Prop. 1990/91:107

om beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m.

• Sida 1
•  Original

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo- gade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991.

På regeringens vägnar

Odd Engström Erik Åsbrink

1 Inledning

l samband med den översyn av reglerna för beskattning av inkomst av tjänst som uppbärs av person bosatt utomlands vilken föranleddes av den reforme- ring av inkomst- och företagsbeskattningen. som beslutats av riksdagen un— der är 1990 (prop. 1989/90:110. SkU30. rskr. 356. SFS l.990:65()-651). före- slogs i en promemoria som upprättats inom .finansdepartementet (Ds 1990:51) Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m. en övergång till ett system med definitiv källskatt för beskattning av sådana tjänsteinkoms- ter. Övergången till ett källskattesystem föreslogs ske i två steg. Riksdagen fattade i december 1990 beslut (prop. 1990/91:54. SkUlO, rskr. 106. SFS 1990zl421-1422 och 1437) om sådana ändringar i de materiella reglerna som innebär samma beskattningsresultat för de enskilda som om källskattesyste- met hade genomförts. Nu är avsikten att genomföra steg två, dvs. att införa det i promemorian föreslagna källskattesystemet.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan- ser som har yttrat sig bör fogas som bilaga 1 till protokollet i detta ärende.

Reformeringen av företagsbeskattningen har medfört ett behov av änd- ring av nu gällande regler för skattebefrielse i vissa fall för utdelning från utländskt bolag. Då villkoren för skattebefrielse inte är uppfyllda föreslås vidare en alternativ regel om rätt i vissa fall till avräkning med ett schablon- belopp — 10 % av utdelningens bruttobelopp — för att undvika kedjebeskatt- ning av utländska dotterbolagsvinster.

Med hänsyn till de ändringar som genomförts i inkomstbeskattningen fö- religger inte längre skäl att i vissa fall ta ut såväl kupongskatt som statlig in- komstskatt pä utdelning som uppbärs av den som är bosatt i Sverige men inte är ägare till aktien.

lx.) ro

• Sida 23
•  Original

Lagrådet

Regeringen beslutade den '7 februari 1991 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådet har vid sin granskning av överlämnade lagförslag funnit att för- slaget till lag om särskild inkomstskatt har ett sådant samband med ett till

lagrådet senare remitterat förslag till lag om särskild inkomstskatt för ut- '

ländska artister att lagarna måste samordnas. Ett utkast till en'gemensam lag har upprättats av lagrådet. Lagrådet har angivit att ett alternativ till en gemensam lag är att ge de båda lagarna en så långt möjligt enhetlig utform- ning. Lagrädets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Liksom lagrådet anser jag att en närmare samordning bör ske av de två lagarna. När det gäller hur en sådan samordning bör ske gör jag följande bedömning. Beträffande arbetstagare som vistas tillfälligt i Sverige under så- dana förhållanden att skattskyldighet föreligger anser jag det vara av största vikt att de i huvudsak likabehandlas med här bosatta arbetstagare. De upp- bär ersättning för sitt arbete som i allt väsentligtiär att jämställa med lön som uppbärs av andra anställda. Artister som tillfälligt vistas här uppbär i allmänhet ersättningar som är av annat slag och som är avsedda att täcka en rad direkta och indirekta kostnader som en'löntagare i normalfallet inte har. Av det skälet är också skattesatsen'lägre "vid beskattningen av utomlands bo- satta artister. Anmärkas kan. också att en artist enligt förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. beskattas för här- ifrån uppburen ersättning oavsett om vistelsen är mycket kortvarig och obe- r0ende av huruvida utbetalaren av ersättningen har fast driftställe eller an- nan anknytning till Sverige. Detta är inte fallet beträffande en löntagare som tillfälligt vistas här. Medan en artist som tillfälligt vistas här beskattas för emottagen ersättning beskattas som-regel inte eventuellt medföljande scen- arbetare och andra som avlönas av artisten. (Jfr den s.k. 183-dagarsregeln i förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och motsva- rande regler i dubbelbeskattningsavtalen.) Sammantaget kan konstateras att skattskyldighetsreglerna beträffande utländska artister och utländska ar- betstagare såväl genom de föreslagna interna reglerna som på grund av åta— ganden i dubbelbeskattningsavtalen skiljer sig åt samt att de ersättningar -' som beskattas enligt de föreslagna lagarna är av skilda slag. Den omständig- heten att en artist i vissa speciella situationer också kan erhålla ersättning i' form av lön samtidigt som han uppbär ersättning i sin egenskap av artist mo- tiverar inte enligt min uppfattning-att regler om' beskattningen av de två sla- gen av ersättning skall finnas i samma lag. Vidare kan nämnas att det bl.a. beträffande beskattningen av naturaförmäner är motiverat med skilda mate- riella regler för utländska artister och andra grupper skattskyldiga. Lagrådets förslag innebär också att riksskatteverket. RSV. inte skulle bli beskattningsmyndighet när det gäller beskattning av utomlands bosatta ar- tister. Med hänsyn till den särskilda kompetens som byggts upp hos-RSVS beskattningsavdelning i Ludvika när det gäller beskattningen av utländska artister och då dessa ärenden på grund av.sin speciella karaktär bör hållas samlade hos en beskattningsmyndighet är det inte lämpligt med samma fo-

Prop. 1990/91:.107

• Sida 24
•  Original

rumregler för ärenden rörande utländska artister som beträffande övriga ka- tegorier skattskyldiga. Även i övrigt finns det bärande skäl för att i vissa av- seenden ha andra förfaranderegler för utländska artister än de som bör gälla övriga kategorier skattskyldiga.

I en gemensam lag skulle det således bli nödvändigt att ha betydelsefulla skillnader såväl i de materiella som de processuella reglerna för utländska artister resp. för de övriga grupper av skattskyldiga som skulle omfattas av lagen. Enligt min uppfattning skulle därför en gemensam lag snarast leda till att det blir svårare för såväl skattskyldiga som skatteförvaltning att över- blicka vilka regler som gäller i olika situationer. Jag anser inte att de fördelar av närmast lagtekniskt slag. som en gemensam lag skulle innebära uppväger dessa nackdelar. Min uppfattning är således att regleringen av beskattningen av utomlands bosatta artister resp. övriga utomlands bosatta bör ske i två separata lagar. men med största möjliga samordning mellan de regler som har nära samband. '

Förslaget har omarbetats i nära överensstämmelse med de av lagrådet re- dovisade synpunkterna. Samordning har därvid skett med förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 1 förslaget har dock bibehållits överensstämmelse med de materiella regler för beskatt- ningen av utomlands bosatta för här ifrågavarande inkomster som riksdagen redan beslutat om. Vidare har i 205 i förslaget tagits in en bestämmelse som möjliggör återbetalning av särskild inkomstskatt då detta följer av dubbelbe- skattningsavtal.

De förslag jag nu lägger fram skiljer sig i övrigt från lagrådsremissens en- dast genom att vissa redaktionella ändringar har gjorts.

2 Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige

Mitt förslag: Inkomst av tjänst som utbetalas till personer bosatta utomlands beskattas med en definitiv statlig inkomstskatt på 25 %.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i princip med mitt. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.

Skälen för mitt förslag: [ prop. 1990/91:54 (s. 286) förutskickade jag, att ett förslag till lag om en definitiv källskatt på inkomst av tjänst som uppbärs av utomlands bosatta. i enlighet med promemorieförslaget. att tillämpas fr.o.m. inkomståret 1992. skulle läggas fram senare. Genom riksdagens be- slut att fr.o.m. inkomståret 1991 införa en proportionell beskattning av in- komst av tjänst som uppbärs av utomlands bosatta togs det första steget mot ett införande av en definitiv källskatt. Skatten för gemensamt kommunalt ändamål höjdes till 25 % samtidigt som utomlands bosatta frikallades från skyldighet att erlägga statlig inkomstskatt för i princip all inkomst av tjänst. Rätten till avdrag för kostnader hänförliga till sådan inkomst togs bort. Vissa kostnadsersättningar undantogs dock från beskattning. Vidare undantogs från beskattning såvitt avser pension enligt lagen (1962:381) om allmän för-

Prop. 1990/91:107

• Sida 25
•  Original

säkring. AFL. ett belopp motsvarande uppburen folkpension eller den folk- pension som skulle ha uppburits om samordning inte skett med yrkesskade- livränta eller annan livränta som angesi 17 kap. za AFL samt uppburet pen- sionstillskott eller motsvarande ATP.

För den som är bosatt utomlands och har tillfälliga arbetsinkomster här för vilka skattskyldighet föreligger i Sverige gäller i princip samma regler för betalning av skatt och för taxering som för en här i riket bosatt person. Ar- betsgivaren är skyldig att innehålla preliminär skatt. Taxering av en person bosatt utomlands sker på samma sätt som i fråga om en här bosatt person. dvs. med utgångspunkt i deklaration och kontrolluppgifter. Den skattskyl- dige skall deklarera sina inkomster på vanligt sätt året efter inkomståret så snart bruttointäkterna sammanlagt uppgår till minst 100 kr. Den skattskyl- dige har emellertid ofta lämnat Sverige när det är dags att lämna självdekla- ration och har kanske dessutom inte uppfattat att han är deklarationsskyldig här. Härtill kommer att myndigheterna sällan har tillgång till den skattskyldi- ges hemadress och därför inte kan inhämta upplysningar från honom. Kon- sekvenserna härav blir att taxering får ske med utgångspunkt i kontrollupp- gifter eller erlagd preliminärskatt. Därvid kan av förklarliga skäl hänsyn inte tas till eventuella kostnadsavdrag utan fråga blir i huvudsak om en bruttobe- skattning.

I syfte att underlätta för den skattskyldige och även förenkla hanteringen för skattemyndigheterna föreslås att en statlig definitiv källskatt — särskild inkomstskatt - införs på tjänsteinkomster som uppbärs av personer som är bosatta utomlands. Skattskyldig enligt den föreslagna lagen är således en- dast den som enligt bestämmelsernai kommunalskattelagen (1928z370). KL. är att anse som bosatt utomlands. s.k. inskränkt skattskyldig. Detta gäller såväl den som vistas här en kortare period som övriga utomlands bosatta. Relativt blygsamma inkomster som uppbärs avi utlandet bosatta förorsakar i dag ett mycket stort merarbete för skattemyndigheterna. Detta kan undvi- kas i ett system med en definitiv källskatt. 1 ett sådant system är ärendet i normalfallet avslutat i samband med att lönen är utbetald och skatten inleve- rerad. 1 fråga om skattskyldig som kommer hit för ett korttidsuppdrag hos en svensk arbetsgivare kan ärendet således vara avslutat när den skattskyldige lämnar Sverige.

Alla de inkomster. som en inskränkt skattskyldig uppbär och för vilka skattskyldighet föreligger här i riket. lämpar sig inte för en definitiv käll- skatt. Skatteplikten enligt den föreslagna lagen omfattar därför endast intäk- ter hänförliga till inkomst av tjänst. Enligt förslaget bryts bestämmelserna om skattskyldighet för inkomst av tjänst för inskränkt skattskyldiga ut ur KL och förs in i en ny lag. lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Vad som föreslås bli skattepliktig inkomst enligt den föreslagna lagen är såle- des i princip identiskt med vad som nu är skattepliktig inkomst av tjänst en- ligt KL. Den som enligt förslaget skall erlägga särskild inkomstskatt för viss inkomst frikallas enligt KL från skattskyldighet för denna inkomst.

Från tillämpligheten av den föreslagna lagen har undantagits sådan i ut- landet bosatt personal vid svenska beskickningar. delegationer och lönade svenska konsulat samt deras. medföljande familjer på vilka KLs regler om här bosatta skall tillämpas enligt 695 KL och motsvarande bestämmelse i

Prop. 1990/91:107

• Sida 26
•  Original

lagen ( 1947:576) om statlig inkomstskatt. SIL. Vidare undantas från beskatt- ning enligt den s.k. 183-dagarsregeln ersättning till person som är hitsänd till Sverige av utländsk arbetsgivare. kostnadsersättningar för resor till och från Sverige samt för logi vid tillfällig anställning här eller för den som bevistar styrelsemöten här. inkomst på vilken lagen om särskild inkomstskatt för ut- ländska artister är tillämplig samt ersättning till SIDA-anställd som är med- borgare i anställningslandet. Dessutom är vissa andra inkomster som är helt eller delvis undantagna från beskattning enligt KL inte heller skattepliktiga enligt den föreslagna lagen.

Den särskilda inkomstskatten föreslås i likhet med fastighetsskatten. ku- pongskatten. sjömansskatten och skatten på inkomst av kapital tas ut i form av en separat statlig inkomstskatt. Skattesatsen föreslås bli 25 % av den skat- tepliktiga inkomsten. dvs. lika med den skatt som tas ut för gemensamt kom- munalt ändamål fr.o.m. inkomståret 1991. Någon avrundning av utbetalat belopp föreslås inte ske. Skatteuttaget blir därmed i princip detsamma in- komståret 1991 som inkomståret 1992. Att differentiera skatten i olika in- komstlägen är praktiskt ogenomförbart när det gäller en definitiv källskatt såvida inte varje skattskyldig har endast en arbetsgivare/utbetalare. Även om det vore möjligt att hantera ett system med en högre skattesats över en viss inkomstnivå skulle det ändå inte innebära att skatt skulle komma att tas ut efter förmåga eftersom skattemyndigheterna här inte har möjlighet att be- akta den i utlandet bosatte skattskyldiges hela situation när det gäller intäk- ter och utgifter eller levnadsomständigheter i övrigt.

Ansvarig för inbetalning av skatten är enligt förslaget utbetalaren av den skattepliktiga inkomsten eller den skattskyldige själv i de fall utbetalaren har hemvist i utlandet.

För den som är skattskyldig enligt den föreslagna lagen skall beslut om särskild inkomstskatt meddelas. Sådant beslut skall meddelas på ansökan antingen av den skattskyldige själv eller av den som utbetalar ersättningen.

Beslut om särskild inkomstskatt föreslås meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län utom i det fall då fråga är om sådant beslut för skattskyldig som kommer hit och utför arbete hos arbetsgivare här. I det senare fallet synes det lämpligt att skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges ar- betsgivare är registrerad för inbetalning av skatt meddelar beslutet. Är ar- betsgivaren inte registrerad föreslås i stället att skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är bosatt skall meddela beslut om särskild inkomstskatt.

Avdrag för särskild inkomstskatt skall göras-av den som utbetalar skatte- pliktig ersättning. Den som har sin arbetsgivare i utlandet och därför har att erlägga preliminär B-skatt i nuvarande system blir dock även i det föreslagna systemet skyldig att själv inbetala skatten. Redovisning och inbetalning av särskild inkomstskatt föreslås ske enligt vissa huvudregler som anges i den föreslagna lagen. I den mån dessa behöver kompletteras avses reglerna i uppbördslagen (19532272). UBL. gälla i tillämpliga delar. I den föreslagna lagen finns därför hänvisningar till bestämmelser i UBL. Vidare avses rege- ringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela närmare före- skrifter bl.a. om inbetalningssättet och redovisningen i det fall skatt skall be- talas av den skattskyldige själv. Ätnjuter den skattskyldige naturaförmåner i sådan utsträckning att det kontant utbetalda beloppet inte förslår till före-

Prop. 1990/911107

• Sida 27
•  Original

skrivet skatteavdrag för såväl detta belopp som förmånerna föreslås utbeta- laren bli ansvarig för mellanskillnaden.

Med hänsyn till att den som är skattskyldig till särskild inkomstskatt även kan ha inkomster för vilka skatteplikt föreligger enligt KL och SIL föreslås att utbetalaren skall göra avdrag för kvarstående skatt om han erhållit beslut av skattemyndigheten om detta. UBLs regler om skyldighet att göra avdrag för kvarstående skatt föreslås därvid bli tillämpliga.

Skattemyndigheten föreslås få rätt att enligt en särskild bestämmelse fatta beslut om uttag av skatt beräknad på en inkomst uppskattad efter skönsmäs- siga grunder om det visar sig att arbetsgivaren underlåtit att betala in skatt eller betalat in skatt med för lågt belopp.

I fråga om arbetstagare som har hemvist i en främmande stat med vilken Sverige ingått överenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer än en av staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse) föreslås att skatteavdrag får underlåtas om avdrag för skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten i likhet med vad som nu gäller i fråga om preliminär skatt. Sverige har för närvarande endast en sådan överenskommelse. bilaga 3 till förordningen (1982:9()9) om avtal mellan Sverige. Danmark. Finland. Island och Norge om handräckning i skatteärenden. Avsikten är att vid de förhandlingar som pågår om en ny sådan ("överenskommelse mellan de nordiska länderna söka få till stånd en motsvarande ordning i fråga om sådan slutlig skatt som den här föreslagna.

Den som har gjort skatteavdrag enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta föreslås bli skyldig att lämna kontrolluppgift. Skälet till detta är att man behöver kunna hänföra inbetald särskild inkomstskatt till en enskild skattskyldig för det fall att han antingen fIyttar hit eller vistas så länge i Sverige att han blir oinskränkt skattskyldig här. Sådan särskild in- komstskatt som betalats för tid under vilken den skattskyldige varit bosatt här skall därvid gottskrivas honom som preliminär skatt.

Vidare föreslås bestämmelsen i UBL om arbetsgivares ansvar för skatt för vilken han har gjort avdrag från lön bli tillämplig även i fråga om särskild inkomstskatt.

Har särskild inkomstskatt betalats in i strid med bestämmelserna i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta föreslås den skattskyldige efter ansökan ha rätt till återbetalning av vad som betalats in för mycket. Sådan ansökan skall enligt förslaget göras skriftligen och vara skattemyndig- heten till handa senast vid utgången av det sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars.

I fråga om anstånd med betalning och indrivning av skatt samt ompröv- ning och överklagande m.m. synes det lämpligt att låta UBLs bestämmelser gälla i tillämpliga delar. '

Ändringar föreslås förutom i KL. SIL och UBL även i lagen (1959z551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen ('l962z381.) om allmän

Prop.. 1990/91 : i 07

• Sida 28
•  Original

försäkring och lagen (1990326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.

3 Skattebefrielse för utdelning från utländska dotterbolag

Mitt förslag: Bestämmelserna om skattebefrielse för utdelning från utländska dotterbolag blir tillämpliga även i fråga om utdelning från länder med vilka Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal. Dessa be- stämmelser kompletteras dessutom med en rätt till avräkning med 1( % av utdelningens bruttobelopp — utöver avräkning för på utdel- ningen belöpande källskatt — i det fall ett företag inte förmår visa att det utländska dotterbolaget är underkastat en inkomstbeskattning jämförlig med en beskattning enligt svenska regler. Beslut om skatte- befrielse resp. rätt till schablonmässig avräkning av bakomliggande bolagsskatt handläggs som ett led i den årliga taxeringen.

Skälen för mitt förslag: Genom den lagstiftning om ändrad företagsbe- skattning som riksdagen beslutade år 1979 (prop. l.978/79:21(.). SkU57. rskr. 389. SFS 19791612) infördes i KL och SIL nu gällande bestämmelser om skat- tebefrielse för utdelning från utländskt dotterbolag (även inbegripet utdel- ning av övriga näringsbetingade aktier) till svenskt moderföretag. Bestäm- melserna utformades som en dispens som handläggs av RSV. Förutsättning- arna för sådan befrielse är dels att utdelningen skulle ha varit skattefri om den skett mellan svenska bolag. dels att den inkomstbeskattning som det ut- ländska bolaget är underkastat i den stat där det är hemmahörande är jäm- förlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett om inkomsten hade förvärvats i Sverige av ett svenskt företag. RSVs möjligheter att medge så- dan skattebefrielse inskränktes till de fall då det utdelande bolaget är hem- mahörande i ett land med vilket Sverige inte har ingått något dubbelbeskatt- ningsavtal. Dessa regler överfördes till 7s' 8 mom. SIL i samband med att den kommunala beskattningen av juridiska personer slopades (prop. 1984/85:70. SkU23. rskr. 110. SFS 1984: 1061). Skatteavräkningssakkunniga framlade i sitt slutbetänkande. (SOU 1988145) Vissa internationella skatte— frågor. ett förslag till en definition av utländskt bolag i inkomstskattelagstift- ningen. Genom den efterföljande lagstiftningen (prop. 1989/90:47. SkUIo. rskr. 102. SFS 1989:1040) infördes en sådan definition i 169' 2 mom. SIL. l lagrådets yttrande (s. 66 i propositionen) anmärkte lagrådet att denna defini- tion skulle kunna innebära en begränsning av det i 7.5 8 mom. SIL använda begreppet utländskt företag och förordade att detta moment ändrades så att samma begrepp användes i både 7å 8 mom. och 16 ä 2 mom. SIL vilket också skedde. En första förutsättning för att RSV skall kunna lämna sådan förkla- ring som avses i 75 8 mom. SIL är därmed att det utdelande bolaget är att anse som ett utländskt bolag enligt definitionen i 16 s' 2 mom. SIL. Det krävs således att RSV kan konstatera att det utdelande bolaget är en utländsk juri-

Prop. 1990/91:107

• Sida 29
•  Original

disk person som är hemmahörande i ett land som har ett system för beskatt- ning som är likartat med den svenska beskattningen av aktiebolag. Därefter gäller det att konstatera att den inkomstbeskattning som det utländska bola- get i fråga är underkastat är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt svenska regler för beskattning. Enligt vad föredragan- den anförde vid införandet av bestämmelserna om skattebefrielse (prop. 1978/79:210 s. 159) "bör man i detta sammanhang kunna anse en skatt av ungefär 30 % på beskattningsunderlaget. sådant det skulle ha beräknats en- ligt svenska regler. som "jämförlig" med svensk bolagsskatt". I prop. 1989/90z47 s. 71 uttalades att när det gäller att avgöra om beskattningen är likartad med den svenska aktiebolagsbeskattningen kan ett något generö- sare synsätt på skattenivån tillämpas än när det vid förklaring om skattebefri- else är fråga om att avgöra om den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat i den stat där det är hemmahörande är jämförlig med motsvarande svenska.

Vid den reformering av företagsbeskattningen som genomförts har skatte- satsen för bolag sänkts från 52 % — från 57 % om även vinstdelningsskatten inräknas — till 30 % samtidigt som skattebasen breddats. Detta motiverar. enligt min mening. en justering av det skatteuttag som i detta sammanhang bör kunna accepteras såsom "jämft'jrligt". Vid den tidpunkt då dispensregeln för utdelning från utländska dotterbolag infördes beräknades den totala skattesatsen för aktiebolag till i genomsnitt 52.6 %. Med hänsyn till de osä- kerhetsmoment som alltid föreligger vid jämförelser mellan olika skattesys- tem ansågs ett skatteuttag med 30% på ett beskattningsunderlag beräknat enligt svenska regler för beskattning som en i sammanhanget jämförbar nivå. Samma osäkerhet föreligger även i dag vid jämförelser av verklig skat- tebelastning i olika skattesystem. Skattebefrielsen mellan svenska bolag grundar sig på kunskap om den skattemässiga behandlingen av den bakom- liggande bolagsvinsten. Generellt sett föreligger inte motsvarande situation när det gäller ett svenskt företag och dess utländska dotterbolag. Det väsent- liga är dock att det utdelande bolaget beskattas med en jämförbar bolags- skatt. I det begreppet ligger att det skall vara fråga om en direkt skatt på inkomst. Kravet på jämförlighet med den svenska skatten bör dock inte dri- vas för långt. Utländska dotterbolag vcrkar under andra ekonomiska villkor och i en annan konkurrenssituation än motsvarande svenska. Skattebelast- ningen är beroende av utformningen av skattesystemet i sin helhet. Syftet med skattebefrielsen är att undvika den kedjebeskattningssituation som an- nars skulle uppkomma. Med hänsyn till dels de skillnader som föreligger mellan skattesystemen i olika länder. dels att den bas som utgör underlag för beräkning av skatten i Sverige avsevärt breddats bör man. enligt min me- ning. numera kunna acceptera en skatt på 15 % på ett underlag beräknat enligt svenska regler för beskattning såsom "jämförlig". Vid beräkning av det fiktiva beskattningsunderlz'iget skall dock bortses från reglerna om av- sättning till skatteutjämningsreserv. I de länder som har en reell bolagsbe- skattning torde skatten oftast ligga på en sådan nivå att villkoret att en jäm- förlig beskattning skall ha skett är gott och väl uppfyllt. Detta torde under- lätta såväl skattemyndigheternas bedömning av om rätt till befrielse förelig- ger som bolagens möjlighet att visa att villkoret är uppfyllt. Därvid bör god-

Prop. 1990/91:107

• Sida 30
•  Original

tas att utdelningen ett visst år kan innefatta vinster som inte beskattats på grund av t.ex. regler om förlustutjämning. Inte heller bör enstaka realisa- tionsvinster som undantagits från beskattning enligt lagstiftningen i det land varifrån de härrör påverka bedömningen av skattenivån. Jag tänker då främst på realisationsvinster vid försäljning av fastighet som utgjort anlägg- ningstillgång i bolaget. vilka vinster kan vara helt skattebefriade. Är där- emot företagets verksamhet inriktat på att skapa lågbeskattadc eller obe- skattade vinster måste sådana vinster läggas till det fiktiva beskattningsun- derlaget vid bedömningen av om skatten är jämförlig med en svensk beskatt- ning. Beskattningsunderlaget för det utdelande bolaget skall bestämmas på samma sätt som för ett svenskt bolag — dock med undantag för avsättning till skatteutjämningsreserv — vid bedömningen av om den skatt som bolaget underkastats är jämförlig. Det innebär att inkomster som på grund av be- stämmelser i SIL eller i dubbelbeskattningsavtal inte skall vara med i be- skattningsunderlaget vid beskattning av ett svenskt bolag inte heller skall vara med i det fiktiva beskattningsunderlaget för det utländska bolaget. Det kan t.ex. vara fråga om utdelningsinkomster som skulle ha undantagits från beskattning på grund av bestämmelserna i 7å 8 mom. sjätte stycket SIL om det mottagande bolaget varit svenskt eller filialinkomster som undantagits från svensk beskattning genom bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal. Skulle den situationen uppkomma att beskattningsunderlaget vid den fiktiva beräkningen blir noll bör. enligt min mening. bolaget trots detta i vissa fall kunna anses ha blivit föremål för en jämförlig beskattning. Det kan, även om övriga förutsättningar är uppfyllda, inträffa att det utdelande bolaget (bolag A) som enda inkomst erhåller utdelning från ett dotterbolag (bolag B) som varit föremål för en beskattning som är lika med eller överstiger 15 %. Isådant fall skulle utdelningen inte ha ingått i ett svenskt beskattnings— underlag. Är däremot den beskattning som bolag B underkastats inte järn— förlig st. är den lägre än 15 % skall utdelningsinkomsten ingå i bolaget As fiktiva beskattningsunderlag och därvid kan utdelningsskattehefrielse inte komma i fråga för bolaget As utdelning till det svenska moderbolaget.

Idet fall det utdelande bolaget i det land där detär hemmahörande erhållit avdrag för utdelningen bör. vid bedömningen av om en jämförlig beskattning skett. jämförelsen göras med ett vanligt svenskt aktiebolag och inte med ett svenskt förvaltningsföretag. Vid jämförelsen bör således bortses från avdra- get för utdelningen och de övriga regler som är specifika för förvaltningsföre- tag. Anledningen är att då fråga är om svenskt förvaltningsföretag som upp- bär svenska utdelningsinkomster kunskap finns om bakomliggande beskatt- ning. Samma situation föreligger inte beträffande utländska förvaltnings- företag som uppbär utländska utdelningar.

I detta sammanhang förtjänar det att påpekas att det i avtalens bestäm- melser Om utdelningsskattebefrielse ofta krävs att "den vinst av vilken utdel- ningen härrör skall ha varit underkastad normal bolagsskatt i den andra av- talsslutande staten". I sådant fall är det således endast beskattningen av den utdelade vinsten som är i fråga och inte som enligt bestämmelsen i SIL be- skattningen av bolaget som sådant. Skulle en tillämpning av SILs bestäm- melser vara mera gynnsam hindrar inte avtalets regler att SILs bestämmelser tillämpas eftersom avtalens bestämmelser endast kan lindra beskattningen.

Prop. 1990/91:107

• Sida 31
•  Original

Nu torde detta mera sällan inträffa eftersom bolagen i de fall då nämnda ly- delse finns intagen i ett avtal kan välja att i form av utdelning ta hem de vins- ter som blivit beskattade med normal bolagsskatt.

Vid bedömningen av om rätt till utdelningsskattebefrielse föreligger bör varje år bedömas för sig. Ett bolag. som t.ex. är etablerat i ett stödområde i utlandet där bolagsvinster under viss begränsad tid antingen undantas från beskattning eller beskattas med en reducerad skatt, får således inte ett se- nare år då bolaget varit föremål för en jämförlig beskattning skattefritt ta hem de vinster som uppsamlats under de år då bolaget åtnjutit skattelättna- der.

Givetvis är det endast den skatt som betalats på de inkomster som ingår i det fiktiva beskattningsunderlaget som skall beaktas vid jämförelsen och således inte t.ex. källskatter på utdelning som inte ingår i detta beskattnings- underlag.

Med nuvarande lydelse av bestämmelsen uppställs endast krav på en jäm- förlig beskattning i den stat där det utdelande bolaget är hemmahörande. Uppbär detta bolag filialinkomster från ett tredje land och är dessa filialin- komster undantagna från beskattning i det land där det utdelande bolaget är hemmahörande genom t.ex. ett skatteavtal mellan dessa båda länder ingår inte filialinkomsten i beskattningsunderlaget där. I sådant fall bör, enligt min mening. skatten på filialinkomsten i det tredje landet beaktas vid bedöm- ningen av om det utdelande bolaget är underkastat en med svensk beskatt- ning jämförlig beskattning i det fall denna inkomst skall ingå i det svenska underlaget. Jag föreslår därför att orden "i den stat där det är hemmahö- rande" tas bort. I syfte att klargöra att ett svenskt företags utländska inkoms— ter även skall beaktas vid jämförelsen enligt 75 8 mom. sjätte stycket b SIL föreslås att även orden "i Sverige" tas bort.

Även med den generösare tillämpning av begreppet jämförlig beskattning som nu förordas kommer fall av kedjebeskattning av bolagsvinst från ut— ländska dotterbolag att uppkomma. Bestämmelserna i 7 5 8 mom. SIL är en- dast tillämpliga på utländska bolag. Såsom tidigare sagts krävs det i princip att en utländsk juridisk person för att bli betraktad som utländskt bolag skall vara föremål för en beskattning som är likartad med den som svenska aktie- bolag är underkastade. Fastän ett generösare synsätt bör tillämpas i fråga om skatteuttaget vid denna bedömning än vid bedömningen av om jämförlig beskattning föreligger. bör. enligt min mening. införas möjlighet att lindra kedjebeskattning även i det fall då det utdelande bolaget inte visats vara föremål för en jämförlig'beskattning men det utdelande bolaget är att anse som ett utländskt bolag och övriga förutsättningar för befrielse föreligger.

I de fall det svenska företaget inte förmår visa att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget varit underkastat är jämförlig med en beskattning enligt svenska regler föreslås därför att företaget i stället — om övriga förut- sättningar för befrielse är uppfyllda — skall vara berättigat till avräkning med 10 % av utdelningens bruttobelopp. En sådan schablonregel torde eliminera de allra flesta kvarvarande fall av egentlig kedjebeskattning av bolagsvinst. Ett annat sätt att undvika sådan kedjebeskattning vore att medge avräkning för den faktiska bakomliggande bolagsskatten (s.k. underlying credit). I de länder där detta system tillämpas har det dock oftast visat sig att de utred-

Prop. 1990/911107

• Sida 32
•  Original

ningar som krävs för att få fram erforderliga uppgifter är så resurskrävande att endast mycket stora företag. som förfogar över en sådan organisation som gör det möjligt att utreda skattebelastningen för varje transaktion. kan erhålla den avräkning som företaget är berättigat till. Jag förordar därför den föreslagna schablonregeln som är enkel att tillämpa och föga resurskrä- vande.

Det framlagda förslaget innebär att bestämmelserna om skattefrihet för utdelning från utländskt dotterbolag och i förekommande fall en schablon- mässig avräkning av bakomliggande skatt blir direkt verkande och att dessa ärenden förs över från RSV till skattemyndigheterna för att handläggas vid den årliga taxeringen. Vidare föreslås bestämmelserna bli tillämpliga även i fråga om utdelning från länder med vilka Sverige har ingått dubbelbeskatt- ningsavtal. Utvidgningen till att låta reglerna gälla för samtliga fall då fråga är om utdelning från dotterbolag i utlandet är ett led i strävan att ha ett en- hetligt system för behandlingen av samma slag av transaktioner vare sig de härrör från avtalsland eller icke avtalsland. Ett sådant regelsystem kan där- efter byggas på med bestämmelser i varje särskilt avtal om Sverige i förhål- lande till visst land är berett att i utbyte mot fördelar för svenska investe- ringar avstå sin heskattningsrätt i vissa bestämda situationer. Jag tänker här- vid pä att Sverige för att främja investeringar i utvecklingsländer ofta genom bestämmelser i avtal godtar att skattebefrielse medges under begränsade tidsperioder trots att en reducerad skatt eller i vissa fall ingen skatt alls tas ut på bolagsvinster. Sådan befrielse bör enligt min mening inte förekomma utan en uttrycklig bestämmelse i avtal. I praktiskt taget alla dubbelbeskatt- ningsavtal som Sverige ingått finns bestämmelser om utdelningsskattebe- frielse eller en hänvisning till bestämmelserna i SIL antingen i den artikel SOm behandlar utdelning eller i metodartikeln.

Att låta samma regler gälla för såväl avtals- som icke-avtalsland eliminerar dessutom risken för att en inkomst från ett icke-avtalsland i en viss situation skulle kunna få en mera gynnsam behandling än motsvarande inkomst från ett avtalsland. En intern regel som gäller i förhållande till alla länder får även den effekten att avtalens regler blir tillämpliga endast om de medför ett mera gynnsamt resultat än det som uppnås enligt den interna regeln. Bestämmel- serna i avtalen kan således endast utvidga skattefriheten till att omfatta situa- tioner som inte täcks av bestämmelserna i SIL. Bestämmelserna i SIL blir så att säga minimiregler.

Till skillnad mot bestämmelserna om skattebefrielse för utdelning från ut— ländskt dotterbolag i SIL tillåter bestämmelserna i dubbelbeskattningsavta- len ofta s.k. slussning av utdelning som dotterbolaget i den andra avtalsslu- tande staten erhåller på grund av innehav av aktier och andelar i ett bolag i tredje land. Förutsättningen för skattebefrielse i dessa fall är att utdelningen skulle ha varit skattefri om de aktier eller andelar av vilken utdelningen beta- las hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige. Föredraganden har i prop. "1983/84: 19 s. 145 och prop. 1989/90:33 s. 47 uttalat att detta vill- kor inte kan anses uppfyllt i de fall då Sverige inte har något dubbelbeskatt- ningsavtal med denna tredje stat. Skälet till detta är att frågan om skattefri- het för utdelning enligt gällande regler avgörs vid den årliga taxeringen i fråga om utdelning som omfattas av dubbelbeskattningsavtal medan pröv-

Prop. 1990/911107

U) IQ

• Sida 33
•  Original

ningen i de fall då utdelningen kommer från icke-avtalsländer görs av RSV efter ansökan. För att villkoret skulle vara uppfyllt skulle krävas en prövning av en hypotetisk ansökan om dispens vilket ansetts uteslutet. När frågan om skattefrihet för utdelning enligt det framlagda förslaget i samtliga fall hante- ras som ett led i den årliga taxeringen. såväl i fråga om utdelning från avtals- Iand som i fråga om utdelning från icke-avtalsland. kommer saken i ett annat läge. Enligt min mening bör därför även utdelning från ett icke-avtalsland kunna undantas från beskattning när slussning är tillåten enligt tillämpligt dubbelbeskattningsavtal under förutsättning att den bolagsbeskattning som bolaget underkastats i detta land är att anse som jämförlig med en beskatt- ning enligt svenska regler.

Jag förutsätter att RSV som har erfarenhet av handläggningen av ansök- ningar om skattebefrielse i här aktuella fall är väl rustat att bistå skattemyn- digheterna med råd och rekommendationer. Med hänsyn till att handlägg- ningen kräver kunskap om utländska skattesystem är det av vikt att RSV förser skattemyndigheterna med uppgift inte bara om de länder vilkas bo- lagsbeskattning år jämförlig utan även om det i vissa länder finns regioner där bolag som är etablerade i dessa regioner åtnjuter sådana skattemässiga fördelar att inkomstbeskattningen inte kan anses jämförlig med den svenska. Det är därvid viktigt att uppmärksamma att det även i länder med en normalt sett jämförlig beskattning kan finnas vissa typer av verksamheter liksom vissa företagsformer som beskattas mycket lågt eller inte alls. Jag tänker då på vissa coordination centres och huvudkontor (s.k. operational headquar- ters) vilka ibland beskattas med utgångspunkt i en skattebas som leder fram till ett skatteuttag som inte kan accepteras som jämförbart. Skattebefrielsen bör således inte omfatta utdelning från sådana lågbeskattade verksamheter eller företagsformer, däremot kan avräkning med 10% av utdelningens brut- tobelopp komma i fråga om bolaget som sådant omfattas av ett dubbelbe- skattningsavtals regler om begränsning av beskattningsrätten och således på den grunden är att anse som ett utländskt bolag. De av RSV meddelade be- sluten avser ofta flera år. Genom att frågan om skattebefrielse enligt det framlagda förslaget skall behandlas av skattemyndigheten i samband med den årliga taxeringen kan sådan befrielse endast avse varje taxeringsär för sig.

De framlagda förslagen föranleder ändringi 75 8 mom. SIL samt 1 och 5 åå lagen (19862468) om avräkning av utländsk skatt.

4 Viss dubbelbeskattning av utdelning

Mitt förslag: Den som är utdelningsberättigad utan att äga aktie skall inte längre betala kupongskatt för utdelningen.

Skälen för mitt förslag: För närvarande skall kupongskatt betalas även för utdelning till den som är bosatt i Sverige om han, genom annat fång än arv eller testamente. förvärvat rätt till utdelningen utan att ha förvärvat aktien

Prop. 1990/91:107

• Sida 34
•  Original

[4.5 tredje stycket kupongskattelagen (l970:624)]. Skattskyldigheten gäller dock inte för rättighetshavare som jämställs med ägare i förmögenhetsskat- tehänsecndc eller den som fyllt 18 år och lyfter avkastning under minst tio år. Kupongskatten är 30% av utdelningen och innehålls resp. inbetalas av Värdepapperscentralen (VPC) AB eller utbetalaren. Härutöver skall den utdelningsberättigade betala statlig inkomstskatt med 30 % för utdelningen (35 9 mom. SIL).

Den dubbelbeskattning som därigenom uppkommer har haft till syfte att hindra ett kringgående av beskattningsbestämmelserna. I det nya skattesys- temet beskattas kapitalinkomster med en proportionell statlig inkomstskatt på 30 %. Grundavdrag medges inte från inkomst av kapital. Det s.k. sparav- draget har slopats. Endast fysiska personer och dödsbon skall beskattas i det nya inkomstslaget kapital.

Det har vidare införts en skyldighet för fysiska personer som är bosatta i Sverige och för svenskt dödsbo att betala preliminär skatt med 30 % på bl.a. utdelning. Denna skyldighet gäller fr.o.m. april i år.

Efter ändringarna i inkomstbeskattningen finns det inte längre skäl att be- hålla den aktuella dubbelbeskattningen. Kupongskatten bör därför slopas för utdelning till den som är bosatt i Sverige och som är utdelningsberättigad utan att äga aktien.

5 Följdändringar i annan lagstiftning

I ett antal lagar angående skatt och förmånsrätt för skattefordring finns hän— visningar till KL och UBL. Eftersom lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta innehåller vissa bestämmelser som överförts från KL och andra bestämmelser som motsvarar UBLs bestämmelser bör även hänvis- ningar till denna nya lag inarbetas i dessa lagar. Förslag om nödvändiga änd- ringar kommer att läggas fram i annat sammanhang.

6 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (l928:370).

2. lag om ändring i lagen (19471576) om statlig inkomstskatt.

3. lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

4. lag om ändring i uppbördslagen (19531272).

5. lag om ändring i lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (19621381) om allmän försäkring.

6. lag om ändring i kupongskattelagen (19701624).

7. lag om ändring i lagen (l986:468) om avräkning av utländsk skatt.

8. lag om ändring i lagen (1990z326) om skatteavdrag i vissa fall från folk- pension m.m.

Förslaget under 5 har upprättats i samråd med chefen för socialdeparte- mentet.

Prop. 1990/91 : 107

• Sida 35
•  Original

7 Författningskommentar

7.1 Kommunalskattelagen (l928:370)

33å I och 2 mom.

Eftersom skattskyldighet enligt KL för inkomst av tjänst i princip inte längre föreligger för den som är bosatt utomlands fyller förbudet att göra kostnads- resp. schablonavdrag från sådana inkomster numera inte någon funktion.

53.6 I mom.

Uppräkningen av de inkomster hänförliga till inkomst av tjänst för vilka skattskyldighet föreligger i Sverige för dem som är inskränkt skattskyldiga har flyttats från KL till 5 5 lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bo- satta. Därmed upphör skattskyldigheten enligt KL samtidigt som inkoms- terna blir skattepliktiga enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Skattskyldigheten enligt KL bibehålls dock för vinst vid avyttring av aktier m.m. i fåmansföretag som enligt 35 12 mom. SIL skall redovisas som inkomst av tjänst.

Anvisningar

till 48 5 Punkt l

Hänvisningen till 535 1 mom. a KL har tagits bort med hänsyn till att defini- tionen av vad som anses utgöra folkpension vid tillämpning av lagen om sär- skild inkomstskatt för utomlands bosatta tagits in i 55 i denna lag.

till 53 Punkt 2

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt har. utan ändringar i sak. förts över till lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. se nedan un- der 5-6 55 i den nya lagen.

7.2 Lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt

7.6 8 mom.

Bestämmelserna om utdelningsskattebefrielse har utvidgats till att omfatta utdelning från dotterbolag i land med vilket Sverige ingått dubbelbeskatt- ningsavtal. Bestämmelserna blir direkt verkande så att handläggning av dessa frågor skall ske inom ramen för den årliga taxeringen.

Prop. 1990/911107

• Sida 36
•  Original

7.3 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 1 5

I denna paragraf anges att särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är en statlig skatt.

25

Enligt denna paragraf har i denna lag använda beteckningar. om inte annat sägs. samma innebörd som i KL. SIL och UBL. Vidare har här införts defini- tioner av begreppen "bosatt utomlands" och "hemmahörande i utlandet".

3 5

I denna paragraf anges de personer som är skattskyldiga till särskild inkomst- skatt. Vidare undantas sådan svensk mcdborgarc som anges i 69å KL (jfr l7ä SIL). dvs. svenska diplomater i utlandstjänst och deras familjer. från skattskyldighet enligt denna lag. KLs regler för häri riket bosatta tillämpas på inkomster som dessa personer. som på grund av tjänsten varit bosatta utomlands. uppbär.

4.5

Här anges att ansvarig för betalningen av skatten är den som har att göra skatteavdrag. Vidare anges att i de fall då denne är hemmahörande i utlandet den skattskyldige själv är ansvarig för att skatt betalas. Har utbetalaren med tillämpning av bestämmelserna i denna lag jämförda med UBLs regler i nå— got fall innehållit och betalat in för lågt skattebelopp öppnas här en möjlighet för den skattemyndighet som i detta fall rätteligen skulle ha meddelat beslut om särskild inkomstskatt att avstå från att kräva in återstående skattebe-

lopp.

5.5

Bestämmelsen innehåller en uttömmande uppräkning av skattepliktig in- komst enligt denna lag och motsvarar uppräkningen i tidigare 53 ä' 1 mom. a och punkt 2 av anvisningarna till 539' KL. I andra stycket har tagits in en definition av vad som avses med folkpension enligt denna lag motsvarande den bestämmelse som definierar begreppet i punkt 1 av anvisningarna till 485 KL. Första stycket av punkt 2 av anvisningarna till 53 % KL har tagits in i denna paragrafi näst sista stycket. Denna bestämmelse har betydelse bl.a. för frågan huruvida pension har intjänats genom verksamhet som huvudsak- ligen utövats här. Enligt paragrafens sista stycke är inkomst inte skattepliktig enligt denna lag i vidare mån än enligt KL. Detta innebär att inkomst som uppräknats här men som under vissa förutsättningar är skattefri enligt t.ex. 19.5 KL inte heller beskattas enligt denna lag.

69"

Bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 53 & KL om skattebefrielse i vissa fall vid kortare tids vistelse här (183-dagarsregeln) och för vissa lokal- anställda samt för vissa kostnadsersättningar till utomlands bosatta har utan sakliga ändringar överförts till punkterna 1-3 och 5 i denna paragraf. Någon

Prop. 1990/911107

• Sida 37
•  Original

möjlighet för regeringen att skattebefria lokalanställd i utomeuropeiskt land som inte är svensk medborgare föreligger inte längre.

Som punkt 4 har tagits in en bestämmelse motsvarande det tidigare stad- gandet i 545 KL. som undantar från tillämpningen av denna lag inkomst för vilken skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ar- tister m.fl. skall betalas.

75

Denna bestämmelse reglerar skattens storlek. Skatt tas ut med 25 % av den skattepliktiga inkomsten eftersom något avdrag inte medges. Inte heller skall någon avrundning ske.

85

Enligt huvudregeln skall skattemyndigheten i Stockholms län vara beskatt- ' ningsmyndighet. Detta innebär att beslut om särskild inkomstskatt i fråga om t.ex. samtliga pensioner till utomlands bosatta kommer att handhas av skattemyndigheten i Stockholms län.

Skattemyndigheten i Stockholms län meddelar också sådant beslut beträf- fande den som uppbär inkomst av arbete vid tillfällig vistelse här och vars arbetsgivare är registrerad i Stockholms län eller som saknar arbetsgivare häri landet. I övriga fall blir det skattemyndigheten i det län där arbetsgiva- ren är registrerad som meddelar beslutet. Är arbetsgivaren inte registrerad meddelas beslutet på samma sätt som enligt UBLs regler om uppbörd av skatt av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är bosatt.

935

Enligt denna bestämmelse skall varje utbetalare av sådan ersättning som an- ges i 55 denna lag göra skatteavdrag för betalning av särskild inkomstskatt. Skatteavdrag skall också göras för värdet av skattepliktiga förmåner i enlig- het med bestämmelserna i Så UBL. Utbetalaren ansvarar för den del av skatten som överstiger kontant lön när förmånsdelen av inkomsten är så stor att den kontanta ersättningen inte förslår att betala skatten för hela den skat- tepliktiga inkomsten. I sådant fall skall dock skatt inte tas ut på skattebelop- pet. Idet fall den som är skattskyldig till särskild inkomstskatt har blivit debite- rad kvarstående skatt vilket t.ex. kan inträffa året efter utflyttning från Sve- rige eller om den skattskyldige uppbär inkomst av näringsverksamhet som bedrivs här. är utbetalaren skyldig att göra skatteavdrag även för denna skatt om han erhållit beslut om detta. Avdraget skall göras på det sätt som före- skrivs i angivna bestämmelser i UBL.

105

Enligt denna paragraf skall den som skall vidkännas avdrag för särskild in- komstskatt överlämna beslut om sådan skatt till den som har att göra avdra- get så snart han mottagit det. Bestämmelsen överensstämmer med vad som gäller enligt 40% UBL i fråga om arbetstagare som skall betala preliminär A- skatt. Lämnas inte beslutet och är inte förhållandena sådana som sägs i 40%

Prop. 1990/91:107

• Sida 38
•  Original

3 mom. uppbördslagen skall utbetalaren av den skattepliktiga inkomsten göra ett sedvanligt förhöjt avdrag för preliminär skatt och i förekommande fall ett lika stort avdrag för kvarstående skatt enligt bestämmelserna i 405 UBL.

115

Om utbetalt belopp inte förslår till att betala såväl särskild inkomstskatt som den kvarstående skatt, som belöper på utbetalningstillfället. skall skatteav- draget i första hand anses avse särskild inkomstskatt. Bestämmelsen över- . ensstämmer med vad som gäller enligt UBL i fråga om preliminär A-skatt.

125

Den som har att göra skatteavdraget är enligt denna paragraf skyldig att lämna den skattskyldige uppgift om det belopp som innehållits genom skat- teavdrag på särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt.

13.5

Skattemyndighetens skyldigheter enligt denna paragraf överensstämmer med vad som gäller i fråga om skattemyndighetens skyldigheter med av- seende på avdrag på lön för preliminär A-skatt och kvarstående skatt enligt 44% UBL.

145

Skattemyndigheten får besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall ske då fråga är om lön till person som har hemvist i ett land med vilket Sve- rige har ingått en s.k. uppbördsöverenskommelse och preliminär skatt beta— lats på lönen i mottagarens hemviststat. För närvarande har Sverige endast en sådan överenskommelse. nämligen den mellan de nordiska länderna.

159"

Bestämmelsen reglerar tidpunkten för skatteuppbörden. Vidare innehåller paragrafen bestämmelser om hur inbetalning av skatt skall ske och om skyl- dighet att lämna uppbördsdeklaration. Möjligheter ges också att föreskriva avsteg från UBLs regler om t.ex. skyldighet att lämna uppbördsdeklaration.

16.6

Bestämmelsen ålägger den som till skattskyldig enligt denna lag betalat ut belopp som är undantaget från skatteplikt på grund av dubbelbeskattnings- avtal en skyldighet att meddela detta till beskattningsmyndigheten.

175

För den som själv har att betala in skatt gäller samma tidpunkt för skatteupp- börden som för här bosatta utbetalare av belopp som är skattepliktigt enligt denna lag.

Prop. 1990/91:107

• Sida 39
•  Original

185

Bestämmelsen ålägger den som gjort skatteavdrag skyldighet att lämna kon- trolluppgift.

För att skatt som betalats in enligt bestämmelserna i denna lag skall kunna gottskrivas den som felaktigt betalat särskild inkomstskatt krävs att skatte- beloppct kan identifieras. Det kan gälla den som — utan att det var avsikten från början — stannat kvar så länge i Sverige att han blivit oinskränkt skatt- skyldig. Kontrolluppgift skall lämnas för den som är skattskyldig enligt denna lag för att sådan avstämning skall kunna ske. Sådan uppgift behövs givetvis också för att skattemyndigheten skall kunna fullgöra sin kontroll- funktion.

19.5

Bestämmelserna i denna paragraf ger skattemyndigheten rätt att i vissa fall besluta om att skatt skall utgå på ett underlag beräknat enligt skönsmässiga grunder.

205

Bestämmelsen öppnar en möjlighet att återbetala skatt som betalats in i strid med denna lag. Det kan gälla skatt på inkomst som är undantagen från be- skattning enligt denna lag. Ränta utgår därvid på det belopp som återbeta- las.

Återbetalning kan även bli aktuell vid t.ex. utbetalning enligt svensk all- män socialförsäkringslagstiftning eller på grund av svensk pensionsförsäk- ring till person bosatt i Spanien eftersom Sverige skall avräkna den skatt som kan ha erlagts i Spanien på dessa utbetalningar. s.k. omvänd credit. I dessa fall utgår det dock ingen ränta på det återbetalda beloppet.

215

Ifråga om anstånd. indrivning. avkortning och avskrivning av skatt samt ar— betsgivares ansvar för skatt för vilken han gjort skatteavdrag, straffbestäm- melser. omprövning och överklagande m.m. gäller UBLs regler i tillämpliga delar.

22.6

Enligt denna bestämmelse kan även särskild inkomstskatt bli föremål för in- försel enligt bestämmelserna i 15 kap. utsökningsbalken. Motsvarande be- stämmelse finns i 605 UBL.

7.4 Uppbördslagen (1953z272)

275 2 mom.

Särskild inkomstskatt som betalats för tid under vilken den skattskyldige va- rit bosatt eller stadigvarande vistats här skall gottskrivas honom vid debite- ring av slutlig skatt.

Prop. 1990/91:107

• Sida 40
•  Original

68 .é' 5 mom.

Enligt denna bestämmelse får skatt som av någon anledning skall restitueras tas i anspråk för att betala ogulden särskild inkomstskatt.

7.5 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

355

För beräkning av pensionsgrundande inkomst skall inkomst av anställning bestämmas för försäkrad som är skattskyldig enligt lagen om särskild in- komstskatt för utomlands bosatta med utgångspunkt i särskild uppgift på samma sätt som i fråga om försäkrad som på grund av sexmånadersregeln inte är skattskyldig för inkomst av anställning. Därvid skall endast sådana inkomster beaktas som enligt denna lag utgör underlag för sådan beräkning i fråga om här bosatta personer.

7.6 Kupongskattelagen (1970:624) 45

Bestämmelserna om dubbelbeskattning i fall då kupongen avskilts från ak- tien har slopats. Ändringen gäller utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1990. När kupongskatt innehållits under första halvåret 1991 för utdelning som inte skall belastas med kupongskatt enligt de nya be- stämmelserna får rättelse ske i efterhand genom reglerna om restitution av kupongskatt. Det kan anmärkas att även den särskilda bestämmelsen för bulvanförhållanden som kvarstår i paragrafen kan medföra dubbelbeskatt- ning.

7.7 Lagen (1986z468) om avräkning av utländsk skatt 15

En regel som utgör ett komplement till bestämmelsen i 79 8 mom. SIL om skattebefrielse för utdelning från utländskt bolag föreslås införd i syfte att undvika kedjebeskattning av bolagsvinst i de fall då förutsättningarna för skattebefrielse inte föreligger. En förutsättning för tillämpning av denna schablonregel är dock att samtliga förutsättningar för skattebefrielse enligt 75 8 mom. sjätte stycket SIL är uppfyllda med undantag för kravet på jäm— förlig beskattning. Schablonavräkningen. 10% av utdelningens bruttobe- lopp (_=utdelningcns belopp före avdrag för kostnader och skatt). för bak- omliggande bolagsskatt inverkar inte på bolagets rätt till avräkning för den källskatt som erlagts i det land där det utdelande bolaget är hemmahörande.

59"

För att det svenska företaget skall kunna erhålla avräkning enligt denna lag med det schablonbclopp som föreskrivs i 1 & tredje stycket krävs en utvidg- ning av denna bestämmelse eftersom här är fråga om lindring av kedjebe-

Prop. 1990/911107

• Sida 41
•  Original

skattning av bolagsvinst. Här har nu angivits att schablonbeloppet skall ad- deras med avräkningsbara skatter vid beräkning av avräkningsbart belopp.

7.8 Lagen (1990:326) om' skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.

1.45

Ändringen innebär att preliminär A-skatt inte skall betalas för de pensioner och andra ersättningar som räknas upp i denna paragraf och som uppbärs av utomlands bosatta vilka är skattskyldiga enligt lagen om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta.

Prop. 1990/91 : 107

• Sida 42
•  Original

8 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändringi kommunalskattelagen (1928:370).

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

3. lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

4. lag om ändringi uppbördslagen (19531272).

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624).

7. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.

8. lag om ändring lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folk- pension m.m.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1990/91:107

• Sida 43
•  Original

Bilaga 1

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över betänkandet (Ds 1990:51) Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m.

Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av riksförsäkringsver- ket (RFV). riksskatteverket (RSV). statens löne- och pensionsverk (SPV). kammarrätten i Göteborg. kammarrätten i Jönköping, Centralorganisatio- nen SACO/SR. Företagareförbundet. Företagens Uppgiftslämnardelega- tion. Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt (FPG). Landsorgani- sationen i Sverige (LO). Landstingsförbundet. Pensionärernas Riksorgani- sation. Småföretagens Riksorganisation. Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska Bankföreningen. Svenska Försäk- ringsbolags Riksförbund, Svenska kommunförbundet. Svenska Livförsäk- ringsföreningars Riksförbund samt Sveriges Industriförbund.

Yttrande har också inkommit från Föreningen SVeriges Uppbördschefer.

Prop. 1990/91:107

• Sida 44
•  Original

Prop. 1990/912107 Bilaga ?.

LAGRÅDSREMISSENS FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

] Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (l928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928z370)l dels att punkt 2 av anvisningarna till 53ä skall upphöra att gälla. dels att 53 ä 1 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 485 skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 ä ] mom.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut. varom i 72 och 73 55 sägs:

a) fysisk person: förtid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst. som förvärvats inom eller utom riket; samt för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som av- ses i 265 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som innefattar nytt- janderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras;

för inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebolag, handelsbolag och eko- nomiska föreningar än sådana som avses i 25 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt. dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstan- delsbevis som utgetts av svenska ak- tiebolag. dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument. om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast före- gått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här

för inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebolag. handelsbolag och eko- nomiska föreningar än sådana som avses i 25 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt. dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstan- delsbevis som utgetts av svenska ak- tiebolag. dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast före- gått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här

' Senaste lydelse av punkt?. av anvisningarna till 535 1990: 1421. 3 Senaste lydelse 199flzl421.

• Sida 45
•  Original

för ersättning enligt lagen ( 1 95 4 .*243 ) om yrkcsskadeförsäkrin g eller lagen ( ] 976.380) om arbets- skadeförsäkring och lagen

Nuvarande lydelse

i riket eller stadigvarande vistats här;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån. som utgått av an- ställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av an- nan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun. i den mån inkomsten för- värvats genom verksamhet här i ri- ket;

för arvode och annan liknande er- sättning som uppburits i egenskap av ledamot eller suppleant [ styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktie- bolag cller annan svensk juridisk per- son. oavsett var verksamheten ut- övats;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del be- loppet överstiger uppburen folkpen- sion och pensionstillskott som upp- burits enligt 2 5 lagen ( ] 969.205 ) om pensionstillskott eller. för den som uppburit folkpension i form av för- tidspcnsion, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a åsistniimnda lag, eller, om folkpension enligt bestäm- melserna i l7 kap. 2 5 lagen om all- män försäkring samordnats mcd yr- kesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta. till den del beloppet överstiger den pen- sion som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett. och för annan ersättning enligt lagen om allmän för- säkring;

för pension på grund av anställ- ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:

för belopp. som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste- pensionsförsäkring. om försäk- ringen mcddclats i här i riket bedri- ven försökringsrörelse:

Föreslagen lydelse

i riket eller stadigvarande vistats här.

• Sida 46
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

( [ 989.225 ) otn ersätttting till smittbä- rare samt enligt annan lag eller för- fattning. som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av nzilitärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (] 977.265 ) om statligt personskadcskydd eller lagen (I977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbets- löshetskassa enligt lagen ( [ 973.370) om arbetslöshetsförsäkring och kon- tant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (] 973.371 ) om kontant arbetsmark- nadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbi- drag enligt studiestödslagen (1973349);

för annan härifrån uppburen, ge- nom verksamhet ltäri riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen ( I 981 :691 ) om socialav- gifter. för restituerade. avkortade el- ler avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har tnedgetts för avgifterna stunt för avgifter som avses i 465 2 tnotn. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgif- terna;

b) dödsbo:

Föreslagen lydelse

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar till 485

l.3 Vid tillämpningen av 485 4 mom. och denna anvisningspunkt samt 53.45 I mom. a iakttas följande. Som folkpension räknas inte barn- pension eller vårdbidrag. Folkpen- sion skall anses utgöra en inte obe- tydlig del av den skattskyldiges in- komst. om den uppgått till minst (1000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt

3 Senaste lydelse l99l): l4Zl.

]. Vid tillämpningen av 48% 4 mom. och denna anvisningspunkt iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vård- bidrag. Folkpension skall anses ut- göra en inte obetydlig del av den skattskyldiges inkomst. om den upp- gått till minst 6000 kronor eller minst en femtedel av den samman- räknade inkomsten. Som folkpen- sion behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen

Prop. 1990/911107

• Sida 47
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lagen (19692205) om pensionstill- (19691205) om pensionstillskott för- skott föranlett avräkning av pen- anlett avräkning av pensionstill- sionstillskott. skott.

För gift skattskyldig. som uppburit folkpension med belopp som tillkom- mer gift vars make uppbär folkpension. uppgår det särskilda grundavdraget till 1 .325 basbelopp. För övriga skattskyldiga uppgår avdraget till 1.5 basbe- lopp. För gift skattskyldig, som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkom- mer gift vars make saknar folkpension. uppgår avdraget till 1,5 basbelopp. Har folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 5 lagen (1962:381) om all- män försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta skall det särskilda grundavdraget beräknas med led- ning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.

Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 5 lagen om pensionstillskott. För den som uppburit folkpension i form av förtidspension gäller att det särskilda grundavdraget inte får överstiga uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 aå nämnda lag.

Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av upp- buren pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan pensions- försäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte det särskilda grundavdraget.

För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar folk— pension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.

Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i grundavdrag enligt 48 ä 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället hade tillämpats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid 1993 års taxering.

Prop. "1990/91 :107

• Sida 48
•  Original

Bilaga 2

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 75 8 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 ä

8 mom.2 Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk eko- nomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning som an- ges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppburits i förhål- lande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 25 8mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan gäller inte sådan utdel- ning på förlagsinsatser, som är avdragsgill för det utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar värde- papper eller likartad lös cgendom och därutöver inte — direkt eller indirekt — bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte investmentföretag som avses i 25 10 mom.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag av livförsäkringsföretag. investmentföretag och förvaltningsföretag. frikallat från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. Detsamma gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkrings- företag. Med näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utde- lande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte uppen- bart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet, föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av så- dana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp eller in- betald insats.

Riksskatteverket kan på ansökan Svenskt företag är frikallat från

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z770. : Senaste lydelse 19901651.

Prop. 1990/911107

• Sida 49
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

förklara att svenskt företag ska]! vara frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i ut- ländskt bolag.

Som förutsättning för att en sådan förklaring skall lämnas gäller

Föreslagen lydelse

skattskyldighet för utdelning på ak- tie eller andel i utländskt bolag un- der förutsättning

a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i detta mo- ment sagts för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

b) att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är under- kastat i den stat där det är hemma/tö- rande är jämförlig med den inkomst- beskattning som skulle ha skett en- ligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats i Sverige av svenskt före— tag.

Förklaring som nyss sagts får inte lämnas i de fall då skattebefrielse el- ler nedsättning av skatt kan följa av bestämmelse i överenskommelse en- ligt 20 35.

Riksskatteverkets beslut i fråga som ltär avses får överklagas hos re- geringen genom besvär.

b) att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är under- kastat är jämförlig med den in- komstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag. om inkoms- ten hade förvärvats i Sverige av svenskt företag.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1992 och tillämpas på utdelning som blir tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1991. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas i fråga om utdelning som frikallats från skattskyldighet genom förklaring om skattebefrielse som lämnats före ikraft- trädandet.

Prop. 1990/91 : 107

• Sida 50
•  Original

- Bilaga 2

3 Förslag till Lag om särskild inkomstskatt

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

15 Till staten skall särskild inkomstskatt betalas enligt bestämmelserna i denna lag.

25 Beteckningar som används i kommunalskattelagen (l928:370). lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt och uppbördslagen (19531272) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av samman- hanget.

Skattskyldighet

35 Skattskyldig är fysisk person för tid under vilken han varken varit här i riket bosatt eller stadigvarande vistats här. Detta gäller dock inte om något annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser meddelade på grund av överenskommelse eller beslut som sägs i 72 å kommunalskattelagen (l928:370) och 20å lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt. Ansvarig för skatt som skall betalas enligt bestämmelserna i denna lag är sådan arbetsgivare som sägs i 10 5 eller sådan arbetstagare som sägs i 14 å.

Skattepliktig inkomst

45 Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ- ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

2. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån. som utgått av annan an- ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av leda- mot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person. oavsett var verksamheten utövats;

4. pension enligt lagen (19621381) om allmän försäkring till den del belop- pet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits en- ligt 2 5 lagen ( l969:2()5) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folk- pension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 23% sistnämnda lag, eller. om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 25 la- gen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersätt- ning enligt lagen om allmän försäkring:

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepen- sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk- ringsrörelse;

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmånen utgår härifrån på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till

Prop. 1990/912107

• Sida 51
•  Original

Bilaga 2

smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

9. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973z371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen( 1973:349);

11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad in- komst av tjänst; .

12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981 :691) om socialavgif— ter, restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 5 2 mom. första' stycket 3 kommunalskattelagen ( 19282370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hän- för sig till näringsverksamhet.

Vid tillämpning av denna paragraf iakttas följande. Som folkpension be- handlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex. handelsresande).

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

Begränsning av Skattskyldigheten

Så Skattskyldighet enligt denna lag föreligger inte för sådan person som av- ses i 69 & kommunalskattelagen (1928:370) och "175 lagen (1947:576) om stat- lig inkomstskatt.

65 Från skattskyldighet enligt denna lag frikallas utomlands bosatt person för:

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an- ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, om

a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrym- der, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånaderspe- riod. och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe. som arbetsgivaren har här i riket;

2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare för kostnad '

a) för resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive slut och

b) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige;

3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person uppburit i samband med förrättning i Sverige och som beta- lats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad

Prop. 1990/91 : 107

• Sida 52
•  Original

(i) för resa till respektive från förrättningen och

b) för logi i samband med förrättningen;

4. sådan inkomst för vilken avgift enligt lagen (19()8:128 s. 1) om bevill- ningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall betalas eller beträf- fande vilken befrielse fran sädan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stad- gande ] samma lag: -

- . avlöning eller därmed jämförlig förmän eller pension som utgått av an- ställning eller uppdrag hOs svenska staten, ()m mottagaren anställts av svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverk- samhet (|0kiillit15tälld) och är medborgare i anställningslandet.

Beskattningsbar inkomst

7å Beskattningsbar inkomst är den skattepliktiga inkomsten.

Skattesats

85 Särskild inkomstskatt utgår med 25 procent av den beskattningsbara in- komsten. Oretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

Beslut om särskild inkomstskatt

95 För skattskyldig skall beslut om särskild inkomstskatt meddelas av skat- temyndigheten | Stockholms län. För skattskyldig som vistas tillfälligt här i riket och uppbär lön för arbete som utförs här skall dock sådant beslut meddelas av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av ar- betstagares skatt. Är arbetsgivaren inte registrerad, skall beslutet meddelas av skattemyndigheten i det län där han är bosatt. Saknar skattskyldig arbetsgivare här i riket skall beslut om särskild in- komstskatt meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län.

Skatteavdrag m.m.

lOä Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst som avses i 4 5 (lön) skall den som utbetalar beloppet (arbetsgivaren) göra skatteavdrag för betalning av särskild inkomstskatt som arbetstagaren har att betala. '

Ätnjuter arbetstagaren jämte kontant belopp andra förmåner skall skatte- avdraget beräknas efter inkomstförmånernas sammanlagda värde med till- lämpning av Så uppbördslagen(1953: 272).

Om kontant lön inte år så stor att föreskrivet avdrag kan göras från lönen ansvarar arbetsgivaren för mellanskillnaden.

Har en arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för särskild in- komstskatt, att betala kvarstående skatt. som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön göra skatteavdrag även för sådan skatt om skattemyndigheten meddelat be- slut om detta. Betalningen av den kvarstående skatten skall ske i enlighet med vad som sägs i 39 ä 1 mom. andra stycket tredje och fjärde meningarna uppbördslagen.

I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i-punkterna 3 och 4 av anvis- ningarna till 395 uppbördslagen.

11 & En arbetstagare. som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt. skall överlämna beslut om sådan skatt till arbetsgivaren omedelbart efter det han mottagit det.

Prop. 1990/911107

Bilaga 2

'Jl l—J

• Sida 53
•  Original

Bilaga 2

Fullgör inte arbetstagaren sin skyldighet enligt första stycket, skall skatte- avdrag göras i enlighet rned vad som sägs i 4015 1 mom. andra — fjärde styck- ena uppbördslagen (19531272). 1 övrigt gäller vad som sägs i tredje — femte samt sjunde styckena av anvisningarna till 4015 uppbördslagen.

125 Om utbetald lön inte är så stor att skatteavdrag kan göras för både sär- skild inkomstskatt och den kvarstående skatt som belöper på utbetalnings- tillfället gäller 425 uppbördslagen (19531272) i tillämpliga delar.

135 I fråga om arbetsgivares skyldighet att lämna uppgift om det belopp som innehållits genom skatteavdrag på lön gäller vad som sägs i 43 ä 1 mom.. första stycket första meningen uppbördslagen (1953:272).

145 Arbetstagare som saknar arbetsgivare här i landet och som har att be- tala särskild inkomstskatt är skyldig att själv betala in den skatt som belöper på lönen.

l5å Skattemyndigheten skall övervaka att arbetsgivare och arbetstagare be- hörigen fullgör sina skyldigheter enligt bestämmelserna i 10— 14 55.

På begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall skattemyndigheten lämna besked i frågor. som angår skyldigheten att verkställa skatteavdrag, beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 10— 14 åå. Sådana besked skall lämnas av den skattemyndighet som sägs i 9 5. '

16.5 Har den som är skyldig att lämna uppbördsdeklaration i fråga om skatt enligt denna lag underlåtit att fullgöra denna skyldighet och har underlåten- hetcn medfört att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp eller föreligger annars grundad anledning att anta att skatt inte betalats eller beta- lats med för lågt belopp skall skattemyndigheten besluta om den skatt som skall betalas. Därvid får beskattningsbeslutet fattas efter skälig grund. Beslut enligt första stycket skall meddelas av den skattemyndighet som sägs i 9 &. Skattemyndighetens beslut skall meddelas före utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket det uppbördsär. då skatten rätte- ligen skulle ha redovisats. har gått ut.

175 Utför en arbetstagare, som har hemvist i en främmande stat med vilken Sverige har ingått (")verenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer än en av staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse), arbete här i riket. får skattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av rege— ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteav- drag enligt denna lag får underlåtas, om avdrag för skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten.

Uppbörd av skatt

18% Särskild inkomstskatt, som innehållits genom skatteavdrag som avses i 10 &. skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången av den månad, då skatteavdraget gjordes.

l9å I fråga ()m skatt, som har innehållits genom skatteavdrag enligt denna lag. gäller vad som sägs i 52-54 åå och 55 ä 2 mom. uppbördslagen (1953272) i tillämpliga delar.

205 Skatt, som enligt 14 få skall betalas in till skattemyndigheten av arbetsta- garen själv. skall redovisas och betalas senast den 18 i månaden efter den månad då lönen uppbärs. Därvid gäller vad som sägs i 52—54 så och 55 å 2 mom. uppbördslagen (1953z272). Vad som där sägs om arbetsgivare skall då gälla arbetstagaren.

Prop. 1990/912107

• Sida 54
•  Original

Bilaga 2

Kontrolluppgift

21 5 En arbetsgivare som har gjort skatteavdrag enligt denna lag är skyldig att lämna kontrolluppgift om lön. För sådan uppgift gäller bestämmelserna om kontrolluppgift i lagen (19901325) om självdeklaration och kontrollupp- gifter i tillämpliga delar.

Restitution

22 5 Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till restitution av vad som inbetalats _för mycket.

Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos skattemyndigheten se- nast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att sär- skild inkomstskatt inbetalats för sökanden.

Övrigt

235 För skatt som tas ut enligt denna lag gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 49—51, 57 a—59. 61—63, 65—67, 685 6mom., 695 2mom.. 69 a—73, 77, 77 a och 78— 103 åå uppbördslagen (1953z272).

245 Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum för skatt som tas ut enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på inkomst som uppbärs efter utgången av år 1991.

Prop. 1990/91:107

• Sida 55
•  Original

4 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 27 5 2 mom. och 685 5 mom. uppbördslagen (1953z272)l skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

275

2 nu)/71.3 Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas: 1) debiterad preliminär B-skatt; 2) sådan preliminär A—skatt. som den skattskyldiges arbetsgivare i strid mot denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser underlåtit att innehålla genom skatteavdrag och som till följd härav fastställts till betal- ning; -

3) annan än under 1) och 2) avsedd preliminär skatt, som av den skattskyl- dige erlagts; samt

4) överskjutande ingående. mervärdeskatt.

Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas sär- skild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991 :000) om särskild in- komstskatt at skattskyldig för tid un- der vilken han t-arit bosatt [ Sverige eller sttidigv arande vistats här.

685

5 m 0 m.3 Vad i 3 och 4 mom. sägs äger motsvarande tillämpning, då den som är berättigad att återbe- komma skatt har att erlägga sjö- mansskatt eller bevillningsavgift för särskilda förmåner och rättigheter eller kupongskatt.

5 m 0 m. Vad i 3 och 4 mom. sägs äger motsvarande tillämpning, då den som är berättigad att återbe- komma skatt har att erlägga sjö- mansskatt. särskilt! inkomstskatt, bevillningsavgift för särskilda för- måner och rättigheter eller kupong- skatt.

1 lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. ' Senaste lydelse 1991): 579. 3 Senaste lydelse 1985: 149.

Prop. 1990/912107 Bilaga 2

Ul 'Jl

• Sida 56
•  Original

Bilaga 2

5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1959:551) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkringl skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

353

Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattskyldig här i riket. skall bestämmas med led- ning av särskild uppgift från arbets- givaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det är, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 3 kap. 585 lagen (1990:325) om självdekla- ration och kontrolluppgifter. I upp- giften skall anges den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress samt beloppet av den utbeta- lade lönen eller ersättningen och den tidrymd sotn denna avser. Vi- dare skall i uppgiften angcs, om den försäkrade fått skattepliktiga natu- raförmåner. Ett exemplar av uppgif- ten skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäk- rade.

Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattskyldig här i rf.-;t samt inkomst av anställ- ning för vilken den försäkrade är skattskyldig enligt lagen (1991 :000) om särskild inkomstskatt, skall be- stämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 3kap. 585 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. I uppgiften skall anges den försäkrades fullständiga namn. födelsetid och adress samt beloppet av den utbetalade lönen el- ler ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i upp- giften anges, om den försäkrade fått skattepliktiga naturaförmåner. Ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sän- das till den försäkrade.

Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som ut- givit bidrag som aVses i 11 kap. 25 första stycket m) lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Inkomst av anställning. som avses i 11 kap. 25 första stycket 0) lagen om allmän försäkring. skall bestämmas med ledning av uppgift om det värde som den försäkrade tillgodoförts som följd av bidraget. Sådan uppgift skall av arbetsgivaren lämnas

1. för en försäkrad. som inte är skattskyldig här i riket. i särskild uppgift enligt första stycket.

2. för en försäkrad. som avses i l 5 första stycket lagen (1958:295) om sjö- mansskatt, i redares redovisning enligt 14.5 samma lag, 3. för annan försäkrad. i kontrolluppgift enligt 3 kap. 4 5 lagen om självde- klaration och kontrolluppgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

1 Lagen omtryckt 197o:1()15. Senaste lydelse av lagens rubrik 197611015. : Senaste lydelse 1990z349.

Prop. 1990/91:107

• Sida 57
•  Original

Bilaga 2

6 Förslag till Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 45 kupongskattelagen (19701624)l skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 &:

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad. om denne är fysisk person. som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket. dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person. och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i ri- ket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53å kommunalskattelagen (l928:37tl) har beskattats hos delägaren.

För handelsbolag. kommanditbolag, rederi och dödsbo, på vilket enligt 53 s" 3 mom. tredje stycket kommunalskattelagen skall tillämpas bestämmel- serna om handelsbolag, föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är bosatt eller sta- digvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberärtigad, om denne genom annat fång än arv eller testa- mente innehar rätt till utdelningen utan att ha förvärvat även aktien. Detta gäller dock ej om den utdel- ningsberättigade enligt 795 lagen (IQ—17.577) om statlig förmögenhets- skatt skall likställas med ägare ifråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögen/tet för den aktie, på vilken utdelningen belöper. eller. ifall han ej är underårig. genom gåva erhållit rätten till utdelningen för en tid icke understigande tio år eller för sin åter- stående livstid.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad. som innehar aktie under sådana förhållanden. att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 175 eller 18% 1mom. lagen om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Den nya bestämmelsen tillämpas på utdelningar som blivit tillgängliga för lyftning efter utgången av år 1990.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. " Senaste lydelse 1991):1434.

Prop. 1990/911107

• Sida 58
•  Original

Bilaga 2

7 Förslag till Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 5 55 lagen (l986:468) om avräkning av ut— ländsk skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

] ål .

Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk juridisk person har haft intäkt

a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (l928:370) el- ler lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) för vilken han beskattats i utländsk stat och

c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra där- ifrån, har han — med den inskränkning som följer av 2 så — genom avräkning av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad som framgår av 4—11 55.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt lagen (1984:l()52) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt för en i utlandet belägen privatbostad.

Kan ett svenskt företag vid pröv- ning enligt 7 ,$ 8 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt inte visa att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat är jämförlig med den inkomstbe- skattning som skulle ha skett enligt lagen om statlig inkomstskatt om in- komsten hade förvärvats i Sverige av ett svenskt företag. och är mottagen utdelning därför skattepliktig i Sve- rige, men är övriga förutsättningar för att erhålla skattefrihet för utdel- ningen i nämnda moment uppfyllda har företaget, utöver den avräkning som medges enligt första stycket och enligt dubbelbeskattningsavtal, ge- nom avräkning rätt att erhålla ned- sättning av statlig inkomstskatt i en- lighet med vad som framgår av 4 — I I 55 med ett belopp motsvarande tio procent av utdelningens bruttobe-

lopp.

5 & Avräkning får ske med ett belopp som tnotsvarar summan av a) den utländska skatt som får av- a) den utländska skatt som får av- räknas enligt 1 S' samt räknas enligt lé,

' Senaste lydelse 199011443.

Prop. 1990/912107

• Sida 59
•  Original

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) sådan utländsk skatt vartill rätt b) sådan utländsk skatt vartill rätt till avräkning föreligger enligt dub- till avräkning föreligger enligt dub— belbeskattningsavtal. - belbeskattningsavtal samt

e) det belopp med vilket rätt till av- räkning föreligger enligt ] &" tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på utdelning som blir tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1991. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas i fråga om utdelning som frikallats från skattskyldighet genom förklaring om skattebefrielse enligt 7 & 8 mom. sjätte stycket lagen ( l947:576) om statlig inkomstskatt som lämnats före ikraftträ- dandet.

Prop. 1990/91:107

• Sida 60
•  Original

Bilaga 2

8 Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (199():326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. skall ha följande lydelse. '

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 ä' Preliminär A-skatt skall betalas för . .

1. tilläggspension och vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän för- säkring. dock inte för barnpension till den del pensionen efter varje avliden förälder understiger 0,4 basbelopp, '

2. delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

3. livränta enligt

a) lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

b) lagen (l976:38()) om arbetsskadeförsäkring.

c) lagen (1977z265) om statligt personskadeskydd och (1) lagen (l977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

4. folkpension som tillsammans med annan pension. livränta eller lik- nande förmån utbetalas av a) riksförsäkringsverket, b) allmän försäkringskassa. c) statens löne- och pensionsverk. eller d) kommunernas pensionsanstalt, samt

5. folkpension i annat fall, om detär sannolikt att slutlig skatt kommer att påföras.

Preliminär A-skatt skall dock inte betalas för sådan ersättning för vil- ken skattskyldighet föreligger enligt lagen (1991.-000) om särskild in- komstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' ' Senaste lydelse l99tlzl445.

Prop. 1990/912107

• Sida 61
•  Original

Bilaga 2

9 Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (19901327) om skatteavdrag från sjuk- penning m.m. skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

För inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 & kommunal- skattelagen (l928:370) med undan- tag för värdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. skall preliminär A-skatt betalas en- ligt bestämmelserna i denna lag obe- roende av om inkomsten utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst enligt 3 & 2 mom. uppbörds- lagen (19531272) eller inte.

Föreslagen lydelse

För inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 & kommunal- skattelagen (l928:370) med undan- tag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall, om inte annat framgår av andra stycket, preliminär A—skatt be- talas enligt bestämmelserna i denna lag oberoende av om inkomsten ut- gör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst enligt 35 2mom. uppbördslagen (1953z272) eller inte. Preliminär A-skatt skall inte be- talas för sådan ersättning för vilken skattskyldighetföreligger enligt lagen (1991 .'000) om särskild inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Prop. 1990/912107

• Sida 62
•  Original

Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-14

Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf. justi- tierådet Lars K Beckman.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 februari 1991 har rege- ringen pä hemställan av statsrådet Erik Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:37()).

2. lag om ändring i lagen ('l947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om särskild inkomstskatt,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

8. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folk- pension m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren Kerstin Boström.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991 har rege- ringen på hemställan av statsrådet Allan Larsson beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl.,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i bevissäkringslagen (197521027) för skatte- och avgifts- processen,

6. lag om ändringi allmänna ordningsstadgan (1956:617),

7. lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,

8. lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall från artist- ersättning m.m..

9. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

Förslagen har inför-lagrådet föredragits av departementsrådet Carl Gustav Fernlund och kammarrättsassessorn Ulla Werkell. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Inledning

Förevarande två lagrådsremisser (i fortsättningen kallade förslag I och för- slag II) har föredragits i en följd inför lagrådet. Lagrådet har funnit dem ha

Prop. 1990/91:107

• Sida 63
•  Original

Bilaga 3

ett sådant samband att de måste handläggas gemensamt. Detta yttrande om- fattar därför båda remisserna.

I båda ärendena föreslår regeringen en ny beskattningsform för utomlands bosatta personer. I syfte att nå ett enkelt skattesystem har skatten, som kal- las särskild inkomstskatt. i princip utformats som en definitiv källskatt på bruttoinkomsten.

En väsentlig grupp i kretsen av skattskyldiga enligt förslag I är utflyttade svenska medborgare som uppbär pension och annan inkomst av tidigare verksamhet i Sverige. Förslaget omfattar emellertid också alla utomlands bosatta som tillfälligt kommer hit och uppbär inkomster av olika tjänster och uppdrag. Förslag 11 träffar också personer i denna senare kategori, nämligen om deras inkomster härrör från vad som enligt förslaget utgörs av artistisk eller idrottslig verksamhet. Enligt detta förslag "inkomstbeskattas” också vissa former av rörelse, nämligen tillhandahållande av artister eller idrotts- män för verksamhet i Sverige samt anordnande av artistiska eller idrottsliga tillställningar här.

Det är tydligt att båda lagarna kan bli samtidigt tillämpliga för en arbetsgi- vare som skall betala ersättning till personer med olika arbeten och uppgif- ter. Förhållandet har berörts i motiven till förslag II (se avsnitt 2.2 under rubriken "Artistbegreppet'”). Likaså står det klart att en och samma person vid en tillfällig vistelse här kan bli underkastad båda systemen för skatteut- tag. Ändå har systemen utformats helt olika, inte bara när det gäller skatte- sats utan också — såvitt lagrådet kan se utan några tvingande skäl — när det gäller både grundläggande regler och detaljerna i själva förfarandet. Såvitt gäller artistisk och idrottslig verksamhet skall beskattningen hanteras av riksskatteverket och speciella, från det vanliga beskattningsförfarandet skilda regler har utformats för bl.a. redovisning till myndigheten. För andra typer av arbeten eller uppdrag har däremot i förslag I förfarandet så långt möjligt inordnats i sedvanliga rutiner för beskattning såväl när det gäller val av myndigheter som arbetsgivarnas och inkomsttagarnas åligganden. Försla- gen skiljer sig åt också bl.a. såtillvida att enligt förslag I det förutsätts att särskilt beslut fattas av en beskattningsmyndighct om den särskilda inkomst- skatten. Vidare undantas i l'örslag II förmåner i form av kost, logi etc. från beskattning enligt regler som inte stämmer överens med den lösning som valts i förslag [. Lagförslagen har också språkligt och redaktionellt i övrigt utformats på helt olika sätt.

Komplikationer av denna karaktär kan i och för sig uppstå också med da- gens system. där bcskattningsreglerna avseende artistisk verksamhet i 1908 års lag om bevillningsavgifter skiljer sig avsevärt från annars tillämpliga skat- teregler. Tillämpningsproblem av denna art kan emellertid inte godtas vid en ny lagstiftning annat än om de kan väntas uppstå bara i undantagsfall. Enligt lagrådets mening torde det emellertid tvärtom vara så att vid artist- och idrottsframträdanden den typiska situationen är att scenarbetare, funk- tionärer av olika slag och andra personer som inte är artister eller idrottsmän medverkar. I sådana fall kan bl.a. en högre skattesats bli tillämplig för de lägre avlönade. Tänkbara exempel på fall där problemen kan uppkomma beträffande en och samma person som besöker Sverige kan vara att någon ägnar sig åt både undervisning och framträdanden inför publik eller att en

Prop.

63.

• Sida 64
•  Original

Bilaga 3

representant för idrotten dels arbetar som tränare och dels uppbär ersättning när han själv deltar i tävlingar. l motiven till förslag II har andra situationer antytts där gränsdragningsproblem eller en given uppdelning mellan de två beskattningssystemen kan bli aktuella.

Lagrådet anser alltså att de två lagarna mäste samordnas. Ett av de valda beskattningssystemen får då väljas. Lagrådet har undersökt hur en gemen- samlag skulle kunna utformas och fogar till detta yttrande ett utkast som har upprättats (se Bilaga). Utkastet kan inte tolkas som ett bestämt ställningsta- gande till vilket system som bör väljas. Inte heller den närmare utform- ningen skall betraktas som ett förslag av lagrådet utan enbart som ett under- lag för fortsatta överväganden.

Ett alternativ till en gemensam lag är att ge de båda lagarna en så långt möjligt enhetlig utformning. Det har inte angetts i någon av remisserna var- för en uppdelning har skett. Förutom att artistverksamhetcn f.n. särbehand- las kan det givetvis anföras att skattesubjekten i de två lagarna är av olika karaktär. Detta förefaller emellertid lagrådet snarast böra leda till en upp- delning så att personer som uppbär inkomster från arbeten och uppdrag vid tillfällig vistelse i Sverige. inklusive artister och idrottsmän. särbehandlas i förhållande till de i utlandet stationära, som uppbär pension eller andra fort- löpande inkomster på grund av tidigare anställningar här eller statliga eller kommunala uppgifter utomlands. Vid en sådan uppdelning borde man kunna uppnå en större överensstämmelse i beskattningen av alla inkomster som härrör från olika slag av tillfällig verksamhet här. De mer komplicerade regler som behövs för den sistnämnda kategorin kan då för de tillfälliga in- komsttagarna ersättas av enklare regler (jfr t.ex. reglerna om skattepliktig inkomst i 4s' i förslag I och ss” i förslag II).

I det följande redovisas vissa synpunkter på olika bestämmelser i de två remitterade lagförslagen angående särskild inkomstskatt. vilka synpunkter har påverkat utformningen av det av lagrådet utarbetade utkastet till gemen- sam lag.

Förslaget till lag om särskild inkomstskatt (förslag 1)

25

Begreppen arbetsgivare och arbetstagare används i lagförslaget på ett sätt motsvarande det som gäller för uppbördslagen enligt 395 ] mom. i den la- gen. Detta framgår av 10 å i förslaget. Denna grundläggande bestämning hör bättre hemma i ett andra stycke i 2 %. De särskilda beteckningarna kan emel- lertid avvaras. om i stället orden utbetalare och mottagare av skattepliktig inkomst används på samma sätt som i förslag II.

3—6s'ä.

35 innehåller vissa regler om skattskyldighet och vidare bestämmelser om vem som skall vara ansvarig för den särskilda inkomstskatten. l alä anges de skattepliktiga inkomsterna. De två följande paragraferna har som gemen- sam rubrik "Begränsning av skattskyldigheten”. Enligt 5 5 är svenska diplo- mater i utlandstjänst och deras familjer frikallade från skattskyldighet enligt lagen. ()ä innehåller en uppräkning av inte skattepliktiga inkomster.

Prop. 1990/91: 1.07

• Sida 65
•  Original

Bilaga 3

Enligt lagrådets mening bör under rubriken ”Skattskyldighet" samlas alla regler om skattskyldighet.

Undantaget i första stycket rörande de s.k. dubbelbeskattningsavtalen bör tas upp bland undantagen från vad som annars utgör skattepliktig inkomst. Bestämmelsen i 355 andra stycket i förslaget om vem som är ansvarig för att Skatten betalas in hör inte heller samman med skattskyldigheten utan bör brytas ut till en särskild bestämmelse.

Arbetsgivarens ansvar har i det remitterade förslaget gjorts absolut. Lag- rådet ifrågasätter om inte omständigheterna kan vara sådana att en eftergift från betalningsansvaret är motiverad. Arbetsgivaren kan ha haft skälig an- ledning att underlåta avdrag för särskild inkomstskatt. Har det till exempel av misstag eller på grund av felaktiga upplysningar utfärdats en skattsedel avseende preliminär A-skatt och har arbetsgivaren innehållit ett belopp för skatten enligt tabell. bör han normalt inte anses ansvarig för ytterligare skatt. om det senare visar sig att skatt hade bort innehållas enligt reglerna i den föreslagna lagen och den skatten skulle vara högre.

Bestämmelserna om betalningsansvaret och möjligheten till eftergift kan lämpligen få den särskilda rubriken "Betalningsskyldighet".

Den uppräkning som finns i 65 i det remitterade förslaget innefattar un- dantag från de i 4.5 angivna skattepliktiga inkomsterna. Den inledande ra- den i oä bör därför lyda: "Från skatteplikt enligt denna lag undantasz". De båda paragraferna bör följa på varandra under den gemensamma rubriken "Skattepliktig inkomst". Rubriken närmast före 5 5 i förslaget skall då utgå.

I fråga om undantaget för resekostnader m.m. i 6å hänvisar lagrådet till sitt yttrande vid 8 s förslaget till lag om särskild inkomstskatt för artister m.fl.

7 och 855

Det sägs i 75 att den beskattningsbara inkomsten skall vara den skatteplik- tiga inkomsten. I 85 anges att den särskilda inkomstskatten skall utgå med 25 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Den särskilda inkomstskatten skall enligt förslaget inbetalas varje månad. i regel av en arbetsgivare i den mening den termen har i lagen. Det kan alltså förekomma att flera arbetsgivare betalar in skatt för samma period. Den er- lagda skatten är en definitiv källskatt och det medges enligt förslaget inte något grundavdrag eller kostnadsavdrag från den skattepliktiga inkomsten.

Enligt lagrådets mening föreligger det inte någon anledning att fastställa en beskattningsbar inkomst. Ett sådant begrepp kan uppfattas avse inkomst för en normal skatteperiod. Vidare kan begreppet ge intryck av att fråga är om den totala skattepliktiga inkomsten för avsedd period från samtliga ar- betsgivare. Slutligen kan det ge intryck av att ett nettobelopp skall räknas fram.

Med hänsyn till det anförda anser lagrådet att föreslagna 75 jämte rubri- ken före det lagrummet bör utgå.

Om den föreslagna skattesatsen. 25 procent. förtjänar det att anmärkas att den inte i alla lägen framstår som låg. Enligt en skattetabell, beräknad på en kommunal skattesats om 28 procent. ger som en följd av grundavdraget den sedvanliga beskattningen en lägre skatt vid en tvåveckorslön om högst ca 5 800 kronor. dvs. en månadslön om högst ca 12 500 kronor.

Prop. l990/9l :107

• Sida 66
•  Original

Bilaga 3

9å

Enligt huvudregeln i den föreslagna paragrafen skall beslut om särskild in- komstskatt meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län. Har någon un- der tillfällig vistelse här inkomst för arbete som utförs här. skall beslut i stäl- let meddelas av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är registrerad eller. om arbetsgivaren inte är registrerad, i det län där han är bosatt. Det sägs i motiven att såväl arbetsgivare som arbetstagare kan ansöka om beslut men det framgår inte om avsikten är att ett beslut alltid måste meddelas i frågan huruvida särskild inkomstskatt enligt lagen skall utgå eller inte. Bl.a. innehållet i 11 & tyder emellertid på att detta är tanken. Har någon ansökan inte gjorts innan utbetalning av den skattepliktiga ersättningen skett och har skattemyndigheten inte på eget initiativ beslutat dessförinnan. bör arbetsgi- varen — p.g.a. bestämmelserna i 40.5 1 mom. uppbördslagen— ha innehållit ett belopp motsvarande preliminär A-skatt enligt vanlig skattetabell. Efter- som det därmed normalt finns medel för skatten fyller ett beslut även i efter- hand en funktion.

Det framgår inte av remissprotokollet eller lagförslaget om skattemyndig- hetens beslut skall avse den konkreta utbetalningen eller om beslutet kan meddelas att gälla tills vidare i fråga om exempelvis pensionsutbetalningar till en viss pensionär. Det senare alternativet. som förefaller praktiskt. möj- liggörs om lagrådets förslag godtas. att eventuellt meddelande om skatteav- drag för kvarskatt inte behöver tas in i beslutet (se vid 10 å).

105

Första stycket skall ändras om lagrådets förslag vid 2.5 följs. Beteckningen "lön". som föreslås här för alla typer av inkomster enligt lagen. är missvi- sande för en del inkomstslag och kan i de paragrafer där den använts lätt ersättas med andra uttryck.

Enligt 14 s" i förslaget svarar arbetstagaren själv för skatten. när han saknar arbetsgivare här i landet. I 10 5 första stycket har emellertid inte gjorts något undantag för arbetsgivare i utlandet när det gäller skyldigheten att göra skat- teavdrag. Detta måste uttryckligen ske.

Det sägs i tredje stycket att arbetsgivaren skall svara för mellanskillnaden. om skatten — på grund av utgivna förmåner— är så stor att den kontanta utbe- talningen inte förslår till fullt skatteavdrag. Detta följer emellertid redan av 3.5 andra stycket. För att uppbördsreglerna skall fungera är det däremot lämpligt att ange att arbetsgivaren svarar för betalning av mellanskillnaden så som om skatteavdrag gjorts.

Enligt fjärde stycket av förslaget skall arbetsgivare vid betalning av "lön" som är skattepliktig enligt lagen göra skatteavdrag också för kvarskatt "om skattemyndigheten meddelat beslut om detta". I specialmotiveringen sägs detta innebära att arbetsgivarens skyldighet till kvarskatteavdrag inträder om beslut i fråga om avdraget meddelats "i beslutet om särskild inkomst- skatt". Är avsikten denna måste lagtexten ändras. Villkoret förefaller emel- lertid inte praktiskt lämpligt. Arbetsgivarens åliggande i detta avseende är motiverat så snart han innan någon utbetalning skett fär meddelande om skattemyndighetens beslut angående avdrag för kvarskatt. Lagtexten enligt

Prop. 1990/91:107

• Sida 67
•  Original

Bilaga 3

förslaget bör därför ändras endast så att det — med hänsyn till att arbetsgiva- ren enligt lagen är ansvarig för skatten — framgår klart att meddelande om skatteavdraget skall ha kommit honom tillhanda före betalningen.

Ilå

Enligt första stycket i paragrafen skall en arbetstagare. som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt. överlämna beslut om sådan skatt till arbets- givaren omedelbart efter det att han mottagit det. Fullgör inte arbetstagaren sin skyldighet enligt första stycket. skall enligt andra stycket skatteavdrag göras i enlighet med vad som sägs i 40ä 1 mom. andra—fjärde styckena upp- bördslagen. dvs. förhöjt avdrag för sedvanlig preliminärskatt skall göras.

Enligt 40% 3. mom. uppbördslagen tillämpas inte de bestämmelser om skatteavdrag som gäller när skattsedel inte lämnats. om arbetsgivaren erhål- lit besked av skattemyndigheten beträffande vederbörligt skatteavdrag från arbetstagarens lön. I sådant fall skall arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt det erhållna beskedet. Motsvarande bör gälla här.

I 40 ä 2 mom. uppbördslagen finns bestämmelser om skyldighet för arbets- givaren att göra ett schabloniscrat avdrag för kvarstående skatt. om inte ar- betstagaren visar att han inte är skyldig att erlägga kvarstående skatt. Före- varande paragraf behandlar fallet att arbetsgivaren inte känner till att arbets- tagaren skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt. Det är därför na- turligt att angivna bestämmelser om skyldighet att göra avdrag för kvarstå- ende skatt görs tillämpliga här.

Det bör anmärkas att den omständigheten att skatteavdrag görs för preli- minärskatt inte innebär en övergång till vanlig beskattning.

175

Enligt förslaget får skattemyndigheten. om det föreligger en s.k. uppbörds- överenskommelse. undcr vissa förutsättningar besluta att skatteavdrag inte skall göras. Bestämmelsen. som motsvarar 44 a & uppbördslagen. komplette- ras av bestämmelserna i 69 aå uppbördslagen. som på grund av en hänvis- ning i 23ä i det remitterade förslaget gäller även här. Ilänvisningen till 69 a & uppbördslagen bör enligt lagrådets mening göras i förevarande paragraf. Härvid bör första stycket i 69 as' skrivas ut och anknytas till beslut enligt förevarande lag.

18—20 %

I dessa paragrafer har tagits upp de bestämmelser som avses gälla i fråga om uppbörd av skatt enligt lagen. Ett sista datum för inbetalning anges för ar- betsgivare i 185 och för arbetstagare utan svensk arbetsgivare (jfr 145 i det remitterade förslaget) i 205 första meningen. Vidare hänvisas — såvitt gäller arbetsgivare i 19% och såvitt avser arbetstagare i 205 andra meningen — till 52—54 5.5 och 555 2 mom. uppbördslagen.

52% uppbt'.')rdslagen innehåller regler om hur inbetalning skall göras och när den skall tillgodoräknas betalaren vid girering. Det anges också att inbe- talningen skall vara kostnadsfri. Reglerna kan utan svårighet tillämpas för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Bestämmelserna i 53 och 54155 är där-

Prop. 1990/912107

• Sida 68
•  Original

Bilaga 3

emot. frånsett att de rör skatter av andra slag. avfattade så att det inte är lätt att se hur de skall tolkas när det gäller en betalningsskyldig arbetstagare. 55 ä 2 mom. kan överhuvudtaget inte vara aktuell annat än för en arbetsgivare.

Även om betalningsskyldighet för arbetstagare enligt 145 är ett ovanligt fall. måste det krävas att lagtexten är sådan att personer utan specialkunskap om det svenska skattesystemet skall kunna förstå dem. Enligt lagrådets me- ning bör det för dessa fall kunna föreskrivas en särskild. enkel rutin.

När det gäller såväl den som betalar ut ett skattepliktigt belopp som motta- garen bör särskilda. anpassade föreskrifter om innehåll i uppbördsdeklara- tion och annan redovisning kunna meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

I förslag 11 har en redovisningsskyldighet gentemot beskattningsmyndig- heten föreskrivits inte bara efter det skatteavdrag gjorts utan också när ar- betsgivaren underlåter avdrag för att han anser att ett dubbelbeskattningsav- tal befriar från skatt. Motivet för denna föreskrift, att ett sådant ställningsta- gande bör kutma överprövas av myndigheten. torde gälla också fall som om- fattas av förslag 1.

775

A....

Paragrafen innehåller bestämmelser om restitution av skatt. På grund av en hänvisning i 23 å i det remitterade förslaget gäller bestämmelserna om resti- tution i 685 6 mom. och 69 s 2 mom. uppbördslagen även här. Hänvisningen till dessa bestämmelser i uppbördslagen bör enligt lagrådets mening göras i förevarande paragraf. Hänvisningen bör utformas så att det klart framgår att ränta skall utgå vid återbetalning av särskild inkomstskatt.

23ä

I paragrafen hänvisas till ett stort antal paragrafer i uppbördslagen. Enligt vad lagrådet föreslagit vid 17 respektive 22%" bör hänvisningen här inte avse 685 6 mom. . 695 2 mom. eller 69 a & uppbördslagen. Hänvisningen bör inte heller omfatta paragrafer som har upphävts (70. 71 . 72 a och 82 59"). Enligt 50.5 uppbördslagen meddelas beslut om anstånd av den skattemyndighet som har utfärdat skattsedel på den skatt som anståndet avser. Den bestäm- melsen kan inte tillämpas här och bör ersättas av en bestämmelse om att an- ståndsbeslut meddelas av den skattemyndighet som meddelat beslut om sär- skild inkomstskatt. I övrigt behövs av 50.5 endast en motsvarighet till be- stämmelsen i tredje stycket om att beslut om anstånd skyndsamt skall med- delas den skattskyldige utan kostnad för denne. 64 å. som medtagits i upp- räkningen i förslag 11. bör tas med också här.

Uppräkningen av paragrafer kan lämpligen kompletteras med de rubriker under vilka paragraferna hör i uppbördslagen.

Förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. (förslag 1! )

35

Paragrafen innehåller enligt det remitterade förslaget de särskilda definitio— ner som funnits behövliga. Med artist avses den som utövar artistisk verk-

Prop. 1990/91 : 107

• Sida 69
•  Original

Bilaga 3

samhet och med idrottsman den som utövar idrottslig verksamhet. Artistisk verksamhet har fått en särskild definition men däremot inte idrottslig verk- samhet. Lagrådet anser att lagtexten bör återge uttalandet i motiven (avsnitt 2.2) att med idrottslig verksamhet avses framträdande inför publik direkt el- ler genom ljud- eller bildupptagning.

I det remitterade förslaget definieras "svenskt fartyg" som sådant svenskt eller därmed likställt handelsfartyg som avses i l & lagen (1958:295) om sjö- mansskatt. Enligt punkt 1 av anvisningarna till nämnda paragrafi lagen om sjömansskatt likställs med anställning på svenskt handelsfartyg anställning på utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat. om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Definitionen på svenskt fartyg i förevarande paragraf bör ges följande ly- delse: "sådant svenskt handelsfartyg som avses i l # lagen (19581295) om sjö- mansskatt eller sådant utländskt handelsfartyg som avses i punkt 1 av anvis- ningarna till nämnda paragraf."

65

Bestämmelsen i andra stycket rörande s.k. dubbelbeskattningsavtal synes inte ha samband med skattskyldighet utan bör tas upp som ett undantag från vad som utgör skattepliktig inkomst.

75

Enligt paragrafen skall bl.a. en artist under tid då haninte är bosatt eller stadigvarande vistas här beskattas för inkomst av artistisk verksamhet om inkomsten uppburits från Sverige och verksamheten bedrivits här eller på svenskt fartyg. Det påpekas iden allmänna motiveringen. avsnitt 2.3. under rubriken "Inkomsten skall ha uppburits från Sverige" att med uttrycket "uppburits från Sverige" skall avses även ersättning som utländsk arrangör utger till bl.a. utländsk artist för artistisk verksamhet här i riket. Samtidigt avses uttrycket innebära att ersättning från ett utländskt artistföretag till en utländsk artist som uppträtt i Sverige inte skall beskattas hos artisten utan bara hos artistföretaget. Lagtexten är enligt lagrådets mening alltför otydlig i dessa avseenden.

] första stycket första punkten i det remitterade förslaget undantas från skatteplikt ersättning som utbetalas av en fysisk person eller dödsbo och som avser framträdande vid en privat tillställning. Som skäl för detta undantag anges i remissprotokollet (se avsnitt 2.4) kontrollaspekten och svårigheten för privatpersoner att tillämpa de särskilda skattereglerna. Resultatet av det föreslagna undantaget kan emellertid bli att den föreslagna lagen i förslag 1 i stället skall tillämpas. Det är alltså angeläget att det i oå fjärde punkten sistnämnda lag föreslagna undantaget_— som avser 1908 års bevillningslag och som inte föreslagits ändrat i förslag 11 — utformas så att det omfattar de un- dantag från skatteplikt som görs i förslag 11.

1 första stycket fjärde punkten undantas inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift. Sistnämnda uttryck bör anknytas närmare till formule- ringen i punkt tre av anvisningarna till 53Si kommunalskattelagen och ges följande lydelse: "4. inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar."

Prop. 1990/91:107

• Sida 70
•  Original

Bilaga 3

8 5

[ paragrafen föreslås vissa undantag från Skatteplikten när det gäller resa m.m. De föreslagna bestämmelserna överensstämmer inte med motsva— rande undantag i 65 förslaget till lag om särskild inkomstskatt. Det framstår som särskilt angeläget att dessa undantagsbestämmelser ges en enhetlig ut— formning. Härvid bör utgångspunkten vara att det tydligt framgår av lagtex- ten och inte bara av motivuttalandena att. förutom direkt utgivna förmåner, Också styrkta kostnader undantas.

9.5

I fråga om möjlighet till eftergift av en utbetalares ansvar för betalning av mottagarens skatt hänvisas till vad lagrådet anfört vid 3—6 åå i förslag 1.

Se beträffande betalningsansvaret också vad lagrådet anföri anslutning till 12 &.

10 och 1155

Det sägs i 105 att den beskattningsbara inkomsten skall vara den skatteplik- tiga inkomsten. I 11 % anges att den särskilda inkomstskatten skall tas ut med 15 procent av den beskattningsbara inkomsten. Lagrådet hänvisar till vad som ovan anförts angående 7 och 8 åå förslaget till lag om särskild inkomst- skatt.

Skattesatsen 15 procent, som valts för att systemet i princip inte medger avdrag för omkostnader. måste trots den låga nivån i vissa fall kunna leda till en hög beskattning om man jämför med den "normala" beskattningen i Sverige. Till förhållandet att de icke avdragsgilla kostnaderna i vissa företag kan uppgå till en stor andel av intäkterna kommer att den del som slutligen utgår i ersättning till artisten. idrottsmannen eller artistföretaget innebär en dubbel beskattning av beloppet (jfr vid 7 5).

125

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att göra skatteavdrag. Lagrådet hänvisar i tillämpliga delar till vad som ovan anförts angående 10 & förslaget till lag om särskild inkomstskatt. Av vad som anförts där framgår bl.a. atti l4å av det förslaget gjorts ett undantag för "arbetsgivarens" ansvar för betalning av "arbetstagarens" skatt. nämligen för det fall arbetsgivaren inte finns här i landet. I förevarande förslag förutsätts däremot att. när ar- rangören av en artistisk eller idrottslig tillställning är hemmahörande i ut- landet, arrangören ändå skall vara den betalningsansvarige för artistens. id- rottsmannens eller artistföretagets skatt. Arrangören har därmed att verk- ställa skatteavdrag oeh följa alla de regler angående uppbörd m.m. i upp- bördslagen som hänvisas till i 22 &. Lagrådet finner att detta. även om efter- levnaden underlättas genom blanketter och anvisningar, inte är en rimlig reglering.

135

[ paragrafen anges när särskild inkomstskatt skall redovisas. Enligt andra stycket i det remitterade förslaget lämnas i de fall en betalningsmottagare är

Prop. 1990/911107

• Sida 71
•  Original

Bilaga 3

företrädare för en grupp av artister utan att vara ett artistföretag uppgift om inkomstens och skattens fördelning på medlemmar i gruppen. Det kan påpe kas att bestämmelsen endast avser artister och inte idrottsmän. Enligt lagrå- dets mening är den föreslagna bestämmelsen emellertid närmast ägnad att skapa oreda. eftersom en betalningsmottagare bör vara antingen ombud för artisterna eller också ett artistföretag som tillhandahåller artisterna. Lagrå- det anser därför att bestämmelsen bör utgå.

14.5

Med hänvisning till vad lagrådet anfört vid 18—20% i förslag [ förordar lag- rådet att detaljföreskrifterna i denna paragraf ges i form av tillämpningsbe- stämmelser.

Jfr också vad som anförts om beskattningsbar inkomst under 10 och 11 åå.

175

Föreskrifterna i andra och tredje styckena är av den karaktären att de lämpli- gast meddelas som tillämpningsbestämmelser.

195

Tidsfristen för ansökan om restitution måste överensstämma med fristen i 225 i förslag 1.

20—22 åå

Med den ordning beträffande beskattningsmyndighet som valts i detta för- slag har lagrådet inte någon anledning till erinran mot bestämmelserna från- sett ett par påpekanden.

121 & anges att vid överklagande bestämmelserna i 8 kap. lagen om punkt- skatter och prisregleringsavgifter (förfarandelagen) skall gälla i tillämpliga delar. Lagrådet anmärker att uttrycket beskattningsår som används i 8 kap. 25 förfarandelagen inte är tillämpligt när det gäller den särskilda inkomst- skatten.

Enligt 225 skall i ett flertal avseenden bestämmelserna i uppbördslagen i tillämpliga delar gälla för den i förslaget angivna skatten. Hänvisningen till bestämmelserna i 96—10355 uppbördslagen är emellertid felaktig såtillvida att 98å bör utgå.

Övriga lagförslag [ förslag I och [[

Lagrådet har med hänsyn till sin principiella inställning inte funnit det påkal- lat att lämna synpunkter på de remitterade förslagen.

Prop. 1990/911107

• Sida 72
•  Original

Bilaga till lagrådets yttrande 1991-03-14

Lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta personer m.fl.

Inledande bestämmelser

Jfr i förslag I: 15 och I]: 15

lä Till staten skall Särskild inkomstskatt betalas enligt bestämmelserna i denna lag.

[12ä llz2å

Zå Beteckningar som används i kommunalskattelagen (l928:370), lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt och uppbördslagen (19532272) har samma betydelse i denna lag. om inte annat anges eller framgår av samman- hanget.

]: — llz3å

35 I denna lag avses med bosatt utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt här i riket eller stadigvarande vistas här. _ hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här. ' artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik. dans. teater. cirkus eller liknande, artist: den som utövar artistisk verksamhet, idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller ge- nom ljud- eller bildupptagning. idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet, artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman. arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med artis- tisk eller idrottslig verksamhet. svenskt fartyg: sådant svenskt handelsfartyg som avses i 1 % lagen (l958:295) om sjömansskatt eller sådant utländskt handelsfartyg som avses i punkt 1 av anvisningarna till nämnda paragraf.

Prop. 1990/91:107

Bilaga

Skattskyldighet l: 3 & ll: 65 4å Skattskyldiga är fysiska personer som är bosatta utomlands och uppbär enligt 7— 11 55 skattepliktig inkomst.

Skattskyldighet föreligger också för juridiska personer som är hemmahö- rande i utlandet och uppbär enligt 8. 10 och ll && skattepliktig inkomst av artistisk eller idrottslig verksamhet.

1:55 II: —

5 % Skattskyldighet föreligger inte för en artist eller idrottsman, om han upp- bär inkomsten från ett artistföretag som är hemmahörande i utlandet.

Sådana personer som avses i 69 & kommunalskattelagen (l928:370) ärinte skattskyldiga enligt denna lag.

Betalningsskyldighet

[:Sä Ilz9å

65 Ansvarig för betalningen av särskild inkomstskatt är den som enligt 14% har att göra skatteavdrag. Är denne hemmahörande i utlandet svarar den skattskyldige själv för betalningen på samma sätt som gäller för arrangör i fall som avses i 85 sista stycket. Betalningsskyldigheten för den som har att betala annans skatt får efterges av beskattningsmyndigheten, om särskilda skäl föreligger.

Skattepliktig inkomst

Iz4å II:—

75 Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller därmed jämförlig förmån. som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställ- ning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktie- bolag eller annan svensk juridisk person. oavsett var verksamheten utövats;

4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del belop- pet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits en— ligt ?. ä lagen (1969z205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folk- pension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 aå sistnämnda lag, eller. om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2.8; la- gen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersätt- ning enligt lagen om allmän försäkring:

Prop. 1990/91:107 Bilaga

• Sida 74
•  Original

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepen- sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk- ringsrörelse;

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension el- ler förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (19761380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning. som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadcskydd eller lagen (1977z267) om krigsskadeersättning till sjömän: .

9. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973z37l) om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349); 11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad in- komst av tjänst:

12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgif- ter. restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 465 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen ( 1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hän- för sig till näringsverksamhet.

Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt la- gen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex. handelsresande).

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

Ize 11:85

85 Såvitt gäller artistisk och idrottslig verksamhet gäller följande i stället för bestämmelserna i 7 s. Skattepliktig inkomst för artist. idrottsman eller artistföretag är kontant ersättning eller annat vederlag för artistisk eller idrottslig verksamhet i Sve- rige eller på svenskt fartyg. Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljettintäk- ter. reklamintäkter eller andra intäkter av en tillställning som arrangören uppbär.

Prop. 1990/91: 107 Bilaga

• Sida 75
•  Original

lzöå 11:—

95 Från skatteplikt enligt 7ä undantas utomlands bosatta personer för:

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån. som utgått av annan an- ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, om

a) mottagaren av inkomsten vistas häri riket. under tidrymd eller tidrym- der, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånaderspe- riod, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar. samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe. som arbetsgivaren har här i riket;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension. som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten. om mottagaren är medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet el- ler utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet, (lokalan- ställd).

1:5 11: 75

105 Från skatteplikt enligt 85 undantas l. ersättning som utbetalas av en fysisk person eller ett dödsbo och som avser framträdande vid en privat tillställning.

2. frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande får,

3. inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fast driftställe i Sve- rige,

4. inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar.

Vid tillämpning av första stycket 4 skall ersättning från ljudradio eller tele- vision anses som inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift till den del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket.

1: 3 och 6155 11: 6 och 8.55

11 5 Från skatteplikt enligt denna lag undantas

]. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av överenskom- melse eller beslut som avses i 72ä kommunalskattelagen (l928:370).

2. vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi i samband med inkomsternas förvärvande eller styrkta kostnader härför,

3. ersättning i annan form än kontanter och därmed likställt vederlag. om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en uppbördsmånad uppgår till högst 0,03 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. av- rundat till närmaste hundratal kronor.

Prop. 1990/91:107 Bilaga

• Sida 76
•  Original

Skattesats

1:85 111118

125 Särskild inkomstskatt tas ut med 15 procent av skattepliktig inkomst av artistisk eller idrottslig verksamhet och med 25 procent av annan enligt denna lag skattepliktig inkomst. Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

Beskattningsmyndighct m.m.

1:95 11:4å

13 5 Beslut om särskild inkomstskatt meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län, som också är beskattningsmyndighet utom i fall som sägs i andra stycket.

Beskattningsmyndighet för skattskyldig som vistas tillfälligt här i riket och uppbär inkomst av arbete som utförs här är skattemyndigheten i det län där den som betalar ut ersättningen är registrerad som arbetsgivare. Är arbetsgi- varen inte registrerad men bosatt här är skattemyndigheten i det län där han är bosatt beskattningsmyndighet.

Skatteavdrag m.m.

1:105 11:12?

145 Den som betalar ut kontant belopp eller annat vederlag, som för motta- garen utgör skattepliktig inkomst enligt lagen, skall göra skatteavdrag för betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt. Detta gäller inte, om utbe- talaren är hemmahörande i utlandet.

Åtnjuter mottagaren jämte kontant belopp andra skattepliktiga förmåner. skall skatteavdraget för dessa beräknas med tillämpning av 85 uppbördsla— gen (19532272). .

Om det kontanta beloppet inte är så stort att föreskrivet avdrag kan göras. är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden så som om skatteav- drag gjorts.

Har den som har att vidkännas skatteavdrag för särskild inkomstskatt. att betala kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är utbetalaren skyldig att vid utbetalningen göra avdrag också för den kvarstående skatten, om han erhållit beslut av skattemyndigheten om detta. Betalningen av den kvarstående skatten skall ske i enlighet med vad som sägs i 395 1 mom. andra stycket tredje och fjärde meningarna upp— bördslagen och i övrigt enligt punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 39% i tillämpliga delar.

1:11? 11:—

15 & Den som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt skall omedel- bart efter det att han erhållit beslutet från skattemyndigheten överlämna det till den som har att göra avdraget.

Prop. 1990/91:107 Bilaga

• Sida 77
•  Original

Fullgörs inte skyldigheten enligt första stycket och är inte förhållandena sådana som sägs i 405 3 mom. uppbördslagen (1953:272), skall avdrag såsom för preliminär skatt och i förekommande fall kvarstående skatt göras i enlig- het med vad som sägs i 405 1 mom. andra—fjärde styckena och 2 mom. samma lag. 1 övrigt gäller vad som sägs i tredje—femte samt sjunde styckena av anvisningarna till 405 uppbördslagen.

165 Om det belopp som skall betalas ut inte är så stort att skatteavdrag kan göras för både särskild inkomstskatt och den kvarstående skatt som belöper på utbetalningstillfället skall det belopp som kan innehållas i första hand an- ses avse den särskilda inkomstskatten. 1 övrigt gäller 42% uppbördslagen (1953z272) i tillämpliga delar.

1: 135 11: 165

175 Ifråga om skyldighet att lämna uppgift till den skattskyldige om det be- lopp som innehållits genom skatteavdrag enligt 12 & gäller vad som i fråga om arbetsgivare sägs i 43 5 1 mom. första stycket första meningen uppbördslagen (19531272).

1: 155 112175

185 Beskattningsmyndigheten skall övervaka att de som är redovisnings- skyldiga enligt 20—22 55 behörigen fullgör sina skyldigheter. Beskattningsmyndigheten skall på begäran lämna besked i frågor som an- går skyldigheten att verkställa skatteavdrag. beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 14—1755.

1: 175 11: —

195 Utför någon. som har hemvist i en främmande stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer än en av staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse). arbete här i riket. får skattemyn- digheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteavdrag enligt denna lag får underlåtas, om avdrag för skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten.

Har skattemyndigheten meddelat ett beslut enligt första stycket, får myn- digheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatt. som på grund av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till den främmande staten för att där gottskrivas den skattskyldige. 1 övrigt gäl- ler i tillämpliga delar vad som sägs i 69 a5 andra—femte styckena uppbörds- lagen (1953:272).

Prop. 1990/91: 107 Bilaga

• Sida 78
•  Original

Uppbörd av skall

1: 18—195? 11: 13—145”?

ZOå Den som enligt 14å har att göra skatteavdrag skall betala den särskilda inkomstskatten senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast ef- ter utgången av den månad då skatteavdraget gjordes. Om inbetalningen och uppgifter i samband därmed. om anstånd med betalningen samt om skyl- dighet att avge uppbördsdeklaration och påföljder av att skyldigheten under- låts gäller 52—54 åå uppbördslagen (1953z272) i tillämpliga delar. Rege- ringen eller den myndighet regeringen bestämmer får dock besluta om avvi- kelser från bestämmelserna om inbetalningssätt och om uppbördsdeklaratio- nens innehåll.

Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55å 2 mom. uppbördsla- gen.

21 å Den som till någon som är skattskyldig enligt 4 och 5 åå betalat ut be- lopp, som är undantaget från skatteplikt enligt denna lag enbart på grund av bestämmelsen i 11å 1, skall senast vid tid som sägs i ZOå tillställa beskatt- ningsmyndigheten meddelande om detta.

1:2(lå 11: 13—14 55

22 å Skatt som skall betalas av den skattskyldige själv skall erläggas och redo- visas senast den 18 i månaden efter den månad då inkomsten uppbars. Om inbetalningssättet och redovisningen meddelas särskilda föreskrifter av rege- ringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Kontrolluppgifl

1:21å ll:—

23å Den som har gjort skatteavdrag enligt denna lag är skyldig att lämna kontrolluppgift. För sådan uppgift gäller bestämmelserna om kontrollupp- gift i lagen (1991.):325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i tillämpliga delar.

Skönstarering

I: 1615 11:185

24å Har den som är skyldig att lämna uppbi'irdsdeklaration eller redovisning enligt denna lag eller fi.")reskrifter med stöd av lagen underlåtit att fullgöra denna skyldighet och har underlåtenheten medfört att skatt inte betalats el- ler betalats med för lågt belopp eller föreligger annars grundad anledning att anta att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp, skall skattemyn- digheten besluta om den skatt som skall betalas. Därvid fär underlaget för beskattningsbeslutet bestämmas efter skälig grund.

Beslut enligt första stycket meddelas av beskattningsmyndigheten. Beslu- tet skall meddelas före utgången av det sjätte året efter det kalenderår under vilket det uppbördsår. dä skatten rätteligen skulle ha redovisats har gått ut.

Prop. 1990/91:107

Bilaga

Återbetalning av skatt

1:22? 11: 19.5

25 å Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket.

Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos skattemyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingcn skall fogas intyg eller annan utredning om att sär- skild inkomstskatt inbetalats för sökanden.

På vad som återbetalas enligt första stycket utgår ränta enligt vad som föreskrivs i 69å 2 mom. uppbördslagen (19531272). 1 övrigt gäller i tillämp- liga delar vad som sägs i 68å 6 mom. uppbördslagen.

Ovrigt

1:235 11: 225

26å I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 åå. om indrivning m.m. i 57 a—59 och 61—64 åå. om avkortning och avskrivning av skatt i 65—67 åå. om central tillsyn m.m. i 72 å. om rätt att taga del av preliminär självdeklara— tion m.m. i 73 å. om arbetsgivares ansvarighet i 77. 77 a och 78 åå, om straff- bestämmelser m.m. i 79. 81 och 83 åå, om omprövning m.m. i 84—94 åå, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95å samt om överklagande m.m. i 96— 103 åå uppbördslagen (1953z272). Beslut om anstånd som avses i 49å nämnda lag meddelas av den skattemyndighet som är beskattningsmyndig- het enligt denna lag. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skatt- skyldige utan kostnad för denne.

11245 111235

27å Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum för skatt som tas ut enligt denna lag.

Prop. 1990/911107 Bilaga

• Sida 80
•  Original

Innehåh Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... Författningsförslag

kh-Fåer—l

Lag om ändring i kt')mmunalskattclagen (l928:370) ......... Lag om ändring i lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt . . . Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bOsatta ...... Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) ............... Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions- grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- ring .................................................. Lagom ändring i kupongskattelagen (1970:624) ............ Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ................................................. Lag om ändring lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. ..................................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 .

mål)-DI»)—

XIOX

8 9

Inledning ............................................. Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige .............. Skattebefrielse för utdelning frän utländska dotterbolag ..... Viss dubbelbeskattning av utdelning ...................... Följdändringar i annan lagstiftning ....................... Upprättade lagförslag ................................... Författningskommentar ................................. 7.1 Kommunalskattelagen (l928:370) .................... 7.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ............. 7.3 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta . . 7.4 Uppbördslagen (19532272) .......................... 7.5 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande in-

komst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring .. .. 7.6 Kupongskattelagen (1970:624) ....................... 7.7 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ...... 7.8 Lagen (1990:326) om skatteavdragi vissa fall från folkpen-

sion m.m .......................................... Hemställan ............................................ Beslut ................................................

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser (Ds 1990251) ........ Bilaga 2 Lagrådsremissens författningsförslag ................. Bilaga 3 Lagrådets yttrande ................................

gotah 97998. Stockholm 1991

1

Oxllx)

15

>—-._. 0005

_A C

WW'NlevtobJIQ Utr—gucct-Nmu—

35 35 36 39

40 40 40

M 42 42

44 &

Prop. 1990/91:107