NJA 2021 s. 661
Konsumentförsäkring. Tillämpningen av reglerna i försäkringsavtalslagen om förnyelse av försäkring.
Kalmar tingsrätt
H.A. förde vid Kalmar tingsrätt den talan mot Länsförsäkringar i Kalmar län som framgår av tingsrättens dom.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Louise Hinsegård) anförde följande i dom den 4 juli 2019.
BAKGRUND
H.A. tecknade hos Länsförsäkringar i Kalmar län (Länsförsäkringar) en utlandsvistelseförsäkring för sig och sin familj (han själv, sin sambo W.B. och sina två barn, W.A. och A.A.) med försäkringsnummer Nr 2268362, och försäkringstid från och med 2016-08-21 till och med 2017-06-26. Försäkringen för samtliga familjemedlemmar förlängdes att gälla tiden från och med 2017-06-26 till och med 2017-08-01, genom Nr 2268362*02, varpå försäkringen förlängdes med ytterligare en månad såvitt avsåg W.B., genom Nr 2268362*03, att gälla tiden 2017-07-02 till och med 2017-08-03.
Av försäkringsbrevet Nr 2285424*04 framgår att det ersatte Nr 2285424*03 och att samtliga familjemedlemmar omfattades av försäkringen med en löptid från och med 2017-08-20 till och med 2018-07-08 och att denna, vilket är ostridigt i målet, förlängdes genom en förnyelse med en månad genom Nr 2285424*5 från och med 2018-07-08 till och med 2018-08-16.
YRKANDE M.M.
H.A. har yrkat att tingsrätten ska förklara att han har rätt att förnya sin utlandsvistelseförsäkring hos Länsförsäkringar, med nummer 2285424, från och med den 17 juli 2018 till och med den 16 juli 2019.
Länsförsäkringar har bestritt käromålet i sin helhet.
– – –
GRUNDER OCH OMSTÄNDIGHETER
H.A. har som grund för sin talan anfört att han i enlighet med 7 kap. 6 § försäkringsavtalslagen (2005:104), nedan FAL, har rätt att förnya sin försäkring. För det fall tingsrätten skulle finna att rätten till förnyelse avtalats bort har Länsförsäkringar blivit bunden till att förnya försäkringen på H.A:s begäran genom Länsförsäkringars konkludenta handlande då Länsförsäkringar underlåtit att tillämpa försäkringsvillkoret, vilket H.A. med fog har inrättat sig efter och därmed har rätt att tillämpa tillvägagångssättet även fortsättningsvis.
Länsförsäkringar har som grund för sitt bestridande anfört att H.A. inte har rätt att förnya sin försäkring för tillfällig utlandsvistelse varken enligt försäkringsavtalet eller enligt FAL. Det bestrids även att Länsförsäkringar genom konkludent handlande skulle blivit bundna att förnya försäkringen på H.A:s begäran.
– – –
UTREDNING
– – –
DOMSKÄL
Allmänna förutsättningar
Enligt 3 kap. 4 § FAL förnyas en försäkring om inte en giltig uppsägning enligt 3 § samma kapitel har skett. Dock gäller detta inte för det fall annat har avtalats eller framgår av omständigheterna. Av förarbetena till FAL, prop. 2003/04:150 s. 397, framgår att parterna i samband med tecknandet av försäkringen eller senare kan avtala om att förnyelse inte skall ske. Någon gång kan det utan särskilt avtal av omständigheterna framgå att avtalet inte ska förnyas, t.ex. om försäkringstagaren tecknar en reseförsäkring för en viss resa, jfr NJA 1987 s. 982. Av nämnda rättsfall framgår att det enligt 14 § konsumentförsäkringslagen (nu motsvarande 3 kap. 4 § FAL) och i specialmotiveringen till förslaget till samma lag (prop. 1979/80:9) anförs. ”Även om det normala är att de försäkringar som omfattas av lagen regelbundet förnyas, finns det dock fall där avsikten är att försäkringen skall gälla endast under en begränsad tid och alltså inte skall förnyas. Så är vanligen fallet i fråga om reseförsäkringar. – Om parternas avsikt är att försäkringen inte skall förnyas är det naturligtvis bäst om de uttryckligen avtalar om detta. Ibland kan det emellertid även framgå av omständigheterna att automatisk förnyelse inte skall komma i fråga.”
Vidare framgår i förarbetena till FAL, samma sida som ovan, att ”förnyelse” av försäkringen anses innebära att en helt ny försäkring tecknas, vilket ger försäkringsbolaget rätt att begära att försäkringstagaren lämnar upplysningar som har betydelse för frågan om försäkringen ska förnyas eller ej.
Tingsrättens bedömning
H.A. har i första hand gjort gällande att han enligt 7 kap. 6 § FAL har rätt att förnya sin försäkring, Nr 2285424. Till stöd för sin talan har han bland annat åberopat aktuellt försäkringsbrev, Nr 2285424*04, ab 29 E och Nr 2285424*05, ab 29 F /ab 4. Av *04 framgår att det försäkringsbrevet ersatte Nr 2285424*03. Han har i förhör uppgett att han vetat om att försäkringen inte förlängdes automatiskt och att han var tvungen att begära förlängning enligt villkoren, vilket framgår av i målet åberopade handlingar att han också har gjort. Han har dock hävdat att han agerat enligt Länsförsäkringars instruktioner och att avsikten med försäkringen hela tiden har varit att ha en försäkring för den tid hans sambo studerar i Thailand. Det åligger H.A. att bevisa att parternas avsikt varit att försäkringsavtalet skulle gälla hela den tid som sambon studerade i Thailand, upp till maximala 5 år.
Av försäkringsbrevet Nr 2285424*04 och *05 framgår att *04 gäller längst till och med 2018-07-08 och *05 gäller längst till och med 2018-07-16.
Vidare framgår av kompletterande upplysningar till *05, sidan 2, att det är en korttidsförsäkring, att försäkringen gäller under en begränsad period samt att avtalet inte kommer att förnyas automatiskt. Vid en jämförelse med övriga i målet åberopade försäkringsbrev framgår att samtliga försäkringsbrev har motsvarande skrivningar samt uppgift om hur lång tid som längst respektive försäkring varit gällande. Därtill framgår av båda parterna åberopade allmänna bestämmelser, M.1, ab 15, att försäkring kortare tid än ett år upphör automatiskt efter försäkringstidens slut.
Mot bakgrund av det ovan anförda framgår det av i målet åberopade försäkringsbrev jämte villkor att aktuell försäkring gäller för en begränsad tidsperiod och att försäkringen upphör automatiskt. Av de kompletterande upplysningarna i ab 29 F/ ab 4 sidan 2, framgår i vart fall att omständigheterna i övrigt är sådana att avtalet inte kommer att förnyas automatiskt.
Parterna har således avtalat att FAL:s regler såvitt gäller uppsägning och förnyelse av försäkringen jämlikt 3 kap. 4 § inte skall tillämpas på det aktuella försäkringsavtalet. H.A:s förstahandsyrkande ska därmed ogillas. Vad H.A. anfört i fråga om vilka uppgifter Länsförsäkringar lämnat honom under hand förändrar inte denna bedömning.
H.A. har i andra hand yrkat att Länsförsäkringar genom sitt konkludenta handlande ska vara bundna att förnya försäkringen på H.A:s begäran då, så som det får förstås att H.A. gjort gällande, de underlåtit att tillämpa försäkringsvillkoret att H.A. inte ska ha rätt att förnya sin försäkring och medgett förnyelser.
Avtal genom konkludent handlande sluts vanligen när inget formellt avtal träffats mellan parterna, men när parterna agerar som om ett avtal existerar.
H.A har även bevisbördan för att parterna agerat utanför villkoren på sådant sätt att de agerat som om ett annat avtal än vad som framgår av försäkringsbreven existerat.
Som tingsrätten funnit ovan föreligger försäkringsavtal mellan parterna. Det har i samtliga fall varit fråga om tidsbestämda korttidsförsäkringar med löptid för vardera understigande 1 år. Villkoren har enligt H.A:s egna uppgift varit kända för honom. H.A. har agerat som följer av villkoren och begärt förnyelser och även ställt vida förfrågningar om förändringar, löptid och justeringar. Dessa har accepterats av Länsförsäkringar. De skrivningar som åberopats ger inte stöd för H.A:s talan annat än att Länsförsäkringar vid varje förändring accepterat förnyelse på sätt som parterna efter hand kommit överens om. Då förnyelse enligt förarbetena utgör nyteckning av försäkring kan inte heller Länsförsäkringar genom sitt handlande anses ha underlåtit att tillämpa försäkringsvillkoret – att rätten till förnyelse avtalats bort – så som att ett annat avtal än de i målet aktuella försäkringsvillkoren, skulle gälla.
Mot Länsförsäkringars bestridande är det således inte heller visat att de genom konkludent handlande ska anses bundna att förnya försäkringen på H.A:s begäran, varför även H.A:s andrahandsyrkande ska ogillas.
– – –
DOMSLUT
H.A:s talan ogillas.
Göta hovrätt
H.A. överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle bifalla käromålet.
Länsförsäkringar motsatte sig ändring av tingsrättens dom.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Henrik Jonsson och Ulrika Tyrén samt tf. hovrätts--assessorn Matilda Nilsson, referent) anförde följande i dom den 2 april 2020.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Parterna har i hovrätten åberopat samma omständigheter som vid tingsrätten. H.A:s ståndpunkt är att han enligt försäkringsavtalet och försäkringsavtalslagen har rätt att på egen begäran förnya sin försäkring då han endast har avtalat bort sin rätt till automatisk förnyelse av försäkringen samt, i andra hand, att han har en sådan rätt då Länsförsäkringar låtit bli att tillämpa avtalsvillkor med innebörd att han inte har rätt till förnyelse, vilket han med fog har inrättat sig efter. Länsförsäkringars ståndpunkt är att H.A. inte har rätt att förnya sin försäkring varken enligt försäkringsavtalet eller enligt försäkringsavtalslagen då parterna har avtalat om att lagens regler inte ska gälla samt att Länsförsäkringar inte blivit bundna att förnya försäkringen genom sitt konkludenta handlande. Parterna har i hovrätten åberopat samma skriftliga och muntliga bevisning som vid tingsrätten; förhöret med H.A. har spelats upp med ljud och bild.
Hovrättens bedömning
Tvisten gäller en konsumentförsäkring som Länsförsäkringar normalt tillhandahåller allmänheten. Enligt 3 kap. 1 § försäkringsavtalslagen får ett försäkringsbolag inte vägra att meddela en konsument en sådan försäkring om det inte finns särskilda skäl för en vägran. Förnyelse av en konsumentförsäkring innebär att en helt ny sådan försäkring meddelas. Och vid begäran om förnyelse krävs vid tillämpningen av 3 kap. 1 § försäkringsavtalslagen normalt något starkare skäl för vägran än vid en begäran om nyteckning. (Jfr prop. 2003/2004:150 s. 161, 396 och 397.) Vidare framgår av 1 kap. 6 § försäkringsavtalslagen att en avvikelse från den lagen till nackdel för försäkringstagarsidan endast kan ske om detta direkt framgår av dess bestämmelser.
Från den utgångspunkten finner hovrätten att regleringen i 3 kap. 4 § försäkringsavtalslagen om avtalsfrihet inte tillåter försäkringsvillkor som till nackdel för försäkringstagarsidan helt utesluter förnyelse av en konsumentförsäkring. Om konsumentförsäkringen inte har sagts upp eller uppsägningen är utan verkan utesluter detta inte att försäkringstagaren på egen begäran har rätt att få den förnyad, såvida det inte finns särskilda skäl för en vägran med tillämpning av 3 kap. 1 § försäkringsavtalslagen. Det som 3 kap. 4 § försäkringsavtalslagen tillåter är, enligt hovrättens mening, försäkringsvillkor som utesluter automatisk förnyelse, dvs. förnyelse trots att försäkringstagaren inte har begärt att så sker.
Varken upplysningarna i åberopade försäkringsbrev om att det är en korttidsförsäkring som gäller under en begränsad period och att avtalet inte kommer att förnyas automatiskt eller vad som framgår av åberopade allmänna försäkringsvillkor kan därför tillskrivas innebörden att parterna har avtalat att H.A. inte kan få förnyelse av försäkringen. Länsförsäkringar har inte heller påstått att det med tillämpning av 3 kap. 1 § försäkringsavtalslagen finns särskilda skäl för att vägra att meddela honom försäkringen. Hovrätten finner därför att käromålet ska bifallas.
– – –
HOVRÄTTENS DOMSLUT
Med ändring av tingsrättens dom i huvudsaken förklarar hovrätten att H.A. har rätt att förnya sin utlandsvistelseförsäkring, nummer 2285424, hos Länsförsäkringar i Kalmar län från och med den 17 juli 2018 till och med den 16 juli 2019.
Högsta domstolen
Länsförsäkringar i Kalmar län överklagade och yrkade att HD skulle fastställa tingsrättens dom.
H.A. motsatte sig att hovrättens dom ändrades.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Mohamed Ali, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.
DOMSKÄL
Bakgrund
H.A. tecknade hos Länsförsäkringar en reseförsäkring för sig och sin familj med försäkringstid mellan den 21 augusti 2016 och den 26 juni 2017. Försäkringen gällde både skadeförsäkring och personförsäkring för vistelse i Thailand. På hans begäran har försäkringen därefter förnyats i flera omgångar, senast med försäkringstid den 8 juli 2018 till den 16 juli 2018. Av försäkringsvillkoren framgår att det rör sig om en korttidsförsäkring som inte förnyas automatiskt.
H.A. meddelade därefter Länsförsäkringar att han önskade förnya försäkringen med ytterligare ett år för försäkringstid från och med den 17 juli 2018. Länsförsäkringar vägrade att förnya försäkringen med hänvisning till att det rörde sig om en korttidsförsäkring som upphör efter försäkringstidens utgång.
Frågan i målet
Huvudfrågan gäller om ett försäkringsbolag kan vägra att förnya en reseförsäkring vid försäkringstidens utgång (3 kap.3 och 4 §§försäkringsavtalslagen, 2005:104).
Den rättsliga regleringen
Enligt 3 kap. 1 § försäkringsavtalslagen får ett försäkringsbolag inte vägra en konsument att teckna en sådan försäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten när det har fått de uppgifter som behövs, om det inte finns särskilda skäl med hänsyn till risken för framtida försäkringsfall, den befarade skadans omfattning, den avsedda försäkringens art eller någon annan omständighet.
I 2 § anges att försäkringstiden inte får överstiga ett år, om det inte finns särskilda skäl för en längre försäkringstid.
Av 3 § framgår att försäkringsbolag får säga upp försäkringen att upphöra vid försäkringstidens utgång. Begär försäkringstagaren att försäkringen ska förnyas, gäller uppsägningen bara om det finns särskilda skäl att vägra försäkring med hänsyn till sådana omständigheter som anges i 1 §.
Har inte en giltig uppsägning skett enligt 3 §, förnyas försäkringen enligt 4 § för den försäkringstid som närmast svarar mot den senast gällande försäkringstiden och på de villkor som har gällt under denna tid, om inte försäkringstagaren då har tecknat en motsvarande försäkring hos ett annat försäkringsbolag. Detta gäller dock inte om annat har avtalats eller framgår av omständigheterna.
Enligt 1 kap. 6 § framgår att försäkringsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i lagen är till nackdel för försäkringstagaren är utan verkan om inte annat anges i lagen. Av 1 kap. 8 § framgår att om en personförsäkring ingår som en del i en skadeförsäkring, ska bestämmelserna om skadeförsäkring tillämpas även för personförsäkringen, om inte annat anges.
Kontraheringsplikten i försäkringsavtalslagen
En grundläggande princip inom svensk avtalsrätt är att en part har frihet att bestämma vem han önskar ingå avtal med. Denna frihet begränsas på försäkringsrättens område då en konsument har rätt att teckna en försäkring som ett försäkringsbolag normalt tillhandahåller allmänheten om det inte finns vägande försäkringsmässiga skäl att vägra skyddet (3 kap. 1 § försäkringsavtalslagen). Syftet med denna s.k. kontraheringsplikt är att säkerställa att konsumentens försäkringsskydd inte ska vara beroende av försäkringsbolagets godtycke (se prop. 2003/04:150 s. 157).
Prövningen av om en försäkring hör till den kategorin får i första hand utgå från det aktuella försäkringsbolagets produktsortiment, försäkringsvillkor och praxis. Ett försäkringsbolag behöver inte meddela försäkring mot risker som inte ingår i dess vanliga sortiment eller utvidga sin verksamhet utöver det geografiska område eller den kundkrets den är avsedd för (se a. prop. s. 160 och 390).
Rätten att teckna försäkring kompletteras av en motsvarande rätt att förnya försäkringen när försäkringstiden går ut. Försäkringsbolag ska alltså ha vägande försäkringsmässiga skäl även för att vägra förnya en försäkring (3 §). I detta läge, när försäkringstagaren redan har ett försäkringsskydd, krävs det normalt något starkare skäl för vägran av förnyelse än vid en begäran om nyteckning (jfr a. prop. s. 396).
Ett försäkringsbolag kan inte med stöd av avtalsfriheten i 4 § komma ifrån lagens regler om förnyelse av försäkringen vid avtalstidens utgång i andra fall än när det finns vägande försäkringsmässiga skäl (jfr 1 kap. 6 § samt a. prop. s. 396 och prop. 1979/80:9 s. 119).
Reseförsäkring
En reseförsäkring kan behöva tecknas för olika långa perioder beroende på syftet med resan. Bestämmelserna i försäkringsavtalslagen om att försäkringstiden i regel inte får överstiga ett år (3 kap. 2 §) eller att försäkringen i regel ska förnyas efter avtalstidens utgång (3 och 4 §§) passar därför inte alltid denna typ av försäkring. Ett avsteg kan därför behöva göras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet (jfr a. prop. s. 393 ff. och 506).
I NJA 1987 s. 982 bedömdes en kortare reseförsäkring om tre månader ha förnyats ett år och tre månader efter resans påbörjande när det var oklart vad som diskuterats mellan parterna om förnyelse av försäkringen och försäkringstagaren bedömts ha behov av ett fortsatt försäkringsskydd.
Ibland kan parterna avtala om eller det i övrigt framgå av omständigheterna att en reseförsäkring inte ska förnyas. Så kan vara fallet när försäkringen tecknats endast för en kortare semester om tio dagar eller en månad. När en reseförsäkring tecknats för en längre tid är det fråga om en resa som i regel har ett annat ändamål, som arbete eller utbildning. Begär försäkringstagaren att en sådan försäkring ska förnyas, behöver parternas motstående intressen vägas i frågan om försäkringsbolaget har särskilda skäl att vägra förnya försäkringen.
Bedömning i detta fall
H.A:s reseförsäkring har förnyats i flera omgångar att gälla under en längre tid. Han kan förväntas ha ett fortsatt försäkringsskydd under den tid som han vistas i utlandet med sin familj. Länsförsäkringar har inte framfört något vägande skäl för att vägra förnya försäkringen. Särskilda skäl att vägra förnya försäkringen föreligger alltså inte. H.A. har rätt att få försäkringen förnyad. Försäkringen ska med beaktande av den tid som den sammantaget gällt anses förnyad med ett år.
DOMSLUT
HD fastställer hovrättens domslut.
Domskäl
HD (justitieråden Anders Eka, Ann-Christine Lindeblad, Johnny Herre, Svante O. Johansson, referent, och Dag Mattsson) meddelade den 1 september 2021 följande dom.
DOMSKÄL
Bakgrund
H.A. tecknade hos Länsförsäkringar en konsumentförsäkring för utlandsvistelse för sig och sin familj med försäkringstid mellan den 21 augusti 2016 och den 26 juni 2017. Avtalet gällde bl.a. egendoms- och personförsäkring för vistelse i Thailand. På H.A:s begäran förnyades försäkringen därefter i omgångar, senast med försäkringstid mellan den 8 och 16 juli 2018.
H.A. meddelade Länsförsäkringar att han önskade förnya försäkringen med ytterligare ett år från och med den 17 juli 2018. Länsförsäkringar nekade dock förnyelse av försäkringen.
Då begärde H.A. att tingsrätten skulle förklara att han hade rätt att förnya försäkringen. Till stöd för talan åberopade han dels reglerna om förnyelse i försäkringsavtalslagen (2005:104), dels att Länsförsäkringar genom sitt handlande var bundet att förnya försäkringen på hans begäran. Tingsrätten ogillade H.A:s talan.
Hovrätten har ändrat tingsrättens dom och bifallit H.A:s talan. Enligt hovrätten tillåter reglerna i försäkringsavtalslagen endast avtalsvillkor som utesluter automatisk förnyelse, dvs. utan att försäkringstagaren har begärt det.
Frågan i HD
Målet gäller främst hur ett avtalsvillkor rörande förnyelse av en försäkring för tillfällig utlandsvistelse ska förstås mot bakgrund av regleringen i 3 kap.3 och 4 §§försäkringsavtalslagen.
Rättslig reglering
Försäkringsavtalslagen bygger på tanken att en konsument i princip ska kunna få del av det försäkringsutbud som tillhandahålls på marknaden. Lagen är utformad med utgångspunkt i att en konsument önskar ett kontinuerligt försäkringsskydd. Det har lett till särskilda regler om s.k. kontraheringsplikt och begränsningar av försäkringsbolagens uppsägningsrätt.
Ett försäkringsbolag får därför inte vägra en konsument att teckna en ny försäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten när det har fått de uppgifter som behövs, om det inte finns särskilda skäl för vägran (se 3 kap. 1 § försäkringsavtalslagen). Denna regel är tvingande till konsumentens förmån.
Vidare är försäkringsbolagets uppsägningsrätt begränsad vid konsumentförsäkring. Begär försäkringstagaren att försäkringen trots en uppsägning ska förnyas, gäller uppsägningen bara om det finns särskilda skäl att vägra fortsatt försäkringsskydd (se 3 kap. 3 § andra stycket).
Som ett komplement till detta skydd gäller regler om att en konsumentförsäkring automatiskt ska förnyas, om inte den har sagts upp att upphöra vid försäkringstidens slut eller försäkringstagaren då tecknat motsvarande försäkring i ett annat bolag (se 3 kap. 4 §).
Förhållandet mellan reglerna
Reglerna om nyteckning och uppsägning av en försäkring är som framgår av det anförda sammankopplade. När försäkringstagaren begär förnyelse efter en giltig uppsägning till försäkringstidens utgång motsvarar situationen i princip den som föreligger vid nyteckning, vilket i lagen kommer till uttryck genom ett krav på ”särskilda skäl”. När försäkringstagaren begär förnyelse efter uppsägning till försäkringstidens utgång, krävs det enligt förarbetena normalt något starkare skäl för att vägra förnyelse än vid nyteckning av försäkring (se prop. 2003/04:150 s. 396).
Situationen är annorlunda vid automatisk förnyelse. Sådan förnyelse innebär i och för sig också att en ny försäkring meddelas. Men försäkringen förnyas i allmänhet för den vanligen tillämpade försäkringstid som närmast svarar mot den senast gällande försäkringstiden och på de villkor i övrigt som har gällt under denna tid (se 3 kap. 4 §). Bolaget har vid sådan automatisk förnyelse viss möjlighet att ändra villkoren (se 3 kap. 5 §). Reglerna om automatisk förnyelse anknyter till dem om försäkringsbolagets möjlighet att säga upp försäkringen; säger inte bolaget upp försäkringen förnyas den i regel automatiskt (se p. 9).
Avtal om att inte förnya försäkringen
Som har framgått förnyas en försäkring inte om en giltig uppsägning har skett enligt 3 kap. 3 § eller om konsumenten har tecknat en motsvarande försäkring hos ett annat försäkringsbolag. Inte heller förnyas försäkringen om parterna har avtalat att den inte ska förnyas eller om detta framgår av omständigheterna (se 3 kap. 4 § sista meningen, jfr 1 kap. 6 § första stycket).
Denna reglering infördes för konsumentförsäkring första gången genom 14 § andra stycket i den tidigare gällande konsumentförsäkringslagen (1980:38). Där angavs att en försäkring inte förnyas om det framgick av avtalet att försäkringen inte skulle förnyas.
I förarbetena till den lagen anfördes att det fanns fall där avsikten var att försäkringen skulle gälla endast under en begränsad tid och att den därför inte skulle förnyas. Som exempel angavs bl.a. reseförsäkring och annan korttidsförsäkring. Om parternas avsikt var att försäkringen inte skulle förnyas, var det bäst om de uttryckligen avtalade om detta. Vidare uttalades att det givetvis inte var meningen att försäkringsbolagen skulle kunna utnyttja avtalsfriheten för att komma ifrån reglerna om automatisk förnyelse i andra fall än då försäkringstagaren har ett intresse av detta och skulle så ske fick det beivras med tillämpning av andra regler (se prop. 1979/80:9 s. 119). En regel som i sak motsvarade konsumentförsäkringslagens regel fördes över till 3 kap. 4 § försäkringsavtalslagen (se prop. 2003/04:150 s. 396 f.).
Sammanfattande slutsatser
Reglerna innebär att alla typer av konsumentförsäkringar i och för sig är föremål för förnyelse. Parterna kan dock i samband med tecknandet eller senare avtala om att förnyelse inte ska ske. Gränserna för avtalsfriheten sätts av 36 § avtalslagen och andra avtalsrättsliga principer.
Är avsikten att försäkringen endast ska gälla under en viss tid – genom att parterna avtalat om detta eller det annars framgår av omständigheterna – upphör den utan att det krävs någon uppsägning från försäkringsbolagets sida. I sådana fall har försäkringstagaren inte någon rätt till förnyelse enligt 3 kap. 3 § försäkringsavtalslagen. Regleringen hindrar givetvis inte att parterna genom särskilt avtal kommer överens om en fortsatt försäkring.
Bedömningen i detta fall
I det senast gällande försäkringsbrevet anges att det är bolagets villkor TU 16 som gäller för försäkringen. Dessa villkor avser försäkring vid tillfällig utlandsvistelse. Av den allmänna bestämmelsen M1, första stycket, framgår bl.a. följande.
Försäkringen gäller under den tid som anges i försäkringsbrevet. Gäller din försäkring kortare tid än ett år upphör den automatiskt efter försäkringstidens slut.
18. I försäkringsbrevet anges försäkringstiden till ”2018-07-08–
2018-07-16”. Vidare sägs att försäkringen ”gäller längst tom 2018-07-16”. Slutligen anges följande under rubriken ”Kompletterande upplysningar”.
–
Korttidsförsäkring. Denna försäkring gäller under en begränsad period. Avtalet kommer inte att förnyas automatiskt.
Av parternas försäkringsavtal följer att försäkringen utan uppsägning upphör vid försäkringstidens slut och att den inte kommer att förnyas automatiskt. Det innebär att parterna med tillräcklig grad av tydlighet har avtalat bort försäkringstagarens rätt till förnyelse.
H.A. har mot bakgrund av det anförda inte rätt att förnya sin försäkring med stöd av reglerna i försäkringsavtalslagen. Hans talan kan därför inte bifallas på den i första hand åberopade grunden.
Den fortsatta handläggningen av målet
Hovrätten har – med hänsyn till att talan bifölls på den i första hand åberopade grunden – inte prövat den grund H.A. åberopat i andra hand, nämligen att Länsförsäkringar genom sitt handlande är bundet att förnya försäkringen på hans begäran. Den frågan bör prövas i hovrätten. Målet ska därför lämnas åter till hovrätten för prövning av den återstående grunden. Det ankommer på hovrätten att pröva frågan om skyldigheten att ersätta rättegångskostnad i HD.
DOMSLUT
HD undanröjer hovrättens dom och lämnar målet åter till hovrätten för fortsatt behandling.