RH 1999:140

Åklagaren åtalade O.K. enligt följande gärningsbeskrivning. Nya ridhuset i Strömsholm hyrs av Föreningen för hästsportutbildning, vars verkställande direktör andra halvåret 1997 var O.K. För ombyggnad och reparation av taket på nämnda ridhus under hösten 1997 anlitade föreningen Bygg och Industrikonsult vars ägare och styrelse var T.S. Som företrädare för föreningen underlät O.K. därvid uppsåtligen eller av oaktsamhet att tillse att det upprättades en arbetsmiljöplan för de av föreningen beställda arbetena.

Köpings tingsrätt (1998-10-06, rådmannen Ove Svensson samt nämndemännen Elsa Svahnström, Viveca Sandberg och Gösta Lundbladh) dömde O.K. för brott mot arbetsmiljölagen till 80 dagsböter. I ansvarsfrågan anförde tingsrätten bl.a. följande.

O.K. har förnekat att han underlåtit att upprätta en arbetsmiljöplan och förnekat att eventuell underlåtelse därvidlag skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Han har vitsordat att Föreningen Ridskolan Strömsholm (nedan föreningen) åtagit sig beställaransvar avseende de aktuella reparationsarbetena, och att han är VD och firmatecknare i föreningen, men bestritt ansvar för brott.

O.K. har hörd över åtalet uppgivit bl.a. följande. Föreningen anställde en ekonomichef samt knöt, genom konsultavtal på fastighetssidan till sig en fastighetschef, byggnadsingenjören B.B. som för de olika anläggningar som förvaltas av Nationella Stiftelsen för Hästsportens främjande arbetat ungefär halvtid. B.B. är, enligt den befattningsbeskrivning som ordentligt genomgicks med honom, direkt underställd VD i stiftelsen och i sin egenskap av fastighetschef för enskild ridanläggning direkt underställd VD för denna. VD för stiftelsen liksom för anläggningen i Strömsholm är O.K. B.B. fick betalt per timme enligt avtal. I början fick han lön från Nationella Stiftelsen. Senare, troligen den 1 januari 1997, startade han ett bolag som föreningen sedan dess har kontakt med. Föreningen faktureras månadsvis. I "Program Strömsholm", där O.K. är ordförande, är B.B. "Biträdande projektadministratör". Rent ekonomiskt är det O.K. som har ansvaret, men B.B. får genomföra förhandlingar. Firmateckningen är dock sådan att det är O.K. som skriver under allt. Vid den aktuella byggnationen fick B.B. i uppdrag att "upphandla". B.B. rapporterade sedan till honom. Han fick underlaget för påskrift. Det föranledde möjligen någon telefonfråga. Han skrev under avtalet med T.S. Det fanns även andra anbud. När han skriver under ett avtal kontrollerar han att alla krav enligt olika bestämmelser är uppfyllda. Han känner inte i detalj till arbetsmiljöreglerna. Han vet inte om "arbetsmiljöplanen" fanns med. B.B. har skött förhandlingarna på hans uppdrag och var anställd för att handha såväl arbetsmiljö som teknik och han känner till att T.S. och B.B. har diskuterat frågor därvidlag. Han har stort förtroende för B.B. Den i målet åberopade befattningsbeskrivningen gäller för föreningen.

På O.K:s begäran hölls vittnesförhör med bl.a. B.B. och avdelningsdirektören L.v.E. De uppgav bl.a. följande.

B.B: Han har varit entreprenör i nästan 25 år och platschef de senaste 15 åren. Han har sedan 1987 samarbetat med O.K. som för tre och ett halvt år sedan anlitade honom för att ta ansvaret för fastigheter, drift, reparationer och produktion i enlighet med den befattningsbeskrivning som finns. Han och inte O.K. som skulle behöva en annan bakgrund för att kunna ta sig an en sådan sak, har ansvaret för arbetsmiljön. Han tar hand om budgetarna och Program Strömsholms produktionspengar. Detta lämnas sedan till styrelsen, där beslutet sedan tas. Det protokoll som han upprättade den 27 juni 1997 talar om hur arbetet skall utföras beträffande det aktuella arbetet. Där resonerades inte i detalj utan endast om typen av ställning. Det resonerades inte om längdmetrar eller om hur mycket ställningen måste täcka. Det talades om livlinor och om att sådana skulle användas. Han hade inga synpunkter på skyddsanordningarna när han såg dessa.

L.v.E: EG-direktiv ligger i botten när det gäller reglerna om arbetsmiljöplan. Direktiven har införlivats med svensk rätt. En arbetsmiljöplan kan inte existera muntligt, men gäller det ett enstaka fönster kan det tänkas att man inte behöver upprätta en plan. Arbetsmiljöplanen skall finnas som ett samlat dokument. Det är byggherren som skall se till att en arbetsmiljöplan finns. Byggherren kan inte överlåta ansvaret på någon annan utan skall förvissa sig om att planen är upprättad. Man kan inte utesluta att någon muntlig uppgift skulle komplettera planen, men det skall vara fullständigt känt av alla inblandade och bör tas med stor försiktighet. Vilken rubrik arbetsmiljöplanen har saknar betydelse. Nya föreskrifter är på gång. Målsättningen med dessa är att byggherren har sista ordet. Byggtider kan komma in som gör att man kan utsätta varandra för faror och det är därför viktigt med en samlad bedömning av de allvarliga riskerna.

O.K. har som skriftlig bevisning åberopat förhandlingsanteckningar den 27 juni 1997 gällande objektet "Röda ridhuset, takarbeten", och en icke daterad befattningsbeskrivning. Ur dessa handlingar återges här följande.

Anteckningar förda vid förhandlingar den 27/6 1997, gällande rubricerat objekt.

Närvarande:

B.B. Ridskolan Strömsholm

T.S. Bygg & Industrikonsult AB

Bygg & Industrikonsult AB har inkommit med anbud dat. 97-03-27. Genomgång av anbud, åtgärder och tider enligt följande.

3. Arbeten skall ej utföras vid nederbörd eller annan otjänlig väderlek som t.ex. hård vind, då risk för att plåtar kan blåsa ner, samt för att undvika fukt i takkonstruktion.

6. Totalentreprenören ansvarar för samordning av arbetarskydd.

Befattningsbeskrivning för fastighetschef för riksanläggningarna

Nybyggnad, ombyggnad, investeringar

Medverka i nybyggnads- och investeringsplanering

Investerings-, ny- och ombyggnadskalkyler

Projektledning, framtagning av underlag

Anbudsförfrågningar

Upphandlingar

Byggledning

Besiktningar

Uppföljning/kontroll, projekt

Tingsrätten gjorde följande bedömning.

Den i målet som arbetsmiljöplan åberopade handlingen är varken enligt sin egen beteckning eller till sitt innehåll att jämställa med en arbetsmiljöplan eftersom där inte nämns vilka skyddsåtgärder som skall vidtas vid arbetets bedrivande mer än att arbete ej skall utföras vid otjänlig väderlek och att där endast finns en anteckning om att det är totalentreprenören som ansvarar för samordning av arbetarskydd. Ansvaret för att tillse att en arbetsmiljöplan upprättas ligger normalt på styrelse jämte VD. O.K. har hävdat att han delegerat ansvaret för detta till den av föreningen anlitade fastighetschefen B.B. För att ett överlämnande av ansvaret skall anses som giltig delegation krävs att det föreligger ett behov, att det görs till en kompetent och självständig person och att det sker på ett tydligt sätt. Befattningsbeskrivningen nämner inget om arbetsmiljöfrågor, än mindre om arbetsmiljöplan. Om ett överlämnande skett kan detta därför inte anses ha skett på ett tillräckligt tydligt sätt. Enligt vad som framkommit av bl.a. B.B:s eget vittnesmål har han visserligen fört förhandlingar med T.S men inte tillåtits underteckna träffade avtal. B.B:s position kan därför inte anses vara tillräckligt självständig i förhållande till O.K. för att ansvaret för arbetsmiljöplanen skall kunna överlämnas till honom med för O.K. befriande verkan. Tingsrätten finner därför åtalet mot O.K. styrkt. Brottet skall bedömas som åklagaren gjort. För brottet skall O.K. dömas till böter.

O.K. överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet mot honom. Åklagaren bestred ändring.

Svea hovrätt (1999-11-04, hovrättslagmannen Birgitta Widebäck, tf. hovrättsassessorn Roger Waldenström samt nämndemannen Peter Grossman; en nämndeman hade fått förhinder under huvudförhandlingen) ogillade åtalet och uttalade i domskälen följande.

Utredningen i hovrätten är i allt väsentligt densamma som vid tingsrätten. I de fall en verksamhet bedrivs av en juridisk person vilar det straffrättsliga företagaransvaret normalt på den verkställande ledningen. I praxis har det dock godtagits att ansvaret genom delegation flyttas över till annan person genom att delegera de arbetsuppgifter vari det straffsanktionerade åliggandet ingår. Att delegera enbart det straffrättsliga ansvaret är däremot inte möjligt. Som tingsrätten funnit krävs det vidare, för att en giltig delegation skall föreligga, att vissa förutsättningar är uppfyllda, nämligen att det föreligger ett behov att delegera arbetsuppgifterna, att det görs till en kompetent och självständig person och att det sker på ett tydligt sätt. Att det förelegat ett behov av att delegera uppgifterna har inte ifrågasatts av åklagaren. Hovrätten delar den bedömningen. Enligt den i målet åberopade "Befattningsbeskrivning för fastighetschef för riksanläggningarna" är fastighetschefens - dvs. i detta fall B.B. - arbetsuppgift att ansvara för riksanläggningarnas fastigheter. Under rubriken "Nybyggnad, ombyggnad, investeringar" preciseras uppgifterna till att avse medverkan i nybyggnads- och investeringsplanering, investerings-, ny- och ombyggnadskalkyler, projektledning, framtagning av underlag, anbudsförfrågningar, upphandlingar, byggledning, besiktningar samt uppföljning/kontroll och projekt, dvs. samtliga uppgifter som ingår i ett byggnadsprojekt från planering till uppföljning och kontroll. I dessa förhållandevis allmänt beskrivna uppgifter måste, även om det inte särskilt anges, också ingå att se till att en arbetsmiljöplan upprättas, en uppgift som är väl så viktig och angelägen men som ändock måste betecknas som en detalj i sammanhanget. Delegationen har således, enligt hovrättens mening, skett på ett tillräckligt tydligt sätt. Utredningen i målet visar också, enligt hovrättens bedömning, att B.B. var kompetent att handha arbetsuppgiften som fastighetschef. Beträffande B.B:s befogenheter har det framkommit att han haft ett självständigt ansvar för de ovan nämnda arbetsuppgifterna och att han ägt rätt att självständigt disponera de medel som anvisats inom givna budgetramar. Han har även ingått i föreningens ledningsgrupp tillsammans med O.K. en ekonomichef och en personalchef. Han har däremot inte haft behörighet att såsom firmatecknare utåt företräda företaget, något som dock inte är nödvändigt för att en "straffrättsligt giltig" delegation skall anses föreligga. Den ställning B.B. innehaft har enligt hovrättens bedömning haft den grad av självständighet som är nödvändig i sammanhanget. Slutligen har det från åklagarens sida gjorts gällande att det inte är möjligt att delegera det straffrättsliga ansvaret till någon som inte är anställd inom företaget, dvs. som i detta fall till någon som i förhållande till föreningen är en självständig företagare. Någon entydig lösning av denna fråga synes inte kunna erhållas i praxis eller doktrin utan torde få bedömas under beaktande av förhållandena i varje enskilt fall. Hovrätten ställer sig något tveksam till att överhuvudtaget tillmäta det förhållandet om den ansvarige varit anställd eller inte en självständig och avgörande betydelse för det straffrättsliga ansvaret. I förevarande fall har delegationen av arbetsuppgifterna till B.B. väl uppfyllt de kriterier som i övriga hänseenden krävs för att det straffrättsliga ansvaret skall anses ha delegerats. Hovrätten finner således att enbart det förhållandet att arbetsuppgifterna delegerats till en självständig företagare inte kan få den verkan att det straffrättsliga ansvaret fortfarande skulle åvila O.K. Åtalet mot honom skall därför ogillas.

Hovrättsrådet Birgitta Hahn, referent, var skiljaktig och anförde: Jag delar tingsrättens bedömning att någon arbetsmiljöplan inte har upprättats. Ansvaret för att en arbetsmiljöplan upprättas åvilar den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbeten. En arbetsmiljöplan skall upprättas innan byggarbetsplatsen etableras. Det har alltså ålegat föreningen i egenskap av beställare att se till att en arbetsmiljöplan upprättades. Huvudansvaret för att arbetsmiljölagens föreskrifter följs bärs då det gäller en juridisk person av dess högsta chef. Delegering kan dock ske. I förarbetena till arbetsmiljölagen har understrukits vikten av att vid delegering klargörs vem som i olika avseenden bär ansvaret för att arbetsmiljölagstiftningens bestämmelser följs. Vidare har det framhållits att det, för att ett uppdrag skall få betydelse i straffrättsligt hänseende, förutsätts att med delegering av ansvaret följer tillräckliga beslutsbefogenheter och att den till vilken delegering sker har behövlig erfarenhet och kunnande för uppgiften.

O.K. som i första hand varit ansvarig för att arbetsmiljöplanen upprättades, har även i hovrätten hävdat att han delegerat denna uppgift till B.B. i egenskap av fastighetschef. B.B. var 1997 inte anställd av föreningen vid utförande av sin uppgift som fastighetschef utan av ett av honom själv ägt bolag, som i sin tur fakturerade föreningen för det arbete som han utfört. Jag ifrågasätter inte att O.K. hade behov av att delegera arbetsmiljöfrågor och att B.B. är kunnig i byggnadsfrågor.

För att ansvaret för arbetsmiljöfrågor skall anses delegerat krävs enligt min mening att det tydligt framgår i avtal eller befattningsbeskrivning att så skett. I den befattningsbeskrivning för B.B. som åberopats i målet, framgår inte att arbetsmiljöfrågor delegerats till honom. I hans uppgifter har dock ingått projektering och byggledning. Även om dessa uppgifter ligger nära planeringen av arbetsmiljön anser jag det inte möjligt att i B.B:s befattningsbeskrivning tolka in ansvaret för arbetsmiljöfrågor.

Jag delar också tingsrättens bedömning att B.B:s ställning i förhållande till O.K inte varit så självständig att ansvaret för arbetsmiljöplanen skall kunna överlämnas till honom med för O.K. befriande verkan. B.B. har inte varit anställd av föreningen utan arbetat på konsultbasis. Han har inte heller haft firmateckningsrätt. Avtalet med T.S. har undertecknats av O.K. Tingsrättens dom bör därför fastställas i skuldfrågan. Överröstad härutinnan är jag i övrigt ense med majoriteten.

Målnummer B 2368/98