Hyresnämndsmål

Beskrivning saknas!

Rättsfall152

RH 2017:33: Hyresnämndsmål. Enligt 5 § första stycket hyresförhandlingslagen är hyresvärden skyldig att förhandla med hyresgästorganisationen i fråga om dels höjning av hyran för en lägenhet, dels bestämmande av hyran för en ny hyresgäst, om den begärda hyran överstiger den tidigare hyresgästens hyra. - Förhandlingarna om höjning av hyran för en lägenhet, som då var vakant, strandade. Hyresvärden hyrde ut lägenheten till en hyra som var högre än den som tidigare gällt för lägenheten. Det har ansetts att hyresvärden genom den strandade förhandlingen har fullgjort sin förhandlingsskyldighet och därmed hade rätt att ta ut den högre hyran av den nye hyresgästen.
RH 2017:53: Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att en ny hyresvärd inte övertar tidigare hyresvärds förpliktelse att betala tillbaka överhyra enligt 23 § hyresförhandlingslagen.
RH 2017:2: Hyresnämndsmål. I en bostadslägenhet om tre rum och kök hade hyresgästen iordningställt ett rum för att användas uteslutande för cannabisodling. Verksamheten påverkade även övriga delar av lägenheten. Hyresrätten har förverkats enligt 12 kap. 42 § första stycket 9 jordabalken då lägenheten ansetts ha till väsentlig del använts för sådan brottslig verksamhet som avses med bestämmelsen.
RH 1997:75: Efter uppsägning, som gjorts av hyresvärden, har hyresgästen ansökt hos hyresnämnden om uppskov med avflyttningen enligt 12 kap. 59 § jordabalken och därvid - såsom hans talan måste uppfattas - gjort gällande att uppsägningen är ogiltig. Frågan om uppsägningens giltighet har hyresnämnden haft att pröva i uppskovsärendet.
RH 1999:128: Hyresnämndsmål. En försäkran om att ett lägenhetsbyte "kommer att genomföras i enlighet med lämnade uppgifter" har inte ansetts som en utfästelse att bytet skulle återgå, om det av senare uppkommen och oförutsedd orsak inte kommit att genomföras på angivet sätt.
RH 2009:58: Hyresnämndsmål. Fråga om ansökan om dispens från hembudsskyldighet enligt 6 § lagen (1982:352) om rätt till ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt kan prövas på begäran av annan än fastighetsägare vid delning (I) eller vid fusion (II) av aktiebolag.
RH 2017:3: Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att en hyresgäst som inte använder sin lägenhet som permanentbostad kan ha ett skyddsvärt intresse av att få behålla lägenheten för att genom byte få tillgång till en annan permanentbostad. I en sådan situation krävs det att hyresgästen kan styrka att planerna att ta lägenheten i anspråk för byte är konkreta och nära förestående.
RH 2008:1: Hyresnämndsmål. Synnerliga skäl har inte ansetts tala emot att slopa förhandlingsklausulen i ett hyresavtal avseende en studentlägenhet.
RH 2017:50: Hyresnämndsmål. I tvist mellan en hyresvärd och ett antal hyresgäster angående storleken på hyran begärde fyra hyresgäster, som under hovrättens handläggning förvärvat hyreskontraktet hos hyresvärden genom byte, att få inträda som parter (intervenera) på tidigare hyresgästers sida. Hovrätten konstaterade att de nya hyresgästerna visserligen skulle påverkas av rättskraften i ett avgörande mellan hyresvärden och de tidigare hyresgästerna men avslog ansökan om intervention med hänsyn till att rättskraftens utsträckning var hänförlig till de tidigare hyresgästernas civilrättsliga rätt att förfoga över tvisteföremålet.
RH 2014:42: Hyresnämndsmål. Hyresnämnden har funnit att hyresrätten varit förverkad utan att detta har åberopats av hyresvärden. Hovrätten konstaterade att det har ankommit på hyresnämnden att genom processledning utreda vilken upphörandegrund eller vilka upphörandegrunder som gjorts gällande i målet. Det har därmed förekommit ett rättegångsfel som inte kan läkas i hovrätten. Hovrätten fann därför att hyresnämndens beslut skulle undanröjas och att målet skulle återförvisas till hyresnämnden.
RH 2014:43: Hyresnämndsmål. Fråga om hyressättning för lägenheter i en fastighet på Kungsholmen i Stockholm. Hyresvärden begärde hyreshöjningar på mellan fyra och femton procent samt motiverade höjningarna främst med att fastigheten ligger i ett område som är attraktivt och hänvisade till den s.k. Stockholmsmodellen där hyresmarknadens parter i Stockholm delat in Storstockholm i olika zoner beroende på läge. Hovrätten konstaterar att parterna i hyresförhandlingar får tillämpa olika modeller men om parterna inte kommer överens kan hyresnämnd och hovrätten i sin bedömning inte tillämpa andra förutsättningar än dem som hyresförhandlingslagen och 12 kap. jordabalken ger.
RH 1996:107: Hyresnämndsmål. Kommunen hyr en lokal, som inretts med bostadslägenheter, vilka i sin tur hyrs ut till personer med vårdbehov. Hyresförhållandena har ansetts vara sådana andrahandsupplåtelser som omfattas av 12 kap. 55 d § jordabalken. Hyran -- samma hyra som kommunen erlägger till hyresvärden som lokalhyra -- har bedömts som oskälig och kommunen har ålagts återbetalningsskyldighet.
RH 1996:39: Hyresnämndsmål. Fastighetsägarens vägran att lämna ut information med avseende på hyresgäster och kontraktsvillkor för befintliga hyresförhållanden i fastigheten utgör inte en sådan brist som avses i 7 § andra stycket ombildningslagen.
RH 2016:13: Hyresnämndsmål. Hyresgästen hade under renovering av prövningslägenheten flyttat till en evakueringslägenhet. Hyresgästen återvände inte till prövningslägenheten vid tidpunkten för återflytt och hyresvärden sade upp hyresavtalet för prövningslägenheten. Hovrätten fann att ett avflyttningsåläggande beträffande prövningslägenheten kunde omfatta även evakueringslägenheten.
RH 2000:103: Hyresnämndsmål. I mål om prövning av hyresvillkor - sänkning av utgående hyror - enligt 24 § hyresförhandlingslagen har fråga om en förhandlingsordning ger hyresgästföreningen rätt att påkalla förhandling om sänkta hyror ansetts kunna prövas som en s.k. preliminärfråga. - Vid den fortsatta prövningen har förhandlingsordningen befunnits innefatta en rätt för hyresgästföreningen att påkalla förhandling om sänkning av utgående hyror.
RH 2017:34: Hyresnämndsmål. När hyran fastställs enligt 4 § lagen om uthyrning av egen bostad ska den bestämmas till ett belopp som inte påtagligt överstiger kapitalkostnaden och driftskostnaderna för bostaden. Kapitalkostnaden beräknas som en skälig avkastningsränta på bostadens marknadsvärde utan koppling till bostadsägarens faktiska räntekostnader medan driftskostnaderna beräknas efter de faktiska kostnaderna. Hovrätten har funnit att hyran anses påtagligt högre än kostnaderna för bostaden om hyran överstiger kostnaderna med fem procent eller mer.
RH 2010:42: En hyresgäst har underlåtit att inställa sig till sammanträde vid hyresnämnden och har inte heller i hovrätten bemött hyresvärdens uppgifter om misskötsamhet. Underlåtenheten att bemöta hyresvärdens uppgifter har inte inneburit att uppgifterna kunnat anses som vitsordade utan har endast getts en viss bevisverkan.
RH 2004:7: Hyresnämndsmål. I mål om förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 46 § första stycket 1 jordabalken (förverkande) har hyresvärden anmodat hyresgästen att vidta rättelse samt sagt upp hyresavtalet i en och samma handling. Uppsägningen har inte ansetts ha föregåtts av en korrekt rättelseanmaning, varför hyresavtalet inte kunde upphöra enligt den åberopade upphörsgrunden.
RH 2003:10: Stämmobeslut om byggande av balkonger har i visst fall ansetts vara en förändring av ringa betydelse för bostadsrättshavare som innehade underliggande lägenheter. Stämmobeslutet har godkänts enligt 9 kap. 17 § första stycket bostadsrättslagen.
RH 1999:60: Hyresnämndsmål. Ett hyresavtal som ansetts gälla för hyresgästens livstid har betraktats som ett tidsbestämt avtal. Detta medför att hyresvärden inte under hyresgästens livstid mot dennes vilja kan få till stånd en ändring av hyresvillkoren enligt 12 kap. jordabalken.
RH 2017:57: Hyresnämndsmål. En bostadsrättshavare har gjort gällande att kostnaderna för om- och tillbyggnad av balkonger bör fördelas med utgångspunkt i lägenheternas andelstal i stället för, vilket föreningsstämman beslutat om, med utgångspunkt i den faktiska kostnaden för åtgärden. Föreningsstämmans beslut innebär enligt bostadsrättshavaren att marknadsvärdet på hans bostadsrätt påverkas negativt. Hovrätten konstaterar att den ekonomiska förändring som bostadsrättshavaren gjort gällande inte är en direkt följd av den om- och tillbyggnad som föreningsstämman beslutat om och därför inte omfattas av bestämmelserna i 9 kap. 16 § första stycket 2 bostadsrättslagen.
RH 1999:90: Hyresnämndsmål. Hyran för vissa allmännyttiga lägenheter, som åberopades som jämförelsematerial i ett ärende om fastställande av hyra, ansågs inte ha bestämts på ett korrekt sätt. Med hänsyn härtill och till att hyran väsentligt avvek från rimliga självkostnader för byggnationen, har hyrorna inte ansetts kunna beaktas vid bedömningen av skälig hyra enligt 12 kap. 55 § jordabalken.
RH 2016:62: Hyresnämndsmål. En hyresvärd har lämnats tillstånd att i samband med ett stambyte få byta ut befintlig inredning och vitvaror i hyresgästernas kök samt att installera ett nytt ventilationssystem och elektriska handdukstorkar i badrummen. Hovrätten konstaterar att när åtgärderna har samband med ett stambyte är utrymmet för att vägra tillstånd på grund av hyresgästintresset att behålla befintlig inredning ofta begränsat. De avvikelser, avseende lägenhetens utformning och inredning, jämfört med när hyresavtalet ingicks som genomförandet av en förbättrings- eller ändringsåtgärd kan leda till kan inte i sig tillmätas någon betydelse vid prövningen av om tillstånd ska lämnas. Med hänsyn till att hyresvärden har ett tungt vägande intresse av att genomföra de åtgärder som kan antas leda till hyreshöjningar och med beaktande av att hyresgästerna är skyddade mot opåkallade hyreshöjningar genom bruksvärdessystemet och bestämmelserna om infasning av nya hyror (trappning) är det inte på grund av hyreshöjningarna oskäligt mot hyresgästerna att ändringsåtgärderna vidtas.
RH 2014:8: Hyresnämndsmål. Bedömningen av om en lägenheten är en hyresgästs permanenta bostad ska göras utifrån en helhetsbedömning med beaktande av sådana förhållanden som hyresgästens familjeförhållanden och sociala situation, hyresgästens anknytning till orten och framtidsplaner med avseende på boendet, lägenhetens storlek och standard i jämförelse med bostaden på arbets- eller studieorten samt möblemang och utrustning i respektive bostad.
RH 2004:73: Hyresnämndsmål. Hyresnämndens beslut om godkännande av redovisning enligt 22 § fjärde stycket bostadsförvaltningslagen (1977:792) får inte överklagas.
RH 2016:80: Hyresnämndsmål. Parterna ingick ett tidsbestämt hyresavtal med möjlighet till förlängning före det att lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad trätt i kraft. Efter lagens ikraftträdande ingick parterna ett nytt hyresavtal. Hyresgästen ansökte vid hyresnämnden om återbetalning av för mycket erlagd hyra. Hyresvärden yrkade att hyresgästens ansökan skulle avvisas eftersom lagen om uthyrning av egen bostad var tillämplig på det nya hyresavtalet. Hovrätten konstaterade att en hyresvärd genom att avstå från att förlänga ett hyresavtal och i stället säga upp hyresgästen och teckna ett nytt avtal skulle kunna kringgå reglerna i 12 kap. jordabalken om bl.a. besittningsskydd. Hovrätten ansåg därför att även om parterna ingick ett nytt hyresavtal efter ikraftträdandet innebar det i praktiken att hyresgästen fick den förlängning som angavs i det första hyresavtalet. Hovrätten konstaterade att lagen om uthyrning av egen bostad inte var tillämplig på hyresavtalet och ansökan skulle därför inte avvisas.
RH 2012:55: Hyresnämndsmål. Villkor vid förvärv av två fastigheter innebärande att båda fastigheterna måste förvärvas har inte ansetts uppenbart oskäliga mot den bostadsrättsförening som anmält intresse av att förvärva fastigheterna.
RH 2003:60: Hyresnämndsmål. Vid bedömningen av var en person har sin permanenta bostad bör utgångspunkten vara att folkbokföringen korrekt återspeglar personens bosättning om inte särskilda omständigheter talar däremot. Det får då normalt anses åligga denne att visa att sådana omständigheter föreligger.
RH 2004:36: Hyresnämndsmål. I mål om ändring av hyresvillkor avseende hyra enligt 12 kap. 54 § jordabalken har den hyresgästförening som ingått förhandlingsöverenskommelsen avseende hyran ansetts böra beredas tillfälle att yttra sig innan hyresnämnden fattade beslut om ändring av hyran. Hyresnämndens beslut har därför undanröjts och målet återförvisats till nämnden för fortsatt handläggning.
RH 2017:51: Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit, mot bakgrund av vad som i övrig gäller enligt 12 kap. jordabalken, att det vid återbetalning enligt 12 kap. 55 e § jordabalken inte krävs ett särskilt yrkande från hyresgästen för att ränta ska utgå på beloppet.
RH 1996:105: Hyresnämndsmål. Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt har hos hyresnämnden ansökts, av hyresgästen att bostadsrättsföreningen skall föreläggas upplåta lägenheten med bostadsrätt, och av bostadsrättsföreningen att hyresavtalet skall upphöra. Frågan om upplåtelseföreläggande har ansetts böra avgöras först sedan förlängningsfrågan blivit slutligt avgjord.
RH 2017:16: Hyresnämndsmål. Sambo har inte ansetts ha rätt att överta hyresrätt enligt 12 kap. 47 § andra stycket jordabalken på grund av betalningsförsummelser i tiden efter att hyresgästen avflyttat från prövningslägenheten.
RH 1997:19: Bestämmelsen i 12 kap. 25 § jordabalken om att hyresgäst vid sin användning av hyreslägenheten skall iaktta allt som fordras för att bevara gott skick inom fastigheten har ansetts tillämplig på hot från hyresgästs sida mot hyresvärdens personal när handlingen haft samband med deras förvaltning av fastigheten.
RH 2012:48: Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att hyresgästens hyresförseningar varit så omfattande att hyresavtalet inte ska förlängas trots att socialtjänsten numera betalar hyran direkt till hyresvärden. Hovrätten har särskilt beaktat att två förseningar var mycket långa samt att hyresförseningar förekom även efter uppsägningen.
RH 2016:75: Hyresnämndsmål. En son sammanbodde med sin mor under två och ett halvt år innan hon flyttade till ett vårdboende. Modern var 88 år gammal när sammanboendet inleddes och led av Alzheimers sjukdom. Hovrätten har funnit att ett sammanboende under två och ett halvt år inte uppfyller varaktighetsrekvisitet och att moderns flytt till vårdhemmet inte utgjorde en sådan plötslig och oförutsedd händelse som skulle kunna leda till att varaktighetsrekvisitet trots allt var uppfyllt.
RH 2004:10: Hyresnämndsmål. En person som har sin permanentbostad i Norsesund 37 km utanför Göteborg, vars sambo arbetar på Göteborgsoperan, har en lägenhet i Göteborg. Lägenheten har inte ansetts utgöra ett nödvändigt bostadskomplement för sambon, trots dennes oregelbundna arbetstider, då permanentbostaden ansetts ligga inom pendlingsavstånd och med bra allmänna kommunikationer.
RH 1997:93: Hyresgästerna debiteras tillsammans med hyran en obligatorisk avgift för tillgången till viss service i anslutning till boendet, s.k. serviceavgift. Avgiften har vid tvist om hyrans storlek bedömts vara hyra.
RH 2017:55: Hyresnämndsmål. Ett fönsterbyte har ansetts inte ha samband med en om- eller tillbyggnad. Fönsterbytet var därför inte en sådan åtgärd som omfattas av bestämmelsen i 9 kap. 16 § första stycket 2 bostadsrättslagen. Bostadsrättsföreningens stämmobeslut var därmed inte ett sådant beslut som kunde godkännas av hyresnämnden.
RH 2012:13: Hyresnämndsmål. Hyresvärd gör gällande att hyresgäst brustit i sin skyldighet att vårda lägenheten väl och att hyresrätten därför är förverkad. Fråga om tillsägelse om rättelse har rättslig verkan (jfr RH 1989:98).
RH 2015:31: Hyresnämndsmål. En hyresgäst har utsatt en granne för visst våld. Händelsen har utspelats cirka 30-40 meter från ingången till trapphuset. Frågorna i målet är om händelsen har utspelats så långt från fastigheten att den inte kan bedömas som en störning i boendet och om det som förevarit utgjort en särskilt allvarlig störning.
RH 2016:26: Hyresnämndsmål. Fråga om juridisk persons besittningsskydd. Ett kommunalt bostadsbolag sade upp hyresavtalen för 15 lägenheter som hyrdes av Migrationsverket. Migrationsverket har ansetts ha ett skyddsvärt intresse av att få fortsätta upplåta prövningslägenheterna till asylsökande som väger över hyresvärdens intresse av att hyra ut lägenheterna till sökande i den kommunala bostadskön.
RH 2016:10: Hyresnämndsmål. Det föreligger nödvändig processgemenskap för hyresvärdar vid en ansökan om godkännande av förbättringsarbeten i hyresnämnden. Eftersom bristen inte kunde läkas i hovrätten undanröjdes hyresnämndens beslut och den enskilde hyresvärdens ansökan i hyresnämnden avvisades. Till viss del även fråga om hyresnämndens sammansättning vid sammanträdet.
RH 2016:17: Hovrätten har funnit att hyresnämnden haft fog för att besluta om åtgärdsföreläggande. Det ankommer då på hyresvärden att visa att de åtgärder som denne vidtagit efter hyresnämndens beslut är sådana att föreläggandet ska upphävas. Om hyresvärden inte kan visa detta, får hyresgästen anses ha fullgjort sin bevisbörda och hyresnämndens beslut ska då stå fast.
RH 2004:57: Hyresnämndsmål. I syfte att få tillstånd att hyra ut lägenheten i andra hand har en hyresgäst vilselett hyresvärden beträffande andrahandshyrans storlek genom att visa upp kontrakt med betydligt lägre hyra än han enligt i övrigt likalydande kontrakt tagit ut av andrahandshyresgästerna. Det har, vid tillämpning av 12 kap. 46 § första stycket 2 jordabalken, ansetts som ett åsidosättande av hyresgästens förpliktelser att lämna hyresvärden oriktiga uppgifter beträffande förhållanden som är av betydelse för hyresförhållandet.
RH 2016:34: Hyresnämndsmål. Tvist om förlängning av förhandlingsordning. Part till förhandlingsordningen på hyresgästorganisationssidan var en hyresgästförening som inte längre existerade. Hovrätten har konstaterat att partsbyte på hyresgästorganisationssidan kan ske genom konkludent handlande från hyresvärdens sida. Avtal om förhandlingsordning gäller även för ny hyresvärd. Hovrätten har funnit att det inte var något hinder mot förlängning av förhandlingsordningen även om husen som omfattades av förhandlingsordningen numera innehades av tre olika hyresvärdar.
RH 2011:32: Hyresnämndsmål. Hyresvärdens planerade förbättringsarbeten, som enligt uppgift kommer att medföra en hyreshöjning på 85 kr per månad, har ansetts ha en obetydlig inverkan på lägenhetens bruksvärde. Arbetena har därför inte krävt tillstånd.
RH 2002:63: Hyresnämndsmål. Vid prövning av frågan om rätt till medlemskap i bostadsrättsförening har det förhållandet att överlåtelseavtalet avsett två bostadsrätter och att det angivna priset varit gemensamt för båda inte ansetts medföra att överlåtelsen inte uppfyller formföreskrifterna i 6 kap. 4 § första stycket bostadsrättslagen (1991:614).
RH 2016:49: Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vägrat hyresvärden tillträde till lägenheten för en besiktning inför en kommande ombyggnad. Hovrätten har funnit att besiktningen har varit en sådan besiktning som ger hyresvärden rätt att utan uppskov få tillträde till lägenheten. Eftersom hyresgästen hade informerats om besiktningen i tillräckligt god tid innan den skulle ske, och saknade giltig ursäkt för att inte bereda hyresvärden tillträde, har hovrätten funnit att hyresavtalet är förverkat.
RH 1999:78: I mål om skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § bostadsrättslagen har bostadsrättsföreningens erbjudande till hyresgäst att få lägenheten upplåten med bostadsrätt endast innehållit uppgift om insatsens storlek. Erbjudandet har inte ansetts uppfylla lagens krav på ett förvärvserbjudande enligt 7 kap. 14 § tredje stycket bostadsrättslagen. - Bostadsrättsföreningen motsatte sig i och för sig inte att lägenheten uppläts med bostadsrätt och tvist förelåg därför endast om villkoren för upplåtelsen. I fastigheten fanns vid ombildningen olika slag av lägenhetsupplåtelser. Hovrätten har vid fastställande av villkoren för den aktuella bostadsrätten bestämt insatsen efter lägenhetens yta och den del av köpeskillingen för fastigheten som hänförde sig till hyresrätter som kunde upplåtas med bostadsrätt till hyresgästerna (likabehandlingsprincipen).
RH 2016:20: Hyresnämndsmål. Sedan sökanden inte inställt sig till ett sammanträde avskrev hyresnämnden ärendet. Hyresnämnden hade dessförinnan tillåtit sökanden att delta i sammanträdet på telefon utan att upplysa sökanden om vad som kunde inträffa om han uteblev. Hovrätten undanröjde därför avskrivningsbeslutet.
RH 2005:50: Hyresnämndsmål. Fråga om en hyresgäst har gett en annan person i uppdrag att företräda henne vid ett sammanträde i hyresnämnden.
RH 2012:1: Hyresnämndsmål. En hyresgästförening har yrkat att en förhandlingsordning ska tecknas med hyresvärden för en fastighet med endast fyra bostadslägenheter. Tre av hyresgästerna har ställt sig bakom förslaget. Hovrätten har funnit att varken förarbetena till hyresförhandlingslagen eller praxis ger stöd för att prövningsfastigheten måste innehålla ett minsta antal lägenheter för att det ska komma i fråga att fastsälla en förhandlingsordning. Skäl att införa en förhandlingsordning har ansetts föreligga.
RH 2016:51: Hyresnämndsmål. Hyresgästerna gjorde gällande att hyresvärden hade eftersatt underhållet i prövningslägenheten och begärde att hyresvärden skulle åläggas att byta ut trasiga persienner i köket. Hovrätten konstaterade att det inte krävs att det föreligger hinder eller men i nyttjanderätten vid åtgärdsföreläggande p.g.a. eftersatt underhåll. Hovrätten kom vidare fram till att helhetsintrycket ska ligga till grund för bedömningen av om underhållet är eftersatt samt att en enskild försliten nyttighet inte kan leda till ett åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § första stycket 2 jordabalken.
RH 2012:49: Hyresnämndsmål. Hovrätten har, trots hyresgästens relativt omfattande hyresförseningar, funnit det oskäligt att låta hyresavtalet upphöra. Hovrätten har särskilt beaktat att det inte tillräckligt tydligt klargjorts för hyresgästen att betalningsförsummelserna kunnat leda till hyresavtalets upphörande samt att hyresgästen efter uppsägningen betalat hyran i tid.
RH 2010:84: Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vid ett telefonsamtal med en hos hyresvärden anställd person hotat att döda henne. Fastän det varit fråga om en enstaka händelse har hyresgästen ansetts ha åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet skäligen inte borde förlängas (12 kap. 46 § första stycket 2 jordabalken).
RH 1996:106: Hyresförhandling enligt förhandlingsordning har ansetts avslutad och hyresvärden berättigad att hänskjuta tvisten till hyresnämnden, fastän protokoll från sammanträdet för förhandlingen inte justerats.
RH 2006:46: Hyresnämndsmål. En av flera delägare i en fastighet har hyrt ut en lägenhet som han disponerade i fastigheten. I ett mål om återbetalning av hyra uppkommer frågan om uthyrningen skall anses ha skett i första hand eller i andra hand.
RH 2017:5: Hyresnämndsmål. En hyresgäst gjorde gällande att hyresvärden hade eftersatt underhållet i prövningslägenheten och begärde att hyresvärden skulle åläggas att avhjälpa vissa närmare angivna brister i lägenheten. Hovrätten konstaterade att åtgärdsföreläggande på grund av bristande underhåll enligt 12 kap. 16 § första stycket 2 jordabalken i vissa fall kan meddelas även om slitaget till viss del varit föranlett av brister i hyresgästens vård av lägenheten. Hovrätten gjorde även vissa uttalanden om bevisvärdering i mål om åtgärdsföreläggande enligt den aktuella bestämmelsen.
RH 1997:72: En överlåtelse av en bostadsrätt blir inte giltig gentemot bostadsrättsföreningen förrän föreningen underrättas om överlåtelsen. Eftersom det vid tiden för underrättelsen var genom lagakraftägande dom fastställt att nyttjanderätten till bostadsrätten var förverkad, förelåg ingen rätt enligt 2 kap. 5 § bostadsrättslagen för efterlevande maka, till vilken bostadsrätten övergått genom dödsboanmälan, att få inträde i föreningen.
RH 1996:137: Hyresnämndsmål. Fråga om vilka ombyggnadsåtgärder som krävs i ett hus för att dessa skall medföra att huset skall anses undergå större ombyggnad enligt bestämmelserna i 12 kap. 46 § första stycket 4 jordabalken.
RH 2006:35: Hyresnämndsmål. Hyresnämnden har bifallit hyresvärdens yrkande om att hyresavtalet för en bostadslägenhet skall upphöra. Hyresgästen har ansetts sakna rättsligt intresse av att få sitt överklagande av beslutet prövat sedan han flyttat från lägenheten och återlämnat nycklarna till hyresvärden. Överklagandet har avvisats.
RH 2016:63: Hyresnämndsmål. Fråga om förutsättningarna för att lämna en förvaltare enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792) tillstånd att ta upp lån mot säkerhet i form av panträtt i fastigheten och låta inteckna fastigheten.
RH 2015:4: Hyresnämndsmål. Fråga om hyressättning för lägenheter i Varberg. Hovrätten fann att åberopade jämförelselägenheter kunde tjäna som underlag för en direkt jämförelse och biföll hyresvärdens yrkande om ny hyra. I målet förekom prövningslägenheter och jämförelselägenhet där skillnaden i yta översteg vad som enligt tidigare praxis ansetts utgöra en acceptabel ytskillnad. Hovrätten, som uttalade att hänsyn skulle tas även till lägenheternas utformning och storlek, ansåg att ytskillnaden inte var så stor att en direkt jämförelse var utesluten på den grunden. Även fråga om hyran för vissa jämförelselägenheter kunde anses utgöra enstaka topphyror och om tidpunkten för när den nya hyran skulle börja gälla.
RH 2000:45: Hyresnämndsmål. Det förhållandet att en för viss lägenhet utgående hyra inte blivit fastställd genom en förhandlingsöverenskommelse utesluter inte att lägenheten kan användas som jämförelsematerial när hyresnämnd bestämmer skälig hyra enligt 12 kap. 55 § jordabalken.
RH 2017:52: Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att hyresvärden eftersatt underhållet av vissa golv i lägenheten och att förutsättningar funnits att meddela åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § första stycket 2 jordabalken.
RH 2013:3: Hyresnämndsmål. Vid bruksvärdesprövning har det ansetts inte föreligga hinder mot att som jämförelseobjekt åberopa fastigheter i andra kommuner än den där prövningslägenheterna finns.
RH 1999:58: Hyresnämndsmål. Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt har bostadsrättsföreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Hyresgästens invändning att förvärvserbjudandet var utan verkan eftersom han inte var medlem i bostadsrättsföreningen vid den tid då erbjudandet lämnades har ogillats. Eftersom hyresgästen inte antagit erbjudandet inom den i 7 kap. 14 § tredje stycket bostadsrättslagen stadgade tiden har bostadsrättsföreningen varit berättigad att ta ut en upplåtelseavgift. - Också fråga om den omständigheten att hyresgästens lägenhet inte åsatts något andelstal i den ekonomiska planen skulle medföra att förvärvserbjudandet inte uppfyllde lagens krav på ett sådant erbjudande.
RH 2016:52: Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen av bestämmelsen om preklusion i 12 kap. 51 § andra stycket jordabalken. Hovrätten fann att bestämmelsen för sin tillämpning förutsätter att en förlängningstvist har avgjorts genom hyresnämnds eller domstols beslut och konstaterade därmed att Kronofogdemyndighetens beslut att efter hyresvärdens återkallelse skriva av ärenden om handräckning mot hyresgästen med anledning av obetalda hyror inte är sådana beslut som enligt bestämmelsen leder till preklusion av omständigheter som har åberopats eller har kunnat åberopas i ärendena.
RH 2003:9: Samboende enligt 12 kap. 34 § jordabalken? (I och II). Även fråga om samboendet varit varaktigt (II).
RH 1999:32: Om en hyresgäst vägrar hyresvärden tillträde till lägenheten (för tillsyn eller förbättringsarbeten) men hyresvärden inte iakttagit föreskrivna frister för begäran om tillträde, är hyresrätten inte förverkad. Hyresavtalet kan då inte heller bringas att upphöra med hänvisning till att hyresgästen åsidosatt sina hyresrättsliga skyldigheter genom att vägra tillträde. - Det är hyresvärden som skall visa att hyresgästen i rätt tid underrättats om hyresvärdens önskan att få tillträde till lägenheten.
RH 2017:13: Hyresnämndsmål. Maka har inte ansetts ha rätt att överta makes hyresrätt enligt 12 kap. 47 § andra stycket jordabalken då hennes förmåga att betala hyran varit beroende av bidrag från makarnas barn.
RH 2004:4: Hyresnämndsmål. Sedan hyresgästen (en fysisk person) krävt återbetalning av för mycket erlagd hyra enligt 12 kap. 55 d § jordabalken har hyresvärden invänt att hyresavtalet träffats med ett bolag som hyresgäst. Hyresavtalets oklarhet om den fysiska personen eller bolaget är att anse som hyresgäst har fått gå ut över hyresvärden. Invändningen har därför inte godtagits.
RH 2000:74: Hyresnämndsmål. Fråga, när ett hyresförhållande avser lokal, om rätt till medlemskap i bostadsrättsförening.
RH 2014:44: Hyresnämndsmål. Hovrätten ansåg att hyresgästen allvarligt åsidosatt sina skyldigheter genom sitt agerande i samband med en brand i lägenheten. Hovrätten konstaterade att risken för upprepning bör vägas in när frågan om hyresavtalet upphörande bedöms. För att risken för upprepning ska vara beaktansvärd krävs enligt hovrätten att omständigheterna vid en samlad bedömning typiskt sett och med viss styrka tala för en sådan risk. Hovrätten ansåg att det förhållandet att hyresgästen inte hade vidtagit de åtgärder som krävdes för att förvissa sig om att branden inte var ordentligt släckt inte i sig innebar att det fanns en reell risk för att hyresgästen på nytt skulle orsaka en brand i lägenheten. Vad som sammantaget hade framkommit om risken för framtida bränder var enligt hovrättens mening inte tillräckligt för slutsatsen att det fanns en beaktansvärd risk för framtida bränder orsakade av hyresgästen. Hyresgästens agerande i samband med branden var enligt hovrätten inte tillräckligt för att hyresavtalet skäligen skulle upphöra på den grunden.
RH 2015:28: Hyresnämndsmål. En fastighet var ställd under särskild förvaltning efter beslut av hyresnämnden. Under tid den särskilda förvaltningen pågick överläts fastigheten. På ansökan av den nye ägaren beslutade hyresnämnden att den särskilda förvaltningen skulle upphöra. Den av hyresnämnden utsedde särskilde förvaltaren begärde hos nämnden att redovisningen skulle godkännas och att begärt förvaltararvode skulle fastställas. Frågan i målet är om den ursprunglige eller den nye ägaren till fastigheten ska betala förvaltararvodet när överskott saknats i förvaltningen, varför arvodet inte till någon del kunde tas ur avkastningen.
RH 1995:114: Hyresnämndsmål. Verkan - vid upprepad för sen hyresbetalning - av särskilt avtal mellan hyresvärden och vederbörande socialnämnd om hyrans erläggande.
RH 2002:50: Hyresnämndsmål. Hyresvärdens ansökan om att ett hyresavtal skall upphöra på grund av att han vilseletts att ingå hyresavtalet genom felaktiga uppgifter om lägenhetsbyte har bifallits, när omständigheterna gett stöd åt hyresvärdens påstående och hyresgästen inte förebringat godtagbar bevisning för att styrka att det funnits ett gällande hyresavtal avseende den uppgivna byteslägenheten.
RH 1996:103: Hyresnämndsmål. Löfte till hyresgästen att i framtiden få överlåta hyresrätten till en son är en förmån som inte omfattas av besittningsskyddsreglerna i 12 kap. 46 § jordabalken och som därför inte kan tillmätas någon särskild betydelse i en förlängningstvist.
RH 1999:46: Hyresnämndsmål. När hyresgästen själv renoverat lägenhetens badrum har i visst fall särskilda skäl ansetts föreligga att beakta den enskilde hyresgästens intresse av att, vid en ombyggnad av fastigheten, få behålla badrummet i befintligt skick.
RH 2003:35: Hyresnämndsmål. En hyresgäst och dennes bekanta har tagit olovlig befattning med narkotika i hyresgästens bostad. Hyresvärdens ansökan om att hyresavtalet avseende hans bostadslägenhet på grund härav skall upphöra enligt 12 kap. 46 § 1 st. 2 jordabalken har ogillats, när det inte visats att den olovliga befattningen stört andra hyresgäster eller hyresgästen misskött prövningslägenheten.
RH 2017:10: Hyresnämndsmål. En hyresgäst har kastat in brinnande papper genom brevinkastet till en grannes lägenhet. Hovrätten har funnit att gärningen är en störning i boendet som med hänsyn till dess art är att anse som en särskilt allvarlig störning, och att hyresvärden därför haft rätt att säga upp hyresavtalet utan föregående anmaning om rättelse.
RH 2004:5: Hyresnämndsmål. En bostadshyresgäst har uppställt villkor om ersättning vid byte av lägenheten. Hyresgästen har ansetts härigenom ha åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet inte skäligen borde förlängas.
RH 2015:29: Hyresnämndsmål. Frågan om en hyresgäst åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet skäligen inte borde förlängas då han inte, trots anmodan, inom utsatt tid monterat ner en parabolantenn som satt på husfasaden i strid med hyresavtalets allmänna villkor.
RH 2002:49: Hyresnämndsmål. I tvist om förlängning av hyresavtal har en hyresgäst inte ansetts kunna förvägras rätt till förlängning med stöd av 12 kap. 46 § första stycket 1 jordabalken om förutsättningarna i 43 § samma kapitel inte är uppfyllda.
RH 2004:67: Hyresnämndsmål. I mål om s.k. blockuthyrning uppkommer frågan om parterna kan avtala bort den rätt att begära villkorsändring som bostadshyresgäster har i andra fall och - när den frågan har besvarats jakande - om så skett i visst fall. Dessutom fråga om hyresgästen får ändra sin framställning hos hyresnämnden från en ansökan om medling enligt reglerna för lokalhyra till en ansökan om ändring av hyresvillkoren enligt reglerna för bostadshyra. Frågan besvaras nekande.
RH 2013:9: Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen i olika hänseenden av bestämmelsen om infasning av nya hyror (trappning) i 12 kap. 55 § femte stycket jordabalken. - Det är främst i samband med standardhöjande renoveringar som det kan bli aktuellt med betydande hyreshöjningar och en större del av höjningen bör då få genomslag i trappans första steg, varvid en riktlinje kan vara att det första steget innebär en höjning av hyran som motsvarar ungefär hälften av den totala höjningen. I målet medgavs infasning av den nya hyran under en period av tre år (I). - Ett särskilt skäl för att inte tillämpa bestämmelsen om trappning är om en inte obetydlig del av en bostadslägenhet används för annat ändamål än bostad (II). - Ett yrkande om trappning som framställts först i hovrätten har tillåtits. Om en hyresgäst accepterat en viss hyreshöjning får en trappning inte innebära att den utgående hyran vid något tillfälle bestäms till ett belopp som understiger det som hyresgästen medgivet (III).
RH 2017:4: Hyresnämndsmål. Hyresgästen omfattades av vård enligt LSS. Sundsvalls kommun, som också var hyresvärd, yrkade att hyresförhållandet skulle upphöra eftersom vården skulle omorganiseras och hyresgästen skulle erbjudas annat boende. Hovrätten ansåg att kommunens intresse av att hyresförhållandet skulle upphöra var beaktansvärt. Mot detta ställdes dock hyresgästens behov av kontinuitet i sitt boende. Hovrätten fann att kommunens intressen fick vika vid intresseavvägningen. Att förvaltningsrätten funnit att kommunen haft skäl att förändra hyresgästens tidigare beviljade insats enligt LSS förändrade inte hovrättens bedömning.
RH 2004:38: Hyresnämndsmål. Bestämmelsen i 12 kap. 42 § tredje stycket jordabalken att uppsägning av ett hyresavtal som gäller bostadslägenhet enligt första stycket 6 på grund av störningar i boendet inte får ske förrän socialnämnden underrättats enligt 25 § andra stycket har ansetts böra tillämpas lika oavsett om uppsägningen gjorts till omedelbart upphörande (prövning hos kronofogdemyndighet eller tingsrätt) eller med iakttagande av uppsägningstid till hyrestidens utgång (prövning hos hyresnämnd).
RH 2017:58: Hyresnämndsmål. Nödvändig processgemenskap föreligger för hyresvärdar, i detta fall för tomträttshavarna till den fastighet där lägenheten är belägen, vid ansökan om upphörande av hyresavtal. Eftersom endast en av hyresvärdarna var sökande i hyresnämnden och bristen inte kunde läkas i hovrätten undanröjdes hyresnämndens beslut och den enskilde hyresvärdens ansökan i hyresnämnden avvisades.
RH 2005:32: Hyresnämndsmål. Bostadshyresgäster har lämnat oriktiga uppgifter till hyresvärden och hyresnämnden i syfte att få tillstånd att överlåta lägenheten genom byte. Hyresgästerna har härigenom åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet skäligen inte borde förlängas.
RH 2000:102: Hyresnämndsmål. Vid en skälighetsbedömning enligt 12 kap. 47 § första stycket jordabalken har frågan om medhyresgästen har ett skyddsvärt behov av prövningslägenheten tillmätts betydelse på motsvarande sätt som vid en skälighetsprövning enligt 46 § första stycket 10 i samma kapitel.
RH 2016:71: Hyresnämndsmål. Hyresgästen var frihetsberövad och skulle villkorligt friges tidigast tre år efter hovrättens prövning. Permission kunde beviljas tidigast cirka ett år efter hovrättens prövning. Hovrätten fann att hyresgästen saknade behov av lägenheten. Vid skälighetsbedömningen har bl.a. artikel 8 i Europakonventionen och Barnkonventionen beaktats. (Jfr RH 1996:104).
RH 2003:8: Bostadsrättsförening har vägrat förvärvare av bostadsrätt inträde i föreningen därför att han inte uppfyller villkor i föreningens stadgar. Förvärvaren har gjort gällande att aktuellt stadgevillkor inte tillkommit i behörig ordning. Hyresnämnden har vid sin överprövning av frågan om inträde att utgå från att villkoret är giltigt om det inte är uppenbart att så inte är fallet.
RH 2016:9: Hyresnämndsmål. I hyresavtalet fanns ett hyresvillkor som gav hyresgästerna rätt att använda prövningslägenheten för komplementboende. Hyresvillkoret medförde ett starkare besittningsskydd för hyresgästerna än vad som följer av 12 kap. jordabalken. Frågan i målet var om det krävdes att hyresvillkoret ändrades innan frågan om förlängning av hyresavtalet kunde prövas. Hovrätten gjorde bedömningen att det inte fanns något hinder att pröva förlängningstvisten och att förekomsten av hyresvillkoret skulle bedömas inom ramen för den intresseavvägning som ska göras mellan hyresvärdens och hyresgästens intresse av förlängning av hyresavtalet.
RH 1998:4: Hyresnämndsmål. Hyresgäst som hyr bostadslägenhet i ett tvåfamiljshus har ansetts berättigad till förlängning av hyresavtalet, trots att hyresvärden haft intresse av att själv bosätta sig i lägenheten. Vid prövningen beaktades särskilt att hyresvärden erhållit fastigheten genom gåva och att som villkor för gåvan gällde, att hyresgästen - som var 80 år - skulle få bo kvar så länge hon klarade ett eget boende.
RH 2016:64: Hyresnämndsmål. Fråga om rättegångskostnader i mål om särskild förvaltning där Hyresgästföreningen återkallat sitt överklagande. Enligt 35 § bostadsförvaltningslagen (1977:792) har fastighetsägare som vinner besvärsmål rätt till ersättning för sina rättegångskostnader. Om Hyresgästföreningen är motpart kan sådan ersättning betalas av staten. Hovrätten har funnit att fastighetsägaren kan få ersättning av staten även för det fall att Hyresgästföreningen återkallar sin talan i hovrätten.
RH 2016:81: Hyresnämndsmål. Fråga om hyresrätten är förverkad trots att det förflutit lång tid mellan rättelseanmaningen och uppsägningen. Hovrätten har funnit att hyresvärdens kontakter med hyresgästen och sociala myndigheter i tiden mellan rättelseanmaningen och uppsägningen inneburit att hyresgästen inte med fog kunnat få uppfattningen att hyresvärden inte såg med allvar på störningarna. Att hyresvärden har avvaktat viss tid med att säga upp hyresavtalet har därför inte ansetts utgöra hinder mot att hyresrätten blir förverkad.
RH 2004:3: Hyresnämndsmål. I mål om godkännande av förbättringsåtgärder skulle ha krävts en omfattande prövning för att avgöra vilka åtgärder i fastighetsägarens ansökan som är tillståndpliktiga och vilka som inte är tillståndspliktiga. Vid prövningen har åtgärderna inte ansetts behöva skiljas åt.
RH 2013:66: Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen av preklusionsbestämmelsen i 12 kap. 51 § andra stycket jordabalken. Hovrätten har funnit att en hyresvärd inte kan åberopa betalningsförsummelser som ligger i tiden före ett tidigare beslut om förlängning av hyresavtalet som grund för sin talan. Den helhetsbedömning som ska göras vid en prövning enligt 12 kap. 46 § första stycket jordabalken kan dock innefatta försummelser av hyresgästen under hela den tid som hyresförhållandet varat. Hovrätten konstaterar också att även beslut i enlighet med parternas överenskommelse och en överenskommelse som har stadfästs av hyresnämnden är beslut i bestämmelsens mening och leder till preklusion av omständigheter som kunnat åberopas i det tidigare målet.
RH 2016:28: Hyresnämndsmål. Vid beräkningen av den tid inom vilken en hyresvärd ska hänskjuta en förlängningstvist till hyresnämnden enligt 12 kap. 49 § första stycket jordabalken har lagen (1930:137) om beräkning av lagstadgad tid ansetts tillämplig.
RH 2014:13: Hyresnämndsmål. Fråga om ett stämmobeslut om att parkeringsplatser inte längre ska vara upplåtna med bostadsrätt är en sådan förändring av bostadsrättshavares bostadsrättslägenhet på grund av om- eller tillbyggnad som, om inte bostadsrättshavaren samtycker, kräver att minst två tredjedelar av de röstande går med på beslutet och hyresnämnden ger sitt godkännande.
RH 2005:22: Hyresnämndsmål. Hyresgäster har lämnat hyresrätten till en bostadslägenhet i byte, när en av dem skulle köpa en villafastighet. Fråga om hyresgästerna - med hänsyn främst till köpeskillingen för villafastigheten - har ställt upp ett villkor om särskild ersättning för överlåtelse av hyresrätten och om de därigenom har åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet skäligen inte borde förlängas.
RH 2012:37: Hyresnämndsmål. När bulvanregeln i 7 kap. 31 § jordabalken är tillämplig har fastighetsägaren haft rätt att säga upp hyresavtalet med andrahandshyresgästen och få förlängningstvisten prövad vid hyresnämnden.
RH 1995:115: Hyresnämndsmål. Tillstånd för kommun att överlåta hyresrätten till en lägenhet har förenats med villkor om skyldighet för kommunen att gå i borgen för hyrans betalning.
RH 2011:13: Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen av 9 kap. 16 § bostadsrättslagen (1991:614) avseende föreningsstämmas beslut om uppförande av uteplatser. Hovrätten har funnit bestämmelsen, som enligt sin ordalydelse avser förändring av lägenhet, även tillämplig i fråga om ianspråktagande av delar av en gemensam gård där enskilda bostadsrättshavare utför tillbyggnadsarbetet.
RH 2016:57: Hovrätten har funnit att en hyresgäst som på ett grönområde utanför prövningsfastigheten misshandlat en boende i ett intilliggande hus har gjort sig skyldig till en särskilt allvarlig störning i boendet och därmed förverkat hyresavtalet. Det har inte krävts att hyresgästen kände till att handlingen riktade sig mot en kringboende för att den ska anses utgöra en störning i boendet. Hovrätten har också uttalat att ett hyresavtals upphörande mellan två parter inte är att anse som lagföring eller straff.
RH 2000:53: En enligt förhandlingsordning förd förhandling om hyreshöjning har strandat. Hyresvärden har härefter enligt 24 § hyresförhandlingslagen ansökt hos hyresnämnden om prövning av den begärda hyreshöjningen. Den strandade förhandlingen och därmed prövningen hos hyresnämnden avsåg hyran per den 1 januari 1997. Hyresvärdens motparter är då endast de som var hyresgäster vid den tidpunkten.
RH 2005:11: Hyresnämndsmål. Kravet på att upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske skriftligen har inte ansetts innefatta något krav på att avtalet skall vara undertecknat av båda parter. Bostadsrättsförenings ansökan om upphörande av hyresavtal har avvisats, eftersom lägenheten har ansetts upplåten med bostadsrätt (I och II). Frågor också om en bostadsrättsförening genom att sända över ett ej undertecknat upplåtelseavtal med följebrev har lämnat ett bindande anbud samt om giltigheten av en bostadsrättsupplåtelse kan prövas i mål av detta slag (II).
RH 1997:106: I ett mål om förlängning av hyresavtal har hovrätten särskilt framhävt det ideella intresset av att få ha sitt hem och sin boendemiljö orubbad.
RH 2004:9: Hyresnämndsmål. Kommunen hyr en bostadslägenhet för att i sin tur hyra ut den till familjer med behov av övergångsbostäder. Kommunens behov av lägenheten har vid en prövning enligt 12 kap. 46 § första stycket 10 jordabalken bedömts som skyddsvärt. Det förhållandet att lägenheten vid tidpunkten för prövningen på grund av vissa omständigheter inte beboddes av någon sådan familj har inte ändrat bedömningen.
RH 2009:42: Hyresnämndsmål. Hyresfastighet har överlåtits via s.k. paketering i aktiebolag till slutförvärvaren. Fråga vid tillståndsprövning om betydelsen av att aktiebolaget saknat långsiktigt förvaltningssyfte.
RH 2000:46: Hyresnämndsmål. I tvist om rätt till förhandlingsordning visar en undersökning beträffande hyresgästernas inställning till förhandlingsordning att 30 procent var positiva, vilket har ansetts representera ett tillräckligt stort antal för att förhandlingsordning skulle fastställas.
RH 1998:52: Hyresnämndsmål. Kommunen och hyresgästföreningen har ansetts äga rätt att överklaga hyresnämndens beslut att avvisa en bostadsrättsförenings ansökan om förvärvstillstånd enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.
RH 2004:68: Hyresnämndsmål. Fråga om vilka krav som skall ställas på en bostadsrättsförenings utredning i ärende om godkännande av ingrepp i bostadsrättslägenhet.
RH 2000:47: Hyresnämndsmål. Uppskov med avflyttning i ett lokalhyresförhållande är en sådan fråga som endast kan anförtros hyresnämnd trots att parterna avtalat att tvister på grund av avtalet skulle avgöras av skiljemän enligt skiljemannalagen.
RH 1997:67: Hyresnämndsmål. När en hyresgäst och medlemmar av hans familj behövt använda en s.k. sidolägenhet för att återhämta sig från en mycket påfrestande och prövande verksamhet med institutionsvård, som hyresgästen och hans maka bedrev i den permanenta bostaden, har prövningslägenheten ansetts tillgodose ett reellt bostadsbehov. Hyresgästens behov av att få behålla lägenheten har vägt tyngre än hyresvärdens intresse av att få den friställd.
RH 2017:56: Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att hyresförhållandet, när hyresvärden har sagt upp hyresavtalet till upphörande i förtid, upphör samtidigt som hyresavtalet, dvs. genast vid uppsägningen. Detta innebär att tidsfristen att anmoda make eller sambo, då hyresavtalet sagts upp till upphörande i förtid, börjar löpa samtidigt som hyresavtalet med hyresgästen sägs upp.
RH 2016:19: Hyresnämndsmål. Fråga om förutsättningarna för att med stöd av 13 a § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder ålägga en hyresgäst att flytta från lägenheten när hyresgästen påstår att avflytting redan har skett.
RH 2015:16: Hyresnämndsmål. En hyresvärd gjorde gällande att en bostadshyresrätt var förverkad på grund av obetalda hyror. Eftersom hyresvärden inte visat att hyresgästerna fått del av underrättelse om återvinningsfrist enligt 12 kap. 44 § första stycket 1 jordabalken kunde hyresgästerna inte skiljas från hyresrätten med stöd av 12 kap. 46 § första stycket 1 jordabalken.
RH 2008:50: Hyresnämndsmål. Bostadsrättsförening har innan den förvärvat hyresfastighet för ombildning till bostadsrätt erbjudit hyresgäst att få lägenhet upplåten med bostadsrätt. Fråga om tidpunkt för beräkning av tidsfrist enligt 7 kap. 14 § tredje stycket bostadsrättslagen (1991:614).
RH 2016:61: Hyresnämndsmål. Fråga om hyressättning för lägenheter i Malmö. Lägenheter för vilka hyrorna bestämts efter andra kriterier än vad som är gängse har ansetts inte kunna ligga till grund för en direkt jämförelse. Om en hyresgäst har accepterat en viss hyreshöjning får vid infasning av den nya hyran den utgående hyran inte vid något tillfälle understiga det av hyresgästen medgivna beloppet. När den nya hyran överstiger den medgivna hyran med ett lågt belopp saknas anledning att fasa in den nya hyran.
RH 2008:2: Hyresnämndsmål. Ett villkor i hyresavtal om att de persienner som finns i lägenheten inte ingår i avtalet har ansetts utgöra hinder mot att förelägga hyresvärden att byta ut persiennerna, eftersom det inte framkommit annat än att lägenheten är fullt brukbar även utan persienner.
RH 2006:34: Hyresnämndsmål. Hyresgäster hade i strid med de allmänna ordningsreglerna i hyreskontrakten satt upp parabolantenner så att dessa befann sig utanför husets fasad. Fastighetsägaren ansågs ha rätt att göra generella riskbedömningar utan att behöva ta ställning till i vad mån en enskild antennuppsättning var förenad med risker eller andra särskilda olägenheter. Hyresgästerna bedömdes ha åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalen skäligen inte borde förlängas.
RH 2007:18: Hyresnämndsmål. Vid bedömningen av om en hyresgäst har hyrt ut lägenheten i dess helhet i andra hand har det avgörande ansetts vara om andrahandshyresgästen haft rätt att självständigt nyttja lägenheten, inte om något av lägenhetens rum undantagits från upplåtelsen.
RH 1996:138: Hyresnämndsmål. I mål om fastställelse av hyra enligt 12 kap. 55 § jordabalken har den fordrade hyran - såvitt avsåg däri ingående överenskomna ersättningar för boendeinflytande- och trivselmedel om tillhopa 21 kr i månaden - inte ansetts skälig för de hyresgäster som inte omfattades av en förhandlingsordning med hyresgästföreningen.
RH 2003:54: Hyresnämndsmål. Vid prövning enligt 9 kap. 17 § första stycket bostadsrättslagen (1991:614) om förändringen av en bostadsrättslägenhet kan anses vara av liten betydelse för bostadsrättshavaren bör frågan bedömas ojektivt, vilket medför att bostadsrättshavarens speciella förhållanden och egna bedömningar inte vägs in vid bedömningen.
RH 2004:37: Hyresnämndsmål. Fråga bl.a. i målet när endast mannen undertecknat ett bostadshyresavtal om hustrun ändock kan anses som medhyresgäst och således få hyresavtalet förlängt för egen del, trots att hon inte har sin bostad i lägenheten. Frågan har besvarats nekande.
RH 2006:19: Hyresnämndsmål. En hyresgäst har förklarat att hon ville ha ekonomisk ersättning för att överlåta sin hyresrätt, dock utan att nämna något belopp. Det har ansetts att hon har i hyreslagens mening uppställt ett villkor om ersättning för att överlåta hyresrätten och att hon därigenom så allvarligt åsidosatt sina skyldigheter mot hyresvärden att det inte var oskäligt att låta hyresavtalet upphöra.
RH 2005:59: Hyresnämndsmål. I ett mål om tillstånd att förvärva en hyresfastighet uppkommer frågan om ett relativt nystartat handelsbolag har gjort sannolikt att syftet med förvärvet är att förvalta fastigheten och därvid hålla den i ett sådant skick att den motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa. För bedömningen härav bland annat fråga om betydelsen av hur två personer som har ett bestämmande inflytande över bolaget tidigare har agerat som ägare av hyresfastigheter.
RH 2017:9: Hyresnämndsmål. Frågan i målet var bl.a. om en hyresgäst genom obefogade anmälningar skulle anses ha trakasserat en granne i sådan omfattning att hennes hyresavtal skäligen inte skulle förlängas. Hovrätten konstaterade att hyresvärden hade bevisbördan för sitt påstående att anmälningarna varit obefogade.
RH 2017:54: Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att den omständigheten att det kan befaras att en fastighetsägare inte kommer att medverka vid ett förvaltningsåläggande inte innebär att det därmed saknas förutsättningar för att besluta om ett sådant åläggande.
RH 2014:12: Hyresnämndsmål. Hovrätten fann att hyresgästen genom oaktsamhet orsakat brand i lägenheten. Hovrätten konstaterar att det förhållandet att en hyresgäst orsakat brand i lägenheten allmänt sett är ett allvarligt åsidosättande av de hyresrättsliga förpliktelserna och typiskt sett ett sådant som leder till att hyresavtalet upphör. En skälighetsbedömning ska dock alltid göras utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Risken för upprepning ska då vägas in. Vid en samlad bedömning fann hovrätten att det skulle vara oskäligt att låta hyresavtalet upphöra.
RH 1996:104: Hyresnämndsmål. I mål angående förlängning av hyresavtal har hovrätten funnit att en person som dömts till långvarigt frihetsstraff har behov av sin lägenhet under permissioner och därefter vid frigivandet. Med hänsyn härtill har den dömdes intresse av att få behålla hyresrätten ansetts väga tyngre än hyresvärdens önskan att få lägenheten friställd för att kunna lämna den till bostadsförmedlingen.
RH 2016:72: Hovrätten har funnit att en uppsägning inte uppfyller kraven på ett klart och entydigt innehåll. Därmed har uppsägningen ansetts vara ogiltig.
RH 2009:43: Hyresnämndsmål. När hyresgästen avlidit och dödsboet inträtt i hyresavtalet upphör inte hyresavtalet eller övergår hyresrätten på annan enbart genom parternas passivitet. Dödsboets egenskap av part i hyresförhållandet påverkas inte heller av att boet enligt familjerättsliga eller skatterättsliga regler anses upplöst. I sin egenskap av hyresgäst måste dödsboet tillerkännas kapaciteten att agera för att tillvarata sina intressen.
RH 1995:137: Hyresnämndsmål. I mål om förlängning av hyresavtal har hyresnämnd delgivit part handlingar och kallelse till muntlig förhandling genom kungörelsedelgivning enligt 17 § delgivningslagen (1970:428) därvid meddelande om var handlingarna hålls tillgängliga och om handlingarnas innehåll inte införts i Post- och Inrikes Tidningar och/eller ortstidning utan anslagits i myndighetens lokal. Hovrätten har funnit att parten inte delgivits handlingarna i vederbörlig ordning. Att trots detta meddela beslut har ansetts utgöra sådan domvilla som sägs i 59 kap. 1 § 2 rättegångsbalken.
RH 2003:36: Hyresnämndsmål. Endast fastighetsägaren och bostadsrättsföreningen äger överklaga hyresnämndens beslut om antagande av hembud enligt 10 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt.
RH 2001:24: Hyresnämndsmål. Bostadsrättsförenings beslut om balkongbygge, som inte medför någon fysisk förändring av klagandenas bostadsrättslägenheter eller berör gemensamma utrymmen eller förmåner som bostadsrättshavarna har tillgång till, har ändå bedömts menligt inverka på deras rätt genom att lägenheterna skulle bli mindre attraktiva och förlora i värde. Stämmobeslutet har därigenom ansetts vara omfattat av skyddsreglerna i 9 kap. 16 § första stycket 2 bostadsrättslagen och kräva hyresnämndens godkännande.
RH 1997:68: Hyresnämndsmål. Sedan en hyresvärd begärt förhandlingsordning har hyresgästföreningens obestridda uppgift, att den inte är representativ för dem som bor i fastigheten, vid en samlad bedömning medfört att det inte ansetts skäligt att begärd förhandlingsordning mot hyresgästföreningens vilja skall gälla.
RH 2012:47: Hyresnämndsmål. Hovrätten har, trots hyresgästens relativt omfattande hyresförseningar, funnit det oskäligt att låta hyresavtalet upphöra. Hovrätten har särskilt beaktat att förseningarna förekommit under en begränsad period då hyresgästen varit intagen på sjukhus samt att socialförvaltningen sedan viss tid betalar in hyresbeloppet direkt till hyresvärden.
RH 2004:8: Hyresnämndsmål. En dotter hade bott tillsammans med sin mor i dennas lägenhet i tre år, då modern togs in på sjukhus och sedan avled. Eftersom dottern behållit sin lägenhet under denna tid och endast flyttat in till modern för att vårda henne har en verklig boendegemenskap mellan modern och dottern inte ansetts föreligga. En ansökan från dödsboet om att få överlåta hyresrätten enligt 12 kap. 34 § andra stycket jordabalken på dottern har därför ogillats.
RH 2004:47: Hyresnämndsmål. Osäkerheten om vem som har rätt att företräda hyresvärden har - bl.a. med hänsyn till innehållet i 12 kap. 20 § 2 st. 2 meningen jordabalken - inte medfört rätt för hyresgästen att deponera hyran enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Hyresvärdens yrkande att hyresavtalet skall upphöra enligt 12 kap. 46 § 1 st. 2 jordabalken på grund av hyresgästens betalningsförsummelser har därför bifallits.
RH 2018:23: Hyresnämndsmål. Målet rörde bl.a. frågan om en hyresgäst inte hade rätt att få hyresavtalet förlängt på grund av vanvård. I första hand gjorde hyresvärden gällande att avtalet var förverkat. Hovrätten konstaterade att en rättelseanmaning måste vara välgrundad för att kunna ligga till grund för ett förverkande. Hovrätten fann att så inte var fallet, varför hyresrätten inte kunde vara förverkad.
RH 2018:29: Hyresnämndsmål. Stockholms kommun och Sundbybergs kommun har ansetts utgöra en ort i hyresrättslig mening. Lägenheter belägna på Kungsholmen och Södermalm har - med beaktande av skillnaden i fastigheternas geografiska läge inom orten och boendemiljön i övrigt - inte ansetts vara direkt jämförbara med lägenheter belägna i Sundbyberg.
RH 2018:24: Hyresnämndsmål. Frågan i målet var om utdrag ur folkbokföringsregistret är tillräckligt för att en hyresvärd ska anses ha styrkt sitt påstående om hur många personer som faktiskt har bott i prövningslägenheten. Hovrätten konstaterade att styrkan av folkbokföringens presumtionsverkan måste i en förlängningstvist bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Presumtionsverkan av att andra personer än hyresgästen är folkbokförda på prövningslägenheten har ansetts ha liten betydelse och kan aldrig ensamt tas till intäkt för att dessa personer är bosatta i prövningslägenheten.
RH 2018:28: Hyresnämndsmål. Hyresgästen hade med stöd av socialtjänstlagen beviljats bistånd i form av en träningslägenhet. Hovrätten konstaterade att i dessa fall får frågan om och när hyresgästen blivit medveten om de specifika förutsättningarna för uthyrningen betydelse för avvägningen mellan hyresvärdens och hyresgästens intressen. I det aktuella fallet var det inte visat att hyresgästen känt till förutsättningarna för uthyrningen när hyresavtalet ingicks. Däremot ansåg hovrätten det klarlagt att hyresgästen hade informerats om förutsättningarna cirka åtta månader före det att hyresavtalet sades upp på grund av att biståndet hade avslutats. Vid dessa förhållanden, och med beaktande av hyresvärdens tungt vägande intresse av att få upplåta lägenheten till annan bostadssökande med behov av biståndsformen, ansåg hovrätten att det inte var oskäligt mot hyresgästen att låta hyresavtalet upphöra.
RH 2018:27: Hyresnämndsmål. Hovrätten konstaterar inledningsvis att den omständigheten att hyresgästerna avhysts från prövningslägenheten och att den numera är upplåten till en ny hyresgäst inte utgör hinder mot att hovrätten prövar hyresgästernas klagan över domvilla. Vidare konstaterar hovrätten att förutsättningar för kungörelsedelgivning inte förelegat och att målet därför ska återförvisas till hyresnämnden för fortsatt behandling. Slutligen finner hovrätten att i ett mål om domvilla fördelningen av rättegångskostnader ska ske enligt huvudregeln i 12 kap. 73 § jordabalken, dvs. att parterna själva ska svara för sina egna kostnader.
RH 2019:13: Hyresnämndsmål. En bostadsrättsförenings stadgar har innefattat ett villkor som innebär att till medlem i första hand får antas en person som fyllt 55 år. Hovrätten fann att villkoret var skönsmässigt utformat och att föreningen därmed saknat stöd för att vägra makar i 35-årsåldern medlemskap i föreningen.
RH 2019:15: Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vid 39 tillfällen under drygt ett och ett halvt år hyrt ut prövningslägenheten via Airbnb. Hovrätten har konstaterat att det har varit fråga om många korta ut-hyrningstillfällen, att uthyrningen har pågått under en längre tid och att prövningslägenheten har hyrts ut under former närmast att likna vid hotellverksamhet. Uthyrning har skett vid ett tillfälle efter uppsägningen. Enligt hovrätten måste hyresgästen genom uppsägningen ha insett att uthyrningarna inte accepterades av hyresvärden. Hovrätten bedömde därför att hyresgästen genom uthyrningarna åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäst i så hög grad att avtalet skäligen inte skulle förlängas.
RH 2019:6: Hyresnämndsmål. I en lägenhet har påträffats stora mängder narkotika, hjälpmedel för bearbetning av narkotika och kontanter. Hovrätten har funnit att lägenhetens syfte som bostad varit klart underordnat i förhållande till den brottsliga verksamheten. Lägenheten har därmed till väsentlig del använts för den brottsliga verksamheten. Hyresgästen, som inte själv dömts för något brott, har haft ett hyresrättsligt ansvar för den eller de personer som använt lägenheten för verksamheten. Hyresrätten har därför förverkats. Även fråga om omförhör i hovrätten krävs när hyresnämnden inte fäst tilltro till en hörd persons utsaga och om upphörande av avtal om garageplats.
RH 2019:10: Hyresnämndsmål. En bostadsrättsförening har ansökt om godkännande av ett stämmobeslut att glasa in och bygga till balkongerna i föreningen. Hovrätten har funnit att balkongerna är i behov av underhåll och att det är fastighetsekonomiskt försvarbart att förena underhållet med en utbyggnad och inglasning. Den tilltänkta förändringen har därför ansetts angelägen och har inte kunnat tillgodoses på något annat sätt. Förändringen har inte ansetts oskälig mot den enskilde bostadsrättshavaren.
RH 2019:11: Hyresnämndsmål. En bostadsrättsförening har ansökt om godkännande av ett stämmobeslut att glasa in och bygga till balkongerna i föreningen. Hovrätten har avslagit ansökan eftersom föreningen inte visat att det finns ett sådant underhållsbehov som krävs för att de tilltänkta förändringarna ska anses vara angelägna. Hovrätten har även avslagit ett yrkande om undanröjande och återförvisning på grund av jäv riktat mot ledamöterna i hyresnämnden. Hovrätten fann att intresseledamöterna inte varit jäviga på grund av deras organisationstillhörighet, eftersom det inte framkommit eller ens påståtts att de engagerat sig i den speciella tvistefråga som var föremål för prövning.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator