RH 2014:7
Ett avvisningsbesluts rättskraft omfattar de behörighetsgrunder som har prövats tidigare, även om denna prövning har skett mot delvis andra rättsfakta än som åberopas i en senare process.
Helsingborgs tingsrätt
Boxon Pak AB (Boxon) ansökte den 27 november 2012 om stämning vid tingsrätten och yrkade att M.K. skulle betala 28 616 kr jämte på visst sätt beräknad ränta till Boxon. Bolaget åberopade som grund för sin talan att M.K. i egenskap av aktieägare och styrelseledamot för Rapid Distribution M.K. AB (Rapid), vilket försattes i konkurs den 2 september 2004, var personligen ansvarig för Rapids skulder i första hand med hänvisning till reglerna om skadeståndsskyldighet enligt 15 kap. 1 och 3 §§ i äldre aktiebolagslagen (1975:1385) och i andra hand med hänvisning till medansvaret enligt 13 kap. 17 § 3 p och 18 § i 1975 års aktiebolagslag genom att ha deltagit i beslut att fortsätta verksamheten trots att Rapid var skyldigt att träda i likvidation.
Domskäl
Tingsrätten (chefsrådmannen Stefan Reimer, referent, rådmannen Margita Åhsberg och tingsfiskalen Rebecka Åman Wiberg) anförde följande i beslut den 18 april 2013.
SKÄL
Boxon väckte den 2 mars 2009 genom ansökan om stämning talan mot M.K. med yrkande att denne skulle förpliktas att till bolaget betala 28 616 kr jämte ränta (mål nr T 1198-09). Till grund för käromålet åberopade Boxon att M.K., i egenskap av tidigare styrelseledamot i Rapid, var personligen betalningsansvarig enligt aktiebolagslagen för varor som Rapid köpt av Boxon och för vilka Rapid fakturerats. Genom beslut den 3 augusti 2011 avvisade tingsrätten käromålet på grund av att Helsingborgs tingsrätt inte var behörig domstol. Efter överklagande av Boxon avslog Hovrätten över Skåne och Blekinge den 10 oktober 2012 överklagandet (numera refererat som RH 2012:64). Beslutet har vunnit laga kraft.
Samma fakturor som var föremål för talan i mål nr T 1198-09 är nu föremål för talan i detta mål. Hinder föreligger därför att på nytt pröva frågan om denna tingsrätt är behörig att pröva den talan som förs i målet (se om avvisningsbesluts rättskraft bl.a. Fitger m.fl., Rättegångsbalken, [oktober 2012 Zeteo], kommentaren till 17 kap. 11 § under rubriken Rättskraften hos speciella typer av avgöranden samt NJA 1982 s. 210 och NJA 1966 s. 450). Det förhållandet att Boxon nu även åberopat skadeståndsskyldighet enligt 15 kap. i 1975 års aktiebolagslag innebär ingen ändring av saken. Eftersom det därför är uppenbart att ansökningen på grund av rättegångshinder inte kan tas upp till prövning ska den avvisas.
SLUT
Tingsrätten avvisar stämningsansökningen.
Hovrätten
Boxon överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle konstatera att tingsrätten var behörig att pröva målet och återförvisa målet till tingsrätten för prövning i sak.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Björn R. le Grand, Elisabeth Hägglund Nortén och Ulrika Ohlsson samt tf. hovrättsassessorn Åsa Brundin, referent) anförde följande i beslut den 4 oktober 2013.
SKÄL
Hovrätten delar tingsrättens uppfattning att Boxons talan mot M.K. avser samma sak som bolagets talan i det tidigare målet. Hovrättens beslut om avvisning av Boxons talan i det tidigare målet (se RH 2012:64) har rättskraft (se hänvisningar i tingsrättens beslut). När det gäller frågor om rättens behörighet får rättskraften dock anses begränsad till prövade behörighetsgrunder (se Bylund, Bör processhindren avskaffas?, SvJT 1975 s. 334, särskilt avsnitt 2.3 s. 345 ff.). Redan i det förra målet prövades emellertid om Helsingborgs tingsrätt var behörig enligt artikel 5.3 Bryssel I-förordningen. Visserligen grundades behörighetsprövningen på delvis andra rättsfakta än de Boxon lagt till grund för sin talan i det senare målet. Nu anförda fakta avser emellertid omständigheter som inträffat före det förra beslutet och omfattas därför av dettas rättskraft. Boxons överklagande ska därför avslås.
SLUT
Hovrätten avslår överklagandet.
Hovrättens beslut meddelat: den 4 oktober 2013.
Mål nr: Ö 1326-13.
Lagrum: Artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen).
Rättsfall: NJA 1966 s. 450; NJA 1982 s. 210; RH 2012:64.
Litteratur: Leif Bylund, Bör processhindren avskaffas?, SvJT 1975 s. 334; Fitger m.fl., Rättegångsbalken (oktober 2012, Zeteo), kommentaren till 17 kap. 11 § under rubriken Rättskraften hos speciella typer av avgöranden.