NJA 2022 s. 749

Målet gäller den närmare tillämpningen av den schablon för tidsspillan och utlägg som HD har slagit fast i ”Resan till Örebro” NJA 2012 s. 914 vid be-stämmande av ersättning till distansförsvarare.

I ett mål om försök till mord vid Göteborgs tingsrätt förordnades advokaten M.P. som offentlig försvarare för en av fem tilltalade. M.P. har sin verksamhet i Stockholm. Han begärde inget förhandsbesked i fråga om merkostnader för tidsspillan och utlägg som uppstått på grund av att han hade sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen.

I tingsrätten begärde M.P. ersättning för arbete med 133 594 kr, tidsspillan med 51 221 kr avseende drygt 39 timmar och utlägg med 10 389 kr. Spilltiden avsåg framför allt fem resor Stockholm–Göteborg tur och retur om vardera sju timmar avseende bl.a. besök på häktet och deltagande i huvudförhandling under två dagar med en mellanliggande dag. Han begärde också ersättning för bl.a. resor i samband med digital inställelse till häktningsförhandling och besök hos den misstänkte på häktet i Sollentuna. Utläggen i samband med dessa inställelser avsåg taxi- och tågresor samt tre hotellövernattningar i Göteborg. M.P. ansåg att han hade rätt till en ersättning för tidsspillan och utlägg som svarade mot vad en lokalt verksam försvarare samlat skulle kunnat få och framhöll att hans yrkande var lägre. Tingsrätten tillerkände M.P. begärd er-sättning.

Hovrätten har avslagit Justitiekanslerns överklagande av beslutet om er-sättning för tidsspillan och utlägg. Enligt hovrätten har M.P. inte rätt till ersättning för merkostnader på grund av att han har sin verksamhet långt från Göteborg. Hovrätten har dock ansett att M.P. enligt schablon skulle ha haft rätt till ett högre belopp än vad hans faktiska kostnader motsvarar. Det har enligt hovrätten därmed inte uppkommit några merkostnader på grund av avståndet.

Enligt huvudregeln i 21 kap. 10 § första stycket RB har en offentlig försvarare rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ett undantag från denna huvudregel finns i paragrafens fjärde stycke. Enligt den bestämmelsens första mening får ersättning till en offentlig försvarare som har sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen endast om det finns särskilda skäl avse de merkostnader för tidsspillan och utlägg som har uppkommit på grund av avståndet. På begäran ska förhandsbesked lämnas i frågan om sådana merkostnader omfattas av rätten till ersättning.

När lagtexten talar om ”merkostnad” för distansförsvararen ska kostnaden ses i relation till vad en lokalt verksam försvarare skulle vara berättigad till. Ersättning till distansförsvararen ska då bedömas schabloniserat. Enligt den schablon som är tillämplig vid tingsrätt har distansförsvararen rätt till ersättning för faktisk tidsspillan och faktiska utlägg upp till ett belopp motsvarande vad en försvarare med verksamhet tio mil – eller i glesbygd 20 mil – från domstolen skulle ha tillerkänts (se ”Resan till Örebro” p. 10 och ”Resan till Sundsvall” Högsta domstolens beslut den 3 juni 2022 i mål Ö 2543-21 p. 7).**

Om den ersättning för tidsspillan och utlägg som en distansförsvarare begär understiger vad som följer av schablonen ska ersättningen inte anses som en merkostnad på grund av avståndet.

Det är alltså först om den begärda ersättningen är högre än schablonen som det blir aktuellt att pröva om det finns särskilda skäl att låta merkostnader omfattas av rätten till ersättning ( jfr ”Resan till Sundsvall” p. 8).

Av förarbetena framgår att ”särskilda skäl” tar sikte på situationer där avståndet visserligen föranleder tidsspillan och utlägg i större omfattning men där omständigheterna i övrigt medför att kostnaderna för försvaret inte blir avsevärt högre än för en försvarare på närmare håll. Som exempel anges när det på orten inte finns någon med särskilda kunskaper på området eller när för-svararen redan är väl insatt i målet. Därutöver finns ett visst utrymme för domstolen att ta hänsyn också till andra omständigheter som har tillräcklig tyngd i det enskilda fallet. ( Jfr ”Resan till Sundsvall” p. 5.)

Den schablon för ersättning som HD har utvecklat i ”Resan till Örebro” ger distansförsvararen rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg med som mest det belopp som en försvarare med verksamhet 10 mil eller, i mindre tätbebyggda områden, 20 mil från domstolsorten skulle ha tillerkänts.

Det ska göras en jämförelse mellan, å ena sidan, distansförsvararens faktiska tidsspillan och utlägg för de arbetsuppgifter som uppdraget har krävt och, å andra sidan, vad en lokal försvarare skulle ha rätt till vid utförande av dessa arbetsuppgifter. En distansförsvarares ersättning kan därmed inte bli högre än vad som följer av faktiskt vidtagna arbetsuppgifter. Jämförelsen ska avse tidsspillan och utlägg för varje arbetsuppgift som distansförsvararen har utfört, exempelvis besök i häktet eller deltagande i en förhandling; det är inte fråga om att göra en samlad jämförelse för uppdraget sett som en helhet.

Om distansförsvararen medverkar i en förhandling som pågår i flera dagar, ska den yrkade ersättningen för faktisk tidsspillan respektive faktiska utlägg jämföras med den ersättning för tidsspillan respektive utlägg som en lokalt verksam försvarare skulle ha varit berättigad till för dagliga bilresor tur och retur till domstolsorten. Detta kan, exempelvis om distansförsvararen bor över natt på domstolsorten, medföra att tidsspillan för en lokal försvarare, beräknad enligt schablonen, överstiger distansförsvararens faktiska tidsspillan för att medverka i förhandlingen. I en sådan situation har distansförsvararen rätt endast till ersättning för den faktiska tidsspillan. På motsvarande sätt har en distansför-svarare rätt till ersättning bara för faktiska utlägg som han eller hon har haft för en resa tur och retur samt hotellkostnad, om utläggen understiger den rätt till ersättning för utlägg avseende dagliga bilresor tur och retur till domstolen som en lokal försvarare skulle ha haft.

M.P. har begärt ersättning för tidsspillan och utlägg i samband med fem resor Stockholm–Göteborg, tur och retur. För varje inställelse skulle en försvarare med verksamhet tio mil från tingsrätten ha tillerkänts ersättning för tre timmars tidsspillan och utlägg motsvarande 20 mil.

En av resorna, med anslutande tidsspillan för promenad, företogs emel-lertid med anledning av tingsrättens huvudförhandling. Huvudförhandlingen pågick under två dagar och M.P. närvarade på plats under båda dagarna. För den arbetsuppgiften skulle en försvarare med verksamhet tio mil från tingsrätten ha tillerkänts ersättning för sex timmars tidsspillan och utlägg motsvarande 40 mil.

Det belopp som skulle ha tillerkänts en lokalt verksam försvarare enligt schablonen understiger vad M.P. har begärt för tidsspillan respektive utlägg för resa och hotell.

För övriga arbetsuppgifter som M.P. utfört för fullgörande av uppdraget har tidsspillan (sammanlagt 3 timmar och 15 minuter) och utlägg (648 kr) inte varit högre än vad en försvarare med verksamhet tio mil från tingsrätten skulle ha tillerkänts.

Det anförda innebär att M.P. med tillämpning av schablonen har rätt till ersättning för tidsspillan med 27 731 kr och för utlägg med 4 308 kr. Den av M.P. begärda ersättningen överstiger därmed en ersättning enligt schablonen och utgör i överskjutande del en merkostnad. HD gör ingen annan bedömning än hovrätten, att det inte föreligger sådana särskilda skäl som medför att M.P. ska tillerkännas ersättning för nämnda merkostnad.

M.P:s ersättning för tidsspillan och utlägg ska bestämmas med beaktande av det anförda och hovrättens beslut ska således ändras.