lagen.nu

NJA 2017 s.1070 (NJA 2017:99)

Rätten till ett domännamn utgör egendom som kan förverkas.

Stockholms tingsrätt

Allmän åklagare förde vid Stockholms tingsrätt talan mot F.N. och

S.T. om förverkande av rätten till domännamn. Åklagaren yrkade att tingsrätten skulle förverka rätten till domännamnen piratebay.se och thepiratebay.se från F.N. och/eller S.T. och att rätten till egendomen skulle tillfalla staten enligt 36 kap. 17 § BrB, i enlighet med 53 a § andra stycket upphovsrättslagen alternativt 36 kap. 3 § 1 BrB.

Åklagaren förde även talan mot Stiftelsen för Internetinfrastruktur om förverkande av rätten till domännamnen under åberopande av 53 a § andra stycket upphovsrättslagen alternativt 36 kap. 3 § 1 BrB.

Sedan tingsrätten konstaterat att S.T. inte kunnat delges företogs målet till prövning genom deldom avseende F.N. och stiftelsen.

Tingsrätten (rådmannen Axel Peterson) anförde i dom den 19 maj 2015 bl.a. följande.

BAKGRUND

- - -

Åklagarens yrkande grundas bl.a. i påstådda brott mot upphovsrättslagen som sker genom fildelningstjänsten The Pirate Bay (nedan TPB). I det följande avses härmed tjänsten som sådan.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren

- - -

Åklagaren har som grund för yrkandet i sammandrag anfört följande. Domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se är egendom som har använts och används som hjälpmedel vid brott mot upphovsrättslagen eller vid medverkan till sådana brott. Ett förverkande eller annan åtgärd behövs för att förebygga brott. Det finns i vart fall särskilda skäl för ett förverkande.

F.N. är reell innehavare av domännamnen. Han är i vart fall reell innehavare tillsammans med den formella innehavaren S.T. F.N. begår eller medverkar till brott mot upphovsrättslagen.

Stiftelsen innehar en rätt till domännamnen och är skyldig att administrera domännamnen och har en bestämmanderätt över dem. Stiftelsen medverkar därför till brott mot upphovsrättslagen. Medverkandet sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet eftersom stiftelsen har känt till åklagarens talan i det aktuella målet.

Domännamnen piratebay.se och thepiratebay.se är föremål som på grund av deras särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning.

F.N.

F.N. har bestritt åklagarens yrkande och har sammanfattningsvis redovisat följande inställning. Han har inte i något avseende medverkat till brott mot upphovsrättslagen och har inte heller godtagit påståendet att verksamheten på TPB till övervägande del innefattar brott. Åklagarens talan strider mot vars och ens grundläggande rätt till yttrandefrihet.

Han är inte innehavare av domännamnen piratebay.se och thepiratebay.se. Han är inte heller innehavare av rätten till domännamnen.

Varken domännamnen eller rätten till domännamnen utgör föremål/egendom som kan förverkas. Domännamnen utgör inte heller brottsliga hjälpmedel.

Han har inte efter februari 2009 varit delaktig i TPB. Domännamnen innehas av annan.

Stiftelsen

Stiftelsen har bestritt åklagarens yrkande och har sammanfattningsvis anfört följande.

Ett domännamn är inte egendom hos stiftelsen. Det är bara en uppgift om adressen till en server på internet. Det är inte en tillgång som stiftelsen disponerar.

Stiftelsen medverkar inte till brott, eftersom dess verksamhet ligger för långt bort från den av åklagaren ifrågasatta verksamheten. Stiftelsen har i vart fall inte uppsåtligen eller av oaktsamhet medverkat till de brottsliga gärningar som åklagaren gör gällande.

Ett domännamn är inte enligt normalt språkbruk ett föremål. Den tolkning av ordet föremål som åklagaren gör strider mot legalitetsprincipen. Ett domännamn är i vart fall inte ett föremål som kan utgöra ett brottsverktyg.

SAKFRAMSTÄLLNINGAR

Åklagaren

Bakgrund och de i målet aktuella verken

Fildelningstjänsten TPB nås över internet. TPB har flera olika domännamn, men en huvuddomän, för närvarande thepiratebay.se. De övriga domännamnen hänvisar användaren till huvuddomänen.

De i målet aktuella verken och upptagningarna har tillgängliggjorts och tillgängliggörs på TPB:s hemsida. Tidigare fanns s.k. torrentfiler på TPB:s hemsida. Med början år 2012 har torrentfilerna successivt bytts ut mot s.k. magnetlänkar. Detta innebär att TPB inte lagrar några filer utan endast tillhandahåller länkar genom vilka användare kopplas samman. För användarna är det ingen skillnad.

TPB:s användare begår brott genom olovlig överföring och olovlig exemplarframställning av verk och upptagningar. Genom länkar på hemsidan överför TPB olovligen verk och upptagningar eller medverkar till användarnas överföringar och exemplarframställningar av verk och upptagningar.

Målsägandena har från år 2009 och framåt anmält intrång i de verk och upptagningar som framgår av bilaga samt ytterligare några filmverk. Bevisning har säkrats genom att verken och upptagningarna vid ett eller flera tillfällen laddats ned.

Stiftelsens roll

Ett domännamn har flera funktioner. Det har en teknisk funktion i det att domännamnet kan kopplas till en ip-adress som ständigt uppdateras. Ett domännamn kan också fungera som ett kännetecken. Domännamnet kan ha ett förmögenhetsvärde. En domän är en anläggningstillgång som bör innehas genom äganderätt. Det är den rätten som ska förverkas. Det finns också en kontrollfunktion när det gäller användandet av domännamnet. Kontrollfunktionen åvilar stiftelsen.

Stiftelsen är skyldig att sköta den dagliga driften och administrationen av toppdomänen .se enligt de krav som ställs i lag. Det är framför allt fråga om en teknisk och administrativ funktion. Stiftelsen är den aktör i domännamnssystemet som ger personer rätt att använda en viss domän. I det ligger också en skyldighet att stoppa användningen i vissa fall. Stiftelsen har en bestämmanderätt över domännamnen och en skyldighet att registrera och avregistrera på vissa villkor.

- - -

Stiftelsen har en monopolställning. Den står under kontroll av Post- och telestyrelsen (PTS). För upplåtelsen av domännamn erhålls regelbunden betalning. Domännamnen är individualiserade och lagrade hos stiftelsen. De är därför föremål eller i vart fall egendom.

F.N:s roll

F.N. var innehavare av domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se från oktober 2004. Den 30 mars 2012 skedde vad åklagaren betraktar som en skenöverlåtelse av domännamnen till S.T. Den enda registreringsinformation som ändrades genom överlåtelsen var innehavarens namn och hemland. Boxadressen, telefonnumret och adressen som var knutna till F.N. förblev oförändrade. Även domännamnens namnservrar, som var knutna till F.N. eller hans bolag, förblev oförändrade. F.N. är fortfarande reell innehavare av domännamnen, i vart fall tillsammans med S.T.

Under 2014 inkom information om att TPB:s servrar fanns hos fö retaget Portlane i Nacka. Den 9- 10 december 2014 gjordes en husrannsakan i Portlanes lokaler. Där påträffades servrar i skåp som hyrdes av F.N:s bolag DCP Networks . Klockan 12:01 den 9 december 2014 drogs nätverkskabeln ur en av servrarna. Samtidigt konstaterades att TPB inte längre kunde nås på internet därefter, vare sig genom thepiratebay.se eller någon annan domän, förrän den 31 januari 2015.

I dokumentärfilmen "TPB AFK" som handlar om TPB förekommer F.N. när han pekar ut servrar med viss märkning och säger att servrarna är TPB. Vid husrannsakan i Portlanes lokaler påträffades ett antal nedkopplade servrar som var märkta på samma sätt.

Uppgifter från Binero , som är underregistrar i detta fall, visar att det skett en inloggning på kontot där domännamnen hanteras. Inloggningen har skett den 12 december 2013 från en adress i Laos. F.N. bodde i Laos innan han greps.

Genom att hantera mjukvara, hårdvara och uppkoppling har F.N. alltså medverkat till de brott som har begåtts. Han är reell innehavare av domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se.

F.N.

Hans hemvist är Laos. Han flyttade från Sverige år 2007 och har sedan dess endast varit här några gånger som han minns: vid två tillfällen i samband med rättegångar i tingsrätten och hovrätten och en gång i samband med ett midsommarfirande.

Efter februari 2009 har F.N. inte på något sätt varit delaktig i TPB. Hans namn har förekommit i en mängd olika sammanhang när det gäller TPB på internet och i olika registreringssammanhang. Uppgifterna är dock inaktuella i dag.

De förändringar som skett vid den tekniska driften av TPB - innebärande användning av magnetlänkar och frånvaro av tekniskt vitala delar såsom den s.k. " trackern " och databasen för torrentfiler - har ändrat förutsättningarna för prövningen och den tidigare bedömningen är därför inte relevant.

Överlåtelsen av domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se är allvarligt menad. F.N. har inte betalat för något domännamn från år 2010 och framåt.

- - -

DOMSKÄL

Föreligger upphovsrättsintrång?

Åklagarens yrkande har sin grund i påstådda intrång genom TPB. Det konstateras att TPB:s webbplats nås via domännamnen piratebay.se och thepiratebay.se. Det har framkommit att tjänsten är nåbar även via andra domännamn. Det är enligt tingsrätten utan betydelse huruvida de aktuella domännamnen för närvarande används eller inte.

- - -. Utredningen har på ett tillf örlitligt sätt visat att det material som omfattas av åklagarens påstående har funnits och fortfarande finns tillgängliga på tjänsten TPB.

Tingsrätten godtar åklagarens uppfattning att den använda tekniken och det sätt på vilket materialet tillhandahålls på TPB, dvs. genom länkning, utgör en överföring till allmänheten som innebär att verken görs tillgängliga.

Enligt tingsrätten står det klart att de aktuella upptagningarna/verken åtnjuter upphovsrättsligt skydd samt att de har tillgängliggjorts genom TPB. Det råder inte heller något tvivel om att det är fråga om olovliga tillgängliggöranden. Enligt tingsrätten står det också klart att det är fråga om brott begångna i Sverige samt att svensk rätt är tillämplig.

Det kan således konstateras att domännamnen piratebay.se och thepiratebay.se har använts i samband med brott mot upphovsrättslagen, eller medhjälp till sådana brott, som har skett och sker via TPB. Det är fråga om mycket omfattande brottslighet. Det har framgått att brotten i huvudsak ägt rum från slutet av år 2010 - även om delar av den olovliga befattningen hänför sig till tid d essförinnan (Nox Arcanaverken) - och att de pågår alltjämt.

Förverkande

Åklagaren har yrkat att rätten till domännamnen piratebay.se och thepiratebay.se ska förverkas enligt upphovsrättslagen såsom hjälpmedel vid de i målet aktuella brotten mot upphovsrättslagen, eftersom det behövs för att förebygga brott eller annars finns särskilda skäl för detta. Åklagaren har alternativt åberopat att förverkande bör ske enligt 36 kap. 3 § första stycket 1 BrB.

Av 53 a § upphovsrättslagen framgår bl.a. att egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt upphovsrättslagen får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Förverkandet får, enligt 36 kap. 5 § BrB, ske hos bl.a. gärningsmannen och hos den i vars ställe gärningsmannen var.

Den aktuella bestämmelsen i 53 a § upphovsrättslagen infördes som ett led i anpassningen till Sveriges internationella åtaganden, bl.a. rådets rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott (se prop. 2004/05:135 s. 124 f.). Av nämnda rambeslut framgår bl.a. att varje medlemsstat ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att kunna förverka, helt eller delvis, hjälpmedel och vinning som härrör från brottsliga gärningar som kan bestraffas med frihetsberövande i mer än ett år eller egendom vars värde motsvarar sådan vinning (artikel 2.1). Vidare framgår att med hjälpmedel avses all slags egendom, materiell eller immateriell, som på något sätt, helt eller delvis, använts eller varit avsedd att användas för att begå brottslig gärning eller brottsliga gärningar (artikel 1).

Ett domännamn, som bl.a. kan överlåtas, måste enligt tingsrätten anses vara en typ av immateriell egendom. Sådan egendom ska det enligt nämnda rambeslut vara möjligt att förverka. Det är således möjligt att med stöd av bestämmelsen i upphovsrättslagen förverka ett domännamn.

Åklagaren har alternativt anfört att domännamnen ska förverkas med stöd av 36 kap. 3 § 1 BrB. I den bestämmelsen regleras förverkande av föremål som pga. sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning. Det rör sig om föremål med utpräglad karaktär av brottsverktyg. Exempel som kan nämnas är dyrkar, falska mynt och konstverk med falsk signatur. Begreppet föremål får anses ha en snävare innebörd än begreppet egendom (jfr G. Almkvist, Förverkande av egendom, Iustus, 2014, s. 49 f.). Enligt tingsrättens mening ger ordalydelsen i den aktuella bestämmelsen inte utrymme för tillämpning i fråga om sådan egendom som nu avses. De i målet aktuella domännamnen kan således inte anses utgöra sådan egendom som avses i 36 kap. 3 § BrB.

De återstående frågor som tingsrätten har att ta ställning till är om ett förverkande av domännamnen bör ske i detta fall, hos F.N. och hos stiftelsen.

Det står enligt tingsrättens mening klart - och får närmast anses allmänt känt - att den verksamhet som bedrivs genom fildelningstjänsten TPB på ett systematiskt sätt har innefattat och innefattar olovlig befattning med upphovsrättsligt skyddat material. Genom att fungera som kännetecken och sökväg för TPB:s verksamhet möjliggör och underlättar domännamnen användning av den otillåtna fildelningstjänsten, vilket innebär att användning av domännamnen i sig får anses utgöra ett främjande av brott i den mening som avses i 36 kap. 2 § BrB. Utgångspunkten för bedömningen är enligt tingsrätten att det finns en uppenbar risk för att domännamnen fortsatt kommer till brottslig användning.

Åklagaren har gjort gällande att brotten begås och har begåtts av TPB:s administratörer och dess användare. Enligt åklagaren har F.N. och stiftelsen medverkat till denna brottslighet. Frågan är därmed om förverkande kan ske hos F.N. respektive stiftelsen pga. medverkan till brott.

F.N.

Tingsrätten konstaterar att F.N. varit registrerad som innehavare av domännamnen, s.k. registrant , från 2004 och framåt. F.N. har inte invänt mot åklagarens redogörelse för olika registreringsuppgifter men han har anfört att det endast varit fråga om att hans namn stått kvar av praktiska skäl samt att det skett utan hans medverkan. Han menar att han inte haft någonting med verksamheten att göra sedan efter tingsrättens dom i februari 2009. Enligt F.N. har han således inte varit innehavare av domännamnen och under alla förhållanden är det alltsedan överlåtelsen år 2012 S.T. som har varit innehavare.

- - -

Tingsrätten noterar i denna del följande.

F.N. dömdes den 26 november 2010 av Svea hovrätt till 10 månaders fängelse för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. Han dömdes för att ha vidtagit olika åtgärder som led i programmeringen, systematiseringen och den dagliga driften av TPB och befanns ha begått brotten uppsåtligen. Han har registrerat de i målet aktuella domännamnen samt ytterligare ett antal domännamn som har anknytning till TPB och för vilka han kvarstår som registrant.

Redan F.N:s egna uppgifter talar för att han genom sitt agerande bidragit till den fortsatta driften av TPB med full insikt om vad verksamheten bestod i samt att det skedde i hans namn. Han har enligt vad han själv uppgett varit helt likgiltig för hur hans handlingar sålunda ska ha bidragit till den fortsatta driften av tjänsten.

Åklagaren har dock förebringat en omfattande utredning som talar för att F.N. kvarstått som faktisk registrant även efter den formella överlåtelsen till S.T. Vid genomgång av underlaget fäster tingsrätten särskilt avseende vid det förhållandet att F.N. varit fortsatt delaktig i driften av TPB. Denna slutsats följer av åberopad bevisning, särskilt vad åklagaren visat avseende den verksa mhet som F.N. - även enligt egna uppgifter - har bedrivit hos hostingföretaget Portlane. Enligt tingsrätten är det visat att det serverutrymme som F.N. disponerade där var kopplat till TPB. Det förhållandet att fildelningstjänsten inte längre gick att nå via de aktuella domännamnen efter att uppkopplingen till servrarna hade brutits, och ett antal veckor framåt, kan enligt tingsrätten inte förstås på annat sätt än att innehållet i dessa servrar var av vital betydelse för TPB:s funktion.

Mot denna bakgrund och vid en samlad bedömning av vad åklagaren anfört är det enligt tingsrätten visat att F.N. åtminstone har medverkat till upphovsrättsintrång på sätt åklagaren gjort gällande. Utredningen visar också, menar tingsrätten, att överlåtelsen till S.T. måste anses utgöra en skenöverlåtelse samt att F.N. måste anses vara faktisk innehavare av domännamnen.

Tingsrätten finner sammanfattningsvis att domännamnen utgör egendom som kan förverkas, att F.N. har medverkat vid de brott som har konstaterats samt att han är faktisk innehavare av domännamnen. Det möter således inget hinder mot att förverka domännamnen hos honom. Åklagarens förstahandsyrkande såvitt avser F.N. ska därför bifallas och domännamnen ska förverkas från honom i enlighet med 53 a § andra stycket upphovsrättslagen.

Stiftelsen

Tingsrättens bedömning i denna del innebar sammanfattningsvis följande.

Stiftelsen förfogade över domännamnen på ett sätt som i och för sig möjliggjorde ett förverkande. Stiftelsens företrädare hade haft insikt om att TPB:s verksamhet innefattade olovlig befattning med upphovsrättsligt skyddat material och att domännamnen hade använts för att främja verksamheten. Stiftelsen hade emellertid agerat utifrån uppfattningen att uppdraget som förvaltare av en samhällsviktig funktion inte innefattade att sätta sig till doms över vad som i det enskilda fallet kunde anses rättsstridigt. Vid en samlad bedömning fann tingsrätten att stiftelsens agerande fick anses tillåtet. Åklagarens talan mot stiftelsen kunde därför inte bifallas.

DOMSLUT

Rätten till domännamnen piratebay.se och thepiratebay.se hos Stiftelsen IIS (Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE)) förklarades förverkad hos F.N. såsom hjälpmedel vid brott mot upphovsrättslagen.

Åklagarens talan mot stiftelsen lämnades utan bifall.

Svea hovrätt

F.N. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle lämna yrkandet mot honom om förverkande av rätten till domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se utan bifall.

Åklagaren motsatte sig F.N:s ändringsyrkande.

Åklagaren överklagade tingsrättens dom såvitt avsåg Stiftelsen för Internetinfrastruktur och yrkade bifall till sitt förverkandeyrkande eller, i andra hand, att stiftelsen med stöd av 36 kap. 3 § BrB skulle åläggas att avregistrera och upphöra med tilldelning av domännamnen.

Stiftelsen motsatte sig åklagarens ändringsyrkanden.

Åklagaren justerade sin talan mot F.N. enligt följande.

Med stöd av i första hand 36 kap. 3 § 1 BrB och i andra hand 53 a § andra stycket upphovsrättslagen yrkas att hovrätten ska förverka rätten till domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se från F.N. och att rätten till domännamnen ska tillfalla staten. Vidare yrkas att hovrätten samtidigt och som en följd av förverkandet ska ålägga Stiftelsen att avregistrera och upphöra med tilldelning av domännamnen.

Om ett åläggande för Stiftelsen inte är möjligt som en följd av förverkandet från F.N., yrkas i stället att hovrätten, som en åtgärd till förebyggande av missbruk enligt 36 kap. 6 § BrB, ska förhindra denne att använda domännamnen genom att Stiftelsen åläggs att avregistrera och upphöra med tilldelning av domännamnen. I andra hand yrkas då att hovrätten ska förverka rätten till domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se från F.N. med stöd av 36 kap. 3 § 1 BrB och, i andra hand, 53 a § andra stycket upphovsrättslagen.

- - -

Hovrätten (hovrättspresidenten Fredrik Wersäll , hovrättslagmannen Christine Lager och hovrättsrådet Ulrika Beergrehn) anförde i dom den 12 maj 2016 följande.

PARTERNAS TALAN I HOVRÄTTEN

- - -

Parterna har till stöd för sin respektive talan åberopat samma omständigheter som i tingsrätten. Åklagaren har gjort följande förtydliganden och tillägg i förhållande till den redovisning av grunden som anges i tingsrättens dom.

The Pirate Bay (i fortsättningen TPB) är en fildelningstjänst där i målet aktuella verk och upptagningar har tillgängliggjorts för allmänheten utan rättighetsinnehavarnas tillstånd. Användare av fildelningstjänsten överför olovligen verken till allmänheten i fildelningsnätverket och framställer olovliga exemplar av verken. Personerna bakom TPB överför olovligen verken till allmänheten genom länkar på domänen TPB. I detta avseende är personerna att betrakta som gärningsmän till upphovsrättsbrotten. De är också medhjälpare till användarnas överföringar och exemplarframställningar.

- - -

F.N. har som en av personerna bakom TPB begått brott enligt upphovsrättslagen som medgärningsman eller medhjälpare med avseende på i målet aktuella intrång i verk och upptagningar, genom att hantera hårdvara och uppkoppling samt domänen TPB via domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

- - -

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

- - -

Domännamnssystemet och rätten till domännamn

Genom utredningen i målet har framkommit att Stiftelsen är s.k. domänadministratör för toppdomänen .se och att de två i målet aktuella domännamnen, thepiratebay.se och piratebay.se, är i domännamnssystemet placerade under denna toppdomän.

- - -

Hovrätten konstaterar att ett domännamn måste vara registrerat under en toppdomän för att existera (se även Forsman och Söderlund Sause , Domännamn, Strategier och juridiska överväganden, 2014, s. 48). Under registreringsperioden har den registrerade innehavaren en slags ensamrätt till domännamnet i enlighet med registreringsvillkoren. Rätten består så länge som innehavaren förnyar sin registrering och även i övrigt uppfyller sina förpliktelser enligt registreringsvillkoren eller domännamnet blir överfört till annan efter tvist om bättre rätt (se Edvardsson, Domännamnstvister, Alternativ tvistelösning och grunderna för domännamnssystemet, 2015, s. 77 f.). Rätten innebär bl.a. att innehavaren av ett domännamn som regel kan förfoga över detta genom att överlåta sin rätt till domännamnet till annan och handel med domännamn är vanligt förekommande (se Edvardsson, a.a., s. 49). Ett domännamn kan därför inte betraktas enbart som en adressuppgift till en viss domän. Enligt hovrättens bedömning är i stället rätten till ett domännamn, som bärare av ett möjligt förmögenhetsvärde, en slags immateriell egendom. I detta sammanhang noterar hovrätten att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i ett avgörande från år 2007 gjort en motsvarande bedömning (se domen den 18 september 2007 i målet Paeffgen GmbH v. Germany).

Rätten till domännamn kan, enligt hovrättens mening, närmast liknas vid den rätt som en varumärkesinnehavare har till ett varumärke även om en sådan rätt, i sin egenskap av en lagfäst ensamrätt, har ett mer tydligt och utvecklat skydd. Eftersom rätten till domännamn alltså är en slags immateriell egendom saknas anledning att bedöma rätten till domännamn i termer av äganderätt och nyttjanderätt (jfr Levin, Lärobok i immaterialrätt, Zeteo den 1 december 2014, avsnitt A. Rättsområdets avgränsning och terminologi).

Svensk domsrätt och tillämplig lag

- - -

TPB och intrång enligt upphovsrättslagen

Hovrätten fann, i likhet med tingsrätten, att domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se använts i samband med brott enligt upphovsrättslagen eller medhjälp till sådana brott som skett via TPB.

Förverkande med stöd av 36 kap. 3 § 1 BrB

Hovrätten fann att det saknades lagliga förutsättningar för förverkande av rätten till domännamn med stöd av 36 kap. 38 § 1 BrB, eftersom det inte var fråga om föremål i den mening som avses i bestämmelsen.

Förverkande med stöd av 53 a § andra stycket upphovsrättslagen

Rättsliga utgångspunkter

Enligt 53 a § andra stycket upphovsrättslagen får egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt den lagen förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl.

Upphovsrättslagens bestämmelse motsvarar 36 kap. 2 § BrB. Till skillnad från förverkande med stöd av detta kapitels 3 § förutsätts alltså att brott har begåtts. Vidare är bestämmelsen i upphovsrättslagen uttryckligen inte begränsad till föremål. I frågan om immateriell egendom är möjlig att förverka med stöd av denna bestämmelse gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten och finner alltså att det i och för sig finns förutsättningar att med stöd av 53 a § andra stycket upphovsrättslagen förverka rätten till ett domännamn om detta använts som ett hjälpmedel vid brott. Som hjälpmedel anses varje egendom som har använts i samband med att brottet har kommit till stånd, vilket kan vara både egendom som är en förutsättning för brottet och egendom som har använts i samband med att brottet har begåtts (se Olsson och Rosén, Upphovsrättslagstiftningen, En kommentar, Zeteo den 20 januari 2014, kommentaren till 53 a §).

För förverkande enligt 53 a § andra stycket upphovsrättslagen krävs vidare antingen att åtgärden behövs för att förebygga brott eller att det annars finns särskilda skäl till det. Vid ställningstagande till om förverkande behövs för att förebygga brott bör framförallt beaktas om egendomen har en utpräglad egenskap av hjälpmedel för brottet och vilken roll som egendomen har spelat vid detta. I den andra situationen är det främst relevant att överväga om det skulle framstå som stötande om gärningsmannen fick behålla egendomen. (Se a. kommentar.)

I 36 kap. 5 § BrB anges hos vilka personer förverkande får ske. Som tingsrätten har redovisat får förverkande ske bl.a. hos gärningsmannen och hos den i vars ställe gärningsmannen var (första stycket). Tillhörde egendomen inte någon av dem som anges i första stycket får den som regel inte förklaras förverkad (andra stycket). Om flera personer befinner sig inom den krets mot vilken en förverkandeförklaring kan riktas och det är fråga om sakförverkande riktas förverkandeförklaringen mot den eller dem som är ägare av egendomen eller innehavare av rättigheten (Fitger m.fl., a.a., kommentaren till 36 kap. 5 § RB). Således förutsätter bifall till ett förverkandeyrkande mot en person som anges i första stycket att denne har äganderätt till eller är rättighetsinnehavare av egendomen.

Om förutsättningarna för ett förverkande är uppfyllda får rätten enligt 36 kap. 6 § BrB i stället för förverkande föreskriva en åtgärd till förebyggande av missbruk. Denna möjlighet är avsedd att tillämpas när ett sakförverkande framstår som oskäligt eller onödigt ingripande eller då en annan åtgärd bedöms vara mera ändamålsenlig. De åtgärder som lämpligen kan vidtas för att förebygga missbruk är regelmässigt faktiska åtgärder med det föremål som annars skulle förverkas. (Fitger m.fl., a.a., kommentaren till 36 kap. 6 §).

Enligt 36 kap. 17 § BrB tillfaller förverkad egendom staten om inte annat är föreskrivet.

Förverkande mot Stiftelsen

Hovrätten fann att Stiftelsen inte hade någon sådan förmögenhetsrättslig förfoganderätt över ett registrerat domännamn som utgjorde en sådan egendomsrätt som förverkandelagstiftningen förutsätter. Det fanns därför inte förutsättningar för bifall till åklagarens förverkandeyrkande mot Stiftelsen med stöd av 53 a § andra stycket upphovsrättslagen.

Förverkande mot F.N.

Liksom i förhållande till Stiftelsen är det en förutsättning för bifall till förverkandeyrkandet mot F.N. att denne kan anses vara rättighetsinnehavare av aktuella domännamn. Dessutom måste hovrätten finna visat att F.N., trots att förundersökning fortfarande pågår mot honom, har gjort sig skyldig till brottslig medverkan med avseende på i målet aktuella intrång enligt upphovsrättslagen.

När det är fråga om förverkande såsom rättsverkan av brott handläggs vanligtvis förverkandefrågan i samma rättegång som ansvarsfrågan (se Almkvist, a.a., s. 175 f.). Lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. reglerar förfarandet vid prövning av fråga om förverkande av egendom till det allmänna eller om annan särskild rättsverkan av brott, när frågan inte rör någon som är tilltalad för brott. I lagen regleras inte uttryckligen det förhållandet att en talan om förverkande såsom särskild rättsverkan av brott väcks mot en person innan förundersökningen mot denne avseende brottet är avslutad. Något hinder enligt lagtexten finns emellertid inte för en sådan talan. I förevarande mål är det dessutom så att den person som påstås ha begått brottet, F.N., är part avseende förverkandefrågan. Hovrätten bedömer vid dessa förhållanden att det inte finns något hinder mot att inom ramen för detta mål pröva brottspåståendet mot F.N. trots att förundersökning fortfarande pågår mot honom (jfr Almkvist, a.a. s. 179 f.).

I målet har framgått att F.N., sedan överlåtelsen av rätten till domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se till S.T. år 2012, inte längre är den registrerade innehavaren av dessa. Beträffande frågan om F.N. ändå, som åklagaren gjort gällande, är att anse som reell innehavare av domännamnen och frågan om han gjort sig skyldig till av åklagaren påstådda brott gör hovrätten följande bedömning.

- - -

Med hänsyn till den i hovrätten åberopade nya bevisningen och i övrigt av skäl som tingsrätten redovisat finner också hovrätten att det är visat i målet att överlåtelserna av rätten till domännamnen till S.T. varit skenöverlåtelser, att F.N. är den verklige innehavaren av rätten till dessa och att denne uppsåtligen medverkat till intrång enligt upphovsrättslagen på det sätt som åklagaren gjort gällande.

Nästa fråga för hovrätten att bedöma är om rätten till domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se kan betraktas som hjälpmedel vid brotten mot upphovsrättslagen. Av vad som redovisats ovan under rättsliga utgångspunkter finns det inte något hinder att betrakta immateriell egendom som hjälpmedel. Genom utredningen i målet står det vidare klart att ett domännamn har en viktig funktion för att hitta information på internet. Rätten till just de i målet aktuella domännamnen har på detta sätt varit av betydelse för användarna för att nå fildelningstjänsten TPB, vilken i sin tur varit avgörande för de här aktuella intrången enligt upphovsrättslagen. Genom sin uttryckliga koppling till fildelningstjänsten TPB är det för hovrätten uppenbart att förverkande av rätten till domännamnen krävs för att förebygga brott.

F.N:s invändning att ett förverkande av rätten till domännamn skulle stå i strid med rätten till yttrandefrihet enligt artikel 10 i Europeiska konventionen d. 4 nov. 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) saknar fog. Rätten till just de i målet aktuella domännamnen utgör inte en grundläggande förutsättning för att kommunicera på internet och i informationssamhället såsom F.N. påstått.

Det hittills anförda innebär alltså att det finns förutsättningar för att med stöd av 53 a § andra stycket upphovsrättslagen förverka rätten till domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se hos F.N.

Åklagaren har yrkat att hovrätten jämte förverkandet hos F.N., som en följd av detta, ska ålägga Stiftelsen att avregistrera och upphöra med tilldelning av domännamnen. Om ett sådant åläggande inte är möjligt har åklagaren i stället för förverkande, med stöd av 36 kap. 6 § BrB, yrkat att F.N., som en åtgärd till förebyggande av missbruk, förhindras att använda domännamnen genom att Stiftelsen åläggs att avregistrera och upphöra med tilldelning av domännamnen.

Följden av ett lagakraftägande avgörande om förverkande blir att rätten till domännamnen tillfaller staten. Staten kan i så fall välja att inte betala registreringsavgiften eller att begära avregistrering av domännamnen. Det kan då bli möjligt för annan att på nytt genom registrering få rätt till dessa domännamn om inte Stiftelsen, i enlighet med sina registreringsvillkor, bedömer att domännamnen eller användningen av dessa strider mot svensk författning. Även om hovrätten mot denna bakgrund kan ha viss förståelse för åklagarens yrkande om ett åläggande också för Stiftelsen konstaterar hovrätten att det saknas lagligt stöd för ett sådant åläggande. Enligt hovrätten följer detta redan av att Stiftelsen inte är part i den del av målet som rör förverkande hos F.N. Åklagarens yrkande i den delen kan alltså inte bifallas. Hovrätten förutsätter emellertid att frågor rörande Stiftelsens möjligheter att avregistrera och upphöra med tilldelning av domännamn övervägs ytterligare av både Stiftelsen och Post- och telestyrelsen, i dess egenskap av tillsynsmyndighet.

Sammantaget innebär hovrättens bedömning i denna del att rätten till domännamnen thepiratebay.se och piratebay.se ska förverkas hos F.N.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut såvitt avsåg F.N. och stiftelsen.

Högsta domstolen

F.N. överklagade och yrkade att förverkandeyrkandet skulle lämnas utan bifall.

Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

HD meddelade prövningstillstånd i frågan om rätten till domännamn alls kunde vara föremål för förverkande på det sätt som hovrätten hade funnit. Frågan om prövningstillstånd i målet i övrigt förklarades vilande.

Målet avgjordes efter föredragning.

HD (justitieråden Ella Nyström, Agneta Bäcklund, Lars Edlund, referent, Petter Asp och Malin Bonthron) meddelade den 22 december 2017 följande dom.

DOMSKÄL

Vad målet avser

1. Frågan i målet är om rätten till ett domännamn på internet utgör egendom som kan förverkas enligt 53 a § andra stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Bakgrund

2. Webbplatsen The Pirate Bay har använts för olovlig fildelning av upphovsrättsligt skyddade verk. Ett antal personer som varit delaktiga i verksamheten, bl.a. F.N., dömdes 2010 för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen, begångna 2005 och 2006 (se RH 2013:27). Enligt åklagaren har den brottsliga verksamheten på webbplatsen därefter fortsatt, och förundersökning pågår rörande denna brottslighet.

3. Åklagaren yrkade i tingsrätten att rätten till domännamnen piratebay.se och thepiratebay.se skulle förverkas hos F.N. i hans egenskap av registrerad och/eller faktisk innehavare av domännamnen. Som grund för yrkandet anförde åklagaren att domännamnen sedan 2009 hade använts och alltjämt användes som hjälpmedel vid brott mot upphovsrättslagen eller medhjälp till sådana brott. Förverkande kunde därför ske med stöd av 53 a § andra stycket upphovsrättslagen eller 36 kap.

3 § 1 BrB.

4. Tingsrätten, som fann att förverkande enligt brottsbalken inte kunde ske, biföll yrkandet med stöd av förverkandebestämmelsen i upphovsrättslagen. Hovrätten har kommit till samma slutsats och har fastställt tingsrättens domslut.

Den rättsliga regleringen

5. I 53 a § upphovsrättslagen ges regler om förverkande av egendom. Enligt andra stycket kan egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt samma lag förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl.

6. Bestämmelsen i 53 a § andra stycket upphovsrättslagen infördes 2005 som en följd av bl.a. EU:s rambeslut om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott. Samtidigt ändrades bestämmelserna i 36 kap. BrB och ett stort antal specialstraffrättsliga regler, bl.a. för att skapa större enhetlighet när det gäller begreppsanvändningen vid förverkande. Bestämmelserna ska tolkas i överensstämmelse med rambeslutet.

7. Egendomsbegreppet är centralt i förverkandelagstiftningen. Med egendom förstås vanligen förmögenhetstillgångar av alla slag, inklusive olika typer av rättigheter. Att egendomen rent faktiskt betingar ett värde är inget krav. Den ska dock vara av sådan beskaffenhet att den kan tillhöra någon, dvs. det ska röra sig om något som är föremål för någons rätt. Det kan vara äganderätt, nyttjanderätt eller annan rättighet. (Se t.ex. Gustaf Almkvist, Förverkande av egendom, 2014, s. 45 f. och Nils -Olof Berggren m.fl., Brottsbalken m.m., suppl. 9, juli 2016, BrB 36 kap. s. 11.) I rambeslutet definieras egendom som all slags egendom, materiell eller immateriell, lös eller fast egendom, samt juridiska handlingar eller urkunder som styrker äganderätt eller annan rätt till sådan egendom (artikel 1 andra strecksatsen).

8. Hjälpmedel är enligt rambeslutet all slags egendom som på något sätt, helt eller delvis, använts eller varit avsedd att användas för att begå brottslig gärning eller brottsliga gärningar (artikel 1 tredje strecksatsen). I förarbetena till bestämmelsen i upphovsrättslagen uttalas att i princip avses med hjälpmedel detsamma som i 36 kap. 2 § BrB (se prop. 2004/05:135 s. 169). Det finns inte något krav på att egendomen ska vara av viss karaktär för att kunna utgöra hjälpmedel vid brott. Det krävs inte att hjälpmedlet är en förutsättning för att ett brott ska kunna komma till stånd och inte heller att hjälpmedlet är särskilt konstruerat eller annars särskilt lämpat att användas just för brott. Som exempel på vad som kan utgöra hjälpmedel vid brott har framhållits i huvudsak olika fysiska föremål, t.ex. apparater, transportredskap, datorer, fototeknisk utrustning samt inspelnings- och kopieringsutrustning.

9. Av intresse i detta sammanhang är också bestämmelsen i 23 kap. 2 § BrB. Denna reglerar när befattning med hjälpmedel kan utgöra förberedelse till brott. I förarbetena framhålls att även immateriella objekt som t.ex. datavirus och programvara kan utgöra hjälpmedel (se prop. 2000/01:85 s. 40 ff. och 49 f.).

Utgör rätten till domännamn egendom?

10. Den första frågan att bedöma är om rätten till ett domännamn kan anses utgöra egendom i den mening som avses i bestämmelsen i 53 a § andra stycket upphovsrättslagen. Åklagaren har hävdat att ett domännamn utgör sådan egendom, medan F.N. har invänt att namnet endast är en adressuppgift.

11. Domännamn är i huvudsak oreglerade i svensk rätt. De regelverk som finns är övervägande privaträttsliga och internationella. Ingen enskild stat har självständigt lagstiftat på området. I Sverige administreras domännamn med toppdomänen .se av Stiftelsen för Internetinfrastruktur (IIS), som står under tillsyn av Post- och telestyrelsen. Den som registrerar ett domännamn hos IIS får en ensamrätt till detta. Rätten till ett domännamn kan vara föremål för särskild tvistlösning och för talan om bättre rätt. Något sanktionssystem som skyddar ensamrätten motsvarande det som gäller inom t.ex. varumärkesrätten finns dock inte. Ensamrätten gäller endast domännamnet, och registreringen medför inte någon ensamrätt till att använda namnet i annat sammanhang.

12. Ett domännamn kan överlåtas. Det förekommer handel med domännamn, och ett domännamn kan ha ett betydande ekonomiskt värde.

13. Europadomstolen har uttalat att rätten till domännamn är en sådan rätt till egendom som skyddas av artikel 1 i första tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (se Paeffgen GmbH v. Germany, dec., nos. 25379/04, 21688/05, 21722/05 and 21770/05, 18 September 2007). Europadomstolen framhöll i avgörandet att begreppet egendom enligt nämnda artikel inte är begränsat till fysisk egendom och att det, vid tillgångar som inte är fysiska, är av betydelse om innehavet ger upphov till några ekonomiska rättigheter och således har ett ekonomiskt värde. Ensamrätten till ett domännamn ansågs, med hänsyn till att den bl.a. kunde ge upphov till reklamintäkter samt kunde säljas, ha ett ekonomiskt värde och utgjorde därmed egendom i bestämmelsens mening.

14. I dansk och norsk rättspraxis förekommer beslag av domännamn (se beträffande Danmark Knud Wallberg, Recent Developments in Domain Name Law and Practice under the . dk Top Level Domain , NIR 2017/1 s. 39 f. och beträffande Norge ett avgörande av Høyesteretts ankeutvalg i mål HR -2009-1692 U - Rt 2009 -1011, där domstolen uttalade att domännamn kan konfiskeras). Även i USA beslagtas och förverkas regelbundet domännamn till webbplatser där piratkopierade produkter säljs (se Malin Edmar, Internetpublicering och sociala medier, 5 uppl. 2015, s. 98).

15. I den juridiska litteraturen är den dominerande uppfattningen att ett domännamn utgör någon form av egendom (se bl.a. Ulf Maunsbach, Kan domännamn utgöra domsrättsgrundande egendom?, NIR 2002/4, s. 357 ff., Tobias Edvardsson, Domännamnstvister, 2015, s. 33 f. och 80 ff., Malin Edmar, a.a. s. 95 ff. samt Malin Forsman (numera Edmar) och Jeanette Söderlund Sause, Domännamn. Strategier och juridiska överväganden, 2014, s. 39 f.; jfr Ulf Bernitz m.fl., Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens, 14 uppl. 2017, s. 324 ff.).

16. Det står alltså klart att rätten till ett domännamn är en ensamrätt, att ett domännamn kan vara en tillgång med ett ekonomiskt värde, att ett domännamn kan överlåtas och att ett domännamn i vissa avseenden fyller en funktion som liknar den som ett näringskännetecken har. Starka skäl talar således för att ett domännamn kan anses vara en rättighet av ett sådant slag som utgör egendom. En sådan bedömning ligger även i linje med internationell rättspraxis. Mot den angivna bakgrunden måste slutsatsen bli att rätten till ett domännamn är egendom i den mening som avses i 53 a § andra stycket upphovsrättslagen.

Kan domännamn betraktas som hjälpmedel vid brott mot upphovsrättslagen?

17. Av rambeslutet 2005/212/RIF och av förarbetena till förverkandebestämmelsen framgår att hjälpmedelsbegreppet inte är begränsat till fysisk egendom och att hjälpmedlet inte behöver vara särskilt konstruerat eller särskilt lämpat för att användas för brott (se p. 8). Det föreligger alltså inte något principiellt hinder mot att betrakta ett domännamn som hjälpmedel vid brott mot upphovsrättslagen. Såsom prövningstillståndet är utformat saknas det anledning pröva om domännamnen i detta fall har utgjort sådana hjälpmedel.

Slutsats

18. Frågan i prövningstillståndet ska därför besvaras på så sätt att rätten till domännamn utgör egendom som kan förverkas på det sätt som hovrätten har funnit.

19. Det saknas skäl att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt. Hovrättens dom står därmed fast.

DOMSLUT

HD förklarar att rätten till domännamn utgör egendom som kan förverkas på det sätt som hovrätten har funnit.

HD meddelar inte prövningstillstånd i målet i övrigt. Hovrättens dom står därmed fast.

Metadata

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2017-12-21
Målnummer
B2787-16
Lagrum
53 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
36 kap. 2 § brottsbalken (1962:700)
Sökord
Förverkande
Domännamn
Upphovsrätt
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation