RÅ 2005 not 54
Fastighetsägare hade inte rätt att överklaga beslut att anta detaljplan / För utbyggnad av etablerad verksamhet i nära anslutning till nationalstadspark (avslag)
Not 54. Ansökan av G.A. m.fl. om rättsprövning av beslut ang. antagande av detaljplan. - Kommunfullmäktige i Stockholms kommun antog den 18 mars 2002 detaljplan för fastigheten Förrådsbacken 1 inom stadsdelen Östermalm. - Planområdet utgörs av det kvarter där Radio- och TV-husen är belägna och omfattas av en år 1939 fastställd stadsplan. Området har bebyggts alltsedan 1950-talet med byggnader som i huvudsak används för radio- och TV-verksamhet. Den nya detaljplanen reglerar bebyggelsen och medger ökade byggrätter för radio- och TV-verksamheten. - Kommunfullmäktiges beslut överklagades av G.A. m.fl. -Länsstyrelsen i Stockholms län (2002-05-07) tog först upp frågan om klagorätt för några av klagandena och anförde följande. Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får ett beslut överklagas av den som beslutet angår. - Fastigheten Batteriet 1 är belägen på sådant avstånd från planområdet att Bostadsrättsföreningen Fältprästen 12 med adress Gyllenstiernsgatan 3-7 inte såsom sakägare eller eljest kan tillerkännas klagorätt. Föreningens talan skall därför avvisas. - Fastigheten Batteriet 2 är belägen på sådant avstånd från planområdet att Banérporten AB med adress Karlavägen 111 inte såsom sakägare eller eljest kan tillerkännas klagorätt. Bolagets talan skall därför avvisas. - Länsstyrelsen anförde därefter följande. De klagande, vilkas talan inte avvisats och som därför är taleberättigade, har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. - Sveriges Radio har långt framskridna planer på att flytta verksamhet från planområdet. Bolagets framtida lokalbehov i planområdet är därför högst ovisst. Andra värden än bolagets framtida lokalbehov bör väga tyngre, såsom de kringboendes miljö, närheten till Nationalstadsparken, allmänhetens möjlighet till tillträde till de nu instängslade områdena samt kvarterets kulturella och arkitektoniska värden. Planområdet har naturvärden som är av samma höga skyddsklass som Humlegården och bör inte exploateras ytterligare. Planområdet gränsar i norr och söder till Nationalstadsparken och ingår i ett område som benämns Ekoparken och för vilket regeringen begärt redovisning av hur planering enligt plan- och bygglagen (1987:10), PBL, avser att tillgodose natur- och kulturminnesvårdens samt friluftslivets intressen. Stockholms kommunfullmäktige har i program för planering av området förklarat sin avsikt att förbättra området. Detta skall värnas som en unik kultur- och naturpark med till parken väl anpassad bebyggelse, det skall utvecklas för friluftsliv och rekreation i en omfattning och i sådana former som inte skadar områdets natur- och kulturvärden och det skall förbättras med avseende på trafikstörningar och andra miljöproblem. Kvarteret Förrådsbacken har en unik betydelse inom Sveriges och Stockholms kulturarv och utgör en av Nationalstadsparkens viktigaste buffertzoner. Denna buffertzon måste aktivt förstärkas vid planering. Förslag om tillkommande bebyggelse, anläggningar eller andra åtgärder i områden som direkt gränsar till Nationalstadsparken bör bedömas med utgångspunkt från att parkens natur- och kulturvärden inte får utsättas för påtaglig skada. I planområdet bör byggrätterna inte utökas. Byggnadsområdena kan kompletteras men inte utvidgas. TV:s kontorshus är ett av de fulaste på Östermalm och bör inte ges någon som helst påbyggnad. Den färdiga planen har utmynnat i en mycket kraftig nybyggnad på flera tusen kvm, motsvarande uppskattningsvis två gånger den kontorsbyggnad som disponeras av TV idag. En påbyggnad på radiostudiorna kan enbart komma i fråga innanför en diagonal mellan flyglarna. Takfoten på TV:s kontorshus och Radiohusets studiodelar blir ca en meter högre än takfoten på bostadshusen vid Karlavägen. Dessa bostadshus blir förbyggda. Parkeringsfrågan är olöst. Tillbyggnaderna i planområdet kommer att belasta de fåtaliga parkeringsplatserna på gatorna runtomkring och öka trycket på det kommunala kommunikationsnätet. Planen visar sammantaget en okänslighet mot berörda bostadsfastighetsägares, boendes, miljöföreningars och andra berördas synpunkter. - Länsstyrelsens bedömning. - I planområdet ligger utmed Oxenstiernsgatan ett kontorshus i fem våningar för TV-verksamheten. Planen medger påbyggnad om två våningar av detta hus till en totalhöjd om 35,5 m. På andra sidan Oxenstiernsgatan är kvarteret Infanteristen beläget. På detta kvarter får bostadsbyggnader uppföras i sju våningar till en höjd av 21 m över gatuplan, vilket varierar mellan 14 m och 10,5 m. Den tillkommande byggrätten för kontorshuset kommer att medföra en minskning av sikten och av ljusinsläppet för den motstående bostadsbebyggelsen i kvarteret Infanteristen. Med hänsyn till den mellanliggande gatans bredd och till att byggnadshöjderna för kontorshuset och för bostadshusen blir ungefär likvärdiga är den tillkommande byggrätten för kontorshuset godtagbar. - I planområdets norra del är kontor och inspelningsstudion för TV belägna. Närmast Gärdet skall befintlig höjd på byggnaderna bibehållas medan byggnaderna länge in i kvarteret får höjas till en totalhöjd av 29 m. Utmed Oxenstiernsgatan får dessa byggnader en totalhöjd av 26 m i norr och 29 m något länge söderut. Väster om TV-huset på andra sidan Oxenstiernsgatan är kvarteret Rekryten beläget. Detta kvarter får bebyggas med hus i sex våningar, vilket från en markhöjd av ca 9 m ungefär motsvarar tillåten totalhöjd för TV-huset. För bebyggelsen på kvarteret Rekryten kommer den tillkommande byggrätten på TV-huset att medföra olägenheter vad avser sikt och ljusinsläpp, men dessa olägenheter bedöms inte bli större än att de kan godtas. - Söder om TV-huset är det s.k. Nyhetshuset beläget, en suterrängbyggnad med planterat tak. För Nyhetshuset medger planen påbyggnad om 1-2 våningar till en totalhöjd av 17,5 m. Vidare medger planen bl.a. att parkeringsplatserna i planområdets östligaste del bebyggs i en eller två våningar och att Berwaldhallen får byggas till med en körbyggnad. De nu nämnda byggrätterna bör påverka andra fastigheter i endast begränsad omfattning. - Radiohuset i planområdets södra del består dels av en T-formad högre del, vilken bibehålls till en byggnadshöjd av 41 m, dels av en lägre studiodel som får byggas på med två våningar till en totalhöjd av 35,5 m. Denna påbyggnad medför en förändring som bör påverka dem som bor i kvarteren Rekryten och Infanteristen i endast ringa omfattning och som ur stadsbildssynpunkt är godtagbar. - Antalet parkeringsplatser är för närvarande cirka 350 för de cirka 3 200 personer som idag arbetar inom planområdet. För framtiden avses parkeringsplatserna inte bli fler. Tillgången på parkeringsplatser får även för de planerade tillbyggnaderna anses vara tillräcklig. - Ett stort antal personer arbetar i planområdet. De tillkommande byggrätter som medges i planen kan väntas medföra en ökning av trafiken i närområdet av endast begränsad omfattning eftersom tillgången på parkeringsutrymmen i planområdet inte är avsedd att öka och eftersom planområdet är trafikförsörjt med kollektivtrafik med flera busslinjer, och, på visst avstånd, även med tunnelbanan. Olägenheten av tillkommande trafik vad avser buller och avgaser bör alltså bli begränsad. - En ändring av trafikförhållandena på Oxenstiernsgatan prövas inte i planförfarandet utan kan påkallas hos trafiknämnden i form av lokal trafikföreskrift. - Planområdet gränsar till Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Inom parken får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. De tillkommande byggrätterna i planområdet får i huvudsak formen av påbyggnader av den befintliga bebyggelsen och bör inte medföra skada för de närmast belägna delarna av Nationalstadsparken på Djurgården. - Planen skall tillgodose behovet av lokaler för radio- och TV-verksamhet. Om denna verksamhet helt eller delvis upphör i planområdet och ersätts av annan verksamhet är det kommunens avsikt att planen skall ändras. - Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att vad de taleberättigade klagandena har anfört till stöd för sina överklaganden inte utgör skäl att upphäva det överklagade antagandebeslutet. - G.A. m.fl. överklagade beslutet. - Regeringen (Miljödepartementet, 2003-06-12) avslog överklagandena och anförde. Vad först gäller länsstyrelsens beslut att avvisa överklagandena av Bostadsrättsföreningen Fältprästen 12 och Banérporten AB finner regeringen att vad de framfört inte utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut i den delen. - Av planhandlingarna framgår att Bostadsrättsföreningen Antennen haft möjlighet att framföra synpunkter på detaljplanen innan planen antogs av kommunen och att det av samråds- och utställningsutlåtandena också framgår att föreningen framfört erinringar mot planförslaget. Regeringen finner att vad som framförts om att bostadsrättsföreningarna Antennen och Fältprästen 12 eller Banérporten AB inte underrättats om samrådet inte utgör skäl att upphäva planbeslutet. Vad som framförts om skrivelsen den 5 februari 2002 eller om att hänsyn inte tagits till den i ärendet framförda kritiken mot detaljplanen utgör inte heller skäl att upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. Av samråds- och utställningsutlåtandena och av planhandlingarna i övrigt framgår att kritiska synpunkter framförts mot detaljplanen. Regeringen finner inte att det framkommit att planhandlingarna har sådana brister eller att det i övrigt föreligger sådana omständigheter som innebär att kommunens planbeslut inte tillkommit i laga ordning. - Vid ärendets prövning i sak finner regeringen att de olägenheter i form av bl.a. påverkad utsikt som detaljplanen kan medföra för klagandena inte kan anses vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vad som framförts om behovet av planändringen, om påverkan på riksintressena eller om trafikförhållandena i området utgör inte skäl för att regeringen med anledning av överklagandena skall upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller att vad klagandena framfört om länsstyrelsens handläggning och prövning eller deras invändningar i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. - G.A. m.fl. ansökte om rättsprövning och yrkade att regeringens beslut skulle upphävas. De anförde bl.a. följande. Regeringens beslut strider bl.a. mot 2 kap. 1 § plan- och bygglagen jämförd med 4 kap. 7 § miljöbalken, MB, samt 2 kap. 4 § första stycket 2 och 4, 3 kap. 1 och 2 §§ och 5 kap. 18 § andra stycket PBL. Fastigheten Förrådsbacken 1 ligger i sin norra och södra del inom nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Den har stora historiska natur- och kulturvärden. Gränserna för nationalstadsparken skall fastställas i en fördjupad översiktsplan för Stockholms del av parken, som är under framtagande. Till dess att översiktsplanen är antagen skall gränserna på kartan i den proposition som låg till grund för införandet av skyddsbestämmelserna för parken fr.o.m. den 1 januari 1995 gälla (prop. 1994/95:3 s. 85). Gränserna på kartan motsvarar i verkligheten en ca 70 m bred zon och hela zonen ingår enligt sökandenas mening i parken. Detaljplanens byggrätt kan av dem som värnar om nationalstadsparken upplevas som ett intrång. Regeringen borde ha sett till lämpligheten av en så stor utbyggnad som planen medger i Djurgårdslandskapet inom kvarteret och som bl.a. medför att spridningsvägarna för både djur och växtlighet klipps av. I södra delen av fastigheten där en körbyggnad skall uppföras intill Berwaldhallen rör det sig om ett fysiskt intrång i själva parken som strider mot 2 kap. 1 § PBL jämförd med 4 kap. 7 § MB. Detaljplanen innebär vidare en kraftigt försämrad miljö för de boende längs Oxenstiernsgatan och vid Karlavägens ände och strider därför mot 3 kap. 1 och 2 §§ PBL. En korrekt avvägning mellan allmänna och enskilda intressen har inte gjorts. I stället för dagens utsikt från sina balkonger får de husväggar på andra sidan gatan, då kontorshuset i fem våningar för TV-verksamheten tillåts byggas på med ytterligare två våningar och TV-huset får byggas på till en totalhöjd av 26 m i norr och 29 m i söder. Detaljplanen medför att trafiken blir mer intensiv på Oxenstiernsgatan och att de boende drabbas av ökat buller och mer luftföroreningar. I 2 kap. 4 § första stycket 2 PBL föreskrivs att bebyggelsemiljön inom områden med sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar. I detaljplanen borde därför ha beaktats att radio- och TV-verksamhet har visat sig vara den verksamhet som först utsätts för angrepp vid krigstillstånd, i stället för att tillåta en så stor utbyggnad av verksamheten på ett så ringa avstånd från bostadshusen på Oxenstiernsgatan. Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen har i Allmänna råd 1995:5, Bättre plats för arbete, bedömt lämpligt skyddsavstånd till bostäder med hänsyn till olika risker som kan uppstå om något oförutsett inträffar, vilka inte iakttagits. Med hänsyn bl.a. till fastighetens natur- och kulturvärden samt det utsatta läget i krig borde en miljökonsekvensbeskrivning ha upprättats enligt 5 kap. 18 § andra stycket PBL. Planarbetet har även kännetecknats av brist på respekt för översiktsplanen och synpunkter i samråd. Ledamöter i såväl kommunstyrelse som fullmäktige har undanhållits viktig information om planens negativa konsekvenser. - Regeringsrätten höll den 7 april 2005 muntlig förhandling i målet. - Vid den muntliga förhandlingen var förutom företrädare för sökandena företrädare för kommunen närvarande. Kommunens företrädare anförde bl.a. följande. Det stämmer att gränsen till nationalstadsparken i regeringens proposition redovisats som en 70 m bred zon men kommunens tolkning är att denna går i fastighetsgränsen för Förrådsbacken 1 och så har också nationalstadsparken avgränsats i kommunens översiktsplan från 1999. En fördjupad översiktsplan håller på att utarbetas och gränserna för nationalstadsparken kan komma att ändras. Fastigheten Förrådsbacken 1 ligger således utanför nationalstadsparken, varför planen inte medför något intrång i denna. Påbyggnaderna av de på fastigheten befintliga byggnaderna resp. uppförandet av körhuset intill Berwaldhallen strider inte heller mot någon rättsregel. Tidigare detaljplan från 1939 föreskrev att fastigheten Förrådsbacken 1 skulle användas för allmänt ändamål men saknade bestämmelser som inskränkte byggrätten. De stora natur- och kulturvärdena på fastigheten, närheten till nationalstadsparken och hänsynen till grannarna på Oxenstiernsgatan, har utgjort utgångspunkt för detaljplanearbetet. Detaljplanens genomförande medför inte någon märkbar ökning av trafiken på Oxenstiernsgatan eller av buller och luftföroreningar. Även i övrigt har lämplighetsöverväganden gjorts under detaljplanearbetet och nödvändiga avvägningar har företagits inom den ram som gällande rättsregler medger. Någon separat miljökonsekvensbeskrivning har inte upprättats inför antagandet av detaljplanen men miljökonsekvenserna finns ändå beskrivna i planhandlingarna. - Regeringsrätten (2005-05-11, Lavin, Nordborg, Wennerström, Ersson, Fernlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Nu aktuellt planområde är beläget på Östermalm i Stockholm mellan Oxenstiernsgatan, Valhallavägen, Gärdesgatan och Dag Hammarskjölds väg och innefattar idag främst ett större byggnadskomplex som i huvudsak rymmer kontor och inspelningsstudior för radio- och TV-verksamhet. Den tidigare detaljplanen utgjordes av en stadsplan från 1939 för vilken genomförandetiden enligt övergångsbestämmelserna i 17 kap. 4 § andra stycket PBL skall anses ha gått ut. Planen ägde dock enligt 5 kap. 5 § PBL fortsatt giltighet tills den ändrades eller upphävdes. Enligt den översiktsplan som kommunfullmäktige antog 1999 är området betecknat som tät stadsbebyggelse varmed enligt planbeskrivningen avses blandad användning. - Syftet med den nya detaljplan för området, som antogs av kommunfullmäktige i Stockholms kommun den 18 mars 2002, var att ändra användningsbestämmelsen i tidigare plan så att den skulle anpassas till nu pågående verksamhet inom planområdet och samtidigt precisera byggrätten med hänsyn till bl.a. ekologiska, stadsbildsmässiga och kulturhistoriska hänsyn. Den byggrätt som medgavs kom därvid att utformas så att, jämfört med den utbyggnad som hittills skett, ytterligare viss bebyggelse kan ske i huvudsak i form av påbyggnader av den befintliga bebyggelsen. - Regeringens nu klandrade beslut innefattar dels en fastställelse av länsstyrelsens beslut att avvisa överklagandena från Banérporten AB och Bostadsrättsföreningen Fältprästen nr 12, dels ett avslag på övriga sökandes överklagande av länsstyrelsens beslut att efter en sakprövning avslå deras överklagande av kommunens detaljplanebeslut. - Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Vad först gäller frågan om Banérporten AB och Bostadsrättsföreningen Fältprästen nr 12 ägt rätt att överklaga beslutet om detaljplan har bolaget och bostadsrättsföreningen inte anfört något som kan anses medföra rätt för dem att överklaga detaljplanebeslutet. På grund härav och då det inte heller i övrigt klart framgår av omständigheterna att regeringens beslut att fastställa länsstyrelsens avvisningsbeslut strider mot någon rättsregel skall beslutet i denna del stå fast. - Övriga sökande har till stöd för sin talan åberopat att vissa grundläggande bestämmelser avseende såväl formella som materiella föreskrifter i PBL om antagande av detaljplan inte följts samt att detaljplanens utformning även strider mot bestämmelserna i 4 kap. 7 § MB om nationalstadsparken. - Av 1 kap. 5 § PBL framgår att både allmänna och enskilda intressen skall beaktas vid prövning av frågor enligt PBL. När det gäller utformningen av en detaljplan föreskrivs i 5 kap. 2 § första stycket PBL att skälig hänsyn skall tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande och enligt 5 kap. 20 § skall i olika skeden av planarbetet bl.a. sakägare och de bostadsrätthavare, hyresgäster och boende som berörs beredas tillfälle till samråd. Enligt 5 kap. 18 § andra stycket PBL skall vidare en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Beträffande de allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse m.m. föreskrivs i 2 kap. 1 § första stycket PBL att mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Enligt andra stycket skall vidare bl.a. bestämmelserna i 4 kap. MB tillämpas vid planläggning. - Enligt 4 kap. 7 § första stycket MB är området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården en nationalstadspark. I paragrafens andra stycke föreskrivs att inom en nationalstadspark ny bebyggelse och nya anläggningar får komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. - Syftet med nationalstadsparksregleringen har i lagförarbetena angetts vara att skydda områdets natur- och kulturvärden. Av syftet med nationalstadsparken följer att områdets huvudstruktur vad avser natur- och bebyggelseområden inte får ändras. Skyddet torde däremot inte hindra etablerade verksamheter inom eller intill nationalstadsparken från att fungera och utvecklas i anslutning till tidigare ianspråktagna områden (prop. 1994/95:3 s. 43). I propositionen anges vidare att natur- och kulturvärdena har olika tyngd i olika delar av nationalstadsparken och att de berörda kommunerna i översiktsplaner närmare bör avgränsa de områden inom nationalstadsparken som bör skyddas som parklandskap eller naturmark, liksom de zoner inom nationalstadsparken som präglas av en mer omfattande bebyggelse och där det behövs klara och enkla regler för nödvändiga förändringar, upprustningar och i vissa fall kompletteringar av byggnader och anläggningar (a. prop. s. 41). - Nu aktuell detaljplan avser ett område som enligt de avgränsningar som gjorts i kommunens översiktsplan ligger utanför nationalstadsparksområdet. Planen möjliggör en viss utbyggnad av redan etablerad verksamhet inom planområdet genom i huvudsak påbyggnader av befintliga byggnader. - Genom den planerade utformningen och byggrätternas placering inom ett redan högexploaterat område av planområdet bör enligt Regeringsrättens mening ett genomförande av planen kunna ske utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i det angränsande nationalstadsparksområdet skadas. Denna bedömning skulle inte ha blivit annorlunda om planområdet, som sökandena hävdar, till viss del skulle ha ingått i nationalstadsparken. - Med hänsyn till planområdets belägenhet och utformningen av planen samt den utredning som föreligger med avseende på den miljöpåverkan i olika avseenden som ett genomförande av planen kan få ger vad som framkommit i målet inte heller vid handen att det strider mot bestämmelsen i 5 kap. 18 § andra stycket PBL att en miljökonsekvensbeskrivning har ansetts kunna undvaras. - Sökandena har även hävdat att kommunen i planarbetet inte beaktat de synpunkter som de framfört. Eftersom kommunen i sitt utlåtande återger sökandenas synpunkter i sammandrag och redovisar sina ställningstaganden, anser Regeringsrätten att kommunen i erforderlig grad tagit ställning till under planarbetet framförda synpunkter. Handlingarna i målet ger vidare inte heller stöd för att det i övrigt skulle ha förekommit något fel i det formella förfarandet av beskaffenhet att föranleda att regeringens beslut upphävs. - Vad så beträffar prövningen i sak med avseende på i målet tillämpliga bestämmelser i PBL utgör dessa allmänt hållna riktlinjer för avvägningen mellan olika intressen och tillgodoseende av olika behov. Det finns därför ett betydande utrymme för skilda bedömningar och en förhållandevis stor handlingsfrihet för de beslutande myndigheterna. - Detaljplanens genomförande kan komma att leda till olägenheter för dem som bor i närbelägna fastigheter i form av minskat solljus, försämrad utsikt, ökat buller och en inskränkning av naturmark. Vid en sammantagen bedömning av vad sökandena anfört i målet kan Regeringsrätten emellertid inte finna att den skada i detta avseende som den enligt detaljplanen tillåtna bebyggelsen kan medföra går över gränsen för vad som med hänsyn till förhållandena i övrigt på platsen får tålas i en stadsmiljö (jfr bl.a. rättsfallen RÅ 1996 not. 85 och RÅ 2001 not. 122). - Vad sökandena anfört beträffande den aktuella detaljplanen och dess konsekvenser visar inte heller i övrigt att regeringen felbedömt fakta eller överskridit det handlingsutrymme som finns i planärenden eller att det vid handläggningen förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. - Sammanfattningsvis finner Regeringsrätten att regeringens beslut inte strider mot någon rättsregel på det sätt sökandena angett. Inte heller framgår det klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2005-04-06, Bäckström)