RÅ 1997 not 243

Not 243. Överklagande av Josefin H. ang. bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen. -Sociala Distriktsnämnden Centrum i Kungsbacka kommun (1994-04-20) avslog en ansökan av Josefin H., född år 1974, om kompletterande ekonomiskt bistånd till uppehälle och hyra. Nämnden motiverade beslutet med att bostadsbehovet kunde tillgodoses genom att modern (som var borgensman) betalade hyran eller genom återflyttning till föräldrahemmet. - I överklagande vidhöll Josefin H. sitt yrkande om bistånd. - Länsrätten i Hallands län (1994-09-01, ordf. Vennersten): Enligt 6 § socialtjänstlagen har den enskilde rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. - Av 7 kap. 1 § föräldrabalken framgår att föräldrar är underhållsskyldiga mot sina barn tills dessa fyllt arton år eller vid den senare tidpunkt då barnet slutar grundskolan, gymnasium eller motsvarande, dock senast när den unge fyller 21 år. - I Socialstyrelsens allmänna råd 1992:4 (s. 45 f) sägs bl.a. följande: "Observera att krav på att utreda föräldrarnas ekonomiska förmåga enbart gäller situationer då föräldrarna har underhållsskyldighet. När det gäller t.ex. arbetslös ungdom över 18 år ska rätten till bistånd bedömas med utgångspunkt enbart från den unges egen situation, där han vistas och med hänsyn till vad han själv vill. Socialnämnden kan i en sådan situation inte hänvisa den hjälpsökande arbetslöse unge personen att mot dennes vilja flytta hem till föräldrarna." Vidare sägs i de allmänna råden (s. 73) att för skulder som uppkommit under den tid som sökanden varit berättigad eller skulle ha varit berättigad till socialbidrag för sin försörjning eller livsföring i övrigt och som avser kostnader för detta, bör socialbidrag utges så att sådana skulder kan betalas upp till vad som får anses vara en skälig levnadsnivå, om sökanden vid tiden för ansökan inte har råd att betala dem. - Av handlingarna framgår bl.a. följande. Josefin H. avslutade 1992 tvåårig social linje. Därefter vistades hon i USA med återkomst 1993. Höstterminen 1993 påbörjade hon gymnasiestudier som avbröts. Hon fick en praktikplats på Radio 95 i Kungsbacka den 17 januari 1994. Denna anställning varar till januari 1995, med möjlighet till förlängning till maj 1995. Lönen uppgår till 3 520 kr per månad. Josefin är ensamstående och bor sedan den 1 april 1994 i en hyreslägenhet om 1 rum och kök i Kungsbacka. Månadshyran uppgår till 3 165 kr. Hon bodde tidigare hos sin mor och hennes sambo i Göteborg. Modern har skrivit på ett borgensåtagande för at hon skulle få kontrakt på sin nuvarande lägenhet. Moderna har uppgett att hon själv inte har möjlighet att stå för Josefins hyra. Den 13 april 1994 erhöll Josefin bistånd enligt 3 § socialtjänstlagen i form av matpengar för åtta dagar med 392 kr. - Länsrätten gör följande bedömning. - Josefin H:s föräldrar är inte försörjningsskyldiga mot henne då hon är över 18 år och inte längre studerar. Hennes lön från anställningen i Kungsbacka tillförsäkrar henne inte en skälig levnadsnivå. Enligt länsrättens mening bör distriktsnämnden inte kunna hänvisa Josefin att, mot hennes vilja, flytta hem till modern när hon nu har både bostad och arbete i Kungsbacka. Om modern, i enlighet med borgensåtagandet, går in och betalar den del av hyran som Josefin inte klarar av, uppkommer en skuld till modern. Denna skuld uppkommer då under tid Josefin måste anses bidragsberättigad. Distriktsnämnden har därför att utge kompletterande bistånd till Josefin så att hon kan bo kvar i Kungsbacka och uppnå en skälig levnadsnivå där. - Länsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar målet åter till Sociala Distriktsnämnden för fortsatt handläggning i enlighet med det ovan sagda. - I kammarrätten yrkade nämnden att dess beslut skulle fastställas. - Kammarrätten i Göteborg (1994-11-07, Häggbom, Nystrand, Berg): Josefin H. flyttade till eget boende den 1 april 1994, Den 5 april ansökte hon hos Sociala Distriktsnämnden Centrum i Kungsbacka om kompletterande bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen till hyra och uppehälle. Kammarrätten konstaterar inledningsvis att hennes ansökan lämnades in i anslutning till flyttningen. - Innan flyttningen bodde Josefin H. hos sin mamma, Birgitta L. och dennas sambo i sambons villa i Kålltorp i Göteborg. Josefin hade bott där sedan i juni 1993 då hon kom hem efter att ha vistats ett år i USA. Mamman flyttade från Majorna till Kålltorp under tiden Josefin vistades i USA. Josefin har uppgett att hon inte träffat mammans sambo före sommaren 1993. Josefin hade ett eget rum i villan. Enligt Birgitta L. betalade inte Josefin något hemma under den tid hon pendlade mellan Kållsjö och Kungsbacka eftersom det rörde sig om en begränsad tid. Josefin fick istället spara pengarna till inredning i sin nya lägenhet. Om Josefin skulle ha bott kvar i Kålltorp under en längre tid skulle hon ha fått betala en viss summa pengar hemma. Efter vistelsen i USA studerade Josefin en kortare tid på gymnasium och var sedan arbetslös fram till den 17 januari 1994 då hon fick en praktikplats vid Radio 95 i Kungsbacka. Hon lovades arbete där till och med maj månad med möjlighet till förlängning. Hennes lön var vid tiden för ansökan 3 520 kr. Hyran för enrumslägenheter i Kungsbacka uppgår till 3 165 kr. - Enligt 6 § socialtjänstlagen har den enskilde rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Josefin H. bodde innan flyttningen till Kungsbacka hos sin mamma och dennas sambo. Kammarrätten finner att hennes behov av bostad var tillgodosett genom detta boende. Vad Josefin H. har anfört om att hennes arbete fanns i Kungsbacka och hennes hänvisning till sin ålder medför inte att bistånd skall utgå till ett egen boende. Josefin H:s inkomst var vid tiden för ansökan 3 520 kr. Hon har uppgett att hennes kostnader för resor från Kålltorp till Kungsbacka uppgick till cirka 800 kr per månad. Socialstyrelsen rekommenderar att kostnaden för uppehälle för en hemmaboende ungdom över 18 år som inte studerar skall beräknas till hälften av normen för sammanboende. Det belopp som Socialstyrelsen rekommenderar är 2 816 kr. Regeringsrätten har i dom den 17 oktober 1994, mål nr 6411-1993, funnit att behovet av medel för uppehälle för en hemmaboende arbetslös ungdom fick anses tillgodosett med ett belopp som understeg det av Socialstyrelsen rekommenderade beloppet med drygt 500 kr. Kammarrätten finner med hänsyn till ovanstående att Josefin H:s behov har kunnat tillgodoses genom boende hos mamman och genom hennes egna inkomster. Överklagandet skall därför bifallas. - Kammarrätten bifaller överklagandet och undanröjer länsrättens dom. - I överklagande yrkade Josefin H. att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa länsrättens dom. - Regeringsrätten (1997-12-11, Tottie, Holstad, Rundqvist, Eliason, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) har den enskilde rätt till bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. - Att rätt till bistånd föreligger endast i den mån den biståndssökandes behov inte kan tillgodoses "på annat sätt" innebär att sökanden i första hand har att ta egna ekonomiska resurser - inkomster och tillgångar - i anspråk. Till egna ekonomiska resurser är att hänföra rättsligt erkända krav som sökanden kan rikta mot andra, såsom krav på underhållsbidrag från make eller, när det som i förevarande mål gäller en ung bidragssökande, från föräldrar. Också rent faktiskt utgående stöd från anhöriga eller närstående skall i princip beaktas vid behovsprövningen, t.ex. det ekonomiska stöd som en sambo normalt kan räkna med från sin partner (RÅ 1985 2:1 och RÅ 1995 ref. 48) eller som ett vuxet, hemmavarande barn åtnjuter från sina föräldrar (RÅ 1994 ref. 61). Bistånd från socialnämnden är tänkt att utgå först när andra tillgängliga resurser inte räcker till. - Biståndet är avsett att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Till hjälp vid beräkningen av denna nivå har socialnämnderna normbelopp som Socialstyrelsen har tagit fram och som ger en ram för biståndets storlek i olika faktiska situationer (RÅ 1993 ref. 11). Den som bor ensam anses normalt ha rätt till bistånd till en högre boendekostnad än den som har ett delat boende och motsvarande gäller för övriga levnadskostnader. Ytterst kan socialnämnden dock, med frångående av normbeloppen, göra en särskild bedömning i det enskilda fallet av vilken levnadsnivå som får anses skälig. - Den enskilde anses ha en skyldighet att i viss omfattning planera sin ekonomi så att han i görligaste mån undviker ett bidragsberoende eller begränsar detta. Regeringsrätten har i ett fall nekat en bidragssökande bistånd med ett belopp motsvarande vad han vid en tillämpning av Socialstyrelsens normer ansågs ha bort spara under den närmast föregående tiden, då ett kommande behov av medel för försörjningen redan kunde förutses (RÅ 1997 ref. 2). Vidare har den som bytt till en större och dyrare lägenhet vägrats bistånd för uppkommen merkostnad, då lägenhetsbytet inte visats ha varit nödvändigt för att tillförsäkra honom en skälig levnadsnivå (RÅ 1994 ref. 76). - Det nu sagda innebär, såvitt avser hemmaboende ungdomar, att de inte har någon ovillkorlig rätt till bistånd i syfte att bereda dem ett eget boende. En rätt till bistånd föreligger först om ett eget boende är nödvändigt för att de skall vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå. De särskilda skäl för bistånd som härvid bör beaktas kan vara exempelvis att familjen är mycket trångbodd eller att svåra personliga motsättningar uppkommit inom familjen. - Josefin H. var vid tiden för sin biståndsansökan i det närmaste 20 år och hade några dagar före ansökan flyttat till en egen bostad. Hon hade dessförinnan under närmare ett år - efter vistelse utomlands - bott hos sin mor och hennes sambo i dennes villa. Under boendet hos modern var hon såvitt framkommit i målet inte berättigad till socialbidrag eftersom hon hade inkomster som översteg normen. Genom att hon hyrde en egen bostad uppkom ett betydande underskott för henne och hon blev beroende av bistånd för att kunna täcka detta. - Av utredningen i målet framgår inte att Josefin H. behövde den egna bostaden för att uppnå en skälig levnadsnivå. Hon har därför inte rätt till bistånd i anledning av bostadsbytet. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut kammarrättens dom innehåller. (fd I 1997-11-13, Hoffstedt)

*REGI

*INST