 kap. 1 § andra stycket 14 kap. 20 §
14 kap. 1 § tredje stycket 14 kap. 21 §
14 kap. 2 § första meningen 14 kap. 18 §
14 kap. 2 § andra meningen 14 kap. 19 §
14 kap. 3 § 14 kap. 3 §
14 kap. 4 § 14 kap. 8 och 12 §§
14 kap. 5 § första och tredje styckena
14 kap. 9 §
14 kap. 5 § andra stycket 14 kap. 13 §
14 kap. 6 § 14 kap. 2 §
14 kap. 7 § 14 kap. 4 §
Plan- och bygglagen (2010:900)
14 kap. 8 § första stycket 1 och andra stycket första meningen och delvis andra meningen
14 kap. 5 §
14 kap. 8 § första stycket 2 och andra stycket andra meningen
14 kap. 7 §
14 kap. 8 § första stycket 3 och andra stycket tredje meningen
14 kap. 10 §
14 kap. 8 § första stycket 4 och andra stycket tredje meningen
14 kap. 11 §
14 kap. 8 § första stycket 5 och andra stycket tredje meningen
14 kap. 6 §
14 kap. 8 § första stycket 1–5 14 kap. 12 §
14 kap. 8 § tredje stycket 14 kap. 13 §
14 kap. 8 § fjärde stycket 14 kap. 22 §
14 kap. 8 § femte stycket första meningen
14 kap. 25 §
14 kap. 8 § femte stycket andra meningen
14 kap. 26 §
14 kap. 9 § 14 kap. 23 §
14 kap. 10 § 14 kap. 24 §
15 kap. Domstolsprövning m.m.
15 kap. 1 § 15 kap. 1 §
15 kap. 2 § 15 kap. 2 §
15 kap. 3 § första stycket 15 kap. 4 § första stycket 15 kap. 3 § andra stycket första meningen
15 kap. 4 § andra stycket
15 kap. 3 § andra stycket andra meningen
15 kap. 4 § tredje stycket
15 kap. 3 § tredje stycket första meningen
15 kap. 3 § andra stycket
15 kap. 3 § tredje stycket andra meningen
15 kap. 3 § tredje stycket
15 kap. 3 § fjärde stycket 15 kap. 3 § första stycket
15 kap. 4 § 15 kap. 5 §
15 kap. 5 § första och andra styckena
15 kap. 6 §
15 kap. 5 § tredje stycket 15 kap. 7 §
15 kap. 6 § 15 kap. 8 §
Plan- och bygglagen (2010:900)
15 kap. 7 § 15 kap. 9 §
15 kap. 8 § 15 kap. 10 §
16 kap. Bemyndiganden m.m. 16 kap. 1 § första stycket 1 och 2 16 kap. 5 §
16 kap. 1 § första stycket 3 16 kap. 11 §
16 kap. 1 § andra stycket 16 kap. 9 § 2 och 3 16 kap. 1 § tredje stycket 8 kap. 26 §
16 kap. 3 § 16 kap. 13 §
16 kap. 4 § 16 kap. 14 §
16 kap. 5 § 1 kap. 5 §
16 kap. 6 § 1 kap. 6 §
16 kap. 7 § första och andra styckena
11 kap. 8 §
16 kap. 7 § tredje stycket 11 kap. 9 §
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
17 kap. 1 §
–
17 kap. 2 §
–
17 kap. 3 § första stycket
punkten 4
17 kap. 3 § andra och tredje styckena
–
17 kap. 4 § första stycket första meningen och tredje stycket
punkten 5
17 kap. 4 § första stycket andra meningen och andra stycket
–
17 kap. 5 § första stycket
–
17 kap. 5 § andra stycket
punkten 6
17 kap. 6 §
punkten 7
17 kap. 7 §
punkten 8
17 kap. 8 §
–
17 kap. 9 §
–
17 kap. 10 §
–
17 kap. 11 §
punkten 9
17 kap. 12 §
–
17 kap. 13 §
–
17 kap. 14 § punkten 10
Plan- och bygglagen (2010:900)
17 kap. 15 §
–
17 kap. 16 § första stycket punkten 11 17 kap. 16 § andra stycket punkten 12 17 kap. 16 § tredje stycket –
17 kap. 17 § punkten 12
17 kap. 18 §
–
17 kap. 18 a § punkten 13
17 kap. 19 § punkten 14
17 kap. 20 §
–
17 kap. 21 §
–
17 kap. 21 a § 8 kap. 2 § och 12 § andra och tredje styckena
17 kap. 22 §
–
17 kap. 23 § första stycket jfr punkten 3 17 kap. 23 § andra och tredje styckena
–
17 kap. 24 §
–
17 kap. 25 § jfr punkten 2
17 kap. 26 §
–
17 kap. 27 §
–
Jämförelsetabell mellan lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. och den nya plan- och bygglagen
I tabellen nedan redovisas de huvudsakliga motsvarigheter som bestämmelserna i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. har i den nya plan- och bygglagen.
Lagen ( 1994:847 ) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
Plan- och bygglagen (2010:900)
1 § 1 kap. 4 §
2 § 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 3, 4, 5 och
14 §§
2 a § 8 kap. 24 §
3 §
–
4 § 8 kap. 19 §
5 § 8 kap. 20 §
6 § 8 kap. 21 §
7 § 11 kap. 3 §
8 § 11 kap. 8 och 39 §
9 § 11 kap. 25 §
10 § 11 kap. 26 §
11 § 11 kap. 37 § första stycket
12 § första stycket jfr 13 kap. 6 §
12 § tredje stycket 11 kap. 38 § andra stycket
15 § 8 kap. 25 §
16 § 8 kap. 25 §
17 § första stycket 11 kap. 34 §
17 § andra stycket jfr 13 kap. 3 §
18 § första och andra styckena 8 kap. 22 § första och andra styckena och 16 kap. 6 § andra stycket
18 § tredje stycket 8 kap. 23 §
19 § 8 kap. 22 § tredje stycket och 23 §
20 §
8 kap. 22 § första och andra styckena och 23 §
21 § första stycket 1 16 kap. 2 § 3
21 § första stycket 2 a 16 kap. 4 §
21 § andra stycket 16 kap. 4 §
22 § 16 kap. 6 § första stycket
23 § 16 kap. 11 §
24 § 16 kap. 9 § 1
25 § 16 kap. 6 § första stycket
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 27 januari 2011.
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt
Föredragande: statsrådet Attefall
Regeringen beslutar proposition 2010/11:63 Komplettering av den nya plan- och bygglagen.
Rättsdatablad
Författningsrubrik Bestämmelser som
inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EUregler
Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
16 kap. 1 §, 16 kap. 2 §