RH 2005:50
Hyresnämndsmål. Fråga om en hyresgäst har gett en annan person i uppdrag att företräda henne vid ett sammanträde i hyresnämnden.
V.H. hade vid hyresnämnden i Stockholm ansökt om återbetalning av hyra. Vid sammanträde i nämnden kom inte V.H. personligen, utan i stället hennes mor E.T.H. Enligt sammanträdesprotokollet uppgav E.T.H. att hon hade fullmakt att företräda dottern.
Hyresnämnden lämnade ett förlikningsförslag som innebar bl.a. att V.H. skulle återkalla sin ansökan till nämnden och att motparten skulle återkalla sin ansökan till tingsrätten. I protokollet antecknades att hyresnämndens ordförande upprepade gånger informerade E.T.H. om att hon hade rätt att begära hyresnämndens beslut i ärendet. Vidare antecknades att båda parter efter tio minuters betänketid förklarade att de accepterade förlikningsförslaget.
Hyresnämnden i Stockholm (2005-04-07, hyresrådet Olle Andretzky och övriga ledamöterna Hans Erdman och Cristina Parmhed) avskrev ärendet från vidare handläggning.
V.H. överklagade hyresnämndens beslut och yrkade att hovrätten skulle undanröja nämndens beslut och visa målet tillbaka dit för fortsatt behandling.
Som skäl för sitt yrkande anförde V.H. i huvudsak följande.
Natten före hyresnämndens förhandling insjuknade hon i migrän. Hon gav sin mor E.T.H. i uppdrag att inställa sig vid förhandlingen och hon instruerade modern att vidhålla det tidigare framställda yrkandet samt begära att förhandlingen skulle fortsätta vid ett annat tillfälle. Hennes mor överrumplades av förhandlingens höga tempo och fick inte komma till tals. Det förelåg inte någon fullmakt för hennes mor att företräda henne, något som hyresnämnden borde ha undersökt. Varken hon själv eller hennes mor ville acceptera förlikningsförslaget. Hyresnämndens handläggning av ärendet utgjorde rättegångsfel.
Svea hovrätt (2005-09-29, hovrättslagmannen Ulla Erlandsson samt hovrättsråden Gudmund Toijer och Per Eklund, referent) avslog överklagandet.
I sina beslutsskäl anförde hovrätten följande.
Vid hyresnämndens förhandling närvarade inte V. H. personligen utan i stället hennes mor E.T.H. Av hyresnämndens protokoll framgår det att E.T.H. uppgav att hon hade fullmakt att företräda V.H., att E.T.H. upprepade gånger informerades om att hon hade rätt att begära hyresnämndens beslut i ärendet samt att båda parter förklarade att de accepterade hyresnämndens förlikningsförslag.
Av V.H:s egna uppgifter framgår att hon gav sin mor i uppdrag att företräda henne vid hyresnämndens förhandling och att hon således genom sin mor infunnit sig inför nämnden. Hon menar emellertid att uppdraget var begränsat på så sätt att modern endast fick vidhålla det tidigare framställda yrkandet samt begära att förhandlingen skulle ställas in.
I lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder finns inte några bestämmelser om ombudets fullmakt och behörighet. I stället får man söka vägledning i förvaltningslagen (1986:223). Där finns dock endast regler om rätten att anlita ombud (9 §) men inte om ombudets fullmakt och behörighet. I motiven till den äldre förvaltningslagen från år 1971 (prop. 1971:30 del 2 s. 362) förutsattes det att myndigheterna vid behov analogt tillämpar de regler som finns i annan lagstiftning, t.ex. förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Fullmakt torde inte sällan kunna undvaras i ärenden hos myndigheter. I motsats till vad som är fallet vid domstol är det myndighetens sak att avgöra om fullmakt skall krävas eller inte. Fullmakt kan vara såväl skriftlig som muntlig. I fråga om ombuds allmänna behörighet i förhållandet mellan uppdragsgivaren och ombudet hänvisades i den äldre förvaltningslagens motiv (a. prop. och del s. 362) till att ledning kan erhållas ur lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område liksom ur rättegångsbalken. Det gäller t.ex. i fråga om ombudets behörighet att på partens vägnar ingå förlikning (12 kap. 14 § första stycket 5 rättegångsbalken) eller den rätt som parten i vissa avseenden har att begränsa ombudets behörighet (12 kap. 15 § rättegångsbalken). I det sammanhanget bör nämnas att en sådan inskränkning är giltig bara om rätten och motparten har fått kännedom om den.
Hyresnämnden avgör själv om fullmakt skall visas upp eller inte. När omständigheterna inte föranleder någon annan bedömning, kan hyresnämnden således godta en muntlig fullmakt även i den situationen att den åberopas endast av ombudet självt.
Det har inte framkommit något som bort ge hyresnämnden anledning att ifrågasätta att E.T.H. haft sin dotters uppdrag att företräda henne inför hyresnämnden. Som hovrätten redan har konstaterat har V.H. också här uppgett att hon gav modern i uppdrag att inställa sig vid hyresnämnden i hennes ställe. Även om V.H:s syfte varit att begränsa moderns uppdrag, kom inskränkningarna inte till hyresnämndens och motpartens kännedom. Hovrätten finner därför att E.T.H. var behörig att på V.H:s vägnar ingå den förlikning som träffades.