RÅ 2002 not 36

Not 36. Överklagande av X AB av förhandsbesked angående inkomstskatt. - I en ansökan om förhandsbesked uppgav X AB (bolaget) följande. - Bolaget har ett holländskt dotterbolag Y NV (Y) som Skatterättsnämnden kan utgå från att det är att bedöma som ett "utländskt bolag" i den mening som avses i 16 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, och som är hemmahörande endast i Nederländerna. - Med ett aktiekapital om 200 000 holländska guilders (NLG) bildades Y år 1990 som ett holländskt dotterbolag till bolaget. Året därpå ökades dotterbolagets aktiekapital till 455 400 000 NLG. Tillskottet från bolaget utgjordes av dels aktierna i ett belgiskt dotterbolag Z ET (Z) med 379 600 000 NLG, dels likvida medel med 75 600 000 NLG. Aktierna i Z värderades till ett 154 300 000 NLG högre värde än de 379 600 000 NLG som redovisades som ökning av aktiekapitalet, och dessa 154 300 000 NLG redovisades som s.k. share premium. - Y började år 1991 också en egen s.k. Coordination Centre(CC)-verksamhet i en filial i Belgien, vars resultat till större delen beskattades i Belgien till låg skattesats och till en mindre del i Nederländerna till normal holländsk skattesats, 35 procent. Verksamheten bedrevs i filialform också åren 1992 och 1993. Sammanlagt uppgick nettoinkomsten för de tre åren till 115 305 282 NLG, varav 10 597 610 NLG avser den del som beskattats med normal holländsk bolagsskatt, 35 procent. Från och med år 1994 bedrivs verksamheten i form av ett belgiskt bolag, som ägs av Z. - År 1991 tog Y mot utdelning från Z med 154 300 000 NLG. Vidareutdelningen till bolaget redovisades hos Y som nedsättning av share premium med 154 300 000 NLG. - År 1993 ökades aktiekapitalet i Y till 770 700 000 NLG. Tillskottet från bolaget utgjordes av aktierna i sju dotterbolag (nationella koncerner) i Italien, Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Danmark, Storbritannien och Spanien. Tillskottet värderades till ett 35 000 000 NLG högre belopp än aktiekapitalökningen, och detta högre belopp redovisades som s.k. share premium. - Y har fortfarande ett aktiekapital med 770 700 000 NLG och share premium med 35 000 000 NLG. Detta påverkas inte av den nu planerade utdelningen. - År 1996 förvärvde Y dotterbolag i Japan och Mexiko. - Det japanska bolaget såldes år 1998 till AB XX. Det danska bolaget såldes år 1999 till det danska bolag vars aktier innehas av AB XX. Ingen försäljning gav upphov till vinst eller förlust för Y. Skatterättsnämnden kan utgå ifrån att varken det japanska eller det danska bolaget ökat eller minskat i värde i Y:s ägo. En realisationsvinst med 63 4418 699 NLG uppstod däremot när Y år 1999 sålde det italienska bolaget till det italienska bolag vars aktier innehas av AB XX. Vinsten var skattefri i Nederländerna. Skatterättsnämnden kan utgå ifrån att vinsten motsvarade den verkliga värdeökningen. - År 1999 bildade Y ett dotterbolag i Jugoslavien. - Under årens lopp har Y tagit emot utdelningar med 1 258 674 000 NLG från dotterbolag. Y har självt lämnat utdelningar till bolaget med 1 194 324 000 NLG. - Åren 1995-1998 har Y haft egen holländsk inkomst i form av räntor m.m. som efter normal skatt, 35 procent, uppgått till sammanlagt 928 301 NLG. - Sammanfattningsvis kan sägas att Y bildades år 1990 i syfte att fungera som ett sammanhållande ägarbolag, holdingbolag, för ett antal utländska underkoncerner inom XX-koncernen. Under åren 1991-1993 bedrevs också delvis lågbeskattad filialverksamhet i Belgien. Från och med år 1994, dvs. under de senaste drygt sex åren, har Y dock varit helt inriktat på det sammanhållna ägandet av XX-koncernen. Utan jämförelse är utdelningsflöden den viktigaste resultatposten i Y. Av Y mottagna utdelningar skulle samtliga ha varit skattefria i Sverige om de hade mottagits av bolaget direkt. De försäljningar som skett har i endast ett fall (Italien) gett upphov till en vinst. Försäljningarna har betingats av behov av omstrukturering inom koncernen och någon extern försäljning har inte varit och är inte aktuell. - Vid de fem utdelningsalternativen i nedan redovisade frågeställning anges beloppet 3 202 282 NLG. Detta belopp motsvarar skillnaden mellan å ena sidan de utdelningsbara medel som faktiskt redovisats hos Y per utgången av år 1999 (med undantag för s.k. share premium, som inte avses delat ut) och å andra sidan summan av de intäkter och lämnade utdelningar som i bilaga angivits till 244 002 282 NLG. Det rör sig om en misstämning som inte kunnat klarläggas. - Det finns säkert flera förklaringar till att summan av de olika sorternas ännu icke utdelade nettoinkomster är större än den totala ännu icke utdelade nettoinkomsten. En viktig förklaring är att inkomstskatt (på CC-inkomst och "other income") inte är avdragsgill och därför kan påverka redovisad nettoinkomst med större belopp än vad som angivits i bilagan. Det rör sig i sammanhanget om en misstämning som inte bör inverka menligt på bolagets möjlighet att få förhandsbesked, och för att inte förlora tid får misstämningen därför helt enkelt räknas av från de alternativa belopp som angetts i de olika alternativen nedan. - Redovisningsprinciperna i Nederländerna har ändrats med effekt från och med år 1995 för Y. Sättet att redovisa bör inte ha någon betydelse för misstämningen, men eftersom detta inte kan uteslutas vill vi ändå nämna att redovisningen i Y för åren 1991-1994 upprättats enligt vad som närmast kan liknas vid "kapitalandelsmetoden". I stället för att redovisa mottagen utdelning som inkomst har alltså dotterbolags egna resultat redovisats som Y:s resultat och som en åtföljande ökning av anskaffningsvärdet av dotterbolagsaktierna. Redovisningsprinciperna har ändrats år 1995, vilket innebar att samtliga resultat- och balansposter har redovisats som om "kapitalandelsmetoden" inte tillämpats. Den holländska beskattningen har varken påverkats av att redovisning skett enligt "kapitalandelsmetoden" eller av att byte skett till sedvanlig redovisning enligt "historisk anskaffningskostnadsmetod" men kan eventuellt ha någon betydelse för misstämningen med 3 202 282 NLG. I den mån klarhet kan vinnas, återkommer bolaget med besked. - Mot bakgrund av nu redovisade omständigheter hemställer bolaget om förhandsbesked i följande fråga: Är utdelning med följande alternativa belopp skattefri?1. Utdelning med 240 800 000 NLG; Motsvarar samtliga utdelningsbara medel i Y med undantag för s.k. share premium. - 2. Utdelning med 132 890 046 NLG;Som enligt alternativ 1 ovan (240 800 000 NLG), med den skillnaden att utdelningen inte omfattar ett belopp motsvarande dels den del av Y:s egen inkomst som åren 1991-1993 beskattats endast hos filialen i Belgien (104 707 672), dels beloppet 3 202 282 som förklarats ovan. - 3. Utdelning med 125 494 718 NLG; Som enligt alternativ 2 ovan (132 890 046 NLG), med den skillnaden att utdelningen inte heller omfattar den del av Y:s egen inkomst som åren 1991-1993 varit hänförlig till samma verksamhet som den som bedrevs i filialen i Belgien men som beskattats i Nederländerna (10 597 610 NLG). - Annorlunda uttryckt motsvaras utdelningen med drygt 125 MNLG helt av ännu icke vidareutdelade utdelningar från dotterbolag (64 350 000 NLG), av reavinst på aktierna i det italienska dotterbolaget (63 418 699 NLG) och av "other income" (928 301 NLG) - allt minskat med beloppet 3 202 282 NLG. - 4. Utdelning med 72 673 629 NLG; Som enligt alternativ 2 ovan (132 890 046 NLG), med den skillnaden att utdelningen inte heller omfattar ett belopp motsvarande reavinsten på aktierna i det italienska dotterbolaget. - Annorlunda uttryckt motsvaras utdelningen med drygt 72 MNLG helt av ännu icke vidareutdelade utdelningar från dotterbolag (64 350 000 NLG), av den del av Y:s egen inkomst som åren 1991-1993 varit hänförlig till samma verksamhet som den som bedrevs i filialen i Belgien men som beskattats i Nederländerna (10 597 610 NLG) och av "other income" (928 301 NLG) - allt minskat med beloppet 3 202 282 NLG. - 5. Utdelning med 62 076 019 NLG; Som enligt alternativ 3 ovan (125 494 718 NLG), med den skillnaden att utdelningen inte heller omfattar realisationsvinsten på aktierna i det italienska dotterbolaget. - Annorlunda uttryckt motsvaras utdelningen med drygt 61 MNLG helt av ännu icke vidareutdelade utdelningar från dotterbolag (64 350 000 NLG) och av "other income" (928 301 NLG) - allt minskat med beloppet 3 202 282 NLG. - Enligt bolagets uppfattning är utdelning enligt alternativ 1 ovan (och därmed enligt samtliga alternativ) skattefri enligt 7 § 8 mom. sjätte stycket ("huvudregeln") alternativt sjunde stycket ("presumtionsregeln") SIL. Skattefrihet för utdelning enligt alternativen 4 och 5 följer enligt vår uppfattning också av artikel 24 punkt 1 d 1) och 2) dubbelbeskattningsavtalet (1992:17) mellan Sverige och Nederländerna ("avtalet") (1992:17). Möjligtvis ger avtalet skattefrihet för utdelning även enligt alternativ 3. - Skatterättsnämnden (Kindlund, Ståhl, Svensson): Förhandsbesked. Bolaget kan ta emot skattefri utdelning på sina andelar i Y enligt alternativ 3. - Motivering. Bolaget avser att besluta om utdelning från sitt nederländska dotterbolag Y med olika alternativa belopp och vill ha besked om vilka belopp som kan delas ut skattefritt. - Av ansökningen framgår bl.a. följande. Bolaget är moderbolag i en koncern. Y bildades 1990 i syfte att fungera som ett sammanhållande ägarbolag, holdingbolag, för ett antal utländska underkoncerner inom XX. Under 1991 erhöll Y genom tillskott från bolaget andelarna i det belgiska företaget Z. Under åren 1991-1993 bedrev Y en delvis lågbeskattad filialverksamhet i Belgien i ett s.k. Coordination Centre (CC). Filialverksamheten överfördes 1994 till ett dotterbolag till Z. Fr.o.m. 1994 är Y heltinriktat på att sammanhålla ägandet av XX-bolag. - De poster som nu är aktuella för beslut om utdelning till bolaget är CC-inkomster 1991-1993, kvarvarande utdelningar från dotterföretag, en reavinst avseende en avyttring 1999 av aktierna i ett italienskt dotterföretag samt ränteinkomster m.m. åren 1995-1998. - I första hand skall bedömningen av frågan om skattefrihet för utdelningen göras mot de interna svenska reglerna och i andra hand mot bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalet med Nederländerna. - De interna svenska reglerna. I 7 § 8 mom. sjätte stycket (huvudregeln) respektive sjunde stycket (presumtionsregeln) SIL, anges de särskilda villkoren för att utdelningar från utländska juridiska personer inte skall tas upp till beskattning. - Enligt huvudregeln skall den skattskyldige visa att den utdelande utländska juridiska personen är underkastad en inkomstbeskattning som är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt SIL om inkomsten förvärvats av ett svenskt företag (jämförlighetsvillkoret). - Enligt presumtionsregeln gäller att en utländsk juridisk person, som är hemmahörande i något land med vilket Sverige ingått skatteavtal (avtalsland), skall anses underkastad jämförlig beskattning. Presumtionen gäller dock endast om personens intäkter härrör från Sverige eller avtalsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där verksamheten bedrivs. Om personens intäkter till endast obetydlig del härrör från verksamhet i andra länder eller särskilt skattegynnad verksamhet, skall personen ändå anses underkastad jämförlig beskattning. - I RÅ 1999 ref. 60 har närmare utvecklats vad som enligt förarbeten och praxis krävs för att villkoren i huvudregeln respektive presumtionsregeln skall var uppfyllda. I rättsfallet bestod utdelningen i stort sett av alla värden i en nederländsk underkoncern, innefattande bl.a. bolag där inkomsterna var obeskattade eller kunde vara lågbeskattade. I det fallet skulle hänsyn tas till förhållandena under koncernens samtliga inkomstår. - I det aktuella ärendet är det bl.a. fråga om en lågbeskattad verksamhet som först bedrivits i Y:s filial fram till 1993 och därefter hos ett dotterföretag till Z. Utdelningen avser samtliga utdelningsbara medel hos Y. Enligt nämndens mening föreligger sådana likheter med omständigheterna i RÅ 1999 ref. 60 att det inte heller i detta fall finns anledning att begränsa bedömningen utan låta denna omfatta samtliga inkomstår. - En ytterligare fråga är om vid bedömningen varje inkomstår skall behandlas för sig eller om det skall ske någon form av samlad bedömning. Av uttalanden i förarbetena framgår att vid bedömningen av om rätt till utdelningsbefrielse föreligger bör varje år bedömas för sig (prop. 1990/91:107 s. 31 andra stycket). RÅ 1996 ref. 60 lägger inte hinder i vägen för en sådan bedömning. - Enligt nämndens mening bör därför den i förarbetena angivna metoden, att se varje år för sig, vara den metod som skall användas vid den närmare prövningen om jämförlighetsvillkoret är uppfyllt. - Vid sådant förhållande kan konstateras att Y, såvitt avser inkomståren 1991-1993, inte uppfyller kraven för skattefri utdelning vare sig enligt huvudregeln eller enligt presumtionsregeln. - Såvitt avser åren 1994 och framåt uppfyller Y enligt förutsättningarna kraven för jämförlig beskattning enligt huvudregeln, varför inkomsterna i form av räntor m.m. åren 1995-1998 kan delas ut skattefritt till bolaget. Reavinsten 1999 avseende försäljningen av de italienska aktierna bör kunna bedömas som en sådan enstaka reavinst som kan delas ut skattefritt till bolaget, trots att den inte har beskattats i Nederländerna (jfr prop. 1990/91:107 s. 30 ö.). - Dubbelbeskattningsavtalet med Nederländerna. I artikel 24 punkt 1 d i avtalet finns bestämmelser om i vilka situationer utdelning från ett nederländskt bolag till ett svenskt bolag är undantagen från beskattning i Sverige. Förutom huvudvillkoret att utdelningen skall vara undantagen från beskattning om båda bolagen varit svenska gäller fyra ytterligare alternativa villkor varav villkoren i 1 d 1) och 2) kan komma ifråga här. - Enligt dessa villkor medges skattebefrielse endast om - 1) den vinst av vilken utdelningen betalas har, i Nederländerna eller annorstädes, underkastats en beskattning som motsvarar minst 15 procent av nettovinsten beräknad enligt svensk lag eller - 2) denna utdelning utgörs av inkomst eller reavinst som hade varit skattebefriad i Sverige om den hade förvärvats direkt av bolaget med hemvist i Sverige. - Vinsten av filialverksamheten 1991-1993 - inräknat den del därav som beskattats i Nederländerna på 10 597 610 NLG - kan enligt nämndens mening inte tillförlitligen urskiljas ur hela den totala filialinkomsten. Avtalet är därför inte tillämpligt. - När det gäller de kvarvarande dotterbolagsutdelningarna uppfylls enligt förutsättningarna kraven enligt punkt 1 d 2) i avtalet eftersom utdelningarna skulle ha varit skattebefriade om de förvärvats direkt av bolaget. - Sammanfattningsvis finner nämnden att bolaget kan ta emot skattefri utdelning från Y som motsvarar ett belopp av 125 494 718 NLG (alternativ 3). - (Ledamoten Wingren var skiljaktig såvitt avsåg bolagets skattskyldighet för utdelning vid en tillämpning av reglerna i 7 § 8 mom. sjätte och sjunde styckena SIL och anförde följande. - Enligt 7 § 8 mom. sjätte stycket SIL i dess lydelse t.o.m. 2001 års taxering, är ett svenskt företag frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning bl.a. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt SIL, om inkomsten förvärvats av ett svenskt företag (huvudregeln). - En jämförlig inkomstbeskattning anses vara en skatt på 15 procent på ett underlag beräknat enligt svenska regler för beskattning. Vid beräkningen av underlaget kan det godtas att utdelningen ett visst år kan innefatta vinster som inte beskattats på grund av t.ex. förlustutjämning. Inte heller bör enstaka realisationsvinster som undantagits från beskattning enligt lagstiftningen i det land varifrån de härrör påverka bedömningen på skattenivån. Är däremot företagets verksamhet inriktad på att skapa lågbeskattade eller obeskattade vinster måste sådana vinster läggas till det fiktiva beskattningsunderlaget vid bedömningen (jfr ang. det nu sagda prop. 1990/91:107 s. 29 f.). - Enligt den s.k. presumtionsregeln 7 § 8 mom. sjunde stycket SIL, skall utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer) anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle ha skett enligt SIL. Presumtionen gäller endast om personens intäkter härrör från Sverige eller avtalsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där den bedrivs. I de fall personens intäkter endast till obetydlig del härrör från andra länder eller från särskilt skattemässigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig beskattning. Med obetydlig del avses här att delen i vart fall inte överstiger 5 procent (prop. 1993/94:234 s. 134). - De nu beskrivna reglerna synes enligt förarbetena närmast ta sikte på att den uppkomna vinsten i den utländska juridiska personen delas ut löpande för varje år och att bedömningen av om den är underkastad jämförlig beskattning och bedömningen av skattskyldigheten för utdelningen förs för varje år i samband med taxeringen (jfr uttalandet som refererats ovan om att "utdelning ett visst år kan innefatta vinster som inte beskattats" och att vid bedömningen av om rätt till befrielse föreligger bör "varje år bedömas för sig"; jfr prop. 1990/91:107 s. 30 och s. 31; jfr också a. prop. s. 33). När det gäller reglernas tillämpning på vinster som på detta sätt delas ut torde det innebära att vissa lågbeskattade vinster kan ingå i utdelningarna utan att för den skull det mottagande svenska bolaget beskattas för utdelningen. Är vinst av en viss verksamhet ett verksamhetsår beskattad hos det utländska bolaget genom ett systematiskt utnyttjande av förmånliga regler får emellertid såväl huvudregeln som presumtionsregeln anses innebära att ingen del av vinsten för verksamhetsåret kan delas ut utan beskattning hos mottagaren i Sverige, således inte heller den del av vinsten under samma verksamhetsår som härrör från en jämförligt eller normalt beskattad verksamhet. - I förevarande ärende är fråga om utdelning av vinst som ansamlats under ett antal verksamhetsår. Några uttalanden finns inte i förarbetena avseende vilket tidsperspektiv som skall anläggas vid bedömningen av skattefriheten när vinstmedel för flera år tillbaka delas ut, vilka vinster för vissa år varit jämförligt beskattade men för andra år inte, bortsett från att ett bolag som under ett senare år varit föremål för en jämförlig beskattning inte skattefritt får ta hem vinster som uppsamlats under tidigare år då bolaget åtnjutit skattelättnader (prop. 1990/91:107 s. 31). Av Regeringsrätten praxis (RÅ 1996 ref. 60 och 1999 ref. 60) får emellertid anses framgå att prövningen av skattskyldigheten i sådana fall inte skall begränsas till att avse förhållandena under ett enstaka verksamhetsår och att prövningen - om utdelning omfattat i stort sett alla värden i koncernen - har ansetts böra omfatta koncernens samtliga verksamhetsår. För tillämpningen av presumtionsregeln är också avgörande att inte mer än en obetydlig del av de sammantagna intäkterna härrör från verksamhet i annat land än avtalsland eller från särskilt skattemässigt gynnad verksamhet i avtalsland. - Den praxis som föreligger genom Regeringsrättens ovan nämnda domar att frågan om ett utländskt bolag med ansamlade vinstmedel är jämförligt eller normalt beskattat inte skall bedömas efter enbart enstaka år, får anses ha sin grund i de svårigheter i bl.a. kontrollhänseende som uppkommer att härleda utdelade vinstmedel från tidigare år till specifika verksamheter. Till skillnad från vad som gäller vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtal, i vilka intagits bestämmelser om att för utdelningsskattebefrielse krävs att "den vinst av vilken utdelningen härrör skall ha varit underkastad normal bolagsskatt i den andra avtalsslutande staten", får det därför vid tillämpningen av SIL anses mest förenligt med allmänna beskattningsprinciper att utgå från att för utdelningar tagits i anspråk vinst av olika verksamheter i samma proportioner som de olika vinstslagen ingått i de vinstmedel som funnits tillgängliga vid utdelningstillfället (jfr RÅ 1994 ref. 32 samt RÅ 2000 ref. 23). - Mot bakgrund av det anförda gör jag följande bedömning. - De intäkter som uppkommit genom den av bolaget under åren 1991-1993 bedrivna filialverksamheten i Belgien och som beskattats endast där är - även om med hänsyn till det ovan anförda vissa delar av dit hänförliga vinstmedel redan skall anses vara utdelade - av sådan omfattning att bolaget inte kan anses vara jämförligt beskattat för sina inkomster enligt 7 § 8 mom. sjätte stycket SIL. Av samma skäl kan bolaget inte heller anses normalt beskattat enligt samma moments sjunde stycke. Bolaget är därför inte i något alternativ frikallat från skattskyldighet för utdelningen enligt nu nämnda bestämmelser. - Däremot anser jag vid en bedömning enligt dubbelbeskattningsavtalet där enligt praxis (RÅ 1994 ref. 32) under flera år ansamlade vinstmedel kan uppdelas i dels delar som underkastats beskattning som motsvarar minst 15 procent av nettovinsten enligt svensk lag, dels i de delar som underkastats lägre beskattning, att bolagets vinst till den del den i enlighet med nämnda praxis inte kan hänföras till CC-inkomsten kan tas emot skattefritt. - Jag anser att förhandsbesked bort meddelas i enlighet härmed. - Ledamoten Brydolf var med instämmande av nämndens sekreterare Gilbe skiljaktig såvitt avsåg tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalet med Nederländerna och anförde följande. - För den del av vinsten som beskattats i Nederländerna med normal skattesats får punkt 1 d 1) i avtalet anses tillämplig (jfr särskilt det exempel som departementschefen ger i prop. 1991/92:11 s. 41 ang. motsvarande avtalspunkt i dubbelbeskattningsavtalet med Barbados). Den del av filialinkomsten (10 597 610 NLG) som beskattas i Nederländerna med normal skattesats skall därför anses uppfylla kravet i punkt 1 d 1 i avtalet. - Ledamoten Virin var skiljaktig och anslöt sig till vad Brydolf anfört angående tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalet och anförde för egen del att motiveringen i förhandsbeskedet borde ha följande lydelse fr.o.m. st. 4 under avsnittet De interna svenska reglerna. - Enligt RÅ 1996 ref. 60 skall vid tillämpning av 7 § 8 mom. sjätte-sjunde styckena (numera 24 kap.20-21 §§inkomstskattelagen (1999:1229) prövningen inte begränsas till att avse förhållanden endast under enstaka verksamhetsår. Ett liknande ställningstagande har Regeringsrätten gjort i RÅ 1999 ref. 60. Bedömningen bör inkludera förhållandena under ett antal år före utdelningstillfället. I det nu aktuella fallet har det utdelande bolaget - som bildades 1990 - ackumulerat vinster som inte kan anses underkastade med i Sverige jämförlig beskattning med 107,9 MNLG, ett belopp motsvarande mera än 5 procent av hos bolaget ansamlade vinster. Resterande belopp får anses jämförligt beskattat.) - Riksskatteverket överklagade och yrkade att det lämnade förhandsbeskedet skulle fastställas. - Bolaget anförde bl.a. följande. Skatterättsnämndens förhandsbesked ligger i linje med bolagets uppfattning utom i den del beskedet innebär att en utdelning av samtliga utdelningsbara medel i Y med 240 800 000 NLG ger upphov till skattepliktig utdelning med (240 800 000 - 125 494 718 =) 115 305 282 NLG. Olikheterna med omständigheterna i rättsfallet RÅ 1999 ref. 60 är sådana att det inte finns anledning att låta bedömningen omfatta samtliga inkomstår. Rättsfallet avser utdelning av sakvärden i form av aktier, i det nu aktuella fallet sker utdelningen i form av likvida medel. - Regeringsrätten (2002-03-12, Lindstam, Wennerström, Ersson, Dexe, Nord): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. (fd II 2002-02-20, Heinefors)

*REGI

*INST