NJA 2021 s. 407

En tidigare dom avseende ytterligare betalning för utfört arbete utgör hinder mot att pröva en ny talan om ersättning för avhjälpande av fel i arbetet även i en situation när den tidigare domen innebar att yrkandet om ytterligare betalningsskyldighet ogillades.

Kalmar tingsrätt

J.W. och H.W. (W-s) väckte vid Kalmar tingsrätt talan mot Fredrik K Snickeri & Bygg AB och yrkade att bolaget skulle förpliktas att till dem betala 255 978 kr jämte ränta. Som grund för talan åberopade de att det förelåg fel i arbete som bolaget hade utfört på deras fastighet i Västervik. Det yrkade beloppet motsvarade kostnaden för avhjälpande av felen.

Bolaget, som bestred att det förelåg något fel, begärde att tingsrätten skulle avvisa kärandenas talan. Som grund för sin begäran hänvisade bolaget till en dom av Göta hovrätt den 29 mars 2018 i mål mellan parterna. Domen gällde ersättning för det utförda arbetet. Hovrätten hade ogillat bolagets talan därför att det inte var visat att skäligt pris översteg det belopp som W-s redan hade betalat för arbetet. W-s nu väckta talan avseende avhjälpandekostnader omfattades enligt bolaget av rättskraften i hovrättens dom.

W-s bestred bolagets avvisningsyrkande och hänvisade till att frågan om fel i arbetet inte hade prövats i den tidigare processen.

Domskäl

Tingsrätten (lagmannen Laila Kirppu) anförde i beslut den 2 oktober 2019 följande.

SKÄL FÖR TINGSRÄTTENS BESLUT

Rättsliga utgångspunkter

Enligt 17 kap. 11 § första och tredje stycket RB har en dom, sedan tiden för talan har gått ut, rättskraft om i domen har avgjorts den sak om vilken talan har väckts, och fråga som sålunda avgjorts får inte på nytt upptas till prövning.

Enligt 17 kap. 11 § andra stycket RB har en dom över betalningsyrkande rättskraft även i vad den innefattar prövning av en fordran som åberopats till kvittning. Motsatsvis kan en svarande lägga en motfordran till grund för en ny rättegång om han inte har åberopat motfordringen i den tidigare rättegången.

Utgångspunkter

Parterna har tidigare tvistat om arbeten som bolaget på uppdrag av W-s har utfört på fastigheten. Den tidigare tvisten gällde ett krav om att utfört arbete hade fakturerats av bolaget, men inte betalats av W-s. W-s bestred betalningsskyldighet och invände att priset var oskäligt, att det fanns en kvittningsgill motfordran, att arbetet inte var färdigställt, att det förelåg fel i utfört arbete och att det begärda beloppet inte hade förfallit till betalning.

Tingsrätten ogillade bolagets talan av det skälet att det inte var visat att den begärda ersättningen var skälig; övriga invändningar från W-s prövades inte i sak. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.

Den tidigare domen hindrar att frågan om betalningsskyldighet tas upp till prövning igen, eftersom invändningar om det hade kunnat tas upp vid den tidigare processen. Kravet i nu aktuellt mål gäller rätten till ersättning för kostnaden för avhjälpande av fel. Frågan är om detta omfattas av den tidigare domens rättskraft.

Frågan i målet

Är det nu fråga om invändningar mot själva betalningsskyldigheten, vilka prekluderas med den tidigare domen eller om motfordringar som enbart prekluderas om de har åberopats?

Är det en invändning om betalningsskyldigheten eller en motfordran?

I rättsfallet NJA 1965 s. 94 ansåg HD att köparens krav på ersättning för en avhjälpandekostnad avsåg köparens betalningsskyldighet, fastän köparen begärde ersättning för kostnaden som skadestånd. Då köparen i den tidigare rättegången kunnat framställa de invändningar mot säljarens krav som han åberopade i den senare rättegången blev köparens skadeståndsyrkande därför avvisat.

Av NJA 1999 s. 520 framgår att 21 och 22 §§konsumenttjänstlagen gäller i fråga om konsumenttvister och eftersom kostnad för avhjälpande av fel ersätts upp till prisets belopp som prisavdrag, hindrar en tidigare process om fullgörande av betalning att man i en ny rättegång yrkar inte bara prisavdrag utan även ersättning för kostnad för avhjälpande upp till det avtalade priset. Detta gäller oavsett rubricering. Vidare konstaterar HD att kostnader för följdskada däremot gäller en annan fråga än betalningsskyldigheten eftersom rättsföljden inte är alternativ på så sätt som prisavdrag är i förhållande till avhjälpande. Krav på ersättning för följdskador ska därför behandlas som motfordringar som prekluderas endast efter åberopande.

Slutsats

I målet har W-s yrkat på ersättning motsvarande kostnad för avhjälpande av fel. Mot bakgrund av HD:s resonemang i ovan berörda rättsfall anser tingsrätten att yrkandet är att ses som en invändning mot betalningsskyldigheten. På grund av att W-s talan inte är att se som en motfordring saknas det anledning för tingsrätten att pröva om den åberopats eller inte i den tidigare domen. Således omfattas W-s talan av rättskraften i Göta hovrätts dom från den 29 mars 2018. Eftersom W-s talan har prekluderats ska tingsrätten avvisa talan.

SLUTLIGT BESLUT

Tingsrätten avvisar W-s yrkande om att bolaget till dem ska betala 255 978 kr jämte ränta.

Göta hovrätt

J.W. och H.W. (W-s) överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle undanröja avvisningsbeslutet och återförvisa målet till tingsrätten för fortsatt handläggning. Som grund för sitt yrkande anförde de att deras talan i tingsrättens mål inte omfattades av det tidigare avgörandets rättskraft.

Fredrik K Snickeri & Bygg AB motsatte sig ändring av tingsrättens beslut.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Charlotta Riberdahl, hovrättsrådet Thobias Wilhelmsson och tf. hovrättsassessorn Jenny Linde, referent) anförde i beslut den 28 april 2020 följande.

HOVRÄTTENS SKÄL FÖR BESLUTET

– – –

Frågan som hovrätten har att ta ställning till är om Göta hovrätts dom den 29 mars 2018 utgör hinder mot att pröva W-s nu förda talan i Kalmar tingsrätt, dvs. om W-s talan i det nya målet omfattas av den tidigare domens rättskraft.

Enligt 17 kap. 11 § första och tredje stycket RB äger dom, sedan tiden för talan utgått, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts den sak varom talan väckts, och fråga som sålunda avgjorts får inte ånyo tas upp till prövning.

En doms rättskraft innebär något förenklat att den sak som blivit prövad genom den tidigare domen inte kan bli föremål för en förnyad prövning i en ny rättegång och att en ny talan avseende samma sak ska avvisas. Det gäller dock endast om processföremålen är identiska, dvs. om det gäller samma sak. Även kvittningsvis framställda fordringar träffas av domens rättskraft. Det gäller oavsett om käromålet bifallits eller ogillats. En förutsättning för att en dom rörande kvittningsanspråk ska få rättskraft är att anspråket prövats. (Se Fitger m.fl., Rättegångsbalken m.m. kommentar till RB 17:11, passim.)

Rättskraften av en dom rörande en parts betalningsskyldighet för vara eller tjänst hindrar en ny talan om samma betalningsskyldighet. En part är därför förhindrad att i en ny rättegång yrka ersättning för alla avhjälpandefel upp till det avtalade priset (se rättsfallen NJA 1965 s. 94 och NJA 1999 s. 520).

I detta fall gällde emellertid den första rättegången, såsom bolagets talan kom att prövas, frågan om skäligt pris för det arbete som bolaget utfört. Enligt hovrättens uppfattning kan det i sådana fall inte finnas någon skyldighet för svaranden att framställa yrkanden om t.ex. ersättning för avhjälpandekostnad för fel i utfört arbete. W-s kvittningsvis framställda motfordran avseende ersättning för avhjälpandekostnad, prövades heller inte i den tidigare rättegången. Med hänsyn härtill är W-s inte förhindrade att i en ny rättegång yrka ersättning för avhjälpandekostnad. Tingsrättens beslut ska därför undanröjas och målet visas åter till tingsrätten för fortsatt handläggning.

BESLUT

Med undanröjande av tingsrättens beslut i fråga om avvisning visar hovrätten målet åter till Kalmar tingsrätt för vidare handläggning.

Högsta domstolen

Fredrik K Snickeri & Bygg AB överklagade hovrättens beslut och yrkade att HD skulle fastställa tingsrättens beslut.

J.W. och H.W. motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Hanna Hallonsten, föreslog i betänkande följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

Punkterna 1–4 överensstämmer i huvudsak med punkterna 1–5 i HD:s beslut.

Frågan i målet

5.

Frågan i målet är om en tidigare dom avseende betalningsskyldighet för utfört byggarbete utgör hinder mot att pröva nu förd talan om ersättning för avhjälpande av fel i arbetet.

Rättsliga utgångspunkter

Den negativa rättskraftens innebörd

6.

Enligt 17 kap. 11 § första stycket RB har en lagakraftvunnen dom i tvistemål rättskraft såvitt avser den sak som talan avsett. Rättskraften innebär bl.a. att den sak som har avgjorts genom domen inte kan bli föremål för prövning i en ny rättegång (se 17 kap. 11 § tredje stycket RB). Domen utgör alltså processhinder i en senare process; den har då s.k. negativ rättskraft.

7.

Den negativa rättskraften omfattar den civilrättsliga rättsföljd som blivit föremål för ett lagakraftvunnet domstolsavgörande samt alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder (se NJA 1994 s. 23, NJA 1995 s. 610 och NJA 1999 s. 520).

8.

För svaranden innebär rättskraften att han eller hon inte längre kan få några invändningar prövade avseende de angivna rättsföljderna. Det gäller oavsett om invändningarna framförts i den första processen eller inte. Det avgörande är om omständigheten förelegat vid tidpunkten för domen och invändningen därför kunnat prövas.

Invändningar mot betalningsskyldigheten och motfordringar

9.

Betalningsskyldigheten för en viss vara eller tjänst är odelbar i rättskraftshänseende. Om betalningsskyldigheten prövats i en rättegång utgör det hinder mot att ta upp frågan om betalningsskyldigheten för varan eller tjänsten i en senare rättegång, vare sig käranden yrkar betalning eller svaranden yrkar återbetalning eller prisavdrag (jfr NJA 1965 s. 94 och NJA 1999 s. 520).

10.

I rättsfallet NJA 1999 s. 520 konstaterade HD att en anhängiggjord talan om att få ut en kvarstående fordran för utfört arbete innebar hinder för en ny talan från svaranden om ersättning för kostnad att avhjälpa vilket fel som helst i tjänsten upp till det avtalade priset, oavsett om yrkandet rubricerades som prisavdrag, avhjälpandekostnad, skadestånd eller något annat.

11.

Enligt 17 kap. 11 § andra stycket RB har en dom rättskraft även i vad den innefattar prövning av en fordran som åberopats till kvittning. Motsatsvis kan en svarande lägga en motfordran till grund för en ny rättegång om han eller hon inte har åberopat motfordringen i den tidigare rättegången. Samma sak gäller om svaranden framställt anspråket endast i andra hand och vunnit på grund av förstahandsinvändningen. Svaranden är inte heller tvungen att framställa någon kvittningsinvändning och behöver inte utnyttja sin motfordran i processen.

12.

Motfordringar i processuell mening, vilka prekluderas endast efter åberopande, måste därför skiljas från invändningar mot själva betalnings- skyldigheten, vilka prekluderas oavsett åberopande (jfr NJA 1999 s. 520).

Litispendens och genkäromål

13.

Enligt 13 kap. 6 § RB får inte en ny talan angående fråga, varom redan är rättegång mellan samma parter, upptas till prövning. I paragrafen anges verkan av att det redan pågår en rättegång om saken när talan väcks (litispendens). Litispendens anses i princip föreligga i samma utsträckning som en lagakraftvunnen dom i den pågående rättegången kommer att medföra rättegångshinder på grund av rättskraft enligt 17 kap. 11 § RB (jfr NJA 1999 s. 520 och Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång III, 8 uppl. 2018, s. 237).

14.

Bestämmelsen om litispendens har dock inte ansetts hindra svaranden att väcka genkäromål angående samma sak (se 14 kap. 3 § RB och NJA 1999 s. 520). Det finns starka skäl för att tillämpa bestämmelsen på detta sätt. Om möjligheten att väcka genkäromål angående samma sak inte skulle finnas skulle det faktum att den ena parten hinner väcka talan först kunna medföra att motparten blir avskuren från sin möjlighet att få sin talan prövad (se bl.a. Ekelöf m.fl., a.a., s. 240, Bengt Lindell, Civilprocessen, 4 uppl. 2017, s. 433 och Roberth Nordh, Rättegångshinder: om forum, talerätt, åtalsrätt m.m., 2 uppl. 2019, s. 135 f.).

Bedömningen i detta fall

15.

I det tidigare målet yrkade bolaget betalning för en kvarstående fordran för utfört arbete. Genom domen i målet har frågan om betalningsskyldigheten för tjänsten blivit slutligt avgjord. Det innebär att den tidigare domen utgör hinder mot att i en ny rättegång ta upp frågan om J.W:s och H.W:s betalningsskyldighet för tjänsten.

16.

J.W. och H.W. har i det aktuella målet yrkat ersättning för kostnad för avhjälpande av fel i tjänsten. HD har tidigare konstaterat att ersättning för avhjälpandekostnad upp till det avtalade priset avser frågan om betalningsskyldigheten (se NJA 1999 s. 520). Den ersättning som J.W. och H.W. begär är inte högre än det pris som de har betalt för tjänsten. Upp till det avtalade priset kan kostnad för avhjälpande av fel ersättas som prisavdrag (se 21 och 22 §§konsumenttjänstlagen [1985:716]). Av det anförda följer att J.W:s och H.W:s krav på ersättning för avhjälpandekostnad avser betalningsskyldigheten för tjänsten.

17.

De påstådda felen åberopades mot bolagets krav på betalning i den tidigare rättegången. Invändningen prövades inte eftersom talan ogillades på grund av förstahandsinvändningen. Anspråket hade dock kunnat framställas i ett genkäromål (se p. 13 och 14).

18.

Rättskraften hos det tidigare avgörandet hindrar således att J.W:s och H.W:s yrkande om ersättning för avhjälpandekostnad för fel i tjänsten tas upp till prövning. Med ändring av hovrättens beslut ska tingsrättens avvisningsbeslut därför fastställas.

HD:S AVGÖRANDE

Se HD:s beslut.

Domskäl

HD (justitieråden Ann-Christine Lindeblad, Svante O. Johansson, Dag -Mattsson, Malin Bonthron, referent, och Johan Danelius) meddelade den 8 juni 2021 följande slutliga beslut.

SKÄL

Bakgrund

1.

Fredrik K Snickeri & Bygg AB (Byggbolaget) utförde på uppdrag av J.W. och H.W. arbeten på deras fastighet. Arbetena fakturerades löpande. J.W. och H.W. betalade sammanlagt knappt två och en halv miljon kr.

2.

Byggbolaget väckte talan mot J.W. och H.W. och yrkade att de skulle förpliktas att betala ytterligare drygt en miljon kr. Som grund för yrkandet anfördes att Byggbolaget hade en kvarstående fordran för utfört arbete på fastigheten. J.W. och H.W. invände mot kravet och gjorde gällande att priset var oskäligt. De åberopade vidare bl.a. att de hade rätt till prisavdrag motsvarande avhjälpandekostnaden för fel i det arbete som Byggbolaget hade utfört.

3.

Tingsrätten ogillade käromålet baserat på J.W:s och H.W:s förstahandsinvändning rörande prisets skälighet och konstaterade att det därmed saknades skäl att pröva deras övriga invändningar. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut med motiveringen att den utredning som Byggbolaget hade lagt fram inte medgav slutsatsen att skäligt pris översteg vad som redan hade betalats. Inte heller hovrätten såg anledning att pröva de övriga invändningar som hade förts fram. Domen fick laga kraft.

4.

J.W. och H.W. har i detta mål väckt talan mot Byggbolaget och yrkat att bolaget till dem ska betala drygt 250 000 kr. De har som grund för yrkandet åberopat att det föreligger fel i det av bolaget utförda arbetet och att de har rätt till prisavdrag motsvarande kostnaden för avhjälpande av felen.

5.

Tingsrätten bedömde att yrkandet om ersättning för avhjälpandekostnad omfattas av den tidigare domens rättskraft och avvisade därför talan. Hovrätten har ansett att J.W. och H.W. inte är förhindrade att i en ny rättegång yrka ersättning för avhjälpandekostnad och har undanröjt tingsrättens beslut.

Frågan i målet

6.

Frågan i målet är om en tidigare dom avseende ytterligare betalning för utfört arbete utgör hinder mot att pröva en ny talan om ersättning för avhjälpande av fel i arbetet i en situation när den tidigare domen innebar att yrkandet om ytterligare betalningsskyldighet ogillades.

Den rättsliga regleringen

Rättskraft

7.

En dom som har fått laga kraft har rättskraft när det gäller den sak som talan har avsett. Rättskraften innebär bl.a. att den sak som har avgjorts genom domen inte kan bli föremål för prövning i en ny rättegång (se 17 kap. 11 § första och tredje styckena RB). Domen utgör alltså processhinder i en senare rättegång; den har då s.k. negativ rättskraft.

8.

Om svaranden har åberopat en motfordran till kvittning får domen också rättskraft avseende denna motfordran, till den del domen innefattar en prövning av den (se 17 kap. 11 § andra stycket RB).

Litispendens

9.

Enligt 13 kap. 6 § RB får en ny talan inte tas upp till prövning om den rör en fråga beträffande vilken det redan pågår en rättegång mellan samma parter. Paragrafen rör alltså situationen att två mål – ett äldre och ett yngre – som rör samma sak pågår samtidigt (litispendens). Litispendens anses i princip föreligga i samma utsträckning som en lagakraftvunnen dom i den pågående rättegången kommer att medföra rättegångshinder på grund av rättskraft enligt 17 kap. 11 § RB.

Saken när talan förs om betalningsskyldighet

Rättskraft av en dom om betalningsskyldighet

10.

Av betydelse för bedömningen av frågor om rättskraft eller litispendens är således vad som utgör saken. När en säljare eller en uppdragstagare för talan om betalningsskyldighet för en viss vara eller tjänst anses den frågan odelbar i rättskraftshänseende. Om betalningsskyldigheten har prövats, eller är föremål för prövning, i en tidigare rättegång utgör det hinder mot att ta upp frågan om betalningsskyldigheten för varan eller tjänsten i en senare rättegång, vare sig käranden yrkar betalning eller svaranden yrkar återbetalning eller prisavdrag. Det anförda gäller inte om den nya talan grundar sig på omständigheter som inträffat efter den tidigare domen. (Jfr ”Rundvalsmaskinen” NJA 1965 s. 94 och ”Marmorarbetet i Falkenberg” NJA 1999 s. 520.)

11.

En anhängiggjord talan om att få ut en kvarstående fordran för utfört arbete innebär hinder för en ny talan från svaranden om ersättning för kostnad för att avhjälpa vilket fel som helst i tjänsten upp till det avtalade priset, oavsett om yrkandet rubriceras som prisavdrag, avhjälpandekostnad, skadestånd eller något annat (se ”Marmorarbetet i Falkenberg”).

12.

En tidigare talan om betalningsskyldighet hindrar inte en ny talan från en köpare eller beställare om ersättning för exempelvis följdskador. Det är då fråga om en rättsföljd som inte är alternativ till ett prisavdrag utan kan inträda vid sidan av ett sådant. (Se ”Marmorarbetet i Falkenberg”.)

Motfordran eller betalningsinvändning?

13.

För en svarande innebär alltså rättskraften av en dom om betalnings- skyldighet att han eller hon inte längre kan få några invändningar prövade avseende samma rättsföljd eller alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder. Det gäller oavsett om invändningarna har framförts i den första rättegången eller inte. Det avgörande är om omständigheten har förelegat vid tidpunkten för domen och invändningen därför kunnat prövas.

14.

Som framgått träffar rättskraften en motfordran som åberopas av svaranden endast om domen innefattar en prövning av den (se p. 8). En svarande kan lägga en motfordran till grund för en ny rättegång om han eller hon inte har åberopat den i den tidigare rättegången, eller om den av något skäl inte kommit att prövas av domstolen, t.ex. därför att det var fråga om en andrahandsinvändning som inte aktualiserades.

15.

Motfordringar i processuell mening, vilka träffas av rättskraften endast efter åberopande och prövning, måste därför skiljas från invändningar mot själva betalningsskyldigheten, vilka träffas oavsett åberopande (jfr ”Marmorarbetet i Falkenberg”).

16.

Av rättsfallet ”Marmorarbetet i Falkenberg” framgår att en invändning om rätt till prisavdrag eller ersättning för avhjälpandekostnad inte utgör en motfordran i processuell mening så länge invändningen avser ett belopp upp till det avtalade priset (jfr p. 11).

17.

En invändning om en rättsföljd som kan inträda vid sidan av ett prisavdrag, t.ex. att köparen har rätt till ersättning för följdskador, utgör däremot en motfordran i processuell mening (jfr p. 12).

Saken när talan förs om prisavdrag eller hävning

18.

Den negativa rättskraften omfattar den civilrättsliga rättsföljd som blivit föremål för ett lagakraftvunnet domstolsavgörande samt alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder (se ”Marmorarbetet i Falkenberg”).

19.

Rättskraften innebär att om en köpare eller beställare väcker talan och yrkar hävning på grund av fel i varan eller tjänsten är det inte möjligt för denne att senare väcka en ny talan och yrka prisavdrag avseende samma fel. Det saknar betydelse huruvida en saklig prövning av felet skett; rättskraften hindrar exempelvis en ny talan om prisavdrag även när den tidigare talan om hävning har ogillats därför att yrkandet om hävning hade framställts för sent. (Se ”Det återtagna hävningsyrkandet” NJA 1994 s. 23, ”Felen på fastigheten Hermelinen” NJA 1995 s. 610 och ”Marmorarbetet i Falkenberg”. Jfr för fallet när säljaren väcker ny talan ”Den slutliga regleringen” NJA 2017 s. 659.)

Litispendens och genkäromål

20.

Enligt 14 kap. 3 § RB får svaranden väcka genkäromål mot käranden angående samma sak eller en sak som har gemenskap med denna.

21.

Bestämmelsen har ansetts utgöra ett undantag från bestämmelserna om litispendens (se ”Marmorarbetet i Falkenberg”). Det finns starka skäl för att tillämpa bestämmelsen på detta sätt. Om möjligheten att väcka genkäromål angående samma sak inte fanns skulle det faktum att den ena parten hinner väcka talan först kunna medföra att motparten blir avskuren från möjligheten att få sin talan prövad.

Betydelsen av att en talan om kvarstående betalningsskyldighet har ogillats

22.

När den första talan avser kvarstående betalningsskyldighet utöver vad som redan har betalats, kan det inträffa att den talan ogillas därför att domstolen anser att käranden inte visat grund för att skäligt pris överstiger vad som redan har betalats. Även en sådan dom får i rättskraftshänseende anses avse betalningsskyldigheten som helhet, dvs. frågan är i det avseendet odelbar.

23.

Det innebär att svaranden genom domen blir förhindrad att väcka en ny talan med yrkande om prisavdrag eller ersättning för avhjälpandekostnad upp till det avtalade priset. Det saknar även i den situationen betydelse om svaranden i den första rättegången har framställt någon invändning av detta slag eller inte och huruvida den frågan uttryckligen prövats i den första domen.

24.

En svarande som vill skydda sig mot denna effekt måste väcka ett genkäromål i den första rättegången och framställa ett eget yrkande om prisavdrag (jfr p. 21).

Slutsats

25.

En tidigare dom avseende ytterligare betalning för utfört arbete utgör hinder mot att pröva en ny talan om ersättning för avhjälpande av fel i arbetet även i en situation när den tidigare domen innebar att yrkandet om ytterligare betalningsskyldighet ogillades.

Bedömningen i detta fall

26.

I det tidigare målet yrkade Byggbolaget betalning för en kvarstående fordran för utfört arbete. Genom domen i målet har frågan om betalningsskyldigheten för tjänsten blivit slutligt avgjord, oavsett det förhållandet att domen innebar att talan ogillades. Det innebär att den tidigare domen utgör hinder mot att i en ny rättegång ta upp frågan om J.W:s och H.W:s betalningsskyldighet för tjänsten.

27.

J.W. och H.W. har i det aktuella målet yrkat ersättning för kostnad för avhjälpande av fel i tjänsten. Den ersättning som de begär är inte högre än det totala priset. Deras krav på prisavdrag motsvarande ersättning för avhjälpandekostnad avser därmed betalningsskyldigheten för tjänsten.

28.

De påstådda felen åberopades mot Byggbolagets krav på betalning i den tidigare rättegången. Invändningen prövades inte eftersom talan ogillades på grund av förstahandsinvändningen. Anspråket hade kunnat framställas i ett genkäromål. Att invändningen inte prövades i den tidigare rättegången saknar betydelse för bedömningen av frågan om rättskraft.

29.

Rättskraften hos det tidigare avgörandet hindrar således att J.W:s och H.W:s yrkande om prisavdrag motsvarande avhjälpandekostnad för fel i tjänsten tas upp till prövning. Med ändring av hovrättens beslut ska tingsrättens avvisningsbeslut därför fastställas.

HD:S AVGÖRANDE

Med ändring av hovrättens beslut fastställer HD tingsrättens beslut såväl i avvisningsfrågan som i fråga om rättegångskostnader.