lagen.nu

NJA 2017 s. 1029

En nämndeman var på grund av ändrad folkbokföringsadress inte behörig att delta i tingsrättens avgörande. Fråga om tingsrättens och hovrättens domar ska undanröjas på grund av domvilla.

Stockholms tingsrätt (ordförande och tre nämndemän) dömde den 27 maj 2016 U.M. för penninghäleri. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 100 dagsböter å 50 kr. U.M. förpliktades även att betala skadestånd till Nordea Bank AB med 97 800 kr och ränta. U.M. överklagade domen till Svea hovrätt som genom dom den 5 oktober 2016 fastställde tingsrättens dom. Hovrättens dom vann laga kraft.

Högsta domstolen

U.M. klagade över domvilla och yrkade att hovrättens och tingsrättens domar skulle undanröjas.

Riksåklagaren och Nordea Bank AB motsatte sig att domarna undanröjdes.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Fredrik Blommé, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

Punkterna 1-3 motsvarar i huvudsak punkterna 1-3 i HD:s beslut.

Rättsliga utgångspunkter

Punkterna 4-8 motsvarar i huvudsak punkterna 4-7 i HD:s beslut.

Bedömningen i detta fall

9. Det har framkommit att en av de nämndemän som deltog i avgörandet vid tingsrätten inte var valbar enligt 4 kap. 6 § första stycket RB då hon inte längre var folkbokförd i den del av kommunen som hör till tingsrätten. Eftersom nämndemannens uppdrag till följd av detta hade upphört, och fullmäktige enligt 8 § tredje stycket inte hade beslutat att hon ändå skulle ha kvar sitt uppdrag under resten av mandatperioden, var nämndemannen inte behörig att ingå i rätten. Tingsrätten var alltså inte domför.

10. Bristande domförhet är ett sådant rättegångsfel som omfattas av 59 kap. 1 § punkten 4 RB. För att en dom som vunnit laga kraft ska undanröjas på grund av domvilla krävs dock att den bristande domförheten kan antas ha inverkat på målets utgång.

11. Om frågan hade uppmärksammats innan huvudförhandlingen vid tingsrätten hade fullmäktige fått besluta om nämndemannens uppdrag skulle förlängas eller nämndemannen fått ersättas av en annan behörig nämndeman. Det går inte att göra antagandet att målets utgång inte skulle ha påverkats av om nämndemannen skulle ha ersatts av en annan nämndeman (jfr NJA 1991 s. 783). Det går inte heller att uttala sig säkert om rätten skulle ha bestått av samma nämnd, även om fullmäktige innan rättegången hade beslutat i fråga om förlängning.

12. Om rättegångsfelet består i bristande domförhet kan felet i allmänhet antas ha inverkat på målets utgång. Med hänsyn till vad som nyss framhållits saknas det skäl för annan bedömning i detta mål. Bristande domförhet är inte heller ett sådant rättegångsfel som kan anses bli avhjälpt genom att målet prövas i högre rätt. (Se NJA 1991 s. 783, 1994 s. 545, 1999 s. 788 och NJA 2004 s. 65.)

13. De formella förutsättningarna för att undanröja hovrättens och tingsrättens domar är alltså uppfyllda. Klaganden har begärt att domstolarnas domar undanröjs. På grund av det anförda och med hänsyn till felets art skall hovrättens och tingsrättens domar undanröjas och målet visas åter till tingsrätten.

- - -

HD:S AVGÖRANDE

HD undanröjer hovrättens och tingsrättens domar och visar målet åter till tingsrätten för fortsatt behandling.

HD (justitieråden Stefan Lindskog, Ella Nyström och Agneta Bäcklund) meddelade den 15 december 2017 följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

1. Stockholms tingsrätt dömde i maj 2016 U.M. till villkorlig dom och dagsböter för penninghäleri begånget i december 2013. U.M. förpliktades också att betala skadestånd till Nordea Bank AB. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom. Hovrättens dom fick laga kraft i november 2016.

2. Sedan tingsrätten uppmärksammat att en av nämndemännen som deltog i tingsrättens avgörande inte var behörig på grund av ändrad folkbokföringsadress informerades parterna om detta. U.M. har därefter klagat över domvilla.

3. Frågan i HD är om tingsrättens och hovrättens domar ska undanröjas på grund av domvilla.

Rättsliga utgångspunkter

4. För att någon ska kunna väljas till nämndeman i tingsrätten måste personen vara folkbokförd i en kommun eller en del av en kommun som hör till tingsrätten. Domstolen ska kontrollera nämndemännens behörighet. (Se 4 kap. 6 § första och femte styckena RB.)

5. En nämndemans uppdrag upphör om han eller hon inte längre är valbar. Fullmäktige får dock besluta att en nämndeman, som till följd av ändrad folkbokföringsadress inte längre är valbar, får ha kvar sitt uppdrag under resten av tjänstgöringstiden. (Se 4 kap. 8 § tredje stycket RB.)

6. Nämndemannens uppdrag kan upphöra även när han eller hon bosätter sig i en annan del av rättens domkrets, eftersom uppdraget härleds från fullmäktige för en viss valkrets. Vid fullmäktiges bedömning av om en nämndeman som har flyttat från valkretsen ändå ska få ha kvar sitt uppdrag bör beaktas om flyttningen är temporär, om nämndemannen rent praktiskt kan delta vid de sammanträden som följer av uppdraget samt om nämndemannen alltjämt kan anses representera det omgivande lokalsamhället. (Se prop. 2005/06:180 s. 49 f. och 60 samt prop. 2006/07:35 s. 17.)

7. Enligt 59 kap. 1 § första stycket 4 RB ska en dom som vunnit laga kraft efter klagan av den vars rätt domen rör undanröjas på grund av domvilla när det i rättegången förekommit något annat grovt rättegångsfel än som avses i övriga punkter, om felet kan antas ha inverkat på målets utgång.

Bedömningen i detta fall

8. En av de tre nämndemän som deltog i avgörandet vid tingsrätten var inte längre valbar enligt 4 kap. 6 § första stycket RB eftersom hon hade flyttat från den del av kommunen som hör till tingsrätten. Fullmäktige hade inte prövat frågan om att godkänna att hon trots sin ändrade folkbokföringsadress fick ha kvar uppdraget. Tingsrätten var alltså inte domför.

9. Bristande domförhet är ett sådant rättegångsfel som omfattas av 59 kap. 1 § första stycket 4 RB. Avgörande för frågan om domen ska undanröjas blir då om felet kan antas ha inverkat på målets utgång.

10. Tidigare gällde att bristande domförhet utan undantag ledde till undanröjande av avgörandet och återförvisning av målet. Regeln i 59 kap. 1 § RB ändrades år 1989, varvid ett huvudsyfte var att minska antalet undanröjanden och återförvisningar på grund av rättegångsfel. I förarbetena uttalas att det visserligen är väsentligt att respekten för domförhetsreglerna upprätthålls men att parterna kan åsamkas stora besvär och kostnader, om ett mål återförvisas på grund av bristande domförhet, samt att även det allmänna kan orsakas kostnader som inte står i rimligt förhållande till vad man vinner genom en återförvisning. (Se prop. 1988/89:95 s. 54.)

11. Som exempel på ett fall där domstolsdisciplinen inte ovillkorligen kräver undanröjande nämns i förarbetena att tingsrätten har felbedömt en fråga om laga förfall bland nämndemännen och därför avgjort målet utan att föreskrivet antal nämndemän deltagit i hela rättegången. Om tingsrättens avgörande har varit enhälligt anförs att det då normalt torde saknas anledning att anta att frånvaron av en nämndeman haft någon betydelse för hur rätten avgjort målet. (Se a. prop. a.s.)

12. I detta fall var en nämndeman som deltog i tingsrättens avgörande på formell grund inte längre valbar som nämndeman och därmed inte heller behörig. Den bristande behörigheten har inte haft någon koppling till nämndemannens lämplighet eller någon annan omständighet som skulle kunna ha betydelse för förtroendet för domstolens avgörande eller påverka rättssäkerheten i förfarandet.

13. Tingsrättens dom var enhällig. Till detta kommer att målet också prövats av hovrätten. Hovrätten gjorde inte någon annan bedömning än tingsrätten.

14. Det finns inte någon annan omständighet som påverkat bedömningen av nämndemannens behörighet än att hon har bytt folkbokföringsadress. Det står med hänsyn till omständigheterna klart att nämndemannens bristande behörighet inte har påverkat utgången i målet (jfr NJA 2014 s. 482).

15. U.M:s klagan över domvilla ska därför avslås. - - -.

HD:S AVGÖRANDE

HD avslår U.M:s klagan över domvilla.

Referenten, justitierådet Ingemar Persson, och justitierådet Malin Bonthron var skiljaktiga och anförde.

Vi anser att hovrättens och tingsrättens domar ska undanröjas, utom såvitt avser vad som i domarna beslutats om ersättning till offentlig försvarare, och målet återförvisas till tingsrätten för fortsatt behandling, varvid tingsrätten även har att pröva frågan om rättegångskostnader i HD. Vi anser att HD:s domskäl ska ha följande lydelse från och med punkten 8.

8. Om ett annat rättegångsfel än sådana som anges i 59 kap. 1- 3 §§ RB eller jäv upptäcks inom ramen för den ordinarie processen gäller enligt 50 kap. 28 § och 51 kap. 28 § att domen får undanröjas om felet har inverkat på målets utgång och inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i den högre instansen. Parterna ska få tillfälle att yttra sig i frågan om det inte är uppenbart obehövligt.

9. Bristande domförhet är ett sådant rättegångsfel som omfattas av 50 kap. 28 §, 51 kap. 28 § och 59 kap. 1 § första stycket 4 RB. I förarbetena till ändringen i 59 kap. 1 § som genomfördes år 1989 gjordes de uttalanden som redovisas i punkterna 10 och 11 i HD:s domskäl. I den praxis som tillkommit efter dessa uttalanden har emellertid bristande domförhet ansetts vara ett sådant fel som i all-mänhet kan antas ha inverkat på målets utgång. Bristande domförhet är inte heller ett sådant rättegångsfel som anses bli avhjälpt genom att målet prövas i högre rätt. I fall av mindre brister i fråga om domförheten har parternas uppfattning getts betydelse på så sätt att om parterna varit överens om att undanröjande inte bör ske har detta underlåtits. (Se NJA 1991 s. 783, NJA 1994 s. 545, NJA 1999 s. 788 och NJA 2004 s. 65.)

Bedömningen i detta fall

10. En av de nämndemän som deltog i tingsrättens avgörande var inte längre folkbokförd i den del av kommunen som hör till tingsrätten. Hon var därmed inte valbar till nämndeman. Eftersom nämndemannens uppdrag hade upphört, och då fullmäktige inte hade beslutat att hon ändå skulle ha kvar sitt uppdrag under resten av tjänstgöringstiden, var nämndemannen inte behörig att ingå i rätten. Tingsrätten var alltså inte domför.

11. Som framgår av p. 9 är bristande domförhet ett sådant rättegångsfel som i allmänhet antas ha inverkat på målets utgång. Det saknas skäl för annan bedömning i detta mål.

12. De formella förutsättningarna för att undanröja hovrättens och tingsrättens domar är alltså uppfyllda. U.M. har begärt att domstolarnas domar undanröjs. På grund av det anförda och med hänsyn till felets art ska hovrättens och tingsrättens domar undanröjas utom såvitt avser besluten om försvararkostnader och målet visas åter till tingsrätten för fortsatt behandling.

- - -

Metadata

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2017-12-15
Målnummer
Ö2014-17
Lagrum
4 kap. 8 § och 59 kap. 1 §
rättegångsbalken (1942:740)
Rättsfall
NJA 2014 s. 482
Sökord
Nämndeman
Domförhet
Domvilla
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation